Vägverkstidningen #7.2009 by Christine Dahl

Innehåll Inblick............................................................ 2

Världens vägar

Kampanj för säker väg

Aktuellt..................................................... 4–11 Tema: Uppfinningar............................... 12–15

Varje år dör 1,2 miljoner männis kor på världens vägar. Dessutom skadas mellan 20 och 50 miljoner personer i trafiken. Sambandet mellan länders ekonomi och tra fiksäkerhet står klart. Det visar en rapport från Världshälsoorga nisationen, WHO. SID 9

I själva verket............................................... 16 Åsikten......................................................... 17 Reportage: Världens vägar.................... 18–19 Porträttet..................................................... 20 Utveckling.................................................... 21 Jobb & Fritid.......................................... 22–23

S I DAN 18– 19

För oss i Vägverket • nr 7 • november 2009

Trafikverket står på stark grund Generaldirektör Lena Erixon ser styrkor med Gunnar Malms beslut om organisation och lokalisering: – Han har tagit fasta på behovet av en stark lokal och regional närvaro, samtidigt som han pekar på det nationella ansvaret. Det ger bra grundförutsättningar för kontakterna med våra kunder och samarbetspartners.

Sida n 4

Vägar inte bara för män Det ska vara lika självklart för kvinnor att bli tillfrågade om vägbyggen som att män blir det om barnsomsorg och sjukvård. Det menar jämställdhetskonsulten Karin S Lindelöf. Hon finns med i arbetet med Masmolänken – ett vägbygge som utsetts till pilotprojekt för Väg verkets arbete för jämställda vägprojekt.

P r is t i l l v ä g v e r k et

Sveriges modernaste myndighet Generaldirektör Lena Erixon tar emot utmärkelsen Sveriges modernaste myndighet.

Vägverket har blivit utsedd till Sveriges modernas te myndighet av Kvalitetsmässan i Göteborg. Juryn berömde särskilt Vägverkets internationellt ledande ställning inom trafiksäkerhet och förmågan att sam verka med forskning och andra myndigheter.

Sida n 9

Vägbygget fick bästa betyg Besiktningsmannen Göte Jonasson på Väg verket blev positivt överraskad när riksväg 68 vid Riddarhyttan i Västmanland var klar – noll anmärkningar i slutbesiktningen! Ett så lyckat resultat har han inte upplevt under de 30 år han utfört besiktningar.

Sida n 8

Experter vill gasbomba laviner Vid foten av fjället Nuolja passerar E10 och parallellt med den går Malmbanan. Genom att satsa på gas vill Vägverket och Banverket i förebyggande syfte förhindra att lavinkata strofer ska inträffa i området.

Sida n 1 1

Foto: LEIF GUSTAFSSON

Den 18 november kunde generaldirektör Lena Erixon ta emot priset och i sitt tal tackade hon Vägverkets medarbetare: – Utmärkelsen är en bekräftelse på vårt sätt att ar beta och att vi har uppnått framgångsrika resultat. S i da n 7

ÅSIKTEN: Hemma på min gata i stan................................ sida n 17

Det är i princip samma drama som utspelas i länderna, men med lite olika kostymer och scenografi. Hjalmar Strömberg, direktör på Vägverkets huvudkontor, om att det rör på sig i de nordiska trafikverken. si da n 5

inblick … Ledare: Lena Erixon

Trafikverket med fokus på kundnytta

i står inför en stor föränd ring med fortsatt fokus på kundnytta och kundorien tering. Regeringens särskilde ut redare Gunnar Malm har lämnat sin rapport och fattat beslut om den övergripande organisationen och lokaliseringen för Trafikverket. Hans beslut är väl avvägt och har föregåtts av en bra process präglad av lyhördhet. Beslutet innebär förstås konse kvenser för Vägverkets nuvarande organisation. Den tydligaste för ändringen är kanske att regionor terna Härnösand och Jönköping

Att Vägverket har utsetts till Sveriges modernaste myndighet gör mig både glad och stolt. Det här priset är vägverkarnas pris. VÄGVERKSTIDNINGEN Personaltidning för anställda i Vägverket.

genom att verksamhetsövergång gäller för alla. Vår verksamhet är viktig – nu och i det kommande Trafikverket. Leverantörsdagen genomfördes den 5 november med 450 deltagare från branschen. Det visar på det stora intresset för våra frågor, och det påminner oss om att det råder högkonjunktur för utbyggnad av infrastrukturen, trots lågkonjunk tur i övrigt.

blir lokalkontor i den nya organi sationen. En styrka är att vi ändå fortsätter att vara tydligt närva rande. Det gör att vi kan fortsätta att hålla den viktiga kontakten med kommuner och regioner även i det nya Trafikverket. Med verksamhetsområdena Tra fik, Investering och Stora projekt skapas möjlighet till en effektiv genomförandeorganisation. Fö rarprov, Färjerederiet, VUC, vårt museum och Sweroad fortsätter verksamheten i Resultatenheter. Genom de centrala funktionerna kan verksamheten samordnas på ett nationellt plan.

Att Vägverket har utsetts till Sveri ges modernaste myndighet gör mig både glad och stolt. Det här priset är vägverkarnas pris. Alla ni med arbetare har bidragit till att vi har nått hit. Med några månader kvar till den första april kan vi avsluta med flaggan i topp, och jag är över tygad om att fokus på kundnytta kommer att ge en god grund för ar betssättet i det nya Trafikverket.

Nu fortsätter arbetet med den nya organisationen, och det är viktigt att det sker på ett bra sätt för såväl kunder och samarbets partners som för medarbetare. En viktig grundförutsättning är lagd

Redaktionen

Visste du att … meda rbeta re la ndet runt

redakt i onen

Ansvarig utgivare Christer Hårrskog 0243–751 22 Besöksadress Röda vägen 1, Borlänge Postadress Vägverkstidningen Vägverket 781 87 Borlänge Fax 0243-759 85

Kristina Eriksson Redaktionsansvarig 0243-757 29

Jennie Mörk Redaktör 0243-755 06

Hannes Forssell Borlänge 0243-753 33

Lena Karlsdotter Lindehag Borlänge 0243-759 61

Cecilia Ekberg Borlänge 0243-759 42

Lena Johansson Borlänge 0243-757 46

Jan Gustavsson Luleå 0920-24 39 36

Lena Söderström Härnösand 0611-440 15

Jenny Lundmark Solna 08-757 68 12

Lars Lindström Eskilstuna 016-15 72 59

Peter Behrman Göteborg 031-63 69 43

Kerstin Ericsson Jönköping / Kristianstad 036-19 21 51

E-post vagverkstidningen@vv.se Redigering och original t&t information ab, Kristianstad Tryck V-TAB AB Norrtälje 2009 ISSN 1653–5286

Tipsa oss!

Har du ett bra tips till Vägverkstidningen? Vet du något som vi borde skriva om? E-posta vagverkstidningen@vv.se, eller skriv till Vägverkstidningen, Vägverket, 781 87 Borlänge eller ring någon av oss i redaktionen. Glöm inte att ange dina kontaktuppgifter.

V Ä G V E RKS TI D N I N G E N

N R 7 N O V E M BE R 2009

Foto: KRISTINA ERIKSSON

… du hittar allt du behöver veta om Trafikverket under samma länk på Infarten. Länken ”Information om Trafikverket” ligger på startsidan längst upp till vänster. Där hittar du bland annat svar på de vanligaste frågorna, filmer, nyheter, genomförda chattar, intervjuer och beslut.

Riksdag o c h D e pa rte m e n t

Klart med nya regler om vinterdäck

Tiden då dubbdäck är tillåtna kortas med två •veckor. Dubbdäcksförbudet gäller därmed från den 16 april till och med den 30 september. Det är Transportstyrelsen som beslutat att införa änd ringar i däckreglerna från och med den 1 december. Den 4 november tog Transportstyrelsen ett beslut att ändra i däckreglerna. Bakgrunden är det beslut regeringen fattade den 22 oktober om att ändra i trafikförordningen. Utländska och svenska personbilar på resa till och från utlandet omfattas av gällande svenska reg ler om vinterdäck. I samråd med Finland och Norge genomförs också en begränsning av antalet tillåtna dubbar i dubbdäck till 50 stycken per meter rullom krets. Detta krav kommer inte att gälla däck som tillverkas före den 1 juli 2013.

Peter Larsson på NL33, Veidekke, tar emot Norra Länkens miljöpris av Björn Terstad, projektchef för Norra Länken. Peter vann med sin lösning att använda ett slutet system med snappkopplingar vid påfyllning av hydraul olja. I motiveringen framhålls att det är en kostnadseffektiv lösning med flera miljövinster. ”Det här är något som jag har tänkt på länge och det känns väldigt bra att det har kunnat bli verklighet”, säger Peter Larsson. Foto: TRONS

Foto: MIKAEL ULLÉN

Rallaren på väg hem till dig

Ett tidningsutbyte är på gång mellan Väg •verket och Banverket. Nästa nummer av Väg verkstidningen kommer nämligen att skick as även till alla på Banverket. Det är ett led

i att anställda ska lära mer om varandra inför starten av Trafikverket i vår. I gengäld kommer vägverkarna att få Banverkets perso naltidning Rallaren hem till sina brevlådor.

Jag kan fler fina ord. Jag kan skitgubbe också! Fredrik, 3 år, när farfar berömde honom för att kunna fina ord.

Vägverkets Vackra vägars pris 2009 gick till Strandpromenaden i Uddevalla kommun. Juryn tyckte bland annat att: ”Det till synes omöjliga har man gjort möjligt genom gångförbindelsen i form av en träbro som organiskt följer bergets form och länkar samman staden med attraktiva badplatser och kusten i söder.” Foto: CHRISTIAN BADENFELT

V Ä G V E RKS TI D N I N G E N

N R 7 N O V E M BE R 2009

En skitgubbe?

Foto: Birger Lallo

aktuellt Trafikverkets organisation är en bra plattform för samhällsbyg garrollen. Det anser Vägverkets generaldirektör Lena Erixon. – Gunnar Malm har presenterat ett väl avvägt förslag, säger hon.

Många nyfikna på Malms besked

Den 16 november meddelade regeringens sär skilde utredare Gunnar Malm sitt beslut om Trafikverkets övergripande organisation och lo kalisering. – Han har tagit fasta på behovet av en stark lokal och regional närvaro, samtidigt som han pekar på det nationella ansvaret. Det ger bra grundförutsättningar för kontakterna med våra kunder och samarbetspartners, säger Lena Er ixon, som också pekar ut Stora Projekt, Inves tering och Trafik som styrkor i Trafikverkets or ganisation. Gunnar Malms beslut medför att regionorter na Härnösand och Jönköping blir lokalkontor i Trafikverket. – Det innebär förändringar, ja, men också nya möjligheter med det vidare ansvaret för alla transportslag. Många som har jobbat länge inom Vägverket har gjort det för att det har va rit möjligt att utvecklas och få nya arbetsupp gifter. Med nya Trafikverket ökar möjligheten att byta jobb utan att byta arbetsgivare, säger Lena Erixon. Hon ser två stora utmaningar med den nya organisationen. – För att undvika stuprör är det viktigt att kommunicera och ha en väl fungerande samver kan internt. Det är också ett måste att samordna de centrala funktionerna, vilket jag vet att utre daren tittar på. En lösning kan vara en chef som håller ihop arbetet. Erbjudande om verksamhetsövergång för personal kommer i januari. Gunnar Malm upp ger att arbetsort och chefer i de flesta fall kom mer att vara desamma som i dag. – Alla de här detaljerna kommer att fram gå när man får sitt erbjudande, säger Gunnar Malm.

