Tema
ett effektivare trafikverk
# 4.2010
Trafikverkets interna tidning
Så ska snökaoset undvikas Armbandet som räddar liv
Ta det lugnt i sommar Trafikverket jobbar för bättre rastplatser liv & rörelse:
Picknickens bästa pajtips
Bra betyg till Trafikverket Hitta sommarens utflyktsmål
Ingång Gunnar Malm är Trafikverkets generaldirektör.
»Arbetet ska starta under ifrån och genomföras med största möjliga del aktighet.«
Visste du att… … du nu kan hålla dig uppdaterad på vädret via intranätet. Redaktionen hoppas att det syns många solar vid prognosen hela sommaren.
Framgångsrika 100 dagar Trafikverket har snart klarat av sina första hundra dagar. Vi hade målsättningen att ha ett fungerande Trafikverk den 1 april. Den målsättningen har vi uppnått. Verksamheten har fungerat väl under den svåra etableringsfasen. Vi har kunnat leverera den service och den fungerande infrastruktur som medborgare, kommuner, regioner och näringsliv förväntar sig av oss. Det har lyckats tack vare ett fantastiskt engagemang från medarbetare och chefer. Internt inom Trafikverket finns naturligtvis fortfarande väldigt många etableringsfrågor som återstår att lösa. Det handlar bland annat om migrationen till ett gemensamt IT-system. Den frågan kommer att lösas under hösten. Vi har även lokalfrågorna kvar att klara ut, så att vi kan flytta ihop i gemensamma lokaler. Det är ett arbete som kan dra igång på allvar när det gemensamma IT-systemet är klart. Nya rutiner och policys ska också på plats.
vi på redaktionen
Göran Fält Borlänge 0243–44 55 73
Kjell Åkerman Borlänge 0243–44 56 46
2
i trafik
Hannes Forssell Borlänge 0243-753 33
Stefan bratt borlänge 0243-44 26 45
Jennie Mörk Borlänge 0243-755 06
Denny Josefsson Malmö 040-20 20 27
Vi har inlett vårt stora effektiviseringsarbete. Det är ett arbete som ska starta underifrån och genomföras med största möjliga delaktighet från medarbetare, chefer och fackliga organisationer. I det arbetet är alla viktiga och effektiviseringen berör alla delar av Trafikverket. Vi går nu även in i genomförandet av den nationella planen för transportsystemet. Det är en viktig fråga där vi i samverkan med vår omvärld skapar ett trafikslagsövergripande och effektivt transportsystem. Jag vill tacka för det arbete som utförts under Trafikverkets första hundra dagar och önska alla en skön sommar och en trevlig semester! gunnar malm
Vad vill du läsa om?
kenneth nyström malmö 040-20 29 90
Kerstin Ericsson Jönköping 036-19 21 51
Har du ett tips till oss på redaktionen? Vad tycker du om tidningen? Skriv gärna till oss på itrafik@trafikverket.se
Tipsa oss!
I Trafik är Trafikverkets interntidning Ansvarig utgivare: Christer Hårrskog, 0243-751 22 Besöksadress: Röda vägen 1, Borlänge Postadress: I Trafik, Trafikverket, 781 89 Borlänge Fax: 0243-759 85 E-post: itrafik@trafikverket.se Grafisk produktion: t&t information ab, Kristianstad Omslag: Kerstin Ericsson. Ögonblicksbild tagen vid Brahehus, E4. Tryck: Tabergs Tryckeri AB, Taberg 2010 ISSN: 1653-5286
Peter iller, trafikverkets ende anställde skådis
Foto: jennie mörk
Foto: hasse fridén
Det finns ingen ting härligare än att få upp skattning av en publik.”
12
Ett effektivare trafikverk – så ska det gå till Två verk har blivit ett. Nu vill regeringen se hur Trafikverket kan bli effektivare. Därför startar ett arbete med att vända på varje sten i det nya verket. 15–19
20
Tema effektivare trafikverk
6
Janne Jansson på Trafik Stockholm ser till att trafiken flyter på 1 400 mil väg.
4
just nu Så mycket kostade snökaoset. Ogräståget rullar
genom landet. Bra betyg för Trafikverket i ny undersökning.
12 porträttet Peter Iller agerar på museum i Gävle. 14 verket syns Trafikverket syntes i bröllopsyra. 15 tema Delaktighet viktigt när Trafikverket ska bli effektivare. 24 reportage Småland bygger nytt. 28 liv & rörelse Tips på utflyktsmål i sommar. 32 till sist Värdar gör rastplatsen trevligare.
Armbandet som ska rädda liv används redan. Foto: HANNES FOR SSELL
Varför stannade tågtrafiken i vintras? Snökaoset kostade 3 miljarder. Foto: KASPER DUDZIK
i trafik
3
Just nu
Trafikverket har vänner i lund Trafikverket, Skånetrafiken och Lunds kommun har tecknat en 10årig överenskommelse om fördjupad samverkan i utvecklingen av infrastrukturen. Samverkan gäller samhällsplaneringens tidiga skeden, beteendepåverkande insatser och infrastrukturinvesteringar.
Vinterns snökaos gjorde att det totala antalet förseningstimmar för tågtrafiken uppgick till 83 000. Foto: KASPER DUDZIK
Snökaos kostade 3 miljarder l Den gångna vintern innebar stora svårigheter för tågtrafi-
ken. Den extrema kylan i kombination med mycket nederbörd gav mycket dåliga förhållanden för att bedriva tågtrafik. Vädret var ovanligt, men inte en engångsföreteelse. Det konstateras i en utredning som konsultföretaget McKinsey & Company tagit fram på uppdrag av Trafikverket. Det totala antalet försenings timmar uppgick till 83 000, där drygt två tredjedelar drabbade godstrafiken och en tredjedel drabbade persontrafiken. Detta är dubbelt så mycket som en normal vinter. Enligt rapporten uppgår de samhällsekonomiska kostna-
4
i trafik
derna för vinterns förseningar till 3 miljarder. Man menar att med åtgärder motsvaran de initiala investeringar på 410–450 miljoner kronor hade hälften av förseningarna undvikits. Man pekar ut fyra områden i vilka det funnits brister och som därmed bidrog till den
uppkomna situationen. Områdena är infrastruktur, gränssnitt mot entreprenörer, intern ledning och processer samt slutligen information till passagerare, operatörer och samhälle. Åtgärder inom intern ledning och processer har störst samhällsekonomisk effekt. – Det är verkligen något vi ska ta till oss, säger Björn Öst-
»Vädret var ovanligt, men ingen engångsföreteelse«
lund, chef på verksamhetsområde Trafik. Var och en gjorde sitt bästa i vintras utifrån de förutsättningar som gavs, det vet jag. Men som organisation kan vi definitivt bli bättre på att skapa de förutsättningar som krävs, säger Björn Östlund och tillägger: – Det som också framgår tydligt i rapporten är att Trafikverket inte ensamt kan genomföra vad som behövs. Operatörer, entreprenörer och övriga inblandade behöver också delta och bidra i arbetet. trafikverket
0771–921 921 är numret till trafikverkets växel för hela landet.
oväntat besök på vägfärja Personalen på färjan Gullbritt på Gullmarsfjorden hade en ovanlig natt i början på juni. Under den 10 minuter långa färden föddes det nämligen ett barn i en av bilarna. Förlossningen gick bra och personalen bidrog med filtar tills ambulansen kom för att hämta familjen.
Frågor kvarstår efter träff om tågproblem l Vad var det som hände
under vinterns tågkaos? Där låg fokus när Kungliga tekniska högskolans, KTH, järnvägsgrupp arrangerade seminariet ”Från akut snöröjning till framförhållning”. Men alla svaren på vad som ska göras för att undvika ett nytt kaos kom inte.
Seminariets talare var rörande ense om att såväl framförhållning som beredskap liksom samordning inte fungerade. Trafikverkets representant var Tommy Jonsson, chef för enheten Järnväg inom Trafik. – Självfallet är det mer eller mindre en katastrof att en knutpunkt som Hallsbergs godsbangård är stängd i 12 dygn. Denna avstängning har fortfarande efterverkningar i någon mån för näringslivet, förklarade Tommy Jonsson. Han pekade på en rad grundläggande brister som att vissa bangårdar, till exempel Hallsberg, visade sig svåra att snöröja och att tåg i rörelse medför tonvis med is som faller ned i växlar och orsakar signalfel. – Vi saknar också, såväl inom Trafikverket som bland våra entreprenörer, de maskiner som fanns att tillgå under 1960- och 1970-talen. De var optimerade för att hantera stora snömängder. Dessutom är våra entreprenörer inte
29 877 rattfylleribrott anmäldes 2009.
Trafikverket redan välkänt l – Det är fantastiskt bra att
vi redan nu har nått en posi tion när det gäller kännedom och attityd som är fullt jämförbar med etablerade myndigheter, säger Christer Hårrskog, informationsdirektör för Trafikverket.
Nio av tio tillfrågade känner till eller har hört talas om Trafikverket. Det visar den årliga undersökningen av svenska folkets kännedom om och attityd till svenska myndigheter. Trafikverket ligger i nivå med exempelvis Transportstyrelsen och Sjöfartsverket. Resultatet bygger på 1 014 intervjuer gjorda av analysföretaget Synovate, som konstaterar att Trafikverket har en bra position efter bara två månader som ny myndighet.
