Vägverkstidningen #1.2009 by Christine Dahl

innehåll LEDARE: Ingemar Skogö............................... 2

Berguv satte sig i centrum SID 16

Vägverkets växel på Sverigetoppen

Från riksdag och departement...................... 3

Ellen Brubråten, ansvarig för växeln, är mycket nöjd med Vägverkets resultat i SM i Telefoni och Kundservice. Nu blev det ingen förstaplats, men väl nominering till de tre bästa i landet.

Brev till redaktionen..................................... 17

Nyheter/Aktuellt....................................... 4–11 Mittreportaget........................................ 12–14 Porträttet .................................................... 20 Teknik och forskning.................................... 21 Fritid............................................................ 22 Folk och jobb............................................... 23

SIDA N 8

För oss i Vägverket • nr 1 • januari 2009

Bygger nya kommunikationsvägar Både den interna och externa kommunikationen ska utvecklas. – Samtliga informationschefer kommer att jobba efter samma strategi, förklarar Maria Ottosson, informationschef för Samhälle.

Sidorna 1 2 –1 4

Chalmersprofessor efterlyser ett intelligent samspel Trafikinformationens innehåll har inte förändrats särskilt mycket på 20 år men för tekniken – Intelligenta transportsystem – är utvecklingen svindlande. Och Vägverket har en viktig roll i utvecklingen. – Jag efterlyser fler pilotprojekt. Vägverket bör skapa situationer för att testa samspelet mellan teknik och människa, säger Stig Franzén, professor vid Chalmers.

SI DA N 2 1

f r iti d i s k o g o c h mark

En främmande fågel i jaktlaget Foto: Kerstin Ericsson

Catrine Petersson, chef för enhet Trafik och stf regionchef på Samhälle Sydöst, har alltid varit intresserad av att gå ut i skog och mark, plocka svamp och titta på spår efter djur. Sedan ett år är hon med i ett jaktlag.

– Min älskling nummer ett är Jack, en jack russel, som är en förträfflig kortdrivande rådjurshund. – Skytte är kul och jag övar mycket på skjutbanan – något som fler jägare borde göra, menar Catrine.

SIDa n 22

BREV TILL REDAKTIONEN: Varför Härnösand och inte Luleå? sidan 17

Civilingenjör utan gränser Många går kanske och funderar på att göra en insats för människor i världen som lider nöd. Åsa Eriksson, vägverkare i Härnösand, valde att åka till Afrika och arbeta för Läkare utan gränser. – Någon gång i framtiden ska jag ut och jobba igen och gärna med Läkare utan gränser, säger Åsa.

SI DA N 2 0

– Undan ungjävlar, sparka boll får ni göra någon annanstans för här ska vi bygga motorväg! Raka besked från 1950-talets vägbyggare i Sundsvall.

sidan 1 8

10 000

Så många steg ska du ta om du vill gå ner i vikt och fortfarande äta som vanligt. Fem kilometer motsvarar 7 000 steg.

0,87

Så mycket bensin drar den svenska medelbilen per mil. Om förbrukningen skulle sänkas till 0,60 liter/mil tjänar ett hushåll som kör 1 500 mil per år 4 900 kr.

Ledare: Ingemar Skogö

Alla chefer utbildas i Inblick och Insikt Ä

ven om vi har en bra bit kvar till nollvisionen är det mycket glädjande att konstatera att våra insatser för en säkrare trafik bär frukt. I en svagare konjunktur blir åtgärderna synligare, och fjolårets preliminära siffror visar att antalet omkomna i trafiken var det lägsta sedan 1945. Varje olycka är dock en för mycket och vi måste fortsätta att driva på den positiva utvecklingen.

Varje medarbetare ska känna glädje, stimulans och utveckling i sina uppgifter på arbetsplatsen.

Detsamma gäller våra övriga utmaningar som till exempel världsmästerskapet i drift och underhåll samt vårt uppdrag att vara en kreativ samhällsbyggare. Allt med ambitionen att leverera kundnytta. Ett aktivt, stimulerande och framåtriktat ledarskap är centralt om vi ska kunna klara denna ambition. I förändringstider har vi dessutom ett särskilt ansvar att tolka och peka ut färdriktningen. Det gäller inte minst cheferna och därför kommer vi under året att genomföra en stor utbildningsinsats för samtliga chefer: Inblick och Insikt. Programmet ska ge just inblick och insikt i vår roll som en central aktör i samhällsutvecklingen. För detta krävs en förståelse av vårt uppdrag som myndighet och hur man ska verka som chef och ledare i en offentligt styrd verksamhet.

Detta i en tid då vår verksamhet, liksom stora delar av den offentliga förvaltningen, genomgår omfattande förändringar och där vårt bidrag i samhällsbyggandet kraftigt kan öka i betydelse. Som chef behöver man också ha inblick och insikt i hur man på bästa sätt agerar för att skapa en attraktiv arbetsplats där alla medarbetare känner glädje, stimulans och utveckling i sina uppgifter. Tillsammans med flera från Vägverkets ledning kommer utbildningarna att ledas av ett mycket starkt team med praktiker, både experter på ledarskap och experter på utvecklingen av det offentliga uppdraget. Jag kommer personligen att engagera mig i programmet och nära följa genomförandet av det.

Väg och trafik i siffror reda ktionen Kjell Åkerman, 0243-753 33, 070-384 93 11, kjell.akerman@vv.se

Vägverkstidningen är Vägverkets personaltidning.

Kristina Eriksson, 0243-757 29, 070-509 99 94, kristina-e.eriksson2@vv.se.

Ansvarig utgivare Christer Hårrskog 0243-751 22.

Thorsten Alm 0243-757 18, 070-367 57 18, thorsten.alm@vv.se.

Besöksadress Röda vägen 1, Borlänge.

Karin Paulsson, 0243-757 23, 070-508 41 95, karin.paulsson@vv.se

Postadress Vägverkstidningen, Vägverket, 781 87 Borlänge. Fax 0243-759 85.

medarbetare lan det runt

E-post vagverkstidningen@vv.se ISSN 1653–5286. Redigering och original t&t information ab, Kristianstad Tryck Svenska Tryckcentralen, Vällingby 2008

Tipsa oss och vinn!

Jan Gustavsson Luleå 0920-24 39 36

Lena Söderström Härnösand 0611-440 15

Alexandra Bäckström Solna 08-757 67 18

Lars Lindström Eskilstuna 016-15 72 59

Ingela Johansson Örebro 019-19 76 64

Peter Behrman Göteborg 031-63 69 43

Kerstin Ericsson Jönköping 036-19 21 51

Malin Bergkvist Kristianstad 044-19 50 48

Lena Johansson Borlänge 0243-757 46

Har du ett bra tips till Vägverkstidningen? Vet du något som vi borde skriva om? Tipsa tidningen, och om ditt tips leder till en publicerad artikel skickar vi ett pris till dig. E-posta vagverkstidningen@vv.se, eller skriv till Vägverkstidningen, Vägverket, 781 87 Borlänge eller ring någon av oss här intill. Glöm inte att ange dina kontaktuppgifter.

VÄGVERKSTIDNINGEN • NR 1 • Februari 2009

420 personer omkom på de svenska vägarna 2008. Det är den lägsta siffran sedan 1945 och tio procent lägre jämfört med 2007. Antalet omkomna barn minskade kraftigt, från 32 till 19.

procent. Så många vuxna använde bilbälte i baksätet i slutet av 80-talet.

1,5

miljoner svenskar är utsatta för vägtrafikbuller. Långvarig exponering kan leda till ökad stress, vilket i sin tur innebär en förhöjd risk för hjärt- och kärlsjukdomar.

1,1

miljarder kronor fick Göteborgsregionen i regeringens närtidssatsning.

Fler godkända förarprov minskar väntetiderna

Endast miljöfordon för statliga myndigheter

•

Staten ska gå före i omställningen mot den klimateffektiva fordonsparken har regeringen beslutat. Från första februari ska statliga myndigheter bara köpa miljöfordon. Den statliga fordonsparken ska också successivt förses med alkolås. Målet är att minst 75 procent av den köpta eller leasade fordonsflottan ska utrustas med alkolås 2012. Regeringens nya krav innebär dessutom att minst 50 procent av utryckningsfordonen ska vara miljöbilar. – Hela den offentliga sektorn bör gå före vad gäller säkerhets- och miljötänkande, kommenterar infrastrukturminister Åsa Torstensson.

Körkortslagar anpassas efter EU-direktiv

•

LENA JOHANSSON

Se upp i backen – här kommer Marcus Larsson på Vägverket. Foto: LENA SÖDERSTRÖM

Vägverket energigivare på Åre Skiweek

Snart lanseras en ny version av tra•fikinformationssajten Trafiken.nu för Stockholm, Skåne och Kalmar/Öland. – Vi hoppas att användarna ska tycka att den nya versionen är mer tilltalande och enklare att navigera i. Den är dessutom bättre rustad för många besök. Allt till nytta för trafikanterna, säger Joakim Barkman på sektion Tjänster på ITS-enheten. Den nya versionen har bland annat fått: ny struktur, tydligare karta, ny färg och form samt förbättrad funktionalitet. Trafiken.nu finns även för Göteborg och sedan hösten 2008 för Skaraborg, som behåller nuvarande utformning. Sedan starten 2001 har webbplatsens popularitet ökat, speciellt i samband med stora trafikhändelser. 2008 gjordes nästan 7,2 miljoner besök på Stockholmssidan, att jämföra med 1,6 miljoner 2007. – Av erfarenhet vet vi att det inte alltid fungerar smärtfritt att lansera en ny sajt. Vi arbetar hårt för att undvika barnsjukdomarna, berättar Joakim. ELISABETH ANDERSSON

En ny medarbetare på Vägverket berättar om reaktionerna han får från vänner och bekanta om sitt nya jobb.

R iks da g o c h de pa rte m e n t

Andelen godkända förstagångsprov för B-körkort har ökat sedan sammanhållet förarprov infördes i september 2008. Effekten är att väntetiderna minskat avsevärt. En jämförelse mellan septembernovember 2007 och samma period 2008 visar att andelen godkända kunskapsprov (teoriprov) vid första försöket ökat från 62 procent till 73 procent och andelen godkända körprov ökat från 62 procent till 75 procent. Från första september hålls kunskapsprovet och körprovet för B-körkort samman. Proven görs på samma dag eller nära varandra i tid och bokas vid samma tillfälle. – Det är mycket positivt att kör kortsaspiranterna kommer väl förberedda till proven och att andelen godkända på första försöket för B-körkort ökat. Det ger färre omprov och medför betydligt minskade väntetider, säger Anders Borglund, chef för Förarprov.

Trafiken.nu blir tydligare

”Är det reflexväst och hjälm som gäller nu då?”

Åre. I mitten på januari fanns Vägverket på plats i Åre för att knyta kontakter med blivande ingenjörer från hela landet. Åre Skiweek är ett av Nordens största vinterevenemang för studenter. Varje år kommer tusentals studenter från hela Norden till Åre för att under fem fartfyllda dagar åka skidor, umgås och ta del av Åres nattliv till ett mycket förmånligt studentpris. Vägverket delade även i år monter med Banverket och Lantmäteriet. Arrangörerna hade olika tävlingar och gav studenterna extra energi i form

av energidryck samt strutar med nötter och russin. Vägverket marknadsförde ”Jobb och framtid” på vv.se där man kan läsa vad Vägverket har att erbjuda i form av jobb, praktik, examensarbeten och utvecklingsmöjligheter. Även om många av studenterna har några år kvar innan de kommer ut i arbetslivet fick de under lättsamma former möjlighet att bekanta sig med Vägverket och de som jobbade i montern, Maria Axberg, Liane Jaldemark, Marcus Larsson, Evert Boeye och Lena Söderström. LENA SÖDERSTRÖM

Maria Axberg, Region Väst, tillsammans med två tävlingssugna studenter. Foto: LENA SÖDERSTRÖM

I ett betänkande till regeringen föreslås ändringar av körkortslagstiftningen som en anpassning till EG:s körkortsdirektiv. Utredningen föreslår att nya körkortskategorier ska införas för moped klass 1 och för mindre lastbilar och bussar. Det ska också bli möjligt att köra tyngre släp med Bbehörighet. Utredaren, chefsrådman Björn Hansson, anser att traktorkortet ska tas bort. Körkort (lägst AM) kommer enligt förslaget att krävas för att få köra traktor. De nya bestämmelserna beräknas träda i kraft 19 januari 2013, det datum då EG:s tredje körkortsdirektiv börjar tillämpas.

Sverige ska vara ledande på el

•

Det finns en gemensam syn på att Sverige kan vara ledande i den globala introduktionen av elbilar. Det framgår av ett möte mellan näringsminister Maud Olofsson och infrastrukturminister Åsa Torstensson som nyligen träffat företrädare för Vattenfall, Fortum och Eon. Vid mötet diskuterades hur Sverige kan bygga upp en fungerande infrastruktur för el- och laddhybridbilar. – Vi är alla överens om vikten av att gemensamt arbeta för att underlätta och snabba på utvecklingen av framtidens fordon, säger Maud Olofsson. Vi är också överens om att skapa ett system som främjar konkurrens och inte stänger ute mindre elbolag. VÄGVERKSTIDNINGEN • NR 1 • Februari 2009

Ba nverket + vä gverket

Generaldirektörna Minoo Akhtarzand och Ingemar Skogö undertecknar det historiska beslutet om gemensamma organisationer. Foto: RUNE BORGSTRÖM

Historiskt beslut om samverkan Vägverket och Banverket får gemensamma organisationer för IT-drift, personal, ekonomi och telefonistfunktion efter ett beslut av verkens generaldirektörer 20 januari. Senast den första januari 2010 ska organisationsförändringen vara klar. – Det är ett historiskt beslut när vi nu bestämt att slå samman verksamheter, säger Ingemar Skogö. Vi är mycket nöjda med att ha nått så långt i vårt samarbete. Banverket blir huvudman för IT, telefoni och fastighetsförvaltning medan Vägverket ska ansvara för personal och ekonomi. Med beslutet avslutas det årslånga projektet ”Samhällsbyggare i samverken” som på regeringens uppdrag arbetat med att förbereda en sammanslagning av verkens IT-verksamheter och administration. Syftet med fördjupad samverkan är att effektivisera Vägverkets och Banverkets arbete. Vinsterna med gemensamma organisationer ska bli: • Att frigöra resurser för större satsningar i transportsystemet. • Att säkra framtida kompetensförsörjning. • Att få bättre beredskap att möta förändringar i omvärlden. Ingemar Skogö konstaterar att beslutet kommer att påverka vardagen för medarbetarna. – Respektive ledning kommer att göra sitt yttersta för att ge det stöd och den information medarbetarna behöver. KJELL ÅKERMAN

i k o rt h e t

Krävande jobb inför spännande samarbete – Jag tror nog att samarbetet mellan Banverket och Vägverket kan bli riktigt bra, säger Arletta Myrsell, ekonom på Banverket. Men de ständiga omorganisationerna på Banverket har gjort oss banverkare trötta – kommer vi verkligen klara det här på ett år?

BORLÄNGE.

En dag mitt i ett intensivt årsbokslutsarbete sitter Arletta Myrsell och Fredrik Montell från Banverket och diskuterar sammanslagningen med vägverkarna Annika Jernbom och Christer Olsson. Ännu finns många obesvarade frågor och de fyra har mycket att prata om. – Ta det här med lokaliseringsfrågan, säger Fredrik Montell, ekonom. Det är en jätteviktig fråga som skapar mycket oro hos oss – men vi vet inte ens när vi får besked om var de olika verksamheterna ska placeras. – Nu när så mycket ska förändras så oerhört snabbt måste det väl finnas en tidplan, fortsätter Fredrik. Den tror jag att vi vägverkare och banverkare skulle behöva få ta del av.

Vägverkarna Annika Jernbom och Christer Olsson är positiva till beslutet om att arbeta tillsammans med kollegorna på Banverket. Foto: HANNES FORSSELL

Annika Jernbom arbetar på Vägverkets personalcenter och ser fram emot det utökade samarbetet. – Jag tror att det här kommer bli bra. Vi på Personalcenter arbetar ju redan tillsammans när det gäller lönefrågor, och nu när beslutet om vad som ska slås samman kommit ökar motivationen för att arbeta mot att göra saker tillsammans och att hitta gemensamma arbetssätt.

Fick faktura från okänd myndighet

•

I år skickade en för många medborgare ny och okänd myndighet ut blanketten för inbetalning av fordonsskatt, Transportstyrelsen. Reaktionen uteblev inte utan många skattebetalare hörde av sig till Trafikregistret för att kontrollera att de inte råkar ut för en bluffaktura. Detta kunde dementeras.

Banverkarna Arletta Myrsell och Fredrik Montell vill ha mer information. ”Vägverket verkar ha kommit längre i det här. Där verkar informationen ha nått ut bättre”, säger Fredrik Montell. Foto: HANNES FORSSELL

VÄGVERKSTIDNINGEN • NR 1 • Februari 2009

De fyra är överens om att förändringarna kräver mycket arbete. – Ta oss på IT-avdelningen till exempel, säger Christer Olsson. I dag levererar Vägverket ittjänster till Vägverket och Transportstyrelsen. I framtiden ska vi, tillsammans med Banverkets it-avdelning, också se till att Banverket får det de behöver. Samtidigt går vi igenom stora organisatoriska förändringar. Det är viktigt att den dagliga verksamheten fungerar – samtidigt som omorganisationen pågår. – Men jag vill också poängtera att de tekniska möjligheterna på IT-sidan är enorma. Det finns potential för att nå en stor del av 100-miljonersmålet enbart med IT-relaterade åtgärder. Och vad det skulle kunna innebära i besparingar i verksamheten kan jag bara gissa, fortsätter Christer. – Banverket har gått igenom stora förändringar redan och jag tror att vi känner en viss förändringströtthet, säger Arletta Myrsell. Samarbetet har stora möjligheter att bli bra och det känns spännande, samtidigt inser man ju att det kommer kräva oerhört mycket jobb från oss alla.

Arletta Myrsell och Fredrik Montell från Banverket diskuterar sammanslagningen med vägverkarna Annika Jernbom och Christer Olsson.

Att genomföra sammanslagningen på rätt sätt är en annan fråga som engagerar. De två verkens kultur, arbetssätt och rutiner måste slås samman på samma sätt som organisationerna. – Om vi inte gör det kommer vi inte

uppnå några av de vinster som utredningarna beskrivit. Det är först när vi på allvar arbetar tillsammans som nyttan med sammanslagningen blir tydlig, säger Christer Olsson. Vart efter samtalet fortsätter blir det allt tydligare att de två organisa-

tionerna kommit olika långt i förändringen. – Vägverket verkar ha kommit längre i det här. Där verkar informationen ha nått ut bättre, säger Fredrik Montell. Vi vill fortfarande ha mer informa-

Foto: HANNES FORSSELL

tion om vad som händer, när och hur. – Jag känner att vi har fått den information som vi behöver så här långt, säger Annika Jernbom, och nu är vi på Personalcenter öppna för att arbeta vidare. KRISTINA ERIKSSON

VÄGVERKSTIDNINGEN • NR 1 • Februari 2009

F ör bi fa rt S t o c k h ol m

Passage under istället för över Lambarfjärden Det blir en tunnel under Lambarfjärden istället för en bro när Förbifart Stockholm byggs. I alla fall om regeringen godkänner Vägverket Region Stockholms kompletteringsförslag.

Stockholm.

Klimatpåverkan under bygg och drifttid är exempel på andra frågor i kompletteringen.

– Beslutet att ta största möjliga hänsyn till miljön vid bygget har funnits med från början. Vi kommer att tänka så Fördelarna är många, klimatsmart som möjsärskilt sett ur ett milligt under bygget, till exjöperspektiv. En fråga i empel genom att krossa – Tunnel är bättre än bro berget i tunnlarna vilket regeringens komplette- ur miljösynpunkt, säger ringsbegäran handlade projektledare Riggert ger en mindre massa att om passagen vid Lam- Anderson. transportera. Vi kommer barfjärden. även att använda trans– Det är ett känsligt område vilket portband istället för truck och förvi har varit medvetna om från bör- söka använda båttransporter istället jan, säger projektledare Riggert An- för lastbil. Den krossade bergmassan derson. Vi gjorde en kompletterande kommer att återanvändas i bygget i studie av bergförhållandena med tan- den mån det är möjligt, till exempel ke på att gå i tunnel och undersökte vid vägunderbyggnad, berättar Rigockså säkerhetsaspekten och männis- gert Anderson. kors känslor vid tanken på att färdas i en så lång tunnel. Slutsatsen blev att – Syftet med Förbifart Stockholm kostnaderna är ungefär likvärdiga för är att komma ifrån det sårbara trafikbro och tunnel och inga större säker- systemet med endast en huvudåder, hetsproblem framkom. Essingeleden, mellan nord och syd. Stockholmsregionen växer med ett Den nästan 16 kilometer långa tun- Malmö vart tionde år och det ställer neln är stor och lång sett både ur ett krav på en utbyggnad av både vägnäsvenskt och internationellt perspek- tet och kollektivtrafiken, menar Rigtiv. Det är ännu ganska ovanligt att gert. bygga en hel motorväg i tunnel även – En ny led är viktig för att hålla om det kommer på alltfler ställen. Ur ihop regionen och skapa förutsättmiljösynpunkt är en tunnel bättre än ningar för en gemensam arbets- och en bro eftersom den passerar under bostadsmarknad. Koldioxidutsläppen de känsliga rekreationsområden som ökar något i nya prognoser men de befinns på Norra Lovön och i Grimsta- räknas bli i princip desamma som om reservatet. Den enda synliga delen av Förbifarten inte byggs, avslutar Rigtunneln blir ett ventilationstorn på gert Anderson. Norra Lovön. KARIN WANDRELL

T r an s p o rt s t y r e lsen tar över

Väghållardagarna försvinner från Vägverket Linköping. – Jag hoppas att ni fortsätter med de här

träffarna, för det är det bästa nätverk vi har, säger Reine Hansson från Finspångs kommun, vid en av de sista väghållarträffarna i Vägverkets regi. Väghållarträffar har arrangerats i region Sydöst sedan ansvaret för trafikföreskrifter och vägmärken hamnade hos Vägverket år 1993. – Vi informerar om nya lagar och nya vägmärken. Deltagarna kommer från kommuner, länsstyrelser, Polisen och NTF. Varje år har vi ett tema och förra

VÄGVERKSTIDNINGEN • NR 1 • Februari 2009

året var hastighetsöversynen i fokus, berättar Stefan Johansson, trafikingenjör och den som ansvarat för träffarna de senaste fem åren.

na under årens lopp hoppas att Transportstyrelsen fortsätter att arrangera väghållarträffar, i alla fall i sydöstra delarna av landet.

Fyra träffar för länen i regionen har genomförts varje år. Och i slutet av 2008 var det dags för de sista; i Linköping, Mönsterås, Växjö och Jönköping, med sammanlagt cirka 150 deltagare. Sedan årsskiftet har Transportstyrelsen ansvar för att sprida information om nya trafikföreskrifter och vägmärken. De som har deltagit i träffar-

– Träffarna är jättebra för här får vi möjlighet att diskutera konkreta frågor, menar Reine Hansson. De domar som vi går igenom och kompendierna med aktuella frågor som vi får har jag stor nytta av i vardagen. De har sparat in många telefonsamtal till Vägverket! ELISABETH WALTHER LINDQVIST

Hallå där … Anders Borglund, chef för Förarprov.

Mål ska styra säkerheten Vägverkets nya förslag till etappmål för antal dödade i trafiken är maximalt 220 personer år 2020.

I mars planerar regeringen att presentera förslag till nya transportpolitiska mål. Syftet är att göra målen mer styrande och enklare att använda i arbetet mot det övergripande målet ”att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgare och näringsliv i hela landet”. Vägverket är engagerat på flera sätt. Ett exempel är det regeringsuppdrag som Vägverket redovisade i april 2008 och som innehåller förslag till nya etappmål för trafiksäkerheten och en modell för målstyrning av trafiksäkerhetsarbetet. Trafiksäkerhetsenheten driver ett projekt för att etablera modellen. Arbetet bygger till stor del på resultat från en utvärdering av trafiksäkerhetsarbetet sedan beslutet om Nollvisionen 1997. Utvärderingen konstaterade att de största bristerna var att det saknades ett tydligt engagemang av viktiga aktörer, att Mål Transportpolitiska delmål: • tillgängligt transportsystem • hög transportkvalitet • säker trafik • god miljö • positiv regional utveckling • jämställt vägtransportsystem

kopplingen till aktörernas verksamhet var låg och att uppföljningen varit otydlig. – Därför ska vi arbeta för att få en bred samverkan med andra aktörer när modellen för målstyrning förverkligas, förklarar projektledare Karin Clarström. Det är viktigt att kartlägga vad olika organisationer gör av betydelse för trafiksäkerheten, att följa upp och vid årliga resultatkonferenser redovisa arbetet och utvecklingen av trafiksäkerheten. Syftet är att skapa långsiktighet och systematik i arbetet med trafiksäkerhet. Just nu pågår förberedelserna för resultatkonferensen i april, dit närmare 200 organisationer, myndigheter och företag kommer att bjudas in. Det gemensamma för de inbjudna är att deras verksamheter och åtgärder kan påverka trafiksäkerheten. – Så här systematiskt har man inte gått till väga tidigare. Det vi nu arbetar med är att konkretisera modellen för målstyrning och göra den begriplig och användbar, fortsätter Karin. Modellen är en del av underlaget till propositionen om nya trafikpolitiska mål som väntas i mars. Antas den av riksdagen har projektgruppen fram till halvårsskiftet 2010 på sig att göra systemet så moget att det kan övergå i en förvaltningsfas. Riksdagens beslut väntas i höst.

Foto: TRONS

Förslag till nya etappmål 1997 beslutade riksdagen om en Nollvision. Etappmålet för 2007 var maximalt 270 dödade i trafiken, verkligheten blev 471 dödade. När man nu analyserar potentialen i trafiksäkerhetsarbetet med den nya modellen är siktet inställt på 2020, med avstämningar 2012 och 2016. – Vägverkets förslag till nytt etappmål för antal dödade i trafiken är maximalt 220 personer år 2020, förklarar Karin Clarström. I förslaget ingår också ett etappmål för allvarligt skadade trafiken, i dag cirka 10 000 trafikanter per år. Den siffran ska vara 25 procent lägre år 2020. KJELL ÅKERMAN

Etappmål indikatorer Exempel på etappmål för viktiga tillstånd i trafiken (indikatorer) som ingår i förslaget till målstyrning – en förutsättning för att kunna nå målen för dödade och allvarligt skadade. • 80 % av trafiken på statliga vägar sker inom hastighetsgränserna. • 99,9 % av trafiken med motorfordon sker med nyktra förare. • 70 % av cyklisterna använder hjälm. • 100 % av nya bilar har högsta säkerhetsklass enligt Euro NCAP. • 100 % av nya tunga fordon har nödbromssystem. • 75 % av trafiken på vägar med hastighetsgräns över 80 km/tim sker på mötesseparerade vägar.

KJELL ÅKERMAN

Övertorneåborna är numera upplysta

Lagom till jul 2008 enades parterna och lyset ”knäpptes på” – kostnad för kommunen: 6,2 miljoner kronor. Nya kommunalrådet Linda Ylivanio (C) och kraftbolagets

vd Mikael Styrman var nöjda med överenskommelsen. Även Haparanda kommun är indragen i tvisten med kraftbolaget, men här har ingen lösning ännu kommit till stånd. – Man vart nästan bländad av lyset när det slogs på, när man levt i mörker under flera år, sade en – nu mer upplyst – ortsbo, till tidningen. Under mörkläggningen skaf-

fade Vägverket eget abonnemang hos kraftbolaget för att kunna belysa platser där trafiken är som intensivast. Kommunerna har tidigare anmält kraftbolaget till marknadsdomstolen för utnyttjande av sin dominerande ställning och det höjda priset. Domstolen gav kraftbolaget rätt. Foto: KRISTINA ERIKSSON

Övertorneå. Gator och vägar i Övertorneå har saknat belysning i cirka två år. Detta på grund av en tvist om elpriset, som elleverantören Ekfors Kraft höjde och kommunen inte ville acceptera. Då slog kraftbolaget av strömmen.

Transportstyrelsens utredning pekade länge på att hela Förarenheten skulle flytta över till Transportstyrelsen. Men det slutgiltiga beskedet blev att större delen av verksamheten är kvar i Vägverket. Varför är ni kvar på Vägverket? – Utredningen föreslog att vi helt och hållet skulle gå över till Transportstyrelsen. Anledningen till att vi ändå är kvar är inte riktigt tydligt uttalat, men antagligen beror det på att man redan i direktivet var tydlig på att man ville skilja på operativ verksamhet och tillsyn och att en del remissinstanser påpekade detta. Den pågående privatiseringsutredningen kan också ha påverkat beslutet. Mitt i all omorganisation bytte ni namn vid årsskiftet. Nu heter ni inte längre Förarenheten utan Förarprov. Varför? – I och med Vägverkets omorganisation anpassades våra organisatoriska benämningar för att bättre stämma överens med omvärldens. Benämningen Förarenheten blev då missvisande eftersom vi – liksom bland annat Samhälle och Väg – inte längre är en enhet utan ett verksamhetsområde, direkt underställda GD. Nu när Transportstyrelsen har bildats och tillsynsdelarna försvunnit är vår huvudsakliga inriktning provverksamheten. Valet av namn blev därför Förarprov, eftersom det bland flera förslag trots allt är det som bäst täcker in vårt nya ansvar. Regeringen har utrett om examination av körkortsprov ska kunna bedrivas i privat regi. Vägverket har lämnat in sitt remissvar. Vad händer nu? – Det finns inga kända tidpunkter mer än utredningens 1 januari 2010. Den första aktiviteten måste ju vara att sammanställa remissvaren och fundera på hur dessa påverkar utredningens förslag. Det är mycket som måste klaras av innan en eventuell privatisering skulle kunna genomföras. Lena Johansson

Förarprov Verksamhetsområdet har… • cirka 400 anställda vid 33 kontor • 105 mottagningsorter • cirka 2 miljoner kundkontakter per år varav cirka 1,2 miljoner är telefonsamtal Dessutom… Förarprov genomför cirka 580 000 prov per år (230 000 körprov och 350 000 kunskapsprov) Förarprov genomför även yrkeskompetensprov (lastbil, buss, taxi) All information om körkort finns samlad på www.korkortsportalen.se

Jan Gustavsson

VÄGVERKSTIDNINGEN • NR 1 • Februari 2009

Utvecklingsorga nisationen

Lönsam möjlighet att öka kompetens Verksamheten i Utvecklingsorganisationen startade 1 juli 2008 och beräknas pågå som längst till årsskiftet 2009/2010. Organisationen erbjuder möjligheter för de medarbetare som vill utveckla sin kompetens inom ett specifikt område eller söka ny kompetens inom andra områden.

– Utbildningarna är även öppna för externa deltagare och det finns ett stort intresse från branschen att delta, betonar Liane Jaldemark, på Utvecklingsorganisationen. Foto: KERSTIN ERICSSON

Syftet är att Vägverket ska kunna se till såväl medarbetarnas som verksamhetens behov både när det gäller utveckling och omställning. – Man kan se Utvecklingsorganisationen som en trappa som hjälp till att utveckla medarbetare. Vi stöttar också medarbetare som väljer att lämna Vägverket. Det kan handla om utbildning, starta eget eller gå i förtida pension. Det är viktigt att vi utvecklar våra medarbetare så att vi klarar våra långsiktiga kompetensbehov, säger Liane Jaldemark. Detta görs genom ett utbildnings-

program som har arbetats fram tillsammans med VUC. – Hittills har inget utbildningsprogram kommit i gång. Det beror helt enkelt på att efterfrågan inte har varit så stor, men vi räknar med att de ska komma igång i mitten av våren 2009. Trafikingenjör, samhällsplanering och drift är de utbildningar som i nuläget efterfrågas mest och som det ser ut nu kommer samtliga att starta till våren. Självklart ligger möjligheten att söka nya utbildningar öppen för alla medarbetare, fortsätter Liane Jaldemark. För dem som har roller som inte kommer att finnas kvar inom Vägverket har individuella planer utarbetats i samverkan mellan medarbetare och Utvecklingsorganisationen. Det finns också möjlighet att koppla in privata karriärcoacher. Vägledaren ska stötta och ge råd till medarbetaren för att denne ska hitta ett

nytt jobb, antingen inom eller utanför Vägverket. – Man kan säga att jag står på tre ben, förklarar Maria Danielsson, som nyligen har börjat i Utvecklingsorganisationen. För det första får jag karriärcoaching, en tjänst från Manpower. För det andra söker jag jobb både internt och externt och så är det studierna. Jag läser fyra kurser på distans på Blekinge tekniska högskola som jag tror kan leda till jobb antingen inom eller utanför Vägverket. – Jag är jättepositiv till det här och ser verkligen Utvecklingsorganisationen som en möjlighet. Jag är inte alls orolig för att inte få jobb i framtiden, avslutar hon. Fotnot: Än så länge har 38 medarbetare valt att söka till Utvecklingsorganisationen medan 34 personer i nuläget har blivit överförda dit. För dem som redan har börjat handlar det mest om individuella satsningar. CAJSA BROBERG

Vägverkets växel bland Sveriges bästa! Vägverkets växel vann inte SM i Telefoni och kundservice som nyligen avgjorts. Men växeln var bland de bästa som tävlade i klassen ”växel med 5 000 till 8 000 anknytningar”. Segern gick till ICA AB. – Vi är mycket nöjda med att vara bland de tre företag som blev nominerade i klassen, säger Ellen Brubråten, ansvarig för växeln. Tävlingen går till så att professionella undersökare ringer 200 samtal till varje företag och samtalen bedöms efter den upplevda kvaliteten på kundservicen.

I växeln arbetar Kirsi Urquhart, Michaela Stathin, teamledare Ingemar Ord, Siv Ryde och Anna-Karin Andersson. Ej med på bilden är Andreas Hallqvist, teamledare Sara Bergström, Veronica Östman, Birgitta Blixt-Nordström, Mona Stadigs, Birgitta Karlsson och Gunvor Robertsson. Foto: KARIN PAULSSON

VÄGVERKSTIDNINGEN • NR 1 • Februari 2009

T r af i k s ä k e r h e t

Före n kl at a rbe ts s ä tt

Små ITS-system lokalt alternativ

Martin Söderlund är biträdande projektledare för Väghållningens livscykel. Foto: KJELL ÅKERMAN

Smartare struktur i projektarbeten – Vi jobbar mot Vägverkets ledord kundnytta, effektivitet och tydlighet, förklarar Martin Söderlund, biträdande projektledare för Väghållningens livscykel.

Förstärkt information vid övergångsställe i Överlida.

I Hyssna sitter det en så kallad hastighetspåminnare-skylt på en 70-sträcka i svag nedförsbacke. Vid backens slut ligger en korsning där det för några år sedan inträffade en dödsolycka. Den här mindre ITS-installationen är ett bra exempel på ett enkelt och välfungerande system. Det bidrar till en högre trafiksäkerhet på platsen. Det är kostnadseffektivt, sköter sig självt och behöver bara elförsörjning. Martin Lundgren, som bor intill ett övergångställe i Överlida, Svenljunga kommun i Västra Götaland, är positiv till det nyligen uppsatta ITS-systemet som är ett FIVÖ, förstärkt information vid övergångsställe. – Vi bor alldeles intill övergångsstället och det märks att nästan alla bilister saktar in eller stannar numera. Det har blivit väldigt bra för alla som korsar vägen ofta, det är ju dessutom en skolväg, säger Martin. Nu tas en utbildning fram för att öka medvetenheten – både lokalt och regionalt – om den nytta

de här systemen kan uträtta. Det vanliga är att man tänker storskaligt kring ITS, till exempel att det är bara för storstaden, det är höga investeringskostnader, odokumenterade effekter och höga driftkostnader. Den utbildning som startar i vår ska ta kål på denna myt.

tagarna får också veta vilka leverantörer som finns. Det blir också tid för en spelsession. – Ja, det finns faktiskt ett spel om ITS. Det är framtaget av Peter von Heidenstam i samarbete med kollegor. Spelet ger en ökad förståelse hur ITS kan användas. Vid de enkäter som är gjorda bland bilister i Västsverige som passerat uppsatta ITS-system, så vill 75 procent av dessa se fler skyltar av det här slaget och 84 procent vill att befintliga system blir kvar.

Provutbildningen i maj är en tvådagarskurs som främst vänder sig till trafikingenjörer, projektledare och planerare i stat och kommun. Kursen ska sedan utvärderas och det planeras också för en webbutbildning. Utbildningen förklarar ITS från grunden och lyfter fram de goda exempel som redan finns och som kommer. Del-

ITS-spel med frågekort.

Stora trafikmängder kräver stora system och stora resurser. Men behovet av ITS-system kan vara lika stort i mindre tätorter som ute på landsbygden. Lokala problem löses bäst med lokala system som alternativ till kostsamma fysiska åtgärder som också tar lång tid att färdigställa.

Göteborg.

Småskaliga ITS-system Exempel: • Hastighetspåminnare, skolmiljö • Hastighetspåminnare, andra utsatta platser • Varning för korsande trafik • Varning för spökförare (bilförare som kör i riktning mot trafiken) • Varning för fotgängare och cyklister – FIVÖ = förstärkt information vid övergångsställe

En workshop med cirka 40 deltagare om ITS hölls på Transportforum 2009. En handbok håller på att tas fram, fler filmer och utvärderingar beställs, effektkatalogen är nyreviderad och en provutbildningen genomförs i maj. I region väst kom nio system upp 2008 och 10–15 förväntas under 2009. Peter von Heidenstam som är projektledare är optimistisk och bär på ett stort mått framtidstro. – Jag är säker på att snart få se fler ITS-enheter i ett större upptagningsområde, kanske över hela landet. När boende, företagare och trafikanter får upp ögonen för hur bra småskalig ITS är kommer det att skapa intresse, förståelse och en ökad efterfrågan. Jag hoppas också på ett smidigare upphandlingsförfarande och lägre priser, säger Peter. PETER BEHRMAN

Läs mer om ITS på sidan 21.

Det är ett projekt orienterat mot väghållning där uppgiften är att skapa en smartare struktur för att hantera projekt; allt från planering till genomförande och slutligen förvaltning. Utmaningen är att hitta arbetsprocesser som förenklar, förbättrar och ökar effektiviteten. Ett Vägverk, lyder parollen. – De nya processlösningarna ska inbegripa stort som smått, från Förbifart Stockholm till att anlägga en busshållplats i Borlänge, konstaterar han. Väghållningens livscykel levererar en fyrstegsraket under året. Första januari 2010 ska allt vara klart för sjösättning. Under vårvintern driftssätts olika system som berör projekt och leveranser. Webbinfo är ett nytt rapportverktyg. – Webbinfo ska underlätta för projektledare och chefer att redan under 2009 få ut information om hur man styr sina projekt. I ett andra steg börjar man titta på hur planeringen på Vägverket ska gå till från 2010 och framåt. Det blir i en ny systemmiljö som bland annat visar hur en åtgärd omvandlas till ett vägprojekt. Det ska också gå att följa upp alla projekt och se vilka samhällsekonomiska effekter de fått; till exempel om utsläppen av koldioxid minskat, om trafiksäkerheten förbättrats eller om tillgängligheten på vägarna ökat. I slutet på september införs ett nytt upphandlingssystem, följt av ett nytt inköpssystem. – Det kommer att bli en bättre struktur på inköpsverksamheten som ska styras hårdare genom avtal och avrop, konstaterar Martin Söderlund. Det fjärde steget handlar att om den nya systemmiljön och de nya arbetssätten kopplade till vägprojekt, underhåll samt sektors- och påverkansprojekt som informationskampanjer införs i hela Vägverket och i alla berörda processer. Vilka vägverkare kommer att beröras av förändringarna? – I första hand är projektledare, planerare, ekonomer och inköpare. Men på något sätt kommer alla på Vägverket successivt att märka av nyordningen. Under året är införandet riktat mot vissa specialistfunktioner och från 2010 berörs i princip alla, inklusive konsulter. Vi planerar en bred information om förändringarna och ska naturligtvis också utbilda folk så att de kan använda de nya verktygen. KJELL ÅKERMAN

VÄGVERKSTIDNINGEN • NR 1 • Februari 2009

Res mindre i jobbet Hallå där … Birgitta Hermansson-Ylven, ny på posten som vägtrafikdirektör i Transportstyrelsen. Vad har du hunnit med hittills? – Bland annat initierat arbetet med att, också lokalmässigt, flytta personalen från tidigare Vägtrafikinspektionen till Vägtrafikavdelningen, satt igång rekryteringen av enhetschefer till avdelningen, orienterat mig kring arbetsuppgifterna och hanterat delegeringsfrågor. Jag har också haft en inledande diskussion med fackliga företrädare kring samverkan. Frågorna har såväl varit av karaktären som helst borde ha hunnit lösas förut, sådana som är dagsaktuella och sådana som handlar om utveckling på sikt. Vi har planerat för att komma igång med ett arbete kring myndighetens uppdrag, vision och grundläggande värderingar. Hur ser samarbetet med Vägverket ut? – Det pågår redan samverkan på flera nivåer. Vi har börjat jobba med att tydliggöra en kartbild över vilka externa kontakter vi har. Däribland naturligtvis inte minst med Vägverket som är en jätteviktig samverkanspartner utifrån vårt uppdrag. Du jobbade väldigt länge på Arbetsmiljöverket, däribland ett antal år som tillsynsdirektör. Vad tar du med dig därifrån? – Erfarenheten av att ha jobbat i en föreskrivande och tillsynande myndighet. Jag har själv jobbat som inspektör i tio år. Men också erfarenheten av att vara chef, där jag strävar efter att vara tydlig, kommunikativ och främja samarbete och helhetssyn. i korthet

Etanolbilar säljer trots billig bensin

I år ska vägverkarna resa mindre – och ta tåget när de måste resa.

Med den nya organisationen finns risk att Vägverkets kostnader för tjänsteresor drar iväg om man inte håller ett öga på resandet. Det konstaterar personaldirektör Wiveca Dahl. Under 2009 ska kostnaden per anställd inte överstiga 42 000 kronor. Wiveca Dahl betonar att det inte handlar om ett tak utan är ett mål för att resekostnaderna inte ska öka. Vägverkets verksamhet är geografiskt spridd – behöver inte medarbetarna träffa varandra? – Det här innebär inget förbud mot resor men för att hålla kostnaderna ska man pröva alternativa sätt att arbeta och mötas. Man

Personaldirektör Wiveca Dahl. Foto: RUNE BORGSTRÖM

ska fundera på syftet med resan, pröva om det kan tillgodoses på annat sätt än att företa en resa.

•

Försäljningen av etanolbilar ligger kvar på samma nivå som i fjol trots att bensin- och dieselpriserna sjunkit markant. – Vi behåller positionen som ett föredöme gällande möjligheterna att reducera utsläppen av fossil koldioxid från personbilstrafiken, säger Per Carstedt, ordförande i BioAlcohol Fuel Foundation. Han ser dock ett hot mot en fortsatt god utveckling eftersom reglerna för miljöbilspremier, boendeparkering och trängselskatt är på väg att tunnas ut.

VÄGVERKSTIDNINGEN • NR 1 • Februari 2009

i korthet

Osäkert vid övergång

London bäst till fots

Färre än vart femte övergångsställe på gator med 50 kilometer i timmen som högsta tillåten hastighet har en acceptabel säkerhet, enligt en studie av NTF:s pensionärsorganisationer. NTF anser att många gator har stora behov av hastighetssänkningar. För NTF är 30 kilometer i timmen en acceptabel hastighet vid övergångsstället. Pensionärsorganisationerna har genomfört hastighetsmätningar i 95 kommuner i 18 län och mätt hastigheten på 29 000 fordon.

lever farligast i Bryssel, enligt en undersökning av Motormännen och EuroTest i 17 europeiska städer. Londons övergångsställen är tydligt markerade, med varnande orange ljus och belysning i skyltar. Studien av säkerheten bygger på inspektioner av 215 övergångsställen. Europas tio säkraste städer för fotgängare är enligt testet London, Oslo, Köpenhamn, Amsterdam, Helsingfors, Paris, Stockholm, Wien, Zagreb och Zürich.

•

är det säkrast att •korsaI London gatan, medan fotgängarna

Foto: THORSTEN ALM

Vägverkets tjänsteresor kostade 136 miljoner kronor 2007. Har de rusat iväg i år? – Nej, men risken finns. Dessutom är kostnaderna bara en del av resandet. Vi har fler nationella enheter nu än tidigare och de ska verka över hela eller större delar av landet. Tanken är att vi ska bli mer flexibla och effektiva men det får inte ske på ett sätt som sliter ut medarbetarna. – Vi har som mål att vara en attraktiv arbetsgivare och ska erbjuda arbetsförhållanden som medger en bra balans mellan arbete, familj och fritid. Då är det viktigt att hitta mötes- och arbetsformer som ger förutsättningar för alla att delta i vår verksamhet. KJELL ÅKERMAN

Hallå där… Camilla Kullander, kommunikationsansvarig för de nya hastighetsgränserna.

Foto: MIKAEL ULLÉN

Ny arbetsmiljölag svårtolkad Arbetsmiljöreglerna vid ett vägarbete har sedan den 1 januari förändrats. Men mycket är ännu oklart, och det finns mycket kvar att lära. De viktigaste förändringarna i tredje kapitlet arbetsmiljölagen och Arbetsmiljöverkets föreskrifter är att begreppet samordningsansvar utgår och istället införs begreppen byggarbetsmiljösamordnare samt byggherrens uppdragstagare. Dessutom skärps kraven på byggherren under projektens planerings- och projekteringsskede då en byggarbetsmiljösamordnare ska finnas. Denne har till uppgift att se över arbetsmiljöaspekter under såväl byggskedet som bruksskedet. Detaljgraden i bestämmelserna ökar också. Enligt Vägverkets jurist Anders Bengtsson har ändringarna genomförts mycket hastigt under senhösten. Lagtexten var tillgänglig först i början av december

och Arbetsmiljöverkets föreskrifter ytterligare en tid därpå. – Att bestämmelserna gäller fullt ut redan från första januari, att de är tvingande och att tolkning och tillämpning bitvis är oklar, innebär givetvis påfrestningar för såväl byggherrar som entreprenörer. Vägverkstidningen har talat med en företrädare för branschen, Hans-Erik Lundholm som är arbetsmiljöingenjör på Skanska. – Det är positivt att byggherren får ta ett större ansvar för arbetsmiljön på byggarbetsplatsen men det går inte att överföra den gamla rollen ”samordningsansvar” till ”byggarbetsmiljösamordnare” rakt av. Det krävs utbildningsinsatser både hos oss, byggherren och inte minst hos Arbetsmiljöverket och deras egna inspektörer. – Vi måste också få veta hur den nya lagen ska tolkas och tillämpas. Inga byggen kommer dock att påverkas negativt av att

det inte råder full tydlighet i detta, säger Hans-Erik Lundholm. De praktiska följderna blir att Vägverkets alla pågående kontrakt inom bygg- och anläggningsarbete samt drift och underhållsarbeten måste kompletteras/ justeras efter de nya reglerna. Samma sak gäller upphandlingar. Vägverkets mallar för kontrakt och förfrågningsunderlag måste justeras. Dokument för Vägverkets strategier, rutiner, råd, rekommendationer för byggherrens arbetsmiljöansvar måste ändras. Informations- och utbildningsinsatser måste genomföras för investerings-, underhålls- och driftpersonal, liksom upphandlare.

Vad ligger bakom den framgångsrika kampanjen? – Vi har varit väldigt öppna med varför vi gör detta och fört en bred och djup kommunikation på flera plan. Samtidigt har vi haft ett fantastiskt bra samarbete med Sveriges Kommuner och Landsting, Rikspolisstyrelsen, NTF och olika frivilligorganisationer. Hur har mätningarna gått till? – Vi har genomfört 1 000 telefonintervjuer på riksnivå och kompletterat dessa med 150 intervjuer per län för att få eventuella lokala attityder.

EU-kommissionen har riktat kritik mot vissa delar av det svenska genomförandet av EG:s byggplatsdirektiv som inte varit korrekt implementerat av Sverige och svenska staten har riskerat böter för dessa brister.

Ni går nu in i etapp två i informationsarbetet, vad händer där? – Vi kommer att jobba vidare på inslagen väg. Informationen kommer att bygga på samma budskap som förut, det vill säga; nu justerar vi hastigheten och vi gör det för att rädda liv. För att sprida informationen kommer vi att använda oss av en mix av köpt annonsering, massmedia, egna kanaler och samarbetspartners. Vidare kommer vi att föra en fördjupad dialog med lokala beslutsfattare, vilket kommer att ske nu under våren 2009.

KJELL ÅKERMAN och PETER BEHRMAN

HANNES FORSELL

Transportforum

i korthet

Tog priset i trafiksäkerhet I samband med Transportforum 2009, som genomfördes i Linköping i januari, delades ett nytt pris ut: Stora Trafiksäkerhetspriset. Två av tre företag som mottog utmärkelsen var samarbetspartner till Region Sydöst. Projektledare Eva Hultgren är övertygad om att allt fler företag ser trafiksäkerhetsarbete som ett sätt att stärka sitt varumärke.

LINKÖPING.

Eva Hultgren har under åtta år bland annat arbetat med trafiksäkerhetsfrågor på Vägverket i Jönköping. Hon och hennes kollegor har haft många lyckade samarbetsprojekt med både kommun och näringsliv. – Det har hänt mycket de senaste åren då allt fler värnar om sitt varumärke och framförallt ser fördelarna med att arbeta systematiskt med trafiksäker-

Eva Hultgren har under åtta år bland annat arbetat med trafiksäkerhetsfrågor på Vägverket . Foto: KERSTIN ERICSSON

hetsfrågor. Dessutom har det blivit ett ökat tryck från upphandlingssidan där allt fler ställer

Foto: xxx xxx

Ni har fått in ytterligare siffror som visar allmänhetens attityd till de nya hastighetsbegränsningarna, hur ser det ut? – Vi har fått ett fantastiskt bra resultat, många av målen vi satt upp för 2008-2009 har redan uppnåtts. Till exempel är 83 procent positiva till de nya begränsningarna, vilket är överraskande högt. Det har förts en bra saklig diskussion i media och vi har också försökt visa på sambandet mellan miljö och hastighet och trafiksäkerhet och hastighet i informationen.

Bilens värdeminskning kostsam

miljö- och trafiksäkerhetskrav på transporter, säger Eva. Alltransport i Östergötland och Ramkvillabuss är två företag som Region Sydöst arbetat tillsammans med under ett flertal år. Därför var glädjen stor för att just dessa två fick motta Stora Trafiksäkerhetspriset i kategorierna Godstrafik och Bussturism i år. I kategorin Godstrafik blev även Bring nominerade, som också är ett företag som samarbetat med Region Sydöst. – I och med att dessa företag har infört trafiksäkerhetsarbetet i sina ledningssystem har de fått ett hållbart och långsiktigt arbetssätt som fungerar, berättar Eva. – Det blir även ett kvitto på att Vägverkets sektorsarbete genererar förändringar som leder till goda resultat, säger hon. JENNY APPELGREN

•

En ny undersökning visar att närmare hälften av milkostnaden för bilen består av värdeminskning. Enligt Motormännens bilkostnadskalkyl blir värdeminskningen i år den enskilt största utgiften för bilisterna. Orsaken till de senaste årens värdeminskningar är att priset på begagnade bilar anpassat sig till nivåerna i övriga Europa. Krisen inom bilindustrin och en försämrad världsekonomi har också bidragit. En ny bil kostar nu från 33 kronor milen till 65 kronor milen, beroende på körsträcka och storleksklass.

Trafikbuller fara för hjärtat

nivåer av vägtrafikbuller kan öka ris•kenHöga för hjärtinfarkt enligt en studie från Karolinska institutet. Studien jämförde 1571 personer i Stockholms län där deras hemadresser från tjugo år tillbaka och en bullernivå beräknades. Efter uteslutning av personer med hörselnedsättning och exponering av andra bullerkällor visade studien att personer exponerade för en bullernivå på 50 decibel eller mer löper cirka 40 procent större risk att drabbas av hjärtinfarkt. Sambandet gällde oberoende av andra kända riskfaktorer. VÄGVERKSTIDNINGEN VÄGVERKSTIDNINGEN• •NR NR7 1• •NOVEMBER Februari 2009 2008

E tt v ä g v e r k

Bredd och närhet är sedan omorganisationen i juli förra året ledord för informationsarbetet inom verksamhetsområdena Samhälle och Väg. I år fortsätter man att jobba mot att bli ett mer enhetligt Vägverk, något som kommer att märkas av både medarbetare och allmänhet. – Samtliga informationschefer kommer att jobba efter samma strategi, förklarar Maria Ottosson, informationschef för Samhälle.

Både den interna och externa kommunikationen ska utvecklas. Internt har man förnyat Infarten och gjort den till en mer enhetlig källa för information där alla medarbetare nu enkelt kan ta del av allt som händer inom Vägverket genom det gemensamma nyhetslöpet. Externt stärks varumärket genom att tydligt signalera inblandning i produktioner, exempelvis vid vägarbete. Informationsformerna kring satsningen på att bli världsbäst i drift och underhåll håller som bäst på att mejslas ut. Dessutom fortsätter kampanjen att informera om hastighetsjusteringarna, där man i stort sett jobbar på samma sätt över hela landet. – Det blir ju sannolikt effektivare om vi kan jobba på samma sätt på en nationell nivå, säger Pär Gustafsson, informationschef i Region Mitt. Han tycker att ambitionen att samverka på bred front är en positiv förnyelse av organisationen. – Vi minimerar risken att hjulet uppfinns på flera olika ställen samtidigt. Här har Maria Ottosson en jätteviktig uppgift som samordnare. Sedan finns ju vissa regionala skillnader att ta hänsyn till, men det är svårt att komma ifrån, menar Pär Gustafsson. – En av de viktigaste delarna av mitt jobb just nu ligger i att få den stora informationsbeställningen från Samhälle till Support att fungera och att jobba nära och vara stöd åt Lena Erixon och ledningsgruppen. Tillsammans med informationsnätverket Informera och kommunicera ska vi utveckla roller och samspel i den nya organisationen och samordna informationsinsatserna så långt det är möjligt. Samtidigt ska vi utveckla både den interna och externa kommunikationen. Birgitta Holmström, informationschef på Väg, är en av de som jobbar nära Maria Ottosson. – Vi försöker synka all information som går ut. Det är väldigt många möten, både sporadiska och schemalagda sedan länge. Ett av de projekt vi arbetar med nu är hur informationen ska se ut från styrgrupperna till olika väginvesteringsprojekt. Sedan omorganisationen trädde i kraft för sex månader sedan beskriver hon informationsprocessen som stundtals långsam. – Men det hör till med en sådan här stor organisation, det är många steg som ska tas i beslutsprocessen. Informatörerna är i alla fall otroligt engagerade och intresserade av att arbeta med att omvandla organisationen, säger Birgitta Holmström. Hannes Forssell

VÄGVERKSTIDNINGEN • NR 1 • Februari 2009

Gemensam kommun

mt hittar vi nya nikationsvägar Birgitta Holmström och Maria Ottosson för ett nära samarbete i den nya organisationen. En mångfald av infochefer fanns på plats när bowling anordnades i samband med ett tvådagars möte i Borlänge i slutet av januari. Här Pär Gustafsson, Maria Olofsson, Birgitta Holmström och Maria Ottosson. Foto: xxx VÄGVERKSTIDNINGEN • NR 1 • Februari 2009

E tt v ä g v e r k

Hon ser inga nackdelar med den framtida verksamheten – förutsatt att det blir som man tänkt. Pia Lundberg, enhetschef på VSikn, ser med tillförsikt mot organisationen som nu skapas. – Jag tror på tålamod, lite is i magen och att ta ett steg i taget med stort engagemang. Får vi till det som vi tänkt framöver så ser jag inga nackdelar med den nya verksamheten, säger Pia Lundberg. Ett återkommande ord i beskrivning, målsättning och utförande av de nya uppgifterna som VSikn står inför är tydlighet. En tydlig bild av omfattningen av kommunikationsarbetet, tydlig förmedling vad som ska levereras, ett tydligt ledarskap samt tydlighet från beställare.

– Får vi till det som det är tänkt ser jag inga nackdelar med den nya versamheten, säger Pia Lundberg.

Foto: ???

Jag ser bara fördelar” – Ur verksamhetsperspektiv är en av fördelarna att det har blivit tydligare hur omfattande och viktigt informationsarbetet är, säger Pia Lundberg. Hon ser ett gigantiskt behov av informationsstöd, vilket är positivt, men som läget ser ut finns inte de re-

surser som krävs för att täcka hela behovet. En av framgångsfaktorerna i arbetet tror Pia Lundberg därför är prioritering. – Vi skulle kunna göra hur mycket som helst, men vi måste ha mod att våga välja bort saker. Det är något som vi kan bli bättre på. Ambitionen behöver vara rimlig.

Kunskap och intuition krävs för att avgöra vad som är viktigast, menar Pia Lundberg. Likaså god kommunikation kring varför man gjort vissa prioriteringar. En av de stora fördelarna med den nya nationella organisationen är också tydligheten i uppdragen.

– Medarbetarna kan konstatera att ”det här har vi att jobba med”. Sen att man plötsligt jobbar med 75 personer som arbetar med samma saker som en själv gör att möjligheterna till utveckling bland medarbetarna är en av de stora fördelarna, avslutar Pia Lundberg. Hannes Forssell

Nyhetsflödet samlas på nya Infarten Första veckan i februari fick Infarten nytt utseende för tredje gången sedan starten 2003. Utvecklingen har sedan dess gått mot att skapa ett mer enhetligt och samlat verktyg för intern nyhetsförmedling. Anna-Lena Hannus Holmberg, enhetschef på Support, var projektledare vid skapandet av Infarten. – Den första versionen av Infarten ersatte 13 olika intranät. Varje verksamhetsområde hade sitt eget nätverk. Infarten var tänkt som ett ständigt utvecklingsarbete, och det arbetet fortgår. Från att ha haft sina egna nyheter så samlas nu nyhetsflödet från samtliga verksamhetsområden på ett och samma ställe. Därmed nås alla medarbetare av de nyheter som rör företaget. – Det är en jättemöjlighet att lära känna de olika områdena och ta del av vad som händer i stort inom Vägver-

– Sökfunktionen på nya Infarten är enklare att förstå och använda, säger Kristina Eriksson. Efter driftsättningen finns också möjlighet att skapa arbetsrum.

ket, säger Kristina Eriksson på Vägverkets nyhetsredaktion, som deltagit i utvecklingen av den nya Infarten.

VÄGVERKSTIDNINGEN • NR 1 • Februari 2009

Det var bara ett halvår sedan Infarten gjordes om sist. Då låg fokus mer på bakomliggande funktioner och me-

nyer än på nyhetsdelen, som alltså nu prioriterats. Borta är rutan med nyheter för respektive verksamhetsområde. Nyheterna presenteras nu i ett samlat löp, där samtliga nyheter inom samtliga verksamhetsområden presenteras. – Vägverket jobbar för att ses som en samlad organisation. Detta ska återges också bland nyheterna, säger Kristina Eriksson. Vill man fortfarande se nyheter som endast riktas till det egna verksamhetsområdet kan nyheterna fortfarande filtreras i arkivet. Andra nyheter är att länksamlingen hamnar längst upp till höger, och rutan Meddelanden under. Den får också nytt namn. Nytt nära dig är det nya namnet på kanalen. Precis som tidigare presenteras här kortare nyheter av mer allmän karaktär med geografisk anknytning. HANNES FORSSELL

T r af i k s ä k e r h e t

Samsyn hos polisen ska ge avtryck i trafiken Tommy arbetar med att införa verktyg som ska stödja en ny möteskultur. Ungefär 1 000 Vägverkare använder Communicator dagligen.

Möteskulturen en strategisk fråga

Trafiksäkerhetsdirektör Claes Tingvall besökte också utbildningsdagen. – Ni kan åstadkomma fantastiska saker, de signaler ni sänder till trafikanter är oerhört viktiga. Ni är samhällets normbildare och ert beteende i trafiken gör avtryck hos allmänheten, sade Claes Tingvall.

En deltagare i utbildningen var Jonas Häll, polisassistent i Borlänge. Han håller med om vikten av samsyn. Foto: HANNES FORSELL

Foto: HANNES FORSELL

Den 21 januari samlades representanter från Polisen, Vägverket och Bilprovningen för att hålla en gemensam seminariedag. Totalt ska 600 poliser utbildas under 19 utbildningstillfällen i alla fyra län i Region Mitt.

BORLÄNGE.

Ett 60-tal av Dalarnas länspoliser fick under dagen, genom seminarier och grupparbeten, diskutera bland annat de nya hastighetsgränserna, alkohol- och drogproblematik, och vilken roll bilprovningen har för trafiksäkerheten. – Det här vet de redan, menar Jörgen Norrmen som är projektledare i Region Mitt och Vägverkets ansvarige under utbildningen. Det vi gör här är att stimulera

Jörgen Norrmen.

dem att få djupkunskap i ämnena men också se till att de får påfyllning av argument som kan användas ute i fält.

Nyckelordet är samsyn. – En av de viktigare bitarna under utbildningen är gruppdiskussionen, som är en samsynsdiskussion kring olika trafikfrågor. Som trafikant vill jag bli bemött på samma sätt överallt, förklarar Jörgen Norrmen. En deltagare i utbildningen var Jonas Häll, polisassistent i Borlänge:

– Vi har ju kunskapen som förmedlas i dag, men i det här for umet kan ytterligare idéer väckas. Det tydliggör ju också behovet av ett samlat grepp vad gäller trafiksäkerhet, samtidigt som det understryker det viktiga med att jobba efter samma linje. Länspolismästare Sten-Olof Hellberg menar att arbetet med trafiksäkerhet är bland det viktigaste polisen jobbar med. – Tre gånger fler blir dödade i trafiken än vid våldsrelaterade brott. Sedan det här samarbetet började har siffrorna i olycksstatistiken sjunkit i mittregionen jämfört med tidigare år, säger Sten-Olof Hellberg. HANNES FORSELL

Forskarkritik riktas mot polisen Samtidigt som en ny generation poliser i Region Mitt utbildas i trafiksäkerhetsfrågor, får Polisen kritik för att ha glömt bort sitt eget trafiksäkerhetsarbete.

UMEÅ.

I en pågående undersökning kritiserar docent Jörgen Lundälv från Umeå universitet, polisen för att bland annat bedriva en föråldrad förarutbildning. Men Håkan Fuhrman, biträdande studierektor på polisutbildningen vid Umeå universitet och en av deltagarna vid trafiksäkerhetsseminariet i Borlänge, anser inte att synpunkterna från studien är värda att beröra i dagens övningar och diskussioner. – Jag tycker att det har varit en grumlig debatt som den sett ut nu. De påståenden som baseras på studien och förts fram i media

Håkan Fuhrman, biträdande studierektor på polisutbildningen vid Umeå universitet är öppen för en diskussion om polisens förarutbildning. Foto: HANNES FORSELL

är inte så väl underbyggda som man kunde önska, säger Håkan. Jörgen Lundälvs studie visar

att 1 800 poliser skadats vid trafikolyckor de senaste tio åren. Även om ingen jämförande statistik finns, menar Jörgen Lundälv att utbildningen är bristfällig. – Man har minskat ner momentet på förarutbildningen. Många som kommer in på polisutbildningen i dag är unga och har också begränsad förarerfarenhet. Dessutom har de flesta studenterna inte råd att ha egen bil under utbildningen. Håkan Fuhrman tycker att det är bra att diskussionen förs. – Som utbildningen ser ut i dagsläget så har våra studenter mellan tolv och femton timmar bakom ratten av totalt 40 timmar fordonsutbildning. Det kan finnas ett behov av att utöka detta, men ska vi ändra på utbildningen måste vi få centrala direktiv. HANNES FORSELL

– Att hitta en optimal mötesmix betyder ökad effektivitet, mer kommunikation, stärkt samarbete och inte minst bättre balans mellan arbete och fritid för medarbetarna. Det menar Peter Arnfalk som forskar i miljöekonomi vid Lunds universitet. – Vägverket har bra förutsättningar men också goda skäl att jobbar mer med resfria möten. Ni har nyligen omorganiserat och medarbetarna är spridda över landet. Att utveckla möteskulturen handlar inte bara om besparingar och att minska miljöpåverkan, det är också en strategisk fråga, fortsätter Peter Arnfalk.

– Det tar tid att ändra vanor, attityder och rutiner, säger Peter Arnfalk.

