utveckling
Tipsa redaktionen om forskning och teknik i och kring Vägverket: vagverkstidningen@vv.se.
Energirockad i norr sparar regionbudget Personalen som arbetar i den bullriga trafikmiljön blir mindre trötta och okoncentrerade när de använder de utprovade hörselskydden. Foto: CONNY NILSSON
Hörselskydd med komradio
Stig Kask och Stefan Ericsson arbetar med att räkna ut hur man ska spara energikostnader och miljö i Region Norr genom att effektivisera olika vägbelysningar. De runda kvicksilverlamporna ska bort och ersättas av de modernare och smala energilamporna. Foto: JAN GUSTAVSSON
Uppdraget är energief fektivisering i Region Norr. Det ska ge en besparing på 3 000 ton koldioxid per år. Det hand lar även om modernisering ge nom att ta bort belysning där det är möjligt, samt anpassa och förnya där det behövs i anslutning till olika typer av vägar.
Luleå.
− Målet är att år 2020 ha mins kat elförbrukningen till motsva rande 1990-års nivå. Det handlar om rehabiliteringsåtgärder av el nätet. Exakt hur långt vi når med åtgärderna är för tidigt att säga, menar Stefan Ericsson, ansvarig för uppdraget. Till sin hjälp har han Stig Kask, elkonsult från Relacom, som har till uppgift att göra beräkning ar och ta fram åtgärdsförslag. I uppdraget ingår att se till att oskyddade trafikanter, skolvägar, busshållplatser, komplicerade korsningar och cirkulationsplat ser får en energisnål, men effek tiv belysning. Den ska även vara
där den gör mest nytta. I prakti ken betyder det att det flyttas be lysning från bilväg till intillig gande gång- och cykelvägar. − En släckt belysning lockar inte till sig gång- och cykeltra fikanter, vilket i sin tur får bort oskyddade trafikanter från bilvä garna, säger Stefan Ericsson. Belysningen inom Region Norr är gammal och eftersatt med passerad teknisk livslängd. Un gefär hälften av de 13 000 arma turer som finns i dag är högför brukande kvicksilverarmaturer Belysningspunkter I Region Norr finns cirka 13 000 belysningspunkter. Om förbrukningen minskas med 30 procent nås målet att minska utsläppet med 3 000 ton koldioxid per år. Totalkostnaden för det blir 13 miljoner kronor. För att producera 1 kilowatt går det åt 0,828 kg koldioxid. En minskning av energiförbrukningen med 30 procent på 13 000 ljuspunkter ger en ekonomisk besparing på cirka 3 miljoner kronor bara i energikostnader.
Vägverkets entreprenörer är numera radiostyr da. De använder hörselskydd med inbyggd kom munikationsradio vilket förenklar arbetet och ökar säkerheten i bullriga trafikmiljöer. Detta är exempel på ett av Vägverkets utvecklingsprojekt med positivt resultat. – Det har blivit betydligt lättare att hålla kon takten med varandra. Om två personer i arbets laget kommunicerar med varandra har övriga som använder hörselkåporna också kontroll på vad som händer, säger Conny Nilsson på NCC Roads Vägservice. Tekniken gör det också möjligt för exempel vis signalvakter eller maskinförare att lyssna på alla samtal vid en arbetsplats men bara prata med sin kollega. Lars Lindström
som ger 20 procent ljus. Reste rande 80 procent är bara värme. Det ska åtgärdas för att minska förbrukningen. Ett lysande exempel på åtgär der är den långa gång- och cykel vägen mellan Rutvik och Björs byn i Luleå där det funnits 96 belysningsstolpar. Där har man i princip tagit bort varannan stol pe samt ökat stolphöjden med 1,5 meter så att ljuset sprids bättre. Dessutom har man bland annat bytt från 70 till 30 watts lampor. Åtgärder som sparar in 18 ton koldioxidutsläpp per år enbart på den sträckan. Projektledningen Stefan Erics son och Stig Kask räknar med att åtgärderna för 2009 kommer att kosta 5−7 miljoner kronor för re gionen. − Enligt våra beräkningar för 2008 hamnade kostnaderna på tre miljoner, samtidigt som ener gibesparingen blir 500 000 kro nor per år. En åtgärd som betalar sig på sex år.
V Ä G V ER KS TI D N I N G EN
Jan Gustavsson
21
NR 3 M A J 2009
Lättare att hålla kontakten tack vare hörselskydd med komradio. Foto: TORD LINDBERG I Kort h e t
Ont i ryggen? Träna bålen!
Träning är det som hjälper mest mot ryggont. •Patienter som ofta har ont i ländryggen får bäst resultat av att träna de muskler som stabilise rar ryggen. Det skriver suntliv.nu. Forskaren Eva Rasmussen Barr har i en avhandling på Karo linska institutet jämfört ett övningsprogram för bålmusklerna med behandling av en sjukgym nast och dagliga promenader. Det visade sig att patienterna som styrketränade bålmusklerna hade bättre hälsa och var mer aktiva än de som promenerade. Deras återbesök hos sjukgymnast och andra vårdgivare var också färre.
