Innehåll Inblick............................................................ 2
Rakt på med Malm
Sportiga vägverkare
Aktuellt..................................................... 4–11 Tema: Arbetsplats i förändring............... 12–15
Han vill ha en ledarstil som är öppen och rak. Han gillar hemlagat och att titta på sport. Diplomatiskt säger han sig inte kunna välja mellan tåg eller bil. Möt Gunnar Malm som ser fram emot att bli Trafikverkets generaldirektör. SIDan 22–23
I själva verket............................................... 16 Åsikten......................................................... 17 Reportage: Att komma ut på jobbet...... 18–19 Porträttet..................................................... 20 Utveckling.................................................... 21 Jobb & Fritid.......................................... 22–23
S I DAN 4– 5
För oss i Vägverket • nr 1 • Februari 2010
Färjor informerar om väglaget Nu kan yrkeschaufförer från Tyskland få trafikinformation redan på färjan på väg till skånska Trelleborg. På stora 32-tumsskärmar i färjans matsal visas trafikinformation på flera språk; svenska, engelska, tyska, polska, ungerska, serbokroatiska och franska.
Sida n 1 0
Lättare att hitta alternativa vägar när trafiken måste ledas om När det händer något i trafiken ska det vara lätt att hitta alternativa vägar. Därför analyseras vägnätet i och kring alla landets stora städer. Vid årets slut ska samtliga sträckor mellan alla trafikplatser ha en utpekad omledningsväg. Trafikanterna kan se fram emot att komma fram lättare och inte förlora så mycket tid.
P ort r ä t t e t
Carina har koll på kunden
Sida n 7
Jobbig omorganisation? Så kan du hantera känslorna Den 1 april kommer allt närmare och Trafikverket blir allt mer verkligt. Ibland kan förändring känns jobbig och skapa oro. Men det finns sätt att hantera känslorna. – Det är när vi inte har fakta som oroskänslorna kommer, säger Bo Melin, professor vid Karolinska Institutet. Att läsa vad som skrivs på Infarten och i tidningen kan vara sätt att minska oron.
Sida n 1 2 –1 5
Carina Claessons jobb inom gruppen Marknadsanalys handlar främst om kundundersökningar. Foto: kerstin ericsson
Carina Claesson vet mycket om Vägverkets kunder och hur man bäst får veta deras åsikter. Hennes arbete består i att vara ett stöd i allt som har med marknadsundersökningar och utvärderingar att göra.
På fritiden sitter hon sällan still – inte ens branta uppförsbackar sätter stopp för vardagsmotionen. – Det spelar inte så stor roll vad man gör, bara det är roligt. Jag har alltid prioriterat motionen och jag behöver den för att må bra!
ÅSIKTEN: Vem ska ta hand om träblomman?...................
S i da n 20
När vi vågar stå upp visar vi för andra, som kanske inte vågar komma ut, att det inte är så farligt. Jennifer Thorselius, om hur det var att berätta på jobbet att hon är homosexuell.
sida n 17
Sida n 1 8 –1 9
inblick … Ledare: Lena Erixon
Tillsammans formar vi nya Trafikverket D
et är mycket positivt att antalet omkomna 2009 är det lägsta sedan 1935, då officiell trafikolycksstatistik började föras. Enligt preliminära beräkningar minskade antalet förolyckade med cirka 11 procent jämfört med 2008, till 355 jämfört med 397. Samtidigt är varje olycka en för mycket och vi måste fortsätta vårt arbete att göra trafiken allt säkrare. Utvecklingen visar att arbetet ger resultat. En anledning till minsk-
Vi har nu det intressanta och utmanande arbetet framför oss att tillsammans forma den nya trafikslagsövergripande myndigheten.
VÄGVERKSTIDNINGEN Personaltidning för anställda i Vägverket.
Trafikverkets ledning. Vi har nu det intressanta och utmanande arbetet framför oss att tillsammans forma den nya trafikslagsövergripande myndigheten – för att öka kundnyttan och den regionala närvaron med en effektiv organisation. Erbjudande om verksamhets övergång har gått ut till dig som medarbetare och chefsrekrytering pågår. Nu behöver vi lära oss mer om andra transportslag.
ningen är lågkonjunkturen, men minskningen av antalet döda i trafiken beror också bland annat på mötesseparerade vägar, hastighetsövervakning och bättre fordon med allt mer stöd för föraren. Det är glädjande att vårt samarbete med näringslivet har lett till att vi överträffat vårt mål med att minska utsläppen av koldioxid rejält. Regeringens krav på oss var att minska utsläppen från vägtransportsektorn med 75 000 ton. När vi räknar samman vad fjolårets åtgärder har lett till landar minskningen på över 120 000 ton. Ett mycket bra resultat.
Alla kommer inte att arbeta direkt med alla fyra transportslagen i Trafikverket, men det är viktigt att vi har kunskap om väg, sjö, luft och järnväg. Jag vill därför uppmana till nyfikenhet och att vi alla ökar vår kunskap om de fyra transportslagen.
Trafikverkets blivande generaldirektör Gunnar Malm har utsett
Redaktionen
Visste du att ... meda rbeta re la ndet runt
redakt i onen
Ansvarig utgivare Christer Hårrskog 0243–751 22 Besöksadress Röda vägen 1, Borlänge Postadress Vägverkstidningen Vägverket 781 87 Borlänge Fax 0243-759 85
Kristina Eriksson Redaktionsansvarig 0243-757 29
Jennie Mörk Redaktör 0243-755 06
Hannes Forssell Borlänge 0243-753 33
Josefina Bylund Borlänge 0243-753 00
Cecilia Ekberg Borlänge 0243-759 42
Lena Johansson Borlänge 0243-757 46
Jan Gustavsson Luleå 0920-24 39 36
Lena Söderström Härnösand 0611-440 15
Jenny Lundmark Solna 08-757 68 12
Lars Lindström Eskilstuna 016-15 72 59
Peter Behrman Göteborg 031-63 69 43
Kerstin Ericsson Jönköping / Kristianstad 036-19 21 51
E-post vagverkstidningen@vv.se Redigering och original t&t information ab, Kristianstad Tryck V-TAB AB Norrtälje 2010 ISSN 1653–5286
Tipsa oss!
Har du ett bra tips till Vägverkstidningen? Vet du något som vi borde skriva om? E-posta vagverkstidningen@vv.se, eller skriv till Vägverkstidningen, Vägverket, 781 87 Borlänge eller ring någon av oss i redaktionen. Glöm inte att ange dina kontaktuppgifter.
V Ä G V ERKSTID NIN G EN
2
NR 1 f e bru a ri 2010
Foto: GERT OLSSON
… det nu bara är runt 130 dagar kvar till midsommarafton. I år är det dags att plocka sju sorters blommor fredagen den 25 juni. Inte så långt kvar.
Nyhetsredaktionen kör webbtv på Infarten Sedan årsskiftet kan vägverkarna se rörliga nyhetsinslag på Infarten. Tanken är att webbtv:n ska ge nyhetsrapporteringen ytterligare en dimension. Fyra personer ur nyhetsredaktionen är utbildade som enmansteam, vilket innebär att de filmar, intervjuar och redigerar själva. Webbtvreportrarna finns på fyra orter i landet; Stockholm, Göteborg, Borlänge och Kristianstad, men nyhetsinslagen kommer att spegla hela Vägverkets verksamhet. Cecilia Ekberg är en av de fyra reportrarna som nu gör webbtv för Infarten. De andra tre är: Jenny Lundmark, Peter Behrman och Hannes Forssell. Foto: HANNES FORSSELL
Trafikverkets logotyp är klar. Den innehåller en symbol i form av en krona och sköld och ordmärket Trafikverket som har fått ett läsvänligt typsnitt som är omritat och unikt utvecklat för Trafikverket. Trafikverkets huvudfärg blir röd som associeras med aktivitet, kreativitet, effektivitet, värme, passion, kraftfullhet, mod och närvaro. Den röda huvudfärgen ska kompletteras med andra primärfärger. Allt material som ska produceras och användas efter 1 april ska produceras med den nya profilen.
Riksdag o c h D e pa rte m e n t
Ny anställning i nytt verk
Under vecka fyra fick blivande anställda i Tra•fikverket ett brev hem om erbjudande om verksamhetsövergång till Trafikverket. Brevet, som kom från Näringsdepartementet, innehöll information om att endast de som vill tacka nej till erbjudandet ska svara. Dessa har fram till den 12 februari på sig. När det gäller konsulter och visstidsanställda kommer besked om eventuell förlängning från närmaste chef.
Harry Frank, professor på Mälardalens högskola och ledamot i Kungliga Vetenskapsakademien, har fått 100 000 kronor från Vägverkets Jubileumsfond för att undersöka möjligheterna med eldrivna godstransporter på väg. Tanken är att fordonen får el från en elledning som löper ovanför de stora vägarna, men fordonets elmotor och batteri ska även göra att det går att koppla loss från linan för att köra på mindre vägar. Harry Frank ska bland annat titta på vad det kostar, hur snabbt man kan köra och hur snabbt det går att koppla av och på från ellinan. Foto: HANNES FORSSELL
V Ä G V ERKSTID NIN G EN
3
NR 1 f e bru a ri 2010
Under 13 timmar genomförde Vägverkets eget tryckeri samt post sitt största utskick någonsin. Då sorterades drygt 6 000 papper in i kuvert med regeringen som avsändare. Bengt-Ingel Lundh var en av de som såg till att allt gick rätt till. Bilden är ett montage. Foto: HANNES FORSSELL
aktuellt
Öppen och rak – så beskriver Trafikverkets nya generaldirektör sin ledarstil. Men Gunnar Malm kommer också att ställa krav på sina medarbetare. – Jag förväntar mig att det vi kommer överens om också levereras. Medan deltagarna till dagens nästa möte droppar in hinner Gunnar Malm med att svara på några frågor om sin nya roll som generaldirektör. Någon enmansshow blir det inte när Gunnar Malm tillträder sin nya tjänst. Han vill att Trafikverket ska präglas av en bredd i ledarskapet. – Det är fler än generaldirektören som ska synas, säger han. Ett krav som Gunnar Malm har ställt är att ledningens tjänstgöringsort ska vara Borlänge. Ändå tycker han det är svårt att säga hur ofta han själv kommer att synas i korridorerna. – Jobbets karaktär innebär att det är väldigt mycket möten. Men det är en viktig del i kulturskapandet att också finnas tillgänglig när man inte är på möten. Den viktigaste uppgiften för organisationskommittén just nu är att det ska finnas ett fungerande verk den 1 april. Kunderna ska inte behöva känna av förändringen. Därför handlar arbetet mycket om att få verksamheten att fungera internt. – Sedan ska vi långsiktigt börja jobba med att forma verksamheten trafikslagsövergripande, det är ju det som är vår utgångspunkt, säger Gunnar Malm. Genom effektiviseringar är det tänkt att Trafikverket ska skapa mer väg och järnväg för pengarna. Även den inre effektiviteten ska ses över. En genomgång av vad alla avdelningar och verksamhetsområden ska leverera har påbörjats. Tanken är att ta reda på vilka resurser som behövs – och vilka som kan ifrågasättas. Men om det kommer att föra
Trafikverket blir ingen enmansshow Gunnar Malm tycker till Morgon/kväll: Morgon. Sommar/vinter: Måste jag välja? Båda har sin tjusning. Staden/landet: Ja, jag har bott i Stockholm i 30 år och sedan har jag flyttat tillbaka hit. Är det här landet så säger jag landet. Titta på sport/sporta själv: Både och. Fast det är mest titta på sport i dag. Hemlagat/restaurang: Hemlagat. Slalom/längdskidor: Både och. Musik/film: Film. TV/bok: Bok. Hemmakväll/fest: Hemmakväll definitivt. Leksand/Mora: Leksand. Semester utomlands/Sverige: Utomlands. Tåg/bil: Både och.
med sig några neddragningar av personal vill Gunnar Malm inte spekulera i. – När vi vet vad vi ska leverera så har vi underlag att dimensionera hur mycket resurser vi behöver. Det arbetet börjar vi med nu, så jag har ingen uppfattning alls.