Enligt Peter Arnfalk har Vägverket rätt teknik och verktyg för resfria möten, det finns en möteskultur med mycket kunskap och tradition. Men verktygslådan behöver kompletteras. Support har i uppdrag att göra en plan för effektivare möten som förbättrar medarbetarnas arbetsmiljö och ger lägre kostnader. Nu pågår arbete med att införliva verktyg som underlättar och förbättrar möjligheterna att hålla möten utan att resa till varandra. Expempel på sådana verktyg är Communicator och Live Meeting, som Tommy Åberg jobbar med att införa. – För tillfället fungerar Communicator och Live Meeting bara internt på Vägverket, men efter maj kommer man till exempel att kunna bjuda in externa deltagare på möten, eller skicka snabbmeddelanden med Communicator. Det fortfarande färska samarbetet med Banverket underlättas också, eftersom man där använder samma interaktiva miljö för kommunikation och möten som Vägverket. Även samarbetspartners som Skanska och Peab använder programmen. KJELL ÅKERMAN/HANNES FORSSELL

Verktyg som underlättar möten I juli 2008 introducerade Vägverket programmen Office Communicator 2007 och Live Meeting. De finns installerade på alla datorer. Office Communicator 2007: Enligt statistik finns i dag över 1 000 aktiva användare av Communicator på Vägverket. Programmet används främst för att skicka snabbmeddelanden (chatta), samt att kunna se om kollegor till exempel sitter i möte. Live Meeting: Programmet som används för webbmöten och ljud/videokonferenser. Det kan med fördel användas för informationsmöten med grupper som är geografiskt spridda.

VÄGVERKSTIDNINGEN • NR 1 • Februari 2009

i s j ä lva v e r k e t

Berguv bosatte sig i bebyggelse En berguv har väckt stor uppmärksamhet utanför Vägverkets lokaler i Borlänge. Den här bilden är tagen redan i december på trapphuset utanför hus 11, vid motionshallen. Men det var när den i lugn och ro placerade sig på hus 25 i slutet av januari som den väckte störst uppmärksamhet. Under den tid berguven satt på taket promenerade en stadig ström av vägverkare ut för att titta på den ovanliga besökaren. Enligt Lars-Erik Eriksson vid Tunabygdens fågelklubb är det ganska ovanligt att den här typen av fågel uppehåller sig i bebyggt område. Men i år har berguvstammen fått ett stort uppsving. – I fjol var det runt fem par som häckade i och runt Borlänge, mot normalt ett till två par. De söker sig dit det finns mat, förmodligen finns det kråkor och kajor runt om kring som gör att den för tillfället uppehåller sig där, säger Lars-Erik Eriksson.

Borlänge.

Foto: HAVAL DAVOODY

Konst-igt skräp Solna. Solnakontoret förenade nytta med nöje – tävlade om att hitta det Konst-igaste skräpet! Under en gemensam städeftermiddag i januari letade personalen i pärmar och lådor, bland skrymslen och vrår på kontoret. Det vinnande bidraget ”En konstnärsskiss på linneduk från Sture-Hof” städades fram av Håkan Boström SSTd2. Detta ”skräp” skapades under ett restaurangbesök då Håkan engagerade sig i konstnärliga diskussioner med en irländsk konstnär. Irländaren skissade ogenerat med bläck på linneservetten. Resultatet har sedan legat i Håkans skrivbordslåda i några år. Håkan belönades med ett presentkort samt ett kollegialt konstverk på temat Städa. Foto: Katarina Heijkenskjöld

Snöröjning av årsmodell 1951 På vintermässan Nordicway visade Vägverkets museum upp äldre tiders snöröjningsfordon, bland annat en lastbil av årsmodell 1951 med spetsplog och sidoplog från 1937. Det är Lars-Olof Olsson på museet som tagit plats på förarsidan.

Borlänge???

HELENA EKLÖV

Foto: LARS LINDSTRÖM

Förarprov Borlänge tar emot kunderna i Vägverkets egna lokaler Borlänge. Vid årsskiftet flyttade Förarprovs verksamhet i Borlänge till Vägverkets lokaler i Pylonen. Kunskapsproven genomförs i datasalen (”Volvorummet”) och körproven utgår från parkeringen utanför museet. – Vi förrättar kunskapsprov i Borlänge en dag i veckan, berättar Förarprovs Sofia Ljessnoj. Lokalen är stor och ljus och nu har vi plats för fler elever per provtillfälle. För kunderna är det även mer naturligt att komma till Vägverkets egna lokaler. Lena Johansson

Fotnot: Förarprov har 33 kontor i hela landet där kunskapsprov- och körprov genomförs. Därutöver har dessa kontor egna mottagningsorter (totalt 105 st) där prov förrättas en eller flera dagar i veckan.

Förarprovs mottagningsort Borlänge på plats i Pylonens lokal "Volvorummet".

VÄGVERKSTIDNINGEN • NR 1 • Februari 2009

Foto: HANNES FORSSELL

»Brev till redaktionen

Skicka ditt inlägg till Vägverkstidningen, Vägverket, 781 87 Borlänge, eller e-post: vagverkstidningen@vv.se. Du får skriva under signatur. Redaktionen förbehåller sig rätten att redigera bidrag.

D e b at t i n l ä g g

”Hur vet vi att VI lyckas?” torer för hälsa och ohälsa genom olika indikatorer och se till vilka processer i samhället som måste till för att dessa ska gå i rätt riktning. Vi behöver bli mycket bättre på att beskriva hur vi hjälper till att bygga strukturer i samhället och hur trender utvecklas med stöd av våra insatser. Detta är ett långsiktigt arbete som kräver nya typer av indikatorer som knappast är relevanta att mäta på tertial- eller ens på årsbasis. Vi måste våga tro på vår inriktning och följa upp långsiktigt, i vissa fall mycket långsiktigt. Man kan också fundera på vår roll i den offentliga debatten. Naturligtvis är det en känslig fråga i en värld där målkonflikter är ständigt närvarande. Men om vi ska synliggöra hela vårt uppdrag, där påverkan på hur vi använder transportsystemet är en viktig del, tror jag att vi måste bli mycket bättre på att föra fram den unika kunskap vi faktiskt har. På många områden, inte minst när det gäller transporters klimatpåverkan är Vägverket mycket trovärdiga som experter. Gott så, men hur många utanför den innersta expertkretsen känner till det? Jag tror att det är de principiella diskussionerna utifrån vår kunskap som måste kommuniceras brett.

Jönköping. De senaste månaderna

har Vägverkets arbete inom sektorsuppgiften uppmärksammats på flera håll. I samband med Transportforum i Linköping delades Stora Trafiksäkerhetspriset ut i olika kategorier. Alltransport AB och RamkvillaBuss tog hem priserna för Godstrafik respektive bussturism. Båda företagen har stöttats av Vägverket i sitt arbete med att införa ett systematiskt förbättringsarbete. I Åkeritidningen uppmärksammas COOPs samarbete med Green Cargo för smartare logistiklösningar som minskar koldioxidutsläppen med 8000 ton, även detta till stor del en följd av Vägverkets samlande och pådrivande roll gentemot livsmedelsindustrin. Samordning av transporter mellan olika klädföretag lyftes fram i inledningssessionen på VTI-dagarna. Jag ser exemplen ovan som ett kvitto på att vi har rätt angreppssätt när det gäller näringslivets transporter och det känns naturligtvis bra att vår stödjande, samlande och pådrivande roll i samhället verkligen fungerar. Jag får ofta signaler på att kommuner, landsting, energikontor och andra offentliga aktörer efterfrågar vårt engagemang i olika sammanhang. Det är också påfallande hur starkt man värdesätter den trovärdighet som samverkan med Vägverket ger. Det finns ett flertal exempel där tjänstemän vittnar om att Vägverkets medverkan och vårt starka varumärke varit avgörande för att sälja in trafiksäkerhet och miljö till beslutsfattare i den egna organisationen. Trots dessa återkommande signaler på framgångsrikt arbete fortsätter det interna ifrågasättandet av sektorsarbetets nytta. Jag upplever en outtalad tveksamhet mot arbetet

Peter Nilsson, VD och Ella Truman, kvalitets- och miljöchef på Alltransport mottog Stora Trafiksäkerhetspriset i kategorin Godstrafik.

som behöver lyftas fram i ljuset. Här har vi ett internt problem. Allt sedan sektorsarbetet tog fart under 90-talet har bristen på påvisade resultat varit i fokus. Och resultat – det handlar om färre döda och minskade emissioner på systemnivå. Inte om vägen dit! Det långsiktiga förändringsarbete som måste till för att ändra synsättet till ett mer hållbart sätt att planera, handla upp och genomföra sin verksamhet. Att mäta hur vi förändrar

processer och tankemönster hos samarbetsparter tar vi inte till oss. Trots att det är här nyckeln till framgång ligger. Här har vi mycket att lära av andra samhällssektorer. Ett exempel är folkhälsopolitiken där man tagit fasta på att det inte bara går att följa upp hälsoutvecklingen genom att räkna antal sjukdomsfall och dödsfall utan att det också handlar om att följa upp bestämningsfak-

Här borde vi bli mycket mer offensiva när det gäller att nå ut med fakta. Att Vägverket varit tysta i den klimatdebatt som fyllt tidningarna de senaste åren är mycket märkligt, inte minst med hänsyn till vårt uttalade mål att bli en efterfrågad aktör i samhällsplaneringens tidiga skeden. Hur ska vi bli efterfrågade om man inte känner till vår kunskap? Med en mer aktiv roll i samhällsdebatten och en uppföljning som speglar samhället och inte vår interna organisation skulle ett redan framgångsrikt arbete lyftas ytterligare! Catrine Petersson och Krister Wall

I ns ä n d a r e

”Varför TLC i Härnösand och inte i Luleå?” Varför får vi inget svar från ledningen: Varför Härnösand och inte Luleå? Vi har sedan hösten 2008, skickat in tre olika skrivelser angående den förestående omorganisationen för Vägverkets Trafikinformationscentraler till generaldirektören och ställföreträdande generaldirektör Lena Erixon, Vägverket i Borlänge. Vi har även lämnat kopior till vår regionala ledning i Luleå.

Våra frågeställningar handlar om flytten av Trafikledningscentralens verksamhet från Luleå till Härnösand den s.k. ”TLC-utredningen”. Vi accepterar fattade beslut i ärendet, men vi har inte fått svar på frågan: Varför har ledningen valt att placera TLC/trafikledningscentralen i Härnösand och inte i Luleå? Det vi vet är att det ska vara 9 personer på det som bli TLC Nord. I Luleå finns redan 7 personer, varav 4 är konsulter (alla utbildade och i tjänst).

I Härnösand behöver man tillsätta minst 5 personer, som dessutom ska utbildas till nya kostnader. Sammanfattningsvis: Vi vill ha svar på våra frågeställningar i inlämnade skrivelser! Varför får vi inte det – i detta öppna och ”högt till tak”-verk? Med hänvisning till tidigare skrivelser, Vänliga hälsningar Personalen på TLC Luleå

VÄGVERKSTIDNINGEN • NR 1 • Februari 2009

F ör bi fa rt S u n d s vall Sundsvall. I september förra året firades det lite varstans i Sundsvallsområdet. Anledningen var en glädjande nyhet från infrastrukturminister Åsa Torstensson. – Att beskedet om ny E4 i Sundsvall kom var otroligt roligt. Tillsammans med kommunen hade vi jobbat hårt för att få vara en del i regeringens närtidssatsning, berättar projektchef Magnus Lundberg.

Och även om tempot var högt innan beskedet gavs, är det än högre nu. I skrivande stund är kompletteringar av tillåtlighetsansökan från 2002 ute på remiss, och projektets förhoppning är att det ska komma ett positivt besked före sommaren. I väntan på tillåtlighet pågår ett intensivt förberedelsearbete. Möten med sak-, fastighets- och lednings ägare avlöser träffar med kommun och länsstyrelse. Målet är att kunna inleda en hel del arbeten redan i år för att minimera risken för överraskningar när spadarna väl sätts i backen. Dessutom vill man så snabbt som möjligt hitta lösningar för berörda företag och fastighetsägare. – Vi har ett starkt stöd för projektet, och det kan vi inte schabbla bort genom att låta människor känna sig ignorerade, säger Marie Svahn, en av tre projektledare i Sundsvall. Ett annat område där arbetet inleds i år är arkeologi. I Njurunda söder om Sundsvall är antalet fornlämningar stort. Området var en centralbygd under både järnålder och medeltid. Det vägnät som binder ihop byarna åter-

Äntligen ny E4 förbi finns i samma läge i dag som på de allra äldsta bykartorna. Genom nya E4 kan området bli mer tillgängligt, och tankar finns på att bygga upp en visningsverksamhet under tiden för utgrävningarna.

Även projektet har en historia. På informationsmöten har människor berättat om hur de redan i mitten av 1950-talet kom i kontakt med den tidens vägbyggare. Ett kundorienterat arbetssätt var det kanske inte, men

det gavs i alla fall raka besked: – Undan ungjävlar, sparka boll får ni göra någon annanstans för här ska vi bygga motorväg! De stakkäppar som då sattes upp är sedan länge försvunna, men en viss

Det vinnande bidraget i arkitekttävlingen 1995 blev ”Dubbelkrum”, eller ”vinge av stål”, som förslaget också kallats. Fotomontage.

