Vägverkstidningen #8.2009 by Christine Dahl

Innehåll Inblick............................................................ 2

Han bor på gatan

Vägar av glas och plast

Aktuellt..................................................... 4–11 Tema: Klimat & miljö.............................. 12–15

Det är små vägstumpar som slutar mitt i skogen eller motorvägar som aldrig togs i bruk. På en av de så kallade ruinvägarna i Stockholm bor studenten Jakob Gleissl. Mitt på vägen står hans hus. ”Det är ett lite konstigt ställe att bo på”, säger han.

I själva verket............................................... 16 Åsikten......................................................... 17 Reportage: Ruinvägar............................ 18–19 Porträttet..................................................... 20 Utveckling.................................................... 21 Jobb & Fritid.......................................... 22–23

S I DAN 18– 19

SID 6

För oss i Vägverket • nr 8 • DECEmber 2009

Vägverkets klimatbarometer ger komplett bild av utsläpp Klimatbarometern är ett nytt sätt att mäta koldioxidutsläppen som transportsektorn orsakar. Barometern lanseras nu av Vägverket – den kommer att ge en mer komplett bild av utsläppen och förändringarna kommer att kunna följas varje månad.

S is ta j u l e n me d v ägverket

Sida n 1 2 –1 5

Ett nytt år väntar

Gruvsatsning inger hopp i Pajala I Pajala kommun satsas det stort på gruvverksamheten. En satsning som kräver nya vägar, nya vägförbindelser, en ny järnvägssträcka och en ny bro för att gruvan ska bli verklighet. För Pajala betyder det här en vändning efter år av minskande invånarantal. Sida n 9

Stora möjligheter att påverka motiverar miljöarbetare Möjligheten att kunna påverka miljöarbetet inom en stor myndighet. Det är vad som motiverar Kajsa Lindström och Jan Skoog. De är utredare som arbetar med miljöfrågor – en på Vägverket och en på Banverket. Båda ser fram emot att jobba vidare med miljöfrågor i det nya Trafikverket.

Sida n 5

Nu väntar jul- och nyårsledighet innan det nya året tar vid.

Den sista julen med Vägverket är på gång – nästa år är det Trafikverket som firar jul. Den som tar sig tid att vila mycket under ledigheten kommer att komma tillbaka till jobbet stärkt och kanske som en friskare människa. Vila stärker nämligen im-

Foto: BODIL JOHANSSON

munförsvaret och gör dig piggare och gladare. – Återhämtningen förbättrar både den fysiska och den psykiska hälsan, säger Torbjörn Åkerstedt, professor vid Stressforskningsinstitutet.

ÅSIKTEN: Nytt verk i gammal tappning ..........................

Jan Skoog och Kajsa Lindström är miljöutredare.

Att jag valde fel ska ju inte betyda att andra måste göra samma misstag.

S i da n 22

Andreas Karlsson, som föreläser om att aldrig sätta sig i en bil med en berusad förare. För sex år sedan var han själv nära att dö i en bilolycka.

sida n 17

Sida n 1 1

inblick … Ledare: Lena Erixon

Tack för ett intensivt år M

iljön står i fokus i världen när FN:s Klimatkonferens i Köpenhamn avslutas i dagarna. Där har världens länder förhandlat om ett nytt klimatavtal för att minska utsläppen av växthusavgaser. Samtidigt kan vi i Vägverket glädja oss åt att vi har klarat vårt koldioxidbeting i regleringsbrevet med god marginal. Regeringens krav att genomföra åtgärder som minskar utsläppen av koldioxid från vägtransportsektorn med 75 000 ton överträffades och resultatet beräknas bli en minskning med 90 000 ton för 2009.

Vi kommer att kunna blicka tillbaka på ett år med historiskt sett mycket låga nivåer av antalet förolyckade i trafiken.

VÄGVERKSTIDNINGEN Personaltidning för anställda i Vägverket.

För oss inom Vägverket har det varit ett intensivt år med förberedelser inför ett nytt trafikverk och andra förändringar, samtidigt som vi ska klara våra leveranser till kunder och samarbetspartners. Det har krävt mycket av medarbetarna på Vägverket och alla har gjort ett mycket bra jobb. I arbetet inför Trafikverket har Vägverket tillsammans med Banverket bidragit på ett konstruktivt sätt och vi får beröm för vårt arbete. Som krona på verket blev vi utsedda till Sveriges modernaste myndighet.

Tyvärr hjälper inte det så långt med tanke på det åtagande som behövs i samhället. Det krävs större åtgärder både på ett nationellt och på ett internationellt plan för att klara det så kallade tvågradersmålet.

För att klara det målet krävs åtgärder på alla plan. Där måste vägtransportsystemet bära sin beskärda del, genom till exempel transporteffektiva samhällen, bränsleeffektivare fordon och en övergång till andra typer av transportmedel, som kollektivtrafik och cykel. Vi börjar närma oss årets slut och det ser fortfarande bra ut när det gäller trafiksäkerheten. Vi kommer att kunna blicka tillbaka på ett år med historiskt sett mycket låga nivåer av antalet förolyckade i trafiken. Nedgången är förstås glädjande, men varje allvarlig olycka för med sig lidande och sorg. Därför måste vi enträget arbeta vidare mot nollvisionen.

Jag vill därför rikta ett stort tack till alla för det fantastiska arbete som ni gör. Nu väntar en välförtjänt vila innan ett nytt år tar vid. God jul och gott nytt år önskar jag er alla!

Redaktionen

kör säkert i jul meda rbeta re la ndet runt

redakt i onen

Ansvarig utgivare Christer Hårrskog 0243–751 22 Besöksadress Röda vägen 1, Borlänge Postadress Vägverkstidningen Vägverket 781 87 Borlänge Fax 0243-759 85

Kristina Eriksson Redaktionsansvarig 0243-757 29

Jennie Mörk Redaktör 0243-755 06

Hannes Forssell Borlänge 0243-753 33

Lena Karlsdotter Lindehag Borlänge 0243-759 61

Cecilia Ekberg Borlänge 0243-759 42

Lena Johansson Borlänge 0243-757 46

Jan Gustavsson Luleå 0920-24 39 36

Lena Söderström Härnösand 0611-440 15

Jenny Lundmark Solna 08-757 68 12

Lars Lindström Eskilstuna 016-15 72 59

Peter Behrman Göteborg 031-63 69 43

Kerstin Ericsson Jönköping / Kristianstad 036-19 21 51

E-post vagverkstidningen@vv.se Redigering och original t&t information ab, Kristianstad Tryck V-TAB AB Norrtälje 2009 ISSN 1653–5286

Tipsa oss!

Har du ett bra tips till Vägverkstidningen? Vet du något som vi borde skriva om? E-posta vagverkstidningen@vv.se, eller skriv till Vägverkstidningen, Vägverket, 781 87 Borlänge eller ring någon av oss i redaktionen. Glöm inte att ange dina kontaktuppgifter.

V Ä G V E RKS TI D N I N G E N

N R 8 D E C E M BE R 2009

Foto: TRONS

Under jul- och nyårsledigheten är det många trafikanter ute på våra vägar. Ta det därför lite extra lugnt – så att du kommer fram. Tänk på att: • starta resan i god tid • vara utvilad • utrusta bilen med bra däck • besök Läget på vägarna eller trafiken.nu innan avfärd.

Foto: Jörgen Wiklund

5 måsten i bilen i vinter • Isskrapa • Bogserlina • Startkablar • Spade • Varma kläder Extra vinterkläder och en extra varningstriangel så att du kan varna åt båda håll och en reflexväst så att du syns kan också vara bra.

God jul och gott nytt år önskar nyhetsredaktionen! Inför årets utformning av digitala julkortet utlyste Vägverket en tävling för studenter. Magdalena Forsberg, student vid Högskolan Dalarna, vann tävlingen och hennes julkort finns nu på Infarten för den som vill skicka ett julkort till någon via e-post. Med Magdalenas stämningsfulla julkort önskar så nyhetsredaktionen alla läsare en god jul och ett gott nytt år. Nästa tidning kommer den 12 februari.

Nya biltester överraskar

•

Tester av de senaste bilmodellerna bjöd på överraskningar när Euro NCAP i slutet av november visade sina senaste resultat. Chevrolet klarar sig bra men Toyota desto sämre. Tvärtemot vad tester av samma bilmärken visade för ett par år sedan. Euro NCAP införde under 2009 ett nytt bedömningssystem för att testa nya bilar. Testerna av säkerheten bedöms i fyra avseenden: Skydd av vuxna, skydd av barn, skydd av fotgängare och bilens stödsystem (tekniska säkerhetshjälpmedel). Dessutom tittar man på om bilen har antisladdsystem och skydd mot pisksnärtskador.

Swedish Transport Administration

Foto: TRONS

Så lyder Trafikverkets engelska namn. Det kan du redan nu börja använda dig av vid internationella kontakter.

Många vill ha mitträcken

Foto: malin Bergkvist

många som tycker bra om de åtgärder som •görsDetförär att öka trafiksäkerheten. Det gäller till ex-

Första spadtaget för skånsk–internationell länk Skåne. E6 mellan de skånska orterna Trelleborg och Vellinge är viktig för både regional pendling och för internationell trafik. Om två år ska vägen vara omgjord till motorväg, mer framkomlig och säkrare

än dagens olycksdrabbade vägsträckning. Första spadtaget togs 1 december av bland annat Vägverkets generaldirektör Lena Erixon och Thomas Erlandson, vägdirektör i Skåne. V Ä G V E RKS TI D N I N G E N

N R 8 D E C E M BE R 2009

empel mitträcken, trafiksäkerhetskameror, alkolås och bilbältespåminnare. Det framgår av den årliga undersökning som SCB genomfört på uppdrag av Vägverket. Kvinnor är generellt mer positiva än män och äldre mer positiva än yngre till olika trafiksäkerhetsåtgärder. Mer än 70 procent anser att trafiksäkerhetskamerorna är ett bra sätt att kontrollera hastigheten. Mer än hälften tycker att gränsen för rattfylleri borde vara 0,0 promille. – Två av tre tycker att alla bilar borde ha alkolås. Mer än hälften anser att alla bilar borde ha ett tekniskt hjälpmedel så att föraren lättare ska kunna hålla hastighetsgränserna, 80 procent tycker att alla större vägar borde förses med mitträcken för att förhindra möteskollisioner, säger Vägverkets generaldirektör Lena Erixon. I undersökningen ställdes frågor om trafiksäkerhet till 11 000 personer i åldern 15–84 år. Svarsfrekvensen uppgick till drygt 60 procent.

aktuellt Blivande trafikverkare får läsa Rallaren och Vägverkstidningen Vägverkstidningen har fått 3 400 nya läsare. För första gången skickas tidningen även till medarbetarna i Banverket. – Jag vill hälsa alla nya läsare välkomna. Det känns väldigt bra att kunna erbjuda Vägverkstidningen till våra blivande kollegor och att få lära sig mer om Banverket genom Rallaren, säger Christer Hårrskog, ansvarig utgivare. Ett nummer av Banverkets personaltidning Rallaren har redan nått Vägverkets medarbetare. Från och med det här numret får även anställda vid Banverket Vägverkstidningen hem till sina postlådor. Det är ett led i att medarbetarna vid de två myndigheterna ska lära känna varandras verksamheter inför Trafikverkets start den 1 april 2010. – Snart är vi kolleger i Trafikverket. Jag hoppas att det här kan bidra till att vi vet mer om varandra när vi ska bli en myndighet, säger Christer Hårrskog, som även är informationsdirektör på Vägverket. Tre nummer av Vägverkstidningen hinner Banverkets anställda få innan tidningen går i graven. Lika många nummer av Rallaren får vägverkarna. I och med Trafikverkets start föds nämligen en helt ny personaltidning. Kristina Eriksson, redaktionsansvarig på nyhetsredaktionen på Vägverket, är med i arbetet. – Vi håller på att ta fram en ny tidning tillsammans med Banverket. Det är mycket att tänka på, men ett väldigt roligt arbete, säger Kristina Eriksson. JENNIE MÖRK

Rallaren och Vägverkstidningen får fler läsare. Christer Hårrskog, ansvarig utgivare för Vägverkstidningen, vill hälsa alla nya läsare välkomna. Foto: Kristina Eriksson

Isbrytaren Atle på väg genom isen. En av Sjöfartsverkets uppgifter som blir kvar hos Sjöfartsverket även efter den 1 april är isbrytningsverksamheten. Foto: OVE NILSSON

Delar av sjöfarten redo för övergång För honom är rollen som en positiv informatör för det nya verket lika viktig som den nya arbetsrollen. Det finns anställda på Sjöfartsverket som känner sig oroliga. – Flera av mina kollegor i dag skulle göra ett bra arbete för Trafikverket, men folk tvekar inför det nya.