Foto: JENNIE MÖRK

GÖRAN FÄLT / LENA KARLSDOTTER LINDEHAG

Beslutet i korthet Trafikverket kommer att delas in i fem verksamhetsområden – Samhälle, Trafik, Investering, Stora projekt samt Resultatenheter. Sex regioner bildas under verksamhetsområde Samhälle; Norr, regionkontor i Luleå, Mitt, regionkontor i Gävle, Öst, regionkontor i Eskilstuna, Stockholm, regionkon-

tor i Stockholm, Väst, regionkontor i Göteborg samt Syd, regionkontor i Kristianstad. Verkets centrala funktioner förändras jämfört med dagens funktioner. Staberna kommer inte att finnas kvar i samma ordning utan kommer i stället att ingå i respektive funktion. Funktionerna blir följande:

Ekonomi och styrning, personal, IT, kommunikation, strategisk utveckling, juridik och planprövning, strategiskt inköp och upphandling samt intern service. Gunnar Malm har valt att inte använda köp- och säljfunktioner inom verket. Det innebär att Supports beställar-utförarroll inte kommer att finnas i Trafikverket.

V Ä G V E RKS TI D N I N G E N

N R 7 N O V E M BE R 2009

Utredare Gunnar Malm tillsammans med Banverkets generaldirektör Minoo Akhtarzand och Vägverkets generaldirektör Lena Erixon. ”Som medarbetare ska man tänka på att aldrig tappa bort vem man är till för: kunderna och våra samarbetspartners. Det är viktigt att inte dra ner en rullgardin med texten ’stängt på grund av omorganisation’. Fönstret mot omvärlden ska stå öppet” säger Lena Erixon.

Sverige inte först ut Renodling av myndigheter lig ger i tiden, konstaterar Hjalmar Strömberg. På bara fem år har trafikverken i Sverige, Norge, Danmark och Finland genomgått stora förändringar. – Effektivitet, regional förank ring och kundorientering är ge mensamma utgångspunkter för

– Finland är en före alla länder. Vi har bara bild för Sverige. Det är lite olika lösningar, säger alldeles uppenbart att Hjalmar Strömberg, som regeringen och utre ansvarade för Vägverkets daren Billinger har tit remissvar på trafikverks tat noga på Finland och utredningen. hämtat de flesta av sina I Norge har länsstyrel idéer därifrån, säger serna ett operativt ansvar Hjalmar Hjalmar Strömberg. för transportfrågor. Pla Strömberg. neringen görs gemensamt för de olika transportslagen se Samtidigt finns en viktig skill dan många år. Gemensam plane nad. Det finska Trafikverket har ring finns också i Danmark, där en stuprörsorganisation med oli kommunerna tagit över ansvaret ka avdelningar för varje trans portslag. för stora delar av väghållningen. – Det är ju något som vi i Sve Vid årsskiftet startar Trafikver ket i Finland, vars omorganisa rige vill komma bort från, säger tion påminner mycket om den vi Hjalmar Strömberg. står inför i Sverige. LENA KARLSDOTTER LINDEHAG Foto: Lena K. Lindehag

Det rör på sig i de nordiska tra fikverken. De senaste åren har flera länder omorganiserat. – Det är i princip samma dra ma som utspelas i länderna, men med lite olika kostymer och scenografi, säger Hjalmar Strömberg, direktör på Vägver kets huvudkontor.

Finland får trafikmyndighet vid årsskiftet Foto: MONICA NÄSLUND

Finland går före Sverige Den 1 januari 2010 startar med ett nytt trafikverk. finska Trafikverket och Vid årsskiftet bildas får ansvar för drift och den nya myndigheten, utveckling av trafiknätet. liksom ytterligare två Dessutom bildas två nya nya ämbetsverk på verk: Trafiksäkerhetsver transportområdet. För ket och Ely-centraler ändringen drivs med (närings-, trafik- och mil Anne Herneoja. samma mål som i Sve jöcentraler). Berörd per rige, men lösningarna är an sonal har hela tiden medverkat i norlunda. förberedelserna. Den sittande finska regeringen inledde reformarbetet 2007, och i januari i år påbörjade Trafikver kets projektledare Anne Herneoja sitt arbete. Bättre helhetssyn, hö gre effektivitet och produktivitet är ledord i sammanslagningen. ”Mer för mindre”, säger finska transportpolitiker, som liksom sina svenska kollegor betonar rollen som samhällsplanerare och användarperspektivet.

– Det som underlättat vårt förändringsarbete är att vi har haft ett gemensamt intranät se dan början av april. Sedan har vi skickat ett nyhetsbrev via e-post varje vecka med information om de viktigaste händelserna den veckan och vad som är på gång, säger projektledaren Anne Her neoja, tidigare avdelningschef vid Banförvaltningscentralen.

Finlands Trafikverk Varje trafikslag bildar egna avdelningar. Vägförvaltningens organisation delas. I dag består den av ett huvudkontor och nio väg distrikt. Förenklat kan sägas att huvudkontoret förs in i Trafikverkets Vägavdelning. Distrikten försvinner och dess verksamheter flyttas till Ely-centralerna och trafikavdelningar vid länsstyrelserna.

Foto: Birger Lallo

…Eeva Linkama, tra fikråd på Kommunika tionsministeriet i Fin land, som sjösätter det finska Trafikverket den 1 januari 2010. Vad kan vi i Sverige lära av er? – Utan samverkan och öppen kommunikation hade vi aldrig lyckats. Vi började med work shops för de högsta cheferna på de olika verken, och har sedan gått neråt i hierarkin. Vi har också haft regelbundna möten med ministern, verkens högsta ledningar och fackliga representanter. Vilka andra verktyg har ni använt för kommu nikation? – De olika verken har redan nu ett gemensamt intranät. Vi har också haft glädje av ett extranät med fördjupad information för alla medarbetare på ministeriet och de olika verken. Vad har varit svårast? – Det fanns tidigt ett regeringsbeslut på att Trafikverket skulle regionaliseras. Ovissheten om hur det skulle ske var ganska länge stor. Ing en visste om det gällde hela Trafikverket. När beskedet kom att det är delar av verksamheten som flyttas från Helsingfors blev det lugnare. Huvudregeln är att ingen som inte vill behöver flytta. Vi försöker att lösa det på annat sätt med alla medel, till exempel genom omplacering till ett annat statligt verk. I Finland står ni inför besparingar och ned skärning av personal. Hur påverkar det in ställningen till omorganisationen? – Väldigt lite, personalminskningen kommer att lösas genom pensionsavgångar. När verk samheten effektiviseras blir det också lättare att klara sig med färre medarbetare. Ge oss några kloka ord på vägen! – Vi ska inte ställa oss frågan hur många då liga vägar vi har eller vilka nyinvesteringar som behövs. Vi ska fråga oss hur människors och fö retags resor och transporter fungerar. Först då kan vi ta fram effektiva och hållbara lösningar, som gör att vi uppnår syftet med den nya orga nisationen. LENA KARLSDOTTER LINDEHAG

Sjöfartsverket delas i tre. En del blir Sjöavdelning i Trafikverket, frågor om sjösäkerheten flyttas till Trafiksäkerhetsverket och produktionsenheten bolagiseras. Trafiksäkerhetsverket blir ett mindre verk med ansvar för alla trafikslagen. I omorganisationen ingår en minskning med nästan 800 årsanställda fram till 2015.

MONICA NÄSLUND

V Ä G V E RKS TI D N I N G E N

N R 7 N O V E M BE R 2009

Eeva Linkama arbetar på trafikpolitiska avdelningen på Kommunikationsministeriet i Finland, där hon också är projektchef för trafikförvaltningens omorganiseringsprojekt. På Nordiskt vägforums konferens i Tusby i oktober berättade hon om det finska Trafikverket. Foto: LENA KARLSDOTTER LINDEHAG

Foto: Lena K. Lindehag

Hallå där…

aktuellt Trafikverket stark upphandlare Redan i dag är Vägverket och Ban verket stora beställare av infra struktur och tillsammans blir de enorma. Det nya Trafikverket kom mer att utgöra en tredjedel av hela anläggningsmarknaden. – Det innebär ett stort ansvar vid upphandlingar, säger Vägverkets generaldirektör Lena Erixon. Den första april föds en ny stor myn dighet. Det ansvar det för med sig för Trafikverket som beställare av infra struktur diskuterades på Banverkets och Vägverkets gemensamma leve rantörsdag i början av november. – Det är viktigt att ha upphand lingsinstrument där man kan syna vad som händer, återkopplingar är också viktiga. Precis som en bra dia log med leverantörerna, diskussioner om etik och moral och risker för kar tellbildning, säger Lena Erixon. Det kommer att vara möjligt att pa ketera upphandlingarna annorlunda, till exempel genom att det ingår både väg- och järnvägsbeställningar i en upphandling, och större möjligheter att göra ett bättre planeringsunder lag för leverantörerna. Myndigheterna har sedan länge många gemensamma leverantörer. De har också börjat arbeta gemensamt på många olika sätt. Leverantörs dagen den 5 november är ett exempel. Man har också jobbat fram en gemen sam modell för upphandling och tit tat på ett nytt och gemensamt digitalt system för upphandling. Maria Rydén på Vägverket är upp handlare för Norra länken. Hon är övertygad om att det kommer att ske förändringar i och med att de båda myndigheterna slås ihop.

Maria Rydén, t.h, upphandlare på Vägverket, visar Virginia Requiel, marknadsanalytiker på Acciona Infrastructure i Spanien, hur det går till att bli leverantör hos Vägverket, rutiner för anbud och vilka krav som ställs på blivande leverantörer. Foto: CAROLA ÅLSTIG

– Hur upphandlingarna går till styrs av lagen, men tolkningar och förhållningssätt kan skilja sig åt mel lan myndigheterna och det är inte sä kert att vi alltid har samma synsätt, säger Maria Rydén.

vi har också många gemensamma verktyg, säger han.

Fördelarna med en ny och stor myndighet är dock flera. – Om vi vill påverka marknaden har vi alla chanser till det eftersom vi är så stora, utvecklingsmöjligheterna för oss upphandlare blir också större, sä ger hon. Maria Rydén får medhåll av sin kol lega från Banverket, Kjell Fredriksson, som är upphandlare för Mälarbanan. – Visst finns det olika kulturer, men det gör det också inom Banverket, och

Varför är du på Leverantörsdagen? Jan Mynborg, director sales på E. Pihl & Søn A.S i Danmark – Vi är redan i Sverige och jobbar, men jag vill veta vad som är på gång framöver. Winfried Elser, area manager på Züblin Spezialtiefbau GmbH i Tyskland – Vi är intresserade av den svenska marknaden och vill veta vad som händer här. Vi jobbar redan nu tillsammans med Pihl i Sverige. Virginia Requiel, marknadsanaly tiker på Acciona Infrastructure i Spanien – För att bedöma möjligheterna för oss att jobba i Sverige. Det är också intressant att lära sig hur upphandlingen går till här.

Kjell Fredriksson är upphandlare på Banverket. Han hoppas att hopslagningen av myndigheterna leder till snabbare arbetsgång mellan planering och beslut. Foto: CAROLA ÅLSTIG

Att det nya Trafikverket blir en mycket stor beställare är inget som oroar honom. Myndigheterna är re dan i dag stora beställare och är där för vana vid den rollen. Han är inte heller orolig för att hopslagningen kan leda till personalförändringar för upphandlarna. – Det finns redan mera jobb än vi har upphandlare. Han hoppas att det nya Trafikverket kan innebära snabbare arbetsgång mellan planering och beslut. – Det är där det finns pengar att tjä na, säger Kjell Fredriksson. CAROLA ÅLSTIG

Banverket och Vägverket lockade många leverantörer till seminarium Den 5 november anordnade Banver ket och Vägverket en gemensam seminariedag för leverantörer. Leverantörsdagen lockade nya leverantörer och beskrev de affärsmöjligheter som kommande projekt kan skapa.

STOCKHOLM.

