åsikten
Skicka ditt inlägg till Vägverkstidningen, Vägverket, 781 87 Borlänge, eller e-post: vagverkstidningen@vv.se. Du får skriva under signatur. Redaktionen förbehåller sig rätten att redigera bidrag.
krönika
i Norde n
Conny Karlsson har jobbat på Vägverket sedan 1973. Under senare delen av sitt arbete på verket har han jobbat som redaktör för bland annat tid ningen Våra vägar. Här funderar han över den så starka Vägverkskulturen som färgat honom och säkert många andra. Vad väntar i framtiden?
Jag är K-märkt Året var 1973, det var höst och jag hade midjekort jacka i en dif fus grön nyans. På vänster ärm satt en astrologisk vädur, ett tyg märke som jag själv sytt fast. För övrigt minns jag inte mycket mer av dagen då jag skulle börja min anställning på Vägverkets kon struktionskontor. Men nu snart fyrtio år senare slår det mig att jag redan den da gen fick mina första K-märken. Alltsedan dess har jag befunnit mig i en slags symbios med min välgörare. För det är nog så jag måste se på det väsen som tagit hand om mig, fött mig och lå tit mig förkovras. Jag själv har i bästa samförstånd bidragit med en och annan god arbetsinsats och med doser av blod, svett och tårar. Jag ser det som en form av energiutbyte. Militära förband insåg tidigt värdet av att ta sig fram enkelt, snabbt och säkert. Det var mili tären som lade grunden till in frastrukturens framväxt. Speci ella väg- och brobyggarförband skapades liksom signaltrupper för telekommunikationstrafiken. Med tiden blir verksamheten mer fredlig och civil. Skäggiga gene raler i uniform mönstrar av och rakade generaldirektörer i kos tym kliver på. Det är nu som vi hamnar i Kvärlden. K står för kultur, det sit ter i väggarna och har med tra dition att göra. Vägverkskulturen finns och är i sig unik. På sina håll, där förutsättningarna för tillväxt är som bäst, är kulturla gret så tjockt att det går att ta på, säger de som vet säkert. Den som kommer i dess närhet blir berörd, den som vistas där en längre tid blir klart delaktig för att sedan helt präglas därav. Vägverkets K-kraft känneteck nas av en nästan gränslös vi-an da. Kraften har hittills överlevt alla större förändringar i Väg verket och har anpassat sig väl till nyordningar. Men frågan är
Fler tappar last i Danmark
Det är fortfarande allt för många •som inte surrar fast lasten ordentligt när de kör danmark.
arbetslast eller kör till återvinningsstationer och till sommarstugan. Det visar Vejdirektora tets redovisning för tappat gods på de danska statsvägarna under 2009. Hela 6 001 gånger var Vejdirektoratets Trafik informationscenter, T.I.C., tvungen att skicka ut personal för att avlägsna bland annat julgranar, cyklar och lastpallar från vägbanan. Det är en svag ökning i jämförelse med året innan, då siffran låg på 5 954. Därmed fortsätter de senaste årens tendens med mer tappat gods på vägarna i Danmark. Ett problem som kan få stora trafikfarliga konsekvenser när bilister kör på godset eller bromsar hårt för att undvika det.
Trafikverk även i Finland
•
Finland. Den 1 januari 2010 startade det fin ska Trafikverket sin verksamhet. I Trafikverket ingår funktioner från de tidigare myndigheterna Vägförvaltningens centralförvaltning, Banför valtningscentralen och Sjöfartsverkets farleds funktioner. Verket har ungefär 700 anställda. Trafikverket jobbar för att främja säkerheten i trafiken, en balanserad regional utveckling och en hållbar utveckling.
Saltdebatt också i Norge
•
Norge. Även i Norge debatteras nyttjande av salt vid halkbekämpning. Statens vegvesen me nar dock att salt är det bästa alternativet, både vad gäller trafiksäkerhet och framkomlighet. För att minska eventuella skador från vägsaltning pågår i Norge sedan 2007 ett fyraårigt projekt kallat SaltSMART. Det syftar till att kartlägga och reducera miljöskador från vägsaltning.
Elbilar kan påverka kollektivtrafik
•
”Vad händer nu med Vägverkskulturen?”, frågar sig Conny Karlsson. Foto: Kristina eriksson
vad som händer efter den 1 april i år. Det här är min syn på ett feno men, närmast ett väsen som fun nits länge, men som började bre da ut sig när Kungliga Väg- och Vattenbyggnadsstyrelsen blev Statens vägverk 1967. Det här är en kultur där man växer, trivs och mår bra; där det är högt i tak, luften går att andas, idéer prövas och inget förkastas utan goda skäl. Alla känner delaktighet – och ansvar för det som sker. Vägverkskulturen, liksom andra liknande företagskulturer, är känsliga naturer. Nya okontrolle rade ingredienser och snabba för ändringar i produktionen kan ut göra direkt dödliga hot. Den företagskultur som ge
nomsyrar Vägverket i dag kom mer att försvinna i sin mest ge nuina form. Under lång tid har den utvecklats och varsamt ta gits om hand och förvaltats av kunnig och intresserad personal. Anställda och chefer som arbetat i en trygg och engagerande ar betsmiljö med andra som känt på samma sätt. När Vägverket nu rätar upp loggan och blir Trafikverket är det säkert så att Vägverkskultu ren och Vägverksandan kommer att försvinna och så småningom ersättas av en Trafikverkskultur. I den nya sammansatta K-karak tär som växer fram kan en fram tida konnässör kanske förnimma Vägverkstoner.
V Ä G V ERKSTID NIN G EN
CONNY KARLSSON
17
NR 2 m a rs 2010
Norge. Efter undersökningar av fält för kol lektivtrafik i Oslo och Trondheim konstateras att överraskande många elbilsägare använder kol lektivtrafikfältet. Detta är tillåtet i Norge, men kan om det vill sig illa leda till trafikstockningar enligt rapporten ”Trafik i kollektivfelt”. 10 pro cent av bilparken beräknas bestå av elbilar år 2020. Detta kan leda till betydande problem i kollektivfältet, särskilt i rusningstrafik.
Biogas mer än klimatneutral
•
Sverige. En studie från Lunds tekniska hög skola visar att biogas kan bli mer än klimatneu tral. Enkla förbättringar på biogasanläggning ar kan göra att utsläppen av växthusgaser från biogasen blir 120 procent lägre än bensin. En forskargrupp har på uppdrag av Energi myndigheten räknat fram siffrorna efter att ana lyserat en biogasanläggning i Skåne. Studien ska göra det enklare att studera biogasanläggningar och göra dem bättre. I Sverige finns ungefär 20 liknande anläggningar, vars biogas används till bilar och andra fordon. Lika mycket fordonsgas produceras på avloppsreningsverk som gör bio gas från avloppsslam. I dag kör över 23 000 for don i Sverige på biogas.
