3 minute read
verksamt.se ska förenkla för vattenbruket
Nu lanseras en ny tjänst på verksamt.se som möjliggör för svenska livsmedelsföretag att lämna uppgifter hos olika myndigheter på ett och samma ställe. Först ut att få tillgång till tjänsten är företagare som vill starta vattenbruk. – Den nya tjänsten löser en liten del, men stora problem kvarstår, säger Wenche Hansen, vd på Matfiskodlarna i Sverige AB.
Den nya tjänsten, verksamt.se, bygger på att data hämtas från olika myndigheter och samlas på den myndighetsgemensamma webbplatsen verksamt.se. Tjänsten förenklar för företag som inte behöver lämna samma uppgift till olika myndigheter utan i stället kan använda sig av förifylld information om sin verksamhet och på så sätt spara tid. Det blir även möjligt för företag att kunna följa statusen på sina olika myndighetärenden på ett ställe.
Utveckling i samverkan
Tillväxtverket har tagit fram den nya tjänsten som en del av myndighetens uppdrag inom livsmedelsstrategin. Utvecklingen har skett i samverkan med Livsmedelsverket, Jordbruksverket, Bolagsverket, Skatteverket och länsstyrelserna.
Wenche Hansen, hur ser ni på den nya tjänsten på verksamt.se?
Fakta om verksamt.se
Verksamt.se är myndigheternas gemensamma webbplats för företag. Här finns information och tjänster för att starta och driva företag. Tillväxt• Korta, tidsbegränsade till- verket driver verksamt.se tillstånd och långa rättsosäk- sammans med Bolagsverket, ra prövningsprocesser. Skatteverket och Arbetsför• Prövningsmål skickas fram och tillbaka mellan myndigheter på grund medlingen. Totalt innehåller verksamt.se information från av olika processuella fler än 45 myndigheter. felaktigheter. • Idag bevakar flera myndigheter samma intressen och överklagar varandras beslut. • Myndigheter lämnar in bristfälliga yttranden och överklagningar. • Handläggare på myndigheter driver egen agenda, aktivism förekommer. • Olika tolkningar mellan myndigheter och handläggare.
Den kan framför allt förenkla för de som vill starta upp nya mindre anmälningspliktiga vattenbruksföretag och då kopplat till vissa administrativa uppgifter som idag ska rapporteras till flera olika myndigheter. Tjänsten förenklar egentligen inte för större verksamheter, eller för de som vill utöka befintlig verksamhet. Det är fortsatt många myndigheter och regelverk involverade idag. Detta och samordningen mellan myndigheter som internt fungerar bristfälligt, löser man troligen inte med verksamt.se.
Är det något ni saknar som ni vill ska ingå i den nya tjänsten?
Det som saknas är en prövningsväg in det vill säga ett samlat tillåtlighetsbeslut för ansökt verksamhet som inkluderar flera av de berörda regelverken.
Samhällsnyttan räknas inte
Ett annat hinder är att det vid prövning inte tas hänsyn till de samhällsnyttor som näringen bidrar med i form av livsmedelsproduktion, sysselsättning och tillväxt i framförallt landsbygden, menar Wenche Hansen och fortsätter, – Hänsyn borde tas till att svensk fiskproduktion står för hållbar utveckling och produktion samtidigt som den producerar mat av hög kvalitet. Vattenbruket har mindre påverkan på klimat och miljön jämfört med annan animalieproduktion i vårt land och jämfört med den fiskproduktion som sker i andra länder, då vi har höga miljö- och djurskyddskrav.
Karin Fagerstål
Det har ju pratats länge om förenkling, mindre byråkrati, ökad flexibilitet och kortare ledtider för de som söker odlingstillstånd. Hur ser situationen ut idag? Har det skett någon förbättring?
Vattenbruket har fortsatt långa, kostsamma och rättsosäkra processer, för att få alla tillstånd på plats. Fiskodlingsföretagen omfattas av bland annat miljölagstiftning, fiskelagstiftning, djurhälso- och djurskyddslagstiftning, livsmedelslagstiftning och plan- och bygglagstiftning. Förslag på förenklingar har lagts fram i olika statliga utredningar, men utan resultat. Det saknas handlingskraft. Frågan är om det inte blivit mer komplext i vissa delar. Det tar minst 4-9 år, från att företagen startar upp med samrådsprocessen, tills att ett tillstånd vunnit laga kraft. Tillstånden är korta och tidsbegränsade. När besluten kommer, för olika regelverk, är de inte harmoniserade. Vi har exempelvis fortfarande hinder som:
