Analys #34 Framtidens Arbetsmarknad

ANNONS

OKTOBER 2019 | NR.34

HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN EUROPEAN MEDIA PARTNER

ANALYS

Framtidens arbetsmarknad

ANNONS

CONTENT WITH A PURPOSE

I samarbete med:

Ledare:

Lisa Gunnarsson, LinkedIn, om framtidens arbetsmarknad

”Kontakter, kontakter och kontakter. Ett gammalt råd om hur du får drömjobbet, som är mer relevant än någonsin i den nätverksekonomi som nu hägrar. För vad som hänt sedan detta enkla råd formulerades är att både kontakter och kontaktvägar blivit så många fler, samtidigt som behovet av att kunna röra sig snabbt och smidigt mellan alla dessa ytor ökat dramatiskt.

Om jag ska lista de tre faktorer som är viktigast för att lyckas på framtidens arbetsmarknad så säger jag: 1. Bra basutbildning, 2. Fortlöpande kunskapsinhämtning, men kanske mest av allt och 3. Ett bra nätverk. Typiskt nog är ofta yrkesnätverket som minst, när du behöver som mest – det vill säga i början av arbetslivet. Så hur ska du

Läs ledarkrönikan på sida 2 tänka?”

Läs fler intressanta reportage och krönikor på analyssverige.se Framtid:

Fokus jämställdhet

Främst i ledet

Hon tar kampen för kvinnlig kompetens Läs mer på sida 16

Byggindustrin har en mycket låg andel kvinnor och har en stämpel som lite traditionell och gammaldags. För att driva på utvecklingen mot mer jämställdhet startade ett par yngre kvinnor Jämställdhetsbygget.

Läs mer på sida 28

MADELEN PORSERUD

CIVILINGENJÖR I KEMITEKNIK, MEDGRUNDARE MAGENT

Medföljer som bilaga i Dagens industri oktober 2019

Aktuellt:

Utveckling:

Studier visar att jämställda forskargrupper producerar forskning av högre kvalitet och med större genomslag.

Genom att identifiera gamla normer och förändra dem kan mycket kreativ kraft hos medarbetarna frigöras.

Läs mer på sida 12

Läs mer på sida 4

Jämställda forskargrupper presterar bättre

Tillsammans har vi TILLSAMMANS harkraft vi kraften att förändra att förändra

Traditionella normer bromsar innovation

Annons

CONTENT WITH A PURPOSE

INLEDNING – ANALYSSVERIGE.SE

Foto: Simon Hellsten

2

Hela denna tematidning är en annons från European Media Partner

CECILIA TIPSAR! Jag vill gärna tipsa om artikeln med Womengineer, ett viktig initiativ för hela branschen, ud hittar den på sida 20.

Cecilia Gustafsson, Campaign Manager

INNEHÅLL

Lisa Gunnarsson, Nordenchef, LinkedIn.

Ditt nätverk är ditt klätterträd, ditt skyddsnät och din studsmatta Kontakter, kontakter och kontakter. Ett gammalt råd om hur du får drömjobbet, som är mer relevant än någonsin i den nätverksekonomi som nu hägrar.

För vad som hänt sedan detta enkla råd formulerades är att både kontakter och kontaktvägar blivit så många fler, samtidigt som behovet av att kunna röra sig snabbt och smidigt mellan alla dessa ytor ökat dramatiskt.

också att de behöver stöd på andra områden, som att skicka ett vanligt email (fortfarande en viktig kommunikationsform i arbetslivet) på ett övertygande sätt – eller att lägga grunden till sitt framtida yrkesnätverk. LinkedIn är inte bara världens största yrkesnätverk – det är också det förmodligen enda sociala nätverket där du som förälder kan mer än dina barn.

Har du tonårsbarn? Då vet du

Om jag ska lista de tre faktorer

precis som jag hur det känns att försöka hänga med när de med vindens hastighet både snappar upp och överger nya digitala beteenden. Men du vet säkert

Följ oss digitalt:

som är viktigast för att lyckas på framtidens arbetsmarknad så säger jag: 1. Bra basutbildning 2. Fortlöpande kunskapsinhämt-

@europeanmediapartner

ning, men kanske mest av allt 3. Ett bra nätverk. Typiskt nog är ofta yrkesnätverket som minst, när du behöver som mest – det vill säga i början av arbetslivet. Så hur ska du tänka?

Ett bra nätverk har tre viktiga

funktioner – ett klätterträd, ett skyddsnät och en studsmatta.

Klätterträdet tar dig uppåt men också ut på nya grenar (och låter dig ha roligt medan du håller på).

Om du skulle falla från trädet är det ditt nätverk – människor som känner och bryr sig om dig – som fångar upp fallet. För att ta dig upp igen, behöver du få upp energi och självförtroende. Då är ditt nätverk

analyssverige.se

bästa studsmattan, som kan ta dig ännu högre än förra gången.

Vi på LinkedIn har nyligen lanserat

“Det blå kuvertet” – ett virtuellt kuvert som innehåller all information du behöver för att antingen komma igång med ditt nätverk eller bygga det vidare.

Mitt tips är att gå in p:å http://bit.ly/detblåkuvertet och ladda ner pdf:en och gå igenom innehållet, gärna då tillsammans med din tonåring, som snart ska ta klivet ut i arbetslivet.

Lycka till och glöm inte att ha roligt på vägen!

Lisa Gunnarsson, Nordenchef, LinkedIn

Återvinn eller ge tidningen vidare!

2

Ledarkrönika – Lisa Gunnarsson

4

Lyckas som normingenjör

8

Gemensamma krafter skapar förändring i teknikvärlden

12

Med jämställdheten i fokus

16

Profilintervju – Madelen Porserud

20

Kvinnor behövs i branschen

28

För ökad jämställdhet i byggbranschen

ANALYS #34

Campaign Manager: Cecilia Gustafsson cecilia.gustafsson@europeanmediapartner.com VD: Fredrik Thorsson Försäljningschef: Johan Sollevi Chief Content Officer: Mats Gylldorff Redaktör: Hans-Peter Öhman Grafisk formgivare: Petra Danielsson Text: Ylva Sjönell Omslagsfoto: Pressbild/Female Leader Engineer, Simon Hellsten, Axel Addolfsson och Pressbild/Add Gender Distribution: Dagens industri, oktober 2019 Tryck: Bold Printing, Stockholm, Bold Printing, Borås, Daily Print, Umeå

Med reservation för ev. tryck- och färgfel.

CONTENT WITH A PURPOSE

European Media Partner International AB Hamngatan 4, 211 22 Malmö Tel: 040-620 51 00 Email: info@europeanmediapartner.com www.europeanmediapartner.com European Media Partner är specialister på content marketing. Vi hjälper företag att nå en exakt målgrupp genom skräddar-sydd media. Vi distribuerar relevant information av högsta kvalitet som med genomtänkta och aktuella ämnen i fokus skapar och erbjuder rätt mediaexponering åt våra kunder.

BERENDSEN – PARTNER CONTENT

FOKUS PÅ HÅLLBARHET OCH MÅNGFALD AVGÖRANDE NÄR UNGA VÄLJER ARBETSGIVARE Den yngre generationen söker i ökad utsträckning företag som har värderingar de själva delar. Med stort fokus på hållbarhet, mångfald och en välutarbetad cirkulär affärsmodell lockar textil- och servicekoncernen Berendsen allt fler unga till branschen.

Berendsen är en del av Elis, en

ledande internationell textil- och servicekoncern. I sin kärnverksamhet hyr de ut textilier, allt ifrån arbetskläder handdukar och sängkläder till entrémattor, för att sedan tvätta och distribuera dem.

De senaste åren har företaget växlat upp när det kommer till att kommunicera sitt hållbarhetsar-

berendsen.se

bete som i grunden bygger på en cirkulär affärsmodell – vilket är något som lockar unga.

– Vi märker att vår affärsidé, att hyra ut och återanvända istället för att sälja nytt, är mycket tilltalande för både nya arbetssökande och våra kunder. Vi tar vår miljöpåverkan på stort allvar och arbetar kontinuerligt för att hitta innovativa lösningar som kan minska denna ytterligare, säger Johanna Persson, VD på Berendsen.

INKLUDERAR FLER OCH KOMPETENSUTVECKLAR Satsningar på mångfald, jämställdhet och arbetsmiljö är viktiga delar för Berendsen, där de i sin

svenska verksamhet med 1400 anställda har 50 olika nationaliteter och 46 procent kvinnliga chefer. Företaget strävar efter att medarbetarna ska vara representativa för de samhällen de arbetar i och arbetar nu för att attrahera fler unga, kvinnliga chefer.

– Vårt fokus är att våra medarbetare ska spegla samhället i stort, och vi är stolta över resultatet hittills. Att jobba aktivt med mångfald och jämställdhet gynnar både arbetsmiljön, som blir mer kreativ och innovativ, och lönsamheten i företaget. De värderingar som alltid utgjort Elis ryggrad – respekt för andra, vara en förebild, integritet och ansvar tilltalar dagens unga, säger Johanna Persson.

Berendsen erbjuder även sina medarbetare kompetensutveckling genom individuella utbildnings-

Johanna Persson, VD på Berendsen. Foto: Viktor Holm

och utvecklingsprogram.

– Genom att stärka och utveckla kompetensen i en säker arbetsmiljö underlättar vi vardagen för våra medarbetare och kan tillsammans arbeta i linje med den uppsatta strategin . Vi visar alltid vår uppskattning, lyssnar på våra

anställda och värnar om miljön och vår roll i samhället. Nu ser vi fram emot att inkludera fler unga personer till Berendsen, som drivs av samma krafter som vi, avslutar Johanna Persson.

Text: Ylva Sjönell

Annons

4

Hela denna tematidning är en annons från European Media Partner

CONTENT WITH A PURPOSE

UTVECKLING – ANALYSSVERIGE.SE

De tar kampen mot gamla normer Foto: Pressbild/ Add Gender

Genom historien har många oskrivna regler, normer, skapat en begränsande kultur i många företag och organisationer.

Genom att identifiera gamla normer och förändra dem kan mycket kreativ kraft hos medarbetarna frigöras.

När Pernilla Alexandersson startade

Det konstaterar Pernilla Alex-

andersson som 2008 startade konsultföretaget Add Gender som hjälper till att synliggöra de oskrivna regler som gömmer sig i en företagskultur.

– Det är ofta väldigt svårt för de som jobbar på ett företag att själva upptäcka vilka normer som styr exempelvis valet av chefer, projektledare och rekryteringsprocesser. Genom att komma utifrån kan vi genom vår strukturerade process bidra till att normer upptäcks och förändras.

Deras tjänster efterfrågas alltmer

då konkurrensen hårdnar och varje företag måste hitta sätt att utnyttja all tillgänglig kompetens, både inom företaget självt och vid rekryteringar.

– Om ett byggföretag exempelvis har en väldigt ”grabbig” framtoning på sin webbplats och i sin kommunikation drar sig antagligen kvinnor för att söka sig dit, och då har företaget genast tappat 50 procent av den tillgängliga kompetensen de skulle kunna locka till sig, något som kan stå dem dyrt på sikt.

Normer är grundläggande i ett

samhälle, de skapar ordning och trygghet och hjälper oss att navigera.

– Men normer är på samma sätt som makt något neutralt, det vill säga det finns både negativa och positiva konsekvenser av normer.

Problemet med normer är att de ofta är i princip osynliga vid en första genomgång. Ett företag löser problem ”som man alltid har gjort”, och söker efter specifika egenskaper vid rekryteringar ”för de har alltid fungerat bra”.

– Att få syn på alla dessa oskrivna lagar som styr ett företags beteende är en otroligt spännande process, och väldigt lärorik. Det kan handla om allt från att det för skogsarbetare bara finns byxor att köpa som passar män, kvinnors former får

dem och sedan tillsammans med dem hitta nya lösningar och normer som de vill utvecklas mot.

– Varje organisation och företag har sina egna förutsättningar, och det är i det sammanhanget normförändringen bör ske.

Pernilla Alexandersson, grundare av konsultföretaget Add Gender.

inte plats, till att få in nya perspektiv i det dagliga arbetet med att rekrytera nya medarbetare för att bredda kompetensunderlaget.

Normer finns närvarande i alla situationer på en arbetsplats, från ledningens sätt att kommunicera till hur man tala kring fikabordet, och alla de situationerna är lika viktiga för att skapa den rådande företagskulturen.

– Så vill man ha en genomgripande förändring måste man vända på samtliga stenar för att hitta alla normer som behöver förändras.

Add Gender har utvecklat en egen

normplattform som inkluderar en egenutvecklad kartläggningsprocess där de i olika steg analyserar en organisations beteenden och oskrivna regler.

– Det finns i dag mycket evidens och faktakunskaper kring detta som forskare under åren tagit fram, så det är inte så mycket

”Men normer är på samma sätt som makt något neutralt, det vill säga det finns både negativa och positiva konsekvenser av normer.” mjuka frågor vi hanterar utan vi utgår från faktamässiga analyser av normkulturen. Vi baserar inte analyserna på känslomässiga eller politiskt korrekta bedömningar, utan vi förhåller oss ingenjörsmässigt till varje normgenomgång vi gör. Därför har vi valt att

kalla oss för normingenjörer.

Sedan 2008 har de utvecklat både sin normplattform och en fälthandbok, med en fältkodex som innehåller 20 punkter.

– Vi har även tagit fram en spetsutbildning som de som vill utbilda sig till en normingenjör kan gå och vi har även en certifieringsprocess där man kan certifiera sig som normingenjör.

Under utbildningen tränas deltaga-

rens egna beteenden, bland annat för att skapa ett nyfiket förhållningssätt.

– Man måste bli medveten om de normer som styr det egna beteendet och se till att man inte går in i situationer med en mycket fast egen åsikt och försöker övertala kunderna om att man har rätt.

Ska man lyckas som normingenjör måste man istället börja med att försöka förstå motparten och de perspektiv som styr hos

Add Gender hade hon gått en genusutbildning med inriktning mot spel.

– Jag har alltid varit intresserad av teknik och spelutveckling men upplevde mycket diskriminering inom spelbranschen och blev nyfiken på varför det var så. Jag läste om spelutvecklingens historia och hittade bland annat Ada Lovelace, kvinnan som var världens första programmerare, och blev intresserad av varför datateknik i dag anses som en mycket ”manlig” bransch när de första programmerarna var kvinnor.

Hon bestämde sig då för att bidra till att fixa en bättre könsfördelning i teknikbranschen, och andra branscher, och startade Add Gender som hjälper företag att hitta bästa kompetensen och arbetssätten genom en normförändring som skapar mer könsneutrala arbetskulturer.

Att följa hur en företagslednings perspektiv sakta förskjuts under processen med att utveckla normerna fascinerar henne lika mycket nu som när de startade.

Ledningsgruppen går ofta från att vara helt övertygade om att det absolut inte går att förändra de rådande normerna i just deras företag, till att de förstår att de faktiskt själva kan påverka och bidra till förändrade beteenden i hela organisationen.

– Att de genom att förändra normerna exempelvis kan få betydligt fler män att ta ut pappaledighet. Det är otroligt spännande att få vara med när den polletten trillar ner, när ledningen inser att de faktiskt kan skapa helt nya förutsättningar för medarbetarna genom förändrade normer, avslutar Pernilla Alexandersson.

Text: Ylva Sjönell NÄTVERKET SÄGER ALLT HÄNG MED PÅ LINKEDIN Diskutera relevanta nyheter, branschhändelser och ta del av spännande jobberbjudanden på LinkedIn: European Media Partner.

ANNONS

Tillsammans har vi TILLSAMMANS harkraft vi kraften att förändra att förändra

Annons

Hela denna tematidning är en annons från European Media Partner

KOMPETENSUTVECKLING

CONTENT WITH WITH CONTENT PURPOSE AA PURPOSE

KRAFTRINGEN – PARTNER CONTENT

5

Talija Ukmar på Kraftringen. Foto: Petter Duvander

ATT LEVA SIN VÄRDEGRUND Med mod, ansvar och engagemang som bärande värdeord i organisationen satsar Kraftringen på mångfald och social inkludering. Det handlar om att våga gå utanför gängse ramar vid exempelvis anställningar, att potential blir viktigare än att vara fullärd redan från början.

Det konstaterar Mia König, chef för verksamhetsområdet Marknad och Kundupplevelse på Kraftringen, och fortsätter med att förklara att de ser stora fördelar med flerspråkiga medarbetare, inte minst inom kundservice.

VÅGA GE FOLK CHANSEN

Kraftringen har som övergripande mål att bidra till omställningen till ett hållbart samhälle genom utveckling av framtidens energi. En viktig del av ett hållbart samhälle är att ge människor möjlighet att bidra, även om de exempelvis inte lärt sig svenska fullt ut.

– Ett väldigt bra exempel är när vi anställde Talija Ukmar förra året på Kundservice. Hon

Mia König, chef för verksamhetsområdet Marknad och Kundupplevelse på Kraftringen. Foto: GAB Photography

kraftringen.se

hade bott i Sverige ett par år men talade inte felfri svenska, vilket kan ses som ett hinder. Talija utstrålade drivkraft och vi såg en stor potential i henne. Inte minst eftersom hon var flerspråkig och kunde bidra med nya perspektiv.

Talija Ukmar jobbar i dag med kundutredningar, vilket inkluderar att ta emot klagomål och ta reda på vad som gått fel och se hur det hade kunnat göras bättre.

– Det skapar ett lärande i organisationen så vi vet hur vi kan göra rätt nästa gång, förklarar hon.

UTBILDAR I BEMÖTANDE

Ett viktigt bidrag som hon tillför är kunskapen om hur det känns att leva i ett land och inte vara helt bekväm med språket och kulturen, att inte förstå vad som förväntas av en medborgare i det nya landet.

– Jag delar mina erfarenheter och tankar med kollegorna och tillsammans får vi ett bredare perspektiv och en större förståelse för kunder med annorlunda bakgrund.

”

Jag delar mina erfarenheter och tankar med kollegorna och tillsammans får vi ett bredare perspektiv och en större förståelse för kunder med annorlunda bakgrund.

En viktig anledning till att Talija Ukmar sökte tjänsten var att hon delar Kraftringens strävan efter ett hållbart samhälle.

– Jag har läst sociologi och vill jobba nära människor, och jag har ett stort engagemang i klimatfrågor. Det sammantaget gjorde att jag verkligen ville börja på just Kraftringen. Jag tror att det blir allt viktigare för många unga i dag att söka sig till företag och organisationer som delar deras värderingar.

Hon anser också att företag borde lägga en större vikt vid sökandes värderingar och inte bara tittar på meriterna på ett papper, även om de naturligtvis också är viktiga.

– Om man delar företagets värderingar kommer man anstränga sig ännu mer för att bidra till företagets utveckling och framgång, så den faktorn är absolut inte oviktig.

MENTOR PÅ EON

Den utveckling som Talija Ukmar har bidragit med har uppmärksammats även utanför Kraftringen. Hon deltar bland

annat i projektet Qraftsamling, ett årslångt förändrings- och ledarskapsprogram för att stödja företag i energibranschen som vill arbeta systematiskt för jämställdhet och mångfald.

– Jag är mentor till Eons ”Head of Talent & Development”. Fokus ligger på att förstå personer med annorlunda bakgrund, hur man ser på anställningsprocessen och vilka frågor och processer som kan förändras för att alla ska få samma chans att söka samt få jobb.

EN VINSTLOTT

Många pratar om vikten av inkludering och att få in flera perspektiv i en organisation. Från Kraftringens sida har modet att anställa en person som från början inte hade alla förutsättningar för jobbet blivit en stor vinstlott.

– Det handlar mycket om att tänka utanför boxen. Man behöver inte vara fullärd när man börjar, drivkraft och potential är minst lika viktigt. Den lärdomen har varit otroligt värdefull för oss, avslutar Mia König.

Text: Ylva Sjönell

En ut

Annons

6

Hela denna tematidning är en annons från European Media Partner

PARTNER CONTENT – LKAB

CONTENT WITH A PURPOSE

KOMPETENSFÖRSÖRJNING

JÄMSTÄLLDHET EN KONTINUERLIG STRÄVAN

Genom att ständigt jobba med värderingar hos både chefer och medarbetare arbetar LKAB för att öka antalet kvinnliga chefer i en mansdominerad bransch.

