Analys #12 Smarta städer & Logistik

Page 1

ANNONS

HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN EUROPEAN MEDIA PARTNER

ANNONS

Analys

JANUARI 2019 | NR.12

CONTENT WITH A PURPOSE

Smarta städer & Logistik

MAGNUS LEONHARDT

Logistik:

STRATEGI- OCH INNOVATIONSCHEF PÅ TELIA

Den digitala spelplanen ritas om

Under många år har Sverige legat långt framme inom flera områden, inte minst digitaliseringen. Men precis inom så många andra områden går utvecklingen ovanligt snabbt framåt – det gäller att hänga med. Sigma IT Consultings VD Lars Kry vet vad som krävs. – Det viktigaste är att vi sätter en tydlig agenda för framtiden, att vi bestämmer oss för hur vi ska ta oss framåt, vad vi faktiskt vill bli. Ska vi satsa fullt ut på digitaliseringen med allt vad det innebär eller ska vi låta bli? Och även om svaret på den frågan borde vara ganska självklar, speglar inte riktigt utvecklingen i Sverige att så är fallet, säger han. Läs mer på sida 26

Läs fler intressanta reportage och krönikor på analyssverige.se Smarta städer:

Den smarta staden finns redan i Helsingborg

Helsingborgs stad ligger långt framme när det gäller digitalisering. Tidigt var man ute med ett öppet stadsnät. Med sin satsning på en Stadshubb tar man ytterligare ett steg mot den smarta staden. – Möjligheterna är i princip oändliga, säger Johan Nyström på Öresundskraft, som driver och är affärsansvarig för projektet som fått flera andra kommuner att hänga på.

Läs mer på sida 12

Logistik: ”Det är en utmaning för många aktörer att tjäna pengar i branschen.”

”En smart stad är mer demokratiskt och socialt hållbar.” Läs mer på sida 10 Medföljer som bilaga i Dagens industri januari 2019

Läs mer på sida 24

Logistik:

Logistik:

Ökade krav och minskad produktivitet är några av utmaningarna inom logistikbranschen. Samtidigt finns mycket att vinna med digitala system.

I modern logistik är förpackningar mycket viktiga. De ska uppfylla flera krav: låg kostnad, låg vikt, tillräcklig styrka för att skydda godset och tåla en tuff hantering. Kan Heavy Duty Wellpapp vara lösningen? Läs mer på sida 22

Digitala lösningar stärker logistiken

Läs mer på sida 32

VI SKAPAR UTRYMME FÖR ATT UTVECKLA DIN AFFÄR www.corem.se

Så ska Heavy Duty Wellpapp revolutionera branschen


ANNONS – SPONSRAT INNEHÅLL

DIGITALISERINGEN KRÄVER STÄNDIGT FÖRBÄTTRAT SÄKERHETSARBETE Det digitala samhället har många fördelar. Samtidigt ökar också sårbarheten. Vi kan så gott som dagligen läsa om hackerattacker mot företag, banker och myndigheter med risk för allvarliga konsekvenser. Behovet av en väl fungerande säkerhetsinfrastruktur är därför större än någonsin. Just nu pågår en digitalisering av hela samhället där allt fler saker kopplas upp mot nätet med funktioner som genererar mängder och åter mängder av information. Rätt använd skapar datan affärsnytta, underlättar det dagliga arbetet och ger en överblick som annars skulle vara svårt att erhålla, oavsett om det handlar om kunders köpbeteenden eller om hur människor rör sig i en stad som kan ligga till grund för stadsplanering. Till digitaliseringens positiva sidor hör också att den skapar ökade möjligheter för ett mer hållbart samhälle när vi kan hushålla med olika resurser på ett bättre och mer effektivt sätt. Men med fördelarna kommer också en hel del nackdelar som kan drabba såväl enskilda företag och verksamheter som samhället i stort, om känslig information hamnar i orätta händer. Fredrik Troberg är säkerhetsspecialist på Telenor Inpli med uppgift att hjälpa företag så väl som offentliga verksamheter att förbättra sin digitala säkerhet. – Varje dag förekommer det nätattacker där någon med oärliga avsikter försöker komma över känslig information eller helt enkelt bara är ute efter att sabotera. I de fall där det lyckas kan konsekvenserna bli allvarliga och dessutom kostsamma, säger han. – Kunskapen om nödvändigheten av ett väl fungerande säkerhetssystem har visserligen ökat, men det finns fortfarande många brister, som man ibland inte upptäcker förrän det är för sent. Mycket går dock, om inte helt att förhindra, att göra betydligt svårare för den som vill ställa till med problem.

I takt med att den digitala utvecklingen går allt snabbare och hoten, attackerna, blir allt mer sofistikerade blir det också allt svårare att skydda sig om man inte har specialistkunskaper. Och det saknas ofta. Det gäller både för företag och inom offentliga verksamheter där IT-avdelningarna i stor utsträckning arbetar med mer dagsaktuella uppgifter. – Det är i det sammanhanget som vi kan komma in och göra skillnad, genom att ge råd och förslag på lösningar och förbättringar som ökar IT-säkerheten. Det vi är experter på är att bygga en säker digital infrastruktur, ett säkert och tryggt nätverk, som gör det svårare eller i det närmaste helt omöjligt att orsaka problem via nätverket, fortsätter Fredrik Troberg. – Det handlar också om är att minska gapet mellan en incident till att problemet är löst, och om att kunna agera snabbt. Grunden i all digital infrastruktur, förklarar Fredrik Troberg, börjar med att skapa en visibilitet som gör att man kan se vad som händer i systemet. – Med utgångspunkt från den information som hämtas in görs en analys för att bedöma svagheter och för att kartlägga möjliga hotbilder. Därefter implementeras lösningar för att eliminera hoten. Nästa steg handlar om automation, att se till att systemet kan hantera och sortera all den information som kommer in och med utgångspunkt från denna varna för när något onormalt händer så att rätt åtgärder kan vidtas. – Det sista steget handlar om proaktivitet, att systemet med hjälp av AI (artificiell intelligens) på egen hand upptäcker onormala aktiviteter och lär sig att känna igen hot och också avvärjer dessa, avslutar Fredrik Troberg.

telenorinpli.se


ANNONS – SPONSRAT INNEHÅLL

Den smarta staden bygger i första hand på människors önskemål och behov – inte teknik

Alla pratar om den smarta staden och alla dess fantastiska möjligheter. Men allt för ofta lämnas de som ska leva i den utanför. – Ska digitaliseringen av staden fungera måste medborgarna få mer att säga till om, säger Julie Améen på IT-tjänsteföretaget CGI.

Den digitaliserade staden handlar nästan alltid om teknik och återigen teknik. Är det inte gatljus som tänds och släcks när någon passerar så är det papperskorgar som själva säger till när det de vill bli tömda eller appar som berättar var närmaste parkeringsplats finns eller när bussen kommer. – Teknik är bra, absolut. Det är en förutsättning för den smarta staden. Men det får inte bli så att människorna ska anpassa sig efter tekniken när det i stället är så att det är tekniken som ska anpassas efter medborgarnas behov och önskemål, säger Julie Améen som är affärsområdeschef Offentlig sektor på IT-tjänsteföretaget CGI. – Vad vill de som bor i staden? Vad är viktigt för dem? Hur vill de använda digitaliseringen? Och hur kan digitaliseringen bli en hjälp i vardagen samtidigt som den skapar ett tryggare samhälle? Smart eller bara uppkopplad? Vilken stad är smartast? Det är en fråga som Julie Améen ofta får. Den mest uppkopplade, som många nya städer i exempelvis i Asien, skulle man kunna tro. – Inte alls, säger Julie Améen. Det har visat sig att de inte blivit några större succéer och att människor, om de kan, hellre väljer att bosätta sig någon annanstans. Förklaringen är att digitaliseringen gjorts ovanför huvudet på de som ska bo i staden och att man aldrig riktigt försökt ta reda på vad de efterfrågar, tycker och tänker. – Glöm inte att involvera de som är berörda tidigt i planeringen. Digital infrastruktur som inte utgår från verkliga behov fyller ingen reell funktion.

En digital tvilling skapar engagemang I Sverige är Gävle en av de städer som kanske kommit längst när det handlar om att utveckla en medborgardialog för den smarta staden. – Redan i ett tidigt skede bestämde vi oss för att involvera så många som möjligt av stadens invånare i planeringen för hur Gävle ska utvecklas både på kort och på lång sikt genom att använda oss av digital teknik, säger kommundirektör Göran Arnell. – För oss är det viktigt att få allas perspektiv – allt från ungdomarnas, barnfamiljernas, medelålders och de äldres – och för att klara detta har vi skapat en gemensam plattform som är enkel att använda. Här kommer man exempelvis genom 3D-teknik att kunna vandra omkring i gatunivå i staden, både i den befintliga och i nya områden som på något sätt håller på att förändras eller att projekteras. – Det ger en helt annan uppfattning om hur det kommer att bli när man ser infrastrukturen med gator, cykelvägar, gångstigar, parker, lekplatser, fotbollsplaner, busshållplatser, butiker, offentliga inrättningar som förskolor, skolor och vårdcentraler med mera. – Det gör det hela betydligt enklare att komma med konstruktiva förslag utifrån vilka önskemål man har som barnfamilj, om man har en funktionsnedsättning eller är äldre och det utgör sedan en värdefull källa i arbetet med den fortsatta stadsplaneringen. Det ger också en möjlighet att på ett pedagogiskt sätt förklara varför man gjort som man gjort och var-

Det krävs rätt ledarskap Både Göran Arnell och Julie Améen är överens om att krävs ett förändrat ledarskap och en tydligt utstakad väg internt i kommunerna för hur arbetet kring den smarta staden ska bli framgångsrikt. – Initialt måste initiativet komma från den högsta ledningen i kommunen som också fortsättningsvis driver arbetet. Det är också viktigt att alla i organisationen förstår nyttan, men också möjligheterna

med att arbeta på det här sättet. Men att styra är också det svåraste, när gamla rutiner och arbetssätt inte längre är de som gäller, säger Julie Améen. – I en undersökning vi gjorde i våras framkom det att bristande förändringsledning är en av de viktigaste faktorerna som bromsar omvandlingen till ett smartare samhälle. Därför är det så viktigt att bryta de tekniska och organisatoriska stuprören så att alla arbetar mot samma gemensamma mål. – I grund och botten är utvecklingen av den smarta staden även en demokratifråga, avslutar hon, något som Göran Arnell instämmer i.

Julie Améen på IT-tjänsteföretaget CGI.

Göran Arnell, kommundirektör.

för man inte alltid kan göra som medborgarna önskar. – En annan viktig poäng är att det skapar engagemang när man kan vara med och påverka.

Vårt arbetssätt hittar du på www.gavleinnovationarena.se

Fakta om CGI CGI är ett IT-tjänsteföretag med 74 000 medarbetare över hela världen. CGI levererar IT-lösningar och konsulttjänster. I Sverige finns företaget på 30 platser från Malmö till Kiruna och sysselsätter 3 800 medarbetare.


Annons

CONTENT WITH A PURPOSE

INLEDNING – ANALYSSVERIGE.SE

ANALYS.

PROFILER I PUBLIKATIONEN

2019 har precis börjat, men vi känner ändå att stora förändringar kommer att påverka många branscher under det kommande året. Inte minst när det gäller digitalisering och logistik. European Media Partner presenterar Analys 12 – en temabilaga som belyser Smarta städer och smart logistik – två branscher som kan verka olika, men som kommer att påverka samhället radikalt under de kommande åren. Den smarta staden är redan här, nu är det upp till oss att anpassa oss efter att städerna vi lever i blir uppkopplade, digitaliserade och smartare. Det moderna samhället byggs runt uppdaterade användare och skapar därigenom ett nätverk som ska optimera samhällets resurser för att få en hållbar utveckling. Här spelar digitaliseringen en viktig

roll, det är Helsingborg ett strålande exempel på. Staden ligger långt framme i den digitala utvecklingen – och tar nya steg för att fortsätta utvecklingen. Läs mer om detta på sida 12. Logistikbranschen står också inför stora förändringar. När internationella logistikjättar planerar intåg på den svenska marknaden måste svenska aktörer stärka sina positioner. Det gäller hela näringskedjan. Lagerhanteringen kommer spela en central roll – därför låter fyra aktörer kommentera hur de ser på utvecklingen. Läs mer på sida 28. Om detta och mycket mer kan du läsa om i Analys 12 – med fokus på Smarta städer och logistik, som distribueras tillsammans med Dagens industri. God läsning önskar vi er!

ANALYSSVERIGE.SE

Jin Moen, programchef för IoT Sverige och samverkansledare vid Uppsala universitet

Kenneth Andersson, VD Weum Gas

Samuel Ribberfors, VD Teqton

DIGITALT INNEHÅLL

Följ oss digitalt:

Christoffer & Nikolas, Campaign Managers

SMARTA STÄDER 8 10 12 14 15 16

Ledarkrönika – Jin Moen Profilintervju – Magnus Leonhardt Den smarta staden Helsingborg Gasnätet spelar en viktig roll Kompetensbristen är ett stort hot Världens modernaste kollektivtrafik

18

Ledarkrönika – Prof. Mats Abrahamsson Heavy Duty Wellpapp är framtiden Betonggolvet revolutionerar logistikbranschen Profilintervju – Lars Kry Expertpanel: Logistik i fokus Effektiv logistik en avgörande Digitala lösningar i logistiken

LOGISTIK 22 24 26 28 30 32

ANALYS

Ny säkerhetslagstiftning ställer nya krav på både myndigheter och privata företag!

Missa inte filmer och annat rörligt material på kampanjsidan.

Skogsindustrin måste utveckla logistikkedjan

Skogsnäringen har mycket att lära från andra industrier och detaljhandeln när det handlar om att integrera lastbilarna i logistikkedjan, menar Ulric Långberg, branschchef på Sveriges Åkeriföretag.

@europeanmediapartner

Foto: Presbild/Sveriges åkeriföretag

Foto: Fotolia

Den första april i år införs en ny svensk säkerhetsskyddslagstiftning som kommer att få stor betydelse för både myndigheter och företag.

Foto: Ministry of the Environment

Klimatutmaningen blev ett av huvudområdena i höstens val och Ibrahim Baylan (S) hamnade som energi- och samordningsminister mitt i debatten. Här ger hans sin syn på vad som har hänt och vad som bör hända.

Vi vill gärna tipsa om Mats Abrahamssons ledarkrönika på sida 18. Trevlig läsning!

INNEHÅLL

EXKLUSIVT FÖR WEBBEN

Ibrahim Baylan är optimistisk om framtiden

CHRISTOFFER & NIKOLAS TIPSAR!

analyssverige.se

På kampanjsidan har vi möjlighet att gå ännu djupare och göra längre analyser och intervjuer.

Campaign Managers: Nikolas Roswall & Christoffer Olofsson nikolas.roswall@europeanmediapartner.com VD: Fredrik Thorsson Chief Content Officer: Mats Gylldorff Redaktör: Hans-Peter Öhman Grafisk formgivare: Petra Danielsson Text: Eva Rydinger, Martin Westholm, Fredrik Dhejne, Mats Carlbäck & Emelie Andir Omslagsfoto: Max Alm-Norell, Pressbild/Telia, Pressbild/Bonver & Pressbild/Farusa Distribution: Dagens industri, januari 2019 Tryck: Bold Printing, Stockholm, Bold Printing, Malmö, Bold Printing, Borås, Daily Print, Umeå

Med reservation för ev. tryck- och färgfel. CONTENT WITH A PURPOSE

Krönikor skrivna endast för våra digitala plattformar finns att läsa på vår kampanjsida.

Återvinn eller ge tidningen vidare!

European Media Partner Sverige AB Hamngatan 4, 211 22 Malmö Tel: 040- 620 51 00 Email: info@europeanmediapartner.com www.europeanmediapartner.com

European Media Partner är specialister på content marketing. Vi hjälper företag att nå en exakt målgrupp genom skräddar-sydd media. Vi distribuerar relevant information av högsta kvalitet som med genomtänkta och aktuella ämnen i fokus skapar och erbjuder rätt mediaexponering åt våra kunder.

ANNONS

Upplever du några av följande problem?

Vi har lösningen - truckcall.se

*

AT T AB

3. Ingen s tat is t ik över interna t ranspor ter

IR

2. Ineffekt iv intern kommunikat ion

Pay-off på 6-12 mån!