Under vinterns snökaos var knutpunkt Hallsbergs godsbangård stängd i 12 dygn. Foto: KASPER DUDZIK
personellt dimensionerade för extrema väderförhållanden som de i vintras, hävdade Tommy Jonsson. – Vi måste från Trafikverkets ledning se till att vi har en tydligare strategisk styrning för denna typ av situationer samtidigt som vi ska ta fram färdiga planer för reducering av trafik. Lennart Kloow från konsultföretaget Transrail konstaterade liksom branschföreningen Tågoperatörernas företrädare, Lars Yngström, att det är lätt att glömma bort tidigare kaosår. – Begreppet mannaminne verkar numera definieras med
nitton års mellanrum. För det var inte mer än tjugo år sedan vi hade det senaste rejäla snökaoset! Lennart Kloow framhöll två ord – beredskap och framförhållning. – Operatörer liksom underhållsföretag måste ha mer personal och fler fordon och reservmateriel i beredskap medan infrastrukturförvaltarna tydligare ska prioritera vad som ska snöröjas. Den yttersta konsekvensen av återkommande misslyckanden i vintertrafiken är att kunderna söker sig andra vägar för sina transporter. STEFAN BRATT
Av undersökningen framgår att svenskarna förknippar Trafikverket med vägar, järnväg, trafik och bilar. Myndigheten anses fylla en viktig funktion i samhället, tar samhällsansvar och har hög kompetens. Effekterna av Trafikverkets lansering har också mätts och ger positiva besked. Den undersökningen visar att hela 84 procent av de intervjuade känner till Trafikverket. Genomslaget har varit särskilt stort i yngre målgrupper. Demoskops årliga undersökning om myndigheters kontakter med massmedierna visar även den ett positivt resultat för Trafikverket. 89 procent av de tillfrågade journalisterna upplever Trafikverkets service till medierna som ”bra” eller ”mycket bra”. – Resultaten i mätningarna är något som vi ska vara stolta över – jag vill rikta ett stort tack till alla trafikverkare som har bidragit till detta, säger informationsdirektör Christer Hårrskog. KJELL ÅKERMAN i trafik
5
Just nu
hans rode ordförande i its-rådet Regeringen har beslutat att inrätta ett råd för intelligenta transportsystem och tjänster, ITS. Ordförande blir Hans Rode på Trafikverket. Rådet består av representanter från bland annat näringsliv, myndigheter och akademin.
Efterlängtad upprustning av Bergslagsbanan inledd l I över femton år har en av
Järnvägssveriges eldsjälar, Lars Yngström från Kristinehamn, kämpat för att sträckan Hällefors–Ställdalen på Bergslagsbanan ska moderniseras. Torsdagen den 10 juni gick hans önskan i uppfyllelse.
Trafikverkets ställföreträdan de generaldirektör Lena Erixon stod i korgen på en liftmotorvagn, vid Hällefors bangård, när hon startade upprustningsprojektet genom att skicka ut en symbolisk signal över området. – Detta projekt är ett av organisationen Svenskt Näringslivs mest prioriterade och utgör en viktig pusselbit för att möjliggöra kortare transporttider och att köra fler tågsätt väster om Vänern, förklarade Lena Erixon i sitt korta invigningstal.
Lena Erixon, ställföreträdande generaldirektör på Trafikverket, fick ta plats högt upp i en liftmotorvagn för att skicka ut en symbolisk signal över området och därmed starta upprustningen av Bergslagsbanan. Foto: STEFAN BRATT
Ett 30-tal intresserade, varav merparten från de utsedda entreprenörerna Infranord och NCC, deltog i ceremonin. Håkan Wennerström, regiondirektör i Väst för verksamhetsområde Samhälle, förklarade att han hade lite extra känslor för projektet. – Jag är uppväxt i Hällefors och för mig känns det extra kul att få genomföra detta projekt som jag vet betyder mycket för bygden och dess näringsliv. Ett första spadtag som detta de fac-
to är, betyder att det händer något i samhällsutvecklingen och i dag händer det i Hällefors, sade Håkan Håkan WennerWennerström. ström En mycket nöjd man var Lars Yngström, VD för Tågåkeriet i Bergslagen, Tågab. – Denna dag är väl värd att fira. Inom loppet av en vecka firar vi nu genomförandet av två viktiga investeringsprojekt i denna del av landet;
6
i trafik
först i dag upprustning Ställdalen–Hällefors och den 22 juni tar vi i Nässundet ett första spadtag för elektrifiering av delar av Inlandsbanan. Upprustningen beräknas kosta cirka 570 miljoner kronor och ska förutom förbättrad komfort ge möjlighet att frakta högre totalvikt. Byggstart har redan skett och produktion pågår och allt beräknas vara klart hösten 2011. STEFAN BRATT/SARAh HJÄLM
hänger du med?
Sträckan Ställdalen–Hällefors är en del av Bergslagsbanan som sträcker sig mellan Gävle och Kil. Den trafikeras av både gods- och persontåg. Exempel på åtgärder: spårbyte 37,5 kilometer, ballast rening 36,5 kilometer (finmaterialet återanvänds i anläggningen), rivning av 39 000 meter spår, ny kontaktledning 37,5 kilometer (cirka 850 stolpar), byte av vägbro i Bredsjö samt åtgärdande av cirka 50 trummor.
Att andelen godkända prov för B-körkort ökar är glädjande och visar att sammanhållet förarprov är en riktig satsning.”
tätare trafik från helsingborg Färjeläget vid resecentret Knutpunkten i Helsingborg byggs om och moderniseras. Från och med hösten/vintern 2010 kommer både Scandlines och HH-Ferries att segla därifrån.
Anders borglund, chef trafikverket förarprov
Sveriges bästa 2010
Blekinge län: Ynde/Sölvesborg, E22 Dalarnas län: Fänforsen, Rv 71 Gotlands län: Kyrkviken, Lv 699 Gävleborgs län: Näsbysjön, Rv 80 Hallands län: Ej inventerad Jämtlands län: Krokom, E14 Jönköpings län: Brahehus, E4 Kalmar län: Bröms, E22 Kronobergs län: Fräjen, Rv 30 Norrbottens län: Kattilakoski, Rv 99 Skåne län: Erikslund, E6/E20 Stockholms län: Stora Wäsby, E4 Södermanlands län: Råbyhed, E20 Uppsala län: Arvidsbo, E4 Värmlands län: Nybble, Rv 26 Västerbottens län: Tallbacken, E12 Västernorrlands län: Mosjön, E4 Västmanlands län: Högsjön, E18/E20 Västra Götaland: Vittene, Rv 44 Örebro län: Sickelsta, E20 Östergötlands län: Östgötaporten, E4 I Jönköpings län var det rastplatsen Brahehus vid E4 som fick högst poäng när Motormännen för nionde året i rad listade Sveriges bästa rastplatser. Även omslagsbilden är tagen vid samma plats. Foto: KER STIN ERICSSON
Motormännen utser bästa rastplatserna l Semestertider innebär ofta
långa resor på våra vägar. Med det följer trötthet, hunger, rastlösa barn i baksätet och toalettbehov. För att hjälpa oss som ibland kör för långt i väntan på den perfekta rastplatsen har Motormännen listat de bästa rastplatserna i varje län.
Upp till 40 procent av trafikolyckorna sägs bero på att föraren blivit alltför trött eller rent av somnat bakom ratten. Därför är det viktigt med bra rastplatser där man kan stanna till och ta en liten tupplur eller finna ett trevligt fikabord att dricka kaffe vid. Finns det dessutom en lekplats där barnen kan roa
sig en stund, blir resten av resan lättare. Att soptunnorna är tömda, toaletterna städade och att informationstavlor är rensade från klotter gör upplevelsen än bättre.
På försök sätts på vissa rastplatser i Skåne en kod på soptunnor, toaletter och fikabord. Om besökande tycker att det finns behov av tömning eller städning kan de sms:a in koden till ett angivet telefonnummer, så rycker personal ut och åtgärdar problemet. För nionde året i rad har Motormännens frivilliga vägombud inspekterat de flesta av landets 250 rastplatser. Man har bland annat bedömt utformning, parkeringsmöj-
ligheter, säkerhet, tillgång till sittplatser, toaletter, lekplatser, belysning och skyltar.
Vägombuden som kommer på oanmälda besök granskar rastplatserna två gånger mellan första juni och sista september. De sätter betyg enligt en checklista för att få en objektiv bedömning utifrån samma premisser. Tillgänglighet, parkeringsmöjligheter, rekreationsmöjligheter för barn, toaletter, städning och att informationstavlor inte är nedklottrade är saker som bedöms. De svenska rastplatserna har hög standard jämfört med resten av Europa, menar man på Motormännen. KENNETH NYSTRÖM
57
passager för utter och andra smådjur byggdes 2009 på det statliga vägnätet.
Götalandsbanan avbryts l I den nya nationella planen för
2010–2021 finns inga pengar avsatta för fortsatt arbete med Götalandsbanan; därför avslutas projektet. – I de uppdrag som Trafikverket fått från regeringen finns inte Götalandsbanan med och det innebär rent praktiskt att vi inte heller kan starta nya projekt som inte har fått pengar, säger Lotta Brändström, chef för verksamhetsområde Stora projekt. Vi kommer därför nu att avsluta projektet inom Stora projekt och ta vara på de erfarenheter som är gjorda. Frågor kopplade till Götalandsbanan och höghastighetsjärnväg ar i Sverige kommer i fortsättningen att hanteras via ordinarie kanaler inom verksamhetsområde Samhälle. Trafikverket kommer att fortsätta arbetet med utredningen ”Höghastighetsprojektet” som har inriktning på teknisk systemstandard. Detta arbete ligger under den centrala enheten Strategisk utveckling och beräknas vara klart inom två år.
Doktor på kapacitet l Forskare vid KTH har tagit
fram en modell för att i förväg kunna se vad en utbyggnad av tåginfrastrukturen får för konsekvenser vad gäller kapacitet och punktlighet. KTH:s järnvägsgrupp samarbetar med Trafikverket i forskningsprogrammet ”Infrastruktur och kvalitet i tågföringen”. Syftet är att ta fram modeller och metoder för att analysera en robust infrastruktur för flexibel tågföring och en trafikplanering som medger både hög kapacitet och kvalitet. Olov Lindfeldt är den förste som disputerar inom detta program. i trafik
7
Ogräsbekämpare i spåret l Ogräsbekämpningen längs
värt att veta
järnvägarna i Sverige har varit igång ett par veckor. I slutet av augusti är säsongen över för Kjell Nyman och hans kollegor.