Ett bra exempel på det är Stina

Klemo, i dag produktionschef för ventilationen under jord. Hon började på LKAB 2005 efter en utbildning till bergsingenjör vid Luleå universitet.

– Jag började som trainee, tillsammans med två andra kvinnor, och har ända sedan dess känt ett stort stöd i att få utvecklas dit jag vill. Jag har aldrig känt att det varit begränsande att vara kvinna, snarare tvärtom då LKAB under hela tiden jobbat mycket med att öka jämställdheten. De både uppmuntrar kvinnor att söka jobb här och sedan göra karriär inom bolaget.

EN CHEFSKARRIÄR

Efter traineeprogrammet fick hon jobb som processingenjör på anrikningsverket, efter ett tag gick hon vidare och blev produktionschef på pelletsverket.

– Efter det blev jag produktionschef för medier ovan jord, vilket inkluderade allmän ventilation både ovan och under jord, tryckluftanläggningar och annat. Jag var både vid gruvan i Kiruna och i Svappavaara.

I samband med att hon fick barn så organiserades verksamheten om och hennes avdelning delades upp i flera. Samtidigt kände hon att hon ville kliva av chefstjänsten under ett tag framöver.

– Jag skulle ju hamna i en ny sits med barn, och jag ville heller inte att mina medarbetare skulle behöva vänta på en ordinarie chef tills jag kom tillbaka.

FICK STYRA SIN EGEN UTVECKLING

Efter föräldraledigheten började hon jobba som underhållsingenjör av tillredningsmaskiner, men det dröjde inte länge förrän företaget lockade tillbaka henne till en chefsposition.

– Det tog 1,5 år så blev jag chef igen, förklarar hon med ett leende.

I dag är hon sedan tre år pro-

lkab.com

”

Genom att ständigt jobba med värderingar hos både chefer och medarbetare arbetar LKAB för att öka antalet kvinnliga chefer i en mansdominerad bransch. Foto: Fredric Alm / LKAB

duktionschef för ventilationen under jord, och totalt har hon varit chef inom LKAB under 10 år.

– Jag har nu två andra kvinnliga medchefer som jobbar med produktionen under jord, och bland medarbetarna är det blandat både män och kvinnor.

Men det var inte för så länge sedan som kvinnor inte fick jobba under jord, det blev tillåtet först 1978, så det har ändå hänt mycket på rätt kort tid här.

HAR ALLTID TRIVTS PÅ JOBBET

Stina Klemo tänker sällan på att hon jobbar i en så mansdominerad verksamhet som gruvindustrin är.

– LKAB är ett så bra företag att växa i, både för att det finns så många olika yrken inom bolaget att välja mellan och för att de erbjuder både stöd och uppmuntran till att söka nya utmaningar. När jag började här hade jag inte en tanke på att bli chef, men jag har hela tiden hoppat på allt jag tyckt varit roligt.

Det är där vi måste börja, med den interna kulturen, inte minst i en mansdominerad bransch som vår.

Hon är övertygad om att det gäller för alla att försöka hitta områden att jobba med där man trivs, om man inte trivs så gör man ett sämre jobb.

JÄMSTÄLLDA GRUPPER MER KREATIVA OCH INNOVATIVA

Sara Widmark jobbar som HR Business Partner på LKAB och berättar om hur de jobbar aktivt för att förbättra jämställdheten

och arbetsklimatet inom bolaget.

– Vi jobbar bland annat med en Talent Management Process där vi har regelbundna samtal med chefer i organisationen och tillsammans med dem identifierar potentiella ledare och nyckelpersoner, både kvinnliga och manliga.

Målet är att få en chefsgrupp som är så jämställd som möjligt, både för att det leder till bättre resultat i verksamheten och för att det blir signaler till organisationer att LKAB är seriösa i sina jämställdhetsambitioner.

bransch som vår.

Chefer är viktiga förebilder och HR har tillsammans med chefer utbildningar ute på arbetsplatserna där de pratar om kränkande särbehandling/mångfald och diskuterar hur viktigt det är med vårt bemötande och våra beteenden.

– Det är ett sätt att nå ut i hela organisationen och arbeta långsiktigt med frågorna, något som vi har gjort under en lång tid och kommer att fortsätta göra på olika sätt.

Text: Ylva Sjönell

SIGNALER FRÅN LEDNINGEN VIKTIGA

De jobbar även med jämställdheten och kulturen högst upp i organisationen, med fokus på ledarskap och medarbetarskap.

Att den högre ledningen står bakom i frågorna är ett viktigt signalvärde ut till företaget att detta tas på allvar.

– Det är där vi måste börja, med den interna kulturen, inte minst i en mansdominerad

Stina Klemo, produktionschef för ventilationen under jord på LKAB. Foto: Joakim Jonasson

Annons

Hela denna tematidning är en annons från European Media Partner

PARTNER CONTENT – JERNKONTORET KOMPETENSFÖRSÖRJNING

CONTENT WITH A PURPOSE

JERNKONTORET KOMPETENSUTVECKLING – PARTNER CONTENT 7

Det stora engagemang som många unga och andra visar för att driva på och vara delaktig i utvecklingen till ett mer hållbart samhälle är en kraft som måste tas till vara. Foto: Pia Nordlander

Schematisk bild av ståltillverkning, från malm respektive skrot till handelsfärdigt stål. De gula rutorna visar vilka processer som kommer att förändras till följd av omställningen till fossilfrihet.

TEKNIKSPRÅNG KRÄVER NY KOMPETENS

Inom stålindustrin pågår viktiga projekt som ska bidra till att skapa framtidens hållbara samhälle. För att resultaten från projekten ska få genomslag krävs medarbetare som utbildats i, och har förmågan att ta till sig, ny teknik. För det krävs uppdaterade, ofta uppgraderade utbildningar, som matchar behoven hos en modern stålindustri.

Det stora engagemang som många

unga och andra visar för att driva på och vara delaktig i utvecklingen till ett mer hållbart samhälle är en kraft som måste tas till vara.

Inom stålindustrin finns de verkliga möjligheterna att bidra till stora tekniksprång med positiva effekter för klimat och samhälle.

– Människors stora engagemang och stålindustrins höga ambitioner sammanfaller på många områden. Vi hoppas att fler unga söker sig till tekniska utbildningar, många förstår att tekniskt kunnande, forskning och nyfikenhet är det som krävs för en hållbar utveckling. Inom stålindustrin finns ett mycket stort behov av unga innovativa personer som vill bidra till att tänka och göra nytt, berättar Gert Nilson, teknisk direktör på Jernkontoret.

SVENSKT STÅLINDUSTRI 2.0

Ett viktigt utvecklingsprojekt som pågår i Sverige just nu, och som

jernkontoret.se

världens beslutsfattare och stålindustrier följer med stort intresse, är projektet HYBRIT, som syftar till att utveckla en helt fossilfri stålproduktion. Där har SSAB, tillsammans med LKAB och Vattenfall, kommit mycket långt med tekniken och en pilotanläggning byggs i Luleå.

– Dessutom pågår och planeras en rad andra projekt som ska bidra till att göra hela stålindustrin fossilfri, inte bara masugnarna.

Det betyder att vi på sikt kommer ha delvis helt nya tekniska processer inom en industri som funnits och varit sig lik under flera 100 år, förklarar Gert Nilson.

Nya tekniska processer kommer att ställa delvis andra krav på medarbetarna, vilket kommer att kräva en del vidareutbildning.

– Men det innebär också att de utbildningar som idag förser branschen med kompetens, alltifrån gymnasieskolor till forskning, måste uppdateras. De som

kommer ut från utbildningarna kommer inte att matcha behoven om de undervisats enbart i gamla teknikerna. Vi får inte fokusera på teknisk kunskap som studenterna inte har någon glädje av.

ALLA MÅSTE HJÄLPAS ÅT

Det krävs en kraftsamling från flera håll för att den nya spännande tekniken ska kunna omsättas i praktiken och få den effekt för det hållbara samhället som avses.

– En viktig del är att politiker behöver förstå vad som är på gång och vilket stort förändringsbehov som finns, inte minst av att uppdatera utbildningarna. Det här handlar om ett så omfattande arbete att det inte kan täckas inom skolornas och högskolornas ordinarie verksamhet, utan för den här uppgraderingen behövs extra resurser.

Kraftsamlingen kräver att också utbildningsanordnare förstår vilka tekniksprång som är på gång. Med den förståelsen kan ett genomarbetat nytt kursmaterial tas fram och fortbildningar av lärare ske, så att de kan leda undervisning om de nya tekniska processerna.

– Det här är inte enkelt. Jag tror att många, inklusive jag själv, har svårt att ta till sig vilka stora

förändringar som kommer att ske.

Det är lätt att tänka att teknikskiften har vi haft förr, utan att hela utbildningar gjorts om. Men den här gången är det på en helt annan nivå. Det är inte den gamla masugnsprocessen som förbättras, vilket vi varit med om tidigare, utan helt nya processer och sätt att tänka kring hela värdekedjan.

Den här förståelsen måste kommande studenter få för att kunna bidra till att den nya tekniken också utvecklas vidare framöver.

Vi kommer aldrig att vara klara.

Det ställer stora krav på skolorna. Lärare på olika nivåer måste få sätta av tid för att fortbilda sig i den forskning som pågår.

– Och detta gäller inte bara stålindustrins satsningar på en mer hållbar stålproduktion, det gäller för alla radikala satsningar på teknikskiften som pågår just nu.

INSPIRERAR UNGA ATT VÄLJA STÅLBRANSCHEN

Stålindustrin behöver attrahera fler, inte minst unga med ett engagemang för hållbarhet.

Jernkontoret driver flera initiativ som ska bidra till att intressera unga för en framtid inom stålindustrin. Ett av dessa är Järnkoll som skapar kontakter mellan stålindustrin och gymnasieskolor,

både ute i landet och, sedan ett år, inne i storstäderna.

– Vi ordnar temadagar, studiebesök och gästföreläsningar. De allra mest intresserade eleverna kan få hjälp med projektarbeten och sommarjobb. Vi vill inte peka ut någon särskild utbildning, mest visa på möjligheterna.

Dessutom vill vi öka kunskapen rent generellt om att det är inom framställning av material som kompetens, kreativitet och nyfikenhet behövs allra mest, om vi ska kunna göra skillnad på riktigt, avslutar Gert Nilson.

Stålprodukter behövs för att uppnå ett mer hållbart samhälle.

Stålproduktionen ska göras fossilfri och effektiv, men det är dessutom så att de som använder stålindustrins produkter, högteknologiskt material, kan påverka den hållbara utvecklingen ännu mer.

Text: Ylva Sjönell

Gert Nilsson, Teknisk direktör, Jernkontoret. Foto:Pia Nordlander

Annons

8

Hela denna tematidning är en annons från European Media Partner

CONTENT WITH A PURPOSE

FRAMTID – ANALYSSVERIGE.SE

Så ska kvinnor lockas till teknikbranschen Foto: Pressbild/ Teknikkvinnor

Det ska vara lika självklart för kvinnor som för män att välja karriärer inom teknikområden.

Samtidigt behöver samhället utnyttja all tillgänglig kompetens för att säkra den långsiktiga kompetensförsörjningen.

Det är några av de målsättningar

som vägleder organisationen Teknikkvinnor, som startades 2017.

– Inkludering och jämställdhet är helt igenom affärskritiska frågor som blir avgörande för Sveriges framtida konkurrenskraft och välstånd, förklarar Maria Norberg, VD och medgrundare till Teknikkvinnor.

Insikten om betydelsen av att öka jämställdheten ökar starkt och med den viljan att skapa förändring. Statistiken talar även sitt tydliga språk och visar att Sverige inte är det jämställda land vi ofta tror.

– Av 600 000 anställda inom den svenska tillverkningsindustrin är 23 procent kvinnor.

Inom verkstadsindustrin, som står för cirka hälften av dessa anställda, är andelen ännu lägre – cirka 20 procent. Svensk industri har en av de lägsta andelarna kvinnor i Europa, bara i Nederländerna och Storbritannien är procenttalen lägre.

Teknikkvinnor startade som en

Facebookgrupp hösten 2017 som en följd av att Maria Paavola, den andra medgrundaren, hade varit på ett event med bara kvinnor som arbetade med teknik och tyckt det var otroligt spännande och gav mycket energi.

– Hon startade då Facebookgruppen Teknikkvinnor och

Men Teknikkvinnor har inte själva

Maria Norberg, VD och medgrundare till Teknikkvinnor.

och efter kontakter med Maria Paavola grundade vi gemensamt organisationen Teknikkvinnor för att bygga nätverk även utanför Facebook.

I dag samlas över 27 000 Teknikkvinnor i gruppen och medlemmarna jobbar med teknik på något sätt, pluggar teknik, eller vill göra det.

”Svensk industri har en av de lägsta andelarna kvinnor i Europa, bara i Nederländerna och Storbritannien är procenttalen lägre.” hoppades att hon skulle kunna samla några intresserade teknikkvinnor som kunde dela erfarenheter. Efter fem dagar hade gruppen 5000 deltagare och det växte explosionsartat. Jag var en av de första som gick med

Vi ser med stor glädje att många av de som kontaktar oss är manliga chefer som vill förändra de arbetsplatser de är på och undrar hur vi kan hjälpa till.

I dag är Teknikkvinnors målgrupp åldrarna 18 till 65, men de vill även bidra till ett ökat teknikintresse i lägre åldrar.

– Vi vill få fler unga tjejer att förstå hur kul det är att jobba med teknik, många har en felaktig uppfattning om vad det innebär. Jag talade vid ett tillfälle på en skola och efteråt kom några flickor fram och frågade förvånat om man alltså fick vara kreativ som ingenjör, något jag försäkrade är en av de grundläggande egenskaperna hos ingenjörer.

Det är trist att många fortfarande ser ingenjörsyrket som väldigt fyrkantigt och mest lämpat för teoretiska ”nördar”.

– Vi har en väldigt hög aktivitet i gruppen, 90 procent av deltagarna är aktiva varje månad.

När vi frågade hur de skulle vilja utveckla nätverkandet kom det fram att många skulle vilja ha även fysisk mötesplatser.

Vi har därför ambassadörer som skapar fysiska nätverksträffar i olika delar av Sverige.

De har även utvecklat en verk-

samhet där de erbjuder företag och organisationer hjälp med att öka inkludering och jämställdhet på deras arbetsplatser. Kopplat till verksamheten organiserar de seminarier och utbildningar, främst för chefer, på temat hur man kan skapa mer jämställda arbetsplatser.

– Den insikt vi vill förmedla är att det inte krävs speciellt mycket för att starta en förändringsprocess. Det viktigaste är att vilja och våga ta första steget, att bestämma sig för att börja agera på ett nytt sätt.

Många företagsledningar tror att det är näst intill omöjligt att förändra sådant ”som sitter i väggarna”, men det går alltid att skapa nya normer som är mer inkluderande, bara man vågar prova.

– Svårigheten är i stället att

veta var man ska börja, och det är bland annat det vi kan hjälpa till med.

I takt med att Teknikkvinnor utvecklat verksamheten har även nya behov av nätverk identifierats.

– I dag har vi även startat Teknikkvinnor Chef och Teknikkvinnor Jobb. I de olika grupperna delas erfarenheter mellan kvinnor på olika arbetsplatser och mellan generationer.

Exempelvis ber många yngre, som antingen vill börja studera någon teknikutbildning eller ta nästa steg i sin karriär, om råd och information från mer erfarna.

Gemensamma krafter skapar för-

ändring. Maria Norberg framhåller att även om deras nätverk är för kvinnor så är det inte kvinnorna som ensamma ska bära ansvaret för en förbättrad inkludering och jämställdhet.

– Vi måste få med både kvinnor och män på förändringståget, annars händer ingenting.

resurser att jobba med den åldersgruppen utan satsar mer på att hitta samarbetspartners som gör det.

– Två exempel jag verkligen skulle lyfta fram som gör ett fantastiskt jobb med att öka inkludering och jämställdhet är IVA:s två projekt Tekniksprånget och Jobbsprånget.

Tekniksprånget är ett praktikprogram för unga med syftet att inspirera till att läsa en högre teknisk utbildning genom att ge en tydligare målbild av vad som väntar efter studierna.

Jobbsprånget är ett motsvarande program för nyanlända.

– Bägge programmen tar in hälften kvinnor respektive män, och när dessa unga ser hur spännande ingenjörsyrket är, sprider de den entusiasmen bland sina vänner exempelvis via sociala medier vilket ger en stor spridningseffekt. De visar på samma fenomen som är basen för våra nätverk, att det är deltagarna själva som är kärnan i förändringen genom sitt nätverkande med omgivningen, avslutar Maria Norberg.

Text: Ylva Sjönell DET HÄNDER PÅ INSTAGRAM En bild säger mer än tusen ord. På Instagram delar vi med oss av bilder och filmer som ger fördjupad information kring ämnen som engagerar.

ANNONS

Tillsammans har vi TILLSAMMANS harkraft vi kraften att förändra att förändra

Annons

Hela denna tematidning är en annons från European Media Partner

TRAINEETJÄNSTER PARTNER CONTENT – XYLEM

CONTENT WITH A PURPOSE

XYLEM – PARTNER CONTENT 9 TRAINEETJÄNSTER

BEHÖVER ANVÄNDA ALL KOMPETENS Xylem är ett ledande globalt vattenteknikföretag som utvecklar innovativa lösningar för världens vattenutmaningar. För att hitta de bästa lösningarna behöver de den bästa kompetensen och jobbar därför aktivt med att skapa en mer jämställd arbetsplats.

För att nå dit engagerar de sig i

olika satsningar som syftar till att få fler kvinnliga elever till tekniska utbildningar, alltifrån samarbete med i Teknikcollege till att delta i olika projekt för att främja fler kvinnor i industrin.

Som företag, och del av samhället, måste vi se till att

all tillgänglig kompetens kan engageras i att lösa de viktiga samhällsutmaningar som finns framöver, och då kan vi inte missa hälften av den potentiella kompetensen. Vi jobbar därför även aktivt med att intressera fler tjejer för utbildningarna på vårt eget industrigymnasium. Men jag tror att hela skolsystemet skulle

kunna bli bättre på att informera om teknikutbildningar, och många företag kan engagera sig mer i samverkan med skolorna.

INDIVIDANPASSAT TRAINEEPROGRAM

För utexaminerade ingenjörer driver Xylem ett traineeprogram och förra året var samtliga traineer kvinnor.

– Det blir fler och fler kvinnliga sökande till vårt program, vilket känns mycket bra. Vi behöver få in fler kvinnor både för att höja kvaliteten på våra innovationer, forskning visar att jämställda team blir mer kreativa, och som kan bli starka förebilder för yngre tjejer.

Nästa traineeprogram i Emmaboda planeras att starta hösten 2020 och pågår under ett års tid.

Det är indelat i olika block där traineerna blir involverade i olika projekt och verksamhetsområden.

– Programmets slutgiltiga utformning kommer att anpassas efter varje enskild trainees kompetenser och erfarenheter. Efter programmet övergår traineen i en utmanande roll inom företaget.

När man börjar på traineeprogrammet får man en fast anställning redan från början.

– Efter traineeprogrammet finns sedan många spännande karriärmöjligheter för alla som delar vår passion och strävan att ta sig an världens viktigaste vattenutmaningar.

HÅLLBARHET EN NYCKELFRÅGA

Xylems produkter och tjänster flyttar, behandlar, analyserar, övervakar och returnerar vatten till miljön i samhällsnyttiga tjänster inom alla områden. Verksamheten finns representerad i mer än 150 länder och huvudkontoret ligger i Rye Brook, New York. 2017 hade de en omsättning på 4,7 miljarder dollar och 16 500 anställda.

– I Sverige är vi 2000 anställda och vi tillverkar bland annat industripumpar i f d ITT Flygts anläggningar som Xylem köpt upp. Pumparna kan vara från några decimeter stora till flera meter höga.

Hållbarhetstänket går som en röd tråd genom hela företaget och

kännetecknar inte bara produkterna och den nytta de gör för miljön. På fabrikerna jobbar man mycket med Lean för att göra tillverkningen så smart och effektiv som möjligt.