50 00

1. Lågt ut nytt jande av t ruckar

til :lD a *g ge äl n le s r t In .o du .m st . 1 ri90 läs 13 ar 1 e

4

Hela denna tematidning är en annons från European Media Partner


ANNONS – SPONSRAT INNEHÅLL

Centrumet som nästan är helt självförsörjande på värme och kyla Genom att använda geoenergi har Jakobsbergs köpcentrum sänkt sin energibelastning när nästan 80 procent av all värme och kyla tillverkas genom egen bergvärme. Jakobsbergs Centrum utanför Stockholm är det största köpcentrumet i Sverige som konverterat till förnyelsebar geoenergi för värme och kyla. Centrumet ägs av Citycon och omfattar 50 000 kvm, varav ungefär hälften är handelsyta och resterande bostäder och kontor. Förutom köpcentrumet i Jakobsberg äger eller förvaltar Citycon ett 40-tal köpcentrum i framför allt Sverige, Norge och Finland. – Bakgrunden var att den värme- och kylanläggning som fanns i Jakobsberg var gammal och utsliten och vi stod inför ett beslut att byta ut den mot en ny anläggning, berättar Magnus Åkesson som är affärsområdeschef på Citycon. – Det var i det sammanhanget som vi kom i kontakt med Adven som presenterade en intressant lösning baserad på geoenergi. Eftersom köpcentrum är stora användare av värme och kyla är geoenergi ett attraktivt, förnybart alternativ som innebär att vi kunnat minska miljöbelastningen väsentligt. – Det ligger också helt i linje med vårt långsiktiga hållbarhetsmål att alla våra köpcentrum ska ha en egen energiproduktion 2030. Den affärsmodell som Adven introducerade bygger på att Adven investerade i själva geoenergianläggningen och att Citycon sedan abonnerade på den värme och kyla anläggningen producerar. – På det här sättet har vi fått en ny toppmodern anläggning samtidigt som vi sänkt våra driftkostnader jämfört med när vi använde fjärrvärme tidigare, fortsätter Magnus Åkesson. Det sker genom att energin från 70 borrhål, som är 300 meter djupa, överförs in i anläggningen och där omvandlas till värme och kyla. Förutom att använda geoenergi har Adven också installerat solceller på centrumets tak. Den förnybara el som på det här sättet produceras räcker för att driva belysning, ventilation och hissar i köpcentrumet. – Sammantaget har investeringarna inneburit att nästan 80 procent av den energi för uppvärmning och nedkylning som förbrukas numera tillverkas på plats, konstaterar Magnus Åkesson. Johan Lönneborg som är ansvarig för affärsområdet fastighetsenergi inom Adven hoppa att fler köpcentrum ska följa efter. – Det Citycon gjort visar att fastighetsägare kan uppnå sina miljömål med förnybar teknik i kombination med vår affärsmodell som möjliggör resurseffektiva och lokalproducerade energileveranser. Tekniken passar dessutom bra för en rad andra verksamheter, exempelvis industrier, lager- och logistikfastigheter samt kontor, säger han. – Och det bästa av allt är att det ger besparingar redan från första dagen!

Faktaruta Adven levererar företagsspecifik energiförsörjning och lokala värmenät i Sverige, Finland och Estland. Advens verksamhet baserar sig på helhetslösningar som skräddarsys enligt kundens behov och med vars hjälp energi produceras på ett pålitligt och kostnadseffektivt sätt med en minimal miljöpåverkan. Bland Advens produkter finns geoenergi till kommersiella fastigheter, industriånga och kyla, värme, nedkylningslösningar, processade av sekundärenergi som gas och el.

Johan Lönneborg, Adven, och Magnus Åkesson, Citycon. Kan nöjt konstatera att den förnybara el som produceras med hjälp av solceller på taket räcker för att driva belysning, ventilation och hissar i köpcentrumet.


Vad vill du ha uppkopplat idag?

Det smarta samhället tar fart runt om i Sverige och vi är en stolt del av den utvecklingen. Från Skåne i söder till Norrbotten i norr finns vår digitala infrastruktur, en välkomnande allians som stöttar kommunala stadsnät och utvecklingen av det smarta och hållbara i alla delar av vårt land. För vi tror på att dela med sig och att samverka för att nå goda resultat med extra lång hållbarhet. Vi heter Öresundskraft och vi pratar om StadshubbsAlliansen. Läs mer om oss i artikeln på sidan 12. stadshubbsalliansen.se


ANNONS – SPONSRAT INNEHÅLL

ETT SMART ELNÄT ÄR EN FÖRUTSÄTTNING FÖR FRAMTIDENS SMARTA SAMHÄLLE Nu tar de smarta städerna steget från vision till verklighet och utvecklingen går snabbt när allt mer i samhället blir uppkopplat och The Internet of Things är i antågande. Samtidigt ökar behoven av en väl fungerande och robust infrastruktur. Inte minst rörande våra elnät. Hela vårt elsystem genomgår just nu förändringar i en omfattning och takt som inte har setts sedan det började byggas. Förändringen drivs med målet att minimera utsläppen av koldioxid för att hejda klimatförändringarna, vilket också accelererar övergången till förnybara energiformer. Detta bidrar till en mer komplicerad nätdrift och ökar behovet av smart teknik i nätet. – Hittills har elnäten varit uppbyggda kring en centraliserad kraftproduktion i form av storskalig vattenkraft, kärnkraft och kraftvärmeverk. Systemet är uppbyggt för att i dessa produktionsanläggningar så effektivt som möjligt producera och distribuera elektricitet på ett säkert och stabilt sätt, säger Jan-Fredric Karlsson som är Head of Sales på Landis+Gyr. – I framtiden kommer det att se annorlunda ut och elnätsägarna kommer att ställas inför nya utmaningar när produktionen av el från väderberoende energikällor som exempelvis vind- och solkraft ökar. Även elproduktion från flera småskaliga producenter, så kallade mikroproducenter, som aktivt deltar på energimarknaden genom att producera och sälja el måste beaktas. – Detta sammantaget gör att det blir svårare att upprätthålla balansen i elsystemet och då kommer det att krävas ”smartare” elnät som styrs av informations- och kommunikationsteknologi. Exempelvis kan en smart elmätare förse nätbolagen med den information de behöver för att styra elnätet. – Det betyder att den traditionella modellen med enkelriktade flöden av elektricitet kommer eller egentligen redan har ersatts av flöden i flera riktningar. Det innebär dessutom inte bara förändringar i själva överföringsstrukturen, utan gör det nödvändigt med en mer intelligent hantering av tillgång och efterfrågan samt styrning av elnätet, inflikar Robert Lidgren, Sales Manager, även han på Landis+Gyr.

elbilen när elpriset är lägre, fortsätter Robert Lidgren. – På så vis kan vi minska belastningen på elnätet samtidigt som vi hushållar med energin och på så sätt få ett mer hållbart samhälle med mindre miljöpåverkan. – Det nya intelligenta elnätet kan också med hjälp av dessa sensorer förutse om något håller på att gå snett i själva elnätet, så att man kan förebygga fel i förväg, koppla om strömmen eller skicka ut en reparatör exakt till den plats där felet finns.

Detta gäller för produktion, men det smarta samhället handlar i minst lika hög grad om hur den nya digitala tekniken via IoT-sensorer, till exempel smarta elmätare, kan appliceras på olika samhällsfunktioner. – Det kan vara styrning av gatljus som tänds och släcks beroende på trafikens intensitet eller antal människor som är i rörelse, men det kan också handla om enskilda hushåll där man vill reglera värmen under dygnets timmar med lägre temperatur när man är på jobbet eller sover. Ett tredje exempel är att kunna starta tvättmaskinen eller kanske ladda

Det smarta samhället ger framför allt många fördelar och möjligheter som gör livet enklare, bekvämare och mer hållbart, men det visar också på ett behov av säkerhetstänkande, vilket inte får nonchaleras. – Den enorma mängd information som samlas in genom elnätet om enskilda funktioner eller anläggningar måste hanteras på ett säkert sätt för att undvika att den hamnar i fel händer, säger Jan-Fredric Karlsson. – Detta är frågor som går att lösa och det är inget som kommer att stoppa utvecklingen, då vinsterna är betydligt större än så.

Energilager är en annan viktig komponent i framtidens elsystem. Genom att lagra energi när den finns i överskott kan man spara den till underskottstillfällen. Ur elnätssynpunkt handlar det om att säkerställa att dessa energilager, exempelvis batterier, kan anslutas och att det är möjligt att ta ut effekten när den behovs. En annan utveckling som en hel del talar för är att debiteringen för den el vi förbrukar kommer att förändras. – I framtiden kommer vi med all säkerhet att få se mer dynamiska tariffer som med stor sannolikhet kommer att vara effektbaserade snarare än som i dag att de utgår från antalet förbrukade kilowattimmar, säger Robert Lidgren. – Via ett kundgränssnitt (HAN-port) på den smarta elmätaren kommer elkunderna att kunna följa bland annat effektuttag i princip i realtid. Det ger oss möjlighet och även incitament att på ett helt annat sätt kunna påverka när vi tar ut elen och hur mycket vi vill betala för den.

FAKTA Landis+Gyr är branschledande inom energihantering med bland annat smart mätning och nätverkslösningar som hjälper energiföretag i Sverige och andra delar av Europa att utveckla och bygga smarta elnät, effektivisera sin verksamhet, kontrollera nättillhörighet och sänka driftkostnaderna. Läs gärna mer på landisgyr.se. Jan-Fredric Karlsson, Head of Sales på Landis+Gyr.

Robert Lidgren, Sales Manager på Landis+Gyr.


Annons

CONTENT WITH A PURPOSE

SMARTA STÄDER LEDARE – ANALYSSVERIGE.SE

Foto: Fotolia

Foto: Mikael Wallerstedt

8

Hela denna tematidning är en annons från European Media Partner

Sverige ska bli bäst i världen!

Jin Moen, programchef för IoT Sverige och samverkansledare vid Uppsala universitet

Sverige ska bli bäst i världen på att använda möjligheterna med digitalisering, det är fastställd i Sveriges digitaliseringsstrategi. Det är ett mycket ambitiöst mål och vid en första anblick kanske lite högtravande. Det var åtminstone min första tanke när jag började arbeta för att uppfylla detta. Men det som lockad med att ta

uppdraget som programchef för IoT Sverige, var att få vara med att sätta kursen för den otroligt spännande transformationsresan vi gör i vårt samhälle i dag. Den digitala transformationen kommer att ske inom alla sektorer och alla delar av samhället. Att samla in, bearbeta och agera på data kommer att bli allt viktigare. Att förstå och nyttja möjligheterna

med Internet of Things, IoT, är en förutsättning för detta och absolut nödvändig för att kunna uppnå ett mer hållbart samhälle och behålla den välfärd som vi önskar. Vi är endast i början av resan, och

det är nu vi ha möjlighet att göra störst skillnad i vart vi kommer att hamna. Staka ut riktningen, fundera på vilka de viktiga milstolparna är och vilka sevärdheter som är speciellt viktiga att få med sig på vägen. Och inte minst välja resesällskap. I juni lämnade OECD sin fördjupade rapport om status för den digitala transformationen i Sverige. Och vi är bra på många saker. Vi har potential att bli bäst i världen. MEN vi måste börja samarbeta mer och våga ta beslut. Det decentraliserade styret

ONLINE ARTIKEL

av offentliga verksamheter skapar silos, och tillsammans med den svenska konsensuskulturen bromsar det upp och begränsar tranformationstakten. Vi MÅSTE börja samarbeta och ta oss an samhällsutmaningarna tillsammans, offentlig sektor, näringsliv, akademi och civilsamhället. Vi måste göra resan tillsammans för att nå målet! Att samverka kring utmaningarna är speciellt viktigt i Sverige som är ett litet land. Ska vi bli bäst måste vi förena våra resurser och våga satsa. Nyligen besökte jag Santiago de Chile, tillsammans med ett av IoT Sveriges projekt. Santiago är en av Amerikas största städer bestående av 34 kommuner och en befolkning på ca 7 miljoner. Men utmaningarna där är liknande som här

hemma vad gäller utvecklingen av smarta städer. Utmaningarna i Chile såväl som i Sverige är att lyckas arbeta över sektorer, store investeringar både från offentlig sektor och privata näringslivet behövs. Vi måste hitta hållbara affärsmodeller såväl som långsiktiga finansieringsmodeller. De initiativ som genomförs måste vara samordnade och erfarenhetsutbyte måste ske. Vi har inte råd med tomtebloss som snabbt slocknar för att ingen kan at hand om kunskapen. Parallellt med utveckling och innovation måste vi bygga mottagarkapacitet i verksamheterna. En del av detta är att samordna infrastruktur, utveckla och använda standarder, använda plattformar som skapar förutsättningar för öppna data och tillgänglig data, och

system som är interoperabla med varandra. Men först och främst måste vi

arbeta behovsdrivet. Om vi tillsammans lyckas identifiera vilka de största behoven är, så finns det många kreativa och kompetenta företag och organisationer som kan börja utveckla och innovera fram lösningar. Tekniken är en möjliggörare och inte målet i sig. För att bli bäst på att använda möjligheterna med IoT och skapa värde i samhället och för individer, både i städerna och på landsbygden, så måste vi bli bäst på att se behoven. Tillsammans ska vi inte bara bli bäst i världen, men för världen! Jin Moen, programchef för IoT Sverige och samverkansledare vid Uppsala universitet

Foto: Pressbild/WWF

LÄS HELA ARTIKELN PÅ ANALYSSVERIGE.SE

Ett fossilfritt samhälle är nära Ett fossilfritt samhälle är nära. Vägen till ett fossilfritt samhälle handlar mycket om inställning och omställning. Vi ska ställa mycket högre krav på miljöarbetet, säger Stefan Henningsson. Det europeiska rådet har ställt sig

bakom målet att EU ska minska utsläppen av växthusgaser med mellan 80–95 procent till 2050, varav minst 80 procent inom regionen. Frågan är om Sverige kommer klara av kravet. – Det handlar om hur vi förvaltar vår skog och använder jordbruket från att vara en stor källa till koldioxidutsläppen till att istället

minska det. Det handlar också om hur vi arbetar med att bli av med matsvinnet, eller åtminstone halvera matsvinnet samt att vi behöver ett skifte när det gäller dieter, säger Stefan Henningsson, Klimatinnovationer på WWF. På Almedalsveckan i somras

diskuterades det mycket kring transport och fordon och alla är överens om att elektrifiering blir en oerhört viktig del av omställningen till ett mer energieffektivt samhälle med färre utsläpp, menar Stefan Henningsson – Det var också mycket diskussioner kring att det i så fall får konsekvenser när vi går från att förbränna begränsade resurser till att gå in på grundämnen och mineraler. Att uppnå ett 100 procent fossilfritt

samhälle måste alltså också uppmärksammas från politiskt håll. – Det är väldigt bråttom med hur vi till exempel genomför våra transporter. Utredningen “Fossilfri Fordonsflotta” tittar på fem åtgärdspaket med fem områden där man från politiskt håll bör styra Sverige för att kunna nå fossilfrihet och fastställa klimatmålen. Utredningen borde omedelbart bli en hygienfaktor för nationell politik. Utredningen är bra och paketet ska bara implementeras.