Vägverket och Banverkets tusentalas medarbetare får den 1 april en ny arbetsgivare i form av Trafikverket. Samtidigt flyttar någonstans mellan fem och sju personer från Sika, Transportstyrelsen och Sjöfartsverket över till samma myndighet. Anders Ljungberg arbetar på Sjöfartsverket med åtgärdsplanering och han räknar med att vara en av dem som byter arbetsgivare den 1 april, även om allt inte är helt klart ännu. – Jag tror det här är rätt sätt att arbeta – trafikslagsövergripande frågor är något som känns spännande och roligt. Men det är klart att jag och andra kollegor här på Sjöfartsverket funderar mycket på det här med lokalisering. Var Sjöfartsverkets före detta kollegor, som nu i stället blir trafikverkare, ska placeras är enligt Anders Ljungberg inte klart. – Men oavsett hur det blir är kopplingen till Sjöfartsverket oerhört viktigt att få till. Kopplingen mellan verkligheten på Sjöfartsverket och den mer plaV Ä G V E RKS TI D N I N G E N

KRISTINA ERIKSSON

Anders Ljungberg på Sjöfartsverket kommer i vår att flytta över till Trafikverket. Han är en av två personer på Sjöfartsverket som i dag planerar att byta arbetsgivare. Foto: TOMMY GARDEBRING

nerande verksamheten på Trafikverket måste fungera. Att vara lokaliserad i Borlänge är för oss från Sjöfartsverket helt omöjligt, tror jag. Att så få personer från början flyttas över till Trafikverket ser han som ett möjligt bekymmer. – Men om kontakten är tydlig mot Sjöfartsverket behöver det inte bli ett problem, säger Anders Ljungberg.

N R 8 D E C E M BE R 2009

Här är nya Trafikverket Vägverket: samtliga 3200 personer. Banverket: samtliga 3400 personer. Sika: 2–4 personer som arbetar med trafikmodeller. Totalt arbetar 33 personer på Sika. Transportstyrelsen: Troligen endast 1 person som arbetar med infrastrukturfrågor kopplat till flygplatser. På Transportstyrelsen arbetar totalt 1250 personer. Sjöfartsverket: 2 personer som arbetar med långsiktig infrastrukturplanering. Totalt jobbar 1168 personer på Sjöfartsverket. Siffrorna är preliminära och kan komma att ändras.

Många miljöfördelar med Trafikverket Kajsa Lindström och Jan Skoog är båda utredare och arbetar med miljöfrågor. Kajsa på Vägverket och Jan på Banverket. Likheterna mellan deras arbetsuppgifter är många. Och de ser båda fram emot att jobba vidare med miljöfrågor i det nya Trafikverket. Kajsa Lindström samordnar svar på remisser och arbetar med regeringsuppdrag tillsammans med andra. Hon är även sekreterare i Vägverket miljönätverk. – Det roligaste med mitt arbete är att arbeta med miljöfrågor i en verksamhet som har stor potentiell miljöpåverkan. Då har man möjlighet att påverka. Och sedan tycker jag om den kontakt med människor som mitt arbete innebär. Jan Skoog arbetar med strategiska miljöfrågor på Banverket. Han håller med Kajsa om att möjligheten att kunna påverka motiverar. – Att vara med i de sammanhang där man har möjlighet att påverka är allra roligast med mitt arbete. Det som vi gör nu kan betyda något för framtiden. Samarbetet mellan olika myndigheter ger mig mycket. Jag är inte så mycket för att sitta hemma på mitt rum och ägna mig åt detaljer. Den knappa tiden är det svåraste. Att hinna med och att andra ska ha hunnit med innan de båda ska utföra sina arbetsuppgifter. – Mycket skulle vara gjort igår, säger Jan. Kajsa instämmer med Jan. – Dels kan jag ha tidsbrist, men eftersom mycket av mitt arbete som samordnare är beroende av

”Samarbetet mellan olika myndigheter ger mig mycket. Jag är inte så mycket för att sitta hemma på mitt rum och ägna mig åt detaljer”, säger Jan Skoog, utredare på Banverket. Foto: HANNES FORSSELL

Hallå där … … Per-Erik Westman, säkerhetschef med ansvar för arbetsmiljö på Vägverket. Från och med 1 januari 2010 höjs friskvårdsbidraget till 1 500 kronor – var- Per-Erik Westman. Foto: HANNES för? FORSSELL – Det är en del av den nya friskvårdssatsningen. Det är viktigt för att vi ska kunna vara en av Sveriges bästa arbetsplatser och för att vi ska ha en bra grund att ta med oss in i Trafikverket. Vad är skillnaden mot förut? – Vi samlar ihop arbetsmiljö, friskvård och hälsa under ett och samma begrepp. Dessutom pekar vi tydligt ut vad som ingår i friskvårdsarbetet. Till exempel är goda kostvanor, avkoppling och andra känsloupplevelser också väldigt viktiga för att må bra. Vad konkret kan vägverkarna se fram emot i friskvårdssatsningen? – Vi höjer friskvårdsbidraget från 1 200 till 1 500 kronor. Vi börjar också med analyser av friskprofiler och för dem som ligger i riskzonen kommer vi att erbjuda individanpassade friskvårdsinsatser, som till exempel personligt träning eller hälsocoach.

Jan Skoog är en av Banverkets tre utredare som arbetar med strategiska miljöfrågor. Kajsa Lindström har samma arbetsuppgifter, fast arbetar på Vägverket. Foto: HANNES FORSSELL

andras tid kan det bli ont om tid i dubbel bemärkelse. Bådas enheter svarar för respektive verks strategiska miljöarbete. – Jag slås av att skillnaderna är så små. Det är olika kulturer så klart, men resultatet vi strävar efter är detsamma. Skillnaderna handlar mer om vad transporterna har för miljöpåverkan, säger Jan.

”Jag ser många fördelar nu när vi går ihop. Vi kan planera tillsammans och positionera oss i miljöfrågorna på ett annat sätt”, säger Kajsa Lindström, utredare på Vägverket. Foto: HANNES FORSSELL

– Vi har olika fokus på olika miljöfrågor. Till exempel har Vägverket mer fokus på luftkvalitet än Banverket. Och bilden av oss skiljer sig åt. Att nyttja järnvägen har en mer miljövänlig image än vägtrafiken har, säger Kajsa. Att de två verksamheterna kommer bli en i och med Trafikverket ser de fram emot. – Jag ser många fördelar nu när vi går ihop. Vi kan planera tillsammans och positionera oss i miljöfrågorna på ett annat sätt, säger Kajsa Lindström. – Jag har arbetat mycket med åtgärdsplanering, där de olika trafikslagen planerar åtgärder ihop och jag har sett vilka fördelar det ger, att planera alla trafikslag på det sättet. Vi har mycket att vinna på att lägga ihop resurserna och slippa trasslet med flera myndigheter, säger Jan Skoog.

V Ä G V E RKS TI D N I N G E N

CECILIA EKBERG

N R 8 D E C E M BE R 2009

Vägverket har många konsulter. På vilket sätt involveras de i den nya satsningen? – Det har vi inte tittat på i den här planeringen, men är det aktiviteter på din sektion, så ingår du som konsult. Kommer det till exempel en person från företagshälsovården Previa för att prata om stresshantering är konsulterna välkomna att delta. Men det är inte Vägverket som har arbetsgivaransvaret för konsulter. Vad hoppas ni få ut av satsningen? – Vi har sänkt sjukfrånvaron och ligger bland toppnoteringarna i Sverige. Nu kan vi lägga mer kraft på friskvårdsdelen och se till att de anställda mår ännu bättre på jobbet och på fritiden genom att erbjuda insatser för dem som behöver. JENNIE MÖRK

i Korth e t

Gemensamt personalcenter startar vid årsskiftet

•

Banverkets och Vägverkets HR-center startar den 1 januari 2010. Centret har medarbetare, personalspecialister och personaladministratörer, i Luleå, Borlänge, Stockholm, Göteborg och Malmö. I Borlänge finns även systemförvaltning och löneservice för hela landet och båda verken. Det går bland annat att ringa HR-center via telefonnummer 0771–869 869, från och med den 1 januari. Alla ärenden, frågor och uppdrag tas om hand av den egna kundsupporten, HR direkt.

aktuellt Ny niometersväg med mitträcke klar Vägbanken byggdes upp av cellplast, likt jättestora byggklossar. En snabb metod som förkortade tiden då trafiken måste ledas om. Foto: LARS LINDSTRÖM

Trafiken rullar på krossat glas Enköping. Vid en ny påfart till E18 rullar tra-

fiken ovanpå återvunnet glas och cellplast. Byggmetoden innebär lägre kostnader, kortare byggtid och mindre trafikstörningar. Vid motorvägsbygget av E18 mellan Sagån och Enköping, i trafikplats Enögla, har en påfartsväg höjts upp i nivå med den nya projekterade vägen. Höjningen är som mest fem meter. Vid projekteringen tänkte man sig först att förstärka marken med kalkcementpelare. I stället valde man så kallad kompensationsgrundläggning, det vill säga att fylla vägbanken med lättfyllning, så att belastningen på marken inte blev högre än tidigare. För att få ett jämt underlag i botten har man använt skumglas, ett i Sverige relativt nytt lättfyllnadsmaterial framställt av återvunnet glas. Skumglas består av 10–60 millimeter stora bitar som har låg vikt, är dränerande och har god bärighet. Ovanpå skumglaset har banken fyllts med cellplast. – Lösningen med lättfyllning har i detta fall gett stora fördelar, bland annat har vi sluppit stora schakter i befintlig väg. Genom att sedan kombinera skumglas med cellplast har vi kunnat optimera konstruktionen, säger geotekniker Hans Huhmarkangas. Fördelarna med metoden i det här projektet är alltså flera. Byggtiden av påfartsvägen förkortades, störningarna för trafiken blev mindre och kostnaden blev lägre. Trafiken kunde köra ostört genom trafikplatsen ungefär ett år längre än planerat. Sedan följde en kort trafikomläggningen medan lättfyllningen kom på plats och nu rullar trafiken på gamla glasflaskor och cellplast. LARS LINDSTRÖM

Ombyggda väg 23/27 utanför Växjö blir den första niometersvägen med mitträcke och omkörningsfält i Sverige. Foto: KERSTIN ERICSSON

het som möjligt med de medel vi hade.

VÄXJÖ. Nu ökar Vägverket säkerheten även på lite smalare landsvägar. Två mil av väg 23/37 nordost om Växjö har byggts ut till mötesfri landsväg med mitträcke och återkommande omkörningsfält. Hela ombyggnaden har präglats av säkerhetstänk.