Eventuella kulturskillnader mellan Banverket och Vägverket vill han inte tala om. I stället vill han fokusera på likheterna. – För det första tycker jag att båda verken präglas av utomordentligt stor kompetens. Det finns en positiv syn på att skapa Trafikverket. Jag tror
En dag med Gunnar Malm 6.00–6.30
Kliver upp. Till frukost blir det ägg, te och juice och en tallrik med frukt.
Innan jobbet
Bläddrar igenom Borlänge Tidning, Svenska Dagbladet och Dagens Industri.
V Ä G V ERKSTID NIN G EN
4
NR 1 f e bru a ri 2010
På jobbet
Till jobbet åker jag bil. En bra dag är omväxlande. Dricker max två koppar kaffe per dag.
Hemgång
När jag är klar! Jag är ingen arbetsnarkoman och ser inget egenvärde i att sitta och bränna lyse.
Region Norr
Luleå
Region Mitt Umeå Östersund Härnösand
Region Öst
Falun
Gävle
BORLÄNGE
Region Väst
Uppsala Västerås Karlstad
Örebro
Stockholm Eskilstuna Region Stockholm
Mariestad Linköping
Vänersborg Göteborg
Visby
Jönköping
Halmstad
Växjö
Kristianstad
Kalmar Karlskrona
Malmö
Region Syd
Huvudkontor Regionkontor Lokalkontor
Trafikverkarna samlas i gemensamma lokaler
att man har anammat och förstår det här med trafikslagsövergripande och behovet av effektivisering. Så jag tycker att målbild och liknande saker möts av stor förståelse från de flesta medarbetare.
Under våren kommer Gunnar Malm att fortsätta arbetet med att sätta sig in i verksamheten. ”Det jag inte har hunnit göra än är att ge mig ut och träffa blivande kollegor ute i landet. Förhoppningsvis blir det under mars månad”, säger han. Foto: HANNES FORSSELL
Lagar middag ganska ofta, men har ingen favoriträtt. Jag är allätare.
Kväll
Tittar en stund på tv, sedan sitter jag oftast och förbereder nästa dag. Ett program jag aldrig missar är Sportextra på söndagarna.
JOSEFINA BYLUND
Här finns Trafikverket
JOSEFINA BYLUND
Middag
I Trafikverket kommer så många medarbetare som möjligt att samlas under samma tak. – I Borlänge kommer verksamheten att koncentreras till Vägverkets nuvarande lokaler, säger Gunnar Malm. Även de lokala kontoren runt om i landet kommer att slås samman där det är möjligt. – Vi drar i gång ett projekt om samordning nu. Det vi måste göra är att gå igenom kontor för kontor och se vilka möjligheter som finns, säger Gunnar Malm. Exakt när och hur alla medarbetare i Borlänge ska rymmas under samma tak är inte bestämt ännu. Flyttprocessen ska också stämmas av med arbetstagarorganisationerna (ATO) innan beslut fattas. Men Gunnar Malm vill att sammanslagningen ska gå så snabbt som möjligt. – Vi jobbar med den frågan just nu. Jag hoppas att vi kan ge ett besked om hur det hela ska gå till under det första kvartalet.
Läser
22.00–23.00
Just nu läser jag Dan Browns ”Den förlorade symbolen” och ”Jean Bernadotte”, Herman Lindqvists senaste.
V Ä G V ERKSTID NIN G EN
Går och lägger mig.
5
NR 1 f e bru a ri 2010
Trafikverkets huvudkontor kommer att ligga i Borlänge. Den nya organisationen består av sex regioner: Region. . . . . . . . . . . . . .Regionkontor Norr. . . . . . . . . . . . . . . . Luleå Mitt . . . . . . . . . . . . . . . . Gävle Stockholm. . . . . . . . . . . Stockholm Öst . . . . . . . . . . . . . . . . .Eskilstuna Väst. . . . . . . . . . . . . . . . Göteborg Syd . . . . . . . . . . . . . . . . Kristianstad Det kommer även att finnas ett antal lokalkontor. Tanken är att det ska finnas ett kontor i varje län.
aktuellt Generaldirektör
Trafikverkets styrelse Ordförande Acko Ankarberg Johansson, kommunalråd i Jönköping, Kent Johansson, regionråd i Västra Götaland, Sten Nordin, finansborgarråd, Elvy Söderström, kommunalråd i Örnsköldsvik, Sören Belin, f.d. VD för Green Cargo, Marie S Arwidsson, VD för Skogsindustrierna, Marie Winslow Andersson, miljöansvarig för logistik på Ica, Per Kågesson, fil. dr. i miljösystemanalys, Runar Brännlund, professor i nationalekonomi.
Så organiseras Trafikverket från 1 april 2010.
Gunnar Malm.
Centrala funktioner
Strategiskt inköp och upphandling
Ekonomi och styrning Har ett övergripande ansvar för verkets finansiering, redovisning och styrning. Här ingår Ekonomicenter. Chef Caroline Ottoson, i dag vägdirektör i Region Mitt, Vägverket.
Utvecklar och ökar effektiviteten i Trafikverkets inköps- och upphandlingsverksamhet. Chef inte tillsatt när Vägverkstidningen trycktes.
Personal
IT
Den centrala funktionen för Personal har ett övergripande ansvar för personalområdet. Hit hör HR-center. Chef Wiveca Dahl, i dag personaldirektör i Vägverket.
Har ett övergripande och strategiskt ansvar för verkets samlade IT-verksamhet. Chef inte tillsatt när Vägverkstidningen trycktes.
Kommunikation
Verksamhetsstöd
Arbetar med kommunikationsfrågor inom hela Trafikverket. Ansvarar för intern och extern kommunikation. Chef Christer Hårrskog, i dag informationsdirektör i Vägverket.
Sköter bland annat diarium, arkiv, lokalförsörjning, telefoni och kontorsservice. Fungerar som en servicefunktion för hela Trafikverket. Chef Ann-Therese Albertsson, i dag chef för verksamhetsområde Support i Vägverket.
Strategisk utveckling
Juridik och planprövning
Arbetar med strategiska utvecklingsfrågor. Syftet är att nå en långsiktigt hållbar utveckling av transportsystemet med hög funktionalitet. Chef Torbjörn Suneson, i dag chef för enheten Framtid och omvärld i Vägverket.
Samhälle
Tar hand om Trafikverkets juridiska frågor och planprövningsfrågor. Chef Charlotta Lindmark, i dag chefsjurist i Banverket.
Trafik
Kommer att arbeta trafikslagsövergripande med ansvar för hela transportsystemet. Ansvarar för planeringsprocessen, förstudier och utredningar. Chef Lena Erixon, i dag generaldirektör för Vägverket.
Verksamhetsområden
Investering Ser till att väg- och järnvägssystemen fungerar och används på ett effektivt sätt. Här ligger ansvaret för drift och underhåll samt för trafikledning och trafikinformation. Chef Björn Östlund, i dag chef Leveransdivisionen i Banverket.
Stora projekt
Handlar upp och genomför investeringsprojekt på statliga vägar och järnvägar. Chef Stefan Engdahl, i dag direktör för Vägverket Väg.
Resultatenheter
Tar hand om investeringsprojekt med kostnader över 4 miljarder kronor eller särskilt komplexa objekt. Exempel är bland annat Citybanan i Stockholm och tunneln genom Hallandsåsen. Chef Lotta Brändström, i dag chef för Investering på Banverket.
V Ä G V ERKSTID NIN G EN
Här samlas följande verksamheter: Banverket ICT, Materialservice, Järnvägsskolan, Färjerederiet, Förarprov, Vägsektorns utbildningscentrum, Museiverksamhet och Sweroad. Chef Katarina Norén, i dag chef för Samhälle och marknad i Banverket.
6
NR 1 f e bru a ri 2010
Omledningsvägar ska underlätta vid oplanerade stopp i trafiken. Här syns Henric Nilsson, Vectura, Karin Jansson, Vectura, Lars Vesterlund och Lennart Roos, projektledare risk- och sårbarhetsanalys. Foto: JENNY LUNDMARK
Ökad framkomlighet efter kartläggning Solna. I ett litet rum längst ner i Solnakontorets byggnad sitter fyra personer runt ett bord täckt av kartor. Alla fyra följer noggrant linjernas sträckning. De pekar på kartorna och ser allvarliga ut när de diskuterar.
– Här ser ni Gullmarsplan. Det är ett jäkla meck. Finns det förresten någon bra flygbild över platsen, frågar Lennart Roos som är projektledare för risk- och sårbarhetsanalys i regionerna Mälardalen och Stockholm.
Det ska vara säkert att ha sin arbetsplats på ett vägarbete och det ska vara tryggt att köra förbi. Det ska ett nytt samverkansprojekt se till. Vägverket är en av aktörerna. Foto: KERSTIN ERICSSON
Tillsammans för säkrare arbete på väg Ingen – varken vägarbetare eller trafikant – ska dödas eller skadas allvarligt vid arbete på väg. Det är målet med det nya samverkansprojektet mellan Vägverket och flera av vägtransportsystemets aktörer. En av de viktigaste frågorna gäller att ta fram kriterier för när och hur omledning ska ske. Många som arbetar på vägarna upplever att arbetssituationen känns otrygg. Trafiken går alldeles för fort förbi vägarbetsplatser och arbetsfordon i trafiken blir ofta utsatta för farliga omkörningar. Därför har ett projekt startat där Vägverket och aktörer, som ansvarar för vägtransportsystemets funktion och användning, tillsammans ska komma fram till åtgärder som ska öka trafiksäkerheten.