HAR VI VÄCKT DITT INTRESSE? Ta del av hela artikeln på vår kampanjsida www.analyssverige.se


ANNONS – SPONSRAT INNEHÅLL

Fortfarande finns stora säkerhetsbrister i företagens och myndigheternas IT-system För företag och myndigheter borde IT-säkerhet stå högt upp på listan. Allt för att känslig information inte ska komma i orätta händer eller användas på ett felaktigt sätt. Men också som ett skydd mot hackers med onda avsikter. IT-säkerhet är hett. Hela tiden växer hotet från hackerattacker och intrång samtidigt som slarv från egna medarbetare kan ställa till med problem. Att skapa ett fullgott skydd och att säkerställa att data inte går förlorade eller hamnar i orätta händer blir allt mer komplicerat. Men nödvändigt. Det är här LogPoint kommer in i bilden. – Vi levererar säkerhetslösningar som hjälper våra kunder att både få en överblick över sin IT-struktur och kunna tränga ner på djupet, för att upptäcka risker och svagheter i systemet, attacker från utomstående och felaktiga beteenden av de egna medarbetarna, säger Tord Fransson på LogPoint. Han har lång erfarenhet av IT-säkerhet och har en certifiering i enlighet med CISSP. LogPoint startade i Köpenhamn för drygt tio år sedan. I dag har företaget över 200 anställda och verksamhet i många europeiska länder, bland annat i Sverige. Nyligen öppnades också ett kontor i USA, som på kort tid blivit en framgång. Bland LogPoints kunder i Sverige finns företag inom det privata näringslivet men även organisationer inom offentlig verksamhet, som myndigheter, kommuner och landsting. – Vad det konkret handlar om är att hjälpa våra kunder att få kontroll på hur den digitala infrastrukturen i organisationen mår och med utgångspunkt från den gigantiska mängd data som samlas in upptäcka eventuella hotbilder, men också visa på var det i systemet kan behövas förbättringar för att öka säkerheten, fortsätter Tord Fransson. – Särskilt viktigt är detta när det handlar om känslig information eller om rena företagshemligheter, som om dessa kommer i orätta händer kan orsaka oanade konsekvenser.

rätt hylla. Utifrån den strukturen kan man sedan ta fram önskad information, vilket annars skulle vara helt omöjligt att klara av. – Ett enkelt exempel är att någon försöker logga in fem gånger på tio minuter utan att lyckas. Eller att någon loggar in i Stockholm för att tre sekunder senare logga in i Göteborg. Det är en indikation på att något är fel, exempelvis att personen inte har rätt behörighet, fel lösenord eller att det helt enkelt handlar om en hackerattack, förklarar Tord Fransson. Systemet gör det också möjligt att upptäcka intrång som skett långt tidigare och trojaner som väntar på att bli aktiverade, men också att göra det möjligt att spåra deras ursprung. – Man får också en tydlig bild av själva IT-systemets kondition, exempelvis om en fläkt med olika intervall slutar fungera. Den kan då bytas ut i god tid och då förbygger man problem och driftstopp, fortsätter Tord Fransson. – Ett annat exempel är dokumentövervakning där systemet känner av vem som ska ha tillgång till det, vem som skriver och redigerar i det och också delar det med andra och vilka dessa är. Detta är särskilt viktigt när det handlar om känsliga personuppgifter som inom sjukvården eller direkta affärshemligheter inom industrin. Tord Fransson lyfter också fram att LogPoint använder en affärsmodell som är annorlunda jämfört med den som konkurrenterna använder, där man tar betalt för den mängd data som samlas in och lagras. – Det gör att man aldrig i förväg kan budgetera för vad det kommer att kosta. Det enda man vet är att det kommer att kosta mer ju mer information som samlas in och lagras. Vår affärsmodell bygger i stället på ett licenssystem där kostnaden är den samma oavsett mängd data som samlas in. – En annan fördel är att LogPoints system är enkelt att installera. Det går snabbt att komma igång och man slipper använda konsulter för att få det up-and-running, avslutar han.

I motsats till vad många tror är dagens IT-system sårbara samtidigt som många lever i en falsk verklighet där man tror sig vara väl skyddad. Tord Fransson liknar därför dagens situation med hur det var i bilismens begynnelse när det saknades både utbildning och regler samtidigt som kvaliteten på bilarna hade en del att önska, vilket gjorde det riskabelt att ge sig ut i trafiken. – Ungefär så ser det ut i den digitala världen i dag när kunskapen bland användarna många gånger är bristfällig och där regler inte finns eller inte används. Vi människor har dessutom en förmåga att ta enkla genvägar samtidigt som vi ibland är otroligt naiva. Någon har sagt att kan man lura ett barn att äta grönsaker kan man också lura en vuxen att lämna ut sina lösenord. Något som vi ser exempel på så gott som dagligen. Det LogPoints system gör är att samla in stora mängder data från olika enheter som datorer, databaser, applikationer, printrar och brandväggar. Dessa ordnas sedan upp ungefär som i ett jättelikt lager där olika produkter sorteras och ställs på rätt plats på

Så här fungerar LogPoint

Läs gärna mer om LogPoint på www.logpoint.com.


Annons

10

Hela denna tematidning är en annons från European Media Partner

CONTENT WITH A PURPOSE

SMARTA STÄDER PROFIL – ANALYSSVERIGE.SE

Den smarta staden handlar om mer än teknik Alla pratar om Smarta städer som ska göra våra liv bättre och enklare. Men vad är egentligen en smart stad och hur kommer den att påverka våra liv och vårt samhälle?

Magnus Leonhardt är strategi- och

innovationschef på Telia och arbetar dagligen med frågor som rör Sveriges digitala framtid, både för oss vanliga konsumenter och för näringslivet. Han om någon borde veta vad Smarta städer är. – En smart stad är helt enkelt en stad, eller rättare sagt ett samhälle, som utnyttjar digitaliseringens möjligheter med ny teknik för att göra livet enklare och bättre för alla. För invånarna, för näringslivet och för de som kommer på besök. – Det kan handla om allt från att skapa nya smarta tjänster till att lägga grunden för en bättre och mer funktionell samhällsplanering och service, men också om att skapa bättre förutsättningar för näringslivet att växa och utvecklas.

”En smart stad är också en hållbar stad, vilket ibland glöms bort, där en minskad miljöbelastning spelar en viktig roll.” – En smart stad är också en hållbar stad, vilket ibland glöms bort, där en minskad miljöbelastning spelar en viktig roll. En smart stad är mer demokratiskt och socialt hållbar eftersom den inkluderar människor och ökar

möjligheten till delaktighet i beslut som fattas. Vi lever i en tid av urbanisering.

Allt fler människor flyttar till städer. I Sverige syns trenden tydligt i de tre storstäderna, men också i flera universitetsstäder. – Det gör att våra städer står inför en mängd stora utmaningar där ökad belastning på trafiksystem, trångboddhet, ökade behov av barnomsorg och utbildning, socialt utanförskap och en åldrande befolkning är några exempel, säger Magnus Leonhardt. – Digitaliseringen kan skapa lösningar på dessa och många andra problem. Genom rätt satsningar kan samhället ta fram effektiva lösningar som bidrar till en bättre hälso- och sjukvård, ett tryggare liv för äldre, förbättrad kvalitet på skolundervisning, kortare restider, mer effektiv energianvändning och andra åtgärder som bidrar till att miljön förbättras och att vi får ett mer hållbart samhälle. – I dag handlar det inte längre en fråga om att digitalisera, utan snarare om vad som ska prioriteras, hur resurser ska säkras och hur framtidens hållbara samhälle ska byggas. Samtidigt riskerar de som inte lyckas att bli ifrånsprungna i konkurrensen om investeringar och arbetskraft. Själv är Magnus Leonhardt inte så

förtjust i att använda ordet digitalisering, som han tycker riktar fokus på fel sak. Det är teknik, ettor och nollor, menar han. – I stället tycker jag att vi borde prata mer om information, data. För utan data som samlas in från olika källor blir det inget innehåll, inga tjänster, och då spelar

det ingen roll hur väl utbyggda tekniska lösningar vi har. Det är bara om vi har kunskap, fakta, som vi kan reagera på människors önskemål och de behov samhället måste lösa. – Digitaliseringens främsta uppgift är att förenkla, effektivisera och automatisera olika funktioner till en lägre kostnad jämfört med i dag. Men också om att planera och förutse saker och skeenden. Alla städer, små som stora, står

inför sina egna, unika utmaningar. För vissa handlar det om trafikproblem med långa restider, bilköer och ohälsosam luftkvalitet. I andra fall kan det handla om en åldrande befolkning som behöver ett bättre omhändertagande. Med digitaliseringens hjälp kan man exempelvis identifiera historiska mönster som kan hjälpa till att lösa utmaningar som säkerhet och trygghet. Det kan exempelvis handla om att identifiera mönster genom att analysera brottsstatistik som gör det möjligt för polisen att förutse brott och skicka poliser till områden vid tidpunkter då det är hög sannolikhet att brott kommer att begås. Det kan också handla om att skapa effektivare trafiksystem med självkörande bussar och bilar, som visserligen ännu ligger några år bort men som med all säkerhet kommer att påverka framtida investeringar i infrastruktur, men också göra det möjligt att exempelvis förtäta städer och öka antalet parker och rekreationsområden, när inte lika många parkeringsplatser längre behövs. Eller om att optimera allt från

utomhusbelysning till inomhusvärme, snöröjning och avfallshantering som kan planeras efter behov, i stället för som i dag enligt planlagda scheman. En annan fråga som Magnus

Leonhardt tycker borde få större uppmärksamhet är konsekvenserna av de säkerhetsaspekter som hänger samman med digitaliseringen.

van vid att använda Internet och olika digitala tjänster. – 95 procent av Sveriges yta har digital täckning och 99,8 procent av befolkningen har möjlighet att koppla upp sig mot Internet. Det är världsbäst med tanke på att Sverige till ytan är ungefär lika stort som hela Frankrike men bara har en befolkning stor som Londons, säger Magnus Leonhardt.

”Krasst fungerar digitaliseringen bara så länge som det finns tillgång till el. Det gör systemet sårbart i händelse olyckor, naturkatastrofer eller attacker utifrån.” – Krasst fungerar digitaliseringen bara så länge som det finns tillgång till el. Det gör systemet sårbart i händelse olyckor, naturkatastrofer eller attacker utifrån. – Det är viktigt att man som aktör i den smarta staden arbetar proaktivt för att förebygga dessa risker. Och det går att göra. På Telia tar vi det ansvaret genom att jobba för att kunna erbjuda en säker digital infrastruktur, som gör det möjligt för både företag och offentlig sektor att erbjuda smarta digitala tjänster till medborgare på ett tryggt sätt, fortsätter Magnus Leonhardt. Sverige räknas i dag som ett av

de länder som ligger längst fram i den digitala utvecklingen. Här finns en allmän acceptans och en stor del av befolkningen är redan uppkopplad och dessutom

– Det säger något om vilka förutsättningar som finns för att ta nästa steg in i framtiden. Samtidigt får vi inte slå oss för bröstet. Utvecklingen går snabbt och det finns andra länder och städer som ligger långt framme eller till och med före oss, avslutar han. Text: Martin Westholm

ELBILEN ÄR PÅ FRAMFART ANALYSSVERIGE.SE Elbilen är på framfart i Sverige, det rapporterar miljöutveckling.se Enligt prognosen kommer en fjärdedel av alla bilar i Sverige vara laddningsbara till 2021. Läs mer på analyssverige.se


Annons

Hela denna tematidning är en annons från European Media Partner

CONTENT WITH A PURPOSE

Foto: Pressbild/Telia

ANALYSSVERIGE.SE – PROFIL SMARTA STÄDER 11

FAKTA

Namn: Magnus Leondardt Ålder: 51 år Bor: Älvsjö


Annons

12

Hela denna tematidning är en annons från European Media Partner

CONTENT WITH A PURPOSE

SMARTA STÄDER – ANALYSSVERIGE.SE

Den smarta staden finns redan i Helsingborg Foto: Pressbild/StadshubbsAlliansen

Helsingborgs stad ligger långt framme när det gäller digitalisering. Tidigt var man ute med ett öppet stadsnät. Med sin satsning på en Stadshubb tar man ytterligare ett steg mot den smarta staden. – Möjligheterna är i princip oändliga, säger Johan Nyström på Öresundskraft, som driver och är affärsansvarig för projektet som fått flera andra kommuner att hänga på. En Stadshubb är en regiontäckan-

de trådlös infrastruktur för IoT (Internet of Things). Hubbarna är tillgängliga för alla och ska ses som en viktig basinfrastruktur i den smarta staden. – Tillsammans med fibernäten skapar Stadshubbarna en helt unik öppen regional plattform för att snabbt och enkelt kunna ta tillvara på digitaliseringens alla fantastiska möjligheter, förklarar Bo Lindberg som är affärsområdeschef kommunikationslösningar på Öresundskraft. Däremot är naturligtvis trafiken inte öppen utan krypterad i flera steg för att vara säker. – Allt det här är kopplat till samhällsnytta och gör att vi kan spara tid, pengar och miljö. Möjligheterna är i princip oändliga, säger Johan Nyström som är ansvarig för Stadshubballiansen på Öresundskraft som står bakom idén och utförandet.

”Det unika med Stadshubben är det är ett öppet nät i den meningen att alla som vill har möjlighet att använda det för att koppla upp sensorer – kommunala verksamheter, företag och privatpersoner.”

Det var i början av 2017 som pro-

jektet drogs igång och vid årsskiftet 2018 var allt färdigt för att tas i drift. Snabbt visade det sig som fungerade i teorin och fungerade i verkligheten. – Det unika med Stadshubben är det är ett öppet nät i den meningen att alla som vill har möjlighet att använda det för att koppla upp sensorer, kommunala verksamheter, företag och privatpersoner. Johan Nyström fortsätter: – Vi har sedan dess skapat det vi kallar StadshubbsAlliansen till vilken vi bjuder in olika regionala stadsnätbolag att gå med. Vi växer mycket snabbat och hittills omfattar StadshubbsAlliansen drygt 40 kommuner runt om i landet. Några av dessa är Karlskrona, Kalmar, Växjö, Uddevalla, Jönköping, Falun, Umeå, Luleå och Kiruna längst uppe i norr.

Målsättningen är att stadshubbarna ska utgöra grunden för en svensk standard för sensoruppkoppling. – Vi får också kontinuerligt nya förfrågningar från kommuner och kommunala bolag som vill hänga på. Dessutom finns det ett stort intresse för vår lösning från andra länder som vill se hur vi gått tillväga. Stadshubben bygger på en teknik

med ett trådlöst nätverk som

skickar radiosignaler till och från olika saker med hjälp av sensorer via så kallades LoRa-gateways. – Nätverket har lång räckvidd, har säker dataöverföring samtidigt som det är förhållandevis billigt att bygga. Dessutom har sensorerna som används lång batteritid, förklarar Johan Nyström. Vad kan då nätverket användas till? Till väldigt mycket, är Johan Ny-

ströms korta svar. I det lite längre ger han några konkreta exempel. – I Helsingborg har vi testat systemet genom att förse alla livbojar utmed havet med en sensor som är uppkopplad till Stadshubben. Så fort någon använder livbojen, oavsett om det är fråga om ett tillbud eller om det är ett busstreck, går en signal till stadens ärendehanteringssystem och ett ärende skapas. – Tidigare åkte en person runt och kontrollerade livbojarna då

och då, men nu behöver man bara åka när ett ärende skapas. Ett annat exempel är att van-

liga villasoptunnor på försök försetts med en sensor som är uppkopplad till Stadshubben. Vitsen är att villaägarna själva kan bestämma när de tycker att det är dags att tömma tunnan genom att föra över en brytare på sensorn på tunnan. – Pilotprojektet har redan gett indikation på besparingar och miljövinster i och med att soptunnorna bara behöver tömmas när de verkligen är fulla och inte halvfulla som fallet varit många gånger förut, berättar Johan Nyström. Ett tredje exempel är kopplat till de elcyklar som används av kommunens hemtjänst. Om de blir stulna, vilket fram tills nu inte varit helt ovanligt, talar en sensor om var cykeln befinner sig genom att skicka cykelns geokoordinater. Det sista exemplet Johan Nyström nämner är att staden använder fuktsensorer i marken vid träd som står i mittsektionen av en genomfartsled. I och med att man kan se markfuktigheten kan man avgöra när träden behöver vattnas. Det ger besparingar genom att man bara behöver vattna när det verkligen behövs och samtidigt ger det bättre trafiksäkerhet genom att man undviker onödiga tillfällen då en tankbil stör trafiken. Inledningsvis är det kommunerna

och företagen som hittills varit snabbast att dra nytta av Stadshubbarna för att effektivisera sina verksamheter med hjälp av sensorer. – Men i nästa steg kommer också privatpersoner alldeles säkert att koppla upp sina hem, cyklar och prylar för mätdata, positionering och styrning. Precis som i fallet med soptunnorna, som jag berättade om tidigare, kommer det här att ge mycket tillbaka till invånarna i form av enklare, effektivare och mer miljövänliga lösningar, sammanfattar Johan Nyström. Text: Martin Westholm

E-HANDEL ANALYSSVERIGE.SE Sportamore är en av Sveriges största sportbutiker på nätet. Nu satsar de vidare.