På plats fanns beslutsfattare hos nuvarande och blivande leverantörer. I första hand både svenska och utländska företag inom entreprenad- och kon sultbranschen med koppling till att projektera, byg ga och underhålla infrastruktur. Dagen besöktes av 342 leverantörer från 13 oli ka länder. Totalt fanns 182 företag på plats. Till det kom även cirka 100 personer från de båda myndig

V Ä G V E RKS TI D N I N G E N

N R 7 N O V E M BE R 2009

heterna. Det här är andra året i rad som Banverket och Vägverket gör ett gemensamt arrangemang. – Redan i februari-mars drog vi igång med pla neringen, säger projektledaren Åke Svensson från Banverket och biträdande projektledare Anna Ny lén från Vägverket. Projektgruppen skickade ut förfrågningar till alla leverantörer som de kände till. För att locka utländska leverantörer tog man också hjälp av am bassader och handelskammaren. – Det gav mycket bra resultat och vi tycker att det är roligt att så många utländska leverantörer kom mit, säger Åke Svensson. CAROLA ÅLSTIG

Utmärkelsen Sveriges modernaste myndighet Priset delas ut av Kvalitetsmässan i Göteborg. Bakom Kvalitetsmässan står Göteborgs Stad och Västra Götalandsregionen i samverkan med Svenskt Näringsliv, Sveriges Kommuner och Landsting, och SIQ – Institutet för Kvalitetsutveckling. Utmärkelsen är en av Kvalitetsmässans fem nationella utmärkelser. Vinnaren belönas med en prisskulptur och 100 000 kronor. Prischecken ska gå till en inspirerande utvecklingsaktivitet inom myndigheten, som beslutas i samverkan med personalorganisationerna.

Generaldirektör Lena Erixon tar emot utmärkelsen Sveriges modernaste myndighet av finansmarknads- och kommunminister Mats Odell. Foto: LEIF GUSTAVFSSON

Vägverket är Sveriges modernaste myndighet Nytänkande, initiativkraft och framstående resultat. Det är juryns motivering till varför Vägverket är Sveriges moder naste myndighet. – Utmärkelsen är en bekräf telse på vårt sätt att arbeta och att vi har uppnått framgångs rika resultat, säger generaldi rektör Lena Erixon. Priset delades ut på Kvalitets mässan som arrangerades i Gö teborg 17–19 november. Vägver ket är den första myndigheten som får priset och i sitt tacktal berömde Lena Erixon medarbe tarna, men passade även på att tacka den före detta generaldi rektören Ingemar Skogö för sät tet att arbeta med kundoriente ring och kundnytta. Projektledare Anneli Malmberg är glad över se gern. – Jag tycker att varenda väg verkare ska känna sig stolt över att ha Vägverket som arbetsgi vare. Jag vill rikta ett stort tack till alla som jag har haft kontakt med under projektet. Det har va rit ett stort engagemang och det är många som har bidragit till det här, säger Anneli Malmberg. Vägverket vann i konkurrens

ska inspirera till fortsatt arbete med den nya myndigheten utan hela den statliga sektorn. Det är stora ord, men människor jag har mött tycker att vi är värdiga vin nare och vill gärna komma på studiebesök. JENNIE MÖRK

Håkan Wennerström, chef för Samhälle och ställföreträdande generaldirektör, Lena Erixon, generaldirektör, Gunnar Bengtsson, kvalitetschef och Anneli Malmberg, projektledare. Foto: LEIF GUSTAVFSSON

med Skatteverket och uppdraget att anmäla Vägverket till tävling en kom från före detta general direktören Ingemar Skogö. En så kallad egenbeskrivning lämna des in och sedan har bland an nat två revisorer granskat mate rialet. Flera moment ledde fram till att juryn utsåg Vägverket till vinnare. Anneli Malmberg tyck er att utmärkelsen har stor be tydelse. – Det är en inspirerande morot. Precis som det står i motivering en – att det är tänkt att stimule ra fortsatt utvecklingsarbete. Det står till och med att det inte bara

Juryns motivering: ”Den moderna statliga myndig heten är självklart effektiv och kundorienterad. Den fullgör upp draget på enklast möjliga sätt. Men dessutom – och däri ligger det moderna – överträffar den förväntningarna genom att vara både innovativ och offensiv. Väg verket belönas för nytänkande, initiativkraft och framstående resultat. Den tidigare vägbygga ren har genomgått en kulturrevo lution och blivit samhällsbygga ren, som ger hela Sverige tillgång till den goda resan. Juryn uppmärksammar sär skilt Vägverkets internationellt ledande ställning inom trafiksä kerhet och förmågan att samver ka med forskning och andra myn digheter. Utmärkelsen är tänkt att inspirera till fortsatt utvecklings arbete, inte bara inom den nya myndigheten Trafikverket, utan inom hela den statliga sektorn.”

V Ä G V E RKS TI D N I N G E N

N R 7 N O V E M BE R 2009

Fiberduken rullas ut på Naggenvägen under överinseende av Magnus Bergman, Knut Henriksson och Ingemar Sundin. Foto: LENA SÖDERSTRÖM

Unikt samarbete stärker bärighet Under hösten har SCA och Vägverket Region Mitt samarbetat i ett utvecklingsprojekt som ska effektivisera vägunderhållet och ge bätt re bärighet på grusvägar. Målet är mer väg för pengarna. Grusvägarna i det allmänna vägnätet är av stor betydelse för alla som bor i glesbygden och för industrins transporter. I avtalet med Vägverket har SCA, Svenska Cellulosa Aktiebo laget, åtagit sig att rusta upp två vägsträckor på sammanlagt 32 kilometer i Naggen i Väs ternorrland. I arbetena ingår bland annat grundförstärk ning, avvattning och byten av vägtrummor för att få hög bärighet året om, även på våren och hösten när grusvägarna är som sämst. Målet är att vägsträckorna ska höjas till full bärighets klass, BK1. SCA har stor erfarenhet av att bygga och un derhålla grusvägar. Bara i Medelpad ansvarar de för cirka 400 mil grusväg. – Vi hoppas att våra erfarenheter från byggan de av grusvägar även kan vara till nytta på de allmänna vägarna, som är oerhört viktiga för vår logistik, säger Magnus Bergman, chef för teknik och verksamhetsutveckling vid SCA Skog. – Det går att bygga vägar billigt, säger Inge mar Sundin, platschef på SCA. Vi lägger ner mycket tid på att hitta bra material att förstärka med och vi är duktiga på att använda moränma terial. Materialet måste blandas på rätt sätt an nars kan det bli en smet av alltihop. Projektet ska dokumenteras i en rapport till sammans med Luleå Tekniska Universitet. I ar betet ingår bland annat att göra en jämförande studie av det här projektet med liknande för stärkningsarbeten i närområdet som utförs av en annan entreprenör. – Det här är ett teamarbete där SCA och Väg verket drar åt samma håll och ska lära sig av varandra, säger Vägverkets projektledare Knut Henriksson. Slår projektet väl ut kan dessa er farenheter utnyttjas i framtiden för att få ett ef fektivare vägunderhåll. LENA SÖDERSTRÖM

aktuellt I allmänhetens tjänst dygnet runt HÄRNÖSAND. Från den 1 december hamnar alla samtal med frågor som rör vägar och trafik hos kundtjänsten i Stockholm eller Härnösand. – Det roligaste med det här jobbet är kontakten med människor från hela landet, säger Emma Andersson, inhyrd konsult från Proffice.

När allmänheten ringer antingen 0771–119 119 el ler 0771–24 24 24 kommer de till Vägverkets kund tjänst som är öppen dygnet runt. Sammanlagt arbe tar 19 personer på kundtjänsterna i Stockholm och Härnösand. Under dagtid svarar 12 personer och efter klockan sju på kvällen samt under helgerna är det en person på kundtjänsten i Härnösand som tar alla samtal från hela Sverige. – Nätterna och helgerna blir en riktig utmaning för oss i vinter, säger Ingrid Nordlander i Härnö sand. Blir det busväder eller om något annat hän der som gör att vi blir nerringda finns det alltid en kollega som har beredskapstjänst och kan rycka in med kort varsel. Den här årstiden är det många som ringer och klagar på väglaget. När ett sådant samtal kommer till kundtjänsten kontrollerar de i trafiklednings centralens system Triss om plogbilen eller salt- och sandbilen är ute. Är den inte det skickas ett med delande om klagomålet till trafikledningscentralen som i sin tur kontaktar det aktuella driftområdet. Kundtjänsten ska också i möjligaste mån sva ra på kundernas frågor eller hänvisa dem till Väg verkets webbplats om frågor som till exempel rör vägvisning eller skadeanmälan. De svarar även på frågor under rubriken ”Kontakta oss” på Vägverkets webbplats www.vv.se. Alla på kundtjänsten är överens om att det är svårt med dialekter ibland. Ringer någon och pra tar bred skånska eller om personen ringer från en

Emma Andersson på kundtjänsten i Härnösand arbetar för det mesta kvällar och helger. Foto: LENA SÖDERSTRÖM

ort längst uppe i norr kan det vara svårt att förstå var de ringer ifrån. – Ofta får man be dem bokstavera ortsnamnet och då händer det att de blir irriterade och tycker att man borde ha bättre lokalkännedom. Ett bynamn kan ju låta helt annorlunda i folkmun jämfört med hur det skrivs, säger Marika Johansson. När de som bor i storstäderna ska till och från jobbet morgon och kväll handlar många samtal om

köer och vad dessa beror på. Svaren finns oftast att hämta i Triss eller på webbsidan www.trafiken.nu. Konsulten Emma Andersson tycker om kontakten med kunderna. – Nästan alla som ringer är trevliga och myck et tacksamma när de får hjälp. På kvällarna avtar samtalen och de flesta som ringer då har ett ärende till Transportstyrelsen. Nätterna däremot kan bli väldigt långa när telefonen är tyst långa perioder. LENA SÖDERSTRÖM

Vägbygget helt utan anmärkningar Göte Jonasson har utfört besiktning ar i 30 år, men har aldrig tidigare ut färdat ett besiktningsutlåtande med formuleringen ”Inga fel föreligger i entreprenaden”. Han pekar på en se rie lyckade faktorer som gjorde att ombyggnaden slutade så bra. – Att jag fick komma in tidigt i ar betet och att vi kom överens om en besiktningsplan var viktigt, säger be siktningsmannen Göte Jonasson på Vägverket. Entreprenören och beställaren hade ett gemensamt intresse av att åt gärda fel och brister. Dessutom upprät tades en riskinventering gemensamt

Foto: LARS LINDSTRÖM

Noll anmärkningar i slutbesikt ningen. Det blev det mycket ovan liga resultatet när ombyggnaden av riksväg 68 vid Riddarhyttan i Väst manland var klar.

Ett lyckat samarbete mellan platschef Jan Eriksson, Svevia, projektledare Göran Andersson, Vägverket, besiktningsman Göte Jonasson, Vägverket, och byggledare Lars-Olof Nyström, Vectura, ledde fram till slutbesiktningen med noll anmärkningar.

rigerats under byggtiden. Platschefen på Svevia, Jan Eriksson, har ofta kom mit med förslag på lösningar. – Jag har väldigt bra medarbetare och underentreprenörer till min hjälp, säger han. Hela kedjan i byggprocessen, be ställare, entreprenör, underentrepre

av parterna och arbetsmiljöfrågorna prioriterades under hela byggtiden. Projektet bestod av byggande av tre stigningsfält och ombyggnad av en korsning. Allt till en kostnad av 54 miljoner kronor. Även det här bygget kantades av motgångar, ändringar och felaktigheter. Men bristerna har kor

V Ä G V E RKS TI D N I N G E N

N R 7 N O V E M BE R 2009

nörer, vägarbetare och besiktnings man har samarbetat. – Innan man skriver under entre prenadkontraktet sitter man mitt emot varandra vid förhandlingsbor det. När man skrivit på sitter man på samma sida. Då ska vi gemensamt genomföra entreprenaden och nå ett bra resultat, säger projektledaren Göran Andersson på Vägverket. Ombyggnaden färdigställdes en månad tidigare än beräknat. Då var alla prover inne, all marklösen klar, Nationella vägdatabanken uppdate rad, relationshandlingar klara och de närboende nöjda. – Det här visar att det är fullt möj ligt att avsluta ett vägprojekt med noll anmärkningar, säger besiktningsman nen Göte Jonasson. Det är elementära saker som ligger bakom framgången. LARS LINDSTRÖM

Jämställdhet på lika vägar En jämställd tunnel behöver inte vara rosa. Enligt jämställdhetskonsult Karin S Lindelöf handlar det om små och till synes obetydliga signaler, som visar att kvinnor och män är lika viktiga i vägutformningen.

STOCKHOLM.