Projektledaren Mikael Hårrskog anlitade Sören Carlsson, en av Vägverkets specialister på arbete på väg, i ett tidigt skede. Syftet var att göra arbetsplatsen mellan Sandsbro och Drättinge så säker som möjligt vid utbyggnaden till det som inom Vägverket ibland kallas gles 2+1-väg. – Innan vi gick ut med anbudsförfrågan hade vi brainstorming om hur vi skulle lösa trafikproblemen på den hårt trafikerade vägen under byggnadstiden. Resultatet blev längsgående betongbarriär och omledning av trafiken vissa perioder. Nu är vägen klar, men Mikael Hårrskog är inte riktigt nöjd. – Jag tycker att in- och utgångarna vid omkörningssträckorna har blivit lite för tvära, och det är sådant vi måste arbeta vidare med. Vi måste vara ödmjuka och inse att det kan bli fel, säger han. Under arbetets gång har Vägverket samarbetat med ambulansen, Räddningstjänsten, Polisen och Länstrafiken. V Ä G V E RKS TI D N I N G E N

Mikael Hårrskog, projektledare Vägverket Region Sydöst, har jobbat hårt med säkerheten under byggnadstiden. Foto: KERSTIN ERICSSON

– Det har bland annat inneburit att vi gjort nya vändplatser. Vi har även jobbat med driften och upprättat en räddningsplan som beskriver hur trafiken ska ledas om vid avstängning. Räddningstjänsten har dock varit mycket kritisk till den här typen av väg, berättar Mikael Hårrskog. Även andra har varit kritiska. Många tycker att Vägverket har snålat och byggt en för smal väg, och vissa insändarskribenter har kallat sig för ”Vägverkets försökskaniner”. – Fler har frågat varför vi inte bygger 2+1 hela vägen. Men vi måste skapa så mycket säker-

N R 8 D E C E M BE R 2009

Under byggnadstiden gjordes tre trafikomledningar, så att trafikanterna slapp stå still vid trafikljus. Boende utmed sträckan fick kontinuerlig information via nyhetsblad och tidningsannonser. – Förbi vägarbetet gjorde vi hastighetsmätningar, och de visade att trafikanterna inte respekterade hastighetsgränserna. Yrkeschaufförer klagade på för smal vägbana att mötas på, men höll man bara rätt hastighet var det inga problem på det sex meter breda körfältet, berättar Mikael Hårrskog. Många pendlare har väntat på att vägen ska bli klar. Förväntan har också varit stor bland boende, som har sett livsfarliga incidenter utanför husknuten. Nu har de stora riskerna byggts bort. – Vi har säkrat korsningarna till alla enskilda och allmänna vägar genom att bygga vänstersvängsfält eller öglor. Vi har eliminerat olycksrisken vid avåkningar och mötesolyckor. Viltstängsel på en stor del av sträckan hoppas vi minskar viltolyckorna. Vägen har också fått säkrare sidoområden genom att vi satt upp en ansenlig mängd sidoräcken, säger Mikael Hårrskog. KERSTIN ERICSSON

Anställningsform skiljer sig åt Att arbeta som konsult på Vägverket är en i dag ganska vanlig anställningsform, men det finns skillnader mellan konsulten och den som anställts av verket. Inga halvdagar före helgdag och högre fritidsföreningsavgifter är två exempel på hur anställningarna skiljer sig från varandra.

I november monterades den första av tre digitala trafikinformationstavlor på Ölandsbron. ”Under 2010 kommer ytterligare en vid Algutsrum och en utanför Färjestaden att sättas på plats”, säger Björnåke Sevefelt, regionförvaltare vid Vägverket Region Sydöst. Foto: BJÖRNÅKE SEVEFELT

Tavlor till trafikanterna KALMAR. Nästa år kommer det att finnas tre digitala trafikinformationstavlor vid Ölandsbron. Syftet är att ge trafikanterna viktig information om framkomlighet och trafiksäkerhet.

Trafiken på Ölandsbron är periodvis intensiv, speciellt under sommarmånaderna, och det förekommer mycket pendlingstrafik. Dessutom kan väderförhållandena på bron vara besvärliga. Väg-

verket monterar därför tre digitala trafikinformationstavlor, så kallade VMS:er, vid bron. – Tavlorna kommer att visa vägmärkesbilder bestående av ett textmeddelande samt infogade varnings- eller förbudsmärken, förklarar Johnny Alf, Vägverkets ITS-enhet, och Björnåke Sevefelt, ITS-förvaltare vid Vägverket Region Sydöst. En av trafikinformationstavlorna monterades nyligen, de övriga

kommer på plats under 2010. – Om exempelvis vinden stiger över en viss styrka, visar tavlorna att bron har stängts av, säger Björnåke Sevefelt. Ett mål är att trafikinformationstavlorna på sikt också ska ge motiverande information till de variabla hastigheterna och informera om orsakerna till sänkta hastighetsgränser. Det blir verklighet tidigast 2011. JESPER NIETSCHE

Tummen ner för mitträfflor Skaulo. Försöket med mitträfflor på E10 får tummen ner av testgrupperna. Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI, avråder därför Vägverket från att använda mitträfflor på vägar smalare än sju meter.

Statens väg- och transportforskningsinstitut avråder från mitträfflor på vägar smalare än 7 meter. Foto: JAN GUSTAVSSON

– Om vi mot förmodan, under färd, somnar bakom ratten på E10, hinner vi inte reagera i tid med hjälp av räfflorna mitt i körbanefältet. Vägen är för smal. Det säger lastbilsförarna om försöket på E10 i Skaulo, mellan Gällivare och Kiruna. Mc-förarna är av liknande åsikt och ser räfflorna mer som fara än en nytta. Försöket på den tio kilometer långa sträckan har pågått i ett år. VTI har undersökt effekterna och konstaterar att räfflor mitt i körfältet på väg som är smalare än 6,5–7 meter inte ändrar bilförarnas körbeteende nämnvärt. – Resultaten av hastighetsmätningar och mätningar av fordonens placering på vägen visar att

Wiveca Dahl, personaldirektör på Vägverket, är noga med att poäng- Foto: BILDARKIVET.SE tera konsulternas vikt på Vägverket. – Vi är beroende av det goda arbete som konsulterna gör och vi arbetar för att de ska trivas och känna sig som hemma på Vägverket, trots att det finns några skillnader som vi inte kan göra så mycket åt, säger Wiveca Dahl. Carolina Roxström är som key account manager hos Proffice ansvarig för företagets samarbete med Vägverket. Att konsulter inte har några halvdagar före helgdag och en dyrare fritidsföreningsavgift är något hon är medveten om. – Halvdagar är något den som är Vägverksanställd arbetar in under året, konsulter är sällan kvar på samma ställe så länge. Vad gäller fritidsföreningsavgiften betalas den precis som andra förmåner genom att Vägverksanställda avstår löneutrymme i en förhandling, säger Carolina Roxström. Hon menar att förhållanden och förmåner skiljer sig åt från arbetsplats till arbetsplats, vilket gör det omöjligt att hitta en standardisering. – Kollektivavtalet som det ser ut i dag är utformat så att det ska passa den som arbetar i ett bemanningsföretag. Ofta består den tillvaron av både korta och långa arbetsinsatser på olika ställen, säger Carolina Roxström.

VTI anser att det behövs en ny utredning för att ge svar på frågan om räfflor i körfältsmitt kan användas på bredare vägar. I stället för räfflor på smala vägar efterlyste testgruppen med lastbilsförare bättre utformade rastplatser.

Ett förslag till EU-direktiv som syftar till att ge anställda hos bemanningsföretag samma anställnings- och arbetsvillkor som kundföretagen har accepterats av medlemsländerna. Målet är att villkoren ska vara identiska med kundföretagets. Implementering av direktivet ska ske i november 2011, efter att regeringen beslutat hur direktivet ska användas i Sverige. En tillsatt utredare ska föreslå hur direktivet ska förenas med den svenska kollektivavtalsmodellen. – Förmodligen kommer direktivet inte att påverka svenska arbetstagare i någon större utsträckning. Sverige har en väl fungerande arbetsmarknad, där de frågor som bemanningsdirektivet handlar om redan regleras i kollektivavtal, säger Carolina Roxström. Att uppnå exakt samma förhållanden för en vägverksanställd och för en konsult kan bli svårt enligt Birgitta Nylander, ordförande för fackförbundet SACO på Vägverket i Borlänge. – Det viktigaste är att anställda av bemanningsföretag ska ha samma löne- och arbetsmiljövillkor, för att undvika lönedumpning.

JAN GUSTAVSSON

HANNES FORSSELL

fräst räffla mitt på körfältet inte påverkar personbilsförares val av hastighet och sidoläge. Förare av lastbil påverkas något mer. Märkbara sänkningar av hastigheten kan ses samt att fordonen förflyttar sig närmare vägens mitt och vinglar mer, men det är inget som förarna själva upplever eller diskuterar, redovisas i VTI-rapporten enligt Anna Anund, på VTI.

V Ä G V E RKS TI D N I N G E N

N R 8 D E C E M BE R 2009

aktuellt Hallå där ... … Anders Borglund, chef för Förarprov. Förarprovs nya organisation startar fullt ut den 1 januari 2010. Vad innebär Anders Borglund. det? – Kundtjänsten som i dag finns på 29 förarprovskontor blir från den 1 januari 2010 en central kundtjänst för frågor och telefonbokning av prov. Den placeras på förarprovskontoret i Stockholm. En annan förändring från den 1 december är att verksamhetsområdets avdelningar minskade från fem till tre. Dessutom har vi tagit fram en ny verksamhetsidé och ser över bemanning, öppettider, mottagningsorternas tillhörighet samt kundtjänstens resursbehov och arbetssätt. Vad har hänt med regeringens utredning om att körkortsprov ska kunna bedrivas i privat regi? – Inget beslut om privatisering är fattat. Näringsdepartementet har sammanställt remissvaren och arbetar med att ta fram en proposition ”Alkolås för rattfyllerister och körkortsprov i privat regi”. Förarprov har lämnat faktaunderlag till propositionen som beräknas vara klar i januari 2010. Vad innehåller remissen? – I Vägverkets remissvar på utredningen framhålls vikten av att se förarprovsverksamheten som en integrerad del av hela förarutbildningssystemet. Därför förordar Vägverket att en översyn av hela förarutbildningssystemet genomförs innan ett eventuellt beslut om privatisering tas. – Vägverkets uppfattning är att kravet på likvärdig bedömning blir svårare att kontrollera och upprätthålla om provverksamheten sprids på flera privata aktörer. En utökad tillsyn kommer att krävas. En bedömning av en verksamhet med körkortsprov i privat regi kräver också en mycket noggrann analys av konsekvenserna för grupper med särskilda behov. – Man behöver även analysera kvalitetssäkringsarbetet, tillgänglighet i storstad och glesbygd, marknadsprissättning av provavgifterna, rättssäkerheten, likvärdighetskravet samt behovet av en över tid stabil kompetensförsörjning av förarprövare. YLVA LUNDIN

Förarprov Verksamhetsområdet Förarprovs huvudsakliga uppgift är att genomföra prov inom körkortsoch yrkestrafikområdet. Det tidigare ansvaret för tillsyn gick vid årsskiftet över till Transportstyrelsen. Förarprov: • har cirka 400 anställda vid 33 kontor

Jonas Ekwall arbetar med att restaurera vägen som på 1920-talet var Sveriges bästa.

Gamla riksettan som i glansdagar En 1 300 meter lång sträcka av Sveriges gamla huvudväg, riksväg 1, restaureras nu till ursprungsskick. Det är den enda återstående delen av riksettan från 1920-talet, där gatstensbeläggningen finns kvar.

MJÖLBY.

Vägsträckan ligger utanför Mjölby och är i dag en vägsamfällighet – upplåten för allmän trafik. Det är onekligen en arbetsplats där högteknologi samsas med gårdagens arbetssätt. Ett par hundra meter bort från stensättarnas idoga hamrande visar Pierre Jonsson, arbetsledare vid NCC, en tvärfallslaser som garanterar att lutningen på vägen blir exakt.

– sliten gatsten är nämligen eftertraktat. Men någon försäljning har aldrig varit aktuell, i stället kan han och andra intresserade snart åka på en helt nyrestaurerad väg från en svunnen tid. – Då får man uppleva hur det är att åka på den bästa vägen som fanns på 1920- och 30-talet, konstaterar Leif Bladh. Projektledarna Jörgen Gustafsson och Nicklas Sundström på Region Sydöst har tillsammans med vägsamfälligheten träffat ett avtal för att återskapa den ursprungliga vägytan. På vissa delar har vägen deformerats, på andra har gatstenen täckts med asfalt.

• finns på 106 mottagningsorter • har cirka 2 miljoner kundkontakter per år varav cirka 1,2 miljoner telefonsamtal • genomför cirka 543 500 prov per år, körprov och kunskapsprov. Förarprov genomför även yrkeskompetensprov för lastbil, buss och taxi.