Det drygt 70 meter långa tågsättet är Kjell Nymans arbetsplats och hem i sjudagarsperioder. När I Trafik träffar Kjell Nyman och hans kollegor hos entreprenören Infranord har de precis avslutat ett arbetspass och nu tar nästa personalstyrka hand om besprutningståget. För att bekämpningsmedlet ska hamna där det ska, finns ett datorstyrt styrsystem som beräknar mängden vatten och mängden Roundup bio, bekämpningsmedlet som används i Sverige. Allt loggas i loggfiler, var och hur mycket ogräsmedel som läggs ut. Datafilerna skickas även till kommunerna så att de kan följa arbetet. – Varje kommun har res-
Infranords ogräståg bekämpar ogräs i spåret utanför Nässjö på kvällen den 1 juni, på uppdrag av Trafikverket. Foto: K asper Dudzik
Rampen med sprutmunstycken är utformad så att bekämpningsmedlet inte ska spridas utanför banvallen. Foto: K asper Dudzik
triktioner som vi måste följa, säger Kjell Nyman. All besprutning sköts från en panel inne i loket. Besprutningsaggregatet sitter alltid längst bak i färdriktningen och tåget är bemannat med tre personer; en lokförare och två operatörer. – All besprutning görs nattetid och vi hinner runt 15 mil per natt. I natt har vi kört från Falköping ner till Nässjö, säger Kjell Nyman.
Vart femte år måste personalen förnya sitt gröna kort som ger dem rätt att handskas med bekämpningsmedel. De två loken och vagnarna mäter tillsammans runt 75 meter. All personal har egen hytt. Det finns toalett, dusch och kök i tåget. Närmare 4 000 liter vatten och runt 100 liter bekämpningsmedel används under ett dygn. Mängden varierar beroende på restriktioner och hur terrängen ser ut.
Intresset för ogräsbekämpningen av järnvägen har dämpats med åren. Kanske är det resultatet av att man numera satsar mycket på dialog och information före varje säsong. – Representanter från kommunerna kommer ibland, men det är allt mer sällan. De får ju dagliga rapporter om vårt arbete, så mycket av uppföljningsarbetet sköts via e-post, säger Kjell Nyman. DENNY JOSEFSSON
Vårfloden lämnar stora skador i Norrland l Det kommer att dröja till
september innan alla vägskador efter den häftiga vårfloden i Norrland är reparerade.
– Vi har 200 skador på vägnätet i norra Norrlands inland, berättar krisledare Per-Mats Öberg, Trafikverket i Luleå. Vi har lyckats reparera skadorna så pass att alla vägar är framkomliga. Prioritering-
8
i trafik
en har varit att inga boende i området skulle isoleras på grund av bortspolade vägar. Att återställa vägnätet i ursprungligt skick är tids ödande och prognosen är att arbetet tar fyra månader. Merparten av skadorna är koncentrerade till Storumans och Vilhelmina kommuner men även Arvidsjaur, Arjeplog, Sorsele och Lycksele är
drabbade. I exempelvis Vilhelmina spolade vattnet bort en stor vägtrumma som ska ersättas med en rörbro. Störst skada ställde vårfloden till på sträckan Dikarnäs– Skallmodal. – Vägen går på en fjällsluttning och vattnet orsakade skador på en sträcka av två mil mellan den lilla byn Bojtiken och norska gränsen, säger Per-Mats Öberg.
Enligt honom är årets vårflod den mest omfattande på många år i Norrland. År 1995 var det också stora översvämningar i de stora vattendragen. Men där var vägnätet inte lika utsatt och skadorna blev därför inte lika omfattande. Vad notan för årets reparationer slutar på blir klart senare i sommar. KJELL ÅKERMAN
Foto: Sten Jansin/NCC
Just nu
kerstin gillsbro ny vd i jernhusen Kerstin Gillsbro har utsetts till ny VD i Jernhusen AB. Hon kommer närmast från befattningen som VD i NCC Boende Sverige. Kerstin Gillsbro har ett mångårigt förflutet inom NCC. Sedan 2006 har hon även varit medlem i Jernhusens styrelse.
Många tycker det är bra att vi står här och ber dem ta det försiktigt.” helena höök, Samhälle, informerar på plankorsningens dag
vägar tema för kulturarvsdag Trafikverket är medarrangör när Kulturarvsdagen äger rum söndagen den 12 september i hela Sverige. Dagen byter i år namn från Kulturhusens dag till Kulturarvsdagen. Temat är Kulturens vägar.
38
miljarder kronor är Trafikverkets anslag för 2010.
Hallå där…
… Stefan Engdahl, chef för Investering.
Livligt minglande i utställningslokalen mellan föreläsningarna. Foto: PE TER BEHRMAN
Uppskattat möte mellan leverantörer i Göteborg l Göteborg var platsen när
den sista av vårens fyra regionala leverantörsdagar arrangerades. Bakom arrangemanget låg Trafikverket och Fia, Förnyelse i anläggningsbranschen.
Målgrupp för dagarna var aktörer i anläggningsbranschen. De fick bland annat information om hur upphandlingar ska gå till och vilken lagstiftning som gäller. På minimässan fick man veta mer om alla projekt i Västsverige. Det gäller främst investeringsprojekt av olika kaliber, närmare 300 totalt, men det finns också ett antal stora drift- och underhållsupphandlingar under 2010.
Två medverkande var representanterna från Skatteverket. De var där för att informera om möjligheten att få veta de olika entreprenörernas skattestatus. En värdefull hjälp för beställaren när de vill kontrollera att de som ska få uppdrag har rent mjöl i påsen. När Skatteverket delar med sig av sina offentliga uppgifter kan Trafikverket lättare identifiera de oseriösa företagen redan i upphandlingsfasen och på så sätt förhindra dem från att konkurrera med seriösa företag. – Det är både billigare och roligare att informera i förväg än att kontrollera i efterhand, säger Monica Allgulin, som
arbetar med förberedande information på Skatteverket.
Att leverantörsdagen uppskattas var tydligt. Här ett par röster om dagen. – Jag tycker upplägget är intressant och jag går hit för att skapa kontakter och höra vad som är på gång, sa Karin Ahlbom från Vectura. – Jag är här för att känna på stämningen och få en känsla för vad som händer just nu i branschen, sa Christina Lundqvist, trafikplanerarchef på Tyréns i Göteborg. Leverantörsdagen arrangerades också i Luleå 18 maj, Stockholm 25 maj och i Malmö 1 juni. PETER BEHRMAN
Hur ser du på Trafikverkets roll som beställare? – Vi måste ta en ledande, marknadsutvecklande position och ta vårt ansvar inom områden kopplade till utveckling av innovation och produktivitet. Upphandlings- och kontraktsformerna råder vi över, om det ska vara utförande- eller funktionsentreprenader. Vi styr också över de tekniska normerna och reglerna, som styr projekteringen och i sin tur påverkar om entreprenörerna kan genomföra projekten på ett bra och produktivt sätt. När kan vi se resultat av det här arbetet? – Jag tror vi kan se resultaten stegvis, det är en lång resa att utveckla anläggningsbranschen. Det är inget man gör över en natt och det finns inte bara en knapp att trycka på. Är det lättare i ett trafikverk? – Chansen har definitivt ökat med Trafikverket. Har vi rätt atti tyd, inställning och agenda kan det bli positivt. Vi måste ha tydlighet och kontinuitet så att marknaden kan förbereda sig på nya former, det kan vi göra som en aktör. Vilka krav ställer det på Trafikverkets medarbetare? – Det handlar mycket om att tänka nytt, det är utmaningen för medarbetarna. Vi har kört med utförandeentreprenader i alla tider. Det är en kulturresa att börja tänka i funktionstermer inom vissa delar, att gå ifrån bara teknik till att balansera teknik och ekonomi. GÖRAN FÄLT
i trafik
9
Just nu
Nu får väl hundarna vänja sig vid att gå på asfalt” Boende när byn fick asfalt genom en reservbro under vårfloden.
Falun och Borlänge är två av de kommuner som har kommit långt i arbetet med att justera hastigheterna – omskyltningen började gälla 1 juli i år. Kommunerna berättar för sina kommuninvånare om arbetet bland annat på kollektivtrafikens bussar. Foto: GÖRAN FÄLT
Rätt hastighet – för attraktiva kommuner l Flera kommuner i landet skyltar nu om till nya hastighets-
gränser. Två kommuner som arbetat tillsammans med hastighetsjusteringarna är Falun och Borlänge. Ett samarbete som Trafikverket stöttar.
Under 2008 och 2009 tog dåvarande Vägverket ett första steg; att anpassa hastighetsgränserna till vägarnas trafiksäkerhetsstandard på de statliga vägarna. Under 2010– 2011 stöttar Trafikverket landets kommuner med justering av hastigheter på kommunala gator och vägar. Kommunerna tar fram hastighetsplaner, fattar beslut och skyltar om. Trafikverket stöttar med kunskap och underlättar möjligheterna att skapa förståelse och acceptans för förändringarna.
10
i trafik
– Förhoppningen är att de flesta av landets kommuner kommer igång med arbetet så snart som möjligt, Lena Erixon säger Lena Erixon, chef för Samhälle. Hastigheten har avgörande betydelse för trafiksäkerheten på vägarna – rätt hastighet räddar liv. Helen Lott, chef för Trafikoch fritidsförvaltningen i Falu kommun berättar om arbetet med att skapa en tillgänglig och attraktiv stad
genom att anpassa hastigheten till stadens förutsättningar. – Det ger oss trafiksäkerhet, framkomlighet och en positiv påverkan på miljön. Med bred politisk förankring, nära samverkan med Borlänge och Trafikverket förändrar vi hastigheten i staden enligt en modell som vi ser är tydlig, informativ och kan accepteras av den breda allmänheten, säger hon. Falu kommuns arbete presenteras i en idéskrift som Trafikverket har tagit fram tillsammans med Sveriges kommuner och landsting, SKL. Den beskriver steg för steg hur Falu och Borlänge kommuner arbetat tillsammans med hastighetsjusteringar.