ANNONS – SPONSRAT INNEHÅLL

Det krävs planering när 5,5 miljoner elmätare ska bli smarta till år 2025 Nu införs en andra generationens smarta elmätare i Sverige när 5,5 miljoner gamla mätare samtidigt ska bytas ut. Allt ska vara klart senast den 1 januari 2025.

De nya smarta elmätarna är en del av den digitalisering som just nu pågår för fullt i Sverige. Dagens mätare, som har ett 10-tal år på nacken, uppfyller inte de nya kraven från regeringen. – Med dagens elmätare kan elnätsbolagen fjärravläsa varje mätare för att sedan debitera kostnaderna för den el man faktiskt förbrukat, säger Anders Ericsson. Han är styrelseordförande i SMARTservice, som är specialister på att planera, leda och genomföra utrullning av de nya mätarna. Han fortsätter: – Syftet med den andra generationens elmätare är att de ska vara smarta, samtidigt som konsumenterna stärks och elmarknaden stimuleras. De nya kraven innebär att mätarna ska klara timmätning och på sikt en avstämning varje kvart. Mätarna ska också ha ett användargränssnitt som gör det möjligt för kunderna att ta del av sina mätuppgifter. – Eftersom elpriserna på den nordiska elbörsen konstant varierar ska man som konsument kunna anpassa sin elförbrukning, till exempel för uppvärmning av bostaden och uppvärmning av varmvatten till tider på dygnet då elen är billigare och på så sätt sänka sina elkostnader.

Totalt handlar det om 5,5 miljoner elmätare över hela landet som ska bytas. I Norge har man tills alldeles nyligen genomfört ett likande byte, när 2,5 miljoner norska hushåll och andra elkonsumenter fått nya smarta elmätare. En stor del av det jobbet har utförts av SMARTservice som nu etablerat sig i Sverige, och som ägs av norska energikoncernen Ringerikskraft. Efter närmare 700 000 mätarbyten i Norge, är målsättningen nu att bli en av de ledande aktörerna när även Sverige ska införa de smarta mätarna. – Vi har en lång och stor erfarenhet av vad det här innebär, säger Nan Rogstad som är VD för SMARTservice i Sverige. Som alla förstår är det här ett jättelikt projekt där det ställs höga krav på såväl säkerhet och kvalitet som på teknisk kompetens. – Det handlar också om planering och logistik för att processen inom varje elnätsbolags område ska flyta så smidigt som möjligt, både för de enskilda kunderna och för elnätsbolagen. De flesta elnätsbolag saknar såväl systemlösningar som resurser för att få en snabb och kostnadseffektiv utrullning, och för dem gäller

det att hitta en partner att lita på. – Det är här vi med vår erfarenhet kommer in i bilden, fortsätter Nan Rogstad. Det vi gör är att ta ansvar för hela processen och ser till att arbetet blir utfört på det sätt som våra kunder önskar. Hon fortsätter: – Vi projektleder och projekterar och ser till att jobbet blir rätt utfört, i rätt tid, av kunnig personal och till rätt kostnad. Vi har bara några få egna tekniker och montörer, och anlitar lokala företag som underentreprenörer i projekten. På så sätt drar det lokala näringslivet nytta av den här gigantiska infrastruktursatsningen samtidigt som arbetet underlättas genom att de som utför jobbet har lokalkännedom. – Våra erfarenheter från Norge visar att detta varit mycket uppskattat. Både för att jobbet utförts med hög kvalitet och för att man lagt grunden till goda kontakter med lokala branschföretag. Vi använder oss däremot av egen personal för att planlägga när skiftet av elmätare ska ske och för att boka tid med hushåll, kommuner och företag, där det är nödvändigt för att komma åt mätaren som skall bytas. – När det fungerar sparar man som beställare både tid och pengar, understryker Nan

Rogstad. Där vi får uppdrag att genomföra bytena av elmätare sätter vi upp lokala kontor som sköter den dagliga verksamheten. Att byta till smarta elmätare har även klara fördelar för elnätsbolagen och deras verksamhet. Med de nya smarta elmätarna får man ett instrument för att på ett effektivt sätt övervaka och hantera nätet i realtid. – På så sätt kan man bättre optimera utnyttjandet av näten i förhållande till de konsumtionsmönster kunderna har, avslutar Anders Ericsson.

Anders Ericsson, styrelse- Nan Rogstad, VD för ordförande i SMARTservice. SMARTservice i Sverige.

ANNONS ANNONS – SPONSRAT INNEHÅLL

Hur smarta är egentligen de smarta städerna? Digitaliseringen av samhället erbjuder oanade möjligheter som kommer att gör livet enklare för människor och skapa möjligheter för företag att ta fram nya produkter och tjänster. Men det finns också stora risker om man inte har ett omsorgsfullt säkerhetstänkande från början.

arbetade på ledningsnivå oroades. – Det visar att det finns en stor okunskap, på gränsen till naivitet, inför vad digitaliseringen kan få för konsekvenser om man inte har ett riskmedvetande och arbetar aktivt med de här frågorna. Flera andra undersökningar visar dessutom på samma resultat.

Den digitala revolutionen kommer att förändra vårt samhälle i grunden och till stora delar är det något positivt som vi alla kommer att ha nytta och glädje av. Det anser Ola Wittenby som är chef för det globala, japanska IT-säkerhetsföretaget Trend Micros verksamhet i Sverige. Samtidigt understryker han att det är lätt hänt att bara se möjligheterna men glömma bort att det också finns stora risker. – IT-säkerhetsfrågor borde vara en prioriterad fråga just nu i tider som dessa med ökande organiserad brottslighet och ökat industrispionage. Men allt för ofta är säkerhet en fråga som glömts bort eller ägnas allt för lite uppmärksamhet. Allt fokus ligger på möjligheterna och väldigt lite på riskerna, säger han. Först när man utsatts för en kriminell attack reagerar man, och då är det ofta för sent. Skadan är redan skedd. Dessutom är det kostsamt att rätta till brister i efterhand samtidigt som företags eller myndigheters förtroendekapital minskar.

Johan Jarl, även han på Trend Micro, har arbetat med IT-säkerhetsfrågor sedan millennieskiftet. I dag räknas han som en av Sveriges främsta experter på området. Han understryker hur viktigt det är att bygga in IT-säkerheten redan från början. – Det handlar bara om en enda sak: att göra det så besvärligt som det bara går för den som attackerar. Det handlar om att bygga system med lager på lager som är så svårgenomträngliga att den som försöker attackera ger upp. Samtidigt handlar det om att ha system som också gör det möjligt att upptäcka pågående intrång och spåra de som försöker attackera. IT-säkerhet är nödvändigt för alla delar av samhället, både inom näringslivet och inom offentlig verksamhet med allt från affärshemligheter till information som inte får komma i orätta händer. Extra noggrann måste man vara när gamla, slutna system kopplas upp mot nätet och därmed exponeras, ofta sårbara, utåt, framhåller Johan Jarl. Vilka blir konsekvenserna om el- Ola Wittenby. Foto: Peter Joensson Johan Jarl. Foto: Mathias Blom nät och vattenförsörjningen slås ut vid en cyberattack eller om pengar och stater som ägnar sig åt spionage. Gemensamt viktig samhällsinformation kommer i orätta händer? – Till exempel så är det redan konstaterat att attackytorna för båda är att de har oerhörda resurser bakom sig samtidigt som risken att bli upptäck många gånger är liten som en vid digitalisering väsentligt ökar för skurkarna. följd just av att många inte har investerat tillräckligt i sin Att bygga effektiva och hållbara försvarsväggar som förhin- IT-säkerhet, säger Ola Wittenby – Därför ska man ta hjälp av företag som vårt som har kunskap drar att obehöriga kan komma över känslig information kräom den senaste tekniken som används, som vet hur man bygger ver expertkunskaper. – Det är inget man gör på egen hand. Spelplanen föränd- säkra system och som också ras kontinuerligt och uppfinningsrikedomen är stor bland kontinuerligt följer utvecklingen de som ägnar sig åt den här typen av kriminell verksamhet. runt om i världen och utvecklar Det kan vara både kriminella brottssyndikat som vill tjäna effektiva motvapen.

Ola Wittenby hänvisar till ett flertal undersökningar som gjorts om IT-säkerhet. En som utförts på uppdrag av EU-kommissionen och som nyligen presenterades ställde frågan till både företag och allmänhet om i vilken utsträckning de känner till riskerna för att utsättas för en cyberattack. – Bland företagen hade 69 procent liten eller ingen förståelse för vilka risker de exponerades för och bland allmänheten var motsvarande siffra 51 procent. Ola Wittenby fortsätter: – I en annan undersökning om digitalisering som vi gjort på egen hand, och där vi frågade 361 svenska företag, svarade 55 procent av de som arbetade med IT-frågor att de kände en ökad oro för säkerhetshot medan bara 41 procent av de som


Annons

CONTENT WITH A PURPOSE

SMARTA STÄDER – ANALYSSVERIGE.SE

Foto Pressbild/Weum Gas

Foto Pressbild/Weum Gas

14

Hela denna tematidning är en annons från European Media Partner

Gasnätet utgör enligt Weum Gas VD Kenneth Andersson själva plattformen i ett framtida system där en allt större andel energi ska komma från förnybara energikällor.

Sveriges gasnät har en viktig roll i omställningen till ett hållbart energisystem Med hållbarhet och leveranssäkerhet som centrala delar i erbjudandet till industri, transportsektorn, företag och privata hushåll visar Weum Gas, tidigare E.ON Gas, att gasnätet har en lika naturlig som viktig roll i den pågående energiomställningen.

Gasnätet utgör enligt VD Kenneth

Andersson själva plattformen i ett framtida system där en allt större andel energi ska komma från förnybara energikällor. Weums ambitiösa målsättning att växa geografiskt och att parallellt

Redan i slutet av 1800-talet fick Malmöbor ta del av gasens många fördelar via det lokala stadsgasnätet i form av energi för matlagning och belysning i staden. I mitten av 1980-talet expanderade gasnätet kraftigt då allt fler orter, industrier och privata hushåll anslöt sig. Gasnätet bidrog på så sätt till att kraftigt minska utsläppen av koldioxid, kväve- och svaveldioxider, tungmetaller och partiklar långt före den moderna miljödebattens egentliga start. I dag har Weum gasnät i 25

”Vi löser detta problem genom att erbjuda en mycket billig och enkel distribution där biogasanläggningen ansluter sig direkt till vårt nät.” uppnå minst 30 procent förnybar gas i näten år 2030 och 100 procent år 2050 kräver samtidigt kraftfulla satsningar på utbyggnad av förnybar gasproduktion. Weums gasnätverksamhet har en

lång och framgångsrik historia.

kommuner och förser cirka 21 000 kunder med värme, fordonsgas och energi till industriella processer. Precis som på 1980-talet ersätter vi i dag kol, olja, diesel och bensin med ren gas som numera har en allt större förnybar andel

vilket ger minimala utsläpp av skadliga ämnen, förklarar Kenneth Andersson. – Alla Weums projekt syftar till att reducera koldioxid-utsläppen och förbättra den lokala miljön. Alla kunder utmed nätet kan redan i dag välja biogas, och vi ser att efterfrågan ökar stadigt. Då biogasproducenter har en central roll i vår tillväxtstrategi letar vi ständigt efter sätt att underlätta deras vardag. Det är ingen hemlighet att många

biogasproducenter, i dag har det kämpigt, inte minst är höga kostnader förknippade med komprimering och transport av biogas från anläggning till tankstation ett stort bekymmer. – Vi löser detta problem genom att erbjuda en mycket billig och enkel distribution där biogasanläggningen ansluter sig direkt till vårt nät, säger Kenneth Andersson. – Ett annat exempel på konkreta initiativ som vi tar för att stärka den svenska biogasproduktionen är vårt Green Compass projekt. Här utvecklar vi nätinfrastrukturen genom investeringar i modern teknik vilket tar bort biogasanläggningarnas beroende av propan som normalt

behöver tillsättas biogasen. Som operatör av Sveriges största

gasdistributionsnät, får Weum inte sälja gas. Uppdraget är i stället att erbjuda ett öppet och säkert system – en transportväg för alla som vill handla och använda gasen för sina energiändamål och

”En stor utmaning i samband med energiomställningen är möjligheten att lagra energi från el.” tillsammans bidra till en minskad miljöpåverkan. – Genom att garantera en hög leveranssäkerhet och samtidigt kraftfullt verka för att öka andelen förnybar gas i gasnätet bidrar vi till en långsiktigt ansvarsfull och hållbar utveckling, vilket är företagets uppdrag och vision. På Weum ser man dessutom stora möjligheter att använda

gasnätet för att ta emot energin från den lokala produktionen från förnybara källor som sol, vind och biomassa. – En stor utmaning i samband med energiomställningen är möjligheten att lagra energi från el. Med så kallad Power to Gas teknologi kan man omvandla överskottet från förnybara källor till biogas eller vätgas och därmed få en unik möjlighet att faktiskt lagra el, något som kommer att vara avgörande för en lyckad och fullständig energiomställning, avrundar Kenneth Andersson. Text: Martin Westholm

FAKTA Naturgas och biogas är lika i sin kemiska sammansättning och består till merparten av metan. Båda kan distribueras i samma infrastruktur och användas för samma ändamål. Medan naturgas är ett fossilt bränsle som utvinns ur marken, är biogas en förnybar energikälla som utvinns genom nedbrytning av organiskt material. Både naturgas och biogas kan kylas ner och blir då flytande (LNG och LBG), vilket används som bränsle för sjöfart och tunga transporter.

SMARTA STÄDER ANALYSSVERIGE.SE Så kan en smart stad stå emot påfrestningar. Läs om hur det går till på analyssverige.se


Annons

Hela denna tematidning är en annons från European Media Partner

CONTENT WITH A PURPOSE

Foto Anette Persson

ANALYSSVERIGE.SE – SMARTA STÄDER 15

Sveriges position som ledande IT-nation är hotad David Mothander, förbundsdirektör för branschorganisationen och arbetsgivareföreningen IT&Telekomföretagen.

Sverige är på många sätt och vis digitaliseringens förlovade land. Vi ligger långt framme, men runt hörnet hopar sig en del orosmoln. Ett av de allvarligaste stavas kompetensförsörjning. Att säga något annat än att det

ser ljust ut för IT-branschen vore tjänstefel, understryker David Mothander, förbundsdirektör för branschorganisationen och arbetsgivareföreningen IT&-

alla, vare sig vi vill det eller inte, säger han. – Att vi har innovativa och konkurrenskraftiga IT- och telekombolag i Sverige är en förutsättning för att vi fullt ut ska kunna ta tillvara på digitaliseringens möjligheter. För oss som branschorganisation handlar det om att driva på och underlätta digitaliseringen av Sverige så att vi även i fortsättningen ligger i den absoluta framkanten.

”Att vi har innovativa och konkurrenskraftiga IT- och telekombolag i Sverige är en förutsättning för att vi fullt ut ska kunna ta tillvara på digitaliseringens möjligheter.” Telekomföretagen med cirka 1 200 medlemsföretag, som tillsammans sysselsätter 100 000 medarbetare i Sverige. – Vi är mitt uppe i en transformering av hela samhället som omfattar så gott som alla sektorer och som kommer att påverka oss

– Det gör vi bland annat genom att säkerställa att frågan är prioriterad på den politiska agendan, men där jag i dag tycker att det saknas genomtänkta politiska visioner. Hur vill politikerna forma framtidens digitala samhälle på ett demokratiskt och inklude-

rande sätt så att digitaliseringens fördelar kommer alla till del?