– Vi jobbar även med många projekt i tredje världen där vi på olika sätt hjälper till med vattenförsörjningen. Så genom att arbeta på Xylem kan man göra verklig skillnad och bidra till att möta den globala vattenutmaningen, avslutar Robert Arvefalk.

Text: Ylva Sjönell

xylem.com

KOMPETENSFÖRSÖRJNING

KONE – PARTNER CONTENT

EN ARBETSPLATS SOM INSPIRERAR Att se en gnista tändas i ögonen hos en sökande under en anställningsintervju är inte alla förunnat.

På KONE är de bortskämda med att det sker ofta, och gnistan kommer från en helt ny förståelse för vad KONE egentligen jobbar med.

– De sökande säger att de redan när de stiger in i receptionen får en varm och välkomnande känsla som sedan utvecklas till en stor nyfikenhet på KONE som arbetsgivare, tack vare den kreativa arbetsmiljön och de tekniska lösningarna vi bidrar med till samhället, berättar Vanja Shaswar, som jobbar med rekrytering och Employer branding på KONE. KONE jobbar i dag med så mycket

mer än hissar. Företaget tar fram smarta lösningar för ett urbant samhälle som är smidigt och hållbart för alla.

– Att jobba långsiktigt hållbart är en del av KONEs företagskultur, hållbart inte bara ekonomiskt och miljömässigt utan även socialt.

Vi jobbar kontinuerligt med att tillsammans skapa en företagskultur

kone.se/jobba

Med mångfald och nya medarbe-

Marie Hellströmer, Talent Manager och Vanja Shaswar, Talent Acquisition Specialist på KONE Skandinavien.

som medarbetarna kan identifiera sig med och där alla känner sitt värde, ser sin egen del, förklarar Marie Hellströmer, Talent Manager, KONE Skandinavien.

SPÄNNANDE UTMANINGAR

För de som jobbar med kompetensförsörjningen finns flera utmaningar, både att attrahera nya talanger och kompetenser men också att stärka och utveckla dem

som jobbar på företaget i dag.

– Våra produkter och tjänster utvecklas i snabb takt, inte minst som en följd av digitaliseringen.

Det gör att vi har stora behov av nya typer av kompetenser.

Samtidigt kommer vi ha pensionsavgångar under de närmaste åren och behöver rekrytera nya medarbetare, och då söker vi personer som är vana vid digitala verktyg och flöden, berättar Marie.

tare skapas en ny dynamik på arbetsplatserna, en dynamik som det gäller att balansera så den genererar ett mervärde.

– Vi vill fortsätta att stärka och erbjuda utveckling för de grymma medarbetare vi redan har. Samtidigt vill vi se till att involvera alla nya som adderar mervärde med sina kompetenser och erfarenheter. All forskning och erfarenhet visar att team med olika perspektiv och bakgrund, såväl som olika etniciteter och kön, skapar mer kreativa och lönsamma företag. Vi känner en stolthet i att vi kommit en bra bit på väg i det arbetet – vilket är en av de saker jag tror kandidater till våra jobb känner när de kommer hit för en intervju, förklarar Vanja Shaswar.

VILL ANSTÄLLA PERSONER MED ÄKTA ENGAGEMANG

Marie Hellströmer rekryterades till KONE för två år sedan för att bilda ett helt nytt team kring Talent Management.

– Jag fick möjlighet att bygga mitt team, vilket är en härlig ut-

maning och en förmån som visar på att företaget verkligen satsar på de här frågorna. En av de saker som fick mig att anta utmaningen var de starka värderingar KONE bygger på och som jag själv delar. Autenticitet, att alltid vara äkta i allt man gör, är något som KONE andas. Det är något vi eftersträvar när vi rekryterar nya talanger – att hitta personer med äkta engagemang som delar våra värderingar.

En av de första hon anställde till

sitt team var Vanja Shaswar, som tidigare hade jobbat som rekryteringskonsult.

– När jag kom på min första intervju kände jag direkt att just här vill jag jobba, en fantastisk känsla. Jag ville vara med på den förändringsresa vi är mitt uppe i, där vi genom nyrekryteringar och att utveckla våra medarbetare bidrar till KONEs fortsatta arbete som ett långsiktigt hållbart företag, och att vara en arbetsgivare i världsklass.

Annons Annons

10

Hela denna denna tematidning tematidning är är en en annons annons från från European European Media Media Partner Partner Hela

PARTNER CONTENT – HUSQVARNA GROUP

ETT UTMANANDE GLOBALT TRAINEEPROGRAM – GLOBAL PIONEER PROGRAM Husqvarna Group har funnits i 330 år och är fortfarande ett ledande industriföretag med innovativa affärsmodeller som lockar unga.

Traineeprogrammet, nu Global Pioneer Program, tar dem till flera världsdelar och ett antal länder, och lägger grunden för en framtida karriär med ett dynamiskt nätverk.

Caroline Lilja, som studerat till

civilingenjör i Industriell Ekonomi, och Raphael Görisch, som senast läst en masterutbildning i Supply Chain Management, går båda traineeprogrammet nu och är väldigt nöjda med att de valde just Husqvarna Group’s program.

– För mig var det självklart att söka ett traineeprogram, det ger den perfekta starten på karriären.

Men det var viktigt att hitta ett företag som jag kunde identifiera mig med. Jag fascinerades av hur ett företag som är 330 år gammalt fortfarande kan vara relevant i högsta grad. Det var även viktigt att programmet hade ett tydligt mål/inriktning, vilket detta har, förklarar Caroline Lilja.

Raphael Görisch var inte lika inställd på traineeprogram, han funderade på att istället söka fast jobb på en gång.

– Till slut bestämde jag mig ändå för att ett globalt traineeprogram ger en bättre plattform att jobba utifrån. Genom att vi roterar mellan olika avdelningar, länder och områden bygger vi upp ett omfattande nätverk, samtidigt får vi en fördjupad förståelse för deras dagliga verksamhet som är svår att få om man inte

CONTENTWITH WITH CONTENT PURPOSE AA PURPOSE

TRAINEETJÄNSTER

går traineeprogrammet. Den förståelsen och de erfarenheterna kommer vara ovärderliga för mig och företaget när jag börjar min tjänst nästa år inom Supply Chain Management.

ETT FLEXIBELT UPPLÄGG

När de började på traineeprogrammet fick de en fast anställning med en placering där de skulle börja efter programmets slut. Men båda två konstaterar att både programmet och placeringen är mycket flexibla, något de uppskattar mycket.

– I Husqvarna Group refererar vi till vårt företag som världens äldsta startup med över 300 år på nacken. För mig personligen visas det också i traineeprogrammet. Mängden frihet vi får är otrolig. Vi kan bestämma många saker själva eller åtminstone påverka beslutet. En bärande idé inom företaget är att ”det börjar med mig”, och jag känner mig verkligen stärkt av det. Vi väntar inte på att chefer ska berätta vad vi ska göra, vi ger aktivt input och delar våra idéer, förklarar Raphael Görisch.

BÅDE UTVECKLANDE OCH ROLIGT

har gett mig ovärderliga kunskaper som jag inte hade kunnat läsa mig till. När mitt program är slut kommer jag ha bott i tre olika världsdelar, fyra olika länder och träffat tusentals människor. Så jag utvecklas inte bara i min roll som inköpare utan den personliga utvecklingen har varit enorm, berättar Caroline Lilja.

I programmet ingår även fem olika ”training modules”, där alla traineer samlas. Där får de chansen att träffa olika ledare, de får delta i olika utbildningar och sist men inte minst, de får möjligheten att ha kul tillsammans.

Caroline Lilja, Global Pioneer Program. Foto: Husqvarna Group

Raphael Görisch, Global Pioneer Program. Foto: Husqvarna Group

Programmet är uppdelat i fem olika delar under 18 månader.

Traineerna får under denna tid spendera tid i hemmaorganisation, testa på att jobba i en annan funktion, chansen att skugga en ledare, testa på att jobba med ett innovationsprojekt samt en internationell rotation.

Det är ett utmanande program då de olika delarna sker inom helt olika områden.

– Var 6:e månad kastas jag ut ur min comfort zone för att flytta till en helt ny avdelning eller ett nytt land, lära mig helt nya saker och träffa nya människor. Detta

FAKTA För vidare information: trainee.husqvarnagroup.socialmediabranding.se

husqvarnagroup.com ANNONS

PARTNER CONTENT – BERENDSEN

TRAINEETJÄNSTER

TRAINEEPROGRAM FÖR FRAMTIDA LEDARE

Lockad av möjligheterna att skapa sig en bra plattform för en vidare karriärsutveckling inom ledarskap sökte Amanda Ledin till Management Trainee-programmet på Berendsen.

I dag arbetar hon som Product Manager och ser många spännande utvecklingsmöjligheter framöver.

och programmet är därför välarbetat. Det inleds med en månads introduktion då traineerna får lära känna företaget genom att besöka olika anläggningar och andra delar av verksamheten. Därefter är det fyra sexmånadersperioder där traineerna får arbeta med projekt på olika avdelningar.

– Traineeprogrammet är individanpassat och projekten väljs ut så att de passar varje trainees kunskaper och intressen, men samtidigt utmanar dig. Ingen trainee får därför samma traineeprogram, vi har alla vårt eget, vilket jag verkligen uppskattar.

Berendsen är en del av Elis, en

ledande internationell textil- och servicekoncern som finns representerad i 28 länder i Europa och Sydamerika. Kärnverksamhet utgår ifrån textilservice, de hyr ut textilier för att sedan tvätta och distribuera dem, det kan vara allt från linne för hotell till entrémattor och restaurangkläder.

Målsättningen är att varje år ta in ett par Management Traineer och Amanda Ledin uppskattar att de bara är ett fåtal varje år.

– När jag började programmet 2017 var vi bara två traineer som började och vi kände att all energi kunde fokuseras på oss och vår utveckling. Samtidigt var vi glada att vi hade varandra, skönt att bolla upplevelserna under programmets gång.

berendsen.se

STORT FÖRETAG MED MÅNGA MÖJLIGHETER Amanda Ledin började sin karriär på Berendsen som trainee, i dag arbetar hon som produktchef och säljsupport.

INDIVIDUELLT UPPLÄGG

Amanda Ledin hittade traineeprogrammet när hon sökte traineejobb inom Management.

– Jag hade en kandidatexamen i företagsekonomi och en master i management, så när jag hittade detta Management Traineeprogram så var det verkligen mitt i

prick. Dessutom tilltalades jag mycket av att upplägget är så individuellt och att man under programmets gång jobbar med faktiska projekt ute i verksamheten, vars resultat kommer användas vidare av företaget.

Berendsen har arbetat med Management Traineer sedan 2011

Berendsen är ett globalt företag med anläggningar på olika håll i världen och en av de fyra projektperioderna förläggs utomlands.

– Jag spenderade ett mycket spännande halvår i Paris på koncernens huvudkontor. Att få möjligheten att arbeta utomlands, uppleva en ny kultur och skapa ett kontaktnät är en ovärderlig erfarenhet.

EGEN DRIVKRAFT UPPMUNTRAS

I dag är Amanda klar med traineeprogrammet och jobbar som produktchef och säljsupport.

– Jag trivs otroligt bra, både med jobbet och med företaget.

Berendsen är ett mycket öppet företag, och även om det är stort så känner man sig alltid sedd. Jag har stora möjligheter att påverka både det nuvarande jobbet och min framtida utveckling. Och då företaget är så brett finns många utvecklingsvägar att välja mellan, vilket känns oerhört bra.

Hennes råd till andra som är intresserade av traineeprogrammet är att det är ett fantastiskt program för den som vill ta eget ansvar för sin utveckling.

– Är man lyhörd och har en inre drivkraft finns inga gränser för vilken utveckling man kan få här. Man måste också trivas med att bygga relationer och nätverk, det är ju ett av syftena med ett traineeprogram, avslutar hon.

Text: Ylva Sjönell

Annons

Hela denna tematidning är en annons från European Media Partner

CONTENT CONTENT WITH WITH AA PURPOSE PURPOSE

TRAFIKVERKSSKOLAN – PARTNER CONTENT 11

KOMPETENSFÖRSÖRJNING

UNIK UTBILDNING INOM INFRASTRUKTURSEKTORN Det kommer satsas hundratals miljarder kronor på den svenska infrastrukturen under de närmaste tio åren, något som i sin tur ställer krav på att det finns tillräckligt mycket kompetens för att alla satsningar ska kunna genomföras.

Trafikverksskolan är Trafikverkets

trodde de skulle lära sig.

– Det är väldigt intressant att förstå hur många olika saker som påverkar ett järnvägsbygge. Ett ämne som jag inte hade förväntat mig, men som varit väldigt intressant att läsa, är geologi. Nu förstår jag att det är självklart att man måste lära sig om hur jordskorpan är uppbyggd för att kunna veta var man kan bygga en järnväg, men det hade jag ju inte en tanke på innan, berättar Lovisa Ljungberg.

utbildningsenhet och ledande utbildare inom infrastruktursektorn. Där utbildas privata väg- och järnvägsaktörer på alla nivåer, även längre studiemedelsfinansierade utbildningar i samarbete med Lunds Tekniska Högskola, Myndigheten för yrkeshögskolan och Ängelholms Gymnasieskola.

SAMHÄLLSPLANERING EN VIKTIG DEL

Lovisa Ljungberg har just börjat sitt tredje år på utbildningen till högskoleingenjör inom järnvägsteknik.

– Jag visste inte mycket om utbildningen när en bekant tipsade om den, men nu är jag väldigt glad över att jag hittade den. En av de saker jag gillar med den är att den är så bred och att den ger en väldigt bra inblick i hur hela samhället fungerar.

Hennes studiekamrat Robin Göransson håller med om att det är en av de bästa sakerna med utbildningen.

– Men jag uppskattar också möjligheterna med att kunna läsa vidare till civilingenjör efter utbildningen. Även han har valt järnvägsteknik som inriktning, men det var ingen självklarhet när han började.

– Tidigare har jag varit en stark förespråkare av satsningar på att bygga ut motorvägar, men nu har jag svängt. Genom de kurser vi har läst har jag förstått mer av de större sambanden och förstår hur viktig järnvägen är för framtidens samhälle, berättar han.

FULLSKALIG JÄRNVÄGSANLÄGGNING I ÄNGELHOLM

Utbildningen de båda går är en högskoleutbildning i Byggteknik där studenterna kan välja antingen en inriktning mot järnvägsteknik eller mot väg- och trafikteknik. Det första året läser alla

trafikverksskolan.se

RELEVANTA ÄMNEN

Studiekamraterna Robin Göransson och Lovisa Ljungberg har just börjat sitt tredje år på utbildningen till högskoleingenjör inom järnvägsteknik.

tillsammans, och då är det kurser i både grundläggande matte och fysik samt mer samhällsorienterande ämnen. År två och tre specialiserar de sig sedan inom respektive inriktning.

Det andra året har järnvägsinriktningen mycket av sin undervisning förlagd till Ängelholm där Trafikverket har en fullskalig järnvägsanläggning för undervisning.

– Det var väldigt bra för oss att bara kunna gå ut dit och få se

”

Det är väldigt intressant att förstå hur många olika saker som påverkar ett järnvägsbygge.

hur all teori fungerar i praktiken, och även experimentera en del och se hur idéer man har kan implementeras, konstaterar Robin Göransson.

EN BRED UTBILDNING

Båda två återkommer till att de verkligen uppskattar att utbildningen tar ett så stort övergripande grepp om infrastrukturen och dess betydelse för samhällsbygget, och att de har lärt sig väldigt mycket som de inte

Utbildningen kommer även in på aktuella frågor som rör infrastrukturen.

– Vi har just nu börjat en kurs där vi går igenom hur tågtrafiken är uppbyggd i hela Europa och diskuterar hur de starkt ökade behoven av att kunna resa med tåg genom Europa kan lösas på ett bra sätt. Det känns verkligen relevant och kul, konstaterar Robin Göransson.

Han får medhåll av Lovisa Ljungberg som också tycker att hela utbildningen är så bred och relevant att de inte behöver känna sig bundna till att jobba med just järnvägsfrågor framöver, det finns många olika områden där kunskaperna kan användas.

– Men själv kommer jag definitivt hålla mig till järnvägsteknik.

Det är en sak som utbildningen har visat mig, att jag har ett stort intresse för järnvägsfrågor vilket jag innan utbildningen inte hade en aning om.

Robin Göransson kommer däremot att gå vidare till ett lite annat område efter examen i vår.

– Jag kommer läsa till civilingenjör på Försvarshögskolan, med inriktning mot utveckling av system för försvar och säkerhet.

Text: Ylva Sjönell

Annons

12

Hela denna tematidning är en annons från European Media Partner

CONTENT WITH A PURPOSE

AKTUELLT – ANALYSSVERIGE.SE

Jämställda forskargrupper presterar bättre Foto: Pressbild/ Oscar Mattsson

Studier visar att jämställda forskargrupper producerar forskning av högre kvalitet och med större genomslag. Genom projektet Genie vill Chalmers öka jämställdheten inom fakulteten och har målsättningen att andelen kvinnliga professorer om tio år ökat från 17 till 40 procent.

Statistik visar att Chalmers

Pernilla Wittung-Stafshede

med sina 17 procent kvinnliga professorer ligger sämst till av de tekniska högskolorna i Sverige, något de bestämt sig för att med krafttag förändra.

– De flesta vet redan att både resultat och trivsel blir bättre med jämställda arbetsgrupper.

Men på grund av rådande normer och omedvetna fördomar så motarbetas fortfarande många ansträngningar som görs för att skapa en jämställd högskola, berättar Pernilla Wittung-Stafshede, professor på Chalmers och ansvarig för Genie-projektet.

konstaterar också att det finns många fördelar med en jämställd fakultet vid högskolan, till exempel att det kommer locka fler välmeriterade studenter, höja anseendet, och arbetsmiljön blir bättre för alla. Det sista är viktigt då Chalmers i dag har mycket sjukskrivningar och stressade medarbetare.

Genie är inte det första jämställd-

Chalmers Stiftelse satsar där-

för 300 miljoner över tio år på jämställdhetsarbetet med syfte att höja högskolans vetenskapliga kvalité.

– Några har påstått att Genie skulle vara någon typ av kvoteringssystem för att få in fler kvinnor, men det är det definitivt inte. Vi har samma höga kompetenskrav för alla vid våra rekryteringar. Vi ska bara höja blicken utanför de vanliga manliga nätverken för att hitta kompetenta kvinnor. De finns bara man letar.

De tittar även internt på osynliga

regelverk och normer som under många år väglett beslut vid rekryteringar, beslut som ofta missgynnat kvinnor.

– Inom högskolevärlden undervärderas ofta kvinnors akademiska meriter. Agnes Wold visade exempelvis redan för många år sedan att kvinnor behövde många fler publicerade vetenskapliga artiklar för att få samma betyg som män vid bedömning av ansökningar för forskningsfinansiering, och kvinnor och män blir ofta olika bedömda vid rekryteringar till karriärtjänster.

Detta är inte rättvist.

Genom konkreta förändringar i kul-

tur, system och processer, samt

del i att bygga en organisation som håller in i framtiden.

– Som teknisk högskola förväntas vi bidra till att lösa komplexa samhällsutmaningar.

Ska vi lyckas med det måste vi se till att vi hittar den absolut bästa kompetensen till vår forskning och då kan vi inte försumma hälften av befolkningen.

Pernilla Wittung-Stafshede, professor på Chalmers och ansvarig för Genie-projektet.

rekryteringar av toppforskare vill de nu uppnå en jämn könsbalans inom fakulteten.

– Att handplocka ett antal välmeriterade kvinnor till toppositioner påverkar inte procentfördelningen så mycket.

Men dessa personer blir inspirerande förebilder för unga kvinnliga studenter och forskare, vilket är oerhört viktigt och på sikt kommer gynna en jämnare könsfördelning.

Genie hoppas nå målet med en

jämställd arbetsmiljö, och 40 procent kvinnliga professorer till 2029, genom att hjälpa varje institution att ta fram skräddarsydda åtgärder som passar just dem. Genie ska inte tvinga någon utan istället katalysera förändring genom att komma med konkreta förslag, samt finansiellt stöd till dessa, så att institutionerna sedan själva tar ansvar.