– Genom att arbeta i ett samarbetsprojekt behöver vi inte göra allt själva utan kan dra nytta av varandras arbete och erfarenheter, säger Mathias Westin, trafikingenjör i Falu kommun. Han menar att informationsinsatserna är ett exempel på att samarbetet mellan Falun och Borlänge har varit mycket lyckat. – Trafikverket har erbjudit ett färdigt koncept som sedan bägge kommunerna har kunnat använda gemensamt. Att kunna skriva ”Nu justerar vi hastigheterna i Falun– Borlänge” har givit lite extra tyngd, säger Mathias Westin. ANNELI NILSSON
utveckling / säkerhet
Vibrerande armband varnar för felsteg Arbetare på vägen står ofta bara någon meter från livsfara. Ett felsteg kan betyda liv eller död. Men en ny prisbelönt uppfinning kan göra arbetsplatsen lite säkrare. Ett vibrerande armband ska varna när en fortkörare närmar sig vägarbetet.
– Det är lite som att ha ögon i nacken, säger Kjell Danielsson, VD för ITS Brilliant som har utvecklat Kjell armbandet tillsam- Danielsson mans med Svevia. Armbandet är tänkt att komplettera den övriga säkerhetsapparat som omger ett arbete på väg. När en bil närmar sig ett vägarbete möts den först av en skylt som anger att ett vägarbete startar, eventuellt med en uppmaning att sakta ner. Armbandet ska varna för de förare som inte följer uppmaningen.
Fortkörningsutlösta vibrationer är en av funktionerna. Armbandet kommer också att kunna ställas in att vibrera när en arbetare till exempel står för nära trafikflödet. Foto: HANNES FOR SSELL
– Svårigheten är att inte varna för ofta och aldrig för sällan, säger Kjell Danielsson, som tillsammans med sina anställda har fortkörare vid lagt ungefär fem vägarbete i Skåne år på att utveckla på 1,5 timmar. uppfinningen.
Systemet består av en radar och ett övervakningssystem i en låda där alla data behandlas och skickas vidare till armbandet. Förmannen på vägarbetet ställer in på lådan vid vilka hastigheter armbandet ska varna för. Radarn kan sitta på skyltar några hundra meter före vägarbetet.
gick för fort
372
Armbandet används nu vid vägarbeten i Eskilstuna och Västerås. I skrivande stund införs systemet också vid vägarbeten runt Avesta. HANNES FORSSELL
En kamera används för att se om det är ett tungt fordon som närmar sig. Då kan en varning gå ut. Foto: HANNES FOR SSELL
Hastighetsundersökningar vid ett urval vägarbeten under 2009: Väg 21 Hässleholm–Kristianstad: • 43 procent körde fortare än 50 km/tim • högsta hastighet 120 km/tim • 341 personer rapporterades för fortkörning. Stockholmsvägen, Malmö: • högsta hastighet 106 km/tim (skyltad hastighet 50 km/ tim) • 372 fortkörare på 1,5 timme
i trafik
11
möte med / Peter Iller
Mannen med alla karaktärerna I hans huvud bor det nästan 20 olika figurer. Karaktärer som greve von Rosen och rallaren samsas och håller tyst. Men bara tills det är dags att komma fram för att ta med järnvägsmuseets besökare mer än 100 år bakåt i tiden. Möt Peter Iller, Trafik verkets ende anställde skådespelare. Text & foto jennie mörk
D
et har kommit ett paket till Järnvägsmuseet i Gävle. ”Skägget har kommit i brevlådan” hojtar Peter Iller och river upp paketet. Skägget är specialtillverkat i Stockholm och ska sitta på en av karaktärerna i sommarens teaterguidning. Så fort skägget åkt på försvinner Peter och fram träder gamle banvakten Olofsson med sin kutiga hållning och knarriga gubbröst. – Ja, jo, jo. Det blir ju fint det här, säger Olofsson när Peter prövar sig fram med karaktärens kroppsspråk och röst. Skägget åker av och Peter är tillbaka. Uppsluppet glad över att Olofsson har börjat ta form. Det gäller att karaktären blir intressant och att föreställningen fängslar. Publiken som väntar är hård.
»Det är människorna som fascinerar mig! Jag har sällan med årtal, lok nummer eller liknande.« 12
i trafik
– Det är ofta barn som kommer hit och när de inte tycker att det är bra går de bara sin väg. Det gäller att ha tempo och inte bli för långrandig. Folk har så brått om nuförtiden, säger Peter. Sedan januari i år är han fast anställd på Järnvägsmuseet i Gävle som skådespelare, men föreställningarna började i annan form redan runt 1996. I sommar står Hosäters banvaktstuga i centrum. – Det är människorna som fascinerar mig! Jag har sällan med årtal, loknummer eller liknande. Jag går mer igång på historierna och jag får så många idéer bara av att vara i den här miljön, säger Peter precis när ett tåg dundrar förbi på banvallen ett stenkast bort. De olika figurerna växer fram ur miljön, genom arkivet och de böcker som Peters kollegor sticker till honom med orden: ”läs det här, här finns det roliga saker”. Sedan skriver Peter manus och spelar oftast alla roller själv. – Gubbarna och gummorna måste vara överdrivna, liksom mustiga, annars blir det för tråkigt, säger Peter. Plötsligt tar vinden tag i Olofsson skägg som fladdrar iväg över gräsmattan. Peter flyger upp.
– Nu börjar skägget fara! ropar han och med ens är Olofssons röst tillbaka. Olofsson är svärfar till banvakten Karlsson i Hosäter. Karaktärerna är påhittade, men miljön är som den var 1920 – en tid när banvakter hade ansvar för att järnvägsspåret var körbart. Det innebar att varje banvakt skulle kontrollera var sin sträcka på uppåt fyra kilometer varje dag, oavsett väder. – Det är viktigt med historia. Den finns till för att vi ska lära oss av den och använda den kunskapen i framtiden. Järnvägen har också bidragit mycket till vårt välfärdssamhälle. Kanske hade Peter aldrig blivit Trafikverkets ende anställde skådespelare om det inte vore för museipersonalens studiebesök till ett museum i Norge som hade en skådespelare. Och utan Peter hade nog en annan attraktion i Gävle inte heller funnits. Frisbeegolfbanan. – Jaha, ja, säger Peter och skrattar när ämnet kommer på tal. – Det var jag och en kompis som drog igång det här. Det ligger mig varmt om hjärtat och jag var väldigt aktiv inom frisbee tills jag skadade fotleden i början på 1990-talet. Det var egentligen då som jag sadlade om och började med teater. Numera är det mest vanlig golf som gäller på fritiden.
peter iller Född: 1965. Titel: Storytelling och medie produktion på Sveriges Järnvägsmuseum Gävle. Familj: Jag själv Bor: i Gävle, på Söder. Bakgrund: Bland annat utställningsbyggande, inredningssnickare, fotograf och redigerare på SVT och budbilsförare. Åker: Cykel.
Faktiskt är golfbanan ett av ställena där Olofsson, rallaren och de andra figurerna skulle kunna dyka upp. Det har hänt att manuset har följt med i bakfickan på golfbyxorna. Ett bra sätt att bli redo för publiken. – Det finns ingenting härligare än att få uppskattning av en publik. Det är få förunnat att få direktuppskattning för någonting man gör i jobbet och det är en av de bästa drivkrafterna. Med löständer och skägg förvandlas Peter Iller till ”Olofsson” – en av karaktärerna i sommarens föreställning om banvakten vid Hosäters banvaktstuga. Den pågår 14 juni–30 juli, kl. 11 och 14, vardagar. Gratis entré för Trafikverkets anställda med familj. i trafik
13
Foto: E va Meye r sohn Fl am
Foto: ylva lundin
verket syns
aviljongvar två av besökarna på Stockholmsp eMarjos och Paul Bakers från Holland kilom 000 6 cirka at cykl ha att med räknar ra vack en. De är ute på cykelsemester och era över a glad ket myc Grave igen. ”Vi är ter innan de är tillbaka i hemstaden rs. Bake och säkra cykelvägar”, säger Paul
Förarprov på mc-mässa Trafikinspektör Klas-Ove Kindlund pratar med en av besökarna på mässan mc-live 2010 i Barkaby. Förarprov deltog på mässan tillsammans med Transportstyrelsen och bidrog med information om det nya Trafikverket och demonstrerade hur körprovet för motorcykel går till. Besökarna fick även information om kunskapsprovet för AM-körkort, körkortet för moped klass 1.
Ena dagen strömmande 5 000 besökare genom paviljongen. Dagen därpå var det lite lugnare och Trafik Stockholms trafikledare Henrik Brehmer, som var en av Trafikverkets representanter i Stockholmspaviljongen i Kungsträdgården, fick lite andrum. Trafikverket var en av deltagarna i Stockholms stads paviljong som fanns på plats i samband med Love Stockholm 2010. En kampanj som genomfördes med anledning av sommarens stora händelse i Stockholm – bröllopet mellan kronprinsessan Victoria och Ockelbosonen Daniel Westling. För Trafikverkets del kulminerade arrange manget den 16 juni med Trafikverksdagen. På plats då fanns representanter för de vägoch järnvägsprojekt som pågår i Stockholmsområdet. Trafik Stockholm, som ägs av både Trafikverket och Stockholms stad, hade monterat upp en operatörsplats för trafikledare. – Det är ganska många som säger att de inte ens kände till vår verksamhet, samtidigt som de flesta uttrycker sin fascination över den omfattande kameraövervakning som vi har tillgång till, säger Henrik Brehmer. Stockholmspaviljongen var ett samarbete mellan Trafikverket, Stockholms stad, SL och Fortum. STEFAN BRATT
14
i trafik
Foto: STEFA N BRATT
Hektiska monterdagar för trafikledare Henrik
Tema Foto: K asper Dudzik
ett effektivare trafikverk
Trafikverket upphandlar investeringar och underhåll för 35 miljarder kronor per år. Genom effektivare entreprenad- och upphandlingsformer kan stora pengar sparas. Samordnad planering mellan trafikslagen ska bidra till ökad effektivitet.