VÄGVERKSTIDNINGEN • NR 1 • Februari 2009

skepticism lever kvar. Ett antal utredningar genom åren har gjort sundsvallsborna luttrade, och en vanlig fråga är om det verkligen blir någon väg den här gången. Projektet E4 Sundsvall ska förbättra trafiksäkerheten, framkomligheten och boendemiljön på en 22 kilometer lång sträcka genom Sundsvall. Den som kör E4 från Helsingborg till Härnösand kan ha oturen att få stanna för rödljus tolv gånger. Det låter kanske inte så farligt för en drygt 90 mil lång utflykt, men faktum är att samtliga tolv trafiksignaler återfinns på de två milen förbi Sundsvall. Lägg till nära 60 plankorsningar, den högsta trafikmängden norr om Uppsala och mer än 10 000 fotgängare som behöver korsa vägen varje dag förstår man varför en ny väg är efterlängtad. Och nu är det alltså dags. ULF CARLSSON

Gemensa m nä mna re

Brosamarbete mellan Sundsvall – Motala Av närtidssatsningens fem projekt är det två som drar nytta av varandra. I såväl Sundsvall som Motala ska en lång bro avlasta stadskärnan från tung genomfartstrafik. Och i bägge projekten ska broarna finansieras med hjälp av avgifter. Ännu en gemensam nämnare är ambitionen att baka in ett 15 till 20 år långt driftsåtagande i de kommande upphandlingarna. Därför inledde projekten ett samarbete på ett tidigt stadium. – Det vore snudd på tjänstefel att inte ta stöd av varandra när projekten är så lika. Den gamla slitna klyschan om att slippa uppfinna hjulet två gånger stämmer väl in på syftet för vårt samarbete, säger projektledaren Marie Svahn. ULF CARLSSON

Ny sträckning E4 Sundsvall Nya E4 Sundsvall blir 20 kilometer lång, med 5 trafikplatser och 34 broar. Den längsta bron går över Sundsvallsfjärden och ska avlasta Sundsvalls centrum från tung trafik. Den drygt 1400 meter långa brons utformning bestämdes i en arkitekttävling 1995. Illustration: P&P.

Till vänster Hamnparken och Casinot, till höger Sundsvalls stenstad. I mitten en bild av det trafikkaos som ofta uppstår på E4 där den passerar centrala Sundsvall. Foto: ANDERS ELIASSON

Sundsvall!

Sundsvalls kommuns projektledare Palle Sjölander, landskapsarkitekt Bengt Schibbye och projektchef Magnus Lundberg. Foto: ANDERS ELIASSON

Nöjda Norge-besökare. Övre raden från vänster Anna Nylén, upphandling, Rune Petersson, Motala och Marie Svahn, Sundsvall. Främre redan: Janne Johansson, Vectura, Magnus Lundberg, Sundsvall, och Göran Öhlund, Motala. Foto: ULF CARLSSON

Tunnelbyggare i väst lär brobyggare bli bäst Trondheim. Förutom alla vägtekniska utmaningar som följer ett vägprojekt i stadsnära miljö är det två stora frågor man brottas med – finansiering och funktionsentreprenad. För att stämma av att man är på rätt väg besökte man Statens Vegvesen i Trondheim.

I trakterna runt just Trondheim är det dock inte kostnaden för höga broar vägavgifterna ska täcka, utan istället upp till tio kilometer långa tunnlar. Det projekt som valdes ut för ett studiebesök var Norges första OPS-projekt, E39 Klett – Bårdshaug. Projektet omfattar 22 kilometer väg, varav 10,5 kilometer i just tunnlar. Byggstarten var i april 2003 och 26 månader senare invigdes vägen. Utöver själva vägbygget ingick även ett 25-årigt driftsåtagande, en lösning som Motala och Sundsvall tänker hämta inspiration ifrån. – Det här är stora frågor där besluten måste få mogna fram, säger projektchef Magnus Lundberg. När det gäller funktionsentreprenader och långa driftsåtaganden har vi en hel del att lära av Norge. Därför är det skönt att vi fick många av våra tankegångar bekräftade, och samtidigt en del nya uppslag att fundera över. Värd för studiebesöket var distriktschef Ingvar Töndel som tillsammans

med projektledare för E39 Ole Witsö och OPS-samordnare Kjersti Billehaug besvarade kollegornas funderingar. Genom sin detaljkunskap om både bygg- och driftsfasen av projektet satt de inne med svaren på de flesta frågorna om för- och nackdelar för olika upphandlingsformer och beräkningsunderlag. – I de norska funktionsentreprenaderna har man hållit sig mer till regelverket än vad vi kanske trodde, säger Magnus Lundberg. Det är också en erfarenhet man har i Norge. Även om det i projektet fanns en målsättning att nya metoder skulle utvecklas visade det sig att entreprenörerna nästan uteslutande använde sig av traditionella metoder och beräkningsgrunder för både byggande och underhåll. Men både Ole och Ingvar upplever att drift och underhåll fungerar bättre på E39-sträckan än på motsvarande vägar där driften upphandlats traditionellt. ULF CARLSSON

VÄGVERKSTIDNINGEN • NR 1 • Februari 2009

P orträttet: Åsa Eriksson Hårt arbete

I Afrika

Läkare utan gränser driver sedan två år tillbaka ett sjukhus i Bor i Sudan.

Åsa deltog i arbetet med att bygga en koleraisolering. Foto: PRIVAT

Foto: PRIVAT

Vinter

Kontrasterna mot Afrika är stora – men Åsa trivs med vintern.

Tillbaka på jobbet

Åsa Eriksson på kontoret i Härnösand. Foto: LENA SÖDERSTRÖM

Foto: LENA SÖDERSTRÖM

Många går kanske och funderar på att göra en insats för människor i världen som lider nöd. Åsa Eriksson, vägverkare i Härnösand, valde att åka till Afrika och arbeta för Läkare utan gränser. Åsa anställdes på Vägverket Region Mitt 2004 för att arbeta med mätningsteknik och datasamordning. I dag arbetar hon som projektledare på Väg i Härnösand. Hon har precis blivit klar med förstudien till ett samarbetsprojekt med Bräcke kommun och Banverket som rör ombyggnaden av genomfarten på E14 i Bräcke. – Det är spännande att få vara med i ett sådant projekt från första början och få följa med hela vägen, säger Åsa. Det bästa med projektledarjobbet är blandningen av teknik, ekonomi och juridik. När Åsa pluggade till civilingenjör på KTH läste hon en extra kurs i ulandskunskap. Det andra läsåret fick hon möjlighet att åka till krigshärjade Angola för att under en månad följa en biståndsarbetare och få inblick i ett 25-tal projekt som pågick där. Projekten berörde allt från kvinnors frigörelsekamp till mikrolån som innebar att lokalbefolkningen kunde få låna några dollar om de presenterade en vettig affärsidé. När Åsa kom hem från Angola tänkte hon att biståndsarbete var något hon ville ägna sig åt. Hösten 2007 såg hon i en annons att Läkare utan gränser sökte logistiker. Kan du trolla med knäna så sök jobbet, löd uppmaningen. Åsa sökte och blev antagen till Läkare utan gränsers internutbildning. Efter utbildningen var det meningen att hon skulle åka direkt till Tchad och arbeta, men de inbördes striderna i landet förvärrades och ingen som skulle ut på sitt första uppdrag fick åka dit. Därefter följde en tre månader lång väntan innan beskedet äntligen kom att hon skulle få åka till Sudan i nordöstra Afrika. – Jag är fantastiskt glad över att Vägverket och kollegorna ställde upp för mig som de gjorde under den här

Efter Sudan väntade en härlig semester med safari i Tanzania tillsammans med sambon.

Foto: PRIVAT

Ingenjör utan gränser tiden. Inställelsetiden var kort och när beskedet kom hade jag bara en vecka på mig att packa och lämna över allt jobb till kollegorna, berättar Åsa. Första tiden i Sudan var Åsa på huvudkontoret i Juba för att förbereda sig för jobbet i fält. Hon flög sedan vidare till Bor där Läkare utan gränser tillsammans med sjukvårdsmyndigheten i Sudan driver ett sjukhus sedan två år tillbaka. – Sudaneserna i mitt arbetslag hade levt med krig i 20 år endera som soldat eller flykting. Fast de levt under svåra förhållanden hade de en enorm livsglädje och var mycket intresserade av hur vi hade det i Sverige, berättar Åsa. Det var meningen att hon skulle stanna ett halvår i Sudan men ef-

VÄGVERKSTIDNINGEN • NR 1 • Februari 2009

ter tre månader blev det bråk bland sjukvårdspersonalen, som kom från olika stammar. Sent en kväll bestämdes därför att alla internationellt anställda skulle evakueras från sjukhuset i Bor. – Vi samlade hela personalstyrkan och berättade om vårt beslut. Alla Läkare utan gränser Läkare Utan Gränser är en medicinsk humanitär organisation med världen som arbetsfält. De bistår människor som drabbats av kriser, krig och naturkatastrofer oavsett politisk åsikt, religion eller etnisk tillhörighet. Läkare Utan Gränser är ett internationellt nätverk som består av 19 sektioner i lika många länder, med fältprojekt i närmare 80 länder runt om i världen.

var ledsna. Vi lämnade all utrustning och mediciner och åkte därifrån med militäreskort tidigt morgonen därpå. Vägen vi körde på var egentligen avstängd men vi hade inget annat val, säger Åsa. Det kändes sorgligt eftersom läkarna bland annat hade planerat att under de närmaste veckorna vaccinera 30 000 barn mot polio. Vad jag vet så fungerar sjukhuset fortfarande hjälpligt fast det nu har gått flera månader sedan evakueringen. – Några av sudaneserna som jag jobbade med har ringt och frågat när vi kommer tillbaka. Någon gång i framtiden ska jag ut och jobba igen och gärna med Läkare utan gränser, säger Åsa. Man gör en oerhört viktig insats samtidigt som det ger en erfarenhet för livet. LENA SÖDERSTRÖM

Forskning och Teknik – om forskning i och kring Vägverket • Tipsa redaktionen vagverkstidningen@vv.se

”Vägverket måste testa ny teknik”

Rea ltids in f o rm atio n

Docent Owen Eriksson, professor MariAnne Eriksson och professor Stig Franzén besökte Pylonen i samband med slutseminarium i projektet Trafikinformation i realtid – nuläge, tekniktrender, innovationer och införandeprocess. Foto: xxx

Mer forskning behövs kring trafikinformation I en rapport – Trafikanter och realtidsinformation – visar MariAnne Karlsson, professor vid Chalmers, att forskningen inom ämnet har stora luckor. Det finns fyra stora områden som bör belysas bättre:

Trafikinformationens innehåll har inte förändrats särskilt mycket på 20 år men för tekniken – Intelligenta transportsystem, ITS – är utvecklingen svindlande. Många olika Intelligenta transportsystem utvecklas och finns idag i fordonen. Det är transportbranschen som är snabbast att ta till sig nyheterna. ITS är ständigt aktuellt och tre aktuella exempel är: Vägverket, Banverket och Vinnova (en statlig myndighet under näringsdepartementet) beslutade förra året att stödja en nationell forskarskola inom Intelligenta transportsystem (ITS). På Transportforum i Linköping i januari stod ITS på dagordningen och i september blir det en världskongress på temat i Stockholm. Då kommer fokus att ligga på ITS i vardagslivet. 6000-7000 deltagare från hela världen väntas komma.

utan en unik identitet som kan registreras i transportsystemet. Då kan vi se resmönster, restider och störningar. – Vägverket måste inse sin stora betydelse i infrastrukturen och driva den frågan. Ni måste förstå betydelsen av att utveckla identifikationen, säger Owen Eriksson.