Jämfört med många andra länder

ligger Sverige långt framme i den digitala utvecklingen. Men hur länge till? David Mothander är oroad. – Vi har redan i dag en stor kompetensbrist. För att vi ska klara den digitala omställningen behövs det många fler som vill och kan arbeta inom IT-sektorn, fortsätter David Mothander. Vi ska naturligtvis fortsätta utbilda människor, men vi kan inte inom överskådlig framtid utbilda tillräckligt många för att täcka den efterfrågan som finns. David fortsätter: – Vi kan, och måste, ta in utländsk arbetskraft och för att det ska vara en framgångsrik väg krävs ändring av ett stelbent regelverk. Men inte heller det kommer att täcka vårt kompetensbehov. I stället understryker han behovet av livslångt lärande. Och med det menar han att människor som redan är mitt uppe i yrkeslivet måste få större möjligheter att fortbilda sig parallellt med att man arbetar. – Man kan inte förvänta sig

att människor ska påbörja en ny lång utbildning samtidigt som man har familj, ska hämta och lämna på dagis och dessutom har bostadslån att betala. Däremot kan många säkert tänka sig att studera kortare perioder, kanske på distans. Det ställer nya krav på

”För Sveriges framtid är IToch Telekombranschen helt avgörande.” utbildningsväsendet att skräddarsy kurser som svarar mot de faktiska behov som finns. – Men det innebär också att arbetsgivarna blir mer flexibla med att låta medarbetare studera kortare perioder eller på halvtid med bibehållen lön. Kanske kan ett system med ett kompensationsavdrag för arbetsgivare som stimulerar till IT-studier vara en väg framåt. En annan fara som lurar bakom

hörnet, och som David Mot-

hander lyfter ett varningens finger för, är att vi riskerar att bli självgoda. – Bara för att vi varit tidiga med att haka på digitaliseringståget och under många år legat i topp är det ingen garanti för att det ska förbli så. I dag ser vi att många länder som tidigare låg långt efter ligger steget före. Kina är ett bra exempel, ett annat är Indien. – Och i Europa är Danmark det land som aspirerar på att ta ledartröjan. – För Sveriges framtid är IToch Telekombranschen helt avgörande. Data är framtidens olja, brukar man säga lite skämtsamt. Men det ligger mycket i det och det är min önskan och förhoppning att vi även i fortsättningen ska tillhöra de länder som är världsledande inom området, understryker David Mothander.

Text: Martin Westholm

STRATEGISKA VERKTYG ANALYSSVERIGE.SE Upphandlingsmyndigheten lyfter den offentliga upphandlingen från att vara en formaliaprocess till att bli ett strategiskt verktyg för utveckling. Läs mer på analyssverige.se


Annons

CONTENT WITH A PURPOSE

SMARTA STÄDER – ANALYSSVERIGE.SE

Foto:Pressbild/Nobina

16

Hela denna tematidning är en annons från European Media Partner

Självkörande bussar i reguljär trafik? Det tror bussoperatören Nobina som är drivande partner i utvecklingen av kollektivtrafiken i Barkarbystaden.

Världens modernaste kollektivtrafik utvecklas i Barkarbystaden

sida med Järvafältet och Barkarby Handelsplats, växer en helt ny stadsdel fram: Barkarbystaden. Stadsdelen är norra Europas största stadsutvecklingsområde där stadsplanering, infrastruktur och kollektivtrafik samverkar i ett unikt samarbete mellan SL, Järfälla kommun, KTH och Nobina. Den gemensamma visionen för

regionen, kommunen och operatören är att utveckla världens modernaste kollektivtrafik och en smart stad, på riktigt. Jonas Kempe, marknadsdirektör Nobina Sverige: – Vi vill vara med och utveckla en stad där människor väljer att resa kollektivt framför bilen och erbjuda lösningar som ersätter traditionellt bilägande. – Morgondagens kollektivtrafik ska växa fram hand i hand med tusentals bostäder, service och arbetsplatser. Detta för att låta frågor som stadsutveckling, transporter, infrastruktur och ny teknik påverka varandra för att skapa något mer och bättre

Självkörande bussar redan på plats

Att utveckla världens mest attraktiva kollektivtrafik är givetvis en utmanande vision där trafikfrågor i sig är komplexa. Därtill ställs kraven på hållbara lösningar och helst en närmast synsk förmåga att förutse de innovationer som väntar runt hörnet. Redan nu kan man se världens första självkörande elbussar i reguljär linjetrafik i området. Bussarna ska omfatta hela sträckan – från busshållplatsen och ända fram till dörren. Just den sista biten hem är en hög tröskel för många och man testar nu hur man kan få bort detta hinder. – Det finns definitivt utmaningar. Vi måste också synka en tunnelbanelinje som ska vara klar 2025 samt hela projekt Förbifart Stockholm. Men tack vare en tät samverkan och gemensam styrgrupp har vi en tydlig målbild som alla står bakom och ser nyttan av, säger Jonas Kempe. Samverkansmodellen

Men det unika med projektet är i grunden inte de enskilda tekniska lösningarna utan hur man från första början har lyckats samla alla berörda parter – kommunen, landstinget (SL) och operatören. Järfälla kommun har i projektets

startskede också satsat på ett nära samarbete med KTH. – Barkarbymodellen bidrar till att kommunen som sitter på planmonopolet för stadsbyggnaden kan få en mer direkt input.

“Vi vill vara med och utveckla en stad där människor väljer att resa kollektivt framför bilen och erbjuda lösningar som ersätter traditionellt bilägande.” Detta gör att vi kan planera staden mer effektivt för dagens förutsättningar och föra in nya innovationer, säger Emma Feldman, kommunstyrelsens ordförande (M). – Vi har alltför många exempel historiskt på motsatsen, där den ena handen inte vet vad den andra gör eller vill. Min förhoppning är att det vi nu gör i Barkarbystaden ska kunna tjäna som modell också för andra och bli

morgondagens modell för hur vi bygger mänskliga, moderna och hållbara städer, säger Kristofer Tamsons. – Inte minst finns det en politisk vilja att få till bättre lösningar. Det skapar förutsättningar för att samverkan kan fungera. Kommuner planerar staden med akademin som bidrar med analys och forskning, berättar Jonas Kempe. Spetskompetens och förståelse

Nobina har kunnat bidra med spetskompetens inom trafiklösningar och kollektivtrafik. Man har varit med i analysstadiet och arbetat fram underlag för att skapa rätt lösningar. Inte bara när och hur utan också vad som krävs av infrastrukturen för att det ska blir bra och effektivt. – Nobina har varit en mycket god kraft som drivit på utvecklingen, tagit stort ansvar och hållit samman stora delar av projektet. Förhoppningsvis ska detta också leda till att människor som reser med SL eller som bor och arbetar i Barkarbystaden upplever ett nytt, modernt och enkelt sätt att resa, säger Kristofer Tamsons. – Nobina som operatör sitter på kompetens och förståelse för vilka problem som finns kopplat till trafiken i den dagliga verksamheten. Detta gör att de kan bidra med kunskap för att vi ska kunna optimera trafikflödena, menar Emma Feldman.

Foto: Ingemar Walldén

På historisk flygplatsmark, sida vid

för människor, säger Kristoffer Tamsons, trafiklandstingsrådet och SL:s ordförande.

Emma Feldman, kommunstyrelsens ordförande (M). Foto: Pressbild/SL

Är det möjligt att ha självkörande bussar i reguljär trafik? Det tror bussoperatören Nobina som är drivande partner i utvecklingen av kollektivtrafiken i Barkarbystaden. Trafikprojektet är ett nära samarbete med Stockholms läns landsting (SL), Järfälla kommun och Nobina.

Kristoffer Tamsons, trafiklandstingsrådet och SL:s ordförande.


Annons

Hela denna tematidning är en annons från European Media Partner

CONTENT WITH A PURPOSE

Foto: Pressbild/Nobina

Foto: Gustav Gräll

ANALYSSVERIGE.SE – SMARTA STÄDER 17

Jonas Kempe, marknadsdirektör Nobina Sverige.

Barkarbystaden.

Elektrifiering och automation

Den tekniska utvecklingen går med en rasande fart. I princip varje kvartal får samverkansgruppen uppdateringar som skapar nya förutsättningar. Men grundplanen har inte behövt revideras tack vare att man redan i projektets startskede hade tagit höjd för detta. Den största förändringen man kan se handlar om elektrifiering. Man kan köra längre sträckor och kan därför erbjuda mer trafik. Inom digitaliseringen är det utvecklingen inom delningsekonomin som går allt fortare. Beträffande automation blir tekniken smartare och smartare, och man kan klara fler situationer samt höja hastigheten. – Men tekniken är inte det häftiga Vi utgår från behoven och sedan ser vi hur tekniken kan hjälpa oss och möta de behoven, säger Jonas Kempe.

”Vi utgår från behoven och sedan ser vi hur tekniken kan hjälpa oss och möta de behoven.” Vad händer nästa år? Nästa år startar SL i samarbete med Nobina den första elektrifierade BRT-linjen i Stockholm. Det blir en tunnelbana som öppnar ovan jord, en busslösning där batteridrivna elbussar får högsta prioritet genom hela infrastrukturen, samma linjesträckning som tunnelbanan har i framtiden.

Planen framåt räknar med att

år 2021 kommer självkörande bussar att köra på fasta linjer och vara efterfrågestyrda. År 2025 är ambitionen att bussarna ska vara helt efterfrågestyrda och man kan bli hämtad utanför dörren. Även nya mobilitetstjänster och nya digitala SL-biljetter testas. – Det har varit stunder när det sett svårt ut och tänkt att det här går aldrig. Men när man jobbar tillsammans hittar man kreativa lösningar. Man måste acceptera att det inte går att känna till hela planen. Resan måste få verka fram i gemenskap, avslutar Jonas Kempe. Text: Eva Rydinger

GBG ÄR PÅ G ANALYSSVERIGE.SE Stadsarkitekten ska ge Göteborg nya utsikter! Läs mer på analyssverige.se


Annons

CONTENT WITH A PURPOSE

LOGISTIK LEDARE – ANALYSSVERIGE.SE

Foto: Mostphotos

Foto: David Bicho

18

Hela denna tematidning är en annons från European Media Partner

Prof. Mats Abrahamsson, Linköpings Tekniska Högskola.

Logistikutmaningarna är större än någonsin Vi är mitt i en intensifierad utveckling som vi bara har sett början på och som ställer helt nya krav på hur vi arbetar med logistikutveckling i företag och i offentliga organisationer. Med digitaliseringen som motor sker det en innovativ och snabb utveckling av nya logistiktjänster, samtidigt som behovet av att effektivisera befintliga logistiksystem är stort och nödvändigt.

något annat vara ”förmågestyrd”. Att det i dag erbjuds 60 minuters leveranstid i storstäder har inget med produktivitet eller kundefterfrågan att göra, utan handlar om att det byggs upp förmågor som gör det möjligt med 60 minuters leverans. Därför gör man det. Och om kunderna inte är beredda att betala för det, så prövar man med andra leveranskoncept som man har förmågan att utveckla.

Vi ser en omställning från den

består främst i att i termer av Supply Chain Management (SCM) minska funktionsoptimeringen och öka integrationen mellan varuförsörjning, produktion och distribution.

gängse modellen att logistiken antingen är produktionsstyrd med fokus på låga kostnader eller kundstyrd med fokus på hög leveransservice, till att mer än

Industrins logistikutmaningar

Handelns logistikutmaningar består i att driva utvecklingen mot ”Omni-kanaler”, med betydligt högre flexibilitet och dynamik i logistiken jämfört med i dag, för att möta konkurrensen från de internationella e-handlarna. Transport- och logistikföretagens utmaningar sammanfattas enklast i termer av tjänsteutveckling för att svara upp mot handelns och industrins ökade krav på nya logistiktjänster. Samhällets logistikutmaningar är också stora och handlar till stor del om att med logistik som grund öka kostnadseffektiviteten och servicen till medborgarna. Det gäller allt från sjukvård till ärendehantering hos myndig-

heter och inte minst om en utvecklad citylogistik. Och den stora utmaningen för oss alla oavsett bransch är att med smart användning av logistik minska vår gemensamma miljöpåverkan. I dag är det fantasin som sätter

begränsningar för framtidens logistik och traditionella logistiker behöver sällskap av logistikkunniga strateger som kan utforma framtidens affärsmodeller och av IT-utvecklare och optimerare som kan ta till vara på de möjligheter som digitaliseringen och Big-Data ger. Samtidigt behöver de underliggande strukturerna som ger nödvändiga skalfördelar i verksamheten finnas på plats

så utvecklingen kan drivas på ett lönsamt sätt. Men även om utmaningarna är

stora så handlar det inte bara om att utveckla nya koncept och nya modeller, utan att snarare att til�lämpa den logistikkunskap som redan finns och kombinera den med kunskap om digitalisering och affärsutveckling på ett betydligt mer medvetet sätt än i dag. Prof. Mats Abrahamsson, Linköpings Tekniska Högskola

SKIPPA PLANERNA ANALYSSVERIGE.SE Satsa på en ny Öresundstunnel! Läs mer på Analyssverige.se ANNONS

Sim Logistics AB ̶ Oberoende konsult i internlogis�k Vi hjälper företag effek�visera sin internlogis�k! Genom analys av verksamhetsdata och flödessimulering skapar vi faktabaserade beslutsunderlag. Underlagen hjälper våra kunder fa�a rä� beslut vid förändringar och investeringar i deras internlogis�k. På så sä� kan våra kunder göra rä� från början, undvika dyra misstag och bli mer effek�va! Vi har mångårig erfarenhet och erbjuder vår exper�s och tjänster inom följande områden: ▪ Dataanalys och flödessimulering. ▪ Dimensionering och u�ormning av lager och layout. ▪ Visualisering och animering av byggnader, flöden, inredning och utrustning.

Välkomna a� kontakta oss! 0761-618384

info@simlogis�cs.se

simlogis�cs.se

-̶​̶ Rådgivning ̶ Dataanalys ̶ Flödessimulering ̶ Lösningsförslag ̶ Visualisering ̶

Bild från flödessimulering Följ oss på:


www.corem.se

Ett av våra planerarade projekt Vi planerar att uppföra en lager- och logistikanläggning på Bristagatan 13 i Arlandastad. Enheterna är från 5 000 – 30 000 kvm och kan anpassas för såväl lager- som terminalverksamhet.

COREM PROPERTY GROUP LAGER/PRODUKTION/KONTOR Corem Property Group är ett börsnoterat fastighetsbolag som äger, förvaltar och utvecklar lager-, logistik- och handelsfastigheter, omfattande över 1,4 miljoner kvadratmeter i mellersta och södra Sverige. Vi har även byggbar mark, bland annat på Bristagatan i Arlandastad, där vi planerar att utveckla ytor för både befintliga och nya kunder. Nedan ser du ett urval av inflyttningsklara lokaler som vi just nu kan erbjuda. Tveka inte att höra av dig för en vidare diskussion. OMRÅDE

ADRESS

Sollentuna

Bergkällavägen 35

Järfälla

Nettovägen 13

Uppsala

YTA 1 250 kvm

LOKALTYP

KONTAKTUPPGIFTER

Kontor/lager

Sofie Nyberg 0709 -75 56 58

4 800 kvm

Lager

Sofie Nyberg 0709-75 56 58

Rapsgatan 8

12 500 kvm

Lager/kontor

Sofie Nyberg 0709 -75 56 58

Göteborg

Exportgatan 65

8 600 kvm

Lager

Katrineholm

Västgötagatan 16

3 000 kvm

Produktion/Lager

Malmö

Galoppgatan 4

9 050 kvm

Lager

Björn Härstedt 0705- 43 47 48

Malmö

Kosterögatan 8

2 500 kvm

Lager

Björn Härstedt 0705-43 47 48

William Bengtsson 0722- 41 04 98 Jan Östergren 0705 -31 61 18

Läs mer om våra lediga lokaler på www.corem.se

För ytterligare information kontakta Daniel Lindhagen på 0768 - 91 73 22 eller daniel.lindhagen@corem.se

Äger, förvaltar och utvecklar fastigheter inom lager, logistik och handel.


ANNONS – SPONSRAT INNEHÅLL

Bonver levererar en upplevelse

Carl Lundberg, VD på Bonver.