Kopplingen mellan en vägs säkerhet och hastigheten på skylten är det som fortfarande skapar flest frågor. Här en bild ur Vägverkets nuvarande kampanj om de nya hastighetsgränserna. Bilden är ett montage. Foto: HENRIK HANSSON. Montage: AIRBRUSH

Kampanj ger svar Sedan några veckor tillbaka har svenska folket i tv och tidningar kunnat lära sig om kopplingen mellan hur säker en väg är och vilken hastig het vägen har. Kampanjen är ett steg i den information som Vägverket ger allmänheten. För ett år sedan talade Vägverket om att nu justeras hastigheterna på vägarna. Nästa steg blev att under våren i år berätta om has tighetens betydelse för trafiksä

kerheten och miljön. En av dem som jobbat med projektet är Ca milla Kullander, kommunikatör på Vägverket. – Det vi fortfarande får frågor om är kopplingen mellan hur sä ker en väg är och vilken hastig het vägen har och det förklarar vi i kampanjen just nu. Förutom annonser har projektet också haft kontakt med journalis ter och delat ut informationsma terial till samarbetspartners.

… Stefan Bertilsson, projektle dare för Nya hastighetsgränser. Hur går det för er? – Vi är inne i en intensiv peri od där vi skyltat om sedan 10 no vember. Senast den 18 december ska alltihop vara klart och det kommer vi att fixa.

Foto: THORSTEN ALM

… 2 300 mil väg har setts över i år. Knappt 1 700 mil får ändrad hastighet, 1 500 av dem får sänkt hastighet. … 20 000 märken byts ut inom projektet i år. 2008 handlade det om 10 000. … Förutom att vägarna får nya hastigheter har kraven på upprepning skärpts – vilket innebär att trafikanterna kommer att se fler märken längs vägen.

Kristina eriksson

Hallå där …

Stefan Bertilsson, projektledare för Nya hastighetsgränser.

Visste du att …

Vad händer sedan? – Det är mycket arbete kvar inom projektet. Nästa år ska vi arbeta med att stimulera kommunerna att starta egna hastighetsöversy ner på de kommunala vägarna. Vi kommer också att titta på en hel del lokala trafikföreskrifter utan för tättbebyggt område där läns styrelserna fattar besluten.

– Dessutom kommer vi att gå igenom samtliga beslut om has tighetsföreskrifter som vi fattat under 2008 och 2009. Det hand lar om cirka 920 föreskrifter bara i år. Det har varit en tid av intensivt arbete. Hur känns det? – Det har varit en fantastisk resa. Jag har hört att hastighets frågan gått under namnet ”Den eviga hastighetsfrågan” eftersom man hållit på i så många år och försökt hitta ett nytt sätt att re sonera kring hastigheter. Nu har vi det och en möjlighet att an passa hastigheten efter vägens trafiksäkerhetsstandard. Det är jättestort.

V Ä G V E RKS TI D N I N G E N

KRISTINA ERIKSSON

N R 7 N O V E M BE R 2009

– Jag är ingen expert på att bygga vägar. Det jag kan bidra med är genusglasögonen där man i vägprojektet får fundera över om arbe tet bidrar till en jäm ställd situation eller konserverar ett ojäm likt system, säger jäm ställdhetskonsulten och genusforskaren Karin S Karin S Lindelöf. Lindelöf. Foto: JENNY LUNDMARK Masmolänken är en del av vägprojektet Sö dertörnsleden. Länken har utsetts till pilotpro jekt där Vägverket ska integrera jämställdhet i vägprojektet. Som expertstöd för Masmolän kens projektledning ska Karin S Lindelöf hjälpa till att få med jämställdhet i det dagliga arbe tet. Det handlar om allt från att se över vem som får komma till tals på möten till hur man sätter ihop projektgruppen. Hittills har hon varit med på ett av projektets samrådsmöten med allmän heten. Där såg hon genast små saker som kan förbättras. – Det blev tydligt när man skulle hitta någon i publiken som kunde justera protokollet. Om man varit medveten om det innan så hade man kunnat fråga en kvinna. Nu blev det i stället två män, säger Karin S Lindelöf. Varför är det viktigt att det är en kvinna och en man som justerar protokollet? – Det är ett sätt att signalera att kvinnor och män är lika viktiga i vägutformningen. Små sa ker, som ibland kan tyckas obetydliga, bildar till sammans ett normsystem. Om bara män syns i protokollet återskapar man vägbyggande som en manlig verksamhet, säger Karin S Lindelöf. Enligt Karin S Lindelöf går jämställdhets integrering ut på att bryta upp normsystem. Hon menar att det ska vara lika självklart för kvinnor att engagera sig och bli tillfrågade när det gäller vägbyggen, som det ska vara för män att bli tillfrågade om barnomsorg och sjukvård. Myndigheter är överlag bättre än näringslivet på att tänka jämställt. Men ofta stannar jäm ställdstänket vid strategidokumenten. JENNY LUNDMARK

Transportpolitiskt delmål Trafiksystemet ska, enligt det sjätte transport politiska delmålet, vara utformat så att det svarar mot både kvinnors och mäns transportbehov. Kvinnor och män ska ges samma möjligheter att påverka transportsystemets tillkomst, utformning och förvaltning. Deras värderingar ska tillmätas samma vikt.

aktuellt Karl får pengarna att räcka längre

”Det gäller att få pengarna att räcka så långt som möjligt”, säger Karl Thyni som är driftansvarig för vägarna längst upp i norr. Foto: JAN GUSTAVSSON

Kritiserade riksväg 99 i Norrbotten ska nu få bättre vägstandard. Det är på drift ledaren Karl Thynis förslag som förbättringen sker. – Med punktvisa åtgärder räcker pengarna tre gånger så långt och vägen blir hyfsad, sä ger han.

GÄLLIVARE.

Det är inte enbart väg 99 som skulle behöva för bättras. Flera vägsträckor på det lågtrafikerade vägnätet i norra Sverige har länge varit i uselt skick. – Det är vägar som sedan historisk tid i grun den är handskottade grusvägar som egentligen inte kan kallas att vara byggda, bara påkörda gruslass ute i naturen, säger Karl Thyni, driftle dare i Gällivare. Det är vägar som berör en liten mängd trafik i milsvida glesbygder och avfolkningsområden. En sådan väg är den 40 mil långa riksväg 99. För Vägverket handlar det om en sju mil lång och kritiserad vägsträcka, varav 27 kilometer nu för bättras. Inom Karl Thynis driftsområde sträcker sig riksväg 99 från Karesuando i Kiruna kommun ner till Pello i Övertorneå kommun. Vägen fort sätter sedan ner till gränsstaden Haparanda. Det driftområdet är den översta delen av Sveri ges vägnät med 80 mil väg i Pajala och 65 mil i Kiruna; av dessa sträckor är totalt 20 mil grus vägar. För att lösa problemen med väg 99 har Karl Thyni arbetat hårt under flera år för att få medel till att förbättra dessa vägar. – Nu fick vi loss pengar och då gällde det för mig att få pengarna att räcka så långt som möj ligt, säger Karl Thyni. Nio miljoner kronor har projektet fått och en ligt Karl Thyni skulle den summan inte räckt lika långt om man inte använt sig av punktvisa åt gärder. – Ett vanligt traditionellt förstärkningsobjekt för samma summa hade räckt en mil. Nästa år kommer projekten på väg 99 att finputsas och beläggas för cirka fyra miljoner kronor. Genom punktvisa vägåtgärder mellan Kuusiniemi–Me rasjoki och Kätkesuando–Paitasjärvi kan vi nu förbättra nästan tre mil väg, säger Karl Thyni. JAN GUSTAVSSON

Flera kommuner och myndigheter i Skåne testar just nu Isa, intelligent stöd för anpassning av hastighet. Ett samarbete med Vägverket. Foto: KERSTIN ERICSSON

Hjälpmedel i bilar sparar pengar i Skåne Färre som kör för fort och minskad bränsleför brukning. Det är resultatet när kommuner och myndighe ter i Skåne testar det tekniska hjälpmedlet Isa i sina bilar. Ett samarbete med Vägverket som gett resultat.

KRISTIANSTAD.

Flera kommuner och myndig heter i Skåne testar just nu Isa, intelligent stöd för anpassning av hastighet. Det är ett samarbete med Vägverket och testperioden är 4–6 månader beroende på hur många förvaltningar som vill prova. Testet genomförs med en föremätning och en eftermätning där Isa-boxen loggar hastighet, sträcka och färdväg. Förarna får därmed ett aktivt stöd för att hålla rätt hastighet, värna miljön och spara bränsle. – Först sattes Isa-boxarna in utan att aktiveras, säger projekt ledare Oskar Nilsson på Vägver ket Region Skåne. Efter en tid mätte vi hur mycket bränsle som förbrukats under tiden. Däref ter kopplade vi in Isa och gjorde nya mätningar. Det visade sig att bränsleförbrukningen minskat med mellan 9 och 13 procent. Ett bra exempel är Region V Ä G V E RKS TI D N I N G E N

Så fungerar det tekniska hjälpmedlet Isa.

Illustration: MARIA ERIKSSON

genast ifrån sig en signal. Skåne som har ett eget En påminnelse om att sän transportföretag – Skå ka farten. netransporter. Där har – Många har ju trots allt man använt Isa en tid. ambitionen att hålla 90 ki – Efter utvärdering och lometer i timmen på en 90kvalitetsgranskning vi väg. Men det är lätt hänt sade resultatet på en tyd lig minskning av hastig Oskar Nilsson. att man ligger några ki Foto: KERSTIN lometer över den tillåtna hetsöverträdelserna, men ERICSSON hastighetsgränsen, säger framförallt en bränsle besparing. För Skånetransporter Oskar Nilsson. har Isa betytt en besparing på fle ra hundratusen kronor per år i Inför projektet tas tre olika in bränslekostnader. De menar att formationsbroschyrer fram: en investeringen i Isa är återbetald behandlar trafiksäkerheten, en är inom sex månader, säger Oskar kopplad till miljön och en till den ekonomiska vinningen. Nilsson. När föraren kör för fort ger Isa KERSTIN ERICSSON

N R 7 N O V E M BE R 2009

Experter vill gasbomba laviner på fjället ABISKO. Väg E10 förbi Abisko

passerar tätt intill foten av fjället Nuolja – ett av Sveriges mest lavinutsatta fjäll. Paral lellt går Malmbanan mellan Ki runa och Riksgränsen. Nu vill lavinexperterna använda gas för att få bort lavinerna.

Team vägärenden består av Jörgen Persson, teamledare, Linus Welin, Ghanim Kajhem, Katrin Larsson och Hussain Mohamad. Foto: JESPER NIETSCHE

Nytt team tar hand om vägärenden

– För cirka tio år sedan stoppade ett stort snöskred i Riksgränsen tågtrafiken på Malmbanan. Det blev en väckarklocka för Banver ket, säger civilingenjören och la vinexperten Stefan Mårtensson. Han är numera verksam som konsult på deltid åt både Vägver ket och Banverket för att överva ka Nuoljas laviner. Två laviner har också gått mot E10, under den la vinbro som finns i riskområdet. – Naturhändelser och laviner återkommer i olika cykler, säger Stefan Mårtensson. Genom att satsa på gas vill nu Vägverket och Banverket utvidga sitt sedan tre år påbörjade sam arbete för att i förebyggande syfte förhindra att lavinkatastrofer ska inträffa i området. Gasen ska dras från en gastank via ledningar till de mest lavinfarliga områdena. Vägverket har sedan tidigare låtit bygga en lavinbro som gör att en lavin passerar under vägen i området. Det har också grävts djupa krokiga diken för att leda bort rasande snö från vägen. På E10 finns också informationstav lor samt vägbommar som upply ser trafikanterna om trafikläget på sträckan. Men inget är så bra att det inte kan bli bättre. – Med ett gasledningssystem går det att i god tid och på ett mycket

Ett nytt team har sett dagens ljus i Region Sydöst. Team vägärenden arbetar med anslutningsärenden, ledningsärenden och förändringsärenden.

JÖNKÖPING.