– Idén föddes som en följd av en diskussion med Seko i ett radioprogram. Vi kom på att det kanske är bättre att träffas och samverka kring de här frågorna istället för att ta det i radio, säger Lena Erixon, generaldirektör, under en presskonferens på hotell Nordic Sea i Stockholm. Mellan åren 2003 och 2009 dödades 27 personer i trafikolyckor vid vägarbeten. Av dem var två vägarbetare. Under samma tidsperiod skadades drygt 130 personer i trafikolyckor vid vägarbetsplatser. De flesta i så kallade upphinnandeolyckor, det vill säga påkörning bakifrån. Under december och januari har samarbetsprojektets aktörer lämnat in avsiktsförklaringar med förslag på åtgärder. Bland annat vill man utveckla informations- och varningssystem, införa gemensamt inrapporteringssys-
tem och de fyra största entreprenörerna planerar att gemensamt jobba med säkerhetsfrågor under en vecka 2010. Vägverket kommer att satsa 4 miljoner kronor på utveckling av hjälpmedel och teknik. Dessutom säger Lena Erixon att det är viktigt att tänka in trafiksäkerhet redan i planerings- och upphandlingsskedet. Projekten kan exempelvis se över möjligheten att totalt stänga av kritiska vägarbetsplatser. Men för det krävs ett utvecklat omledningsvägnät. – Omledning är en viktig fråga som ständigt återkommer i diskussionerna. Det handlar om en helhetssyn på hela vägnätet och en förutsättning är att omledning inte skapar andra trafikfarliga situationer, säger Lena Erixon.
V Ä G V ERKSTID NIN G EN
JENNY LUNDMARK
7
NR 1 f e bru a ri 2010
I juni förra året startade ett nationellt projekt där en enhetlig rutin ska arbetas fram för omledningsvägar. Målet är att underlätta framkomligheten och trafiksäkra vid planerade och oplanerade stopp i trafiken. I och kring alla landets stora städer analyseras vägnätet för att hitta alternativa vägar. Samtliga sträckor mellan alla trafikplatser ska vid årets slut ha en utpekad omledningsväg. När projektet är klart är det meningen att det ska finnas tillgängligt som stöd för samhällets aktörer. Räddningstjänsten ska snabbt kunna leda om trafiken vid olyckor, men även i vägprojekten ska man kunna använda sig av systemet om arbetet kräver totalavstängning. För trafikanternas del kommer det leda till bättre framkomlighet och minskade tidsförluster. Men eftersom många av omledningsvägarna går via det kommunala vägnätet eller på enskild väg krävs samarbete. Dessutom krävs yttersta noggrannhet då omledningsvägarna inte får leda till annan trafik- eller miljöfara. När projektet är färdigställt ska underlaget läggas fram som ett förslag, men Lennart Roos hoppas att det inte kommer att bli några större problem. – De kommuner och länsstyrelser i Mälardalen som vi har pratat med välkomnar samarbete vid händelse av stopp på en väg. Det gynnar ju även dem, säger Lennart Roos. JENNY LUNDMARK
Funktionella omledningsvägar Inom regionerna Mälardalen och Stockholm pågår sedan 2008 ett arbete med att kartlägga funktionella omledningsvägar. I nuläget granskas att kartunderlaget överensstämmer med verkligheten. Detta arbete har integrerats med det nationella projekt som startade i juni 2009. Resultatet från analysen ska ge ett underlag som kommer att lagras i en databas och ska kunna användas som planeringshjälpmedel för olika situationer såsom för planerad verksamhet och vid olyckor. Sten Wickberg är projektledare för det nationella projektet.
aktuellt Förarprov får högt betyg för bemötande Förarprovs kundtjänst visar återigen på ett mycket gott kundservicevärde. – Mätningen som gjordes under hösten 2009 gav ett värde på 87, vilket är mycket bra, säger Förarprovs kundansvarige Rikard Moberg.
Bemötandet är den faktor som kunderna är mest nöjda med, säger Rikard Moberg, kundansvarig på Förarprov. Foto: YLVA LUNDIN
Förarprovs kundtjänst har lyckats ge kunderna en hög service, trots de förändringar som varit under årets lopp. Bemötandet är den faktor som kunderna är mest nöjda med. Resultatet är oförändrat sedan den föregående mätningen trots att en del arbetsuppgifter har flyttats till Transportstyrelsen. – Det kan vara svårt att hänvisa kunder vidare till en annan myndighet, med frågor som Vägverket tidigare har haft hand om, men det har vi lyckats bra med.
Fler förändringar för kundtjänsten är nyligen genomförda. Kundtjänsten för frågor och telefonbokning är sedan den 1 januari 2010 centraliserad och placerad i Stockholm. Kundtjänsthandläggare på flera av Förarprovs övriga kontor ska till en början stödja den centrala kundtjänsten samtidigt som de nu får renodlad tid att förrätta kunskapsprov och ta emot ärenden över disk. – Med den nya, mer effektiva, organisationen får vi fler kundtjänsthandläggare som förrättar kunskapsprov och då kan trafikinspektörer förrätta körprov i större utsträckning, avslutar Rikard Moberg. LENA JOHANSSON
Rastplatser viktigt inslag längs vägen 73 procent är nöjda med landets rastplatser. Det är en ökning med 30 procent sedan 2008. Ett nytt helhetsgrepp ska nu ge landets alla rastplatser ett enhetligt utseende och innehåll.
– Var 15:e minut ska det finnas en rastmöjlighet. Dessutom måste vi kunna erbjuda långtradare med släp plats att sova säkert längs vägen. Som det är i dag tillgodoser vi inte deras behov, säger Christian Tham.
Vägverkets rastplatser är uppskattade. Senaste kundpanelsmätningen visar att 73 procent av dem som har besökt någon av Vägverkets rastplatser är nöjda. Det är en ökning med 30 procent sedan 2008. Eftersom rastplatserna är ett viktigt skyltfönster mot kunderna har ett projekt startat som bland annat ska ta fram riktlinjer så att regionerna arbetar enhetligt över hela landet. Projektet ska se till att skyltar och information ser lika ut och är placerade på samma sätt så att besökaren känner igen sig. – Rastplatserna bidrar till hur vi uppfattas. En positiv upplevelse av en rastplats kan göra att besökaren får en positiv bild av Vägverket – och det stärker vårt varumärke, säger Christian Tham som är projektledare för Rastplatsprojektet.
Undersökningar har visat att informationen på rastplatserna når många trafikanter. Därför kommer rastplatserna vara en bra kommunikationsplattform när information om det nya Trafikverket ska ut till trafikanterna. Christian Tham framhåller att projektet inte bara är angeläget för kunderna, utan för hela Vägverket. – Med projektet får vi möjlighet att samordna oss internt och jobba mer effektivt. Det finns många närliggande projekt som på det här sättet hålls informerade och vi undviker dubbeljobb. Vi har därför lämnat ordentligt med utrymme i projektet för information. Det gäller dels för att arbeta fram de gemensamma riktlinjerna för information på rastplatserna, dels för att arbeta fram effektiv internkommunikation.
Många är nöjda med Vägverkets rastplatser. Här syns rastplats Brahehus norr om Gränna. Foto: KERSTIN ERICSSON
Men ännu finns mycket kvar att göra. Bland annat ska man inventera och kontrollera att alla rastplatser håller samma standard när det gäller handikappanpassning. Dessutom ser man över om rastplatsnätet är sammanhängande, så att exempelvis yrkeschaufförer kan planera sin vila.
JENNY LUNDMARK
Säkrad uppställningsplats tryggare för chaufförer Area. Det är avgiften som är ett problem. Folk vill inte betala, trots den säkerhet vår uppställningsplats erbjuder. Men vi har kontakter med flera företag och har fått ett muntligt avtal med ett österrikiskt företag, så vi hoppas att det blir bättre framöver.
VÄRNAMO. Sveriges första rekommenderade uppställningsplats för tunga fordon ligger utanför Värnamo, nära E4:an. Där kan chaufförerna vila tryggt och samtidigt få ha lasten ifred. Platsen heter Safe Area, är inhägnad och tv-bevakad med låsta grindar och elstängsel samt bemannad dygnet runt året om.
Anders Berndtsson, utvecklingsstrateg på Vägverket, är engagerad i frågan om säkra uppställningsplatser liksom Ulf Modig, kundansvarigför Näringslivets transporter i Region Sydöst. Båda var med på invigningen i december och gladde sig åt den säkra uppställningsplatsen. – Vi blev inspirerade av ett initiativ från EU för fyra år sedan och har letat efter lämpliga demonstrationsobjekt sedan dess, säger Anders Berndsson. Problemet har hela tiden varit att ingen
KERSTIN ERICSSON
Yrkestrafik
En långtradare på väg in för vila på uppställningsplatsen utanför Värnamo. Foto: KERSTIN ERICSSON
är beredd att betala för tjänsten ”Säker uppställning”. Den stora utmaningen är att hitta en affärsmodell som ger operatören lönsamhet. Det förutsätter att flera aktörer är med och betalar på olika sätt; transportören, transportköparen och försäkringsbolaget. V Ä G V ERKSTID NIN G EN
– Nu pågår samtal med ytterligare intressenter för att bygga fler uppställningsplatser, i första hand utmed E4: an, säger Ulf Modig. – Det har varit ganska trögt med kunder hittills, tycker Martin Axelsson, en av de båda delägarna till Safe
8
NR 1 f e bru a ri 2010
Den dagliga körtiden får vara högst 9 timmar. Två gånger per vecka får den uppgå till 10 timmar. Maximal körtid/vecka: 56 timmar. Maximal körtid under två på varandra följande veckor: 90 timmar. Yrkeschaufförer som haft en sammanlagd körperiod på 4 timmar och 30 minuter ska ta en rast på minst 45 minuter. Rasten kan ersättas med en dygnseller veckovila.
Förarprövare bedömer lika enligt studie Vägverkets förarprövares bedömning av körprov stämmer väl överens. Det visar den studie om likvärdig bedömning som Umeå universitet har gjort på uppdrag av Vägverket efter Riksrevisionens tidigare granskning av förarprov.
Den nya LED-ljusarmaturen är på väg upp. Stefan Ericsson, Region Norr och Vattenfalls Ulf Wallerström kollar armaturen innan uppsättningen. Foto: JAN GUSTAVSSON
Nytt ljus från norr LULEÅ. Byte av gamla kvicksilverlampor som vägbelysning till modernt LED-ljus kan bli guld värt i framtiden. Som en del av Vägverkets uppmaning till innovationer testas modernt LEDljus som vägbelysning.