Foto: JESPER NIETSCHE

Leif Bladh, vägsamfällighetens ordförande, är mycket glad över att vägen nu återfår sin forna glans. Han berättar att föreningen vid ett flertal tillfällen har fått erbjudande om att sälja gatstenen V Ä G V E RKS TI D N I N G E N

Jörgen Gustafsson, projektledare på Vägverket, ser till att eftertraktade gatstenar kommer på rätt plats på Sveriges gamla huvudväg Riksväg 1.

N R 8 D E C E M BE R 2009

Foto: JESPER NIETSCHE

Utöver restaurering av beläggningen av smågatsten, kommer även vägräcken att justeras och målas om, sidoområden rensas från vegetation och trummor och diken rensas. JESPER NIETSCHE

PAJALA. En stor satsning på gruvverksamhet sker för närvarande i Pajala kommun i Norrbotten. Nya vägar, nya vägförbindelser, en ny järnvägssträcka och en ny bro kommer att behövas då gruvan blir verklighet. Preliminära beräkningar pekar på insatser kring 2 miljarder kronor.

Vad fick dig att söka utbildningen till trafikinspektör? Marie Thorslund. – Det var en bekant som arbetar som trafikinspektör som väckte mitt intresse. Jag har alltid varit intresserad av trafiksäkerhet och är sedan flera år medlem i Bilkåren. Vad har du arbetat med tidigare? – Jag har haft en rad olika yrken, personlig assistent, supporttekniker och nu senast produktionstekniker. Där kunde jag ibland sakna kontakten med människor.

Omfattande lösningar för transportinfrastrukturen i det nya gruvområdet måste till i samverkan med Banverket, Pajala kommun, finska vägförvaltningen Tiehallinto och finska Banverket samt gruvföretaget Northland Resources som ligger bakom satsningen. För Pajala, som länge varit en kommun med minskat invånarantal, innebär det här en total omvandling där kommunen får stor betydelse för hela nordöstra Norrbotten. I och med Nordland Resources etablering visar nya prognoser att, beroende på gruvnäringens utveckling, kan befolkningstalet nå till intervallet 8 000–16 000 invånare jämfört med dagens 6 400. För att klara en ekonomisk- och klimatmässigt hållbar gruvdrift krävs en ny järnväg från svenska Kaunisvaara till finska Kolari, till en kostnad av 800 miljoner kronor, samt bättre möjligheter till arbetspendling och transporter på väg, vilket i sin tur kan innebära ytterligare lika många miljoner i investering. För Vägverkets del kräver samhällsutvecklingen i Pajala en mobilisering av personresurser och pengar till att förbättra vägarna, enligt projektets planeringssam-

… Marie Thorslund, en av 30 nybakade trafikinspektörer.

Vad tyckte du om utbildningen? – Den var jättebra! Ett annorlunda upplägg med mycket praktik och nära kontakt med handledaren. Det tyckte jag var bra. Vissa perioder kunde det kännas jobbigt att vara borta från familjen, men nu i efterhand ser jag hur bra det var att man fick möjlighet att lära känna kurskamraterna och knyta band. Nu när vi splittras på olika orter är det enklare att hålla kontakten och utbyta erfarenheter. Hur ser du på din roll som trafikinspektör? – Vi arbetar för trafiksäkerhet och för att få trafiksäkra förare ute på vägarna, det känns väldigt viktigt. Vad är det roligaste i ditt jobb? – Alla möten med människor och att det är ett varierat jobb där det uppstår många olika situationer. Ingen dag är den andra lik! LENA JOHANSSON

Samordnare i Pajalaprojektet, Anders Lundström på Vägverket Region Norr, får många vägutredningar att sätta in sig i inför infrastruktursatsningen med nya gruvor – och nya vägar i Pajala. Foto: JAN GUSTAVSSON

ordnare, Anders Lundström, Vägverket i Luleå. – Vägverket har avsatt pengar för att kunna tidigarelägga planerade vägförbättringar på väg 880 mellan Aareavaara och Kaunisjoensuu. Där kommer en hel del transporter att ske för gruvverksamheten, säger Anders Lundström.

Provborrning i Tapuli utanför Pajala i Norrbotten. Gruvsatsningen kommer att innebära många nya arbetstillfällen. Foto: NORTHLAND RESOURCES

För vägförbättringarna längs med väg 880 finns en arbetsplan klar. Men annars är Vägverket till stor del i planeringsfasen. – Klart är att gruvsatsningen i Pajala kommer att ge oss full sysselsättning framöver. Nu handlar det om att ta fram planer för att snabbt kunna agera, säger Anders Lundström. En ny länk i form av en gränsbro över gränsälven, Muonio älv, mellan Huuki och Äkäsjokisuu i Finland, är en viktig del i det framtida arbetet. En förbättrad infrastruktur är något som all samhällsservice, skogsnäringen och turistnäringen kan dra nytta av. Målet är att kunna skapa en gemensam arbetsmarknadsregion mellan Sverige och Finland. Själva malmtransporterna planeras att gå med järnvägen via Kolari till hamnen i finska Kemi för vidare transport på malmfartyg till köparna.

V Ä G V E RKS TI D N I N G E N

JAN GUSTAVSSON

N R 8 D E C E M BE R 2009

i Norde n

Interaktiv kampanj ska stoppa danska fartsyndare

•

danmark. En interaktiv kampanj ska få bilisterna att sänka farten i Danmark. Vejdirektoratet, Danmarks motsvarighet till Vägverket, prövar nu ett nytt grepp för att nå manliga fortkörare mellan 25 och 49 år. Bilisterna kan anmäla sig på en webbplats, där körvanorna mäts och registreras via mobiltelefoner. På så vis får förarna en konkret bild av hur de kör. Ett av kampanjens huvudbudskap är att högre fart på motorvägen inte ger någon större tidsvinst.

Norsk plan ska minska ungdomsolyckor i trafiken

•

Norge. Statens vegvesen, norska motsvarigheten till Vägverket, har tagit fram en plan för att minska ungdomsolyckorna. Bland annat ska målgruppen få information via sociala medier och andra nya kommunikationskanaler. Bakgrunden är de höga olyckstalen bland unga. En fjärdedel av alla trafikdödade i Norge är mellan 15 och 24 år, men de står bara för 7 procent av trafiken. Planen ingår i en nationell åtgärdsplan för trafiksäkerhet åren 2010–2013.

Foto: PHILIPH LINDBERG

Vägen till gruvan

Hallå där …

aktuellt

I maj gav regeringen Vägverket uppdraget att utreda och lämna förslag på hur privatpersoner med körkort kan stimuleras till att utbilda sig i och använda sparsam körning. Foto: TRONS

Sparsam körning till för alla I maj gav regeringen Vägverket uppdraget att utreda och lämna förslag på hur privatpersoner med körkort kan stimuleras till att utbilda sig i och tillämpa sparsam körning, det vill säga ett energieffektivt körsätt. Projektledare Peter Ericsson, kontorschef på Förarprov i Västerås, har tillsammans med företrädare för trafikskolor, andra myndigheter och ide-

ella organisationer inom trafikområdet, diskuterat och analyserat olika förslag på åtgärder som kan bidra till att fler kör sparsamt. Peter Ericsson. – Arbetet har flutit på väldigt bra. I princip var vi alla överens om de förslag vi kom fram till, och resultatet går i linje med Vägverkets miljöarbete. Effekten av ett sparsamt körsätt, i form av minskad förbrukning, är en viktig länk i en kedja av åtgärder för att minska koldioxidutsläppen, säger Peter Ericsson. Det första åtgärdsförslaget innebär att sparsam körning ska ingå som en obligatorisk del i den nuvarande introFoto: BOO ERICSON

Låt sparsam körning ingå i introduktionsutbildningen för privat övningskörning, gör informationssatsningar och utbilda ideella ambassadörer. De insatserna föreslår Vägverket i rapporten om sparsam körning som lämnats till Näringsdepartementet.

duktionsutbildningen för handledare i privat övningskörning, behörighet B. Beräkningar visar att det kan leda till en reducering av 11 800 ton koldioxid per år. Om man dessutom skulle erbjuda handledare en subventionerad och fördjupad utbildning i sparsam körning, skulle reduktionen bli mer än 13 000 ton koldioxidutsläpp per år. I förslaget ingår även att ta vara på den kunskap som ideella organisationer har att bidra med. Genom att utbilda ambassadörer för dessa organisationer beräknas utsläppen minska med minst 440 ton koldioxid per år. När ambassadörerna i sin tur sprider kunskapen vidare kan utsläppen minska ännu mer. Med organisationernas

breda kontaktnät och representation på till exempel mässor, utställningar och studiecirklar finns förutsättningar för en bred folklig förankring. Vägverket föreslår även en större informationssatsning i olika medier och kanaler samt ett antal olika aktiviteter. En liknande satsning har gjorts i Nederländerna. Trots en stor kostnad för staten, visar beräkningar att en sådan satsning kan ge samhället en stor vinst genom att koldioxidutsläppen kan minska med 29 000 ton per år. – Förhoppningen är att förslagen ska leda till att fler kör sparsamt. Dels är det bra för miljön, dels spar bilisten själv pengar, säger Peter Ericsson. LENA JOHANSSON

Effektivare behandling av bygglov Foto: Göran Selander

vägen man vill placera byggnaden, var en eventuell infart är tänkt och foton. I Falun och Borlänge har man gått vidare med överenskommelser som innebär att kommunerna inte skickar alla bygglov till Vägverket för yttrande. Jasmine Skarp har anordnat kurser med de två kommunerna I samhällsplanerarnas uppgifter ingår att Jasmine Skarp. för att diskutera trafiksäkerhet och utfarter. – Båda kommunerna har nu själva komyttra sig över bygglovsansökningar och petensen inom dessa områden. Endast i viktigare främst titta på trafiksäkerheten. Det handlar om principfall och mer komplicerade ärenden kontakutfarter och siktsträckor, men även buller. tas Vägverket, säger Jasmine Skarp. – Vi vill lägga mer tid på arbetet i tidiga skeden i samhällsplaneringen och på mer övergripande fråDe bygglov som samhällsplanerarna yttrar sig gor, för att utforma ett hållbart transportsystem, över nu är sådana som berör större allmänna väsäger Jasmine Skarp, samhällsplanerare i Falun. gar, exempelvis riksvägarna 50, 70 och 80. Andra För att ytterligare påskynda hanteringen uppmaexempel är bygglov som rör exploateringar där nar samhällsplanerarna alla kommuner att lämna trafikmängden förväntas öka markant, bygglov på fylligare underlag i remisserna för att Vägverket ska vägar med vägarbeten eller om kommunen av ankunna göra en mer kvalificerad bedömning direkt på nan anledning känner att man vill ha en fördjupad kontoret. Det är till exempel uppgifter om hur nära För att effektivisera arbetssätten ordnade Region Mitt för två år sedan seminarier där hanteringen av bygglov diskuterades med kommuner. Bland annat diskuterades ett förslag som innebär att Vägverket inte åker ut på plats.

V Ä G V E RKS TI D N I N G E N

N R 8 D E C E M BE R 2009

Hanteringen kan förenklas när det gäller bygglov efter mindre vägar. Samhällsplanerna i Region Mitt har ett samarbete med Borlänge och Falu kommuner. Foto: LENA SÖDERSTRÖM

dialog med Vägverket. Arbetssättet har fallit väl ut och båda parter är mycket nöjda. Ärendemängden har minskat och kommunen har kunnat korta sina handläggningstider. – På det här sättet använder vi skattebetalarnas pengar på ett mer effektivt sätt. Flera av regionens andra kommuner har visat intresse för liknande överenskommelser, säger Jasmine Skarp. LENA SÖDERSTRÖM

Att våga säga nej kan rädda livet För sex år sedan var Andreas Karlsson en hårsmån från att dö vid en krock mot en husvägg i centrala Borlänge. Han satt fastklämd i den kraschade bilen med svåra skador. Bara några minuter tidigare hade han gjort det ödesdigra valet att sätta sig i en bil där föraren var berusad.

BORLÄNGE.