Anslutningsärenden handlar om när någon vill göra en ny anslutning från en enskild väg eller tomtväg till en allmän väg. Ghanim Kajhem och Hussain Mohamad hanterar sammanlagt om kring 250 sådana ärenden per år i Region Sydöst. Ghanim Kajhem arbetar även med lednings ärenden, tillsammans med Linus Welin. När nå gon antingen vill förlägga en ny ledning i väg området, eller reparera en befintlig, krävs ett tillstånd från Vägverket. Efter att ledningsarbe tet har utförts ska även en slutbesiktning och en garantibesiktning göras, för att kontrollera att arbetet inte har orsakat skador på vägen.

I höstas träffades driftområdesansvarige Karl Thyni, Vägverket, och lavinexperten Stefan Mårtensson, Abisko turistanläggning, för att se över lavinvarningssystemet. I bakgrunden Sveriges mest lavinrika fjäll Nuolja. Foto: JAN GUSTAVSSON

smidigare sätt få bort lavinerna, säger Stefan Mårtensson. Enkelt förklarat handlar det om att lavinövervakningen kan ske via kameror på en säker plats från lavinriskområdet. Med ny teknik leds gasen till det kän da lavinriskområdet och med en

knapptryckning ”bombas” sedan riskområdet med en gasknall. Dagens metod är vanligen att spränga bort snö som kan ut vecklas till lavinrisker. En metod som är krävande och riskfylld, ef tersom det handlar om att släpa upp en 75 kilo tung dynamitkäl ke till riskområdet och manuellt spränga bort snön.

Del av lavinvarningssystemet en regnig dag med Lapporten i bakgrunden.

Vägverkets driftområdesan svarige Karl Thyni hoppas att få investera i ett nytt system så snart som möjligt. Enligt honom handlar det om en investering på cirka fem miljoner kronor.Vägver ket och Banverket har diskuterat en samverkan om gasmetoden, enligt Karl Thyni, som hoppas lösningen kommer så snart det nya Trafikverket bildats. – Vi behöver ny och modernare teknik för laviner på fjället. I dag finns två varningssystem, som börjar bli ålderstigna.

Foto: JAN GUSTAVSSON

JAN GUSTAVSSON

V Ä G V E RKS TI D N I N G E N

N R 7 N O V E M BE R 2009

Förändringsärenden är Katrin Larssons bord. Det innebär att hon arbetar med frågor kring förändrad väghållning på allmänna och enskil da vägar. Här inkluderas även utredningar kring kommunala väghållningsområden. I det natio nella projektet ”Ett rätt avgränsat vägnät”, där Katrin Larsson deltar har man identifierat två vägtyper som ska prioriteras: vägar till ned lagda allmänna inrättningar och statliga vägar inom tätort. Projektet ska även leda till att ett gemensamt arbetssätt tas fram för dem som ar betar med förändringsärenden. JESPER NIETSCHE i Korth e t

Fastighetsportal förenklar i nya Trafikverket

och Banverket har fått ett gemen •samtVägverket fastighetsregister. Snart införs också Fastig hetsportalen, ett informationssystem som ska ge alla medarbetare åtkomst till fastighetsregistret via den egna datorn. Syftet är att förenkla för den som behöver uppgifter om mark och byggnader i sitt arbete. – Man slipper ringa någon annan och fråga. Det ska gå lätt och snabbt att hitta kartor, rit ningar, uppgifter om föroreningar och annan in formation. Vägverkarna kommer att få tillgång till detta i det nya Trafikverket, säger Kristina Hagberg, sektionschef för Banverket Fastighets förvaltning.

tema: uppfinningar

Smarta lösn

Det finns många exempel på kreativa lösningar. På Norrvikens camping mellan Torekov och Båstad finns det numera ett alkolås på bommen. Användaren blåser in i en tratt, och b V Ä G V E RKS TI D N I N G E N

N R 7 N O V E M BE R 2009

Kreativa idéer kan vara lösningen på stora problem. Vägverket tar gärna emot nya idéer som kan effek tivisera och utveckla verksamheten – både inifrån och utifrån. För den som har en uppfinning på gång kan det dessutom finnas lite pengar att tjäna. Vägverket får in nya och kreativa förslag från både vägverkare och privatpersoner. Pontus Gruhs, verk samhetsutvecklare på Drift och underhåll, tittar på de förslag som har med drift och underhåll att göra. – Det är viktigt att vi får in förbättringsförslag för att vi ska få en ökad effektivitet. Jag bedömer förslagens potential och genomförbarhet, och be talar ut en summa utifrån en bestämd mall, säger Pontus Gruhs. Om idén kommer från en vägverkare är förut sättningen att uppfinningen ligger utanför ens eget arbetsområde, så att den anställde inte jobbar med den på arbetstid. Visar sig idén vara användbar får uppfinnaren ersättning. Hur stor den blir beror på en mängd faktorer, som till exempel om den är ny, hur stor kundnyttan blir och hur stora miljövinster som kan uppnås om uppfinningen skulle tilläm pas. De flesta av förslagen på nya uppfinningar inom Vägverkets verksamhet kommer ändå från pri vatpersoner. Hans Holmén, på nationella enheten Drift, ser mycket positivt på inströmningen av för bättringsförslag till hans område. – Det är alltid intressant att ta del av idéer från dem som använder vägsystemet. Vi klarar oss inte utan nya innovationer, och att ta in externa lösning ar kan vara ett utmärkt sätt att hitta enkla och bil liga lösningar på drift och underhåll, säger Hans Holmén. Hans specialistområde är driftfrågor som rör skydds- och trafikledningsanordningar. Hans Hol mén tar själv årligen emot ungefär tre uppfinnings idéer från svenska folket som är värda att titta på ytterligare. Ungefär en av tre går till vidareutveck ling inom hans eget område. HANNES FORSSELL

sningar Hans Holmén visar en intern vägverksuppfinning – en automatisk insektsborttagare på en väderstation.

behöver inte använda något munstycke. V Ä G V E RKS TI D N I N G E N

Foto: CARAVAN CLUB

N R 7 N O V E M BE R 2009

Foto: HANNES FORSSELL

tema: uppfinningar Deras idéer kan rädda liv Vägverket vill med sin nollvision få ner dödstalen i trafiken. Nya uppfinningar och idéer kan vara en pusselbit som gör att målen nås. Möt tre engagerade och kreativa personer som förverkligat sina idéer för en bättre trafiksäkerhet.

Lennart Jaensson: Vajerlåset Ett vajerlås för att kunna göra öpp ningar i vajerräcken. Det är Len nart Jaenssons uppfinning som han jobbat med de senaste fem åren. – I mina tankar handlar det bara om att rädda liv, säger han.

– Ska vajrar kapas behövs mer folk, samtidigt som det inte är en riskfri uppgift. Med det här låset kan man göra en öppning i vajerräcket med handkraft, säger Lennart Jaensson.

Lennart Jaenssons uppfinning är ett komplement för de vajerräcken som visat sig vara effektiva livräddare. Han tyckte inte att det fanns något bra sätt att snabbt skapa en tillfällig öppning i vajerräcket, något som vid stora olyckor kan betyda skillnaden på liv och död.

Uppfinningen har uppmärksammats i SVT:s Draknästet, där entreprenörer får presentera idéer för potentiella investerare. Lennarts uppfinning var populär, tre investerare var villiga att gå in med pengar för att vidareutveck la hans idé, mot en bit av en eventuell framtida vinst. – Nu ska vi testa den i Revinge på Räddningsverkets skola och sedan får vi se, säger Lennart, som återkom mer i nästa omgång av Draknästet. HANNES FORSSELL

Låset för vajerräcket passar till ”samtliga vajerräcken i hela världen” enligt tillverkaren. Foto: WIREEXIT LOCK SWEDEN

Lennart Jaensson tyckte att det inte fanns något bra sätt att skapa tillfälliga öppningar i ett vajerräcke, och skapade därför ett vajerlås. Foto: PRIVAT

Anders Hansson: Sven-Gunnar Wallin: Den brandsläckande isskrapan Alkolås på campingbom

Som brandman sedan 23 år tillba ka har Anders Hansson sett väldigt många typer av olyckor. Något som han tagit fasta på är hur livsvik tigt det är med tidiga insatser vid en olycka. Anders Hansson vill med sina pro dukter skapa ett ständigt närvarande kom-ihåg hos gemene man. Han menar att om dessa budskap syns till vardags kommer man i håg dem när vardagen blir till kaos, som vid en olycka.

Foto: TOMMY LJUNGBERG

Allt från pennor och tandborstar med hjärt-lungräddningsbudskapet 30:2 mitt på, till Wettexdukar med brandförebyggande åtgärder. Det säljer Anders Hansson. – Kan en isskrapa släcka en brand? Ja, om det finns information från brandförsvaret på den, säger han.

Med vardags-kom-ihåg vill Anders Hansson förbereda gemene man bättre för olyckssituationer.

– Det är ju inte jag som brandman som är först på plats vid olyckor, det är min eller din granne. Om de kan göra någon nytta under de första mi nuterna efter en olycka så kan det be tyda skillnaden mellan liv och död, säger Anders Hansson. HANNES FORSSELL

V Ä G V E RKS TI D N I N G E N

Vid utfarten från Norrvikens cam ping sitter sedan ett år tillbaka en bom som öppnas med hjälp av utandningsluft. Såvida luften inte innehåller alkohol. Bommen är nämligen kopplad till en alkohol mätare. Sven-Gunnar Wallin är trafiksäker hetsansvarig på Caravan Club som äger Norrvikens camping mellan Torekov och Båstad, och det är han som ligger bakom idén att använda alkolås. Om alkoholhalten i utand ningsluften överskrider 0,2 promille öppnas inte bommen. – Idén fick jag när jag såg att last bilsförare som kom med båt till Trel leborg fick blåsa. Jag är pensionerad trafikpolis och har jobbat med trafik säkerhet i 45 år, och jag har fortfaran N R 7 N O V E M BE R 2009

de ett brinnande intresse för sådana frågor. Till en början mötte Sven-Gunnar Wallins uppfinning stort motstånd bland campinggästerna. – Jag fick ta emot många saftiga skrivelser, men efter informations träffar där jag berättade om samman hanget mellan onykterhet och olyckor i trafiken så lugnade det ner sig, säger Sven-Gunnar Wallin. Nu hoppas han att alkolåsbommen ska börja användas även på andra ställen. – Förhoppningen är att kunna an vända den överallt. Caravan Club har 38 campingplatser och i dag har vi fy ra–fem stycken som vill göra ett för sök med bommen. HANNES FORSSELL

Smarta uppfinningar ger bättre väghållning Nya och kreativa lösningar som kan göra väghållningen bättre. Det är målet för Väg verkets specialgrupp Verksamhetsnära ut veckling. Sedan 2007 letar de aktivt efter upp finningar över hela världen. Gruppen Verksamhetsnära utveckling arbetar nära regioner, konsulter och entreprenörer för att nå de mål som satts av ledningen. Pontus Gruhs ansvarar för utvecklingen. – Vår uppgift är att erbjuda ett smörgåsbord av alternativa metoder för drift och underhåll. Det fanns helt klart ett uppdämt behov av den här typen av verksamhet när vi började, säger Pontus Gruhs. Ett exempel på projekt gruppen är inblandad i är GPS-styrd plogning, där plogbilsföraren obe roende om det är snöstorm kan se vägen genom en display som visas på vindrutan. Ett annat är den så kallade Snabeln, ett fordon som effektivt lagar potthål och sprickor i vägen. Under 1950-talet kom de första bilbarnstolarna. Jan-Olof Montelius på Vägverkets museum i Borlänge visar några exempel på äldre bilbarnstolar. Foto: HANNES FORSSELL

Montelius visar lösningar från förr Signalljus, bilbarnstolar och övergångsställen är alla exem pel på idéer som förbättrat trafiksäkerheten. Den första signalreglerade gatukorsning en i Sverige anlades i januari 1925 i Stockholm i hörnet av Vasagatan och Kungsgatan. Den visade rött och grönt i alla fyra gathörnen och manövrerades av en polis.

Första gången övergångsställe omnämns i en författningstext är i 1936 års Vägtrafikstadga: ”Förare av fordon åligger att, då fordon närmar sig obevakat, tydligt utmärkt, för gående avsett övergångsställe, nedbringa hastigheten så, att fordonet kan med säkerhet stannas framför övergångsstället för att lämna gående tillfälle att passera”.