– Försöket med ny teknik ingår som en del i att vara kreativa samhällsbyggare. Vi vill driva utvecklingen framåt. Försöket är en del i Vägverkets projekt Nytt ljus och genomförs på en 2,5 kilometer lång sträcka mellan Rian och Gammelgården i Kalix kommun. Vi testar tre olika fabrikat av LED-armaturer, säger Stefan Ericsson, belysningsansvarig på Vägverket Region Norr.
På de här befintliga stolparna med kvicksilverlampor sätts nya LEDljusarmaturer upp.
Detta är ett av landets första fullskaleprov på befintligt vägnät. I det här försöket behåller man tidigare elmatning, stolpavstånd och stolphöjder. Gamla 125 watt kvicksilverarmaturer byts mot LED-armaturer på 60–100 watt, total 46 stycken. Tidigare försök har utförts på gång- och cykelvägar med lägre stolpar. – Det är inte i sänkt effekt vi ser de största vinsterna, utan i längre livslängd och lägre drift- och underhållskostnader, säger Stefan Ericsson. Förutsättningarna är att LED-lamporna ska hålla 50 000– 100 000 timmar jämfört med de gamla lamporna som har en livslängd på 18 000–20 000 timmar. JAN GUSTAVSSON
Foto: JAN GUSTAVSSON
EU vill spara el på vägbelysning KALIX. – LED-ljuslampor ger normalt inte tillräckligt med ljusstyrka och ljusspridning för att vi ska kunna sätta upp dem längs en bilväg. Men i Rian – Gammelgården handlar det om gränsfall där vi anser oss kunna pröva tekniken för att skaffa oss en uppfattning, säger Martin Strid, projektledare för projektet Nytt ljus.
Försöket ska utvärderas enligt en rapportmall som ska ge statistiskt underlag som visar på lampornas hållbarhet och uppfattning om ljuset på vägbanan. På andra orter sker försök med induktionslampor och andra ljuskällor, intelligent fjärrstyrd effektreglering vilket betyder ljusdämpning när tra-
fikmängden är liten samt test på busshållplatser med egen strömförsörjning. Allt ingår i ett europeiskt samarbetsprojekt för energisparande utomhusbelysning där regeringen och EU-kommissionen driver på för att sänka elförbrukningen. Där är vägbelysningen ett viktigt bidrag.
V Ä G V ERKSTID NIN G EN
JAN GUSTAVSSON
Studien visar att förarprövarna var överens om att proven skulle godkännas eller underkännas i 93 procent av fallen. Resultatet betyder att likvärdigheten är högre än vad som framkommit i liknande studier nationellt och internationellt samt betydligt högre än vad Skolverket kunnat konstatera vad gäller likvärdigheten i betygsättning i den svenska skolan.
Christer Viberg är kvalitetsansvarig på Förarprov. Foto: Vägverket
Det var efter Riksrevisionens rapport 2007 om granskning av körkortsproven för behörighet B, det vill säga personbil, som Vägverket initierade studien om likvärdig bedömning. Riksrevisionen hade kommit fram till att vissa förarprövare oftare godkände uppkörningar än andra. – Riksrevisionen konstaterade att det fanns skillnader, men de gick inte in på orsakerna. Eftersom samstämmigheten i bedömningen är hög är vår uppfattning att skillnader i godkännande mer beror på faktorer som körmiljö, körkortsaspiranternas olika färdighetsnivåer och förarutbildningsbakgrund, säger Christer Viberg, kvalitetsansvarig på Förarprov. Under studien, som omfattade 535 prov, bedömde en av fem utsedda förarprövare samma körprov som den ordinarie förarprövaren vid samma tillfälle. Totalt deltog 83 förarprövare från 30 olika förarprovskontor. När förarprövarnas bedömning skiljde sig åt har analyser visat att det inte fanns några systematiska skillnader i bedömningen. Orsaken till att man inte var överens skiljer sig från fall till fall, vilket är positivt ur ett likvärdighetsperspektiv. – Studien kompletterar vårt ordinarie löpande arbete med kvalitetsuppföljning och resultatet har vi nu till hjälp i vårt fortsatta arbete, säger Christer Viberg. Slutrapporten, som sammanställts av Widar Henriksson och hans medarbetare på Umeå universitet, Susanne Alger och Anna Sundström, blev klar i slutet av januari 2010. LENA JOHANSSON
9
NR 1 f e bru a ri 2010
aktuellt Chaufförer kollar väglaget till sjöss Sussane Sjöberg och Bosse Sjödin på Region Mitt i Härnösand tycker att vi alla har en spännande utmaning framför oss då vi tillsammans ska skapa det nya Trafikverket. Foto: LENA SÖDERSTRÖM
Stora förändringar för Mitt och Sydöst För regionkontoren i Mitt och Sydöst sker stora förändringar i Trafikverkets nya organisation. Vad innebär det egentligen för personalen på de båda kontoren? Regionkontoret i Härnösand förvandlas den 1 april till ett stort lokalkontor med cirka 130 anställda. Det nya regionkontoret placeras i Gävle. Regionkontoret i Jönköping blir lokalkontor med regionkontor i Kristianstad. För Region Sydöst som i dag har regionkontor i Jönköping innebär den nya organisationen stor förändring. Regionen kommer att delas upp på två regioner; Östergötlands län kommer att tillhöra Region Öst med regionkontor i Eskilstuna. Jönköpings, Kronobergs, Kalmar och Blekinge län kommer att tillhöra Region Syd med regionkontor i Kristianstad. I Jönköping blir det lokalkontor. – Det finns en viss oro och osäkerhet bland personalen, säger Lena Rosén, personalstrateg på Region Sydöst. Men man väntar på att få se hur organisationen ser ut. Vid en rundfrågning på regionkontoret i Härnösand svarar de flesta att de inte är speciellt oroliga för sina jobb, för sammanslagningen med Banverket eller att regionkontoret blir ett lokalkontor. Enhetscheferna på regionen har haft samtal med alla anställda som då har haft möjlighet att prata om sin eventuella oro. – Alla som har en anställning som löper över den 1 april har nu fått erbjudande om verksamhetsövergång till Trafikverket med placering på den stationeringsort de har i dag, säger Region Mitts personalstrateg Sussane Sjöberg. Förklaringen till att personalen inte upplever någon större oro kan vara att övergångserbjudandet innebär att de blir placerade på den stationeringsort de har i dag. – Det ska bli intressant att se vilken kultur Trafikverket kommer att ha då det gäller exempelvis distansarbete, säger Bosse Sjödin, enhetschef på Samhällsutveckling i Härnösand. Jag hoppas att begreppet Sveriges modernaste myndighet även genomsyrar Trafikverket. Det viktigaste för oss är att vi levererar till kunderna, om vi sedan är placerade på ett regionkontor eller lokalkontor har ingen större betydelse. LENA SÖDERSTRÖM / KERSTIN ERICSSON
Yrkeschaufförer som åker med färjerederiet Scandlines mellan Sassnitz och Trelleborg har koll på södra Sveriges vägar. Foto: INGRID WALL
denna service. Just nu diskuterar vi frågan bland annat med Stena Line i Göteborg.
Trelleborg. Nu kan chaufförer från Tyskland få direktinformation om väglag, vägarbeten och trafikolyckor i södra Sverige redan på färjan på väg till skånska Trelleborg. Det underlättar transporten och möjliggör tidig planering av eventuella ändringar.
Yrkeschaufförer som åker med färjerederiet Scandlines mellan Sassnitz och Trelleborg har koll på södra Sveriges vägar. På stora 32-tumsskärmar i färjans matsal kan chaufförerna ta del av aktuella kamerabilder och karta med trafikinformation på flera språk; svenska, engelska, tyska, polska, ungerska, serbokroatiska och franska. Informationen på skärmarna uppdateras från Vägverkets Trafikledningscentral och hålls ständigt aktuell. – Chaufförerna kan ändra sin planerade färdväg i god tid om det behövs och informera godsmottagaren om förändringar av leveranstid, vilket är en stor fördel, säger Sorin Sima, som arbetar med intelligenta transportsystem. V Ä G V ERKSTID NIN G EN
10
Sorin Sima arbetar med intelligenta transportsystem och har följt projektet med information på färjorna från starten. Foto: Vägverket
Han har följt projektet med information på färjorna från starten. Efter diskussioner med flera färjerederier som trafikerar Tyskland och Polen är han positiv till framtida utveckling. Försöket med informationsskärm på en av Scandlines färjor under förra året visar goda resultat. – Både färjerederiet, hamnen och chaufförerna är nöjda, säger Sorin Sima. I förlängningen ser vi gärna att alla färjor i hela landet kan erbjuda sina yrkeschaufförer
NR 1 f e bru a ri 2010
Många chaufförer stannar på väg till sin slutdestination på givna rastplatser med restaurang. Ett samarbete med dessa restauranger kan ytterligare förenkla yrkestrafikens arbete menar Sorin Sima: – Det pågår ett antal EU-projekt som kan knytas till informationshanteringen för yrkestrafiken. Kanske kan vi i framtiden även erbjuda chaufförer som lämnar svenska hamnar information om vägarna i Tyskland och Polen. ANNELI NILSSON
Trafikinformation Projektet drivs av Drift och underhåll på Vägverket och är en del av arbetet med att erbjuda lättillgänglig trafikinformation för bättre framkomlighet. Vägverket samarbetar med hamnen och färjerederierna i Trelleborg. Vägverket levererar skärmar, datorer och programvara medan rederierna själva står för installation och daglig drift.
Återuppbyggandet av den gamla vägen påbörjades i augusti med uppröjning, medan själva restaureringen påbörjades i oktober. Vägen är fortfarande avstängd. Arbetet utförs av Svevia.
Cirka 300 miljoner användare, 2,7 miljoner i Sverige. Skapades av Mark Zuckerberg 2004. Han var då 19 år. Det tillkommer en kvarts miljon nya användare varje dag. Fler kvinnor än män använder Facebook. Varje medlem har i snitt 120 vänner.
Foto: JAN KARLSSON
Kulturmärkt slottsväg restaureras efter ras Den enskilda vägen Höge väg till Maltesholms slott utanför Kristianstad rasade i somras efter ett kraftigt regn. Raset var cirka 13 meter långt och nådde runt 1,5 meter in på vägen. Vägen byggdes på en vägbank med upp till sju meter höga murar under åren 1775–1824. Reparationen efter raset pågår fortfarande.
Kristianstad.