– Chalmers 13 institutioner är alla olika och det förändringsar-

”Dessa personer blir inspirerande förebilder för unga kvinnliga studenter och forskare, vilket är oerhört viktigt och på sikt kommer gynna en jämnare könsfördelning.” bete som ger effekt kommer att vara olika på dessa institutioner.

Det viktigaste är att få institutionerna att inse att en mer

jämställd miljö är bra för alla, för både kvinnor och män, och kommer ge bättre forskning.

Utöver arbetet med de olika insti-

tutionerna, kommer Genie att göra olika saker på centralt håll.

Till exempel kommer de att stötta kvinnor redan i systemet genom utlysning av interna anslag, starta ett kvinnligt gästforskarprogram, arrangera seminarier och utbildningar på ämnet. Det är viktigt att vara flexibel och att jobba på många fronter. Medvetenheten måste höjas.

– Vi ska även jobba tillsammans med Chalmers centrala anställningskommitté. Den har redan infört förändringar som säger att sökfält måste ha båda könen, annars måste utlysningen göras om. För att förändra andelen kvinnor inom fakulteten måste alla vanliga anställningar göras i jämställdhetens tecken.

För Chalmers är Genie en viktig

hetsarbetet som drivs på Chalmers, eller på andra högskolor, och många kan undra varför just de ska lyckas. Pernilla Wittung-Stafshede ser framför allt tre skäl till att de har stora möjligheter att nå sina målsättningar.

Några framgångsfaktorer är: • Det är ett långsiktigt projekt som kommer pågå under tio års tid. Det gör att förändringar kan hinna permanentas och därmed bli en del av en ny, mer jämställd kultur.

• Det finns tillräckligt med pengar för att kunna genomföra en mängd olika åtgärder. Ingen ska kunna säga: ”vi har inte råd”.

• Det leds av fakultet. Projekt ledda av administratörer kan lätt hamna i skymundan ute på institutionerna. Med fakultet vid rodret blir det gemensamma ansvaret tydligare.

Ett första steg är att Chalmers

öppet adresserar att de har sämre jämställdhet än andra.

– Med Genie visar vi att vi menar allvar med att vilja göra något åt denna snedvridning, avslutar Pernilla Wittung-Stafshede.

Text: Ylva Sjönell

NÄTVERKET SÄGER ALLT HÄNG MED PÅ LINKEDIN Diskutera relevanta nyheter, branschhändelser och ta del av spännande jobberbjudanden på LinkedIn: European Media Partner.

ANNONS

Tillsammans har vi TILLSAMMANS harkraft vi kraften att förändra att förändra

Annons

Hela denna tematidning är en annons från European Media Partner

CONTENT WITH A PURPOSE

BILLERUDKORSNÄS – PARTNER CONTENT 13

KOMPETENSFÖRSÖRJNING

FRAMTIDENS HÅLLBARA INDUSTRI

Malin Ljung Eiborn är hållbarhetsdirektör på BillerudKorsnäs.

Vill man bidra till ett mer hållbart samhälle är det inom industrin man ska jobba, där skapas de nya material och produkter som blir basen för framtidens samhälle.

BillerudKorsnäs bidrar i hög grad till den hållbara utvecklingen genom sina förpackningslösningar i förnybara material.

– Då behöver vi tillgång till all potentiell spetskompetens, inte bara hälften av den, vi behöver alltså inspirera betydligt fler kvinnor att söka sig till vår bransch och vårt företag.

För att kunna skapa innovativa lösningar som bidrar till ett hållbart samhälle krävs det att tänka utanför ramarna.

– Vår drivkraft är att utmana oss själva och kunder för att främja en hållbar framtid, vilket i dag har gjort oss till en ledande leverantör av förnyelsebara material och smarta förpackningslösningar, förklarar Malin Ljung Eiborn, hållbarhetschef på BillerudKorsnäs.

Generellt är det få kvinnor som söker sig till vår industri och till ingenjörsyrket, en trend de verkligen vill och behöver vända.

– Vi jobbar därför med en palett av initiativ, både för att informera om vilka vi är och för att visa att förpackningsbranschen är en otroligt intressant och spännande industri att jobba inom, för både killar och tjejer.

Dessutom arbetar de med många interna initiativ och utbildningsinsatser där de vill utveckla de medarbetare som finns inom organisationen.

JÄMSTÄLLDHET I FOKUS

POTENTIAL OCH DRIVKRAFT

BillerudKorsnäs utman Hållbarhet skapar nya

medier och finns på de arenor som de unga finns där vi informerar om vår verksamhet och vilka stora bidrag till framtidens samhälle man kan åstadkomma genom att jobba hos oss. För BillerudKorsnäs är visionen ”vi utmanar konventionella förpackningar för en hållbar – Tidigare har vi exempelvis framtid” inte en snygg slogan, utan en drivvarit väldigt tydliga med att det kraft för alla i företaget. är ingenjörer vi söker, gärna med Den tar sig uttryck i innovativa och klimatsmarta förpackningar som driver affärer hos erfarenhet från skogsindustrin.

BillerudKorsnäs och ökar lönsamheten hos Men faktum är att det finns en företagets kunder. mängd olika utbildningar somSällan har kopplingen mellan miljöhänsyn kan ge en utmärkt plattformoch för ekonomisk framgång varit tydligare. jobb hos oss. Det man kanske inte Malin Ljung Eiborn är hållbarhetsdikan specifikt om förpackningsrektör på BillerudKorsnäs. Tillsammans branschen kan man lära sig här. med alla medarbetare på koncernens åtta Drivkraft och potential är minst produktionsanläggningar arbetar hon lika viktigt som faktiska kunskaper.

Malin för Ljung att Eiborn, hållbarhetschef på BillerudKorsnäs. målmedvetet utveckla förnybara

tions, en division som enbart jobbar med att hjälpa kunderna att hitta helhetslösningar som är affärsmässigt gångbara.

– Vi gör det på bred front. Bland annat tittar vi på lösningar som minskar behovet av frigolit och vi tänker utveckla den första dryckesförpackningen helt utan plastbarriär, säger Malin Ljung Eiborn.

hållbar Genom packni kunder som hj lin Lju

Är hållb – Vi med vå den sp företag sant aff är inte skogsin vecklin nen so och gö leva på

Att hållbara förpackningar är till nytta för klimat och miljö är känt, men är hållbarhet affärsdrivande?

–Vår mission är att utmana konventionella förpackningar för en hållbar framtid.

Förbättring och integrering av hållbarhet alternativ till plastbaserade förpackningar i allt vi gör är ett av våra sätt att nå en tjejer mellan 12-19 år får prova på från fossilakvinnlig råvaror. VD Det är brådskande.

MÅNGFALD SKAPAR visar att styrelsen hållbar tillväxt. Både kunder och investeRapporterinte förutspår att våra kommer ingenjörsyrket för en dag. bara talar omhav vikten av LÖNSAMMA FÖRETAG rare frågar efter och bedömer ossTyvärr efter vår att innehålla mer plast änutan fisk år 2050 om i jämställdhet, även agerar är det få tjejer i och dagvår somambition kan tänka Hon konstaterar att de behöver hållbarhetsprestanda på det fortsätter som nu. enlighet med det. sig en framtid som ingenjör eller få in nya perspektiv och erfaren– Vi måste välja vilken planet vi vill ha, Malin Ljung Eiborn poängknappt vet vad yrket innebär. heter för att kunna fortsätta vara och för oss är det självklart att vara en del AlltTillsammans annat än konventionellt terar vikten av att jobba med med det faktum att kreativa, innovativa och lönsam• D-Sack är BillerudKorsnäs papperscementsäck som försv av lösningen, säger Malin. Vi jobbar på två i detför vardagandelen kvinnor förpackningsavfall. på tekniska utbildma, vilket gör att de även jobbar mixern och eliminerar En livscykelana nivåer; delspraktiska ihop medinitiativ våra kunder att avningar IVL visar D-sack fångar överlåga ett hundraårspers arbetet ochattlyfter viktigt nuattsjunker från CO2 redan hårt med att öka mångfaldenmöta derasliga krav, dels med självaett utveckvilket innebär att den är klimatpositiv. samarbete för att kunnasom vända • Pappersflaskan 25–30 procent, att Billerud-där BillerudKors inom företaget. är ettgör innovationsprojekt la innovativa pappersförpackningar samarbetar danska ecoXpac och andra världsledand tar samhället bort från plastberoendet. trenden på lång sikt.

Korsnäs med vill vara med att vända – Viljan att skapa ett jämställt inom barriärer, design och teknik.

BillerudKorsnäs har nyligen bildat SoluDe är huvudsponsor till denna trend och öka intresset för företag är stark i ledningsgrup-

VIKTIGA DELAR För att lyckas med de högt ställda målen för verksamheten behöver Att de kommer behöva nyanställa de locka kreativa och innovativa många de kommande åren ger nya medarbetare, ett behov som också stora möjligheter att öka accelereras av de stora penjämställdheten, men då måste de pen, som är helt jämställd liksom sionsavgångar de ser komma de nå ut mer till de unga.

Malin Ljung Eiborn är hållbarhetsdirektör på BillerudKorsnäs. styrelsen. Och att vi har en närmaste åren.

– Vi jobbar mycket med sociala

Womengineers ”Introduce a Girl to Engineering day” (IGEday), där

ingenjörsyrket inom industrin.

BillerudKorsnäs utmanar ACADEMIC WORK TAR ANSVAR FÖR ATT FYLLA skapar nya af Hållbarhet PÅ IT- OCH TEKNIKMARKNADEN MED NY KOMPETENS

billerudkorsnas.se

KOMPETENSFÖRSÖRJNING

ACADEMIC WORK – PARTNER CONTENT

Förutgör BillerudKorsnäs är visionen ”vi programmering utmanar förtions, IT, teknik och ekonomi våra inom att varaen division som enbart jobbar med I dag råder akut brist inom förpackningar för en hållbar största affärsområden. attraktiv på en arbetsmarknad många tekniska yrken. Särskilt konventionella att hjälpa kunderna att hitta helhetslösinom IT. För att råda bot på det framtid” inte en snygg slogan, som utanefterfrågar en driv-medarbetare, som ningar som är affärsmässigt gångbara.

I dag råder detien gigantisk brist på genom detta utbildningskoncept har Academic Work startat en kraft för alla företaget. har en tillräcklig grund för – attVi kla-gör det på bred front. Bland annat ingenjörer. Enligt branschorganiegen utbildning, Academy, för Den tar sig uttryck i innovativa och klimatsra jobbet, säger Mattias Sjöstrand, sationen IT & Telekomföretagen att snabbare kunna erbjuda sina tittar vi på lösningar som minskar behoförpackningar driver affärer hosSpecialist. även han Presale kommer det att sakas 70 som 000 meduppdragsgivare medarbetare medmarta BillerudKorsnäs och ökar vet av frigolit och vi tänker utveckla den arbetare med kompetens inom lönsamheten hos rätt kompetens.

hållbarhetsområdet Genom att skapa in packningar stärker v kunder. BillerudKor som hjälper till och lin Ljung Eiborn.

företagets kunder.år 2022. informationsteknik Academic Works Academyutförsta dryckesförpackningen helt utan Dessutom är det fler ingenjörer bildning innebär 12 veckor av Academic Work är ett på många sätt Sällan har kopplingen mellan miljöhänsyn plastbarriär, säger Malin Ljung Eiborn. Är hållbarhet också av av åldersskäl framgång lämnar än vadvaritintensiva studier, som föregås av och vis traditionellt bemannings ochsom ekonomisk tydligare. som tillkommer. Så bristen komnoggranna och utslagsgivande tesoch rekryteringsföretag. Men – Vi lockar unga, I dag råder det en gigantisk brist på ingenjörer. Enligt branschorganisationen IT & Telekomföretagen kommer det att sakas 70 mer till och med att öka framöver. ter innan någon antas. Exempeländå inte.

Att hållbara förpackningar till nytta föratt råda bot på det har Academic med våren egen hållbarhet 000 medarbetare med kompetens inom är informationsteknik år 2022. För Work startat – Det är naturligtvis olyckligt. vis är logiskt tänkande, förmåga – Vår verksamhet bygger på Malin Ljung Eiborn är hållbarhetsdiutbildning, Academy, för att snabbare kunna erbjuda sina uppdragsgivare medarbetare med rätt kompetens. den spetskompeten klimat och miljö är känt, men är hållbarhet Både för enskilda företag och att lösa problem och motivation att rekrytera och hyra ut young rektör på BillerudKorsnäs. Tillsammans för samhället när utvecklingen gör att företag måste tänka annorviktiga komponenter. Föraffärsdrivande? att bli professionals – studenter och akaöka är andelen kvinnor på våra företaget.

BillerudK alla medarbetare på koncernens hämmas, fortsätter Rickard Uicic. lunda när de rekryterar medarantagen krävs åtta även att man är utbildningar som är 35% och vi demiker som befinner sig i börjanmed –Vår mission är attförutmana o Särskilt bekymmersamt är det och fleraffärspartner inser att minst 18hon år och kan tillgodogöra ser att intresset att lära sig konventiopro- betare, och fler sant av sin karriär, berättar Rickard produktionsanläggningar arbetar det här är ett bra sig utbildningen på det språk grammering överlag barahållbar ökar. Vi framtid.

Uicic, Presale Specialist på Acade- inom IT där många företag letar ärkomplement inte baratill ett trad nellasomförpackningar för en målmedvetet förefter attkompeutvecklautbildningen förnybara med ljus och lykta ges på. har flera hundra sökande till varje traditionell rekrytering. Våra konmic Works Malmökontor.

Förbättring och integrering av hållbarhet skogsindustrin, utan tenta medarbetare. sulter jobbar i dag hos fler än 350 – Merparten av deltagarna på programstart vilket såklart är en – Det betyder inte att man nöd-alternativ till plastbaserade förpackningar i allt vi gör är ett sätt att nå olika en företag ochvecklingsföretag.

D våra utbildningar är karriärbytapositiv trendav förvåra hela branschen, vi ser en ständigt vändigtvis måste vara ung. Med Det är brådskande. re. Vi har exempelvis ekonomer, fortsätter hon. ökad efterfrågan.

Dessutom väljer young menar vi de som är nya från Detfossila är mot denråvaror. här bakgrunden hållbar tillväxt. Både kunder och investenen som driver affä personalvetare många företag att rekrytera över inom sitt kompetensområde. Det Rapporter som Academic Work startatatt en våralastbilschaufförer, förutspår hav kommer och gör12vår rare frågar efter och bedömer vår till våra konsulter sig efter må-planet kan lika gärna handla om någon egen utbildning – Academy – med och säljare som genom Academy Hittills har Academy utbildat öveross efter att innehålla mer plast än fisk år 2050 om lär sig programmering på 12 nader,på berättar leva Rickard Uicic. som är 50 år eller mer och som betoning på områden där det i 850 konsulter på det härvår sättet. på. hållbarhetsprestanda och ambition fortsätter som nu. veckor, går ut i konsultuppdrag – Bättre betyg på att det vi gör sadlat om i yrkeslivet eller valt detdag råder stor kompetensbrist.

Idén till sin intensivutbildning och vi bidrar fler perspektiv och fungerar, går knappast att få. att bredda sina kunskaper, som – Alla måste välja inte vara civilin- planet har Academic Work hämtat från – Vi måste vilken villtillha, en ökad mångfald i IT-branschen, USA, där coding bootcamps är Dessutom ser vi det som enbart någon som är 25 och just tagit sin genjörer eller ha en YH-utbildochning förföross är detjobba självklart vara Emelie en delWetterwik, VD positivt att kunna tillföra marknaexamen. att kunna med IT. attberättar vanligt. konceptet har visat Allt annat änOch konventionellt AW Academy.

En siffra vi• är den både eftertraktad kompetensi Ibland räcker det med goda, men Vipå även i Sverige.

– Vi fokuserar i första hand D-Sacksigärfungera BillerudKorsnäs papperscementsäck som försvinner av lösningen, säger Malin. jobbar på två stolta över men jobbar hårt förmixern att och nya medarbetare. mer grundläggande kunskaper – Den stora kompetenskrisen på tjänstemannasektorn och där och eliminerar förpackningsavfall. En livscykelanalys utförd academicwork.se

nivåer; dels ihop med våra kunder för att möta deras krav, dels med att själva utveckla innovativa pappersförpackningar som tar samhället bort från plastberoendet.

av IVL visar att D-sack fångar CO2 över ett hundraårsperspektiv, vilket innebär att den är klimatpositiv.

• Pappersflaskan är ett innovationsprojekt där BillerudKorsnäs samarbetar med danska ecoXpac och andra världsledande aktörer inom barriärer, design och teknik.

Annons

14

Hela denna tematidning är en annons från European Media Partner

CONTENT WITH A PURPOSE

PARTNER CONTENT – QUINTUS TECHNOLOGIES

TRAINEETJÄNSTER

STORA MÖJLIGHETER SOM TRAINEE Traineeprogrammet på Quintus Technologies ger stora möjligheter till egen utveckling samtidigt som de nya kunskaper som traineerna bär med sig efterfrågas inom organisationen.

Quintus Technologies är världsledande inom design, tillverkning, installation och support av högtrycksystem för plåtformning och förtätning av avancerade material. För att klara framtida kompetensutmaningar driver de ett traineeprogram som syftar till att hitta framtidens spjutspetsar till företaget och ge de som börjar en bred och spännande introduktion i företaget.

OLIKA VÄGAR TILL TRAINEEPROGRAMMET

I årets Traineeprogram deltar Björn Svensson och Fredrik Wirström, som båda läst maskinteknik på Luleå Tekniska Universitet, samt Claes Rogius Svensson som läst teknisk fysik på Lunds Tekniska Högskola.

– Jag hittade denna traineeutbildning genom att söka på TraineeGuiden.se och blev genast intresserad, inte minst då man det sista halvåret är placerad på något av Quintus utlandskontor, berättar Fredrik Wirström.

Björn Svensson, lägger till att han lockades mycket av de avancerade och spännande teknologierna som företaget jobbar med, vilket ger en bra möjlighet till utveckling framöver.

För Claes Rogius Svensson såg vägen till traineeprogrammet annorlunda ut.

– Jag blev uppringd av en rekryteringsfirma, där jag lagt in mitt CV, och de tyckte att Quintus traineeprogram verkade passa mig väldigt bra. När jag kollade närmare på programmet så såg jag att de hade rätt. Som teknisk fysiker är det ju inte konstruktionsavdelningen som lockar utan den avancerade systemteknik som ligger bakom de stora tryckpressarnas funktion.

PROGRAMMETS UPPLÄGG

Programmet är uppdelat i två delar, det första halvåret får traineerna arbeta inom de olika funktionerna i Västerås för att få en bild av verksamheten. Det andra halvåret placeras de på Quintus Technologies kontor i

quintustechnologies.com

I årets Traineeprogram deltar Claes Rogius Svensson som läst teknisk fysik på Lunds Tekniska Högskola samt Björn Svensson och Fredrik Wirström, som båda läst maskinteknik på Luleå Tekniska Universitet. Foto: Henrik Mill

USA, Kina eller Japan.

När traineerna antas till traineeprogrammet så får de en fast anställning och blir placerade på en avdelning så de snabbt får en tillhörighet i organisationen.

Ansvarig chef är densamma under programmets gång. Efter slutförande sker en utvärdering och diskussion kring framtiden innan en placering sker inom Quintus Technologies verksamhet, antingen i Sverige eller någon annanstans i världen. Årets program har bara pågått i ett par veckor så det är fortfarande mycket nya intryck för traineerna.

– Det jag hittills sett är mycket imponerande, ett väldigt tekniktungt företag där alla, från monteringen och uppåt, har stor koll på alla teknologier. Då det är ett litet företag har vi också

redan hunnit träffa många av de ansvariga cheferna och fått en första överblick av verksamheten, konstaterar Björn Svensson.

”

Det känns otroligt spännande att få bli en del av verksamheten.

En annan sak som alla tre har reagerat på är hur otroligt stora pressarna är, där bara en delkomponent kan väga uppåt 200 ton.

– Det är också imponerande att se hur logistiken fungerar, det är mycket som ska stämma i den

här typen av verksamhet, berättar Fredrik Wirström.