Effektivare trafikverk
Två verk har blivit ett. Nu vill regeringen se hur Trafikverket kan bli effektivare. Senast den sista december ska Trafikverket redovisa en handlingsplan för regeringen. Nu startar ett arbete med att vända på varje sten i det nya verket. Målet är bland annat att sänka de interna kostnaderna. – De riktigt stora besparingarna finns i effektivare investeringar och underhåll, säger Gunnar Malm. i trafik
15
Tema Ett effektivare trafikverk
Trafikverket bjuder in till delaktighet – Det är ett jättejobb som vi nu drar igång. Vi går igenom alla delar av Trafikverket. Vi ska ta till vara samordningsvinsterna med den nya organisationen. Effektiviseringen börjar nerifrån och görs tillsammans med medarbetare och fackliga organisationer, säger Gunnar Malm. Varför måste vi starta ett effektiviseringsarbete så snart efter att Trafikverket bildats? – Dels har vi ett uppdrag från regeringen som ska redovisas sista december om hur vi avser att effektivisera verksamheten. Dels vet vi att vid den här typen av stora förändringar finns det alltid effektiviseringsmöjligheter. Det är dubblering på många funktioner. Samtidigt har vi anledning att ifrågasätta vad vi gör i dag. Ska vi fortsätta med det, ska vi göra något nytt eller ska vi lägga ner? Generaldirektör Gunnar Malm.
16
i trafik
Regeringen vill ha en handlingsplan för långsiktig effektivisering, vad innebär långsiktig? – Jag tycker det är en betoning på en uthållig effektivisering. Ett sådant här förändringsarbete tar ungefär två till tre år att genomföra fullt ut. – När vi pratar om effektivisering är det med fokus på vår interna kostnadsmassa. Men det handlar minst lika mycket om vårt sätt att använda medel för investeringar och underhåll. Vi upphandlar för 35 miljarder kronor per år från anläggningsbranschen per år. Vi vet att produktiviteten där har varit låg. Vi behöver se över vilka entreprenadformer vi använder, exempelvis hur vi vill hantera risker med mera. Vi behöver se över våra tekniska normer och hur vi förvaltar vägar och järnvägar. Här finns stora pengar att hämta.
Du vill se besparingar i administrationen på 30 till 40 procent? – Jag tror inte det är för mycket. Det finns erfarenheter från andra sammanslagningar. Man vet att när man bolagiserar verksamhet kan man ofta direkt spara upp till 20 procent. Med den här stora förändringen tror jag att det kan finnas ännu mer att ta hem. – Jag vill se hur den här verksamheten skulle kunna fungera med 30–40 procents lägre nivå på våra interna kostnader. När vi får se det kan vi föra en diskussion om vad vi ska genomföra. Har vi flera sparbeting? – Vårt anslag för administration minskas med 78 miljoner kronor för 2011 och 150 miljoner kronor för 2012. Det är golvet, dit måste vi. Min hypotes är att det finns betydligt mer att ta. Hur ska det gå till, du har utlovat delaktighet? – Det är en förutsättning att vi får ett stort engagemang. Många har sagt att processen att bilda Trafikverket har gått uppifrån och ner. Det är helt rätt, hade vi inte kört på det sättet hade vi inte kunnat skapa ett trafikverk. Nu ska vi göra precis tvärt om. Vi ska gå igenom verksamheten under ifrån.
Foto: K asper Dudzik
Foto: Ker stin Ericsson
effektiviseringsuppdraget
Tidplan: 2010 Genomgång av vad Trafikverket gör och hur. Enklare effektiviseringar genomförs. 2011 Åtgärder för att effektivisera genomförs under kommande år. Delleveranser under 2010: 30 augusti Rapport från funktionsansvariga chefer. 30 september Verksamhetsområden och centrala funktioner lämnar förslag till handlingsplan. 15 november Kompetensförsörjningsplan klar. 31 december Handlingsplan för fortsatt effektiviseringsarbete lämnas till regeringen.
Hur ska vi göra för att få verklig delaktighet? – Vi har gjort nulägesanalyserna. Effektiviseringsuppdraget ska diskuteras på varje enhet. Det förutsätter att så många medarbetare som möjligt är delaktiga i arbetet. Facket kommer också att vara delaktigt på samtliga verksamhetsområden och centrala funktioner. – Jag förutsätter att varje chef tar upp det här på arbetsplatsträffar. Vi bjuder in till fullständig delaktighet, men sedan kanske man inte alltid får som man vill. Den 30 september ska förslagen redovisas, räcker tiden? – Jag tror att tiden är vår vän. Vi blir tvungna att koncentrera oss, titta på det som är viktigt. Efter den 30 september ska vi diskutera vad konsekvenserna blir, fördjupa och förtydliga. Det är då själva beslutsprocessen kommer igång. Finns det risk för personalminskningar? – Den frågan vill jag inte spekulera i. Låt oss göra jobbet först. Vi har redan en omställningsorganisation på plats. Jag tror att man måste vara beredd på att pröva nya utmaningar. Vi får inte glömma att vi samtidigt har ett ganska stort rekryteringsbehov, vi har en ålderspyramid som
är ganska ojämn. Det är därför vi sätter till en omställningsorganisation som kan slussa medarbetare till områden där det behövs resurser. Uppsägningar är alltid det som kommer i sista hand.
»Jag tror att tiden är vår vän«
Trafikverket har 27 procent konsulter, är det en rimlig andel? – Det håller vi på och tittar på. Om 27 procent är ett snitt så är andelen betydligt högre på vissa områden. Om vi har konsulter som är rena resurskonsulter ska vi nog ta oss en funderare på om det är rätt. Det ingår i översynen att titta på hur mycket vi ska köpa och hur mycket vi ska göra själva. Om vi ska minska är det ganska naturligt att vi minskar på konsulter först. Hur ska Trafikverket hantera den oro som kan uppstå? – Det finns ingen anledning till oro. Det här är en naturlig process som sker i alla organisationer. Vi får aldrig glömma att vi arbetar med skattemedel, det är krav på oss att vi använder skattepengarna på ett effektivt sätt. De pengar som vi kan spara ska gå till bättre vägar och järnvägar, säger Gunnar Malm. Göran Fält
i trafik
17
Tema ett effektivare trafikverk
Delaktighet och tid krävs för ett lyckat samgående Foto: Gör an Pe ter sson/Bildbyr ån , Lund
Verklig delaktighet där medarbetarna får vara med och påverka processen, och gott om tid. Det är två avgörande faktorer för att lyckas med en effektivisering efter ett samgående mellan myndigheter.
Louise Bringselius forskar i effektivisering och fusioner inom den offentliga sektorn.
Det menar Louise Bringselius, som är doktor i företagsekonomi vid Lunds universitet och forskar kring effektivisering och fusioner i den offentliga sektorn. – Det är intressant att Trafikverkets ledning säger att effektiviseringsarbetet ska bygga på delaktighet. Det är positivt. Ofta tror man att effektivisering förutsätter att processen går uppifrån och ner, att ledningen pekar ut hur effektiviseringen ska göras. Men medarbetarna kan också bidra på ett bra sätt. Enligt Louise Bringselius misslyckas upp till 75 procent av fusionerna med att hämta hem förväntade effektiviseringsvinster. – Vid en fusion vänder man ofta upp och ner på hela verksamheten och går igenom alla processer för att göra det mer homogent över hela myndigheten. Stora förändringsprogram dras igång som kostar pengar. Jag brukar rekommendera att man går mer gradvis till väga och låter effektiviseringen ta längre tid. Enligt forskningen tar det mer än två år för att man ska se några effektiviseringsvinster efter en fusion. I allmänhet krävs det minst fem år för att se mer betydande vinster. Louise Bringselius menar att möjligheterna att spara in på administrationen ofta överdrivs. – Administrationen är ingen klumpsumma som är oberoende av storleken på myndigheten. Administrationen ökar om antalet anställda blir fler. Det finns en övertro på fusioner som effektiviseringsinstrument. – Därmed inte sagt att fusioner skulle vara fel, men man bör tänka mer principiellt kring fördelarna med att föra samman närliggande verksam-
18
i trafik
heter. Mer trafikslagsövergripande planering och samordning inom investering och upphandling kan säkert ge stora fördelar. Vid lyckade fusioner får man människorna med sig . Det finns ett psykologiskt ”kontrakt” mellan ledning och medarbetare som är extra tydligt i offentlig verksamhet, där arbetsgivaren förväntas följa demokratiska värden och ge hög grad av medarbetarinflytande. – Jag brukar tala om risken för skendemokrati. Den besvikelse som uppstår efter en process som medarbetarna upplever som ett svek är inte lätt att reparera. – Ledningen kan inte bara bjuda in till delaktighet, man måste löpa hela linan ut och låta förslagen från de projekt medarbetarna är delaktiga i påverka genomförandet. Samtidigt har Louise Bringsell förståelse för att Trafikverket är i en situation där regeringens beslut om budget och regleringsbrev bestämmer vilka effektiviseringsmål som måste klaras. – I privat sektor finns det en acceptans för att ledningen bestämmer. I offentlig sektor har vi en tradition av medarbetarinflytande, respekt för lagstiftningen och förväntningar om personaldemokrati, säger Louise Bringselius. Göran Fält
Forskarens råd
Kör delaktighet med medarbetarna hela vägen. Det är viktigt att ha de fackliga organisationerna med. Gå gradvis till väga, inte allt för stora omstruktureringar. Betona respekt för professionen och medarbetarnas kompetens. Om personalen måste minskas, gör det helt enligt regelboken, försök inte hitta genvägar för att behålla utvalda medarbetare. Var ärlig, rak och öppen i kommunikationen.
Alla blir berörda av effektivisering – Vi ska samordna, följa upp och rapportera det samlade effektiviseringsarbetet i Trafikverket. Och vi ska vara ett stöd till verksamhetsområden och centrala funktioner i deras arbete med effektiviseringen. Det säger Johan Hallin som leder programkontoret inom den centrala funktionen Ekonomi och styrning. Programkontoret består i dag av Johan Hallin, informatören Karin Paulsson och personalstrategen Victoria Sjöbom. I övrigt ska arbetet till stor del göras med stöd av konsulter som nu håller på att upphandlas. – Vi räknar med att ha konsulterna på plats efter semestrarna. Då kan arbetet dra igång på allvar. Konsulterna ska ha varit med om liknande omfattande effektiviseringsarbete på andra håll och ska se på oss ur ett utifrånperspektiv, säger Johan Hallin. – Vi ska arbeta trafikslagsövergripande, upphandla på ett sätt som ökar produktiviteten på anläggningsmarknaden och hämta hem de vinster som går att hämta hem i vår interna verksamhet, säger Johan Hallin. Den handlingsplan som Trafikverket ska lämna in till regeringen i slutet av december ska bli mycket konkret med tydliga åtgärder som kan genomföras och följas upp.