Olyckan ändade en lovande ishockeyspelares karriär och drömmen om ett proffsliv på is. Som hockeyspelare har Andreas motat hårda slagskott och tagit emot benhårda tacklingar mot rinkarnas sviktande träsargar. Men bilkraschen mot en bergfast husvägg var en smäll åtskilligt större än vad And reas kropp klarade av. Hela olycksförloppet och en tid efter är borta ur minnet, från det att han kliver in i bilen tills han vaknar upp på sjukhuset. – Klarade jag mig? Det var det första jag sa, när jag vaknade upp på sjukhuset i Falun, säger Andreas. – Det kan du tacka din goda fysik för, svarade läkarna. I övrigt var deras besked dystert. Bruten fotled, brutet nyckelben, spräckt skalle och krossat bäcken. Andreas kunde nu se konsekvenserna av sitt felval. Nu väntade lång rehabilitering och behovet av nya mål i livet. I dag har han startat egen firma där han föreläser om alkohol och trafik

Om olyckan Av spåren att döma hade bilen kört med hög fart genom Borlänge, kanske 70–100 km/tim. Föraren tappade kontrollen över bilen som åkte rakt över en rondell. Bilen snurrade runt och träffade hörnet på husväggen med bakdelen och höger sida. Andreas klämdes fast i sitt bilbälte. Föraren ådrog sig minst lika allvarliga skador.

Andreas Karlsson var för sex år sedan nära att dö då bilen han åkte i krockade mot en husvägg. I dag föreläser Andreas om den natt då han valde att åka med en bil där föraren var berusad. Foto: DANIEL EKSTAM

säkerhet. Tillgångarna är han själv, positivt tänkande och enkla budskap. – Alla människor ställs dagligen inför olika val där det gäller att välja rätt. I trafiken är det alltid rätt att välja bort alkoholen. Åk aldrig med en berusad förare, uppmanar Andreas. Nu åker han landet runt med sin föreläsning. Ett par tre gånger i veckan kan det bli och sedan starten har han föreläst minst femtio gånger. Publiken finns i framför allt skolor, kommuner och olika föreningar med koppling till trafik och trafiksäkerhet. Också en whiskyklubb har han talat inför. Den vanligaste frågan du får, kan jag tänka mig, är ”Varför klev du in i bilen den där nyårsnatten 2003–2004?”. – Med facit i hand kan man verkligen fråga sig det. Att jag lever i dag är nästan svårt att tro med tanke på hur demolerad bilen var. En hel del tur hade jag nog. Men jag hade klokt nog tagit på mig bilbältet. Kloka ungdomar fattar fel beslut och olyckan är oundviklig. Är det så enkelt? – Nej, det handlar nog mer om ett kalkylerat risktagande. Argumenten mot alkoholen finns ju där, ändå väljer man att inte säga nej. Det är svårt att förstå men så är det. Man är 18 år och osårbar, det finns en övertro på V Ä G V E RKS TI D N I N G E N

Andreas Karlsson som tidigare var en duktig hockeyspelare provar hur det känns att stå på ett par skridskor efter olyckan. Foto: PRIVAT

den lyckliga omständigheten att ”det händer inte mig”. Har du i dag någon rimlig förklaring till varför du valde att sätta dig i bilen? – Nej, faktiskt inte. Bilden var den vanliga. Ungdomar firade nyår. Det var fyrverkerier och alla hade roligt. Vi samlades hemma hos mig. Det dracks en del, drinkar och bål. Vid tretiden på natten kom förslaget att vi skulle ut på stan. Sedan skulle vi hem. Så gott som alla hade druckit sprit och ingen borde köra. Ändå gjorde jag valet att sätta mig bredvid en onykter förare. Där fanns väl en del kamrattryck också. Ingen vill ju känna sig utanför. Andreas Karlsson säger att han inte kan ångra beslutet i dag. Men att förverkliga sina drömmar och mål har blivit än viktigare, i alla fall

N R 8 D E C E M BE R 2009

de som han kan klara av med de nya förutsättningar han ställts inför efter olyckan. – Att jag valde fel ska ju inte betyda att andra måste göra samma misstag. Kan jag med mig själv som förebild få andra att inte koppla ihop alkohol och bilkörning, ja då har jag gjort en betydelsefull insats. CONNY KARLSSON

Andreas Karlsson Ålder: 24 år Arbete: Driver egen firma. Föreläser om alkohol och trafiksäkerhet och om drömmar och mål. Bland annat samarbetar Andreas med Vägverkets Don’t drink and drive. Umgänge: Under den svåra tiden fick jag se vilka som var mina verkliga vänner. Fritid: Ser på idrott. Dröm: Någon att dela livet med.

tema: klimat & miljö 120

100

0 1990

1995

2000

2005

2010

Vägverket lanserar Tätare uppdateringar av hur mycket koldioxid som släpps ut, och en mer komplett bild av utsläppen. Det ska Vägverkets nya klimatbarometer visa. Barometern kommer att synas och uppdateras varje månad på Vägverkets webbplats och på Infarten.

V Ä G V E RKS TI D N I N G E N

Att mäta hur mycket koldioxidutsläpp som transportsektorn orsakar är i sig inget nytt, men sättet det görs på i klimatbarometern har inte gjorts förut i Sverige. Vägtrafikens klimatpåverkan redovisas sedan tidigare årligen. Under året förekommer däremot ingen rapportering av variationer i utsläpp.

N R 8 D E C E M BE R 2009

Den nya barometern kommer att uppdateras varje månad och utgå från koldioxidutsläpp av bensin, etanol till låginblanding, E85 samt bussbränsle, diesel, biodiesel inblandad i diesel i olika grad, naturgas och biogas. – Det nya är kontinuiteten i hur mätningarna görs och att de speglar hela produktions- och distributionskedjan i framställandet av drivmedel,

Klimatbarometern För att få en bättre koppling till de klimatmål som satts upp av i-länderna utgår klimatbarometern från 1990 års utsläppsnivå, vilket är lika med index 100. Den månatliga uppdateringen och jämförelsen gör att eventuella trendförändringar syns fortare, vilket gör att lämpliga åtgärder kan sättas in tidigare.

Klimatmål Riksdagen beslutade i juni 2009 att målet för de svenska utsläppen av växthusgaser från verksamheter som inte ingår i systemet för handel med utsläppsrätter, ska vara en minskning med 40 procent till år 2020 jämfört med 1990 års utsläppsnivåer. Temperaturmål: Den globala ökningen av medeltemperaturen begränsas till högst två grader jämfört med förindustriella nivån. Sverige ska verka internationellt för att det globala arbetet inriktas mot detta mål. Andra mål och strategier förutom utsläppsmålen: • Sverige ska år 2030 ha en fordonsflotta som är oberoende av fossil energi • 10 procent av energin i transportsektorn ska vara förnybar 2020. Källa: Naturvårdsverket

Den streckade linjen visar nödvändig minskning för att klara FN:s tvågradersmål.

Med hjälp av en helt ny klimatbarometer ska Vägverket få bättre koll på utsläppen och även bättre kunna förmedla hur utsläppen av koldioxid ökar eller minskar. Foto: SUSANNE LINDHOLM

2015

2020

2025

2030

2035

klimatbarometern säger Håkan Johansson, nationell klimatsamordnare på Vägverket. Redovisningen speglar också hela bränslets livscykel från utvinning till förbränning. – Etanol och biogas är exempel på drivmedel som tidigare räknats som om de inte släpper ut någon koldioxid. Men framställning och distribution

av drivmedel ger också utsläpp, vilket nu finns medräknat, säger Håkan Johansson. Förhoppningen med det nya sättet att mäta utsläpp är att lämpliga insatser i form av styrmedel kan sättas in så snabbt som möjligt. Olika former av beskattning och skattelättnader hör till de medlen, men det finns

V Ä G V E RKS TI D N I N G E N

också mycket att göra som individ, enligt Håkan Johansson. – En ökad insats i sparsam körning och hastighetsefterlevnad skulle till exempel kunna ge goda resultat. Skulle alla köra sparsamt och hålla hastigheten skulle vi kunna minska utsläppen med cirka 10 procent, säger Håkan Johansson. HANNES FORSSELL

N R 8 D E C E M BE R 2009

Håkan Johansson, nationell klimatsamordnare på Vägverket, arbetar med den nya klimatbarometern. Foto: KRISTINA ERIKSSON

tema: klimat & miljö Transportsektorns del i klimatfrågan

V Ä G V E RKS TI D N I N G E N

N R 8 D E C E M BE R 2009

Hallå där… … Per Björklund, ämnesråd på näringsdepartementet, som bland annat arbetar med transportfrågor under Sveriges ordförandeskap i EU.

Klimatneutrala godstransporter är ett av projekten som ska visa hur klimatpåverkan från vägburna godstransporter i Sverige kan minska genom olika åtgärder och vad de medverkande aktörerna kan bidra med. Foto: TRONS

Vägtransporter står i dag för ungefär en tredjedel av de svenska energirelaterade utsläppen av växthusgaser. Sektorn hör till en av de snabbast växande. Vägverket arbetar på olika sätt med att begränsa klimatpåverkan på väg. Vad som behöver göras beskrivs i den nu uppdaterade klimathandlingsplanen. – Vägverkets arbete med att begränsa vår klimatpåverkan är en stor fråga i dag och det kommer att bli en ännu större fråga i framtiden, säger Per Lindroth, chef på Vägverkets enhet för miljöstrategi. I klimathandlingsplanen beskrivs hur Vägverket ska arbeta för att begränsa koldioxidutsläppen, och hur myndigheten ska bidra till att nå de utsläppsmål som satts upp av regeringen. Lagstiftning, samverkan med

Per Lindroth är chef på Vägverkets enhet för miljöstrategi. Enligt honom kommer miljöfrågan att bli allt större i framtiden. Foto: KRISTINA ERIKSSON

andra myndigheter och organisationer och klimatåtgärder i den egna verksamheten är exempel på hur det övergripande arbetet ser ut. Konkret betyder detta bland annat att verka för en energieffektiv samhällsplanering, där

Sveriges EU-ordförandeskap Sverige är ordförande i EU 1 juli–31 december 2009. Ordförandeskapet i EU växlar halvårsvis mellan de olika medlemsländerna. Ordförande ska vara drivande i EU:s lagstiftande och politiska beslutsprocess. Ordförandelandet ska bland annat leda arbetet i rådet, ta fram datum för rådets möten och agera ordförande på dessa möten. Ordförandelandet ska vara opartiskt och ta vara på alla medlemsländers intressen. Det är även ordförandelandets uppgift att representera rådet inför de andra EU-institutionerna, samt att representera EU inför länder utanför EU och i internationella organisationer.

Vägverket arbetar tillsammans med andra samhällsinstanser för att skapa ett så transport effektivt samhälle som möjligt, där bilen används sparsamt. Satsningar på sparsam körning, hastighetsefterlevnad och att berätta om fordon som är bättre för miljön, är andra exempel på hur Vägverket arbetar för att göra transportsektorn miljövänligare. Ett annat aktuellt område är energieffektivisering av byggande, drift och underhåll av vägar. Klimathandlingsplanen används nu både nationellt och regionalt som stöd inom miljö området i verksamheten. – Ute på regionerna finns samtidigt miljöstrateger som är väl insatta och kan bidra med en övergripande bild regionalt, säger Håkan Johansson, klimatsamordnare på Vägverket. HANNES FORSSELL

FN:s klimatkonferens i Köpenhamn Målet med Klimatkonferensen är att länderna ska komma överens om ett nytt klimatavtal. Det är bråttom eftersom det nya avtalet ska ersätta Kyotoavtalet som går ut 2012. Avtalet finns till för att reducera växthusgaserna och deras negativa effekt på miljön. Konferensen pågår 7–18 december i Köpenhamn och är den femtonde av de årliga konferenserna, så kallade Conference of the Parties, Cop. På Cop 15 träffas de länder som undertecknat klimatkonventionen. EU agerar gemensamt i de internationella klimatförhandlingarna. Det är FN:s klimatkonvention – United Nations Framework Climate Change Convention, UNFCCC, som ligger till grund för det internationella klimatsamarbetet.