Owen Eriksson, docent i informatik vid Högskolan i Dalarna, menar att det som bör hända nu närmast är att fordonen får en egen identitet. Inte bara en registrering i Trafikregistret

Stig Franzén, professor vid Chalmers, påpekar ut en rad tekniker som han tror får stor betydelse i framtiden. Radio Frequency IDentification, RFID, är en teknik för att läsa in-

formation på avstånd från transpondrar och minnen som kallas för taggar. De enklaste taggarna saknar strömkälla men skickar information när de passerar en avläsare på ett avstånd av upp till 10 meter. Mer avancerad är aktiva taggar som drivs av ett batteri och deras räckvidd kan sträcka sig upp emot flera hundra meter. Vidare kommer Galileo, det nya satellitbaserade navigationssystemet som utvecklas inom EU, att vara fullt utbyggt år 2013. Det kommer att få hög precision och kommer att vara väldigt användbart inom ITS. En tredje teknik kallas Near Field Communication, NFC, och väntas inom en snar framtid vända upp och ned på mobilmarknaden. Genom att bara hålla mobiltelefonen mot en kommunikationspunkt kan man få upp en tidtabell eller betala en P-avgift. – Jag efterlyser fler pilotprojekt. Vägverket bör skapa situationer för att testa samspelet mellan teknik och människa, säger Stig Franzén. Testa ny teknik. Våga satsa, våga riskera! LARS LINDSTRÖM

av realtidsinformation • Behovet av realtidsinformation • Utformningen av informationskanal • Betydelsen Utvärdering av realtidsinformationens • effekter Väldigt få studier är gjorda på resenärers behov av realtidsinformation. Hur ser behovet ut i kollektivtrafiken? Och hur ser förarnas behov ut? Man får gå tillbaka till 1990-talet för att hitta utförliga studier om realtidsinformation. Innehållet i trafikantinformationen måste anpassas till resenärerna. Hur tolkar resenären informationen? Den som skriver ett meddelande måste ställa sig på resenärens sida och ge den information som behövs i en given situation. Utformas informationen på det bästa sättet idag? MariAnne Karlsson visar också betydelsen av att välja rätt kanal för informationen och att anpassa budskapet efter kanalen. Det går inte att använda samma uttryck och formuleringar på variabla meddelandeskyltar längs vägarna som till mottagare av trafikinformation inne i fordonen. Studier och utvärderingar av effekterna av realtidsinformation är också viktiga. Inom det här området finns relativt många studier gjorda men det finns ändå möjlighet att fördjupa sig. Ett budskap med ordet olycka får större efterlevnad än uttrycket lång kö när det gäller att välja andra vägar. Exakt hur tolkar resenären informationen? Bara vart 5:e fordon följer rekommendationen ”välj annan väg”. – Nu sker studier genom exjobb och konsultföretag, inte av seniora forskare, påpekar MariAnne Karlsson. Det är en brist. Och vi skulle komma längre om exjobben byggde mer på grundläggande teori. LARS LINDSTRÖM

Fotnot: Ibland går trafiken inte som i den planerade tidtabellen. Realtidsinformation betyder att bussarna och tågens avgångs- och ankomsttider just nu visas. VÄGVERKSTIDNINGEN • NR 1 • Februari 2009

Fritid

Jul g r a n s p l u n d r i n g

Tipsa redaktionen • vagverkstidningen@vv.se

En främmande fågel i ett etablerat jaktlag Foto: DANIEL SELLBERG

Plundring i Pylonen BORLÄNGE. Omkring 100 personer, stora som små,

kom i en strid ström till Pylonen för att delta i en julgransplundring som Fritidsföreningen i Borlänge ordnat. När alla barn hade bekantat sig med Pylonen och allt som finns i museet startade dansen. Laila Forslund iklädd sin vackra Tunadräkt ledde alla danser tillsammans med Bertil Dahlin som spelade dragspel. Efter en stunds dansande kom Jocke från Kök Nyström med fika. Alla fick saft, var sin stor bulle med vaniljkräm, pepparkakor och finska pinnar. När fikapausen var slut spelade Bertil på sitt dragspel och barnen fick göra vad de ville. Som avslutning kom naturligtvis tomten. Han delade ut påsar till alla hänförda barn. Den här söndagskvällen var det nog många som somnade tidigt. PIA SELLBERG

Catrine Petersson, chef på enhet Trafik och stf regionchef på Samhälle Sydöst, har alltid varit intresserad av naturen – att gå ut i skog och mark, plocka svamp och titta på spår efter djur. Sedan ett år är hon med i ett jaktlag.

Jönköping.

i k o rt h e t

Anrik flottbro i Gagnef räddas av tillfällig upprustningsinsats

• Flottbron över Österdalälven i Österfors, Gagnefs kommun, räddas. Vägverket meddelande i höstas att det allmänna underhållet av bron skulle dras in, vilket byborna och kommunledningen protesterade emot, bland annat genom en namninsamling. Nu gör Vägverket en upprustning i väntan på att frågan vem som ska äga bron i framtiden blir löst. Reparationsarbetet har inletts och beräknas kosta en miljon kronor. Broingenjör Tomas Sundström berättar att slitbanan ska byts ut. För att öka bärigheten kommer bron också att förses med 40 nya flytpontoner av plast. Arbetet väntas bli klart under mars månad.

Flottbron i Gagnef, med anor från 1600-talet, räddas tack vare Vägverkets upprustning. Foto: KJELL ÅKERMAN

För Catrine är naturen är en ovärderlig avkoppling. Lugnet i kombination med spänning och känslan av samarbetet med bästa vännen, hunden Jack, ger nya krafter till arbetet som enhetschef. Foto: KERSTIN ERICSSON

VÄGVERKSTIDNINGEN • NR 1 • Februari 2009

– Det är inte jakten som är det stora hotet mot viltet, utan trafiken, säger Catrine. Och hon tror att vildsvinsolyckorna kommer att öka. – Vi har tillgång till jaktmarker och då tyckte vi att vi lika gärna kunde börja jaga. Att som kvinna komma in som en främmande fågel i ett etablerat jaktlag med minst tre generationer på kyrkogården är inte lätt. De vet inte vad de ska göra med mig, hur de ska förhålla sig till mig. – Den bästa strategin tycks vara att inte låtsas om mig. Första gången jag var med i laget stod 20 jägare och småpratade på gårdsplanen. När jag kom tystnade alla och tittade ner i marken och muttrade ”hej” när jag presenterade mig. När de delade ut jaktpassen, sa de inte mitt namn utan ”du kan ta med hon”. Det kommer att ta mycket lång tid innan jag blir accepterad, tror

Catrine. Det gäller att inte göra några misstag och hålla en mycket låg profil. Det är en spännande känsla att knappt finnas. – Skytte är kul och jag övar mycket på skjutbanan – något som fler jägare borde göra, menar Catrine. Mina vapen är hagelbössa, en älgstudsare och en småviltstudsare. Men min älskling nummer ett är Jack, en jack russel, som är en förträfflig kortdrivande rådjurshund. – Jag är stolt över Jack. De gamla jägarna har småskrattat åt mig och min lilla hund som de skämtsamt har kallat lille Champion. Nu har skratten tystnat och jag fick nyligen en butter förfrågan ”du kan ju ta med den där lille på lördag”. – En intressant iakttagelse är att det inte är jakten som är det stora hotet mot viltet, menar Catrine. Det är bland annat trafiken. Jakt och viltvård bidrar till en sund viltstam. Där man jagar håller man koll på djuren. Man vet vilka djur som finns på markerna och man kan hålla efter rovdjuren. Jag tror att när det gäller trafiken kommer konflikterna att öka mellan djur och trafik. En orsak är troligtvis att vild-

svinsstammen ökar och breder ut sig. Då hjälper det inte med viltstängsel eftersom de lätt bökar sig under. – Gå absolut inte ur bilen om du krockat med ett vildsvin, varnar Catrine Petersson. Ett skadat svin är aggressivt och farligt. Ring 112! När det gäller viltolyckor överlag så ökar antalet olyckor något, men personskadorna ligger på samma nivå som tidigare. – Vi har ett enormt tryck på oss från media och allmänheten att sätta upp viltstängsel. Det är en pedagogisk balansakt att förklara för våra kunder att vi inte i större omfattning väljer att sätta upp viltstängsel. Men vi tycker att mittseparering, säkra sidoområden och att bygga om farliga korsningar är mer kostnadseffektiva åtgärder. Hastigheten har alltid stor påverkan när det gäller olycksutgången. Mer logiska hastigheter på våra vägar leder förhoppningsvis till större acceptans, säger Catrine. Fotnot: En vildsvinshona kan få ett par kullar om året om det vill sig väl. Tre månader, tre veckor och tre dagar går hon med kultingarna i magen. KERSTIN ERICSSON

Folk & jobb Tipsa redaktionen • vagverkstidningen@vv.se

Nya ns tä l l da

VÄG

Stein Kleiven arbetar sedan november 2008 som projektledare investering Stora Projekt och ska primärt arbeta med Marieholmsförbindelsen, en ny älvförbindelse i Göteborg. Han kommer närmast från en befattning som enhetschef på Tyréns i Göteborg. Tidigare har Stein haft en rad befattningar inom Vägverket i Göteborg och Bohuslän. Vi har gå tt i p e n s io n

Björn Karlsson, Support Gunnar Löfkvist, VUC Erik Hammarström, Väg Christer Lindberg, Väg Sven Erik Jonasson, Samhälle Göran Eriksson, Samhälle Berit Eriksson, Samhälle Håkan Berggren, Samhälle Bo-Tage Andersson, Svevia Anders Wikberg, Svevia Jan Rudberg, Svevia Bo Ottosson, Utvecklingsorganisationen Christer Jobs, Utvecklingsorganisationen Ann-Lil Åhsberg, Support Björn Karlsson, Support Solveig Jacobsson, Support Veine Larsson, Väg Rose-Marie Nyberg, Väg Christer Lindberg, Väg Göran Eriksson, Samhälle Erik Håkansson, Samhälle Tommy Gustafsson, Samhälle Berit Eriksson, Samhälle Mats Nordenberg, Samhälle Håkan Berggen, Samhälle Anders Wikberg, Svevia Jan Rudberg, Svevia

Internationellt

Vägtullar lönsamt för norska staten

•

Norge. Närmare fem miljarder kronor kommer Statens vegvesen i Norge att tjäna på landets vägtullar under 2009. Under året tillkommer sex nya platser med vägtullar och i slutet av 2009 räknar man med att ha 46 olika aktiva projekt där man måste betala vägtull för att passera. En fjärdedel av inkomsterna kommer från vägtullar runt Oslo.

Finska vägförvaltningen försvinner

Vägförvaltningen i Finland har gått •in på sitt sista år i sin nuvarande form. Från och Finland.

De arkeologiska undersökningarna vid Norrortsleden i Stockholms län beskrivs målande i boken ”Hem till Jarlabanke”.

Vägprojekt resulterade i uppmärksammad bok Boken ”Hem till Jarlabanke” är nominerad till Årets bok om svensk historia. De arkeologiska undersökningarna vid Norrortsleden i Stockholms län beskrivs målande i boken ”Hem till Jarlabanke. Jord, makt och evigt liv i östra Mälardalen under järnålder och medeltid.” – Det är jätteroligt att vår, VägStockholm.

verket Region Stockholm och Länsstyrelsen i Stockholms, gemensamma bok uppmärksammas, säger P-O Karlsson, chef för Vägs Projektkontor Stockholm. Stockholms länsmuseum kommer i sin utställning bland annat att rekonstruera en av gravarna. Utställningen heter ”I skuggan av en man” och pågår från den

26 februari till den 24 maj. Tävlingen avgjordes av nättidningens läsare under januari månad. Läs mer om boken och hur det gick i tävlingen på: www. svenskhistoria.se Som Vägverkare kan du köpa boken till förlagspris, 190 kronor. Du beställer den senast den 16/2 genom maria.hallesjo@vv.se.

med början på 2010 bildas ett nytt trafikledsverk tillsammans med Banförvaltningscentralen och Sjöfartsverket. Planeringen av dessa förändringar, som klassas som historiska i Finland, framskrider på ett övergripande sätt. Trots den omfattande omstöpningen av verksamheten prioriterar man dock väghållningen högst.

Allt fler amerikaner ställer bilen

Den största nedgången i fordonskörda •mil sedan man började räkna registrerades i USA.

USA från november 2007 till oktober 2008 enligt Federal Transit Administration. Ekonomin tros vara den största orsaken till nedgången, men trots att bensinpriset sjönk kraftigt i slutet av perioden har amerikaner fortsatt låta bilen stå i större utsträckning. I stället har så kallad grön pendling ökat kraftigt och Federal Highway Administration menar att resevanorna förändrats i grunden i USA. VÄGVERKSTIDNINGEN • NR 1 • Februari 2009

Posttidning Avsändare Vägverket, 781 87 Borlänge

Bästa bilden vinner!

Siluetter. Foto: KERSTIN ERICSON

S l ut s p u rt i F o t ot ävli n gen

Här intill är några av bidragen från förra tävlingen.

Nästa nummer: Manusstopp 2 mars – i brevlådan 20 mars. Nr 3 2009: Manusstopp 24 april – i brevlådan 15 maj.

man

När du skickar in bidrag till tävlingen innebär det att bilderna också lagras i Vägverkets bildarkiv. Det innebär att bilderna sedan är fria att publiceras i Vägverkets tidningar och broschyrer.

Sergels torg. Foto: Anna Kle

I tävlingen ingår kategorierna ”vinter”, ”arbetsplatsen” och ”kommunikation”. Tävlingsbidragen skickas antingen digitalt till ateljen@vv.se eller med post till Ateljén, Vägverket, 781 87 Borlänge senast den 15 mars 2009. De bästa bidragen belönas med fina priser. Passa på att titta på bidragen till fototävlingen 2007. Bilderna hittar du på Infarten, sök på ”Fototävling 2007” i sökrutan på Infartens startsida. Om du har frågor, kontakta ateljen@vv.se eller vagverkstidningen@vv.se.

Näckros. Foto: STURE PERSSON

Leta fram dina bästa bilder och tävla. Vägverkstidningen och Ateljén inbjöd i höstas till en fototävling. Det har kommit in en del fina tävlingsbidrag men vi vill ha fler. Sista chansen att lämna bidrag flyttas därför fram till den 15 mars.

Vägverkstidningen #1.2009

Articles inside

Från riksdag och departement Nyheter/Aktuellt ...................................... 4–11 Mittreportaget....................................... 12–14

Brev till redaktionen

Fritid

Teknik och forskning

Folk och jobb

Porträttet

LEDARE: Ingemar Skogö