Facebook har cirka 300 miljoner användare i världen, 2,7 miljoner i Sverige. De sociala medierna blir allt fler och tar sig in i arbetslivet. Foto: Vägverket
Facebook på jobbet nyttigt för Vägverket? Facebook, Twitter, Linkedin, Myspace och Flickr. De sociala medierna blir allt fler och tar sig in i arbetslivet.
verkets utrustning, bland annat på grund av säkerhetsskäl, säger Lars-Åke Näslund, förhandlingschef på huvudkontoret.
vat användning av dator och mobil kan accepteras så länge det rör sig om marginella merkostnader, säger Lars-Åke Näslund.
Många företag är kluvna till hur medarbetare använder Internet. En del har spärrat användningen av Facebook. Andra ser sociala medier som något bra och nödvändigt för verksamheten. Ett bra sätt att bygga relationer, både privata och yrkesmässiga. – Självklart ska de som behöver använda sociala medier i sitt arbete ha tillgång till det. Privat användning ska dock inte förekomma på arbetstid med Väg-
– Jag använder Facebook, i arbetet för omvärldsbevakning av frågor som rör jobbet, som vilken kommunikationskanal som helst. Jag följer debatter och inlägg av organisationer och personer som intresserar sig för vår verksamhet, säger Elin Dahlgren, pressinformatör på Region Väst. – Utrustning som tillhandahålls av arbetsgivaren är till för jobbet. Viss frihet finns dock. Pri-
Skadliga koder sprids allt oftare via sociala medier och det kan drabba företaget. – Det är i dag ganska lätt att bland annat via sociala medier samla in mycket information om en person både privat och arbetsmässigt och denna total medför en känslighet för attacker av typen ”social engineering”, säger Conny Jäverdal, IT-säkerhetsansvarig på Vägverket. PETER BEHRMAN
– Höge Väg är ett kulturminnesmärke och det har varit ett ytterst grannlaga arbete att återställa muren igen, säger Jan Karlsson på Enskilda vägar i Kristianstad. Vägen är ett komplicerat högbygge av sten som tog 50 år att uppföra. Reparationen på den enskilda vägen utförs enbart med sten som dubbas samman med rostfria stålstänger medan muren och vägkroppen förstärks med horisontella armeringsnät av plast. Anläggningen är byggd som ett fyrvägskäl där tre av vägarna är allmän väg och den fjärde är den enskilda vägen – en ganska brant backe upp mot Maltesholms slott. Markerna intill vägen är naturreservat med gammal bokskog. De allmänna vägarna restauerades i mitten av 90-talet. – Arbetet med återställandet av raset är nästan färdigt i dag, berättar Jan Karlsson. Endast smärre kompletteringar återstår. Senare i vår ska befintlig beläggning på hela vägsträckan förses med ett nytt och tätare asfaltskikt för att förhindra att vatten tränger ner i vägkroppen. KERSTIN ERICSSON
Trafikanter i Skåne fick väginformation via gratis sms Trafikinformation via avgiftsfria sms. Det erbjöd Vägverket Region Skåne och Lunds kommun trafikanterna när trafikplats Råby byggdes. Sms:en användes som ett komplement till annonser, radioreklam och informationsfoldrar. Eftersom det dagligen pendlar många trafikanter förbi arbetsplatsen var många berörda av Vägverkets arbete. Genom sms:en fanns möjligheten att
Lund.
snabbt nå ut med information om det skulle bli några störningar som det inte var planerat för, men även för att påminna om planerade arbeten. Tjänsten marknadsfördes via annonser i dagspress, interna kommunikationskanaler på de stora arbetsplatserna i området, webben, brevutskick och genom dörrknackning hos närboende. Totalt anmälde sig 774 personer till tjänsten.
Trafikinformation via avgiftsfria sms har testats i Lund.
V Ä G V ERKSTID NIN G EN
Foto: August Åberg
En ny skada på vägen upptäcktes en bit från den andra. Den nya skadan åtgärdas nu. Foto: JAN KARLSSON
11
NR 1 f e bru a ri 2010
tema: arbetsplats i fö Oroskänslor vanligt
V Ä G V ERKSTID NIN G EN
12
NR 1 f e bru a ri 2010
rändring n a i rg sati n mo o o vid
En omorganisering kan vara krävande för alla inblandade och lätt skapa oro. Men känslorna går att hantera, menar Bo Melin, professor i arbetspsykologi på Karolinska Institutet. Att prata med kollegorna och se till att vara uppdaterad på vad som händer är bra sätt. Under våren berörs omkring 7 000 anställda på Banverket och Vägverket av övergången till Trafikverket. Hur människor mår av en sådan stor förändring är mycket individuellt, men att det ger upphov till starka känslor är helt naturligt. – Det är vanligt att man Bo Melin är prokänner både oro och stress i fessor i arbetssådana här situationer. Även psykologi vid om folk inte förlorar jobb kan Karolinska Institudet hända att man förflyttas tet. Han har bland annat forskat om i organisationen och männis- stress inom olika kor generellt tycker inte om yrkesgrupper. osäkerhet, säger psykologiFoto: ULF SIRBORN professorn Bo Melin. Men även om de allra flesta människor alltså inte tycker om ovisshet finns det vissa grupper som är mer sårbara än andra, förklarar Bo Melin Dels brukar personer med lägre utbildning känna större otrygghet än högutbildade, men framför allt kan personer som mår dåligt redan innan en stor förändring reagera starkt. – Detta är en grupp som behöver extra mycket stöd. Det kan till exempel vara personer som har sömnproblem sedan tidigare som kan bli extra sårbara. Bo Melin säger att osäkerhet bäst dämpas och förebyggs med information. Den som vet vad som händer blir i regel tryggare. – Det är när vi inte har fakta som oroskänslorna kommer. Cheferna har det största informationsansvaret. Men en löpande kontakt med facket och diskussioner med kollegorna är också bra informationsvägar. – Det är inte alla som vill diskutera sin osäkerhet med andra. Men om man känner att man vill det, så kan det vara ett bra sätt att dämpa oro. Om ledningen kan visa på att förändringen kommer leda till en förbättring brukar det också göra situationen enklare att hantera, förklarar Bo Melin En omorganisering kan i vissa fall bryta negativa mönster på en arbetsplats och för vissa kan en förändring därför bli ett lyft. – Det kan leda till nya arbetskamrater, vilket kan vara positivt för en enskild medarbetare. Överhuvudtaget är det bra att tänka på att arbetsplatsen kan utvecklas till det bättre. THERESE JACOBSON
V Ä G V ERKSTID NIN G EN
13
NR 1 f e bru a ri 2010
tema: arbetsplats i fö
Den 1 april bildas Trafikverket och Vägverket läggs ned. En förändring som kan kännas tuff. "Prata med din chef om arbetsuppgifterna blir för många",säger personal direktör Wiveca Dahl. Foto: KRISTINA ERIKSSON
Ta konflikten i tid Under en omorganisering ökar risken för konflikter på jobbet. För att förhindra att en konflikt eskalerar gäller det att försöka lösa dem tidigt. Tommy Aldvin, facklig förtroendeman på ST, har erfarenhet av att personer kan fara illa om en konflikt går för långt. En kvinna byter arbetsplats internt efter en konflikt. Men hon känner sig snart utfryst. Kvinnan får till exempel inte följa med när de andra på jobbet går ut och äter. Situationen eskalerar och efter lång tid finner man lösningen att kvinnan får stöd att omskola sig och byta bransch. Detta är ett av flera konfliktfall där Tommy Aldvin blivit inkopplad. – Tyvärr kommer vi in för sent i sådana här fall, vi kopplas in först när det brister. Får vi reda på konflikten tidigare kan vi försöka se till att de inblandade pratar med varandra. De flesta konflikter kan lösas tillsammans med chefer och skyddsom-
bud, långt innan Tommy Aldvin blir kontaktad. Thomas Jordan, konfliktforskare vid Göteborgs universitet, förklarar att det finns en ökad risk för konflikter vid omorganiseringar. – Folk blir osäkra och det kommer ofta upp frågor om hur den nya organisationen ska se ut. Medvetet eller omedvetet kan man då få impulser att positionera sig inför det som kommer. Men det finns saker man kan göra i förväg. Dels kan man se till att det finns bra forum där medarbetare kan vädra oenighet och irritation, och dels kan man prata om risken för konflikter. – Det är bra att prata om att det kommer bli en rörig period på arbetsplatsen och att det är normalt att man kan bli oense då, säger Thomas Jordan.
Thomas Jordan har forskat om konflikter i 15 år. I dag håller han kurser i konflikthantering för organisationskonsulter och personalspecialister.
THERESE JACOBSON
Foto: PRIVAT
V Ä G V ERKSTID NIN G EN
14
NR 1 f e bru a ri 2010
Tips: Hantera en konflikt Alla konflikter är olika och kan behöva hanteras på olika sätt. Men vissa generella tumregler finns. • Prata om situationen med en tredje part för att få distans. Välj då inte någon som garanterat kommer bli upprörd och ge dig medhåll. • Var tydlig och konkret. Tala om precis vad som påverkar din syn på konflikten. Tala om vad som är viktigt för dig och fråga efter motsvarande känslor hos motparten. Ställ öppna frågor och var tydlig och konkret. • Skilj på problem och person. Formulera konfliktfrågan som ett gemensamt problem. Bjud in motparten till att hitta gemensamma lösningar. • Avgörande för att lösa en konflikt är att det finns en vilja. Gör viljan starkare genom att föra en inre dialog med dig själv. Källa: Thomas Jordans sju tumregler för konstruktiv konflikthantering
En svår sits för en chef kan vara om denne själv saknar den information som de anställda efterfrågar för att vara lugna. I ett sådant läge är Per Mossegårds erfarenhet att ärlighet funkar i de flesta fall. – Det är bättre att säga att man inte har fått den senaste informationen, men samtidigt berätta att man är trygg själv – om man är det.
Att själv vara orolig och samtidigt peppa andra. Att bli utfrågad om framtiden, men sakna svar. Det är exempel på situationer som en chef ska kunna tackla. I en omorganisering förväntas en chef stå för trygghet och stabilitet. Men när samma chef själv påverkas av förändringen minst lika mycket kan den förväntade rollen bli svår att leva upp till. I höstas höll Per Mossegård kursen ”Det svåra samtalet” för chefer inom Vägverket. Kursen handlade om hur chefer kan underlätta för sig själva i svåra situationer. – Risken som chef under en omorganisering är att man hamnar i ett mellanläge med lojalitet dels åt de man har under sig och dels åt organisationen. Krockar dessa lojaliteter kan det bli besvärligt, säger krishanteraren Per Mossegård. Hur kan man hantera det? – Att fatta beslut underlättar alltid. Det kan vara svårt att ta
THERESE JACOBSON
Få stöd
Per Mossegård är traumapedagog och samordnare för krishanteringsfrågor inom Svenska kyrkan. Han är ofta ute på arbetsplatser och talar med chefer om svåra situationer som de måste kunna hantera. Foto: PRIVAT
ställning, men kan man fatta någon form av beslut om hur man ska förhålla sig till olika intressen tar man bort en del av stressen.