”En viktig uppgift för programkontoret blir att följa upp hur vinsterna från effektiviseringen används”, säger Johan Hallin som leder arbetet. Foto: Gör an Fält
»Vi har ett tufft beting framför oss«
– En viktig uppgift för programkontoret blir att följa upp hur vinsterna från effektiviseringen används. Vi ska visa både för oss själva och för omvärlden att de pengar vi frigör verkligen skapar mer väg och järnväg och ökad samhällsnytta. – Vi har ett tufft beting framför oss. Det handlar inte bara om att använda osthyveln, vi måste även ta fram tårtspaden och ifrågasätta både leveranser och servicenivåer. Alla blir berörda, ingen del av Trafikverket är undantagen, säger Johan Hallin. Göran Fält
Ta vara på medarbetarnas kunnande och kreativitet – Det är viktigt att ta vara på medarbetarnas kunnande och kreativitet när effektiviseringar ska diskuteras, genomföras och förankras. Den snäva tidsplanen kräver att cheferna verkligen prioriterar diskussionerna med sina medarbetare. Det säger Christina Eklööf, ordförande för fackförbundet Saco-s på Trafikverket. – Vi anser att effektiviseringsarbetet måste kopplas till Trafikverkets leveranser och att dialogerna med medarbetarna vinner på att åtgärderna genomförs i två steg. Steg ett – ta fram snabba åtgärder som ger effekter under 2011. Steg två – under vintern diskutera mer långsiktiga åtgärder som ger effekter under 2012 och
senare, till exempel smartare och rationellare arbetssätt, säger Christina Eklööf. Fackförbundet ST inom Trafikverket betonar vikten av lokal delaktighet i effektiviseringsarbetet. – Lokal delaktighet och insyn från medarbetarna behövs för att det ska bli stuns i arbetet. Christina Det här är inte enbart en centralfacklig fråga Eklööf utan måste ske med lokal inblandning, säger Jerk Wiktorsson, vice ordförande i ST inom Trafikverket. – Steg ett är att rita kartan. Med den ska vi i höst börja orientera oss. Då gäller att vi är överens om hur kartan ser ut. Sedan börjar det tuffa jobbet, att med hjälp av kartan ta diskussioner om mål och olika vägval för att nå målet.
Jerk Wiktorsson
i trafik
19
Stockholm och i stort sett hela Mälardalens trafikflöde styrs från ett oansenligt hus på Kristinebergs slottsväg i centrala Stockholm. Den tidigare brandmannen Janne Jansson är en av enhetens 32 trafikledare.
en dag på jobbet / Trafikledare
Janne
leder trafiken Text: STEFAN BRATT Foto: HASSE FRIDÉN
– 115, Trafik Stockholm, kom. – 115, kom. – Säg till när du har plockat upp folket och närmar dig Koppartunneln så lägger jag ut en hastighetsbegränsning. – Ok, jag säger till, slut, kom. – Klart slut.
T
rafikledaren Janne Jansson på Trafik Stockholm avslutar en av morgonens otaliga dialoger med Thomas Nilsson, som sitter i en Vägassistansbil placerad vid en av Stockholms mest trafikerade leder – Södra länken. Stockholm och i stort sett hela Mälardalens trafikflöde styrs från ett oansenligt hus på Kristinebergs slottsväg i centrala Stockholm. Den tidigare brandmannen Janne Jansson är en av enhetens 32 trafikledare. Denna morgon har Janne sällskap av trafikledarna Carina Jonsson, Karolina Andgrim, Sezgin ”Sesse” Sahin samt driftingenjören Magnus Öström. Morgontrafiken har startat och denna dag när I Trafik besöker Trafik Stockholms ledningscentral kommer det att bli förhållandevis lugnt under hela arbetspasset. – Det är just ovissheten om vad som väntar nästa minut som jag tycker är en del av charmen
med jobbet. Ena dagen är det full fart från första minuten tills det är dags att gå hem, medan andra dagar lunkar på, säger Janne Jansson. På Södra länken finns också två av centralens fyra särskilda understödsfordon utplacerade. Assistansbilarna arbetar med att få bort störningar i trafiken snabbt och effektivt. Fordonen är utrustade för att snabbt hjälpa till vid enklare haverier, bensinstopp och att undanröja hinder i trafiken. Janne sköter med van hand anropen till bilarna som skickas på det ena uppdraget efter det andra. En bil har kokat på Essingeleden, en långtradare är stillastående på uppfarten till Eugeniatunneln. Klockan är några minuter före sju och trafiken in mot centrum börjar tätna. På den 16 meter långa väggen med olika kamerabilder kan trafikledarna lägga ut information från någon av de ungefär 800 kameror som centralen har tillgång till. Merparten, cirka 450 av dessa, sitter i ett av Stockholms trafikhjärta, Södra länken.
timme för timme 06.30 Janne går på sitt pass. Morgontrafiken är redan i gång.
7.00 Dricker dagens första kopp kaffe. Framför skärmen som vanligt.
12.00 Brer en smörgås och äter om det finns tid. Har inga egentliga raster.
14.30 Janne går hem. Är den enda på Trafik Stockholm som arbetar enbart dagpass. 14.00 Blir avlöst av nästa person och gör en överlämning. i trafik
21
Skulle det bli stopp på Södra länken är det Janne Jansson och hans kollegor som har mandat att inleda en evakuering.
Dygnet runt under årets alla dagar finns minst ett par trafikledare i arbete med att leda trafik och styra trafikinformation i Stockholm samt Uppsala, Västmanlands, Örebro, Gotlands och Södermanlands län. Det innebär totalt 1 400 mil väg, varav 300 mil är i Stockholm. – För två år sedan övertog vi driftansvaret för trafikledningscentralen i Eskilstuna som samtidigt avvecklades och i höst kommer vi att överta trafikledningen i Östergötland, säger enhetschefen Mats Kjellman. Klockan är nu fem över åtta och TV4 Stockholms trafikreporter, Peter Nygren, förbereder sin andra sändning denna morgon. Sändningens huvudbudskap den här gången blir kollektivtrafiken och främst tunnelbanans gröna linje, som haft problem under morgonrusningen. Skulle det bli stopp i Södra länken eller någon annan tunnel är det Janne Jansson och hans kollegor som har mandat att inleda en evakuering. – Därför är vårt samarbete med blåljusmyndigheter oerhört viktigt och vi arbetar nu med att försöka få igång parallella processer för att minska störningstiden, till exempel att vi får inleda röjningsarbete efter en olycka under tiden som räddningstjänsten avslutar sin del, säger Mats Kjellman. Janne Jansson visar med fingrarna på trafikledarnas kärnproblem. – Det tar så här lång tid att bygga upp en kö, säger han med ett avstånd på ett par centimeter mellan tummen och pekfingret. Sedan visar han med båda händerna ett avstånd på en halv meter. – Och det tar så här lång tid att få trafiken flytande igen.
22
i trafik
Dygnet runt under årets alla dagar finns minst ett par trafikledare i arbete med att leda trafik och styra trafikinformation på totalt 1 400 mil väg.
»Därför är vårt samarbete med blåljusmyndigheter oerhört viktigt.« Mats Kjellman, enhetschef på Trafik Stockholm.
så funkar det / trafik stockholm
Det är inget som undgår Trafik Stockholms övervakande ögon Trafik Stockholm övervakar och leder trafiken på det statliga vägnätet i Stockholm och flera av de angränsande länen. Dygnet runt och året om. Trafikverket har fyra trafikledningscentraler i landet.
Karolina Andgrim är en av trafikledarna som håller ett vakande öga på trafiken.
Trafik Stockholm ansvarar även för att aktuell trafikinformation når ut till trafikanter och övriga intressenter via radio, webb och mobila tjänster. Enheten hanterar också felanmälningar gällande ga-
tor, torg och parker för Stockholms stads räkning. Essingeleden är en av landets mest trafikerade trafikleder med cirka 160 000 fordon som färdas på leden varje dag. Centralbron i centrala huvudstaden har en trafikfrekvens på cirka 119 000 fordon per dag. Större incidenter på någon av dessa leder får förödande konsekvenser i form av kilometerlånga köer, olyckor och höjda koldioxidutsläpp. Beräkningar utförda
av en konsultfirma säger att stillastående fordon under rusningstid på Essingeleden kostar samhället och näringslivet cirka tio miljoner kronor per timme. – Därför spelar Trafik Stockholm en huvudroll i Stockholmstrafiken. Vårt syfte med verksamheten är att bidra till en säkrare och effektivare framkomlighet på våra vägar samt minskad miljöpåverkan, säger sektionschefen Mats Kjellman. STEFAN BRATT
många olika roller
Trafik Stockholm har för närvarande 32 trafikledare, driftingenjörer och driftoperatörer. Trafikledarna löser ett antal olika uppgifter; trafikinformation, trafikledning och trafikkommunikation, till exempel dialog med medias trafikinformationsredaktioner. Varje vardagsmorgon sänder också TV4 Stockholm flera direktrapporter från trafikledningscentralen. Driftledarna sköter driftövervakningen av vägtunnlar och övriga tekniska installationer inom vägområdet som till exempel el-, tele-, rör-, luft- och styrsystem samt pumpstationer. De tar även hand om inkomna larm och rapporterar felet till rätt entreprenör. Tillsammans med trafikledarna fattar driftledaren beslut om stängning eller öppning av tunnlar. Förutom i Stockholm har Trafikverket trafikledningscentraler i Härnösand, Göteborg och Kristianstad. Trafik Stockholm drivs gemensamt av Trafikverket och Stockholms stad.
hjälpen kommer från 800 kameror
Till sin hjälp har trafikledarna på Trafik Stockholm ett antal tekniska övervakningssystem i form av kameror, sensorer och detektorer. Det finns cirka 800 övervakningskameror. Trafikanterna själva, som via ett 020-nummer rapporterar in sina observationer direkt till centralen, utgör också en vital informationskälla. Med systemens hjälp styr trafikledaren trafiken genom att till exempel sänka hastigheter, stänga av körfält eller informera om vägarbeten via informationstavlor. De stationära kamerorna utnyttjar en avancerad teknik som läser in bilderna och ger larm när den inlästa bilden på något sätt bryter det förutbestämda mönstret i trafiken, exempelvis en stillastående bil. Då tjuter en signal i centralen.
i trafik
23
Foto: Nanny Tiberg
Projekt
i småland
För många är Småland synonymt med Barnen i Bullerbyn och slingrande grusvägar. Men Småland är också ett område där Europaväg 4 och andra viktiga vägar skär rätt genom landskapet – ett område där det nu pågår flera stora vägarbeten. I Trafik har besökt två olika vägprojekt i Småland.