Att skicka rätt vara till mottagaren på utsatt tid är en av de viktigaste utmaningar e-handelsföretag brottas med. Detta är nämligen något som i högsta grad påverkar kundupplevelsen och i förlängningen därmed också företagets lönsamhet. Logistikbranschen präglas av låga marginaler och stort fokus på att sänka kostnader. En alltför stor iver att pressa priserna har i många fall lett till sämre kvalitet i utförandet av tjänsterna. De som blir lidande är kunder och slutkonsumenter som får dålig service och försenade leveranser. – Det är en utmaning för många aktörer att tjäna pengar i branschen. Vi måste kunna erbjuda något som ingen annan gör för att differentiera oss. Att pressa priserna ytterligare är inte hållbart i längden – kvaliteten blir sämre och till slut blir ingen nöjd, även om tjänsterna är aldrig så billiga, säger Carl Lundberg, VD på Bonver. Det blir allt vanligare att man får betala för extratjänster och att enda sättet att kommunicera med sin logistikpartner är via chatt eller mail utan möjlighet till personlig telefonkontakt. Bonver vill bryta den trenden och se till att man som kund kan känna sig trygg, och inte behöver kunna logistik själv, samt att man får valuta för pengarna. – Jag har jobbat som kravställare på kundsidan i mina tidigare jobb och det som alltid slagit mig är att jag varit tvungen att driva utvecklingen. Logistikpartnern har varit den reaktiva parten i det hela. Nu vill jag istället att vi som logistikpartner är proaktiv och gör det bästa för kunden. Bonver är en etablerad spelare i logistiksammanhang med lager på Lidingö och i Rosersberg. Tidigare var

bolaget inriktade på filmdistribution över hela Norden, dvd, blu-ray, spel och posters för filmindustrin. Den branschen dog plötsligt, vilket gjorde att man var tvungna att ställa om väldigt fort. Att rikta sig mot e-handelskunder blev ett naturligt val och det är där man nu fokuserat 90 procent av sin verksamhet. I dagsläget omsätter Bonver över 200 miljoner har 115 anställda, samt växer kontinuerligt. Långsiktiga partnerskap och ett brett utbud av tjänster är ledorden. Man har transparens i kedjan och går den extra milen för att se till att kunderna är nöjda. – Om en order kommer in 12.30 till oss, då är den ute ur huset redan samma dag. Vi har kundernas lager hos oss med plock och pack och distribution. Vi ska kunna lösa alla problem eller utmaningar och vara proaktiva med förbättringar som i slutändan sparar pengar åt kunden. Bäst blir det när man tittar på hela logistikkedjan: hur kan vi förbättra och gemensamt spara pengar? Genom att göra jobbet tillsammans med kunden kan vi dela på besparingen i olika modeller. Vårt mål är att växa med kunden och utveckla deras logistik. Vi vet att detta kommer att bli affärskritiskt när e-handeln fortsätter växa som den gör, menar Carl. Det finns flera exempel på kunder som man jobbat tillsammans med sedan deras verksamhet tog sin början och där Bonver lyckats växa tillsammans med kunden. Från att till en kund exempelvis packa 50 ordrar per dag har man gått till 2,5-10 000 ordrar

per dag. Bonver kommer totalt att skicka ut över 2 miljoner paket under detta år för våra kunder vilket kräver bra samarbete. – Vi skulle inte klara detta om det inte var så att vi jobbade väldigt tajt med kunden och hängde med i deras utveckling. Vi måste kunna springa lika fort som kunden och ha resurser att klara av detta. Hela personalen ska förstå att vi levererar en upplevelse till kunden.

”Hur kan vi förbättra och gemensamt spara pengar?” Slutkonsumenten som beställer något i e-handeln är ofta exalterad över att få hem sin vara. På Bonver är man medveten om att man är en del i att ge slutkunden den positiva upplevelsen. – Om vi misslyckas med packning eller transport så ger vi vår kund, e-handelsföretaget, dåligt rykte hos sina slutkunder. Våra medarbetare är ambassadörer för våra kunder, det är så himla viktigt. Det är avgörande att vi gör ett bra jobb och att alla förstår sin roll i logistikkedjan, avslutar Carl.



Annons

CONTENT WITH A PURPOSE

LOGISTIK – ANALYSSVERIGE.SE

Foto: Pressbild/Farusa

Foto: Pressbild/Farusa

22

Hela denna tematidning är en annons från European Media Partner

Heavy duty-wellpapp ersätter i huvudsak lådor av plywood och spikade lådor i trä samt pallkragar.

Heavy Duty Wellpapp – mångsidigt och hållbart förpackningsmaterial I modern logistik är förpackningar mycket viktiga. De ska uppfylla flera krav: låg kostnad, låg vikt, tillräcklig styrka för att skydda godset och tåla en tuff hantering. Samtidigt blir det allt viktigare att utveckla miljövänligare förpackningar och hållbara logistiklösningar. Där har wellpappen sin givna plats, menar Arne Hammer VD på FARUSA Emballage AB. – Vi tillverkar emballage som

används för export transporter av livsmedel (i bulk), elektronik, maskindelar och komponenter i järn och stål samt medicinska produkter och försvarsmateriel. Våra emballage av heavy duty-wellpapp ersätter i huvudsak lådor av plywood och spikade lådor i trä samt pallkragar, berättar Arne Hammer. Hur kommer en ny förpackning till? – Vår kund har kanske en idé eller så får vi en bild på produkten, sedan funderar vi och utvecklar och designar en förpackning som motsvarar

kundens krav. Det här sker i en dialog med kunden så att vi får fram ett emballage som passar deras behov. Vilka krav ställer de? – Priset är ju alltid en viktig fråga och det beror naturligtvis också på varuvärdet på den produkt som ska transporteras. Vårt argument är ju också att en dyrare förpackning kan spara pengar på ett annat sätt eller i ett annat led i kedjan mellan leverantör och kund.

Två av wellpappens stora fördelar är låg vikt och ultrahög styrka. – Varje kilo vi kan spara i en transport innebär lägre bränsleförbrukning och möjlighet att ta mer betalande last. Dessutom är lättare förpackningar enklare att hantera för logistikpersonalen. En trend i dag är att man vill använda mer och mer återvunnet material vid tillverkningen av wellpappemballage. – Men i våra heavy duty-förpackningar vill vi helst använda

”Varje kilo vi kan spara i en transport innebär lägre bränsleförbrukning och möjlighet att ta mer betalande last.” – Andra krav som vi ser nu är miljö och hållbarhet. Kunderna vill att de ska kunna använda även wellpappemballage flera gånger. Dessa förpackningar ska också klara sjötransporter där de kan utsättas för fukt och kondens. Dessutom ska de tåla att staplas i flera lager.

jungfruligt material för att de ska hålla. Å andra sidan kan ju en starkare förpackning i gengäld användas flera gånger. Arne Hammer tror att wellpapp för-

blir det viktigaste förpackningsmaterialet. – Plast är på väg bort och för-

packningar av trä och plywood minskar i användning. Hur ser du på behovet av träpallar för truckhanteringen? – Våra förpackningar har vi valt att inte integrera med en vanlig träpall. I stället använder vi självhäftande pallmeder av kraftpapper som bara väger fem kilo, och som bara limmas fast under våra Heavy Duty wellpapplådor. Denna typ sparar många kilo och därmed pengar. Hur tror det framtiden ser ut? – Miljötrenden fortsätter, men vi kommer inte att klara oss utan plast i förpackningar. Egentligen är detta inget stort problem i länder som Sverige och Danmark med en väl utbyggd sophantering. Men i många andra länder med sämre sophantering är det bättre med förpackningar av papper, kartong och wellpapp än plast och ännu bättre om de går att användas flera gånger. – Vi tror mycket på fördelarna med starka wellpappemballage. Jag tror också på att vi kommer att få se intelligenta förpack-

ningar, kanske försedda med RFID-sändare vilka gör det möjligt att kontinuerligt veta var varje låda exakt befinner sig vid ett givet tillfälle. Jag läste någonstans att man utvecklat en pappersetikett med en inbyggd RFID-sändare. Men denna teknik behöver bli billigare. Lyckas man med det kan vi effektivisera transportbranschen ytterligare, betonar Arne Hammer. Text: Fredrik Dhejne

FAKTA Wellpapp består av tre eller flera skikt papper som limmas ihop och där det mellersta skiktet är vågformat medan de två omgivande är plana. Resultatet blir en lätt och styv fackverkskonstruktion enligt samma princip som används i flygplansvingar, broar och andra krävande byggnadskonstruktioner. HD-well består av fem eller sju skikt som är mycket tjockare än konventionell wellpapp, och tåler stapling upp mot 6 tons. Andra företag i branschen är bland annat Davpack och Kaizen Emballage.

TRUCKEN TAR TÄTEN ANALYSSVERIGE.SE Enligt Toyota Material Handling står man väl rustande för framtiden. ANNONS

Vi hittar nya vägar tillsammans Vi skapar innovativa, effektiva och hållbara lösningar för hela din logistikkedja. Vi är mer än en hamn, vi är en partner som kan vara med dig hela vägen. Välkommen till Oxelösunds Hamn – the All Inclusive Port!


Teqbase-systemet:

Ett fogfritt industrigolv i toppklass!

Teqbase-Plan läggs med fördel helt fogfritt och klarar därför stora laster och påfrestningar. Under de senaste 35 åren har vi levererat betonggolv till industrier, produktionsanläggningar, butiker, lager- och logistikhallar, och har därmed lagt miljontals kvadratmeter golv. Tack vare sin unika kombination av vält- och polymerbetong uppnår våra golv en sprickfri, hård och tät yta. Det finns även fördelar såsom minskat slitage på truckar, samt en komfortabel arbetsmiljö. Vi erbjuder också ytbehandling i olika utföranden och Teqbase-Plan kan på så vis anpassas efter kundens önskemål om färg, finish, planhet, halksäkerhet och energiavledning.

Kontakta oss när ditt nya golv ska leva upp till framtidens krav!

Tel: 042-241755

www.teqton.com


Annons

CONTENT WITH A PURPOSE

LOGISTIK – ANALYSSVERIGE.SE

Simulering ger bättre beslutsunderlag Foto: Pressbild/Dim Logistic AB

Foto: Sofia Öhman

Foto: Sofia Öhman

24

Hela denna tematidning är en annons från European Media Partner

Magnus Jarnekrantz, konsult och expert inom flödessimulering på Sim Logistics AB.

– Plana och bekymmersfria golv är något av det viktigaste i en lagerverksamhet, varför konkurrens om pris sällan är en framgångsväg. Vi hoppas fler upptäcker polymerbetongens fördelar, menar Samuel Ribberfors VD Teqton. Här på en av Bockasjös många anläggningar.

Golvet som inte spricker revolutionerar branschen Företaget Teqton har utvecklat ett betonggolv med helt unika egenskaper, speciellt framtagna för lager- och logistikfastigheter och industrier med höga krav på helt plana ytor och fast hållbarhet. Resultatet blir ett golv som inte spricker, trots avsaknad av fogar och etappskarvar. Företaget är specialister på

betonggolv för logistikanläggningar, lager och industrier där det ställs särskilt höga krav på absolut planhet och hållfasthet. Det finns många aktörer som erbjuder olika former av betonggolv, som XTM Bygg AB och Heimdall till exempel. – Vi har mer än 30 års erfarenhet av att utveckla golv för den här typen av verksamheter och krävande miljöer, säger Samuel Ribberfors, VD för Teqton i Sverige. Under åren har vi lagt miljontals kvadratmeter golv och den teknik vi använder är i en ständigt pågående utvecklingsprocess. Han fortsätter:

– Det som framför allt kännetecknar Teqtons betonggolv förutom planheten är att våra golv är såväl sprickfria som fogfria vilket ger golven en överlägsen livslängd. Just problem med vild sprickbildning och fogar som släpper är annars ett vanligt problem. Samuel Ribberfors understryker att

golvet utgör en av de mest funda-

mentala delarna i en logistikanläggning eller ett lager. – Sprickor i golvet och fogar som lossnar kräver normalt reparationer med upprepade intervaller, vilket innebär störningar i den dagliga verksamheten, samt medför återkommande kostnader. Om rätt lösning väljs från början slipper verksamheten dessa problem, förklarar han.

– Vi tillhör troligen en av de större aktörerna i dag med årligen cirka 150 000 kvadratmeter diamantslipade golv i Scandinavien.

”Man ska i dag kunna förvänta sig ett golv som håller hela byggnadens livslängd.”

ter från Stockholm i norr till Helsingborg i söder, men också i logistiknav som Göteborg, Västerås, Eskilstuna och Örebro. Pågående projekt för Bockasjö finns i Borås, Hisingen och Landvetter. – Vi är lite unika så tillvida att vi står för hela värdekedjan – vi bygger, vi äger och vi förvaltar våra fastigheter, säger Daniel Parkhagen som är projektledare och fastighetsutvecklare. När fastigheten är färdigbyggd flyttas den i regel över i ett joint venture bolag – Logistikfastigheter i Sverige AB – som vi hälftenäger tillsammans med pensionsbolaget Alecta. – Fastighetens drift och underhåll ligger sedan kvar hos oss och därför är det extra viktigt att tänka långsiktigt under byggprocessen.

Golven läggs helt oarmerat med

en unik kombination av vält- och polymerbetong som ger golvet krympfria egenskaper. Vilket också innebär att man kan lägga oändligt stora ytor helt fogfritt. – Man ska i dag kunna förvänta sig ett golv som håller hela byggnadens livslängd. Teqtons betonggolv kan också

diamantslipas så att golvet får en vacker yta samtidigt som det är lätt att hålla rent och dammfritt. Arbetsmiljön blir också förbättrad med tanke på behaglig ljusreflektion och dämpat ljud.

Ett av de många företag som an-

vänder sig av Teqtons betonggolv är Bockasjö i Borås som specialiserat sig på lager- och logistikfastigheter. Bolaget har utvecklat fastighe-

utsättningarna för varje enskild fastighet som kan spela in, men under de år som Bockasjö utvecklat lager- och logistikytor har det nästan uteslutande blivit betonggolv från Teqton, men det finns några undantag. – Teqtons golv passar den här typen av fastigheter väldigt väl. Det framkommer inga sprickor samt att man kan utföra hela golvet i en och sammanhängande yta, det vill säga att man slipper gjuta dill-fogar som medför eventuellt slitage på kommande underhåll och trucktrafik. – Visserligen är Teqtons golv något dyrare att lägga än andra men i gengäld har de flera fördelar. Golven spricker inte, vilket annars inte är helt ovanligt att betonggolv som lagts med annan mer traditionell teknik gör. Golven klarar också extremt stora

ytor och laster. – Sprickor i golv är kostsamma och tar tid att reparera. Dessutom skapar det irritation hos kunderna om deras verksamhet störs när vi måste reparera, något som vi naturligtvis vill undvika i största möjliga mån, förklarar Daniel Parkhagen. Text: Martin Westholm

När Bockasjö bygger nytt ställer

man tuffa, marknadsmässiga konkurrenskrav på sina underleverantörer. Vid val av golventreprenör finns det ett par saker som avgör, dels är det markför-

HYRESLÄGENHETER ANALYSSVERIGE.SE Hyresrätter är det nya svarta, enligt Hans Wallenstam. Läs mer på analyssverige.se

Genom allt mer avancerad datorteknik har simulering fått allt bredare användningsområden och används i dag i stor skala inom industrin. – Den stora fördelen är att vi kan bygga virtuella fabriker och lager och simulera flöden samt processer utan att lägga stora kostnader på praktiska försök, säger Magnus Jarnekrantz, konsult och expert inom flödessimulering på Sim Logistics AB. Genom att mata in verkliga data från affärssystem i simuleringsverktygen och variera dessa i olika scenarion går det att se vilka effekter de ger och därmed kunna dimensionera resurser som bemanning, truckar, automationsutrustning med mera. – Med bättre beslutsunderlag är chansen större att kunden fattar ett välgrundat och rätt beslut från början. På så sätt undviker kunden misstag i sin internlogistik som kan vara kostsamma att rätta till i efterhand, förklarar Magnus Jarnekrantz. Kunderna är alla typer av företag som hanterar fysiska produkter och har ett materialflöde genom produktion eller lager. – De viktigaste uppgifterna vi gör kan sammanfattas så här: • Dataanalys och flödessimulering, • Dimensionering, utformning och layout, • Visualisering och animering. Vi tar fram illustrationer och ritningsunderlag som kan användas vid upphandling av byggarbeten, inköp av utrustning och information till företagsledning, medarbetare och kunder, betonar Magnus Jarnekrantz.