Alla Vägverksanställda har rätt till två anonyma stödsamtal med företagshälsovården Previa. Därutöver finns även möjlighet för alla medarbetare att få krisstöd dygnet runt genom SOS alarm (Vägverksspecifikt telefonnummer). Vid behov finns även utbildade kamratstödjare. Telefonnummer Previa 0771-55 70 30 Krisstödstjänst hos SOS alarm 0771-31 15 00
Foto: KRISTINA ERIKSSON
rändring Chefens roll sätts på prov Wiveca Dahl, Vägverkets personaldirektör.
Prata med din chef Vårens arbete mot ett trafikverk kommer att innebära hårt arbete och mycket osäkerhet för personalen. För Vägverkets personaldirektör Wiveca Dahl är det viktigt att de anställda samtidigt mår bra och tycker att det är roligt att gå till jobbet. – Prata med din chef om arbetsuppgifterna blir för många, eller om förändringen vi går igenom känns jobbig, säger hon. – En väldigt viktig fråga för mig i dag är att se till att personalen får den information de behöver. Det är bättre att berätta att vi ännu inte har alla svar än att inte berätta något alls, säger Wiveca Dahl. Hon tipsar om att hänga med på Infarten och i Vägverkstidningen. Där finns information om läget just nu och även möjlighet till fördjupning. – Vägverkarna och banverkarna är otroligt lojala mot sitt arbete och mot det nya verket. Det är verkligen glädjande att se vilken entusiasm och glädje som finns i förändringsarbetet, säger Wiveca Dahl. Men samtidigt kan förändringen och allt det nya kännas tufft. – Prata med din chef om arbetsuppgifterna blir för många, eller om något annat känns jobbigt. Wiveca Dahl poängterar att det finns hjälp att få om arbetet känns för betungande. – Det är också lätt att fokus just nu hamnar på det nya. Samtidigt är det ju väldigt viktigt att omvärlden inte märker att vi går igenom en omorganisation. Verksamheten ska fortsätta som vanligt och vi ska leverera som vi brukar. Jag vill verkligen ge de blivande trafikverkarna stort beröm för förmågan att både utvecklas och fortsätta att leverera.
Att har roligt på jobbet är viktigt. Prata med chefen om arbetet känns tungt. V Ä G V ERKSTID NIN G EN
Foto: lena söderström
15
NR 1 f e bru a ri 2010
KRISTINA ERIKSSON
i själva verket
Årets brobyggardag hölls på Svenska Mässan i Göteborg i slutet av januari. Närmare 600 deltagare var där för att utbyta erfarenheter med varandra samt ta del av nya råd och rön. Bland mycket intressant utsågs Årets brobyggare 2009. Priset, ett resestipendium på 40 000 kronor, gick till Björn Täljsten från Sto Scandinavia. Foto: PETER BEHRMAN
Infrastrukturminister Åsa Torstensson förklarar trafikplats Råby invigd tillsammans med Mats Helmfrid, kommunstyrelsens ordförande i Lund, till vänster och landshövding Göran Tunhammar, till höger. Foto: LENA ROSTEN BOSTDOTTER
Ny trafikplats i Lund klar Lund. Den nya trafikplatsen Råby på E22 vid Lund i
Vägs arbetsmiljöpris 2009 har delats ut och fyra vinnare har utsetts. I Region Norr fick Skanska Sverige priset för entreprenaden av E4 Harrioja-Salmis och projektledare Anders Lindmark, Region Norr och Roland Kempainen, Skanska, firade miljöpriset med smörgåstårta, bilden. Svevia fick pris i Region Mitt för entreprenaden av Väg 1068 Gideå–Flärke. I Stockholm belönades Skanska Sverige för entreprenad av Norra Länken 11 och i Skåne vann Svevia pris för entreprenad av E6 Norra Flädie–Löddeköpinge. Foto: JAN GUSTAVSSON
Skåne invigdes i december efter cirka ett års byggtid. Bygget har skett i samarbete med Lunds kommun. Nya gång- och cykelvägar i anslutning till E22 innebär till exempel att det går att cykla till de nybyggda busshållplatserna vid på- och avfartsramperna till E22, parkera cykeln på anslutande cykelparkering och sedan ta bussen till jobbet. För att minska bullret för de boende i närheten av E22 har Vägverket byggt bullervallar och belagt vägen med bullerreducerande asfalt. Infrastrukturminister Åsa Torstensson var på plats och klippte bandet. – Den här invigningen har stor betydelse eftersom man moderniserar hela resandestrukturen, sa Åsa Torstensson. Framkomligheten för gång- och cykeltrafikanter ökar och möjligheten för pendlingstrafiken förbättras.
Vägverket och Lantmäteriet i datasamarbete med kommuner Hanteringen av de avtal som både Vägverket och Lantmäteriet har med kommuner om leverans av geografisk information kan bli mer effektiv. Det är Vägverkets Nationella Vägdatabas, NVDB och Lantmäteriets ABT som berörs av utvecklingsprojektet. Vägverket och Lantmäteriet har i dag kontakter var för sig med kommunerna för att hantera likvärdiga typer av uppgifter, vilket länge känts som ett dubbelarbete, enligt Håkan Wiss, Vägverket och Peter Berglund, Lantmäteriet. De har till uppgift att utreda om det går att effektivisera avtalshanteringen med förslag på nya samarbetslösningar.
Pilotförsök har genomförts hos fyra kommuner. Gemensamma möten med storleksmässigt likvärdiga kommuner, kring allmän information och nyheter är ett av arbetsgruppens förslag. – Under de möten vi genomfört gemensamt upplever vi att vi kompletterar varandra med goda exempel och får nyttoeffekten med insamlingen av data till respektive databas mer belyst. Vi ser också att det finns vinster att göra beträffande resekostnader genom samordning av möten, vilka förslagsvis kan ske i seminarieform, säger Håkan Wiss, Vägverket. V Ä G V ERKSTID NIN G EN
16
NR 1 f e bru a ri 2010
Håkan Wiss, Vägverket och Peter Berglund, Lantmäteriet har numera ett närmare samarbete med både varandra och med kommunerna. Foto: JAN GUSTAVSSON
åsikten
Skicka ditt inlägg till Vägverkstidningen, Vägverket, 781 87 Borlänge, eller e-post: vagverkstidningen@vv.se. Du får skriva under signatur. Redaktionen förbehåller sig rätten att redigera bidrag.
K ultu r s k i l l n a d e r
Frå g o r & S va r
Det finns många tankar kring den nya myndigheten Trafikverket. Om hur fyra transportslag ska samsas och bli vänner. Men mest intressant är kanske de allra minsta detaljerna? Journalisten Lena Karlsdotter Lindehag, som arbetat både på Vägverket och Banverket, kåserar över skillnader och likheter.
Vem ska ta hand om träblomman? Samverkansprojekt och stora frågor i all ära. Det finns också små kulturskillnader mellan verken. Några observationer utifrån ett par månader med växelvis arbete på Vägverkets nyhetsredaktion och Banverkets redaktion:
Omvärlden ställer frågor till Vägverket Hos Vägverket får alla frågor ett svar. Men vad är det för frågor som allmänheten ställer? Med hjälp av Tony Westerlund på Förarprov fick vi en liten inblick i vilka frågor som kan komma in till deras kundtjänst. Fråga: Jag har dyslexi och ska göra det teoretiska provet om någon månad. Jag har fått extra stöd från min trafikskola på grund av mina läs- och skrivsvårigheter, men kommer jag att få någon hjälp vid provet? Svar: Beroende på viket behov du har kan du ansöka om anpassat kunskapsprov, det vill säga förlängd provtid eller muntligt kunskapsprov. Kunskapsprovet finns med ljud, så att du även kan lyssna på provet.
9-kaffet. På Banverkets redaktion är prasslet från smörgåspaketen ett säkert tecken på att klockan passerat 9. Vägverkarna på Information och kommunikation föredrar i regel slätt kaffe.
Fråga: Min kompis håller på att ta körkort för vanlig bil. Han kan inte läsa svenska och jag undrar vad han har för möjligheter att skriva teoriprovet? Han kommer från Iran och talar persiska. Svar: Kunskapsprovet för behörighet B är översatt till 11 språk, bland annat persiska. Vägverksblomman. Med denna träblomma kan ingen missa sin skyldighet att ordna med kaffebröd. Foto: LENA KARLSDOTTER LINDEHAG
9-kaffe på Banverket. Banverkarnas medhavda smörgåsar är inte sällan omsorgsfullt dekorerade och hygieniskt placerade servetter.
Eftermiddagsfika. Populär aktivitet på båda myndigheterna. På Vägverket serveras kaffebröd klockan 14.00 varje onsdag. Ansvaret för detta fördelas enligt ett veckoschema som finns uppsatt på två ställen. Den som har fikavecka har även en träblomma med instruktioner vid sin plats.
Banverkarna konsumerar också gärna sötsaker till kaffet, men detta sker spontant och utan schema. En vanlig vecka kan en medarbetare dyka upp med hembakt surdegsbröd, medan en annan tagit med sig hemgjord kladdkaka med vit choklad.
Dock är Banverket ensamt om att ha handsprit i köket.
Handsprit i köket. Tillgången får betraktas som god både på Vägverket och på Banverket, men den senare myndigheten är ensam om att ha handsprit i köket. Hemgjort julgodis på Banverket.
Det är här det händer. Varje onsdag klockan 14.00 slår sig vägverkarna på Information och kommunikation ner i denna soffa för att fika tillsammans.
Samkväm. Varje torsdag går banverkarna i gemensam trupp ut på stan för att umgås över en lunch. Vägverket har å andra sidan mycket aktiva hälsoinspiratörer, som ordnar allt från bergsbestigningar till gemensamma grötfrukostar. Hygien. Handspriten flödar obegränsat på både ställena: inte en toalett utan desinfektionsmedel.
Lokaler. Banverkarna på redaktionen i Borlänge sitter i egna rum, medan redaktionsmedarbetarna på Vägverket arbetar i kontorslandskap. Kontraster finns det alltså gott om. Bara en sådan sak som att banverkarna har blå stolar i konferensrummet medan Vägverket har orange, som är en komplementfärg till blått. Bådar gott inför framtiden.