På gång vid E4:aN
Fler åtgärder är på gång längs E4:an genom Jönköping och Huskvarna: Sidoräckena utmed E4 genom Huskvarna byts ut i höst mot räcken som klarar påkörning av tunga for-
24
i trafik
don. Detta för att förbättra skyddet mot Vättern. Trafikplats Ryhov, mellan de stora köpcentrerna A6 och Solåsen, byggs ut mellan april och september för att öka kapaciteten och framkomligheten.
Under maj och juni läggs bullerdämpande asfalt på motorvägen förbi Huskvarna. Gustav Petersson är entreprenadingenjör på Svevia och håller ihop arbetet.
Ny asfalt för bättre miljö I flera års tid har de boende utmed E4:an genom Huskvarna kämpat för att få ner bullernivån. Tusentals fordon passerar varje dag varav många är tunga. 1996 byggdes en bullermur och fönstren i husen är utbytta. Men de boende var inte nöjda. Ärendet slutade hos Miljööverdomstolen som dömde dåvarande Vägverket att göra åtgärder för att sänka bullret. Text & foto: kerstin ericsson
F
örsta steget var att sänka hastigheten från 110 km/tim till 90, vilket gjordes i december 2009. I maj började Trafikverket arbetet med att lägga bullerdämpande asfalt. I slutet av juni ska det vara klart och till hösten sätts bullerplank upp. Driftledare Lars Kildén har varit med i projektet från början. – Åtgärderna vi gjort hittills känns väldigt bra. Man märker verkligen skillnad. Nu håller vi på med upphandling av det nya vägräcket utmed Vättern, som vi hoppas kunna sätta upp i september.
Beläggningsarbetena sker i en körriktning i taget. Medan man lägger asfalt i ena körriktningen har den gamla asfalten rivits upp i den andra, säger Lars Kildén. – Trafiken har flutit på mycket bra, säger Gustav Petersson, entreprenadingenjör på Svevia. Allt har gått enligt planerna. Efterhand som asfalten blir klar målar vi väglinjerna. Nyligen gjorde jag en preliminär bullermätning och det ser positivt ut.
Asfalten som läggs har ett större hålrum i massan än traditionell asfalt. För att hålla ihop massan trots det stora hålrummet, används ett polymermodifierat bindemedel. Ljudet från däcken går då neråt i stället för upp och det är det som gör asfalten bullerdämpande. Dock kräver den här sortens beläggning ett stort underhåll. Hålen sätts efterhand igen med smuts och slitage av dubbar och måste rengöras genom att man spolar och suger bort smutsen. – I juli ska Trafikverket göra en bullermätning på asfalten. Då mäts bullret från däcken när de rullar på asfalten. Det är inte samma sorts bullermätning som när man sätter upp en mätare på ett hus invid vägen, förklarar Gustav Petersson. Robby Åberg är en av de boende nära motorvägen och han är glad över förbättringen. – Det har blivit en väldig skillnad med den nya asfalten. Det är nästan så att vi inte behöver bullerplanket nu, säger Robby Åberg.
»Trafiken har flutit på mycket bra. Allt har gått enligt planerna« Gustav Petersson, entreprenadingenjör på Svevia
i trafik
25
Ann-Charlotte Johansson, Peab kontrollerar bärigheten utmed den delen av den befintliga väg 31 som breddas. Projektingenjör Mikael Andersson är intresserad av resultatet.
Bron över väg 943 mellan Huskvarna och Tenhult, får fyra filer, blir 80 meter lång och 17 meter bred.
Tenhult får bättre väg Förra sommaren påbörjades arbetet med en ny vägsträckning av väg 31 norr om Tenhult. Den nuvarande vägen genom Tenhult är smal, starkt trafikerad och även olycksdrabbad. Vägen är en viktig led för resor och transporter mellan västra och östra Sverige där Jönköpingsregionen ligger mitt emellan. Text & foto: kerstin ericsson
I
mars 2009 skrevs kontraktet med Peab. Entreprenaden är en så kallad totalentreprenad vilket innebär att entreprenören både projekterar och bygger vägen, med en garantitid på 10 år. – Det var en ganska lång inledningsfas med framtagandet av projektering och ritningar, säger Bertil Stråkendal, projektchef Peab. Men nu är all projektering klar. Det har skett i deletapper så att vi kunde börja med Bertil Stråkendal bygget i augusti 2009.
Den nya vägen blir 14 meter bred med mitträcke och sidoräcken, en så kallad mötesfri väg. Största delen av vägen byggs i helt ny sträckning. I projektet ingår breddning av befintlig väg, bygge av tre trafikplatser och fjorton broar på den drygt nio kilometer långa sträckan. Fyra viltpassager
26
i trafik
ska göra det möjligt för djur att passera. Längs nästan hela sträckan sätts viltstängsel upp. – Just nu pågår förflyttning av jord och berg, säger Bertil Stråkendal. Vi spränger dagligen och totalt blir det 200 000 kubikmeter berg i projektet. Samtidigt pågår bygget av fem broar. Mikael Hårrskog är projektledare på Trafikverket i Jönköping. I hans jobb ingår att driva projektet och att vara ansvarig för de olika momenten, från förstudie till färdig väg. Han poängterar det viktiga samarbetet med Mikael Hårrskog entreprenören. – Det aktiva engagemanget från entreprenören gör att det blir ett fint arbetsklimat och fin samarbetsanda, säger Mikael Hårrskog Ytterligare ett och ett halvt år återstår innan den nya vägen är klar.
Brobyggare Jan Fagerlund vid en av de fem broar där bygge pågår just nu. Ytterligare nio broar ska byggas.
Arbetsledare för brobygget är Ulrika Ottosson.
195 000 kubikmeter bergschakt, 45 000 kubikmeter jordschakt och 45 000 kubikmeter urgrävning ingår i vägprojektet.
Ny metod bättre för miljön
Vid bygget av väg 31 används den nya metoden Swepave, som utvecklats av Peab. Den innebär att man redan vid projekteringen av vägkroppens utformning planerar för förväntad last, klimat och geologiska förhållanden. Metoden leder till minimal användning av naturresurser samt minskade schaktvolymer och transporter av massor och material. Eftersom bärigheten byggs upp underifrån kan man lägga ett tunnare asfaltlager vilket minskar användningen av olja. Beställaren och entreprenören har upprättat ett dokument för att minimera riskerna som kan uppkomma vid vägbygget. Det gäller till exempel en liten göl där viltet dricker vatten. Där var man extra försiktig när man sprängde i närheten, så att inte gölen skulle tömmas på vatten.
Liv&rörelse
Golfmästerskap i Borlänge Trafikverkets Fritidsförbund och Trafikverkets Fritidsförening i Borlänge arrangerar Trafikverkets första riksmästerskap i golf 12 och 13 augusti 2010. Tävlingarna spelas på Aspebodas och Säters golfbanor.
Banvaktsstugan Hosäter är central i sommarens program. Här kan man besöka ladugården och alla djuren och här ges också en teaterföreställning två gånger per dag mellan den 14 juni och den 30 juli. En aktivitet för barnen är att få åka med minitåget som snirklar sig fram genom museets stora grönområde på Sörbybanan
På Järnvägsmuseet i Gävle visas utställningen Övergivna platser, som visar vad som händer med gamla byggnader, hus och fabriker när de överges och förfaller, försvinner eller renoveras. Jan Jörnmark, docent i ekonomisk historia, har rest landet runt med sin kamera och dokumenterat mellanrummet mellan det gamla och det nya. Samspelet mellan hans bilder och skarpsynta texter ger oss en inblick i det moderna samhällets förändring.
På Sveriges Vägmuseum i Borlänge är årets tema passionen för livet och utställningen om trafiksäkerhet är utgångspunkt för en önskan om att ingen ska behöva dö eller bli svårt skadad i trafiken. Utställningen informerar om allt från sidokrocksbalkar, alkolås, promilleglasögon till grodtunnlar under vägen. Sveriges Vägmuseum har extra öppet under Nostalgidagarna den 21 augusti. Dalarnas traktorentusiaster ställer upp sina fordon utanför museet innan traktorkortegen. Då Alfa Romeo fyller 100 år visas även flera exemplar av dessa utanför museet. Hundratals mopeder kommer att passera vid museet under dagen. På museet kan man också besöka utställningen Banaväg, som fokuserar på den landburna infrastrukturen och dess samband med samhällsplaneringen. Utställningen är ursprungligen producerad av Arkitekturmu-
Vid Sveriges Järnvägsmuseum kan barnen åka ett litet minitåg. Både i Gävle och i Ängelholm.
28
i trafik
På en uppvisning vid Sveriges Vägmuseum visar Räddningstjänsten hur de arbetar. OBS! Bilden är en uppvisning, inte en verklig händelse.
seum i samarbete med dåvarande Vägverket och Banverket. På Järnvägsmuseet i Ängelholm visas under sommaren Kvinnors uppfinningar – en utställning från Tekniska museet i Stockholm som är på turné genom landet. Här får man lära sig mycket, inte minst om de utmaningar och förutsättningar som kvinnliga uppfinnare lever med. En rad uppfinningar finns också att beskåda. I Ängelholm finns även en minitågbana för de små. Det blir dagliga turer mellan 11 och 16, så länge vädret tillåter. Den som vill prova på att cykla dressin bör komma under juli månad. Mellan 11 och
foto: kenne th nyström
tid på semestern och besök något av Trafikverkets museer i Gävle, Borlänge eller Ängelholm. Spännande utställningar för de vuxna och roliga aktiviteter för barnen står på programmet.