V Ä G V E RKS TI D N I N G E N

N R 8 D E C E M BE R 2009

Foto: Sandra Baqirjazid

Transportpolitiken inom EU efter 2010 är prioriterat under ordförandeskapet – vad innebär det? – Det innebär rent konkret att kommissionen har tagit fram ett dokument om hur den europeiska transportpolitiken ska bedrivas de närmaste 20–30 åren. Det gör man för att komma med en ny vitbok som slår fast den framtida transportpolitiken. Vi har tagit fasta på det här och ser till att ministrarna kan träffas för att debattera kommande transportpolitik. Hur mycket kan Sverige påverka EU som ordförande? – Rent formellt har vi kanske till och med mindre chans att påverka, eftersom ordföranden ska vara neutral. Men samtidigt har vi nu alla ingångar till parlamentet och kommissionen. Vi träffar viktiga personer med jämna mellanrum och det är en informell väg att påverka. Finns det olika inriktningar i de olika länderna? – Absolut. För oss som jobbar med de här frågorna är det vår vardag att försöka hitta lösningar som får alla 27 länder, kommissionen och parlamentet med på noterna. Det blir kompromisslösningar som kan verka urvattnade, men det är lösningar som omfattar en stor del av Europa. Vad finns det för skillnader? – Holland till exempel har starka traditioner med lastbilstransporter och vill därför underlätta för dem. Tyskarna har mycket tågtrafik och vill värna om den marknaden. Tyskarna är också restriktiva med transittrafiken. Det måste vara tillåtet med den europeiska genomfartstrafiken, men det är kanske inte så kul att vara landet där alla lastbilar drar igenom. Danskarna är väldigt inriktade på sjöfart och sjöfartsreglering genom att de har en stark flotta. Varje land har sin käpphäst. Klimatkonferensen i Köpenhamn genomförs nu i december. Hur viktiga är transport frågorna där? – Frågan om utsläpp från luftfart och sjöfart är viktiga. De har inte varit med tidigare. Direkta åtgärder diskuteras inte på konferensen men sedan ska länderna och de olika sammanslutningarna diskutera hur man ska nå målen. JENNIE MÖRK

i själva verket Attraktiv arbetsgivare på turné Samhällsbyggarmontern, en monter som visar upp Vägverket som attraktiv arbetsgivare, är ute på riksturné. I vinter finns den på sju gymnasieoch studentmässor, som tillsammans väntas locka minst 70 000 gymnasieelever. – Vi måste bredda vår rekryteringsbas. Därför är det viktigt att fler unga kvinnor och fler ungdomar med varierande bakgrund hittar till våra utbildningar, säger Maria Axberg som är personalstrateg och ledstjärna i projektet Attraktiv Arbetsgivare. Maria Axberg, Vägverket, visar Yrkeshögskolans stora utbud för intresserade gymnasister. För den som är intresserad av jobb som samhällsbyggare finns många utbildningar att välja bland. Foto: PETER BEHRMAN

Ny trafiksäker riksväg i Småland Efter flera års utredningar och planering är riksväg 25 mellan Växjö och Alvesta nu ombyggd och invigd. Vägens standard diskuterades under flera år men besluts tog på att bygga ut vägen till varierande 2+2 och 2+1 körfält. Arbetet har pågått sedan i januari 2009.

ALVESTA.

Anna Karlsson, Vägverket i Växjö har varit projekt ledare och är nu glad att trafikanterna fått en trafik säker väg. Foto: KERSTIN ERICSSON

Fokus på förbifart Stockholm STOCKHOLM. Totalt 12 samrådsmöten har projektet Förbifart Stockholm haft under hösten för att informera och ta emot synpunkter om den planerade förbindelsen, som ska avlasta Essingeleden. Det har varit varierat deltagarantal – från knappt 20 besökare i Rinkeby till nästan 200 personer i Vällingby. – Vi tycker ändå att det varit mest fokus på hur Förbifarten ska byggas och inte så mycket på varför. Det har varit lokala frågor om cirkulationsplatsers placeringar, störningar under byggtiden och om vägen inte kan gå längre sträcka i tunnel i stället för ovan mark förbi Hjulsta och Häggvik, säger projektinformatör Thomas Lenneblad.

En knappt kilometerlång gång- och cykelväg i Bankeryd utanför Jönköping invigdes nyligen. Foto: HÅKAN STRAHL

Skolbarn invigde gång- och cykelväg i Bankeryd Alla invigningar är inte stora, men har ofta stor betydelse för dem det berör. Så var det när en knappt kilometerlång gång- och cykelväg i Bankeryd utanför Jönköping invigdes nyligen. Den var efterlängtad sedan länge och går nu förbi Bankeryds kyrkskola. – Det är roligt med sådana här projekt som är så uppskattade och att många, framförallt barnen,

JÖNKÖPING.

V Ä G V E RKS TI D N I N G E N

N R 8 D E C E M BE R 2009

kommer ha stor glädje av denna gång- och cykelväg, säger projektledare Bengt Linder på Region Sydöst som på bilden hjälper eleverna med bandklippet. Innan själva invigningen fick barnen en lektion i trafiksäkerhet av kommunens trafiksäkerhetssamordnare, bland annat om vikten av att använda reflexer.

åsikten

Skicka ditt inlägg till Vägverkstidningen, Vägverket, 781 87 Borlänge, eller e-post: vagverkstidningen@vv.se. Du får skriva under signatur. Redaktionen förbehåller sig rätten att redigera bidrag.

h is to r i a

Snart går Vägverket i graven och det nya Trafikverket träder fram. Men tittar man bakåt i historien kan man se att den transportslagsövergripande tanken inte är ny. Jan-Olof Montelius på Vägverkets museum guidar dig genom en del av historien.

Ett nygammalt verk? Vägverkets vapen

Verksledningen i Kungliga väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, foto i samband med verkets 100-årsjubileum 1941. Fr v: Vägtrafikinspektören Ragnar von Segebaden, Vägbyrån, Broinspektören Rudolf Kolm, Brobyrån, stf GD Axel Valsinger, GD Nils Bolinder, byråchef Sven Stenberg, Hamnbyrån, byråchef A G Braune, Kameralbyrån, byråchef Ernst Ljungberg, Järnvägs- och luftfartsbyrån.

Just nu pågår på olika håll ett intensivt arbete med att slå ihop Vägverket, Banverket, delar av Transportstyrelsen, Sika och Sjöfartsverket till det nya Trafikverket. Nytt, djärvt och framåtblickande kan det tyckas vid en första anblick. Men är det egentligen så nytt? Egentligen är vi nu tillbaks på ”ruta ett”, som det såg ut när Vägverket bildades 1841. Idén till det nya verket, som skulle samla alla de dåtida transportsystemen var kaptenen Axel Erik von Sydow, som 1840 gav ut en liten skrift ”Publika arbetens nytta och nödvändighet”. Han föreslog bland annat betydande statsanslag till vägbyggnader samt ett centralt ämbetsverk för vägväsendet och andra allmänna arbeten. Förslaget väckte starkt intresse hos Karl XIV Johan. Genom ett kungligt brev

den 6 augusti 1841 inrättades ”Kongliga Styrelsen för Allmänna Wäg- och Wattenbyggnader”. Det nya verket fick bland annat till uppgift att handlägga frågor rörande ”anläggningar och förbättringar av kanaler, slussar, vägar, broar, färjor samt andra vatten- och landskommunikationer, hamnbyggnader och muddringar, strömrensningar.” Under 1850-talet kom järnvägsbyggandet i gång på allvar i Sverige. För arbetena med statens järnvägsbyggnader skapades från början en från väg- och vattenbyggnadsstyrelsen fristående organisation, ”Styrelsen över statens järnvägsbyggnader”. Denna styrelse upphörde 1882, då den högsta ledningen för statens järnvägsbyggande överfördes till Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen (Vägverket). År 1888 överflyttades denna verksamhet till den nyinrättade Kungl.

järnvägsstyrelsen. Tillståndsgivning och kontroll av enskilda järnvägar, senare även spårvagnar och pendeltåg, fanns kvar inom Vägverket ända till 1989, då denna uppgift överflyttades till det nyinrättade Banverket. År 1936 fick Vägverket även befogenhet att vara luftfartsmyndighet. Den tidigare järnvägsbyrån omändrades till en järnvägs- och luftfartsbyrån. Andra uppgifter var inspektionen över landets hamnar, som hamnbyrån skötte om. Efterhand renodlades vägfrågorna. År 1945 överfördes luftfartsverksamheten till den nybildade Luftfartsstyrelsen. Hamnbyråns uppgifter överfördes 1955 till det då bildade Sjöfartsverket. Nu är vi alltså snart tillbaks till 1841 års organisation och till hur Vägverket såg ut till mitten av 1900-talet! Jan-Olof Montelius, Vägverkets museum

Vägverkets ursprungliga vapen från 1940. Kungliga väg- och vattenbyggnadsstyrelsens vapen fastställdes av Kungl Maj:t 20 september 1940. Originalet med egenhändig namnteckning av Gustaf V och påskriften ”gillas” finns i Vägverkets museum. Vingarna på vapnet symboliserar grekernas Hermes och romarnas Merkurius, som i den antika världen fungerade som vägvisare och de vägfarandes gud. Bron symboliserar verket som brobyggare och brohållare, vilket även gäller järnvägsbroar. Vattenlinjen under bron kan symbolisera att verket 1940 även var myndighet för hamnbyggnadsfrågor. Kronan symboliserar att Sverige är en monarki. I n s ä n da re

En lysande idé! Alla i hela Vägverket släcker ner så mycket som det går av elektriska prylar – datorer, bildskärmar, lampor, ljusstakar och annat – när vi går på julledighet! När vi kommer tillbaka efter helgerna upptäcker vi att det inte alls var så svårt, så vi fortsätter att stänga av alla onödiga stand by-funktioner i all framtid. Hela november har varit mörk och trist hos oss, men det är beckmörkt i fattiga länder också och där har man inte samma tillgång till el. Vi tänder ljusen för vår egen skull, men vi släcker ner för jordens klimat. Du själv är väl den bästa energikällan när det gäller att värma, glittra och stråla! Många bäckar små … Foto: ALEXANDRA BÄCKSTRÖM

V Ä G V E RKS TI D N I N G E N

N R 8 D E C E M BE R 2009

reportage: ruinvägar

Ruinvägar Ruinmotorvägar eller ruinvägar används som benämning på vägar som inte används. Begreppet används inte uteslutande för motorvägar, utan även för att referera till av- och påfarter samt mindre vägstumpar som av olika anledningar blivit lämnade.

Huvudstaleden som planerades på 60-talet byggdes aldrig klart. Solna kommun ser dock gärna att planerna aktualiseras igen och att vägen skulle kunna byggas i tunnel. Då kanske den gamla avfarten kan tas i bruk. Foto: THERESE JACOBSON

På jakt efter vägruiner En avfart från Essinge leden i Stockholm ligger gömd i mörkret. Grenar växer in över vägen. Mossan har fläckvis tagit över asfalten som så småningom slutar tvärt i skogen. Det som skulle leda trafiken till en ny motorväg, är i dag en av Sveriges ruinvägar.

STOCKHOLM.

Solna kommun motsatte sig planerna på den tilltänkta Huvudstaleden. Projektet fick avbrytas och planerna lades på is. En vilja att någon gång blåsa liv i planerna har funnits kvar, vilket är förklaringen till att avfarten inte rivits sedan dess. Förekomsten av sådana här platser fascinerar. På internet är det tydligt. I diskussionsforum delar entusiaster med sig av bilder och GPS-koordinater i hundratals inlägg. En gammal landsväg utanför Älmhult, en öde rastplats norr om Jönköping och avklippta vägar i Skåne.