V Ä G V ERKSTID NIN G EN
LENA KARLSDOTTER LINDEHAG
17
NR 1 f e bru a ri 2010
Fråga: Jag ska ta körkort för personbil. Får man göra teoriprovet och körprovet samma dag? Svar: Ja, det är möjligt. Kunskapsprov och körprov bokas vid samma tillfälle. Du börjar alltid med kunskapsprovet och ska sedan avlägga körprovet, även om kunskapsprovet inte blev godkänt. Omprov kan endast bokas när både kunskapsprov och körprov är genomförda. Fråga: Nästa vecka ska jag köra upp för personbil med tungt släp. Får jag använda husvagn? Svar: Om husvagnen uppfyller kraven i övrig får du använda den för körprov. Bland annat ska husvagnen i lagens mening vara en tung släpvagn och ha en totalvikt på minst 1 000 kg. Den ska vara lastat till minst halva maximilasten och bruttovikten får inte understiga 800 kg. Fråga: Får jag göra teoriprovet för personbil innan jag gått den delen av riskutbildningen som handlar om droger, trötthet med mera? Svar: Nej, det är inte tillåtet. När du gör ditt kunskapsprov och körprov måste du ha gjort riskutbildningens båda delar och giltighetstiden får inte ha gått ut. Utdrag ur Förarprovs register. En del svar är kortade av utrymmesskäl.
reportage: att komma
Anders Wallner tror inte att alla arbetsplatser har samma öppna klimat som Banverket i Stockholm där han jobbar nu. ”Skulle jag börja på ett nytt jobb skulle jag nog oroa mig för att inte kunna vara öppen där”, säger han. Foto: THERESE JACOBSON
Våga öppna garderoben! Att kunna berätta för kollegan om helgens biobesök kan verka självklart. Men är man homosexuell kan verkligheten vara en annan. Vägverkstidningen har träffat Anders och Jennifer som jobbar på Banverket. De har båda valt att vara öppna med sin läggning på sin arbetsplats. V Ä G V ERKSTID NIN G EN
18
När Anders Wallner stod inför valet att ta jobbet som fjärrtågklarerare var han nervös. På den tidigare arbetsplatsen hade det gått bra att prata om pojkvännen, men nu visste han ingenting om hur tillåtande klimatet skulle vara. – Min läggning var inget jag praNR 1 f e bru a ri 2010
tade om på intervjun. Jag ville kolla läget innan jag berättade om det eftersom jag inte visste hur de stod i frågan, säger han. Men Anders märkte snabbt att oron var obefogad. Det visade sig att flera personer redan var öppet homosexuella på arbetsplatsen.
ut på jobbet ”Alla ska kunna vara den man är”
– Första dagen hamnade jag bredvid en kollega som var öppen med sin läggning. Av någon anledning började vi prata om Pridefestivalen och då blev det naturligt att jag berättade om mig. Eftersom han var öppen blev det lättare för mig att berätta. Anders har ungefär 150 kollegor på driftledningscentralen i Stockholm. Ingen har reagerat negativt när det kommit fram att Anders gillar killar. – Jag funderar inte så mycket på att komma ut för olika personer, utan nu tar jag för givet att alla vet. Folk märker det nog, säger han och skrattar. Några våningar ovanför Anders har Jennifer Thorselius, funktionsledare på Banverket, sitt arbetsrum. Bredvid datorn på skrivbordet står en inramad bild på Jennifer tillsammans med sin blivande fru. – Av någon anledning hade jag bestämt mig för att vara öppen här från början. Jag hade sagt till mig själv att jag redan på intervjun skulle berätta att jag är flata. När jag då fick höra att Banverket har en policy om att inte diskriminera på grund av sexuell läggning så svarade jag bara ”vad bra för jag är lesbisk”. Det var skönt. Jennifer och Anders beskriver båda klimatet på arbetsplatsen som mycket bra och öppet. Men Jennifer tror inte det är säkert att alla vågar komma ut för det. – Jag känner inte några andra flator här, vilket jag har tänkt på. För rent statistiskt är det omöjligt att det bara skulle vara jag. Att vara öppen som homosexuell, bisexuell eller transperson på jobbet handlar om mycket mer än att deklarera sin sexuella läggning eller könsidentitet. Det handlar om att avslappnat kunna delta i vardagliga situationer, snacket i lunchrummet eller vid kaffemaskinen. – För mig är det jätteviktigt att utan problem kunna säga att jag
Många homo- och bisexuella är inte öppna med sin sexuella läggning på jobbet. Under våren 2010 startar fackförbundet ST ett HBT-projekt i en förhoppning att kunna ändra på det. Foto: THERESE JACOBSON
Nu ska de statliga arbetsplatserna få ökad HBT-kompetens. Det är i alla fall förhoppningen när fackförbundet ST under våren utbildar 15 stycken så kallade HBT-ambassadörer. Att jobba centralt räcker inte, resonerade STfacket när de beslutade sig för att rekrytera anställda runt om i landet och utbilda dem i HBTfrågor, det vill säga frågor som rör homo- och bisexuella samt transpersoner.
Förra året friade Jennifer Thorselius till sin flickvän via högtalarna och monitorerna på Stockholms central. ”Då var jag lite orolig över åsikter och jag tänkte även att jag kanske skulle få höra homofoba saker. Men folk tyckte bara det var en häftig grej och de gratulerade mig.” Foto: THERESE JACOBSON
och min kille var på landet i helgen. Att kunna prata om sådant utan att behöva tänka sig för – det gör skillnad, säger Anders. Jennifer håller med och tar fotot på sin blivande fru som ett exempel. Det hade känts konstigt att inte kunna ha den här bilden på skrivbordet, säger hon.
Om öppenhet på jobbet
– En annan orsak till varför jag tycker att det är viktigt att vara öppen är att det fortfarande finns homofobi och inskränkta människor. Men när vi vågar stå upp visar vi för andra som kanske inte vågar komma ut att det inte är så farligt. THERESE JACOBSON
Diskrimineringsförbud
Den senaste studien av homo- och bisexuellas situation i arbetslivet från 2004 visade att många homo- och bisexuella inte är öppna på jobbet. Av de homo- och bisexuella som deltog i undersökningen svarade en av fyra att han/hon inte alls var öppen på jobbet. Räknar man bort de som var aktiva i någon HBTförening så svarade varannan homo- och bisexuell person att han/hon inte var öppen på jobbet.
Att inte bli diskriminerad på grund av sin sexuella läggning är en mänsklig rättighet enligt den europeiska konventionen. I Sverige slår diskrimineringslagen fast att det är förbjudet att diskriminera någon i arbetslivet. Bland de grunder för diskriminering som lagen gäller finns sexuell läggning. Enligt lagen har arbetsgivare en skyldighet att utreda och stoppa eventuella trakasserier på arbetsplatsen.
Källa: RFSL / Arbetslivsinstitutet
Källa: Diskrimineringsombudsmannen
Vägverkets anställda får ingen egen ambassadör i denna första projektomgång, men alla ST-medlemmar kommer att kunna utnyttja det webbaserade HBT-nätverk som också startar i vår. – Genom nätverket på vår hemsida är tanken att man ska kunna bolla olika frågor, knyta kontakter och ge varandra stöd, säger projektledaren Magnus Alensand. Varför behöver ni göra det här? – Ytterst handlar det om att man ska kunna vara den man är och att alla ska kunna känna sig involverade. RFSL, Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter, har varit med och utformat projektet. Anette Sjödin, som håller i RFSL:s utbildningar för arbetsplatser, anser att fackförbund både har ett ansvar och en möjlighet att jobba för att fler ska våga vara öppna med sin läggning på jobbet. – Att jobba med HBT-frågor bidrar till en bättre arbetsmiljö, vilket ju i högsta grad ligger i fackets intresse, säger hon. – Personer på en arbetsplats kan med små medel bidra till ett öppnare klimat, förklarar Anette. Att vara öppen för att alla inte är lika, genom att ställa öppna frågor, är en sådan sak. – Man kan välja att fråga om någon har en partner, i stället för att förutfattat fråga om flickvän eller pojkvän. THERESE JACOBSON
V Ä G V ERKSTID NIN G EN
19
NR 1 f e bru a ri 2010
porträttet C a rinas dag p å jobbet 6.30
Tidig morgon och Carina är på väg in till Friskis & Svettis i Jönköping. Värdskap och ett eget pass på gymmet hinns med innan jobbet.
9.00
9.30
En välförtjänt fika i cafeterian tillsammans med glada kollegor på Region Sydöst. Från vänster: Håkan Strahl, Mattias Hultgren och Claes Larsson.
Genomgång med kundansvarig Ylva Sund inför dagens möte med Kundforum. Carina förbereder sig inför redovisningen av regionens undersökningsresultat.
10.00
Senaste löftesmätningen redovisas vid Kundforum på Region Sydöst. På bilden Magne Holm, projektledare Väg, och Ylva Sund. Kundforum äger rum cirka fyra gånger om året.
En friskus i fin form I Carina Claessons utåt riktade liv handlar jobbet inom gruppen Marknadsanalys främst om kundundersökningar. Carinas uppdrag som marknadsanalytiker innefattar att vara kontaktperson både nationellt och regionalt. På fritiden prioriteras motionen.
JÖNKÖPING.
– Mitt arbete består i att vara ett stöd i allt som har med marknadsundersökningar och utvärderingar att göra, säger Carina. Det innebär att vara med i hela processen från början till slut. Inför varje marknadsundersökning gör vi en uppdragsbeskrivning med målgrupp och beslutar om den ska ske via exempelvis enkät eller intervju. Viktiga frågor som ställs inför marknadsundersökningen är vilket syfte den har och hur materialet ska användas. Frågeformuläret kvalitetsgranskas liksom resultatet av själva undersökningen. Carina är mellanhand för beställaren och det undersökande företaget och har en viktig roll som kontaktperson för sina båda regioner; Väst och Sydöst, för de kundansvariga och som stöd för de regionala kundforumen. – I Kundforum finns representanter för trafiksäkerhet, drift och underhåll,
Carina Claesson Ålder: 46 år. År på Vägverket: 13. Familj: Make och två barn, Erik 19 och Elin 20 år. Intressen: Idrott och motion, föreningslivet. Engagerad i barnens föreningar och i Hooks golfklubb.
kundtjänst, vägprojekt, information, sektor och trafikmiljö, berättar Carina. Min roll är att informera om resultaten av undersökningarna. Vi har en kundhandlingsplan som vi går igenom och det kan bli en del diskussioner kring den. – Tidigare fanns en marknadsanalytiker på varje region, men vid omorganisationen 2008 beslutades att skapa en nationell funktion. Jag hör till en grupp i enheten Planering, under Samhälle. Vi är väldigt utspridda i landet och har goda kontakter regionalt, vilket underlättar vårt arbete. Jag har min arbetsplats i Jönköping och det innebär många resor i tjänsten. Motion har en stor del i Carinas liv. Förr ägnade hon mest tid åt volleyboll, handboll och löpning och hon deltog i många lopp under studietiden i UppV Ä G V ERKSTID NIN G EN
20
Carina är värd på Friskis & Svettis i Jönköping en gång per vecka. Då hjälper hon ledaren med musiken och tar emot biljetter. Det ingår även att se över duschar och toaletter så att de är fräscha samt moppa golvet efter gympapasset. Foto: Kerstin Ericsson
sala. Numera är det Friskis & Svettis och golf som gäller. Carina deltar ofta i Vägverkets riksmästerskap i golf. På tjänsteresorna brukar hon alltid kolla in Friskis & Svettis på orten eller om det finns gym på hotellen. Vardagsmotionen tycker Carina är viktig och hon går eller cyklar ofta NR 1 f e bru a ri 2010
till jobbet – trots eller på grund av – mycket brant uppförslutning på vägen hem. – Det spelar inte så stor roll vad man gör, bara det är roligt. Jag har alltid prioriterat motionen och jag behöver den för att må bra! KERSTIN ERICSSON
utveckling
Tipsa redaktionen om forskning och teknik i och kring Vägverket: vagverkstidningen@vv.se.