För Claes Rogius Svensson, som till skillnad från de andra två inte har någon tidigare erfarenhet av en verkstad, är det helt nya upplevelser.

– Jag uppskattar att vi efter bara ett par dagars introduktion har fått komma rätt ut i verksamheten, det blir så mycket tydligare vad företaget gör då, konstaterar han.

SER STORA MÖJLIGHETER FRAMÖVER

Då de redan fått sina avdelningsplaceringar har de en riktning på vad de kommer göra när traineeprogrammet är slut.

– Det känns otroligt spännande att få bli en del av verksamheten.

Det är också kul att cheferna är så intresserade av våra intryck av företaget och gärna lyssnar på våra

synpunkter, vi kan ju ge dem ett utifrånperspektiv, berättar Björn Svensson.

Och med färska kunskaper från högskolan ser de redan saker de kommer kunna bidra med.

– En sak jag lagt märke till är att då företaget vuxit så snabbt de senaste åren så är allt ännu inte anpassat till den större produktionsvolymen, där finns en hel del förbättringar som jag tror vi kan bidra med, förklarar Fredrik Wirström.

De ser också fördelarna med att jobba i ett mindre företag.

– Det är lättare att se helheten, vilket också gör det tydligare vilka bidrag ens eget arbete tillför. På ett större företag blir man lätt fast på en större avdelning och tappar kontakten med helheten, konstaterar Claes Rogius Svensson.

Text: Ylva Sjönell

Annons Annons

Hela denna denna tematidning tematidning är är en en annons annons från från European European Media Media Partner Partner Hela

TRAINEETJÄNSTER

CONTENTWITH WITH CONTENT PURPOSE AA PURPOSE

LANTMÄNNEN – PARTNER CONTENT 15

GENOMTÄNKT TRAINEEPROGRAM ÖPPNAR STORA MÖJLIGHETER

Tack vare Lantmännens traineeprogram, där varje trainee har fyra olika placeringar – varav minst en utomlands- fick Andrea Kratz en flygande start på sin karriär inom koncernen. I dag leder hon ett team och stöttar Lantmännen Cerealias ledning i strategiska frågor, samt utvecklar bolagets ”Business Intelligence” och Controlling verksamhet.

Efter sin examen i nationalekonomi 2011 startade hon på Lantmännens Graduate Trainee Program.

– Jag har fått ett fantastiskt stöd ända sedan jag började och uppmuntrats i att testa nya områden och fått nya utmaningar, även efter traineeprogrammet.

Alla chefer jag har haft har hjälpt mig att växa och lära mig nya saker inom exempelvis ledarskap, förklarar hon.

Lantmännen startade för mer än 100 år sedan, och är i dag en internationell och växande koncern med en bred och unik verk-

samhet i hela värdekedjan – från jord till bord. Detta genomsyrar traineeprogrammet där placeringar ute i de olika affärerna varvas med utbildningsperioder.

– Det blev en väldigt bra blandning av att själv få prova på olika verksamheter och däremellan reflektera kring erfarenheterna med de andra traineerna. De olika utbildningar gav också nya kunskaper inom områden som ledarskap, strategiskt affärstänk och personlig utveckling.

PLACERINGARNA SKAPAR BREDD

Traineerna har fyra placeringar inom koncernens breda verksamhet, inom olika funktioner och länder. Den första placeringen kopplar till traineens tidigare utbildning medan den andra är inom ett helt annat område.

– Det var skönt att få börja inom ett område där jag kände mig hemma, samtidigt var det väldigt kul och utmanande att därefter få jobba med något jag

inte hade någon erfarenhet av. Att känna att man klarade av det gav en stärkt självkänsla och vilja att utvecklas ännu mer.

De två sista placeringarna väljs i samråd och syftar till att maximera erfarenheter och skapa en bredd från olika affärer, funktioner och marknader.

– Ett projekt var som analytiker inom förändringsledning, något jag inte stött på tidigare. Sen tillbringade jag också en period i Florida där jag jobbade med förbättringsarbete inom produktion på en av Lantmännens bageriverksamheter.

OÄNDLIGA MÖJLIGHETER

Efter traineeprogrammet blev Andrea kvar där hon gjort sin sista placering och fortsatte då som Change Manager med ansvar att driva igenom nya processer och arbetssätt.

– Sedan dess har jag varit på flera divisioner inom koncernen och på olika positioner. Det jag

Andrea Krat, leder ett team och stöttar Lantmännen Cerealias ledning i strategiska frågor, samt utvecklar bolagets ”Business Intelligence” och Controlling verksamhet.

fick med mig från traineeprogrammet var bland annat insikten om att med de erfarenheter jag fick där kan jag bidra med värde var jag än hamnar i organisationen, vilket är en stor trygghet.

Sedan två år jobbar Andrea på Lantmännen Cerealia i en ledarroll inom Business Controlling, vilket bland annat innebär att stötta ledningen i strategiska frågor som den långsiktiga affärsplanen, uppköp/avveckling av företag och hur organisationen ska utvecklas framöver.

– När jag blickar framåt ser jag oändligt många möjligheter att gå vidare inom, min utmaning är att försöka hitta vad jag vill fokusera på. Vad jag än väljer känner jag mig trygg i att jag längs vägen kommer få den stöttning jag behöver. Att vara kvar inom Lantmännen känns helt självklart, den härliga drivkraft som finns här i kombination med en inkluderande och ödmjuk kultur tror jag är svår att hitta någon annanstans, avslutar Andrea Kratz.

Text: Ylva Sjönell

lantmannen.se

TRAINEETJÄNSTER

TRAINEEGUIDEN – PARTNER CONTENT

TRAINEEPROGRAM - SMARTASTE VÄGEN TILL TOPPJOBBET Kampen om talangerna ökar för varje år. Och alltfler företag inser att de måste erbjuda något extra för att nå de främsta unga talangerna. Det gäller inte minst offentligt ägda företag, myndigheter och organisationer som tagit upp kampen med klassiska storföretag.

De flesta företag inser hur viktigt det är att tidigt locka till sig unga talanger. Men var ska jakten börja? Hur lockar ett företag eller myndighet till sig framtidens stjärnor redan i dag?

Utmaningen är konkret och inte helt lätt att lösa. Men att göra ingenting är definitivt den säkraste vägen till att misslyckas.

De mest framgångsrika företagen

har sedan många år tillbaka satsat på traineeprogram och med dem kommer också flera positiva följdeffekter. Ett program för talanger ger ringar på vattnet och lockar fler att söka sig till företaget även till andra positioner. Och den glänsande diamanten i talangrekrytering – traineeprogrammet – har förmåga att locka de allra

traineeguiden.se

gare att ha en systematisk och bred talangrekrytering. TraineeGuiden har till exempel framgångsrika kundföretag som har närmare 10 procent av sin personalstyrka i traineeprogram. Men vi har också företag med bara en trainee men där de är noggranna på att ta tillvara alla ansökningar som kommer in just till traineetjänsten för att på så vis kunna tillsätta andra tjänster med topptalanger.

Den 11 oktober är det dags för Trai-

Linus Paulsson, VD Traineeguiden.

Den 11 oktober är det dags för TraineeDagen i Stockholm.

bästa, som på sikt ska utveckla företaget och axla nyckelpositioner.

Vi på TraineeGuiden får nästan dag-

ligen frågor om talangprogram och hur de kan sjösättas på bästa sätt för att uppnå sina syften.

Och glädjande nog har vi många exempel på nystartade traineeprogram hos såväl privatägda stora och mindre företag som hos myndigheter och offentligt ägda företag. För det går inte att bortse ifrån att alla måste överväga att ge sig in i kampen om de talangerna.

Då alternativet många gånger är att rekrytera specialister och stjärnor från konkurrenter är därför traineeprogrammen också kostnadseffektiva.

Intresset hos toppstudenter att gå

via ett traineeprogram för att nå drömjobbet ökar också. Det gäller inte minst inom de många attraktiva teknikutbildningarna.

Det är heller inte längre enbart de klassiska storföretagen som har störst lockelse, även om de är fortsatt i toppen i våra mätningar.

Men vi ser också ett ökat intresse att jobba på företag och myndigheter med en uttalad samhällsnytta.

En annan trend är att de nya talangerna kanske inte längre ser sig som någon som ska jobba 30 år på samma arbetsplats. Desto vikti-

neeDagen i Stockholm igen, det största eventet av sitt slag. Med fler än 500 testade och inbjudna toppstudenter som träffar företag som Volvo Group, Saab, H&M, Microsoft, SEB, ABB, Scania, SKF, Acando, Siemens och många fler är vi helt säkra på en ny succé där talanger och företag kommer att hitta varandra!

FAKTA - TraineeDagen Stockholm arrangeras varje år sedan 2011 av TraineeGuiden.se.

- Det är Nordens främsta event för blivande traineer och traineeprogram och lockar mer än 500 testade och inbjudna toppstudenter från hela landet. De träffar representanter från 25 av Sveriges främsta företag.

- TraineeDagen hålls den 11 oktober 2019 på Waterfront i Stockholm.

- Den 14 februari 2020 hålls TraineeDagen Göteborg för andra året.

Annons

CONTENT WITH A PURPOSE

PROFIL – ANALYSSVERIGE.SE

Foto: Pressbild/Female Leader Engineer

16

Hela denna tematidning är en annons från European Media Partner

Dags att ta plats ANNONS

We are racing toward

And we want you to drive the innvation fo Find your way: ericsson.com/careers

Annons

Hela denna tematidning är en annons från European Media Partner

CONTENT WITH A PURPOSE

ANALYSSVERIGE.SE – PROFIL 17

”Många av de manliga cheferna har ett stort engagemang i att döttrarna ska bemötas helt jämlikt, men på de arbetsplatser de själva styr över är det kanske inte alls speciellt jämställt.”

2017 fanns det bara sju procent kvinnor i bolagstyrelsen och ledningar i Sverige. Siffran är låg och någonting måste förändras. det konstaterar Madelen Porserud på Female Leader Engineer Madelen Porserud slår fast att dagens samhällsutmaningar

är både omfattande och komplexa. De kräver att alla med en potentiell kompetens utbildas och deltar i alla led, hela vägen upp till högsta beslutsnivån.

– Men trots att de flesta håller med om den slutsatsen har vi fortfarande en ojämn könsfördelning inom många områden, och på chefsnivåer i större företag är andelen kvinnor fortfarande skrämmande låg.

Madelen Porserud är en av grundarna av företaget Magent

som driver två utmärkelser och alumninätverk för kvinnliga ingenjörer: Female Leader Engineer (FLE) och Female Digital Engineer (FDE). Syftet är att lyfta fram kvinnliga förebilder och skapa kontaktnät, något som saknades i det svenska systemet när de började jobba med detta.

– Vi vill också bidra till att sudda ut den förlegade bilden av en ingenjör som en manlig, lite nördig typ i laboratorierock. Den är så gammalmodig så man tar sig för pannan, ändå dessvärre fortfarande vanligt förekommande. Ingenjörsyrket i dag är något totalt annorlunda vilket vi vill lyfta fram.

Både FLE och FDE är utformade som tävlingar där den

som vinner får skräddarsy ett personligt traineeprogram på tre av de deltagande partnerföretagen. Alla deltagare får också under utvärderingsprocessen värdefull hjälp på vägen mot en framtida chefsposition.

– Vi vet genom undersökningar att 83 procent av dagens kvinnliga ingenjörsstudenter vill bli ledare i

ds 5G.

orward.

framtiden men endast 15 procent av cheferna är kvinnor, så någonstans på vägen tappar man de intresserade och engagerade kvinnliga ingenjörerna.

Ytterligare utmaningar för många företag är att vara tillräckligt innovativa och hantera en föränderlig omvärld, vilket med fördel sker genom att angripa problem från ett flertal olika perspektiv.

– Det är därför en mångfald av bakgrunder och kompetenser är så viktig, att få arbetsgrupper med olika ingångsvärden. Alla vet att innovationer skapas i gränslandet mellan olika perspektiv, inte i en homogen och traditionell miljö. Därför borde strävan efter exempelvis jämställdhet vara betydligt starkare än den är i dag.

Genom programmen FLE och FDE vill Madelen Porserud

och hennes kollegor bidra till att skapa en jämnare maktbalans mellan män och kvinnor i näringslivet och göra det naturligt att se och använda all tillgänglig kompetens.

– Samtidigt bidrar vi till deltagarnas egen utveckling och stärker dem för framtida utmaningar. Utmärkelserna är utvecklade för att i varje steg utmana, stärka och göra deltagarna förberedda på vad som krävs när de söker sitt första, andra och alla följande jobb.

De startade FLE redan 2013.

– Vi som grundade Magent insåg då att arbetet måste fortsätta med att lyfta kvinnliga förebilder och sprida kunskaper om fördelarna med jämställdhet. Så vi utvecklade och startade FLE. I år drar vi även igång med det nya programmet FDE för att försöka höja den alltför låga andelen kvinnor som arbetar med digitalisering.

Madelen Porserud har nyligen blivit mamma och då fått

erfara vilken stor skillnad det fortfarande är på hur män

och kvinnor bemöts när de får barn.

– Jag får frågan om varför jag inte tar hela föräldraledigheten utan låter min man ta en stor del. Min man får däremot frågor om han verkligen tror att han kan vara borta från jobbet i sex månader. Dessa reaktioner kommer inte bara på jobbet utan även från familj och vänner vilket gör det väldigt påtagligt hur samhällets normer fortfarande baseras på mycket gammaldags värderingar.

I arbetet med både FLE och FDE lägger de stor vikt på att

engagera partnerföretagens ledningar i deras event och där diskutera den typen av frågor. De får företagsledare att reflektera över sin egen inställning och varför de ser att jämställdhet är viktigt och sedan ställa det i relation till hur det faktiskt ser ut.

– Många av de manliga cheferna har ett stort engagemang i att döttrarna ska bemötas helt jämlikt, men på de arbetsplatser de själva styr över är det kanske inte alls speciellt jämställt. Den typen av personliga reflektioner tror vi är avgörande för att få till en förändring, avslutar Madelen Porserud.

Text: Ylva Sjönell

FAKTA Madelen Porserud är civilingenjör i kemiteknik från KTH samt lärare genom Teach for Sweden. Hon arbetar i dag som konsult på Influence där hon är konsultchef och sitter i ledningsgruppen. Hon är även en av grundarna till företaget Magent som i dagsläget driver två utmärkelser och alumninätverk: Female Leader Engineer och Female Digital Engineer.

Female Leader Engineer syftar till att identifiera och lyfta kvinnliga ingenjörer för ledande positioner i näringslivet.

Partnerföretag 2019 är: Ericsson, Fortum, Stora Enso, SSAB, Scania, Skanska, Sandvik och Volvo

ANNONS

Annons

18

Hela denna tematidning är en annons från European Media Partner

PARTNER CONTENT – OREXPLORE

CONTENT WITH A PURPOSE

KOMPETENSFÖRSÖRJNING

FÖRETAGSKULTUR FÖR STORDÅD Det svenska techbolaget Orexplores unika innovationer har skapat nya förutsättningar för gruvindustrins kartläggning av mineraler och grundämnen.

Bolagets globala framgång bottnar i en företagskultur där de anställda utmanar varandra att ta nästa stora kliv i sin egen och bolagets utveckling.

Vi blickar ut över produktionslinan på Orexplores kontor i Kista i Stockholm. I slutet av linan tronar tre stycken GeoCore X10, Orexplores röntgenmaskin. I dag den enda röntgenmaskinen i världen som klarar av att se rakt igenom berg. En patenterad teknologi som tagit tio år att utveckla och som nu är redo att ta med gruvindustrins på ett jättelikt tekniksprång.

– För GeoCore X10 tar det 10 minuter att mäta innehållet i en meter borrprov. När mätningen är klar skapas en digital 3D-modell av hela borrprovet i vår mjukvara Orexplore Insight och geologer, var de än befinner sig, kan påbörja sin kartläggning av hela provets innehåll. Metoden som är standard i dag innebär istället att man mal ner en mindre del av ett borrprov som sedan transporteras till ett labb. En dryg månad senare kommer svaren tillbaka till geologerna. Men vår teknologi är inte bara väldigt mycket snabbare, den levererar också ett komplett

orexplore.com

beslutsunderlag eftersom vi kan letar reda på samtliga mineraler och grundämnen i ett borrprov.

Dessutom lämnar vår process mindre avtryck i miljön, berättar Kevin Rebenius, grundare och VD på Orexplore.

Just nu befinner sig Orexplore i en omfattande veriferieringsprocess där man jämför den traditionella metodens mätresultat med sina egna resultat. Man testkör också sin teknologi vid gruvor i Sverige och Australien. Parallellt utrustas också en GeoCore X10 med en kraftfullare teknologi som ska kunna kartlägga guld.

– När vi grundade bolaget för tio år sedan var det för att bygga en teknologi som kunde finna guld på ett effektivare sätt. Men då fanns inte datorkraften, i dag har den äntligen hunnit ikapp våra idéer.

Den första anställda, vid sidan av grundarna på Orexplore blev fysikern Alexander Hansson. 2013 var han nydoktorerad inom astrofysik i Heidelberg i Tyskland och sökte en utmaning där han kunde praktisera sina erfarenheter av att kartlägga grundämnen i rymden.

– Just då fanns det bara ett fysikerjobb att söka i hela Sverige, och att det också handlade om att utveckla teknologi för att kartlägga mineraler var lyckligt.

I dag leder Alexander arbetet som får teknologin i GeoCore

X10 att analysera och katalogisera mineralerna på rätt sätt, ett uppdrag som varje dag handlar om flytta på gränser, att göra det omöjliga möjligt.

– När man jobbar med banbrytande högteknologi handlar det inte bara om att nå ett nytt mål, man måste också uppfinna vägen fram till målet, fortsätter Alexander.

Kevin insåg tidigt att Orexplore behövde bygga en kultur där talanger kunde få utmaningar, men också utrymme att förverkliga sig själva.

– Vi har skapat en platt organisation och vi har inga projektledare. Istället ansvarar man själv eller teamet för hur man löser sina problem. Och då vår uppgift är att lösa problem som ingen har löst tidigare så har alla sina egna arbetssätt att nå resultat. Det har skapat en stark tro på den egna förmågan och man utvecklas både som person och professionell. Då vi fortfarande är ett litet företag skapas också en stor förståelse för olika individer och avdelningars utmaningar, berättar Kevin.

Civilingenjören Sandra Egardt, som ansvarar för produktionen av GeoCore X10, lockades också av Orexplores sätt att jobba sig fram till nästa resultat.

– Jag kom från stora Scania till Orexplore med tjugo anställda.

Men trots att Orexplore var ett litet bolag hade man investerat i en produktionslina av världsklass. En

Kevin Rebenius Ålder: 44 år Roll: VD och grundare Utbildning: Master of Science in Mechanical engineering, Master in Business and Administration På Orexplore sedan: 2010

detalj som annars bara återfinns på riktigt stora industriföretag. Så kombinationen av en produktion på högsta nivå samtidigt som jag har insyn i vad våra fysiker och programmerare jobbar med, gör mitt jobb både spännande och intressant.

Sandra som varit på Orexplore i tre år, och också hunnit vara mammaledig i ett år, ser Orexplores företagskultur som den stora styrkan, både för henne själv och för bolaget.

– Vi har ett gemensamt mål, men vägen fram till målet tillåts vi tycka olika om. Det gör att vi hela tiden stimulerar varandra till att tänka om och tänka nytt. Vi triggar varandra till att ha starka argument och problemlösningar,

Sandra Egardt Ålder: 30 Roll: Production & Sourcing Manager Utbildning:Master of Science, Design and Product realization På Orexplore sedan: April 2017 Alexander Hansson Ålder: 35 år Roll: Principle Researcher Utbildning: PhD in Astrophysics På Orexplore sedan: Januari 2013

gör vandra bättre helt enkelt, vilket krävs för att vi ska kunna utföra stordåd och varje dag bli bättre än vad vi var i går.