Text: Fredrik Dhejne

De bemästrar logistiken

Logistikbranschen präglas av låga marginaler oich stort fokus på att sänka kostnader. En allt för stor iver att pressa priserna har i många fall lett till sämre kvalitet i utförandet av tjänsterna. – Det är en utmaning för många aktörer att tjäna pengar i branschen. Vi måste kunna erbjuda någonting som ingen annan gör för att differentiera oss, säger Carl Lundberg, VD på Bonver. Bonver är en etablerad spelare i logistiksammanhang med lager på Lidingö och Rosersberg. Läs mer om hur de bemästrar logistiken på www.bonver.se


EXTENSIVE EXPERIENCE FROM 3,000+ PROJECTS WITH 300+ CLIENTS For forty years Langebaek have been at the forefront of Supply Chain & Logistics consulting in Scandinavia. Combining sound strategy and practical know-how in a trademark approach, we have delivered exceptional supply chain and logistics solutions for a number of prominent Swedish companies. Whatever your challenge, whether optimising existing operations or building entirely new facilities, we’re here to help.

Learn more at langebaek.com, or call +45 2035 4070.

langebaek.com


Annons

26

Hela denna tematidning är en annons från European Media Partner

CONTENT WITH A PURPOSE

LOGISTIK PROFIL – ANALYSSVERIGE.SE

Spelplanen ritas om Under många år har Sverige legat långt framme inom flera områden, inte minst digitaliseringen. Men precis som inom så många andra områden går utvecklingen overkligt snabbt framåt och då gäller det att hänga med. Sigma IT Consultings VD Lars Kry vet vad som krävs.

Det är nog få som tvivlar på att vi

i Sverige är framstående, för att inte säga ledande, inom IT och digitalisering. Flera fantastiska och numera världskända företag, en hög generell digitaliseringsfaktor tillsammans med ett över lag välfungerande samhälle är tydliga indikationer på att så är fallet. Samtidigt som det här av naturliga skäl ger oss oanade framtidsutsikter måste vi också se upp så att vi inte missar det berömda tåget. Lars Kry, VD på Sigma IT Consulting, som jobbar med att förverkliga och iscensätta digitaliseringens möjligheter, tror att vi står vid ett avgörande vägskäl och att det är hög tid att välja den framtida färdvägen: – Det viktigaste är att vi sätter en tydlig agenda för framtiden, att vi bestämmer oss hur vi ska ta oss framåt – vad vi faktiskt vill bli. Ska vi satsa fullt ut på digitaliseringen med allt vad det innebär eller ska vi låta bli? Och även om svaret på den frågan borde vara ganska självklar, speglar inte riktigt utvecklingen i Sverige att så är fallet. Innebär detta då att Sverige inte

redan befäst positionen som den framstående IT-nationen för all framtid? Kommer Sverige inte alltid att vara en av de ledande aktörerna på den

globala scenen vad det gäller IT, digitalisering, artificiell intelligens samt automation? – Vi står inför en rad utmaningar som vi måste identifiera och agera på. Det viktigaste är som sagt att vi fastställer vår önskade framtida position och sedan arbetar utifrån det, förklarar Lars Kry och utvecklar:

”Det viktigaste är att vi sätter en tydlig agenda för framtiden, att vi bestämmer oss hur vi ska ta oss framåt – vad vi faktiskt vill bli.” – Det är inom den här sektorn som arbetstillfällen skapas, och agerar vi inte nu kommer vi inte att kunna erbjuda lika många jobb framöver. Samtidigt innebär detta att om vi tar tag i våra utmaningar så har vi alla möjligheter i världen att både behålla och dess utom stärka vår position som en framstående IT-nation. Det gäller alltså att skyndsamt

förvandla utmaningarna till möjligheter och då behöver samverkan mellan samhället, akademin och näringslivet bli än bättre och än mer effektivt. Enligt Lars Kry handlar det mycket om att locka nya individer till branschen: – I dag är det ett stort behov av IT-resurser. Vi måste helt enkelt öka intresset för vår bransch, vi måste få unga personer att inse att detta är en spännande bransch. Vi måste locka betydligt fler kvinnor och vi måste se till att lösa arbetskraftsinvandringen som just nu inte fungerar särskilt väl. Den ofta missvisande bilden av en mansdominerad och lite nördig bransch måste tvättas bort en gång för alla och i stället förmedla ett budskap om en spännande, integrerad framtidsbransch där utvecklingen och de häftiga jobben finns. Här vill Lars Kry se en snabb och

avgörande åtgärd: – Vi måste in med kodning och programmering tidigt i undervisningen och då inte som en tillämpning i hur man använder digitaliseringens möjligheter utan konkret programmering som ämne, precis som svenska eller matematik. Detta är en mycket viktig del av vår framtid och då måste det också få sin egen plats. I

den nya läroplanen finns programmering medtagen men inte som ett eget ämne. Man har istället beslutat att programmering ska ingå som en del i matematik och teknik samt att man inom övriga ämnen ska tillämpa digital kompetens. Det är ett jättebra första steg men det räcker inte – det behövs mer, i större omfattning och i snabbare takt. Jag vill gärna se att man redan i nio till tolv års ålder har programmering på schemat en gång i veckan – det behöver bli en naturlig del av skolarbetet. Lösningarna finns alltså inom

räckhåll, men åtgärderna behövs nu. En färsk rapport indikerar att vi i en relativt snar framtid kan stå inför det faktum att vi saknar uppemot 70 000 personer med den relevanta kunskap och utbildning som behövs. Lars Kry som personligen drivs av att jobba för en bättre morgondag ser oanade utsikter med den digitala utvecklingen, inte minst vad det gäller just potentialen att med hjälp av samhällsbyggande skapa förbättrade möjligheter för alla framöver. – Digitaliseringen påverkar vårt framtida välstånd – titta bara på vårdsektorn. En digitalisering inom vården skapar inte bara enorma hälsoeffekter utan bidrar framför allt till ökad livs-

kvalitet då betydligt fler personer kan göra egna val som t.ex. att bo på landsbygden, då mycket av vården kan skötas digitalt och det bidrar till ett levande samhälle. Folk slipper pendla 20 mil för ett besök på en vårdcentral. De positiva hälsoeffekterna är bara

en fördel. En digitalisering av vården kan innebära stora kostnadsbesparingar och därmed effektivisera hela vårdapparaten. – Samtidigt sitter vi nu, i och med digitaliseringen, på mängder av data som vi måste nyttja på bästa sätt och det görs lämpligast digitalt. Även här kan vi skapa stora vinster på såväl individ- som samhällsnivå, menar Lars Kry med tillförsikt. Allt detta händer här och nu och

det går rasande snabbt, men Lars Kry vill ändå lyfta blicken och titta längre fram. En spännande och på många sätt omvälvande utveckling väntar oss och då blir strategiskt planeringsarbete och samverkan helt avgörande. Vi vill ju faktiskt även framöver vara med och leda utvecklingen – inte bara titta på. Text: Mats Carlbäck

FLER ARTIKLAR PÅ ANALYSSVERIGE.SE

ANNONS

ERT NYA AFFÄRSSYSTEM!

”Med Sage X3 har leverantören tagit steget in i framtiden.” Utdrag från erpblogg.se av Jonas Andersson HerbertNathan & Co

www.sagex3.se


Annons

Hela denna tematidning är en annons från European Media Partner

CONTENT WITH A PURPOSE

Foto: Max Alm-Norell

ANALYSSVERIGE.SE – PROFIL LOGISTIK 27

FAKTA

Namn: Lars Kry Titel: VD på Sigma IT Consulting Sweden AB Ålder: 49 Bor: Kinna

Helheten viktigt för Exsitec Det finns väl egentligen ytterst få företag eller organisationer som i dag inte satsar på, vad som i dagligt tal kallas digitalisering – ett koncept som närmast blivit liktydigt med effektivisering. Men i en tid när mycket handlar om att hitta smarta lösningar gäller det att välja rätt och tänka på framtiden. Det är just där som konsultföretaget Exsitec lägger sin kraft och man ser främst små och medelstora företags systemlösningar som sin marknad. – Förutsättningarna har ändrat sig markant under de senaste åren och det finns inga tecken på att det kommer att avta under en överskådlig framtid – tvärtom, hävdar Per Klingberg på Exsitec. – Tidigare köpte man ett stort system för allt, medan man i dag bygger ihop optimala lösningar från flera olika mindre system för att företagen lättare ska kunna gasa när det behövs och bromsa när det behövs. Det krävs en helhetssyn och en långsiktig strategisk plan, och det gäller att ställa morgondagens frågor redan i dag. Och konsulterna på Exsitec hjälper sina kunder att ställa de där så avgörande frågorna för att skapa bästa möjliga förutsättningar att bli effektiva, inte bara i dag, utan även framöver. För ett tillväxtföretag som Exsitec är kompetensförsörjningen avgörande och därför jobbar man aktivt med sitt traineeprogram: – Vi lägger stor vikt vid vårt traineeprogram, säger Per Klingberg, och att i dagsläget var tredje medarbetare på företaget har kommit den vägen är ett tydligt bevis på att strategin fungerar. Personalen är av naturliga skäl ovärderlig i konsultbolagets offensiva tillväxtsatsning men tillsammans med bolagets breda palett av systemlösningar som kompletterar varandra ger det också en unik möjlighet att hjälpa kunderna utvecklas både i en, två och tre steg. Text: Mats Carlbäck ANNONS

FATTA SMARTA BESLUT

Smart tankning med TX-FUELCOMPASS

www.transics.com

Smart underhåll med TX-DIAGNOSTIX


Annons

28

Hela denna tematidning är en annons från European Media Partner

CONTENT WITH A PURPOSE

LOGISTIK – ANALYSSVERIGE.SE

Logistik i fokus

1. Har du något tips på hur företag kan hålla en så pass bra lagerhållning som möjligt? 2. Hur driver ni ett så effektivt lager som möjligt? 3. Vilka parametrar är viktiga att ta hänsyn till för att ha ett bra lagerflöde? 4. Finns det någon särskild miljöaspekt att förhålla sig till när du har ett lager?

Patrik Olsson, Consafe Logistics 1. Ett bra Warehouse Management System (WMS), till exempel vårt Astro WMS®, som supporterar dig i ditt arbete med lagerstyrning. I korthet innebär det ett system som hanterar alla varor som ska in och ut ur lagret samt hur varorna lagerhålls. Det handlar om att använda smart logistik.

3. Ett effektivt lagerflöde kräver kontroll på dina produkter samt rätt uppsättning av dina processer och system. Det alla våra kunder har gemensamt är att de ser lager som en avgörande konkurrensfaktor och vi hjälper dom med expertisen avseende lagerprocesser och mjukvarulösningar. Vårt WMS system håller reda på var alla produkter är, när det behövs påfyllnad och vi prioriterar i realtid vilka plock som ska göras för att optimera genomflöde och utleveranser.

4. Våra lösningar bidrar till att effektivisera flödet till, från och i lagret vilket leder till mindre miljöpåverkan. Vår logik optimerar plockrundor vilket leder till kortare förflyttningar. Föravisering av gods gör att avlastning av gods sker effektivare och logik för att 2. Effektiv lagerstyrning handlar om kontroll placera godset på utlastningsytorna medför en snabbare pålastning. Vidare har vi logik för och effektiva flöden. Med vårt WMS får du att optimera packning av godset vilket leder möjlighet att styra, optimera och utveckla din lagerstyrning. Systemet används inom en till mindre emballage samt att vi transporterar mängd branscher som detaljhandel, livsmed- mindre luft vilket ger positiva miljöeffekter.

Foto: Privat

Foto: Pressbild/Consafe Logistics

elsproduktion, 3PL och tillverkande företag.

Claes Linder, PostNord 1. Det absolut viktigaste är att det är ordning och reda på lagret. Att det är städat samt att gångar och lagerplatser är tydligt uppmärkta. Processer för mottag, inlagring, plock, pack och avgångshantering ska vara enkla och strukturerade. 2. Vi har driven personal som jobbar med ständiga förbättringar på alla nivåer i företaget. Vår personal är dessutom nyfiken

Erik Gustafsson, Toyota Sweden 1. För vår del är målsättningen att finna en så bra balans mellan kundnöjdhet och lönsamhet som möjligt, det vill säga en hög matchning mot beställningar (=kort leveranstid) ur ett fräscht (= ej för gammalt) och slimmat (=ej för stort) lager. Med rätt planering och prognoser kan

2. Genom en väl fungerande inköpsprocess där vi har bra kontroll på volym och modellmix. 3. Ordertakt, ledtider och säsongsindex, annars samma som punkt 2. 4. Ja, och grundstenen är att ha bra ruljans på bilarna i lagret. Gamla bilar (90-180 dagar) kräver exempelvis ett visst underhållsarbete. Det kan vara att tvätta bilen vilket ger onödig vattenkonsumtion, varmköra motorn vilket ger onödiga CO2utsläpp och så vidare. I övrigt gäller det att ha en effektiv logistik och minimera förflyttningar av bilar samt generellt ett brett miljötänk inne i verkstadsdelen.

3. Det är viktigt att ha ändamålsenlig produktionsutrustning som till exempel truckar och scanners. Sedan är det viktigt att kontinuerligt analysera sin verksamhet och sina processer för att automatisera de processer som är kostnadseffektiva att automatisera. 4. Du kan minska miljöpåverkan genom energibesparingar kopplat till lagerbyggnaden. Till exempel installera rörelsesensorer som automatiskt släcker ner belysningen i de delar av lagret där det inte sker någon verksamhet samt ha vädertätade portar och slussar.

med utförande personal. Jag förespråkar också att ligga i framkant gällande nya innovationer och system som kan underlätta hantering. Sen är givetvis också bra planerade lokaler en framgångsfaktor. Foto: Privat

Foto: Pressbild/Toyota

vi fylla lagret med starka storsäljare och ambitionen är att vi ska täcka minst 70 procent av efterfrågan för de modeller som vi lagerför.

och testar gärna nya idéer, nya arbetssätt och ny teknik. Vi har effektiva IT-stöd som till exempel moderna användarvänliga WMS för att bland annat skapa optimala plockslingor och effektiv påfyllning av plockplatser.

Robert Holmström, Lagerkompaniet 1. Jag tror att man måste planera och se över sina godsflöden. Då kan man ta bra beslut om vilka ytor som behövs internt och vad man kan eventuellt lagra hos ett TPLlager för att få bästa lönsamhet. 2. Genom att optimera alla processer och se till att sköta löpande avstämning

3. Att ha koll på sina flöden och dialog om hjälpmedel och moment som kan underlätta arbetet. Det kan vara tillräckligt med yta, rätt system. Rätt verktyg osv. 4. Absolut, jag tycker man borde ha koll på sina driftkostnader och försöka att optimera dessa med innovativa lösningar såsom datastyrd fjärrvärmematning som ett exempel. Likaså rätt belysning, frekvent städning för att motverka damm och annat som skapar en dålig arbetsmiljö.

Text: Fredrik Dhejne ANNONS

FÖRDUBBLA LAGERYTAN MED EN ENTRESOL Vi konstruerar, levererar och monterar CE-godkända entresollösningar som anpassas efter önskemål som storlek, höjd och lastförmåga. Ring eller mejla oss så berättar vi mer! 016-12 10 33 sales@rmslager.se www.rmslager.se


Besök oss på Cowab.se

Jobba effektivt med

RäTT sak på RäTT plaTs

Verkstad, Lager, Lyft och Transport

Tel. 08-544 403 70

www.cowab.se, info@cowab.se


Annons

CONTENT WITH A PURPOSE

LOGISTIK – ANALYSSVERIGE.SE

Effektiv logistik en avgörande nyckel till snabb succé Foto: Pressbild/Boozt

Fashionföretaget Boozt.com är en succé. På bara några år har e-handelsföretaget med huvudkontor i Malmö gått från noll kronor till en omsättning på över två miljarder. En av nycklarna till framgången stavas smart logistik, som utvecklats internt i företaget. Boozt har merparten av sina kun-

Varje dag besöker i genomsnitt

Att valet föll på just Ängelholm

förklarar Niels Hemmingsen med det strategiska läget, med närhet till både E6 och E4 samt hamnen i Helsingborg och flygplatsen i Ängelholm. Dessutom har det varit enkelt att rekrytera medarbetare genom ett samarbete med bland annat bemanningsföretaget Logent och Ängelholms kommun.

Sara Ekenstedt

på samma yta kunna expediera fler order än vad man traditionellt brukar göra, och lagerhålla fler produkter på en mindre yta - i storleksordningen ett till fyra. Men vi har också varit nog med att hitta lösningar som ligger helt i linje med vår miljöpolicy, berättar Niels Hemmingsen. Som exempel nämner han att ener-

der i Sverige, Danmark, Norge och Finland, men kunder från andra länder runt om i Europa hittar också till sajten.