Under 1950-talet kom de för sta bilbarnstolarna. Dessa hade inte något som helst skydd vid kollision, utan var mest ett sätt att få barnet att sitta stilla i bi len. 1967 kom den första bakåtvän da stolen, och nu kan man börja tala mer om ett trafiksäkerhets tänkande. Källa: Vägverkets museum

Tidiga uppfinningar

Till de projekt som avslutats hör ”Trä som stommaterial i broar”, där det nygamla materia let lyfts fram som ett fullgott alternativ till be tong och stål. För att hämta inspiration till nya lösningar för väghållningen lägger gruppen mycket tid på om världsbevakning. – Vi försöker se till behov hos både entrepre nörer och regioner, men också hur lösningar kan se ut i andra länder. Till slut skapar man sig en bild av vad för typ av lösningar som behövs till en viss typ av problem, säger Pontus Gruhs. HANNES FORSSELL i Korth e t

300 000 skadas allvarligt på Europas vägar varje år

•

Europeiska och nationella beslutsfattare får inte glömma bort svårt skadade genom att en bart se till dödsolyckor i trafiken. Det uppmanar trafiksäkerhetsorganisationen European Trans port Safety Council, ETSC, i en rapport. Utöver de 39 000 personer som dödats i tra fikolyckor i EU skadas årligen 1, 7 miljoner män niskor, bland dem 300 000 allvarligt enligt po lisens rapporter. På varje dödsolycka i trafiken går det minst 44 skadade människor, varav 8 är allvarligt skadade.

Konstnärligt längs vägen

Under fyra månader ska 12 konstnä •rer arbeta fram förslag till konstnärlig gestalt Örebro.

Övergångsställets utseende bestäms, 1938. Bild: Vägverkets museum

Aga trafikljus på Hamngatan i Stockholm, omkring 1939.

Bilbarnstolen från 1959 var ett sätt att få barnen att sitta stilla i bilen.

Foto: Vägverkets museum

V Ä G V E RKS TI D N I N G E N

Foto: Vägverkets museum

N R 7 N O V E M BE R 2009

ning längs med väg 244 mellan Nora och Hälle fors, norr om Örebro. Det är Folkuniversitetet, Arbetsförmedlingen Kultur Väst samt Nora och Hällefors kommuner som ligger bakom projektet. Avsikten är att vi dareutveckla och förstärka regionen samt även tydliggöra det som kallas Kultur och Måltidsväg 244. Konstnärerna ska på ett konkret sätt för stärka uttrycket Vägen är målet. Den 31 januari 2010 ska projektet vara klart och resultatet synligt längs med vägen.

i själva verket

Representanter för Vägverket, Hofors kommun, länsstyrelsen, NCC och Väggrupp 68 hjälptes åt att flytta skyltarna så att nya sträckningen av väg 68 kunde öppnas för trafik. Foto: LENA SÖDERSTRÖM

händelsen. Sedan den första bilen passerat på nya vägen bjöd Vägverket alla på kaffe, tårta och under hållning i bygdegården. Lagom till invigningen föll också den första snön över Hästbo. Väg 68 är en del av ett stråk som förbinder E18/ E20 med väg 80 och E4. Vägen trafikeras av cirka 2400 fordon per dygn och 20 procent är tung trafik.

Hästbo. Den nybyggda vägsträckan på väg 68 mel lan Dalarnas länsgräns och Vallbyheden i Hofors i Gävleborgs län har nu öppnats för trafik. För många som bor i Hästbo var glädjen stor den här dagen när all genomfartstrafik flyttades utan för byn. Till invigningen hade närmare 200 per soner kommit för att vara med om den historiska

Den gamla vägen var smal och krokig med många skarpa krön och på vissa ställen i byn Hästbo gick trafiken nästan över gårdsplanerna. Ombyggnaden omfattar totalt cirka 14 kilometer varav nära hälf ten i en helt ny sträckning. Det har även byggts en 2,4 kilometer lång gång- och cykelväg. LENA SÖDERSTRÖM

Viktiga inlandsvägar förbättrade Foto: JAN GUSTAVSSON

Projektet Roadex Implementing Accessibility hade upptaktsträff i Luleå i början på november.

Åsiktsutbyte på Roadex-mötet. Harald Sigursteinsson, ICERA Island, och Ron Munro, Munroconsul LTD Skottland samtalar.

Dags för fältprojekt och forskning i Roadex-länderna Roadex 4 kallar projektdeltagarna till var dags det projekt som på engelska heter Roadex Im plementing Accessibility. Projektet hade sitt upp taktsmöte 5–6 november i Luleå. – Nu är det implementeringen av det vi sett, lärt och hört under tidigare Roadex-projekt som är ak tuellt, säger Krister Palo, Vägverket Region Norr, om den nya satsningen på det lågtrafikerade vägnätet. Krister Palo är även ledamot i projektets styr grupp och med sammanlagt 2,2 miljoner euro i bi drag planeras det nu för att 23 fältprojekt ska tes tas och utföras runt om bland Roadex-länderna. – För svensk del handlar det om dimensionering av det lågtrafikerade vägnätet. Vi har redan ett på gående test på väg AC 1093 mellan Dikanäs och

LULEÅ.

Inlandsvägarna är viktiga för nä ringslivet. Vägarna måste hålla för tunga transpor ter till bland annat såg- och pappersindustrin vid kusten. Det gör nu väg 890 mellan Ålund och Finn träsk samt väg 893 mellan Stensjön och Fällfors i norra Västerbotten. Sträckorna har nu rustats upp för 13 respektive 23 miljoner kronor. Totalt har 102 vägtrummor bytts. Mellan Stensjön och Fällfors har det schaktats 30 000 kubik, 5 400 ton grus – vilket motsvarar 2 000 billass – har körts. 10 000 kvadratmeter stål armering har utförts och 6 000 kvadrat geonät har gått åt. Kantförstärkning har skett på 8 500 kva dratmeter. Och inte mindre än 37 stycken vägtrum mor av olika storlekar har bytts ut. Väg 890 mellan Ålund och Finnträsk har också utsatts för nödvändig ansiktslyftning. Här har 65 vägtrummor bytts, 50 000 kubikmeter schaktats och 1,5 kilometer stålarmering utförts. Dessutom har inte mindre än 3 461 lastbilslass med grus körts ut på sträckan, vilket motsvarar 90 000 ton. På sträckan har det också krävts uppsättning av 600 meter vägräcken. Projektet fick en kylig avslutning då det varit när mare 15 grader kallt på förhösten, berättar projekt ledare Kurt-Ove Eckenberg, Svevia, i samband med att vägarna invigdes 14 oktober.

Västerbotten.

Markan. Sedan jobbar vi med att införa dränerings inventeringar. Det handlar om att hitta dåliga diken och liknande för att förbättra vägarna, alltså påvi sa en högre effekt på vägen, rent ekonomsikt, säger Johan Ullberg, Sverigeansvarig för projektet. De praktiska testerna sker kommande sommar. Under innevarande vinter ska det jobbas med att utveckla och förbättra e-learningssystemet samt projektets webbsida. Tre forskningsprojekt finns med på listan för det fortsatta Roadex-arbetet: ett handlar om klimatet, ett om breddning av vägar på bästa sätt och ett tredje om vibrationer. JAN GUSTAVSSON

Fotnot: Roadex-länderna är: Finland, Norge, Danmark, Island, Skottland, Irland, Sverige, Grönland. V Ä G V E RKS TI D N I N G E N

N R 7 N O V E M BE R 2009

JAN GUSTAVSSON

åsikten

Skicka ditt inlägg till Vägverkstidningen, Vägverket, 781 87 Borlänge, eller e-post: vagverkstidningen@vv.se. Du får skriva under signatur. Redaktionen förbehåller sig rätten att redigera bidrag.

I ns än d a r e

Förändringar till en bättre miljö kan ske på olika sätt, till exempel genom att påverka de stora aktö rerna. Men också genom att påverka grannar och människor runt om kring. Hur gör man det bäst? Om det skriver Per Schillander på Sam hälle i sin insändare.

Hemma på min gata i stan … … finns alla sorters trafikanter. En granne lämnar och hämtar sin tio åring vid skolan två kvarter bort. Därefter fortsätter han sin bil tre kilometer till jobbet, parallellt med kollektivtrafiken. En annan gran ne kör omkring i en törstig skåpbil från sent 80-tal. Ett stycke bort har Per Schillander. vi familjen vars pojkar provkör sina Foto: LISA ÖRBERG minimotorcyklar runt kvarteren. Undersköterskan mitt emot har slutat cykla och tar nu sin bil till jobbet fyra kilometer bort. Natur ligtvis kör de flesta snällt och ordentligt i hyfsat nya bilar, men mycket skulle kunna bli bättre. Alla skulle kunna bidra till ett mer hållbart transport system. Jag tänker ofta att min gata är en god illustra tion på utmaningen i vårt sektorsarbete. Vi har ett ramverk med lagar och regler, som efterföljs ganska väl, och skatter som styr i önskvärd riktning. Vi har också långsamma förändringar i bilparken som för in bättre lösningar för trafiksäkerhet och miljö. Till det har vi en liten, liten ström av offentlig informa tion om hållbart resande. Sist men inte minst har vi en bångstyrig mängd trafikanter, som alla har sin bild av hur samspelet på vår gata ska se ut. Vad som är viktigt för mig är en struntsak för grannen. Samhällets mål är ambitiösa, men alls inte svåra att uppnå. Jag skulle kunna ropa på in tensiv polisövervakning, offensiva trängselskatter och besinransonering. Men alla de förändringar som vi eftersträvar kan jag se enkla lösningar på, hemma på min gata i stan.

Foto: Jesper Molin

Här bor jag mitt i ett flöde av barnvagnar, cyklande studenter, trimmade mopeder, sopbilar och arbets pendlare. Jag har en kunskap om trafik som, i detta avseende, ligger något över genomsnittet. Men på vilket sätt skulle jag kunna förbättra trafiken på min gata? Jag kanske ska gå runt och fästa små klämkäcka lappar på bilarna om att ”inte köra på tomgång”, ”byta till en snålare modell”, ”inte parke ra på trottoaren”, ”gå med barnen till skolan” och så vidare? Det kanske går att diskutera krockvåld och bullernivåer med mopedynglen? Jag kan riktigt se framför mig vårt flyttlass framåt våren. Nej, vi arbetar inte så på Vägverket. Vi identifie rar de mest effektiva arbetssätten, budskapen och V Ä G V E RKS TI D N I N G E N

N R 7 N O V E M BE R 2009

kanalerna och vänder oss som regel till stora or ganisationer. Med hjälp av argument kring ekono mi, arbetsgivaransvar, varumärkesvård och kvali tetssäkring förändrar vi strukturer och målbilder hos de stora aktörerna. Med stöd i olika styrmedel vrider vi sakta men säkert utvecklingen åt det mer hållbara hållet. Jag får nog ligga lågt och tåla trafikkulturen på min gata. Det är trots allt inte så illa och de flesta kör snällt och ordentligt i hyfsat nya bilar. Jag får hoppas att Vägverkets och kommunens tålmodiga arbete så småningom kommer att visa resultat – även hemma på min gata i stan. Per Schillander, Samhälle, Göteborg

reportage: världens v

En del länder är oerhört korrupta. Det går att köpa sig fri från sådant som är viktigt ur trafiksäkerhets synpunkt. Per-Erik Winberg, VD Sweroad

Sweroad finns på plats i Iran fram till 2012. Under den tiden ska trafiksäkerheten i ett av världens farligaste länder, sett ur trafiksynpunkt, förbättras. Bilden är från Teheran. Foto: FREDRIC GUSTAFSSON