DETTA ÄR OREXPLORE Orexplore har utvecklat och patenterat en röntgenteknologi som klarar av att genomlysa borrprov av berg på bara några minuter. Den egna mjukvaran återskapar därefter stenens inre till en data-tomografisk bild i 3D vilket skapar helt nya förutsättningar för geologer att kartlägga mineraler och grundämnen. I dag har Orexplore kontor i Stockholm och Perth och deras teknologi säkerställer ett kraftfullare informationsunderlag än andra mätmetoder i gruvindustrin på mycket kortare tid och på ett mer hållbart sätt.

Annons

Hela denna tematidning är en annons från European Media Partner

KOMPETENSFÖRSÖRJNING

CONTENT WITH A PURPOSE

IDC WEST SWEDEN – PARTNER CONTENT 19

HÅLLBARHET STÄRKER KONKURRENSKRAFTEN Att ställa om företaget till framtidens digitala och cirkulära ekonomi kan vara en tuff resa, men nödvändig. Som hjälp på vägen för företag i Skaraborg finns utvecklingsbolaget IDC West Sweden, vars olika projekt alla syftar till att stärka industrin långsiktigt.

Ett av de företag som tagit hjälp i sitt förändringsarbete är Kinnegrip, som sedan många år tillverkar låssystem för lastfordon.

– Vi är ett typiskt mindre industriföretag som haft fokus på att ligga i framkant rent tekniskt, men kanske inte lagt lika stort fokus på den fysiska och sociala arbetsmiljön. Samtidigt både vet och förstår vi vikten av att jobba även med de delarna för att stärka vår konkurrenskraft, och nu har vi satt igång den nödvändiga förändringsresan, berättar Ingemar Andersson, VD på Kinnegrip.

Inger Rydén,

projektledare för projektet Catalyst

ÖVNINGAR GER NYA INSIKTER

Genom sitt delägarskap till IDC, och i samverkan med resurscentrum för jämställdhetsutveckling - EDCS, har de genomfört olika aktiviteter på företaget. Syftet har varit att involvera alla medarbetarna i diskussioner, bland annat kring vikten av att alla ska känna sig välkomna i organisationen oberoende av varifrån de kommer eller vilka förutsättningar de har.

– Vi hade en övning där var och en fick en lapp med en roll man skulle företräda, på min stod ”ung lesbisk kvinna” på andra stod det ”dyslektiker”, ”medelålders man”, ”nysvensk” och så vidare, berättar Ingemar Andersson.

Sedan läste övningsledarna upp olika påståenden som de skulle ta ställning till utifrån den roll de blivit tilldelade.

– De diskussioner som följde på den övningen blev både dynamiska och mycket intressanta, och det var påtagligt hur många gånger vi alla kände ”oj, det har jag inte tänkt på”. Det i sin tur öppnar upp för ett betydligt mer inkluderande bemötande på företaget, något vi vill stärka framöver.

BEHÖVER ANSTÄLLA FLER KVINNOR

I en annan övning fick de gruppvis välja ut 10 påståenden som skulle representera företaget och

Tanja Lundberg, projektledare för projektet ASSAR

Ingemar Andersson, VD Kinnegrip

Ett av de företag som tagit hjälp i sitt förändringsarbete är Kinnegrip, som sedan många år tillverkar låssystem för lastfordon. Foto: Anna German

arbetsplatsen, det kunde vara ”naturligt att be om hjälp om man inte förstår” eller ”goda resultat firas”. När alla sedan gemensamt bestämt de 10 påståendena man som företag ville stå för valdes ett antal aktiviteter som skulle bidra till att nå dit.

– Och då var en av de intressanta slutledningar som alla drog efter de tidigare diskussionerna att företaget behöver anställa fler kvinnor. Ett skäl var att man märkt att i grupper där både män och kvinnor deltog blev diskussionerna både mer intensiva och konstruktiva då

OM PROJEKTEN IDC West Sweden AB driver projekten och ASSAR Industrial Innovation Arena och Catalyst. Projekten är finansierade av Europeiska Regionala Utvecklingsfonden, Skaraborgs Kommunalförbund och Västra Götalandsregionen, ASSAR Industrial Innovation Arena finansieras även av Skövde Kommun. IDC West Sweden AB har i uppdrag att långsiktigt stärka konkurrenskraften och lönsamheten för Skaraborgs tillverkande industriföretag. För en hållbar framtida industri.

idcab.se

olika perspektiv fick brytas mot varandra.

DEN SNABBA FÖRÄNDRINGSTAKTEN KRÄVER ATT INDUSTRIN TÄNKER NYTT

Inger Rydén är projektledare för projektet Catalyst och jobbar i det tillsammans med bland andra Kinnegrip. Hon ser ett stort behov för alla företag att förstå vikten av att ta tillvara allas kompetenser och skapa en aktiv delaktighet.

– Industrin förändras i snabb takt och ska man hänga med måste man ta sig ur gamla hjulspår och tänka nytt. Företagen behöver uppmuntra alla som tänker annorlunda och ta in nya perspektiv, det skapar bevisligen kreativa och innovativa team samt lönsamma företag.

Digitalisering och klimatkrav gör även att det krävs nya kom-

petenser som kan adderas till de företagen redan har. Det innebär bland annat att de måste söka utanför de vanliga nätverken för att hitta all potentiell kompetens.

– I vår innovationsmiljö ASSAR Industrial Innovation Arena, en integrerad fysisk och virtuell utvecklingsmiljö i Skövde, erbjuder vi företag i regionen olika event för att bland annat möta det ökade kompetensbehovet. Ett är Vera Roadshow, som vi gör tillsammans med IVA och Sveriges Ingenjörer, där fokus är jämställd kompetensförsörjning. Dit bjuder vi både elever och yrkesverksamma för inspiration och samverkan, berättar Tanja Lundberg, projektledare för ASSAR på IDC.

FRAMGÅNGSFAKTORER

Inom Kinnegrip har de identifierat ett antal faktorer som bidragit till

att de redan kommit en bra bit på vägen, även om en stor del av förändringsresan ligger framför dem.

– Till att börja med tror jag att det är viktigt att man vågar ta hjälp utifrån, i vårt fall av IDC. Sedan måste man förstå att ett förändringsarbete måste få ta tid, så det gäller att ha ett stort tålamod. Slutligen kan jag inte nog poängtera vikten av att skapa en delaktighet för samtliga medarbetare, det skapas en otrolig kraft framåt när medarbetare känner att de kan och uppmuntras att bidra, konstaterar Ingemar Text: Ylva Sjönell Andersson.

IDC WEST SWEDEN IDC West Sweden AB är ett utvecklingsbolag som jobbar för att stärka Skaraborgs tillverkande industriföretag. IDC är också en del av IUC Sverige – ett nätverk med 14 regionala bolag som sammantaget är en nationell resurs för ökad konkurrenskraft i svensk industri.

Annons

CONTENT WITH A PURPOSE

KOMPETENS – ANALYSSVERIGE.SE

All kompetens behövs Foto: Pressbild/ Womengineer

Dagens samhällsutmaningar är både stora, komplexa och berör alla områden. Trots det används ofta bara kompetenserna hos den ena halvan av mänskligheten för att hitta lösningar inom tekniken, något Womengineer vill ändra på.

Sedan kvinnor fick rösträtt för

hundra år sedan har jämställdheten i samhället ökat betydligt och i dag har de flesta högskoleutbildningar en jämn könsfördelning, utom i tekniksektorn.

På högskole- och civilingenjörsprogrammen är det fortfarande bara knappt 30 procent kvinnliga studenter i snitt, och bland de som arbetade som ingenjörer 2016 var bara cirka 20 procent kvinnor.

– Det innebär att teknikföretagen missar en stor andel av den potentiella arbetskompetensen. Forskning visar även att jämställda team ökar företagens finansiella lönsamhet, förklarar Emelie Emanuelsson, en av grundarna av Womengineer.

Anledningarna till att teknikom-

rådet fortfarande har sådan bristande jämställdhet kan vara svåra att förstå, men troligen sitter mycket i de normer som barn och ungdomar växer upp med.

– IVA har i rapporten Teknisk obalans visat att teknikintresset hos flickor i årskurs fem låg på nästan 90 procent, lika stort som hos pojkarna. Men i årskurs nio hade det sjunkit till drygt 35 procent för flickorna medan cirka 70 procent av pojkarna hade fortsatt intresse för tekniska ämnen.

Forskning och litteraturstudier visar också hur teknik under alla år har utvecklats av män mot manliga normer. Exempelvis fanns länge bara en manlig krockdocka som användes vid utveckling av krockkuddar, vilket gjorde att kvinnliga bilister, som ofta är kortare och väger mindre, inte hade samma skydd vid en krock.

– Och i dag ser vi ett stort problem med att Artificiell Intelligens, framför allt utvecklas av allt för likasinnade personer.

Det finns nästan inga kvinnliga forskare, ingenjörer eller representanter för etniska minori-

Emelie Emanuelsson och Marie Ideström, Womengineer.

”Det finns nästan inga kvinnliga forskare ingenjörer eller representanter för etniska minoriteter, inom det området, så vi har uppenbarligen inte lärt av historien.” teter, inom det området, så vi har uppenbarligen inte lärt av historien. Lösningarna kommer då att begränsas till ett tänkesätt och behov vilket inte bidrar till att möta samhällsutmaningarna generellt.

Womengineer har målsättningen

att det 2030 kommer examineras lika många kvinnliga ingenjörer som manliga, och sedan starten 2008 har deras verksamhet vuxit mycket.

– Jag och Marie Ideström, som tillsammans grundade Womengineer, började med att blogga under vår civilingenjörsutbildning för att den vägen inspirera andra kvinnor att börja plugga teknik.

Vi blev förvånade över hur stort intresset blev för vår blogg och insåg att behovet av information om, och inspiration till, tekniska studier var väldigt stort.

Sedan dess har verksamheten vuxit år från år och de har utökat med nya verksamheter. I dag är Womengineer en verksamhetsstiftelse som förutom sajten har en podcast, ett tryckt magasin, medverkar vid föreläsningar och även arrangerar IGEday varje år.

En av de förklaringar som brukar

anges som skäl till ett lågt intresse för tekniska utbildningar hos unga tjejer är att de inte vet vad en ingenjör egentligen jobbar med och därför tvekar att söka sig dit.

– Det finns så många schablonbilder av en ingenjör som

manlig, torr och nördig, att tjejer inte tror att de själva passar som ingenjör eller lockas av den typen av arbetsplats. För att råda bot på den vanföreställningen har vi tagit ett amerikanskt koncept till Sverige, Introduce a Girl to Engineering Day, IGEday.

Det går ut på att under en fredag i mars ge ett stort antal unga flickor möjlighet att komma ut på en arbetsplats med många ingenjörer och där få träffa och prata med ingenjörer i verkligheten.

– I år var det femte året vi genomförde IGEday och det var 1800 tjejer som var ute och träffade en ingenjör. Efter förra årets evenemang frågade vi deltagarna om de hade ändrat åsikt när det gäller teknik. 78 procent av flickorna svarade att de efter besöket kunde se sig själva som ingenjörer framöver och 93 procent svarade att de hade fått en bättre förståelse för yrket.

Enligt Emelie Emanuelsson är en

av de viktigaste delarna i arbetet för att nå målet med 50 procent examinerade kvinnliga ingenjörer 2030 att få upp frågan på VD- och rektorsnivå.

– Det är på högsta ledningsnivå i samhället man måste diskutera problemen med att Sverige i dag missar en stor potential av framtida tekniska problemlösare, då så få kvinnor söker sig till, eller lockas av, ingenjörsyrkena.

Som IVA-rapporten visar så gäller det att börja jobba tidigt med de ofta osynliga normer som påverkar ungdomar under uppväxten.

– Det kan handla om att lyfta fram fler kvinnliga förebilder på alla nivåer inom teknikyrket och därigenom ge flickor möjlighet att se det som naturligt att själva välja den inriktningen. Vi måste alla bli bättre på att identifiera och ändra normer som i dag motverkar jämställdheten, både i våra privata och yrkesmässiga liv, avslutar Emelie Emanuelsson.

Text: Ylva Sjönell

MÖT OSS PÅ FACEBOOK! På Facebooksidan Analys Sverige sprider vi relevanta artiklar, nyheter och innehåll som engagerar. Möt oss där!

IGE Day – för kompetensförsörjningens skull Foto: Pressbild/BillerudKorsnäs

20

Hela denna tematidning är en annons från European Media Partner

Malin Ljung Eiborn, hållbarhetschef på BillerudKorsnäs.

För att trygga kompetensförsörjningen i det hållbara samhället på lång sikt behöver fler unga kvinnor söka sig till industrin.

Då det ofta finns en felaktig bild av vad exempelvis en ingenjör jobbar med så behövs initiativ som IGE Day. Under en fredag på våren besöker flera tusen kvinnliga elever från högstadiet och gymnasiet olika företag runt om i Sverige för att där få träffa ingenjörer och kolla vad deras arbeten går ut på. Ett företag som under flera år deltagit i IGE Day är BillerudKorsnäs.

– Vi gör det av flera skäl, dels är vi i ständigt behov av nya medarbetare och vill nå ut till hela kompetensbasen, inte bara halva.

Dels visar forskning att jämställda team och arbetsplatser är både mer innovativa och lönsamma, berättar Malin Ljung Eiborn, hållbarhetschef på BillerudKorsnäs.

När eleverna kommer till dem får de se exempelvis produktionen, laboratorier och designavdelningar.

– Överallt möts de av ingenjörer som berättar vad deras uppgifter är och vilken nytta deras arbete har för både företaget och samhället.

För att industrin ska lyckas med att bygga framtidens hållbara samhälle är spetskompetens avgörande, och då behöver även unga tjejer förstå vilka intressanta uppgifter som finns inom industrin för att därigenom inspireras till teknikstudier framöver.

– De reaktioner vi från eleverna som besöker oss är att de inte hade en aning om att en ingenjör jobbar med det som de gör, de tyckte det verkade otroligt intressant. Och statistik från IGE Day visar att 81 procent av alla eleverna som deltog 2018 kunde tänka sig att bli ingenjör efter besöken på företagen, en fantastisk siffra.

ANNONS

Tillsammans har vi TILLSAMMANS harkraft vi kraften att förändra att förändra

Annons

Hela denna tematidning är en annons från European Media Partner

SÖDRA – PARTNER CONTENT 21

KOMPETENSFÖRSÖRJNING

SÖDRA VISAR VÄGEN MOT EN HÅLLBAR FRAMTID VAD ÄR STÖRSTA NYTTAN MED DITT ARBETE OCH HUR PÅVERKAR DET SAMHÄLLET?

Skogsindustrin arbetar med skogen, en förnybar råvara. Branschen har en stor potential för utveckling och är avgörande för att kunna fasa ut fossila råvaror och skapa ett biobaserat samhälle.

– Södra kombinerar högteknologisk precision inom skogsbruk och industri med fokus på hållbarhet. Vi söker människor som vill vara med på vår förändringsresa och samtidigt bidra till ett samhälle med minskat beroende av fossila råvaror, säger Kristina Puke Bondesson, HR-specialist på Södra.

Text: Ylva Sjönell

HUR SER DU PÅ ATT VARA KVINNA I EN MANSDOMINERAD BRANSCH. HUR FUNKAR DET I SÖDRA?

Caroline Sohl, Driftingenjör

Marie Karlberg, Miljöingenjör

Karin Dernegård, Produktionschef

Största nyttan med mitt arbete på Södra är att jag är med och styr hur vi kör vår produkt genom processen och därmed kan påverka våra utsläpp och miljöpåverkan. Arbetsmiljö tar upp en stor del av mitt arbete för att säkerställa en säker arbetsplats för våra medarbetare. I ett större perspektiv är vår produkt dissolvingmassa ett hållbart alternativ till bomull och plast i framtagandet av textil, vilket känns bra och meningsfullt för mig.

Att följa upp verksamhetens miljöpåverkan, så att vi hela tiden säkerställer att vi följer gällande lagstiftning och miljötillstånd. I mitt arbete kan jag bidra till utvecklingen att minska miljöpåverkan från vår industri, vilket känns väldigt bra! Det gynnar samhället att vår industri/verksamhet är ansvarstagande och hållbar.

Skogsindustrin har många fördelar med en förnyelsebar råvara som ger hållbara produkter.

Jag tänker inte på det, för mig är kompetens viktigast och jag tror också jag blir bemött utifrån det jag kan snarare än för att jag är kvinna. Dessutom har vi inom skogsindustrierna ett antal exempel på starka kvinnliga förebilder i ledande positioner, så även om jag så klart skulle se ett större antal kvinnor tycker jag att vi har kommit en bra bit på väg.

VILKEN ÄR DIN MEST SPÄNNANDE ARBETSUPPGIFT OCH VAD LEDER DEN TILL?

Marie Håkansson, Strategisk inköpare

Sandra Werlöv, IT Projektledare

Kristina Altner, Enhetschef Hållbarhet

Som inköpare har jag möjlighet att verkligen påverka Södras resultat. Jag har även ett viktigt ansvar att förhålla mig till Södras värdegrund som innebär att vi ska arbeta för att få värdeskapande relationer och vi ska agera långsiktigt. Det innebär att vi behöver se affärerna ur ett större och längre perspektiv – inte bara den enskilda affären. Vi är även måna om våra leverantörer och som hjälp har vi vår leverantörskod som visar vägen.

Det som är mest spännande i min roll är bredden och variationen i de projekt jag deltar i. Eftersom vi har tre olika affärsområden, och hela vår koncerngemensamma arbetsplats, som binds samman av skogen och skogsägarna (våra ägare och medlemmar) så är det en otroligt lärande resa att arbeta på Södra. På det sättet får jag verkligen jobba med det jag tycker är roligast, att binda samma människor och teknik och var med och bidra till att göra deras vardag, förhoppningsvis, lite bättre.

Hållbarhetsfrågorna är en viktig del i det dagliga. Vi har höga ambitioner och försöker göra dem så konkreta som möjligt och på så sätt utvecklas framåt. I mitt arbete får jag möjligheten att arbeta med förändringar i alla olika delar av företaget. Eftersom vårt arbete i Södra utgår från skogen och dess möjligheter så har vi möjligheter att driva på en hållbar utveckling.

sodra.com

CONTENT WITH A PURPOSE

Catrin Gustavsson, chef Innovation och Nya affärer Jag har genomgående arbetat på mansdominerade arbetsplatser, men jag har sällan tänkt på att jag är kvinna. Självklart har jag i vissa forum sett klassiska härskatekniker, men jag har mycket sällan stött på problem ute i verksamheten med mina kollegor. Där har jag alltid trivts jättebra.

VILKA ÄR SÖDRA?

Södra grundades 1938 och är Sveriges största skogsägarförening med nära 52 000 skogsägare som medlemmar. De driver ett modernt och ansvarstagande skogsbruk och industrier där råvaran förädlas. Omsättningen 2018 var 24 miljarder kronor och antalet anställda 3 100. Genom värdeskapande relationer och långsiktigt agerande visar Södra vägen för nästa generations skogsbruk.

Annons Annons

Hela denna denna tematidning tematidning är är en en annons annons från från European European Media Media Partner Partner Hela

CONTENT WITH ACONTENT PURPOSEWITH A PURPOSE

KOMPETENSFÖRSÖRJNING

22 PARTNER PARTNER CONTENT – NORDIC ONE NORDIC CONTENT – ONE

Framtidens spännande jobb finns i energibranschen. Foto: ONE Nordic

ONE Nordic vill väcka intresset hos fler att jobba med teknik och framtidens infrastruktur Framtidens spännande jobb finns i energibranschen.

Inte minst när det handlar om att utveckla framtidens infrastruktur. Ändå har många företag en rejäl utmaning i att hitta rätt kompetens. Det vill Jonas Arvidsson, VD för ONE Nordic ändra på.

O

NE Nordic omsätter ca.

2 miljarder kronor årligen och har 1000 medarbetare runt om i hela Sverige. Ändå är det för de allra flesta, som inte finns i energibranschen, ett relativt okänt företag.

Sedan knappt två år heter bolagets VD Jonas Arvidsson.

– Vi är verksamma i en otroligt spännande bransch, säger han. Vi är med och bygger ”Det nya energisamhället” och mer stimulerande och intressant kan det väl knappast bli, säger han och tillägger: – Det här är det roligaste jag gjort! Och jag vill att fler ska upptäcka det!

one-nordic.se

Då ska man veta att Jonas Ar-

vidsson redan hunnit med en hel del. I botten finns en civilingenjörsexamen i maskinteknik som sedan ledde vidare fram till en doktorsexamen inriktad på maskinelement.