300 000 kunder webbshopen och från företagets centrallager strax utanför Ängelholm levereras i snitt 7 000 försändelser dagligen. – Självklart spelar vårt lager och vår logistik en helt central roll för vår framgång. Sedan starten för sju år sedan har vi sedan något år flyttat in i vårt tredje lager som är på 42 500 kvadratmeter med möjlighet att expandera till cirka 100 000 kvadratmeter, säger Niels Hemmingsen som är COO på Boozt.com.

Digital Krönikör

Niels Hemmingsen, COO på Boozt.com.

– Många som just kommit till Sverige får sin första kontakt med arbetslivet på det här sättet och vi är glada för att kunna bidra till att fler snabbare kommer i arbete, säger Niels Hemmingsen. Verksamheten i lagret pågår dygnet runt med 60 personer per skift som arbetar treskift. Själva lagret är ett samarbete

med Catena och skräddarsytt för Boozt.coms behov. Därmed sagt att det inte är vilket lager som helst. – Det är anpassat helt och hållet för att snabbt kunna expediera

”Självklart spelar vårt lager och vår logistik en helt central roll för vår framgång.” kundernas beställningar. Teknologin bakom, som vi utvecklat helt på egen hand tillsammans med Element Logic (leverantör av Autostore), gör det möjligt att

giförbrukningen kunnat sänkas med hela 90 procent jämfört med vad som annars är brukligt i traditionella lagerbyggnader. Mycket arbete har också lagts ned på lagrets exteriör för att det ska smälta in i det omgivande landskapet. – Lagerbyggnader brukar sällan vara vackra, men vi har försökt att skapa en byggnad som ser spännande ut när man passerar på E6:an utan att den ska ta överhand samtidigt som den fyller de logistiska behov vi har. Till exempel har vi planeringar och fontäner utanför samtidigt som vi skapat en nattbelysning som är iögonfallande. – Att vi tänkt rätt, bevisas bäst av att vi har fått pris för vårt nya lager, och det är vi naturligtvis extra stolta för, avslutar Niels Hemmingsen.

Text: Martin Westholm

E-HANDELN ÖKAR ANALYSSVERIGE.SE Hänger betalningslösningarna med? Läs mer på Analyssverige.se

Foto: Lena Lee/Sandro

30

Hela denna tematidning är en annons från European Media Partner

Sara Ekenstedt, Konsult inom hållbar utveckling med fokus på social och ekologisk hållbarhet.

Jag sveper fram likt ett strykjärn på E4:an i en Ford Taurus. Den är grön och trygg, vilket spelar mindre roll än att den går på etanol. Jag njuter nämligen i fulla drag av att kunna köra en miljövänlig bil. I baksätet ligger två pärmar med OH-blad som jag ska visa för 20 personer. Detta är mitt yrke år 2002, att utbilda folk i miljöfrågor. En stund senare är jag i utbildningssalen med deltagarna. Jag lägger på dagens första OH-bild på projektorn och börjar tala om miljöproblem orsakade av mänsklig aktivitet. Ja, vi kan väl lika gärna säga som det är, jag öppnar Pandoras ask och släpper ut kärnkraftsolyckor, dioxiner, fiskdöd och klimatförändringar. När jag tystnar efter 40 min är stämningen i rummet milt utryckt dämpad. Föreläsningen verkar ha gjort intryck, tänker jag nöjt, men inser strax att den verkar ha orsakat en kollektiv panik. - Vad finns det för bevis för att det verkligen blir varmare? Vädret förändras ju hela tiden. Det har ju varit istid också, väser någon. - Det är lika bra att spränga hela planetjäveln i luften, hojtar ett rött ansikte längst bak.

LÄS HELA ARTIKELN PÅ ANALYSSVERIGE.SE

ANNONS

SKRÄDDARSYDDA SKRÄDDARSYDDA OCHOCH PERSONLIGA PERSONLIGA FRAKTLÖSNINGAR FRAKTLÖSNINGAR ÖVER HELA VÄRLDEN ÖVER HELA VÄRLDEN Din partner inom logistik

Din partner inom logistik A COMPANY WITHIN NIPPON EXPRESS GROUP

www.apclogistics.com A COMPANY WITHIN NIPPON EXPRESS GROUP

www.apclogistics.com


Vi hittar nya vägar tillsammans Jämfört med den tungt belastade landinfrastrukturen erbjuder sjöfarten många fördelar. Att slippa hård vägtrafik är en av dem. Den höga godskapaciteten är en annan. Tillsammans med våra kunder skapar vi innovativa, effektiva och hållbara lösningar för hela logistikkedjan. Vi är mer än en hamn, vi är en partner som kan vara med dig hela vägen. Välkommen till Oxelösunds Hamn – the All Inclusive Port!


Annons

32

Hela denna tematidning är en annons från European Media Partner

CONTENT WITH A PURPOSE

LOGISTIK – ANALYSSVERIGE.SE

Digitala lösningar stärker logistiken

Foto: Pressbild/Netmine AB

Ökade krav och minskad produktivitet är några av utmaningarna inom logistikbranschen. Samtidigt finns mycket att vinna med digitala system. Inom logistiken har produkti-

viteten inte ökat i samma takt som kundernas krav på snabba leveranser och lägre priser. Produktionstoppar och få och små möjligheter att överblicka och kommunicera kring arbetsuppgifter är några av de utmaningar som branschen tacklas med i dag. Samtidigt finns det mycket att vinna för den som tar möjligheten att digitalisera sin verksamhet. De stora och många logistikflöden

ger omfattande data som med hjälp av ett digitalt system går att analysera. Ökad effektivitet och tidsbesparingar är resultatet, bland annat när man lättare kan få en översikt över, planera och analysera sina logistikflöden. Dessutom finns det möjlighet att automatisera vissa arbetsuppgifter, eller ställa in påminnelser när en viss hållpunkt uppnåtts. Ett sätt att överblicka och följa logistikflöden är genom uppkopplade enheter. Det har företaget Logtrade tagit fast på, som genom sin uppkopplade pall kan följa både placering och innehåll. De har även tagit fram en uppkopplad logistikpunkt för paket, som

Det finns mycket att vinna på digitala system i logistiken.

ersätter det traditionella ombudet. Lösningen passar för den som säljer till konsumenter och i första hand bedriver e-handel utan fysiska butiker. För den som vill analysera och följa flöden på själva lagret kan ett lagerhanteringssystem (på engelska Warehouse Management System, förkortas WMS) vara en bra lösning. Företaget Bitlog har ett system som finns både som applikation och molnbaserad lösning. Systemet underlättar kommunikationen mellan företaget och dess kunder och leverantörer och kan användas av den som jobbar med lagerverksamheten i allt från e-handel till offentlig sektor. Lager är omfattande verksam-

“Intern kommunikation är banalt men vi har sett hur mycket det betyder.” heter och det är inte bara saldon som ska följas, även människorna på lagret ska samarbeta kring arbetsuppgifter. Företaget Trulog har tillsammans med Netmine AB tagit fram systemet TCS, en digital lösning anpassad efter användarna. Utgångspunkten var att lösa vardagsproblemen först,

Langebæk satsar i Sverige

utan att för den sakens skull kräva omfattande och dyra system. – Intern kommunikation är banalt men vi har sett hur mycket det betyder, säger Rolf Karlander, konsult inom intern logistik på Trulog. Det vi har sett är mindre produktionsstörningar och en effektivare användning av till exempel truckar eller servicetjänster. Vi ser en effekt på 15–20 procent mindre truckanvändning, allt annat lika. Systemet bygger på en frivillighet och det har också visat sig vara en väldig styrka, vi får användarna med oss. Genom att systemet hanterar arbetsuppgifter får man en stor mängd data att analysera och dra slutsatser ifrån, även för de arbetsuppgifter som inte genererar transaktionsdata. – Vi har en kund som har ett jättebra WMS men ändå ser nyttan med vårt system. Vi sneglar såklart på andra branscher också, för vi ser en bred användning: så fort någon har ett behov eller en tjänst som den vill ha utförd av någon annan, men vet inte vem på mottagarsidan, menar Rolf. Text: Emelie Andir

FLYGPLATSEN SOM ÄR DÖRREN TILL REGIONEN ANALYSSVERIGE.SE Kastrup är dörren till Öresundsregionen! Läs hela reportaget på Analyssverige.se

Det snurrar på bra i logistikbranschen och ändrade köpbeteenden ställer allt större krav på branschens aktörer. Danska Langebæk tar därför tillfället i akt och satsar ytterligare på den svenska marknaden där möjligheterna är enorma. – Även om vi har varit aktiva i Sverige i snart tio år ser vi nu en möjlighet att stärka vår närvaro i landet, säger Langebæks Sverigechef Anders Bartholin. Langebæk är ett av få renodlade konsultbolag i logistikbranschen, som med 30 konsulter hjälper såväl stora som små företag att hitta optimala lösningar inom logistik, lagerhållning och supply chain management. Under de senaste åren har man bland annat arbetat med Elgiganten, Jysk, Elektro-skandia Sverige och Lyko Online. – Vi fokuserar på hela värdekedjan och jobbar med välfungerande helhetslösningar där ökad effektivitet tillsammans med kostnadsbesparingar är huvudfokus. Den ökade e-handeln och de globala jättarnas spridning över världen sätter stor press på alla de företag som vill vara med i den här spännande utvecklingen, en utveckling som dessutom går i ett rasande tempo. – Eftersom Sverige är ett stort land handlar det mycket om att hitta lösningar som tar hänsyn till den geografiska spridningen. Ska vi ha ett stort centrallager eller flera mindre lager? Vilket blir effektivast och vilket blir kostnadseffektivast? Just de frågeställningarna är centrala i Langebæks arbete och kan vara avgörande för ett företags övergång till, eller för den delen start av, e-handel. – Det handlar just nu mycket om e-handel i stort, om användningen och anpassningen av omnikanaler och det som populärt kallas ”last mile, avrundar han.

Text: Mats Carbäck

ANNONS


ALDittLT kompletta

verktyg för frakt

ANNONS

SMART LAGERFÖRVARING MED HISSAUTOMATER

Vill du spara tid, minska personalkostnaderna och öka plockhastigheten? Med hissautomater från Weland Solutions är det möjligt. Vi kundanpassar alla hissautomater och hjälper er att välja modell utifrån lokalens förutsättningar och er verksamhet.

Anderstorpsvägen 24 332 36 Gislaved Telefon: 0371-52 30 40 E-post: info@welandsolutions.se Webbsida: welandsolutions.se


ANNONS – SPONSRAT INNEHÅLL

Kundens valfrihet är det viktigaste

| Jonas Lindell, Vd DHL Parcel Sverige

DHL TAR NÄSTA STEG Nu tar DHL Parcel nästa steg i strävan mot effektivare pakethantering på en ruskigt snabbväxande paketmarknad. Man gör det i första hand för att underlätta för kunderna som nu hänvisas till utlämningsställen som inte alltid är anpassade efter dagens behov. DHL Parcels Vd Jonas Lindell ser det som en viktig del i företagets framtidsanpassning där kunderna givetvis hamnar i centrum.

E-handeln ökar lavinartat och visar inga tecken på att avmattas – snarare tvärtom. Och även om de flesta av oss ser många fördelar med detta medför det även en hel del problem, inte minst i form av stora paketmängder hos små och inte alltid lämpade ombud. Det finns kiosker, bensinstationer och förbutiker i varuhus som egentligen inte alls är dimensionerade för aktuella paketmängder och med all säkerhet inte för förväntade nivåer. För att kunna hantera dagens och kommande behov har DHL nu lanserat paketautomater – automatiska paketboxar – som ett komplement till befintligt ombudsnät. Eftersom pakethanteringen är viktig för många små företag handlar DHL:s nya giv inte om att minska antalet utlämnings-

ställen utan att erbjuda ett alternativ som framför allt ska göra det bättre och bekvämare för företagets kunder, i det här fallet företagets privatkunder. DHL är först i Sverige med paketautomater, även om man redan framgångsrikt har testat på andra europeiska marknader. DHL Parcels Vd Jonas Lindell ser

med tillförsikt fram emot kundernas mottagande: – Vi måste hitta alternativa vägar och detta är en sådan satsning. Vår avsikt är inte att ta ifrån befintliga ombud deras uppgift utan i stället erbjuda kompletterande lösningar som på sikt kommer att underlätta för såväl ombuden som för kunderna. Paketautomaterna ger kunderna mer flexibilitet i och med att man kan hämta sitt paket när man vill och inte alls är styrd av utlämningsställenas öppettider eller bli påverkade av deras köer. DHL:s paketboxar är tillgängliga för alla och de kräver ingen personalinsats från företagets sida och kan dessutom placeras där behov finns, oberoende av om det går att hitta ett lämpligt ombud. För dagens människor som är vana vid PIN-koder innebär det därmed ett synnerligen effektivt och enkelt sätt att hämta sitt paket.

Och just här hittar vi tanken bakom

DHL:s satsning: – Det moderna samhället bygger

på valmöjligheter och vi måste kunna erbjuda så stor valfrihet som möjligt. Vill man hämta i butik under ordinarie öppettider gör man det, vill man hämta mitt i natten vid en paketbox gör man det, berättar Jonas Lindell.

Paketmängden är redan idag på en hög nivå och vi ser ett fortsatt behov att utveckla vårt ombudsnät där paketautomater blir ett utmärkt komplementtill de vanliga ombuden. DHL har redan nu installerat ca 150 paketautomater och siktar mot 200 inom kort. – E-handeln står idag för cirka 10 % av all handel och vad gör vi när den når 30 eller 40 %? Då behövs det med all säkerhet mer kapacitet och detta är ett sätt att bidra till det. Kapaciteten är i dag den riktigt stora utmaningen. Paketautomater är inte hela lösningen, utan en viktig del av den. Fler alternativ kommer att behövas framöver, annars kommer logistiken att bli ett hinder för den växande e-handeln och så kan vi inte ha det, menar Jonas Lindell, som samtidigt är nöjd med situationen idag: – Just nu hänger vi med fint, men vi måste hålla oss på tårna för att inte tappa greppet. Paketautomaterna är en del av vår strategiska satsning. Som det globala företag DHL är har man fördelen av att kunna titta närmare på andra marknader och gärna då marknader som ligger steget före. – Vi tittar mycket på Storbri-

tannien, som har ett enormt tryck inom e-handel och därtill kopplad logistik och som ligger något före oss i utvecklingen. Genom att följa utvecklingen där, kan vi se till att vi hela tiden anpassar oss, hävdar Jonas Lindell och framhäver att det är branschen som måste lösa detta: – Detta är ingen politikerfråga – den måste lösas av branschens aktörer och det måste ske i närtid. Vidare måste både konsumenter och e-handlare förändra synen på frakt där tidspassning, pålitlighet och snabbhet kostar pengar. För ökad flexibilitet bygger DHL:s paketbox lite på Lego-principen, dvs. den kan byggas ut och minskas ner relativt enkelt baserat på behoven. Man lägger stor vikt vid placeringen eftersom paketautomaterna ska vara lättillgängliga för så många som möjligt, och därför är det inte ovanligt att de placeras vid större köpcentra där trafiken ofta är stor. – Vi vill hitta nya platser och vi vill kunna korta köerna på befintliga ställen. Vårt mål är att underlätta för våra kunder genom att göra det lite smidigare och lite exklusivare, avslutar Jonas Lindell.

DHL, som startade 1969, är idag världens största logistikföretag, med över 340 000 anställda och kontor i fler än 220 länder och territorier.


SKANDINAVIENS STÖRSTA PRODUCENT

av Heavy Duty wellpapp lösningar

FARUSA EMBALLAGE ÄR EXPERTER PÅ: - Transport- & exportförpackningar till alla typer av varor inom järn- och elektronikindustrin - Livsmedelsförpackningar i bulk á 1000 kilo – staplingsbar VI ERBJUDER: - Återvinningsbara förpackningar - Väderbeständiga förpackningar till export - Ersättning av plywoodförpackningar och pallkragar - Produktion nära dig

FARUSA emballage AB Zinkgatan 2, 234 35 LOMMA Tlf.: 020-797 999 Fax: 020-797 888 www.farusa.se

Grundat 1923

FARUSA emballage finns i både Danmark & Sverige, men vi jobbar även i hela Skandinavien.



Turn static files into dynamic content formats.

Create a flipbook
Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.