Foto: Sveriges Järnvägsmuseum Gävle
l Avsätt
foto: Jan-Olof Montelius
Spännande sommar på alla trafikmuseer
Blodvaggan, en uppfinning av Barbro Hjalmarsson.
16 kan man cykla på museets spårområde, en sträcka på en halv kilometer, vilket beräknas ta tio minuter. KENNETH NYSTRÖM
foto: Andre as Lindgren
Mås i stoppbock En stoppbock vid Älvsjö station uppfyller knappast kravet ”lugnt läge” för en bostad. Men den här måsen har ändå valt att bygga bo här. Peter Norrbohm i Fruängen tog bilden på den ruvande måsen.
Njut av sommarens jordgubbar Jordgubbar smakar bäst i rumstemperatur, så ta fram bären i tid! Färska jordgubbar bevaras bäst osnoppade och kallt. Är de snoppade bör de ätas omedelbart eller frysas in.
Medlemskap ger billigare hotell l Alla anställda i Trafikverket
kan bli medlemmar i Svenska Järnvägsmännens Semesterhemsförening, SJS.
Foto: Leif Johansson
Föreningens anläggningar är öppna för alla, men de som arbetar i Trafikverket har möjlighet att få 15 procent billigare vistelse.
Fredensborgs Herrgård ligger i Småland, med sin närhet till Astrid Lindgrens Värld och Tobo Golfbana är det ett populärt besöksmål för barnfamiljer och golfare. Hälleviks Havsbad i Blekinge erbjuder klassiskt svenskt sommarliv. Den vita sandstranden och
bryggan ligger 100 meter framför hotellet. Rolfskärrs Stugby i Dalsland, en mil söder om Åmål erbjuder enskilda stugor med utsikt över Vänern. SJS har två introduktionserbjudanden: 500 kronor i rabatt på
familjepaket till Astrid Lindgrens Värld och 200 kronor i rabatt på golfpaket med halvpension. Uppge koden ”trafikverkare”. Vill du bli medlem: kontakta Micke Johansson på telefon 0492-306 00 eller medlem@sjs-hotellen.com
Broloppet 2010
l Lördagen den 12 juni firade Öresundsbron 10 år med att återigen låta
sig springas på. Omkring 30 000 sprang denna halvmara från Kastrup över bron till Malmö. Ett 60-tal trafikverkare samlades först i fritidsförbundets tält på Limhamnsfältet för att sedan bussas över till Kastrup. Sedan fick man springa 21 kilometer tillbaka. Snabbast bland trafikverkarna var Sara Sundberg, Luleå och Johan Hultén från Malmö. i trafik
29
Liv&rörelse
1
miljon medborgare i Sverige fritidsfiskar.
Sommar = picknick l Ta
vara på chansen att tillbringa så mycket tid som möjligt utomhus i sommar. Här kommer ett tips från Jocke Nyström, som tillsammans med sin personal dagligen ser till att trafikverkare och många andra i närheten av huvudkontoret i Borlänge har mat i magen.
Kök Nyströms härliga parmesanpaj
Pajdeg till en paj – mördeg, (pajrecept till en ca 20–25 cm diameter form) • 3 dl vetemjöl • 150 g smör eller margarin • 2–3 msk vatten • 1 krm salt Sätt ugnen på 185 grader. Skär kylskåpskallt smör i kuber. Lägg allt i en bunke och arbeta snabbt ihop till en klump. Kavla eller tryck ut i en pajform, cirka 24 centimeter diameter. Dubbel sats räcker till långpanna. Stick hål över botten med en gaffel. Grädda i 10 minuter. Om man penslar med lite vispat ägg sista minuterna skyddar man degen ytterliggare mot blöt fyllning. Fyllning till en pajform • 3 dl riven färsk parmesan • 2 dl grädde • 1,5 dl mjölk • 4 ägg • 1 liten näve ruccola Blanda ägg, mjölk och grädde, smaka av med lite salt och peppar. Tänk på att parmesanen är lite salt. Lägg i osten och ruccolan i pajformen, häll på äggstanningen, grädda i ugn på 160 grader i cirka 40 min eller tills den ”stannat”. Servera med kallskuret och sallad så har du en trevlig och enkel mat att njuta av i sommar.
Sommaren bjuder in till picknick och I Trafik och Jocke Nyström bjuder på ett somrigt recept på enkel mat att ta med ut i det gröna. Foto: HANNES FORsSELL
30
i trafik
Smaklig spis önskar redaktionen och Kök Nyström!
insändare
Trafikverket måste ta en aktiv roll i framtagandet av standarder när det gäller e-arkiv. Om det skriver Daniel Bergström, utveckling, informations- och ärendehantering.
Digitala arkiv i ett europeiskt perspektiv
Konferensens syfte var att beskriva konsekvenser av e-arkiven ur olika perspektiv. Trafikverket har mycket att hämta från denna typ av forum och måste inta en mer aktiv roll i framtagandet av standarder. Det märks tydligt att vissa standarder är skapade för institutioner och sätter forskningens behov i centrum. En rimlig bedömning pekar på att 90–95 procent av all information som skapas i förvaltningen är möjlig att förstöra efter en bestämd tid. Införandet av digitalt bevarande av information kommer att påverka en förvaltning som helhet och stäl-
»Trafikverket har mycket att hämta från denna typ av forum och måste inta en mer aktiv roll i framtagandet av standarder.«
Sverige har en annan förvaltningstradition än många länder i Europa. Förvaltningen är relativt självständig inom alla områden, även om tillsynsmyndigheter såsom Riksarkivet har viss påverkan. Väsentlig information för Trafikverket är förvaltningsdata och teknisk dokumentation från infrastrukturen. Det perspektivet och kravet på långsiktighet i informationen saknas helt inom ICA:s arbete, men även andra organ inom EU som deltog på konferensen saknar det perspektivet. Uppenbarligen en viktig roll för Trafikverket att fylla, då risken annars är att vi får standarder och metoder som inte på något sätt är anpassade för en aktiv förvaltnings verksamhet.
Foto: HANNES FOR SSELL
E
n konferens om digital arkivering arrangerades i Genève i slutet av april av den europeiska delen av ICA – International Council on Archives. ICA är en internationell organisation med fokus på standarder, utveckling och informationsutveckling kring arkiv. Man jobbar i nära samarbete med näringslivet, EU, FN och andra aktörer.
Daniel Bergström.
ler därmed nya krav på verksamheten, ledningen och de tjänstemän som skall förvalta lösningen. En risk i informationsbevarande är den direkta inblandningen från anställda då detta kan leda till att felaktig information hanteras och tas upp i bevarandeprocessen. Det gäller att finna säkra metoder som gör att rätt information hanteras. Bevarandet av information bör styras utifrån en tydlig planering. En intressant aspekt av problembilden kring e-arkiv är kostnaden. Länge betraktades lagringen och själva tekniken som den stora kostnaden, men en studie visar att de främsta kostnaderna ligger i själva planeringen och utvecklingen snarare än tekniken.
Vid Trafikverket pågår i dag ett arbete med att införa e-arkiv. Lösningen kommer att bli en verksamhetsnära anknuten tjänst. Tjänsten är under upphandling och kommer att börja införas under hösten. Arbetet med att ta fram målbild och behov för e-arkivet påbörjades före Trafikverkets inrättande. Det är en lösning som kommer att medföra många utmaningar, men desto fler möjligheter. Daniel Bergström Utveckling, informationsoch ärendehantering
Skriv en insändare till I Trafik! Skicka den till: itrafik@trafikverket.se eller till I Trafik, Trafikverket, 781 89 Borlänge. Du får skriva under signatur. Redaktionen förbehåller sig rätten att redigera bidrag.
i nästa nummer ● Trafikverket förbereder vinterkylan mitt i sommaren. ● I Trafik hänger med en dag på jobbet där det gäller att ha koll på läget. ● Invigning av lyftbro i Södertälje. ● Flaskhals i Värmland elektrifieras. ● Tidningen finns i din brevlåda den 1 september.
i trafik
31
Posttidning B
foto: ker stin ericsson
Trafikverket 781 89 Borlänge
Johanna Edberg och Ludvig Andersson arbetar som rastplatsvärdar i Jönköpings län i sommar. De delar bland annat ut den populära rastplatskartan och informerar om Trafikverket.
till sist
P
å många av landets rastplatser kommer ungdomar i Trafikverksvästar att synas i sommar. Det är tjejer och killar som fått sommarjobb som rastplatsvärdar och som ska sprida information om Trafikverket.
I mitten av maj ägde för första gången en introduktionsutbildning i Region Syd rum inför uppdraget. Rastplatsvärdarna fick även genomgå en utbildning i säkerhet på väg och första hjälpen. Region Mitt genomförde samti-
digt en motsvarande dag för sina värdar. – Tanken med introduktionsutbildningen är att ge värdarna en grund innan de åker ut och möter våra gäster på rastplatserna, säger Kajsa Gustafsson, rastplatssamordnare i Region Syd. – Det var en bra introduktionsutbildning, tycker Johanna Edberg, som läser till byggnadsutformare på högskolan. Kul att träffa de andra rastplatsvärdarna och bra att få tips och idéer från några som jobbat med detta tidigare. – Vi informerar om Trafikverket och
vi har en enkät som vi ber besökarna att fylla i. Det populäraste är rastplatskartan som vi delar ut, säger Ludvig Andersson, som studerar till byggnadsingenjör på högskolan. Lars Kildén är projektledare drift för Jönköpings län. – Vi utför en hel del av det som vi får synpunkter på. Vi har till exempel röjt bort buskar, förbättrat belysning och nu ska vi sätta upp ståbord som vi fått önskemål om. kerstin ericsson