– Min fru brukar säga att den bestod i att läsa tre böcker som ingen annan läst och sedan skriva en fjärde bok som ingen annan kommer att läsa, säger han med ett stort leende.

Efter att ha doktorerat har han jobbat inom kärnkraftsindustrin, varit teknisk attaché vid svenska ambassaden i London och haft en rad VD-jobb på olika företag i Skåne, bland annat på BTJ i Lund och senast på Lantmännen Maskin i Malmö.

Men nu är det alltså ONE Nordic, även det med huvudkontor i Malmö, som gäller.

ONE Nordic är ett av Sveriges

ledande teknik- och servicebolag i energibranschen och arbetar med allt från att underhålla

”

Det handlar om att tillsammans med andra aktörer bygga en bra och stabil infrastruktur för att Sverige även i framtiden ska kunna vara konkurrenskraftigt och kunna ta tillvara på alla de nya möjligheter som exempelvis digitaliseringen innebär. befintliga anläggningar till att bygga nya parallellt med att man är med och utvecklar framtidens högteknologiska och hållbara energisystem.

Uppdragsgivarna är både större och mindre företag – elproducenter, ägare av kraftnät, energiintensiva företag och samhällsfunktioner som sjukhus, flygplatser med mera. Och i slutändan finns även vi vanliga elkonsumenter.

– Vi har just tecknat ett avtal med Ellevio (tidigare Fortum) om att installera nästan en miljon smarta elmätare hemma hos folk samt uppsättning av centrala IT-system samt hantera insamling- och kvalitésäkring av mätdata, berättar Jonas Arvidsson.

Och därmed är vi inne på den, som han säger, spännande framtid som på sätt och vis redan är här, men som kommer att bli än mer tydlig framöver.

– Det handlar om att tillsammans med andra aktörer bygga en bra och stabil infrastruktur för att Sverige även i framtiden ska kunna vara konkurrenskraftigt och kunna ta tillvara på alla de nya möjligheter som exem-

pelvis digitaliseringen innebär, understryker han.

– Vi har en infrastruktur i elnätet som inte riktigt hängt med. Behovet av att förnya och uppgradera många anläggningar är stort liksom behovet att bygga nytt. Prognoser pekar på att det handlar om investeringar för tiotals miljarder kronor bara i Sverige, framför allt i stam-, region och lokalnät men också i nya stationer, vindkraft, solenergi, vattenkraft och värme.

I och med det kommer Jonas Arvidsson in på ett ämne som bekymrar honom. Nämligen svårigheten att rekrytera nya, kunniga medarbetare till branschen.

– Det är på inget sätt ett problem som vi är ensamma om.

Det är något som gäller för hela den industriella sektorn samtidigt som det är ett problem som kommer att öka över tid tack vare stora pensionsavgångar och att det är allt för få ungdomar som väljer tekniska utbildningar, fortsätter han.

Annons Annons

Hela Hela denna denna tematidning tematidning är är en en annons annons från från European European Media Media Partner Partner

KOMPETENSFÖRSÖRJNING

Till viss del menar Jonas Arvidsson att branschen har sig själva att skylla. Att man inte har varit tillräckligt förutseende, trott att det löser sig nog ändå.

– Dagens arbetsmarknad ser inte ut som den gjorde för 20–30 år sedan, då man i vår bransch arbetade hela sitt liv på ett och samma företag och att jobbet sedan gick i arv från far till son. I dag är konkurrensen om talangerna mycket tuffare, inte minst från IT-företagen.

– Men sanningen är att vi kan erbjuda minst lika, om inte mer intressanta arbetsuppgifter, där man får använda både sina kunskaper och sin kreativitet samtidigt som man är med i ett större sammanhang som formar samhället för lång tid framöver.

Tänk bara att få vara med att bygga ut den infrastruktur som behövs för laddning av alla elbilar som kommer.

CONTENT WITH ACONTENT PURPOSEWITH A PURPOSE

ONE NORDIC – –PARTNER ONE NORDIC PARTNERCONTENT CONTENT 23

ledarskap och ett bättre medarbetarskap så kan alla trivas och prestera bättre. Det är så man får ett företag att växa, för kunderna gillar en leverantör som mår bra inuti.

Prestationen följer med trivseln.

– Dessutom handlar det om att själv vara ett gott föredöme. Som Arbetet har också gett resultat. Flera chef måste man vara synlig, ta sig tid att prata med medarbetarna år i rad har ONE Nordic rankats högre och högre som en av Sveriges och som i vårt fall med en utspridd organisation över hela landet besömest attraktiva arbetsplatser. Men ka de olika kontoren regelbundet. lika viktigt som att rekrytera nya, Inte för att man misstror eller för duktiga medarbetare är det att att rätta till problem, utan framför behålla den kompetens som redan finns i företaget, understryker Jonas allt för att uppmuntra och vara delaktig i olika processer.

Arvidsson.

– I dag är det få företag förunnat Text: Martin Westholm att ha en produkt eller tjänst som man är helt ensam om. I stället handlar det om att på olika sätt kunna konkurrera med mjuka värden som service, flexibilitet, lyhördhet för kundens problem och önskemål, och då är de egna medarbetare den viktigaste framgångsfaktorn.

– Nyckeln, som jag ser det, är MÅLET: FLER TRAINEER att ge människor förtroende och OCH LÄRLINGAR OCH EN möjlighet att växa med nya uppUTVECKLANDE VARDAG gifter som utmanar och stimulerar.

– På ONE Nordic arbetar vi Då får man förtroende tillbaka. fokuserat med rekryteringsfrågor, En annan viktig faktor är att vara här lägger vi en stor del av vår transparent med företagets utveckVi har också lagt planen för ett utvecklingskraft. Certifierade traineeprogram för projektledare lärlingsprogram på 12 månader för ling, både i med- och motgång.

Det bygger också delaktighet och kraftmontörer och har startat upp och elnätsdesigners (även kallat en stark vi-känsla. Har vi ett bättre Jonas Arvidsson, VD för ONE Nordic. beredningstekniker) samt lärlings- samarbeten med flertalet gymnaprogram för fälttekniker ger nya medarbetare en bra start i bolaget (sök våra traineeprogram redan nu på www.one-nordic.se/trainee).

”

I dag är det få företag förunnat att ha en produkt eller tjänst som man är helt ensam om. I stället handlar det om att på olika sätt kunna konkurrera med mjuka värden som service, flexibilitet, lyhördhet för kundens problem och önskemål, och då är de egna medarbetare den viktigaste framgångsfaktorn.

sieskolor runt om i landet.

– För våra medarbetare har vi också ett omfattande utbildningsprogram med runt 400 kurser som gör att man kan komma vidare i karriären utan att behöva byta företag.

Namn: Jonas Arvidsson, 55 år Bor: Villa i Kristianstad Familj: Hustrun Annika och två söner, 23 och 19 år gamla, samt hunden John Terry Favoriträtt: Musslor och pommes frites Dricker: En stor stark Gör en lördagskväll: Lagar gärna mat Gör på semester: Reser till något varmt ställe Läser: Helst biografier, just nu ”The Spy and the Traitor” av Ben Macintyre Ser på TV: Sport, sport och sport Favoritlag: Chelsea FC (fotboll) och IFK Kristianstad (handboll) Gillar: Engagemang Ogillar: Bristande respekt för de som bygger upp vårt samhälle Förebild: Alla som går upp på morgonen och gör sitt jobb så gott de kan Motto: Tar det emot, så tar vi i Hoppas för framtiden: Att det ska gå riktigt bra för mina pojkar som är på väg ut i livet

Annons Annons

24 XX

Hela denna tematidning är en annons från European Media Partner Hela denna tematidning är en annons från European Media Partner

PARTNER CONTENT – ÄLVSBYNS KOMMUN

CONTENT WITH A PURPOSE CONTENT WITH A PURPOSE

KOMPETENSFÖRSÖRJNING ÄLVSBYNS KOMMUN – PARTNER CONTENT

En dröm för en företagare Efter att ha varit företagare i Stockholm under många år började Mia Grenmark Köhler jobba som företagare i Älvsbyns kommun och blev mycket positivt överraskad av hur mycket enklare det är att driva företag här.

M

ycket handlar om tillgängligheten hos kommunen och den fullservice de erbjuder.

– I Stockholm hade jag ytterst sällan kontakt med kommuntjänstemän, om ens någon gång.

Här talar jag med dem nästan varje vecka, antingen rent socialt då de undrar hur det går eller på någon av deras aktiviteter, eller då jag exempelvis behöver hjälp med något för vår exportverksamhet. Och jag kommer alltid fram, telefonköer existerar inte här, förklarar hon leende.

Verksamheten hon är VD för är anrika Nyckelbryggerier som tillverkar allt från källvatten och bärdrycker till julmust och öl.

Det ursprungliga skälet till att företaget flyttade till just Älvsbyn var för det rena vattnet.

”

vi träffas och presenterar alla nyheter i kommunen. Här finns även tillfälle att träffa varandra för att diskutera olika frågor som logistik och produktionsutveckling.

Hållbarhetsfrågor är också viktiga för oss alla, hur vi värnar den norrbottniska naturen och hur vi kan vara aktiva i det arbetet.

”

Här jobbar vi tillsammans för att få tillbaka de som har lämnat orten, för att bli en attraktivare destination för besökare samt för att locka hit nya företagsetableringar.

Det finns även ett nära samarbete mellan de fyra kommunerna Älvsbyn, Boden, Piteå och Luleå – ett område som även kallas ”Fyrkanten”. Här erbjuds bland annat gemensamma utvecklingssatsningar och workshops.

– Jag är nu med i ett ledarskapskluster som är för Älvsbyn och Boden. Det har varit mycket Mia Grenmark Köhler, VD för Nyckelbryggerier som tillverkar allt från källvatten och bärdrycker till julmust och öl. Foto: Nyckelbryggerier intressant att lära även av deras erfarenheter och nyttigt att vidga – Det är ett vatten som är nätverken. otroligt rent, friskt och utan förEn viktig fråga för företagarna oreningar från varken jordbruk, i klimatsmarta kartongflaskor källvattnet vilket ger den karakett starkt skäl har även varit det i Älvsbyn är den lokala näringsmotorvägar eller mikroplaster. teristiska runda och balanserade företagsvänliga klimatet de har från TetraPak som tillverkas av livsutvecklingen.

Dessutom är det runt och mjukt kartong från svenska skogar och smaken till alla våra produkter. byggt upp här i kommunen. Ge– Här jobbar vi tillsammans med låg salthalt och med ett Från början var det bara nom olika aktiviteter underlättar för att få tillbaka de som har med en växtbaserad fossilfri kork. neutralt pH-värde. Den vattenvatten som tillverkades i Älvsbyn, de för oss företag att samverka i lämnat orten för att exempelvis täkt vi använder, från vilken vi NYCKELBRYGGERIERS FLYTT och öl hade inte tillverkats sedan många frågor och att gemensamt plugga, för att bli en attraktivare har egen pipeline, är klassad som FRÅN LULEÅ TILL ÄLVSBYN bryggeriet låg i Luleå där företa- främja exempelvis kompetensför- destination för besökare samt källvatten och vattnet går direkt De produkter de tillverkar idag get startades vid förra sekelskifsörjningen i kommunen. för att locka hit nya företagsetatet. På senare år har dock allt fler in i våra drycker utan någon som är, förutom källvatten i Tetrableringar. En framgångsfaktor helst påverkan däremellan vilket Pak, öl efter traditionella recept, drycker lanserats från bryggeriet NÄRA OCH GIVANDE i det är inte minst det kreativa FÖRETAGSSAMVERKAN måltidsdrycken Vildsoda på en i Älvsbyn. näringslivsklimatet vi har här och är en enorm fördel.

– Eftersom alla våra produkSamverkan sker mellan både rik- den tillgänglighet som kommuAtt salthalten är låg innebär att bas av kallpressade juicer från tigt stora företag som Polarbröd nen erbjuder alla företag, avsluvattnet passar bra både för barn hjortron, blåbär och lingon, den ter bygger på det fantastiska prisbelönta jul- och påskmusten vatten vi har tillgång till här så och mindre, alla har något att tar Mia Grenmark Köhler. och för personer som går på samt rena bärdrycker. har det varit naturligt att basera lära av, och lära ut till, andra. lågsaltdiet.

Text: Ylva Sjönell – Alla utgår från det rena all verksamhet i Älvsbyn. Men – Vi har företagsfrukostar där – Vattnet levererar vi nu även

I Stockholm hade jag ytterst sällan kontakt med kommuntjänstemän, om ens någon gång.

Här talar jag med dem nästan varje vecka.

www.alvsbyn.se

Annons

Hela denna tematidning är en annons från European Media Partner

CONTENT WITH A PURPOSE

CHANGEMAKER EDUCATIONS – PARTNER CONTENT 25

KOMPETENSUTVECKLING

KOMPETENSUTVECKLAR FÖR FRAMTIDEN Digitaliseringen av samhället ställer växande krav på digital kompetens. För att kontinuerligt möta arbetsmarknadens nya behov designar Changemaker Educations innovativa och effektfulla utbildningar.

De arbetar med YH-utbildningar, folkhögskoleutbildningar samt fristående kurser för individ och organisationer inom områden som spel, e-handel, webb, agil projektledning och urban matproduktion.

– Genom våra utbildningar vill

vi visa att det finns plats för alla i den digitala världen, att allas kompetens behövs oberoende av var man kommer ifrån, förklarar Anna Möller, affärsutvecklare på Changemaker Educations.

DIGITAL KOMPETENS EN BRISTVARA

Changemaker har drivit olika utbildningar sedan 1990-talet, på senare år med fokus på digital kompetens.

– Våra utbildningar kombinerar teori och praktik, learning by action, vilket gör att våra elever är mycket attraktiva på arbetsmarknaden så snart de klarat utbildningen. YH-utbildningar generellt har en mycket hög andel som får jobb direkt efter utbildningen, över 90 procent, och detsamma gäller våra övriga yrkesutbildningar utbildningar.

Deras tidigare elever arbetar idag inom allt från spelindustrin och e-handel till kommunikation och organisation/ledarskap, både i Sverige och i många andra länder. Fler än 250 lärare och gästlärare har under åren arbetat med utbildningarna och över 300 företag är knutna till skolan genom f.d. studerande, lärare och samarbetsprojekt.

– Vi brukar tala om en win-win-win-situation för utbildningarna. Individen vinner genom ny kompetens och en väg till arbetsmarknaden, företa-

cmeducations.se

Anna Möller, affärsutvecklare på Changemaker Educations.

gen vinner högre kompetenser och samhället vinner på att fler hittar ut på arbetsmarknaden och att den generella digitala kompetensen höjs.

BIDRAR TILL MÅNGFALD

Då utbildningarna har olika längd finns det alltid något för alla, allt från korta kurser för somaliska kvinnor i hotellbranschen till fleråriga yh-utbildningar i avancerad spelutveckling. Och på deras kurser finns idag över 19 nationaliteter, det talas mer än 20 olika språk och åldern går från 19-48 år.

– Den typen av utbildningar som vi erbjuder är en bra väg in på arbetsmarknaden för nyanlända, som ofta bär med sig mycket kompetenser som kan behöva kompletteras för att gälla även på den svenska arbetsmarknaden.

Och deras mångkulturella och flerspråkiga bakgrund blir här en fördel, inte en nackdel.

Det är lätt att tro att utbildningar inom spelutveckling bara skapar möjligheter till jobb i spelbranschen, men det är helt fel.

”

Vi vill kunna möta alla oavsett var de befinner sig, oavsett geografisk plats och socialt intresse.

– Eftersom digitaliseringen gäller i alla branscher och företag finns ett stort generellt behov av de digitala kompetenser som spelutveckling erbjuder.

NÅR UT TILL HEMMASITTARE

Det finns även inkluderande och mänskliga aspekter på utbildningarna. Exempelvis kan en kurs i spelutveckling locka hemmasittare, som isolerat sig med sin dator, tillbaka till skolbänken och ge dem nya sammanhang att använda sin kompetens inom.

– För den som inte varit del av sociala sammanhang på länge kan en heltidsutbildning vara ett för stort steg, därför skräddarsyr vi utbildningen efter deltagarnas behov. Det finns möjlighet att studera på distans och så kan man vara med på enstaka lektioner eller komma på ett game-jam med andra likasinnade klasskamrater.

Vi vill kunna möta alla oavsett var de befinner sig, oavsett geografisk plats och socialt intresse.

En region som jobbat framgångsrikt på det spåret sedan 2015 är Luleå och Boden, den nyckel de hittat till hemmasittar-

na är kärleken till spel

ELIZABETH TEGNER – STIPENDIET

För att hedra den inom IT-utbildningar kända Elisabeth Tegner och hennes långa erfarenhet av, och vision om, att få fler kvinnor att välja en karriär inom IT instiftade Changemaker Educations år 2017 Elisabeth Tegner-stipendiet.

– Stipendiet delas ut årligen till en kvinna som haft en stor inverkan på IT-branschen med teknik i kombination med konst, design, utveckling eller spel och med kreativitet som drivkraft, och som inspirerar andra genom sina framsteg.

Innovation och co-creation är ledord hos Changemaker Educations. Elever, föreläsare och medarbetare är alla utvecklare och ambassadörer i den pågående digitala transformationen där allt fler mänskliga aktiviteter flyttas till digitala plattformar.

Text: Ylva Sjönell

ANNONS

Studenter och pensionärer löser lärarvikariejobben Utbildningsförvaltningen på Bodens kommun beslutade att lägga ut hela sin lärarvikariehantering på StudentConsulting.

- Vi är otroligt nöjda med StudentConsulting som leverantör, deras fantastiska leveransstatistik på 98% och professionalitet i alla sammanhang, säger Maria Lundgren, personalchef Bodens kommun.

Skolsektorn har ett stort behov av vikarier och att snabbt hitta rätt kompetenser för att klara sitt resursbehov. Bodens kommun i Norrbotten är inget undantag, så där beslutade man sig för att lägga ut hela sin lärarvikariehantering på StudentConsulting. Allt från förskola till gymnasieskola och Komvux.

Uppdraget styrs utifrån ett systemstöd som hanterar hundratals beställningar per dag med resurser från en personalpool bestående av 50 lärarstudenter, 40 pensionärer och 35 heltidsanställda.

- Sedan samarbetet startade 2013 har cirka en tredjedel av Bodens kommuns löpande kompetensförsörjning varje år rekryterats från StudentConsultings resurspool till fasta tjänster på Bodens kommun, konstaterar Tobias Lindfors, VD StudentConsulting.

” är vinnare Alla i denna lösning Maria Lundgren, Personalchef Bodens kommun

”

Maria Lundgren är mycket nöjd med resultatet och berättar i en intervju på Luleå Näringsliv AB:s webb om projektet: - Alla är vinnare i denna lösning eftersom vi får möjlighet att möta studenterna som vikarierar i våra verksamheter och ge dem en bild av oss som arbetsgivare, säger hon. Vi vet att vi behöver rekrytera många av dem och eftersom konkurrensen är

stor, är det en värdefull fördel för oss att redan känna dem.

- Att vi dessutom fått tillgång till ett system som möjliggör för våra chefer och medarbetare att hela tiden följa flödet av beställda och levererade timmar, samt vem som kommer och hur deras profil ser ut, är ett mycket stort stöd för oss. Vi är otroligt nöjda med StudentConsulting som leverantör, deras fantastiska leveransstatistik på 98% och professionalitet i alla sammanhang.

Tobias Lindfors håller med och fortsätter: - Våra lärarstudenter får en viktig arbetslivserfarenhet tack vare detta och samtidigt möjligheten att hitta sin framtida arbetsplats. Pensionärerna är också väldigt nöjda med att jobba när de har möjlighet och de är mycket uppskattade av sina tidigare kollegor.

Förutom Bodens kommun samarbetar StudentConsulting idag med flertalet kommuner och privata aktörer runt om i Sverige och Norge med lärarvikarieförsörjning.