En av dem som delar med sig av sina upptäckter är Jan Jörnmark. Han har skrivit flera böcker på temat och han ligger även bakom hemsidan ”Övergivna platser” där bilder av alla möjliga ruinfynd läggs ut. Omkring 30 000 besökare varje månad säger något om vilket intresse som finns, tycker Jan Jörnmark, och han ser flera anledningar till att det är så. – Dels finns en förvåning över det som av många uppfattas som kapitalförstöring och dels finns det en skräckblandad fascination över att se de vardagliga miljöerna helt tomma. En tredje sak är att det här blir något av en tidsresa för många, säger Jan Jörnmark. Att ruinvägar egentligen inte ska finnas alls bidrar sannolikt också till fascinationen. Vägverket återställer vägar snabbt och varje gång en ny väg ska ersätta en äldre tas beslut V Ä G V E RKS TI D N I N G E N

vis marken, säger Olov Niska, chef på planprövningsenheten på Vägverket. Men uppenbarligen finns alltså ändå öde sträckor och vägrester att utforska i Sverige. Ruinvägarna runt Stockholm är väl kamouflerade och gömda, trots att de ligger nära stora trafikerade vägar. Cementblock gör det omöjligt att åka ut på avfarten med bil i dag. Efter 200 meter slutar den oanvända avfarten tvärt i snårig skog. Yttersta kanten av vägpartiet används i dag som en cykeloch gångbana som fortsätter in mellan träden. Foto: THERESE JACOBSON

om vad som ska göras med den gamla vägen. – Det vanliga är att den äldre vägen ligger kvar och att markägaren vill använda den som enskild väg. Om ingen vill använda vägen återställs vanligtN R 8 D E C E M BE R 2009

Att utforska övergivna platser och vägar är ett internationellt fenomen. På tyska och polska hemsidor finns bilder och historier om hela motorvägar som blivit lämnade, de flesta efter andra världskriget. Jan Jörnmark menar att Sverige har svårt att konkurrera här. Den häftigaste ruinvägen som han själv besökt låg mellan Polen och Kaliningrad. – Det var en övergiven autobahn från 1934. Det var helt enormt och bedövande att se. Nu är den renoverad och asfalterad igen. Men det var tveklöst världens bästa ruinmotorväg.

Det är ett lite konstigt ställe att bo på. För företaget som driver Campus Solna var det fördelaktigt att placera de tillfälliga bostäderna på en outnyttjad vägsträcka. I andra fall då tillfälliga bostäder placeras på till exempel grönområden överklagar ofta privatpersoner. Men sådana konflikter undgick man med den här kreativa lösningen där marken redan var använd. Foto: THERESE JACOBSON

gen blivit lämnad, säger han. – När jag kom hit såg jag att den stora vägen hade blivit avdelad. Jag har tänkt på att asfalten här ser gammal ut.

En övergiven väg behöver inte alltid innebära att gräset och mossan tar över. ”Campus Solna” är exempel på en ruinväg som fått ett nytt användningsområde – som uppställningsplats för studentbostäder. Intill Huvudsta centrum väster om Stockholm ligger en annan del av motorvägen som aldrig blev klar. Här står små träbaracker i rader på grov asfalt som lades som en del i det påbörjade vägbygget. De gamla väglyktorna, som inte fungerar, sticker upp

Jakob och Mounir pluggar båda på Kungliga tekniska högskolan i Stockholm under det här läsåret. De tycker inte det finns något att invända mot boendet de fått under tiden. – Men jag kan medge att det är lite konstigt. Alla skrattar första gången de kommer hit och ser stället. Men det fungerar riktigt bra, säger Jakob Gleissl. THERESE JACOBSON

Urban Exploration Utbytesstudenterna Mounir Mecheri och Jakob Gleissl hade både sett bilder av campusområdet innan de flyttade hit. Själva tänker de inte längre på att det är en tidigare väg, säger de. De ser bara området som sitt boende. Foto: THERESE JACOBSON

här och var mellan barackerna. – Jag tycker det här är ett bra sätt att använda utrymmet, säger den tyske utbytesstudenten Jakob Gleissl, som bor i området. V Ä G V E RKS TI D N I N G E N

Jakob går mellan barackerna och knackar på hos en kompis några dörrar längre bort på gatan. Mounir Mecheri, utbytesstudent från Frankrike, öppnar dörren. Han vet inte varför vä-

N R 8 D E C E M BE R 2009

Urban Exploration, UE, är en subkultur som går ut på att utforska stängda och övergivna platser. Ofta handlar det om underjordiska system eller övergivna byggnader, men även utforskning av ruinvägar förekommer. Internet spelar en central roll för UE-kulturen. Det största svenska UE-forumet har omkring 660 registrerade medlemmar.

porträttet M I CKES dag p å jobbet 8.05

Bilen rullar ut från Solnakontoret. Tillsammans med Raul Jansson, besiktnings ingenjör på Bilprovningen, ska Micke göra undersökning av två olycksplatser och tre olycksfordon.

9.15

11.45

Framme på första olycksplatsen där en man förolyckats på en fyrhjuling ett par dagar tidigare. Vid olycksplatsen ska cirka 40 parametrar läsas av. Micke mäter allt från vägbredd till siktförhållanden.

Efter lunch har turen kommit till undersökning av olycksplats nummer två. Micke och Raul har först svårt att identifiera olycksplatsen, som enligt polisens uppgift ska ha varit på den förolyckades uppfart. En granne pekar ut platsen.

12.45

På en bilfirma står bilarna som varit inblandade i olyckan på uppfarten. Micke och Raul undersöker dem noggrant. Spårdjup i däcken, säkerhetsbälten, krockkuddar och karosskador.

På olyckligt uppdrag SOLNA. Alla vägtrafikolyckor med dödlig utgång analyseras av Vägverket. I snitt en gång i veckan undersöker Mikael Lyckman både fordon och olycksplats för att ta reda på hur olyckan gått till.

Det är en kylig morgon i november och Mikael Lyckman är ute på ett ganska ovanligt uppdrag. På en och samma dag ska han och kollegan Raul Jansson från Bilprovningen undersöka två olycksplatser och tre olycksfordon. I ett dike förbryllar ett jordhål, som inte överensstämmer med bromsspåret på vägen intill. – Han kanske egentligen hamnade där, men så ställde man ljusen och blommorna där borta för att det var enklare. Vi får kolla på räddningstjänstens bilder senare, säger Mikael Lyckman, och pekar bort mot busshållplatsen där blommor, ljus och avskedshälsningar till en man som förolyckats på sin fyrhjuling är placerade i en ring. Sedan 1997 har Vägverket haft i uppdrag av regeringen att genomföra djupstudier av alla dödsolyckor på vägarna. Syftet är att få en så komplett bild som möjligt av vad som har hänt före, under och efter trafikolyckan. Resultatet kan leda till att man omedelbart gör förändringar i vägmiljön, men är också underlag för det långsiktiga arbetet med vägutformning och fordonsutveckling. Mikael Lyckman arbetar alltid tillsammans med en kollega från Bilprovningen. På olycksplatsen samlar de information som de tar med tillbaka till analysgruppen. Den består av dem själva, en läkare, en beteendeve-

Mikael Lyckman Ålder: 34 år. År på Vägverket: cirka 2 år. Familj: Sambo och en hund. Intressen: Svenska fjällen, sport i alla dess former.

Mikael Lyckman är olycksutredare på Vägverket. Syftet med analyserna är att få en komplett bild av före, under och efter olyckan.

Foto: JENNY LUNDMARK

tare och en djupstudiesamordnare. I gruppen pratar de sen om olyckorna ur allas perspektiv. Efteråt har de oftast en ganska tydlig bild av vad som orsakade olyckan. – Man blir mycket mer medveten om hur lätt det är att en olycka inträffar – hur lite det egentligen behövs. Jag är noga med att använda den skyddsutrustning som finns, men jag ältar inte olyckorna efter arbetstid, säger Mikael Lyckman. V Ä G V E RKS TI D N I N G E N

Han tycker att det värsta är när någon omkommer, som gjort allt i sin makt för att färdas säkert, men befunnit sig på fel plats vid fel tillfälle. Ännu så länge har han inte utrett en olycka där ett barn har dött. Människa, vägmiljö och fordon är de faktorer man utreder. Det är väldigt sällan som tekniska brister på fordonet har bidragit till olyckan. Mikael Lyckmans uppgift blir att lägga N R 8 D E C E M BE R 2009

ett pussel. Hade han klarat sig om han haft bälte? Hade nya däck kunnat förhindra att olyckan skedde? Det händer att han möter anhöriga på olyckplatsen. Då lyssnar han om de tar första kontakten och försöker bara fråga dem saker i fall läget känns rätt. – Värst är de gånger man ser spår av omkomna i fordonen. Man blir nog lite avtrubbad, men det kanske krävs för att man ska kunna hålla på med det här. JENNY LUNDMARK

utveckling

Tipsa redaktionen om forskning och teknik i och kring Vägverket: vagverkstidningen@vv.se.

Svarta lådor ger billigare försäkring Terese Alstin utvecklar framtidens cykelhjälmar. En osynlig hjälm presenteras nästa år. Foto: ANNELI NILSSON

Osynlig hjälm ska locka fler användare Systemet med smarta försäkringar kan i förlängningen ge dyrare försäkring åt den som kör för fort. Kanske gör det att färre kommer att åka fast i polisens kontroller. Foto: KERSTIN ERICSSON

En svart liten låda som håller koll på hur fort du kör. Det är grunden i smarta försäkringar som ska testas i Sverige i vår. Utan Vägverkets uppgifter från NVDB, nationella vägdatabasen, skulle projektet inte vara möjligt. Tanken med smarta försäkringar är att föraren ska betala den premie som passar körbeteendet. En person som kör lugnt ska inte behöva betala lika mycket som en person som ofta kör för fort. – Den som har ett aggressivt körsätt och kör för fort är en sämre affär för försäkringsbolagen, säger Johnny Svedlund, utredare på intelligenta transportsystem, ITS. Vägverket är med i ett projekt tillsammans med försäkringsbolaget Salusansvar där det under hösten har pågått en jämförande studie mellan olika tekniska system. I vår startar en försöksstudie där uppåt 400–500 personer ska testa de så kallade svarta lådorna som samlar in informationen. – Vägverket stöttar för att utveckla konceptet Smarta försäkringar. Det bygger på data från NVDB och finns inte det tillgängligt faller en del av avsikten med försäkringarna, säger Johnny Svedlund.

bygger på att undvika försäkringsbedrägerier vid till exempel krockar. De har inte tillgång till ett system med hastighetsgränserna inlagda på vägarna som vi har, säger Johnny Svedlund.

Den svarta lådan. Foto: OCTO TELEMATICS

Från NVDB hämtas uppgifter om vägens hastighetsbegränsning och tillsammans med information från den svarta lådan om hur fort föraren har kört, skickas det till försäkringsbolaget. I vissa länder i Europa är försäkringar av den här typen vanliga under namnet Pay as you drive. Men det finns skillnader. – Försäkringar i till exempel Italien är dyrare och skadefrekvensen är större. Deras koncept Svarta lådor Lådan är stor som en tändsticks ask av den större typen och monteras in i fönstret. Den innehåller ett modem och en logger som samlar in data från en GPS. Vägverket medfinansierar delar av ett försöksprojekt i vår där de svarta lådorna ska testas i bilar. Den svarta lådan kommer förmodligen att ingå när kunder köper Smarta försäkringar i framtiden.

Försäkringsbolagen hoppas på lägre kostnader med Smarta försäkringar och kunder som kör lugnare får en lägre försäkringspremie. Även Vägverket ser stora fördelar med systemet att sätta in svarta lådor i bilar. – Vi kan få genomslag i ökad trafiksäkerhet. Det kan också sprida sig till motorcyklar och till transportnäringen. Men om vi ska göra ytterligare insatser för att driva på utvecklingen måste vi veta om det är ett framgångsrikt affärskoncept i Sverige, säger Johnny Svedlund. Det är inte första gången som svarta lådor i bilar diskuteras i Sverige. Argumentet att lådorna kan vara ett integritetsproblem har dykt upp. Men det ser inte Johnny Svedlund som något stort problem. – Uppgifterna blir avidentifierade. Försäkringsbolagen kommer aldrig att veta var kunderna har varit, möjligen vilken del av vägnätet och förstås vilken hastighet de har kört i förhållande till den lagstadgade, säger han.