Ljudvågor mäter hur vägen mår Hammare som slår i vägbanan framkallar ljudvågor i marken.
Mikrofoner fångar upp reflektioner av ljudvågorna och i datorn omvandlas signalerna till en bild av marklagren.
Forskaren Nils Rydén har utvecklat en prototyp som med hjälp av ljudvågor mäter och analy serar vibrationer i asfalt, betong, grus- och jordlager. Styvhet, sprickor och tjocklek ger en bild av vägunderlagets tillstånd. Foto: Peter Jonsson Grafik: Ingemar Franzén
En ny metod kan spara tid och pengar i underhållsarbetet av Sveriges vägar. Genom att mäta vägen med ljudvågor är det lättare att se hur vägen mår jämfört med tidigare metoder. Det underlättar också för entreprenörer som ska göra beläggningsarbete på nya vägar.
Lund.
Forskaren Nils Rydén på Lunds tekniska högskola har utvecklat tekniken som i korthet innebär att man kan kontrollera egenskaperna hos vägens beläggning med hjälp av ljudvågor. Hos Vägverket är det Bertil Mårtensson på Väg som är engagerad i tekniken. – Jämfört med traditionella metoder är det snabbare, enklare och billigare. Den gamla metoden går ut på att man gör ett borrprov av vägen, då en bit av vägen tas upp. Borrprovet skickas iväg till ett laboratorium där det stoppas in i en apparat och belastas vid olika temperaturer. En metod som både tar längre tid och är dyr. Med tidigare metoder fick några prover representera hela beläggningen på en väg. Den nya metoden ger ett bra underlag för att kunna säga hur
hela vägens beläggning verkligen är. Den innebär därmed att det statistiska underlaget blir bättre. Vägverket och entreprenörerna får också större möjlighet att åstadkomma hållbara beläggningar om metoden används. – När vi beställer beläggning av en entreprenör vill vi ha en bra produkt som håller länge. Med den här metoden kan entreprenören mäta beläggningen och konstatera på plats att den har den styvhet som vägen och förhållandena kräver. Vägverket får också en kontroll på homogeniteten på beläggningen. En beläggning som är likadan över hela vägen (homogen) gör att vägens hållbarhet blir bättre. Och en väg som är mer hållbar är billigare än en väg som går sönder. Med hjälp av metoden kan entreprenören kontrollera massan som ska läggas ut och matcha den med vägens egenskaper så att beläggningen får rätt sammansättning. Bertil Mårtensson tror att en beskrivning för hur den nya metoden ska användas kommer att skrivas under 2010 och sedan kommer Vägverket att ta metoden i bruk.
Reflekterar över reflexer
SPMP3 på Munkebäcksgymnasiet i Göte•borg,Klass här representerade av Therese Johansson, har skapat ”En kollektion att reflektera i – reflexer på nytt sätt.” Initiativtagare är Birgitta Novén, kurslärare i Mediekommunikation B. – Det började som en projektidé. Vi ville rita upp reflexer på kläder som gör det attraktivt att använda reflexer. Vi har designat både fin- och vardagskläder. Allt vi har gjort ska vara med på mässan Ung Företagsamhet på Svenska Mässan i mars, säger Maja Hawunger en av flera trendskapare.
CECILIA EKBERG Foto: DONICA HANSSON V Ä G V ERKSTID NIN G EN
21
NR 1 f e bru a ri 2010
jobb & fritid
Tipsa redaktionen: vagverkstidningen@vv.se.
Borlänge. Vägverkets Therese Höök, tidigare aktiv simmare, kollar så att tekniken sitter hos deltagare i en frisimskurs som Fritidsföreningen i Borlänge anordnat. Vid sex tillfällen får de lära sig grunderna i simsättet. Foto: HANNES FORSSELL
härnösand. Peter Jakobsson på Vägverkets kundtjänst har varit medlem i Fritidsföreningen i Härnösand sedan 1975. Hans främsta merit är silver i tävlingsklassen i dubbel i Vägverkets riksmästerskap i badminton. Fritidsföreningen har en träningstid i badmintonhallen på onsdagar och förutom den spelar Peter även dubbelmatcher i Korpen varje vecka. Foto: ANDERS ELIASSON
Sportiga vägverkare från norr till söder
Över hela landet förenas vägverkare regelbundet i skiftande aktiviteter. Vare sig de anordnas av Vägverkets Fritidsförbund eller genomförs på egen hand, så verkar sport och fritid stå högt i kurs utanför kontorstid. Här är ett axplock av vad som händer runt om i landet.
Göteborg. Tidiga lördagsmorgnar kommer de för att spela tennis på Ullevi TK.
När den värsta morgonstelheten övervunnits genom några pilsnabba nätattacker blir det en och annan vacker bollduell som till och med skulle ha gjort Björn Borg grön av avund. Från vänster: Peter Behrman, Bo Bjerkeholt, Leif Svensson och Kjell Kristiansson. Foto: Kurt Kristiansson V Ä G V ERKSTID NIN G EN
22
Stockholm. P-A Olsson, verksamhetsutvecklare och säkerhetsansvarig på
Region Stockholm samt Lars Karlsson, projektledare i projektet Norra länken, åker långfärdsskridskor så ofta som möjligt. Så fort det finns bra, åkbara isar. På bilden försöker de ta sig över en bruten isränna på en tur från Hargshamn i Roslagen till Öregrund. Foto: SVEN-ERIK WALLIN NR 1 f e bru a ri 2010
Luleå. De mesta motionärerna och kanske mest konditionsmässigt trimmade i Region Norr är nog det här gänget – ”Väglaget”. Här väntar Tjejvasan för några och Vasaloppet för andra. Knästående från vänster: Maria Nordström, Marja Mosesson, Erik Wallin, Lena Torgerstad. Bakre raden från vänster: Karin Samuelsson, Sofia Lingman, Sara Sundberg, Gunbritt Mariedahl. Lena Torgerstad har sprungit under hösten, fem skidmil plus gympa 3–4 gånger i veckan. Erik Wallin har redan hunnit med 33 mil (inte räknat med fjolårets inledande träning). Karin Samuelsson har laddat upp med sju mil Foto: JAN GUSTAVSSON hittills. Gunbritt Mariedahl har 49 mil i benen, Sara Sundberg har ”bara” kört 4 mil.
Eskilstuna. Varje måndag knallar ett gäng killar och
tjejer, män och kvinnor i väg från regionkontoret i Eskilstuna för att spela innebandy i Fortifikationsverkets lokaler tvärs över gatan. Kampviljan är det inget fel på och spelet blir en rejäl genomkörare för kroppen. Det hela började på 1990-talet och deltagarna har växlat, men i dag är 20–25 personer aktiva. På bilden ses Per Ahlenius och Catrin Englund. Foto: LARS LINDSTRÖM
Jönköping. Elisabeth Walther Lindqvist i Jönköping
dansar flamenco sedan flera år tillbaka. En dans som kräver både koncentration och noggrannhet. Hon övar varje vecka genom att delta i Medborgarskolans dansundervisning. Till sommaren åker hon på kurs till Danmark. Foto: KERSTIN ERICSSON
Kristianstad. Lunchpromenader är härliga oavsett årstid! Malin Bergkvist, Rosita Svärd och Carina Kajrup tar gärna en tur tillsammans i vintersolen. Foto: CECILIA BERG
V Ä G V ERKSTID NIN G EN
23
NR 1 f e bru a ri 2010
Posttidning Avsändare Vägverket, 781 87 Borlänge
”Man tjänar mycket på att lära sig att åka nedför. Kryp ihop – det går fortare och det är lättare att hålla balansen. Tänka på att vara mjuk i knäna. Prova olika backar och att åka i kurvor. Att åka nedför ska vara vila, därför är det viktigt att du kan åka avslappnat.” Foto: PRIVAT tips i s k i d sp å r e t
Upp med blicken! Det är inte bara eliten som tjänar på att putsa på skidtekniken. Det menar Marie Mörk som är skidinstruktör. Rätt teknik sparar kraft. – En skidåkare med dålig teknik kan lägga mycket kraft
Ett tips är att verkligen använda stavarna till att skjuta ifrån med – inte enbart till att stötta sig på. Dessutom gäller det att glida på skidorna. – Tänk på att få fram höften i åkriktningen, i stället för att vagga från sida till sida. Steget blir längre, åkning-
en smidigare och fästet blir bättre, säger Marie Mörk. Numera finns det skidläger för motionärer på många ställen, men för den som vill öva själv ger Marie ett tips. – Träna utan stavar. Då blir du tvingad att jobba med överkroppen och benen på ett annat sätt, eftersom du inte har några stavar att stötta dig på. Den mest vägvinnande tekniken tvingas fram när man åker utan stavar.
”Upp med blicken för att få upp kroppen. Det ger ett annat tryck på skidan och då får du ett bättre fäste. Använd kraften i armarna.” ”Sätt ned staven ungefär runt bindning eller tåspets för att få optimal vinkel och kunna utnyttja kraften. Använd magen också – det ska kännas i magen när du stakar!”
KRISTINA ERIKSSON
Foto: PRIVAT
på att åka, men inte få utdelning för den energi som läggs ner. Bättre teknik förhindrar också belastningsskador och gör att skidåkningen blir roligare, säger hon.
Bättre skidteknik ger roligare skidåkning och snabbare fart. Oavsett om du är nybörjare på längdskidor eller har Vasaloppet som det stora målet för säsongen finns det knep som gör dig till en bättre skidåkare.
Nästa nummer: Manusstopp 22 februari – i brevlådan 12 mars. Nr 2 2010: Manusstopp 22 februari – i brevlådan 12 mars.