Kunskap kontra korruption Det är inte alltid kunskapen som saknas i länder där många dödas el ler skadas i trafiken. Ibland är kor ruption och samarbetsproblem det stora hindret. – I många länder vägrar polisen ex empelvis att dela med sig av viktiga uppgifter, säger Sweroads vd PerErik Winberg. Varje år dör 1,2 miljoner människor på världens vägar. Dessutom skadas mel lan 20 och 50 miljoner personer i tra fiken. I många av utvecklingsländerna finns långt ifrån lika många fordon som det finns i västvärlden och ändå sker det flesta olyckorna där, enligt en

rapport från Världshälsoorganisatio nen, WHO. I den skildras förhållan dena i 178 länder och uteslutande ser man ett samband mellan ländernas ekonomi och trafiksäkerhet. – Många gånger finns kunskapen om vilka åtgärder som bör göras, men man kan inte få till det på ma nagementnivån. Det handlar även om svårigheten att samarbeta. I många länder vägrar polisen exempelvis att dela med sig av viktiga uppgifter, sä ger Per-Erik Winberg. Han säger också att en del länder är oerhört korrupta. – Det går att köpa sig fri från så V Ä G V E RKS TI D N I N G E N

Sweroad Sweroad är ett statligt bolag som förvaltas av Vägverket. Bolaget har till uppgift att utveckla och driva internationell uppdrags verksamhet inom alla Vägverksdiscipliner. Sweroad ska göra svenskt väg- och vägtrafikkunnande tillgängligt för omvärlden och tillföra vägverksanställda nya möjligheter till personlig utveckling och stimulans genom utlandsarbete.

dant som är viktigt ur trafiksäker hetssynpunkt, som trasiga bälten el ler funktionsodugliga fordon. På Sweroad arbetar man med att informera och trycka på betydelsen av att följa stadgar. Men det är svårt att på förhand räkna ut hur man ska arbeta för att förändra. Per-Erik Win berg har upplevt många bakslag, men även överraskningar. – Som när hjälmlag införs i Vietman och man inte tror att det ska leda nå gonvart, men så blir det nästan 100 procents användargrad. Då blev man överraskad, säger han. JENNY LUNDMARK

N R 7 N O V E M BE R 2009

ägar Iransk polis utbildas i svensk trafiksäkerhet Iran ligger på 173:e plats av de sammanlagt 178 länder som lis tats i en rapport från WHO – och är alltså ett av de allra sämsta länderna ur trafiksäkerhetssyn punkt. Fredric Gustafsson är pro jektledare på Sweroad. Han är en av sammanlagt ett tjugotal per soner som arbetar med trafiksä kerhet i landet. – Vi arbetar med hela spek trat. Polisens arbetssätt, utbild ning, skola, bilprovning, ITS och olycksdatabas för att ta några exempel, säger han.

Under förra hösten utbildade Sweroad den iranska polisen i att bedriva effektivare trafikövervak ning. Dessutom hjälper Fredric Gustafsson och hans kollegor till med att ta fram tekniska krav specifikationer på utrustning, som laserpistoler, trafiksäker hetskameror och rätt utrustade fordon. Fredric Gustafsson säger att man brukar bedöma att 1–3 pro cent av ett lands BNP förloras på trafikoffer. I Iran gissar han att det rör sig om så mycket som 4–5 procent. Målet med projektet är att halvera antalet trafikdödade i utpekade korridorer på samman lagt 1 100 kilometer väg. – Problemet är att polisen äger statistiken och de lämnar inte ut detaljer. Vi skulle behöva sortera ut och få statistiken på enbart

våra korridorer, säger Fredric Gustafsson. Projektet, som sträcker sig mel lan februari 2008 och januari 2012, skulle från början finansie ras av Världsbanken. Men efter att det införts sanktioner mot Iran backade Världsbanken ur. I stället finansieras projektet med landets egna pengar. Något som nu kom pliceras av det politiska läget. – Det har varit total stiltje i en månad sedan presidentvalet. Bas mätningar stoppades av den nya generaldirektören för RMTO, den iranska motsvarigheten till Väg verket, som vill förändra för att markera makt. Det känns som en utmaning att lyckas driva pro jekten i andra kulturer, men det känns definitivt som ett angeläget område, säger Fredric Gustafsson. JENNY LUNDMARK

En motorväg med sex filer mellan Teheran och flygplatsen. Fotgängare korsar vägen för att ta sig till busshållplatsen. Foto: FREDRIC GUSTAFSSON

En olycksdrabbad trafiksituation i Iran. En av de lokala experterna Hamed Madaeni filmar på platsen. Foto: FREDRIC GUSTAFSSON

V Ä G V E RKS TI D N I N G E N

N R 7 N O V E M BE R 2009

Svenskar vill gärna betala för att ingen ska dö i trafiken. Ett dödsfall i trafiken värderas till 22,3 miljoner kronor. Så mycket är svensken beredd att betala för att rädda en person till. Foto: THORSTEN ALM

22 miljoner för ett människoliv Så mycket vill svensken betala för att ingen ska dö i trafiken. Svenskars vilja att betala för att ingen ska dö i trafiken är bland den högsta i världen. Ungefär 22 miljoner anses värdet vara för att rädda ett liv. Det visar undersökningar som gjorts i några av Sveriges kommuner. – Frågan har ställts så att det handlar om människor i all mänhet. Det är viktigt att det handlar om ”folk i allmänhet” och inte några namngivna per soner, närstående eller en själv, när man gör de här undersök ningarna. Detta eftersom ett människoliv ju inte går att vär dera, men däremot finns det en mätbar betalningsvilja för att ta bort risken att ”någon” avlider i trafiken, berättar Peo Nordlöf, nationalekonom på Samhälle.

Foto: KRISTINA ERIKSSON

Utbildning och ny utrustning ska halvera antalet trafikdö dade i utpekade områden i Iran. Fredric Gustafsson från Sweroad har den utmanande arbetsuppgiften att göra Iran mer trafiksäkert.

”Svenskarnas betalningsvilja för att Nollvisionen ska bli verklighet är bland de högsta i världen”, säger Peo Nordlöf, nationalekonom på Samhälle.

Personen som svarar på frå gan har fått uppge hur mycket skatt de är villiga att betala för att ingen ska dö i trafiken. Vissa kanske uppger en hög summa, andra en lägre och några kanske inte alls är vil liga att öppna plånboken. Sedan görs en uträk ning. Hur många som dör i trafiken, hur många som bor i kommunen och hur stor betalnings viljan är. Riskvärderingen per dödsfall i trafiken i Sve rige är 21 miljoner. Sedan läggs en del kostnader till och värderingen blir 22,3 miljoner kronor. Så mycket är svensken beredd att betala för att räd da en person till. Sveriges betalningsvilja för att göra Nollvisionen till verklighet ligger bland de högsta i världen. Betalningsviljan hör troligen ihop med hur landets övriga risker ser ut, hur informerad allmänheten är om trafikens risker, och möjligheter att minska dem samt vilka eko nomiska resurser landets medborgare har. – Är landet rikt och om man värderar döds risken i trafiken som hög är man villig att be tala en högre summa. Ställer man samma fråga i ett land som exempelvis har ett krigshot över sig så fokuserar man säkert på annat, avslutar Peo Nordlöf. CECILIA EKBERG

porträttet i n g elas dag p å jobbet 8.00

Åkte till jobbet 06.30, framme i Luleå hinner hon förbereda dagens långa möten.

9.00

11.00

På språng till livemeeting, första mötet för dagen. Ett nationellt möte om hur miljöarbetet ska kommuniceras inom och utanför Vägverket.

Mötet drar ut på tiden, antecknar stolpar för det fortsatta miljöarbetet.

13.00

Diskussion med kollegan Ida Schönfeldt, till höger, angående driften av vandringshindren.

Strateg som vill synas Hon är miljöstrategen i Re gion Norr som vill att miljöfrågorna integreras som en naturlig del i all verksamhet. Ingela Wikström är en av Vägverkets sju miljöstrateger. – Jag vill att miljöfrågorna ska få en tydlig roll i olika projekt, säger hon.

LULEÅ.

Ingela Wikström fungerar som kon taktperson inom miljöområdet, ge nomför utredningar och analyser som beskriver miljötillståndet i väg transportsektorn. Dessutom stödjer hon den regionala organisationen för att den ska klara lagkrav, nationella mål och vägverkspolicy. Det är bara en liten del av den rollbeskrivning som hon har att leva upp till i sitt uppdrag. – Det är viktigt att skilja på mil jöspecialisternas roll och min som miljöstrateg. Strategen jobbar med strategier och inriktningar medan specialisterna deltar i själva projek ten, säger Ingela Wikström. Ingela Wikström har två arbets platser; på regionkontoret i Luleå, där hon jobbar två dagar i veckan och på lokalkontoret i Skellefteå. Hon bor i Skellefteå med sin familj. I dag ska hon vara i Luleå. Då börjar arbets dagen med bil- eller bussresa klockan 06.30 på morgonen. Hon hinner med att sätta sig fram för datorn och skissa på dagens för sta möte som ska handla om att kom municera miljöarbetet utåt och inåt på ett bra sätt i verksamheten. – Miljöfrågorna måste integreras i den ordinarie verksamheten. Själv vill jag ha en tydlig roll och synas i det ar betet. I alla våra projekt måste vi lära oss att få med miljöfrågorna och lära

14.00. Möte med chefen, Britt-Marie Majbäck på Trafik, om uppföljning av utfört arbete.

oss att tänka miljö. Både på gräsrots nivå och på ledningsnivå, säger Ing ela Wikström och tillägger. – Det är inte alltid lätt att kommu nicera miljön så att andra förstår vad som gäller. Jag ser miljöarbetet som långsiktigt med åtgärder för framti den. Om vi lever som vi lär, då är vi en bit på väg.

Vilken trovärdighet känner du att Vägverket har i miljöarbetet? – Det är svårt att svara på vilken trovärdighet Vägverket har inom mil jöområdet. Men mitt mål är att Väg verket kan bli bättre på många områ den. Exempelvis när det handlar om att förbättra vandringsvägarna för djur. JAN GUSTAVSSON

V Ä G V E RKS TI D N I N G E N

N R 7 N O V E M BE R 2009

Foto: JAN GUSTAVSSON

Ingela Wikström Ålder: 32 år. År på Vägverket: cirka 5 år. Familj: Sambo, ett barn och en hund. Intressen: Brukshundsträning, motion och familjen.

utveckling

Tipsa redaktionen om forskning och teknik i och kring Vägverket: vagverkstidningen@vv.se.

Ökar säkerheten med mer avancerad teknik i bilen? Kan man förhindra olyckor genom att utrusta bilen med aktiva sys tem? Inom projektet Semifot har sju olika system testats i vanlig trafik. Syftet har varit att ta reda på om den nya tekniken underlättar för föraren i en kritisk situation.

Semifot 13 personbilar och 4 lastbilar har deltagit i projektet. Fordonen har utrustats med 6 videokameror som filmat i och utanför bilen. Varje bil har haft ett nätverk som kopplats till en loggningsutrustning. Olika aktiva system har testats, bland annat stabilitetskontroll och system som varnar inför olyckor. Rattrörelser, ögon- och huvudrörelser har registrerats, avstånd till framförvarande bil, filposition med mera.

Det är första gången ett sådant pro jekt genomförs i Sverige. Aktiva sys tem hjälper till exempel föraren att hålla rätt hastighet i förhållande till framförvarande bil. För att samla in data från bilarna och sedan överföra informationen till kompetenscentret Safer på Chalmers tekniska högsko la, har man varit tvungen att bygga ett nytt system. Liknande tester har gjorts i USA, men bara med prototy per. – Det unika i vårt arbete är att vi haft tillgång till system som nyligen kommit ut på marknaden, säger Trent Victor, forskningsledare på Safer, ett svenskt fordons- och trafiksäker hetscenter där bland annat Chalmers och Vägverket är med. Semifots budget har varit 18 mil joner med Vinnova som huvudfinansi är. 15 parter har deltagit bland annat; Saab Automobile, Volvo Personvagnar, Vägverket, VTI och University of Mi chigan Transport Institute – UMTRI. Därav namnet på projektet – Sweden Michigan Naturalistic Field Opera tional Test, Semifot. Med UMTRI har Semifot haft ett nära samarbete kring teknik och databasen. Testet har omfattat 17 fordon som utrustats med ett antal aktiva system. Under sex månader har man kontinu erligt – i vanlig trafik – samlat data genom bilens system och sensorer.