V Ä G V E RKS TI D N I N G E N

JENNIE MÖRK

N R 8 D E C E M BE R 2009

MALMÖ. Nästa år kommer vi att få se en helt ny cykelhjälm på marknaden. Eller får vi verkligen se den? Industridesignarna Terese Alstin och Anna Haupt arbetar på sin idé att ta fram en osynlig cykelhjälm som ska vara minst lika säker som dagens godkända cykelhjälmar.

Idén presenterades på trafiksäkerhetsdagarna i Malmö i november. Bakgrunden är ett examensarbete från tiden på Lunds Universitet där de studerade industridesign. Frågan de ställde sig var varför så många undviker att använda cykelhjälm? Det hela resulterade i idén att skapa en funktionell, säker, snygg och smidig hjälm för alla, även för dem som av estetiska skäl idag väljer bort hjälm. – De har hållit på i fyra år nu i egna företaget Hövding Industridesign, berättar Margareta Karrman på Vägverket i Kristianstad, projektledare för TS-dagarna. I dag har de sju-åtta anställda som arbetar med att utveckla hjälmen vidare. År 2010 räknar de med att den ska börja produceras. Det hela är fortfarande mycket hemligt, eftersom de inte fått det slutgiltiga patentet än och inte vill att något ska läcka ut. ANNELI NILSSON/KERSTIN ERICSSON

i Korth e t

Tur & Retur för enkelt resande

•

Den 11 januari 2010 inför Vägverket Tur & Retur, det resesystem som Banverket har i dag. I systemet finns funktioner för registrering av reseräkningar och automatisk överföring av resenärsprofiler till avtalsleverantörer. Det finns ytterligare funktioner i Tur & Retur som kommer att implementeras under 2010, bland annat en funktion som förenklar utlägg med kort. Utbildning kommer att ske via e-learning. I samband med detta är det viktigt att göra sina reseräkningar för 2009 i tid så att varje chef kan attestera dessa senast den 8 januari 2010. Efter detta datum stängs det gamla systemet.

jobb & fritid

Tipsa redaktionen: vagverkstidningen@vv.se.

Julledigt en hälsosam dunderkur Passa på att sova ut ordentligt under jul- och nyårshelgerna! Du blir piggare, gladare och får ett starkare immunförsvar. – Återhämtningen förbättrar både den fysiska och den psykiska hälsan, säger Torbjörn Åkerstedt, professor vid Stressforskningsinstitutet.

ledighet. Denna extra sömn är rena dunderkuren för hälsan. – Tack vare den kan vi varva ner och få den vila vi behöver, säger Torbjörn Åkerstedt, professor och föreståndare för Stressforskningsinstitutet vid Stockholms universitet.

Foto: LENA KARLSDOTTER LINDEHAG

I snitt sover vi 45 minuter extra per dygn under helgerna och vid annan

Julledigt från jobbet ger möjlighet till återhämtning.

Vinsten med mer sömn är dubbel: dels får kroppen mer tid för återhämtning, dels utsätter vi oss för mindre uttröttande vakentid när hjärnan går på högvarv. – Ju mer vi sover, desto gladare och piggare blir vi. Vi får en mer positiv attityd och blir i bättre form för att arbeta, säger Torbjörn Åkerstedt. Återhämtningen får också positiva konsekvenser för fysiken. – Några dagar in på ledigheten har immunförsvaret stärkts. Vi står bättre emot förkylningar och sår läker snabbare. Det beror på att stress trycker ner immunförsvaret. Ständig ledighet och obegränsat med sovmorgnar skulle dock inte få samma goda effekt. – Arbete är också bra för oss. Man behöver motsatserna, säger Torbjörn Åkerstedt. LENA KARLSDOTTER LINDEHAG

Mer sömn gör dig gladare, piggare och friskare. Foto: BODIL JOHANSSON

Tre tips för en vilsam ledighet Håll ambitionerna på en lagom nivå. ”Många använder julen till att göra allt som man inte har hunnit med under resten av året. En annan fara är att man tar på sig för mycket jobb genom att bjuda hem hela släkten. Det kan i värsta fall innebära en ökad arbetsbelastning i stället för återhämtning” säger Torbjörn Åkerstedt. Rör på dig! Hugg ved, ta en långpromenad eller åk skidor om det finns snö. ”Man sover alltid bättre efter fysisk aktivitet.” Umgås med dem du tycker om. ”Socialt stöd är viktigt för att vi ska må bra.”

Spisade fransk afton HÄRNÖSAND. En mörk, regnig kväll i slutet av november bjöd Fritidsföreningens sektion Kultur & Event in sina medlemmar till en Fransk afton på regionkontoret i Härnösand. Musettedragspel, klädsel av haute couture, dukning i de franska färgerna och kandelabrar gjorde att deltagarna förflyttade sig till en fransk gourmetrestaurang på la rue Nattviken.

Senioren Bert Wallin hade dagen till ära klätt sig franskt och tagit fram Musettedragspelet. Foto: LENA SÖDERSTRÖM

Menyn bestod av Moules à la mariniére med baguette (blåmusslor i vitt vin, vitlök och grädde), Beauf Bourgogne med tryffelpuré, franska V Ä G V E RKS TI D N I N G E N

ostar samt diverse franska drycker som var och en tog med själv.

Annika Östman trollband publiken med sin tolkning av Edith Piaf. Foto: LENA SÖDERSTRÖM

N R 8 D E C E M BE R 2009

Till kaffet spisades det på Annika Östmans ”Edith Piaf – en resa i ord och ton”. En berättelse från vaggan till graven, som varvades med Piafs mest kända sånger, dels på franska men också i Annikas egna översättningar till svenska. Näsduksvarning hade utfärdats. Kvällen avslutades med dans till franska schlagerfestivallåtar genom tiderna. Skojar bara, lite annan musik blev det. LENA SÖDERSTRÖM

Svevia kliver av samarbetet med Fritidsförbundet Från och med årsskiftet lämnar Svevia Fritidsförbundet och dess verksamhet. Vectura däremot blir kvar även under 2010. Nu har det gått ett år sedan Vägverket Produktion bolagiserades och blev Svevia. Fritidsföreningarnas verksam het har inte berörts så mycket av detta förrän nu när Svevias ledning beslutat att samarbetet ska upphöra. – Vi hoppades att samarbetet med Svevia skulle kunna fortsätta och att vi tillsammans med övriga myndigheter som ska ingå i Trafikverket skulle bilda ett nytt förbund, säger Fritidsförbundets ordförande Stefan Pettersson. Samtidigt har jag full förståelse för att Svevia vill kliva av och önskar dem lycka till i framtiden. Utträdet från föreningarna får ske under en övergångstid fram till årsmötena som brukar hållas i mitten av februari. I dag finns det bara en förening som enbart består av personal från Svevia. Den läggs ner helt vid årsskiftet. – Jag kommer att sakna alla kompisar som har träffats och tränat för riksmästerskapen i rinkbandy. Men det jag kommer att sakna mest är de fantastiska aktivitetsveckorna som Fritidsförbundet har anordnat, säger Peter Nyqvist på Svevia i Härnösand. Inom Banverket finns ingen organisation som liknar Fritidsförbundets. Järnvägarnas idrottsförbund finns, men det ligger utanför Banverket. Styrelsen i Fritidsförbundet har nu träffat representanter från både Banver-

Peter Nyqvist kommer att sakna alla kompisar som träffats och tränat för riksmästerskapen i rinkbandy när Svevias anställda lämnar Fritidsförbundet vid årsskiftet.

ket och Järnvägarnas idrottsförbund för att diskutera framtiden. – Vi tittar nu på vad som finns inom de bägge verken när det gäller friskvård och fritid och vi vill ta tillvara det som är bra från båda och förena till något nytt. En delrapport med en gemensam organisation och struktur ska vara klar den 15 februari, berättar Stefan Pettersson.

Foto: LENA SÖDERSTRÖM

Fritidsförbundets ordförande Stefan Pettersson deltar i diskussioner om hur en framtida lösning med Banverket, Vägverket och Järnvägarnas riksförbund kan se ut. Foto: LENA SÖDERSTRÖM

LENA SÖDERSTRÖM

Jakt på välbefinnandepoäng På Region Mitt är flera lag med max sex deltagare i varje med och tävlar i friskvårdssatsningen Balansjakten. Personalen tävlar med varandra individuellt och i grupp för att öka välbefinnandet.

Agresso Planners är ett av topplagen i Region Mitt. Fr.v. Susanne Johansson, Jenny Larsson, Agnetha Malmin, Mia Sjölander och Malin Thunman. På bilden saknas lagledaren Anna Emnegard. Foto: LENA SÖDERSTRÖM

Balansjakten bygger på att personalen dagligen gör olika aktiviteter. Var och en bestämmer själv hur de vill motionera. Totalt finns det mer än 50 aktiviteter att välja på. Det kan vara rena motionsaktiviteter men även massage, dammsugning och trädgårdsarbete ingår. Aktiviteterna poängbedöms och summeras varje månad. Som mest kan varje person få fyra poäng

V Ä G V E RKS TI D N I N G E N

N R 8 D E C E M BE R 2009

per dag. Det vanligaste sättet att samla poäng är promenader. Kampen är hård mellan de olika lagen och varje månad lottas biobiljetter ut bland de tävlande. – I vårt lag har vi olika specialområden som gör att vi får mycket poäng, säger Susanne Johansson i lag Agresso Planners. Några springer och promenerar, jag spelar bowling och några går regelbundet på spinning. Regionens balansjakt sköts av företaget Bra Balans i Sverige AB och startade den 1 oktober och vilket lag som vinner står klart den 30 juni. LENA SÖDERSTRÖM

Posttidning Avsändare Vägverket, 781 87 Borlänge

h is t o r i a

Järnvägens bana Visste du att en gemensam tid över hela Sverige infördes 1879 för att järnvägens tågtidtabell skulle fungera? Eller att Sveriges första järnväg öppnades 1856? Här får du koll på järnvägens historia. 1856. Sveriges första järnväg, Örebro–Nora, öppnas för trafik. 1862. Järnvägen Stockholm– Göteborg invigs, restiden är 14 timmar. 1870. Sverige har nästan 200 mil järnväg. 1879. Gemensam tid införs vid alla järnvägsstationer. 1895. Första järnvägen med eldrivna tåg öppnas, Stockholm– Djursholm. 1910. Sverige har 1 200 mil järnväg. 1915. Första linjen med längre permanent eldrift, Kiruna–Riksgränsen, 129 km.

Forsa station, en av järnvägens tidiga stationer någon gång på 1860- eller 1870-talet. Trävaror kommer lastade på båt för att lastas om till järnvägen för vidare transport. Foto: SVERIGES JÄRNVÄGSMUSEUM

1937. Inlandsbanan invigs. Sverige har 1 700 mil järnväg. 1939. Riksdagen beslutar att förstatliga hela svenska järnvägsnätet. 1972. Det sista ångloket på SJ tas ur drift. 1988. SJ delas: Banverket bildas och får ansvar för bannätet och SJ för tågtrafiken. 1990. Premiär för X 2000 mellan Stockholm och Göteborg. 1996. Sverige har 1 000 mil järnväg. 2000. Den 1 juli invigs Öresundsbron mellan Sverige och Danmark. 2004. Beslut tas om investeringar i järnvägen för 107,7 miljarder kronor fram till 2015. KRISTINA ERIKSSON Källa: Banverket

Ganska snart utvecklas järnvägen till att vara ett transportmedel för människor. Bilden visar Stockholms central pingsten 1935 och resenärer som köar för att få komma ut på sin perrong. Foto: SVERIGES JÄRNVÄGSMUSEUM

Under 1950-talet hade bilen och bussen utvecklats till en konkurrent för järnvägen. För att möta detta skaffade sig SJ själva bussar för att ha det som ett billigare alternativ till sin egen järnvägstrafik. Foto: SVERIGES JÄRNVÄGSMUSEUM

Nästa nummer: Manusstopp 25 januari – i brevlådan 12 februari. Nr 2 2010: Manusstopp 22 februari – i brevlådan 12 mars.

Vägverkstidningen #8.2009

Articles inside

Åsikten Reportage: Ruinvägar...........................18–19

Utveckling Jobb & Fritid .........................................22–23

Tema: Klimat & miljö .............................12–15 I själva verket

Inblick

Porträttet