I början av 2010 startar tester inom Eu rofot med 130 fordon, där man ska analysera säkerhetseffekterna av systemen, och använ da samma teknik som det svenska projektet. Trent Victor, Eurofot är ett EU-pro forskningslejekt med bland annat dare på Safer. Foto: HANNES Volvo Cars, AB Volvo, HASSELBERG VTI, SP och Chalmers. Arbetet pågår under 2010 och 2011. Ett annat resultat av Semifot är att de insamlade uppgifterna integreras i produkt- och utvecklingsprocessen hos svenska biltillverkare.

Är tekniken i bilen användarvänlig? Att ta reda på svaret på det har varit syftet med projektet Semifot, där Vägverket deltar. Foto: ULRIKA LINDSTRÖM

Enligt Trent Victor har man kommit närmare ifråga om forskning kring trafikolyckans orsaker, och ska nu analysera materialet. De hoppas kun na fastställa vad som gör tekniken användarvänlig. – Det hjälper inte om systemen var nar om det sker i fel ögonblick, eller om föraren reagerar med irritation, och inte använder tekniken som det var tänkt. ULLA-KARIN HÖYNÄ

Teknisk utveckling för säkerhet och miljö Göteborg. Vid högnivåmötet

Future road transport – safe and clean i Göteborg i slutet av oktober samlades repre sentanter från EU, medlems staterna och industrin. Föreläsningar och diskus sioner handlade om hur väg transporter kan bli säkrare och miljövänligare genom ny och redan etablerad teknik. Vad hade du för förvänt ningar på mötet?

Arturs Bergholcs på Transportministeriet i Lettland: – Det är stor skillnad på vad vi kan göra i vårt land jämfört med de rikare länderna i väst. Min förhoppning är att vi på sikt ska kunna jämna ut ekonomiska hinder så vi ges samma förutsättningar.

Astrid Linder, VTI:s kontor i Göteborg: – Jag tycker det här är en intim konferens, lagom stor. Man hinner prata med varandra och det blir inte så anonymt. Jag berättar gärna om den nya toppmoderna simulatorn som ska byggas i våra lokaler på Lindholmen.

V Ä G V E RKS TI D N I N G E N

Per Lövsund, professor på Chalmers tekniska högskola: – Konferensen ger mig en god överblick över miljöoch trafiksäkerhetsarbetet i Europa. Jag gillar kombinationen, den ger en helhetsbild. Jag ser olycksprevention som en stor möjlighet.

N R 7 N O V E M BE R 2009

Vanessa Holve från Eurocities Belgien: – Jag försöker lyssna noga på vad EU-kommissionen säger. Vi behöver såväl guidning som regler. Ett EU-ramverk. Men varje stad har sina problem som ska lösas och jag ser gärna att vi är teknikneutrala.

Patricia Wrzesniewski, arbetar med ITS och vägavgifter, Tyskland: – Jag tror att Sverige är ett föredöme på miljösidan. Något för industrier ute i Europa att ta lärdom av. Jag förväntar mig att få veta mer om vad ni gör här. Foto: PETER BEHRMAN

jobb & fritid

Tipsa redaktionen: vagverkstidningen@vv.se.

Ett nytt perspektiv

Hallå där …

Foto: Ylva Lundin

Johannes Eklind, 15 år från Åkersberga. Du är en av dem som klarat det nya mopedkör kortet. Hur har du förberett dig inför provet? – Jag har gått i trafikskola. Det var teori och körning i trafik och på körbana. Jag har läst teori hemma. Vad tycker du om kravet på körkort för mo ped? – Bra, men kunskapsprovet var svårare än jag trodde.

Har du kört fast? Det är lätt att bli kvar i samma hjulspår och kanske är det då det behövs lite tips för att se saker ur andra vinklar och i ett nytt ljus. Sådana tips har Nyhetsredaktionen fått efter en foto- och skrivarkurs i Stockholm. En uppgift var att ta ett porträttfoto och som bilden visar går det att hitta nya vinklar även på en sådan sak. Foto: LENA KARLSDOTTER LINDEHAG

Länge leve piloten

Hur fick du reda på att provet ska göras hos Vägverket? – Av min pappa och trafikskolan. Fick du tillräcklig information om hur provet går till innan du gjorde det? – Ja, det tycker jag. Hur ofta kommer du ha användning av ditt körkort? – Jag kommer inte att köra så mycket moped nu i vinter, men till våren blir det mera! YLVA LUNDIN

Foto: Ulf Hinds

Piloter lever längre än medel svensken. Anledningen tros vara de fysiska krav som ställs på pi loterna. Det visar en studie från KTH, Karolinska institutet, och läkemedelsföretaget Astrazeneca. Ungefär 4,5 år längre lever pi loterna, som dessutom har mer än en halverad risk att drabbas av hjärtinfarkter och andra hjärtkärlsjukdomar. Blodtrycket är också i snitt något lägre hos pi loter. Enligt Lars-Åke Brodin, profes sor i medicinsk teknik vid KTH, indikerar resultatet att de fysis ka krav som ställs på piloterna är den största orsaken till att de le ver längre samt att studien är ett vetenskapligt bevis för att trä ning främjar människors hälsa.

Krav på moppekörkort Från den 1 oktober är det krav på körkort för att få köra moped klass I, så kallad EU-moped. Den nya körkortsbehörigheten heter AM. Efter en obligatorisk utbildning hos godkänd utbildare ska man göra ett godkänt kunskapsprov hos Vägverket Förarprov.

Foto: TOMMY ANDERSSON

V Ä G V E RKS TI D N I N G E N

N R 7 N O V E M BE R 2009

Glad första advent! Snart är det jul och Vägverkstid ningens redaktion tipsar gärna om det som ger mer julkänsla i december. Laga en god middag och avsluta med denna smarriga saffranspannacotta och julstäm ningen är här!

Foto: Anneli Edman

Hallå där ... Sara Abenius är en av Vägverkets 17 trainees. En tidigare flygvärdinna med examen i data- och system vetenskap som brinner för grön IT.

Saffranspannacotta med pepparkakssmul 5–6 portioner 1 vaniljstång 5 dl mellangrädde 2 kuvert saffran 1/2 dl strösocker 2 gelatinblad 1 dl pepparkakor, krossade

Vad är grön IT? – Det finns två sätt att se på det. Traditionellt tänker man på att datorn och dess kringutrustning inte ska påverka miljön negativt. Det handlar om att ha en energisnål skärm, spara ström genom att stänga av datorn när man går hem på kvällen eller skriva ut dubbelsidigt. Den sortens miljöpåverkan motsvarar cirka 2 procent av jordens totala koldi oxidutsläpp – lika mycket som flyget faktiskt.

Dela vaniljstången på längden. Koka upp grädde, saffran, vaniljstång och socker. Låt grädden sjuda i 15 minuter. Ta upp vaniljstången och skrapa ur den i grädden. Låt under tiden gelantinbladen ligga i blöt. Krama ur dem och låt dem smälta i den varma vaniljgrädden. Häll upp pannacottan i vattensköljda koppar. Låt stelna i kyl ett par timmar. Dekorera med pepparkakssmul.

Foto: BIRGER LALLO

Sommarjobbare trivs på jobbet Årets sommarjobbare har fått besvara en enkät om sin tid som sommarjobbare och hur Vägverket har levt upp till sin roll som arbetsgivare. Enkäten är en del av Vägverkets attrak tivitetsarbete. Vägverket har 2009 sammanlagt haft 129 sommarjobbare och de allra flesta, 74 procent, har job bat i regionerna Mitt, Väst, Stock holm och Skåne. Sommarjobbarna är överlag nöjda med sin sommar och majoriteten tycker att Vägver ket är en bra arbetsgivare med god serviceanda och bra gemenskap. Man känner sig som en i gänget. Det finns delar som Vägverket kan bli bättre på. Det är bland an nat att ge feedback, komma med klara och tydliga arbetsuppgifter samt ge bättre introduktion i or ganisationen gällande sjukanmä lan, lön och timrapportering. Ett udda önskemål som dykt upp är att kontoret i Jönköping är i be hov av en ny kaffemaskin.

– Det är att den ligger så att rasten verkligen blir en paus. Na turnära, en bit från vägen och så får det gärna finnas en kiosk.

Elin Lyckestam. Foto: PETER BEHRMAN

Elin Lyckestam är en ovanligt rutinerad sommarjobbare och numera trainee på Vägverket. Hon har hunnit med lite av varje under sina fyra somrar här. Elin siktar på att bli projektledare för investering. Du måste ha svenskt rekord i antal besökta rastplatser? – Ja, jag har i alla fall besökt alla i Västsverige, cirka 90 stycken. Vad är det viktigaste för dig när du besöker en rastplats?

Vad har du gjort mer på Vägver ket än att inventera rastplatser? – Jag har arbetat med belägg ningsunderhåll och varit med om att handlägga skadeståndsären den för enskilda vägar, när dessa kördes sönder av skogsmaskiner efter stormen Gudrun 2005. Jag har också inventerat riskobjekt på vägnätet avseende ras, skred, undermineringar och översväm ningar. PETER BEHRMAN

Sommarjobbare 64 procent av sommarjobbarna är kvinnor och 36 procent är män. Totalt har 94 personer deltagit i enkätundersökningen. Det innebär en svarsfrekvens på 72,8 procent.

V Ä G V E RKS TI D N I N G E N

Men det kan alltså vara andra saker också? – Grön IT kan även vara informationsteknik som minskar miljöpåverkan och som möjliggör förbättringar på övriga områden. Med hjälp av smarta IT-system kan man exempelvis samord na transporter. ITS är ett lysande exempel på grön IT. Till exempel variabla skyltar som gör att trafikanterna kan planera sin körning bättre och på så sätt spara bränsle. Du är med i ett nätverk för grön IT. Vad gör ni? – Det är en ideell förening med drygt 20 000 medlemmar i landet. Bland annat har vi möten där vi bjuder in högt uppsatta chefer på stora ITbolag, där de får berätta och svara på frågor om hur man jobbar med de här frågorna. Vad tycker du är viktigast att tänka på? – I längden blir det billigare att tänka klimat smart. Jag tror att allting handlar om förändring av sin grundinställning. Alla måste tänka på mil jön och vet man inte, så måste man ta reda på hur man kan skaffa sig ett miljövänligt beteende. Vad ser du att Vägverket kan ändra på? – Efter så kort tid är min känsla att Vägverket är bra på att tänka miljömedvetet. De flesta ver kar ha automatiska skärmsläckare, dubbelsidig utskrift och så vidare. Dessutom tror jag att de flesta tänker miljömedvetet vid exempelvis upp handlingar och ställer krav på entreprenörerna. Det är extremt viktigt att Vägverket går i brä schen och gör folk medvetna, men en förutsätt ning är att direktiv kommer uppifrån. JENNY LUNDMARK

N R 7 N O V E M BE R 2009

Posttidning Avsändare Vägverket, 781 87 Borlänge

Vackra isvägar finns på flera platser i den norra delen av landet. Isvägarna i Luleå var nominerade till Vackra vägars pris.

Foto: THOMAS ÖBERG

is vä g e n

Turist på hal is Att åka på isvägar har blivit en turistattraktion och i norra Sverige finns flera isvägar som bilister kan njuta av under vårvintern. De två färjelederna i Storsjön i Jämtland, Håkansta leden och Isöleden, ersätts under vintern med tre isvägar. – Att åka på en isväg är lite exotiskt, säger Bengt Landén, färjeledschef i Östersund. Isvägarna brukar öppnas i början av februari när temperaturen är stabil och isen är cirka 25 centimeter tjock. Vägarna plogas breda för att de ska kunna hållas öppna och inte driva igen när det snöar och blåser, och inspekteras morgon och kväll. LENA SÖDERSTRÖM

En av landets isvägar letar sig fram genom Luleå skärgård.

Nästa nummer: Manusstopp 30 november – i brevlådan 18 december.

Foto: THOMAS ÖBERG

Vägverkstidningen #7.2009

Articles inside

Åsikten

Aktuellt.................................................... 4–11 Tema: Uppfinningar .............................. 12–15 I själva verket

Utveckling Jobb & Fritid ......................................... 22–23

Porträttet

Inblick