StudentConsulting är ett av Skandinaviens ledande rekryterings- och bemanningsföretag specialiserade på studenter, akademiker och yrkesutbildade. Senaste året har StudentConsulting rekryterat 11 554 personer i Sverige, Norge och Danmark.

Hos StudentConsulting möter företag sina framtida medarbetare och jobbsökande sin framtida arbetsgivare.

Maria Lundgren, personalchef Bodens kommun, är mycket nöjd med StudentConsulting

- Genom vårt partnerskap med StudentConsulting de senaste 6 åren är Bodens kommun en bra skolkommun för barn och ungdomar och en attraktiv arbetsgivare för lärare. Tillsammans har vi utvecklat rekryteringsstrategier som ger kommunen ett försprång att hitta bristkompetensen, säger Maria Lundgren.

BG är Feelgoods Case Manager (rehabsamordnare) i Linköping.

En av alla våra specialister inom medicin, arbetsmiljö, organisation och ledarskap.

Hur mår du och din organisation?

Vi på Feelgood arbetar varje dag för att våra 8 300 kundföretag med 825 000 medarbetare ska vara Sveriges friskaste och mest lönsamma. Våra specialister erbjuder allt som behövs för det moderna arbetslivet och vi har utvecklat en metod för att arbeta strategiskt så att varje kund kan nå sina mål!

Livskvalitet

Lönsamhet

Vi vet att företag och organisationer som satsar på sina medarbetare gör en lönsam investering.

Människor som mår bra, jobbar helt enkelt bra.

Att systematiskt arbeta med arbetsmiljö, hållbar hälsa, ledarskap, medarbetarskap och vid behov rehabilitering eller krishantering leder till förbättrad produktivitet och sänkta kostnader. Så hur mår ni hos er? Vi kan hjälpa er att må bättre.

Digitalt och på 120 platser Nya arbetsformer, gränslöshet, digitalisering och ett allt längre arbetsliv skapar både möjligheter och utmaningar. Alla organisationer är unika.

Därför inleder vi alltid våra samarbeten med en behovsanalys som gör att vi tillsammans gör rätt saker för att nå era mål. Att vi också har ett brett digitalt utbud, med en webbportal för chefer, videobesök, digital vård och utbildning är en självklarhet. Välkommen! www.feelgood.se

Är ni Sveriges Friskaste Företag? Eller vill bli?

Var med och tävla om om årets utmärkelse! Nominera på www.sverigesfriskasteforetag.se. Genom att svara på våra frågor får ni dessutom fokus på vad som är viktigt för att skapa ett friskt företag. Som tack för att ni deltar bjuder vi på en av Feelgoods digitala arbetsmiljöutbildningar!

Annons

CONTENT WITH A PURPOSE

FRAMTID – ANALYSSVERIGE.SE

Foto: Axel Adolfsson

28

Hela denna tematidning är en annons från European Media Partner

Emma Ophus, Ina Djurestål, Helena Walentowicz och Pauline Diurson Runfors startade tillsammans byggbranschens jämställdhetspris – Jämställdhetsbygget.

Byggbranschen måste bli mer jämställd Byggindustrin har en mycket låg andel kvinnor och har en stämpel som lite traditionell och gammaldags. För att driva på utvecklingen mot mer jämställdhet startade ett par yngre kvinnor Jämställdhetsbygget.

Ina Djurestål är en av dessa kvin-

nor. Hon jobbar som civilingenjör i byggbranschen och tycker det är otroligt kul och inspirerande, något hon vill få fler att förstå.

– Jag tog initiativet till Jämställdhetsbygget redan när jag pluggade sista året på KTH och kände en stark längtan efter att börja jobba på ett bygge. Men jag blev varnad från flera håll om att det var en så traditionell och mansdominerad miljö att jag inte skulle trivas där.

I stället för att låta sig skräm-

mas valde hon att försöka göra något åt det och fick idén till Jämställdhetsbygget. Det är ett pris som delas ut på Årets Bygge-Galan till ett initiativ inom byggbranschen som lett till en reellt förbättrad jämställdhet.

– Vi vill lyfta goda exempel på satsningar, initiativ och aktiviteter som har ökat jämställdheten inom byggbranschen. Förhoppningen är att priset leder till att fler tar reella initiativ som leder till en mer attraktiv byggbransch

med ökad jämställdhet.

Hon startade Jämställdhetsbygget

tillsammans med tre andra unga kvinnor med kompetenser inom bland annat PR och kommunikation.

– Det första priset delades ut i våras vilket känns som en otrolig framgång. När vi började visste vi inte hur vi skulle skapa rätt plattform för priset, så det skulle kunna få tillräckligt genomslag.

Men när vi kontaktade Sveriges Byggindustrier och deras VD Catharina Elmsäter-Svärd så nappade de direkt och genom deras stöd har priset nu fått den utformning vi hoppats, förklarar Ina Djurestål.

De valde att första året formulera

rätt breda kriterier för att inte missa några bra initiativ. Kriterierna för Jämställdhetsbygget 2018, som delades ut 2019, var att det skulle vara ett initiativ, en aktivitet eller projekt som ska leda till en mer jämställd byggbransch och som har pågått under 2018.

Vinnaren ska kunna presentera satsningen och dela med sig av sina erfarenheter på galan.

De fick in ett antal intressanta nomineringar som sedan bedömdes av juryn, där bland annat Catharina Elmsäter-Svärd sitter tillsammans med Byggnads

ordförande Johan Lindholm och ett antal andra prominenta företrädare för byggbranschen.

– Det var kul att se vilka vitt skilda typer av initiativ som nominerades. Finalisterna blev till slut ett verksamhetsutvecklingsprojekt för hållbarhet och jämställdhet, en podd där två kvinnliga snickarlärlingar delar med sig av sina erfarenheter och en struktur för att aktivt jobba med jämställdhet i upphandlingar.

Syftet med Jämställdhetsbygget är

att sprida goda exempel på hur man kan jobba med jämställdhet i det dagliga jobbet och visa hur tydligt agerande kan bli avgörande för förändringen framöver.

– Ett väldigt bra exempel på det är då man på en arbetsplats fann en porrbild uppsatt i fikarummet. I stället för att bara ta upp det på nästa möte och säga att det är ett oacceptabelt beteende, vilket de flesta nog hade gjort, så tog chefen tag i det på allvar.

Han kallade till sig alla underle-

verantörer och talade om vikten med att jobba med jämställdhetsfrågor på företagen och bad dem initiera sådant arbete på sina företag. Varje underleverantör fick i uppdrag att ta fram en handlingsplan för hur sådant beteende skulle undvikas framöver, utan

en handlingsplan skulle de inte få fortsatta uppdrag.

– Det är den typen av tydliga signaler i bemötandet av olämpligt beteende som skapar verklig förändring och som jag hoppas kan inspirera andra till motsvarande initiativ.

”Det är den typen av tydliga signaler i bemötandet av olämpligt beteende som skapar verklig förändring och som jag hoppas kan inspirera andra till motsvarande initiativ.”

Ina Djurestål trotsade som sagt alla

varningar hon fick för att börja jobba i byggbranschen och jobbar i dag på Skanska, något hon

definitivt inte ångrar.

– Jobbet har med råge överträffat mina förväntningar, det är otroligt intressant och lärorikt.

Just nu jobbar jag i ett renoveringsprojekt på Kulturhuset i Stockholm, med ekonomistyrningen inom produktionsdelen där vi arbetar med att göra det så kostnadseffektivt som möjligt.

Jag sitter i Kulturhuset om dagarna och att få jobba i en sådan miljö är helt fantastiskt.

Det är de tekniska installationer-

na som ska moderniseras och projektet beräknas vara klart om ett år och då är det dags för nya utmaningar för henne.

– Jag ser mycket fram emot att fortsätta utvecklas och lära mig mer inom byggbranschen. Jag kommer även fortsätta att driva Jämställdhetsbygget och att visa på att byggbranschen moderniseras. Själv har jag inte märkt något av en bristande jämlikhet, men jag vet att det finns på olika håll och hoppas kunna bidra till att det minskar framöver.

Text: Ylva Sjönell

MÖT OSS PÅ FACEBOOK! På Facebooksidan Analys Sverige sprider vi relevanta artiklar, nyheter och innehåll som engagerar. Möt oss där!

Annons

Hela denna tematidning är en annons från European Media Partner

KOMPETENSFÖRSÖRJNING

CONTENT WITH A PURPOSE

SKANSKA – PARTNER CONTENT 29

Emma Viklund, affärsutvecklare på Skanska Industrial Solutions. Foto: Axel Bengtsson

Linn Areno, processledare entreprenad på Skanska Sveriges IT-avdelning. Foto: Tomas Ärlemo

BYGGER ETT BÄTTRE SAMHÄLLE Genom en både hållbar och effektiv byggprocess, samt aktivt deltagande i utvecklingsprojekt, bidrar Skanska till ett bättre samhälle. Strävan mot hållbarhet gäller både den inre miljön och den yttre.

En viktig del i den strävan är en

ökad jämställdhet och mångfald inom Skanska. Alla ska känna sig välkomna och veta att med engagemang och drivkraft kan man komma långt inom företaget.

– Det är jag ett bra exempel på. Efter studenten gjorde jag en mängd olika saker för att skaffa mig erfarenheter och prova på.

Jag sökte mig in i byggbranschen via ett mindre byggföretag och insåg att det var väldigt spännande, berättar Emma Viklund, i dag affärsutvecklare på Skanska Industrial Solutions.

SÖKTE JOBB PÅ BYGGARBETSPLATSEN

Efter ett par år i branschen upptäckte hon att Skanska skulle bygga ett stort spännande projekt i hennes hemstad, och kände genast att det projektet ville hon vara delaktig i.

– Så jag gick till byggarbetsplatsen med mitt CV och fick anställning som projektstöd. Till

skanska.se

att börja med hanterade jag löner och personal och över tid utvecklades min roll till alltmer ansvarsfulla uppgifter.

Hennes resa fortsatte via ett antal olika roller, hon har varit både projektchef och distriktsinköpschef, blandat med väl valda högskolekurser, intern- och externutbildningar. Resan har präglats av hennes inre drivkraft att hela tiden hitta nya utmaningar.

– Ett av de viktigaste bidragen till min utveckling har jag fått genom att inte vara rädd för att fråga så fort jag inte förstår, eller om jag vill lära mig mer. Jag vet att många drar sig för det, men vi måste alla hjälpas åt för att komma framåt och då måste vi lära av varandra.

MÅSTE SE HELHETEN PÅ LÅNG SIKT Emma Viklund tycker att det är viktigt att lyfta blicken från det korta projektet ibland för att se det långsiktiga perspektivet.

– Det är mycket viktigt för att

kunna bidra till att lösa dagens komplexa samhällsutmaningar.

Ett exempel när olika perspektiv har mötts på ett positivt sätt är i Skanskas Idrottserbjudande. Där förenar vi önskan att både ha mer hållbara byggprocesser och att stötta det samhällsengagemang som idrottsrörelserna står för.

”

Jag vill jobba på ett företag som bygger verksamheten på värderingar som bidrar till att bygga ett bättre samhälle.

Idrottserbjudandet går ut på att schaktmassor från byggen används till att förbättra olika idrottsanläggningar runt om i Sverige istället för att fraktas till deponier.

– Det är en win-win lösning.

Transportsträckorna minskar, vilket ger stora miljöfördelar, och folkhälsan främjas.

FRÅN RITBORDET TILL DIGITAL COACH

Linn Areno är ett annat exempel på hur den egna drivkraften kan styra utvecklingen mot det man verkligen vill jobba med.

– I grunden är jag byggingenjör och efter studierna började jag på ett arkitektkontor. Men jag insåg att mitt intresse mer låg i verksamhetsutveckling och effektivisering av själva byggandet, inte minst såg jag en stor potential i digitaliseringen för byggbranschen.

Hon vidareutvecklade sig inom de områdena och sökte sig 2017 till Skanska som digital coach.

– Min uppgift var att vidareutveckla arbetssätt samt coacha mina kollegor för att nyttja digitala verktyg på bästa sätt. I dag jobbar jag som kravställare på vår IT-avdelning, jag ser till att våra projekt har rätt verktyg till rätt arbetssätt, rätt utbildningsmaterial med mera.

Att Linn Areno hamnade på Skanska var inte en slump, det var ett mycket medvetet val.

– Jag vill jobba på ett företag

som bygger verksamheten på värderingar som bidrar till att bygga ett bättre samhälle. Det finns en mångfald av kompetenser hos mina kollegor och jag lär mig hela tiden nytt.

DIGITALISERING MER ÄN ATT JOBBA DIGITALT

När det gäller digitalisering av byggbranschen tycker hon att man ibland slarvar med de olika uttrycken.

– Bara för att man arbetar i en app eller på en dator innebär det inte att man har digitaliserat verksamheten. Digitalisering innebär att man kontinuerligt hittar smartare sätt att arbeta på, att ett plus ett blir mer än två. Vi tar inga utvecklingssteg av att endast överföra den manuella rapporteringen till en platta eller dator.

Det är först då även arbetssätten förändras som kraften i digitaliseringen kommer märkas.

– På Skanska jobbar vi aktivt med digitaliseringsutmaningarna tillsammans med våra partners och utvecklar nya arbetssätt som ska skapa mer effektiva och hållbara byggprocesser, avslutar Linn Areno.

Text: Ylva Sjönell

Annons Annons

Hela Hela denna denna tematidning tematidning är är en en annons annons från från European European Media Media Partner Partner

PARTNER CONTENT – HOTELL- OCH RESTAURANGFACKET 30 YRKESUTBILDNING

CONTENT CONTENT WITH WITH AA PURPOSE PURPOSE

YRKESUTBILDNING HOTELL- OCH RESTAURANGFACKET – PARTNER CONTENT

Nu satsar projektet En värld av möjligheter på att kostnadsfritt utbilda personal för att öka yrkesstoltheten och få fler att stanna i branschen.

STORSATSNING PÅ ÖKAD YRKESSTOLTHET Besöksnäringen i Sverige växer rekordsnabbt och behovet av personal är stort. Nu satsar projektet En värld av möjligheter på att kostnadsfritt utbilda personal för att öka yrkesstoltheten och få fler att stanna i branschen.

– För att Sverige ska kunna fortsätta vara ett attraktivt turistmål behöver kvaliteten i branschen säkerställas. Genom projektet vill vi öka kunskapen inom en rad olika serviceyrken och bidra till ökad yrkesstolthet inom hotell -och restaurangbranschen, säger Heidi Knorn, projektledare för En värld av möjligheter på Hotell- och restaurangfacket, HRF. VIKTIGT KÄNNA YRKESSTOLTHET

Projektet drivs i Småland samt på Öland och Gotland. Målsättningen är att erbjuda anställda inom besöksnäringen utvecklingsmöjligheter inom branschen och även skapa en gemensam känsla av att det branschen uträttar är av stor vikt för Sverige.

– Vi vill att de ska känna stolthet över de viktiga jobb de utför, som får hela Sverige att leva. Det kan vara tuffa arbetsvillkor med oregelbundna arbetstider och de behöver känna sig uppskattade för sitt slit, känna stolthet över sina yrken, fortsätter hon.

Projektet är finansierat av svenska ESF-rådet och pågår fram till 2021. Det är uppdelat i tre delar; kvalitetshöjande utbildningar, validering och informationsevent.

– Med utbildningarna vill vi

hrf.net varldavmojligheter.se

bidra till en kvalitetshöjning i branschen och ge medarbetare möjlighet till vidareutveckling.

Valideringen syftar till att kvalitetssäkra branschen och med informationseventen vill vi involvera så många som möjligt i projektets olika aktiviteter.

HELA BRANSCHEN ENGAGERAD

I styrgruppen för projektet finns Visita, branschens arbetsgivarorganisation, vilket visar att En värld av möjligheter är en gemensam satsning inom branschen.

– Vi vill att våra medlemsföretag ska förstå vikten med exempelvis valideringsarbetet. Det är en stor möjlighet för ett företag att få en kompetenskartläggning av sin personal, för att dels verifiera de kunskaper de redan besitter och dels hitta möjliga kunskapsluckor

som utbildningsinsatser kan fylla, förklarar Peter Thomelius, Utbildnings- och HR-chef på Visita.

Kvalitetssäkring av verksamheter är på frammarsch inom många branscher, som ett sätt att stärka sin konkurrenskraft, och projektet erbjuder stora möjligheter för företag inom besöksnäringen att synliggöra sin kompetens.

BEVIS PÅ INDIVIDUELL KOMPETENS Validering blir ett viktigt verktyg för individen att få sin kompetens synliggjord och erkänd, och även få reda på vad man kanske behöver komplettera för att ta sig till nästa nivå. Det stärker även yrkesstoltheten att få bevis på sin reella kunskap, som kan komma antingen från olika utbildningar eller genom lång erfarenhet.

En trend inom besöksnäringen

är att bemanningsföretag får en allt större roll då kompetensbehovet är skriande. I det läget blir validering av kompetens också en viktig faktor.

– Att kunna visa sitt yrkesoch/eller valderingsbevis ökar chanserna att få jobb på bemanningsföretag. Det stärker även bemanningsföretagens konkurrens att ha kvalitetssäkrad personal, konstaterar Peter Thomelius.

Projektet erbjuder företag inom besöksnäringen kostnadsfri validering av sina anställda, enligt branschmodellerna för kock, service, hotellreception och hotellkonferens.

– Valideringen tar totalt cirka 10 dagar, där majoriteten av tiden sker direkt på arbetsplatsen och i produktion för att inte ta resurser från verksamheten, berättar Heidi Knorn.

• Yrkessvenska Utbildningarna inom projektet bedrivs bland annat av YrkesAkademin som med sin gedigna erfarenhet av utbildning inom hotell- och restaurangbranschen garanterar den kompetens som både företag och anställda i verksamheten eftersträvar.

– Vi ser det som avgörande för Sveriges roll som ett fortsatt attraktivt turistmål att besöksnäringen kvalitetssäkras. Den representerar en mycket viktig samhällssektor som alltför ofta glöms bort. Genom projektet vill vi öka kunskapen och bidra till ökad yrkesstolthet inom branschen, avslutar Heidi Knorn.

Text: Ylva Sjönell

KOMPETENS VIKTIGT FÖR SVERIGE SOM TURISTNATION

De kompetenshöjande utbildningar de erbjuder finns inom: • Arbetsledning och ledarskap • Service och bemötande • Specialiserad matlagning • Dryckeskunskap

Heidi Knorn, projektledare för En värld av möjligheter på Hotell- och restaurangfacket, HRF.

Det svenska Yrkeslandslaget – Sveriges viktigaste landslag har framgångsrikt tävlat internationellt under många år. Nu senast i Ryssland på Yrkes-VM då laget tog hem fyra pallplatser samt sex hedersmedaljer.

Vi måste bli fler!

Laget är unikt. Alla med helt olika yrkesinriktningar, alla specialister inom sitt område. De lät talang och intresse styra deras utbildningsval och efter en fullgjord yrkesutbildning har de nu fått en flygande start på karriären.

WorldSkills Swedens satsning på yrkestävlingar leder till att fler upptäcker moderna praktiska yrken och fördelarna med att ha en yrkesutbildning i ryggen. Arbetsmarknaden är nämligen i ständigt behov av att anställa unga yrkesutbildade talanger. » worldskills.se

Yrkeslandslaget – Sveriges viktigaste landslag sedan 1995. I Yrkes-EM och Yrkes-VM tävlar Sveriges yrkesskickligaste ungdomar mot världseliten i en rad olika yrken. Yrkes-VM har arrangerats sedan 1950 och är en av världens största tävlingar. Nästa stora tävling för det svenska Yrkeslandslaget är Yrkes-EM i Graz 2020.

HUVUDSPONSOR

I N I T I AT I V TA G A R E

HUVUDSPONSOR

SPONSORER

WORLDSKILL S SWEDEN ÄR ET T TREPART SSAMARBETE MELL AN LO, SVENSK T NÄRINGSLIV OCH STATEN GENOM UTBILDNINGSDEPARTEMENTET, SKOLVERKET OCH MYNDIGHETEN FÖR YRKESHÖGSKOL AN.

ANNONS

OLIKHETER SKAPAR MÖJLIGHETER OCH NYTÄNKANDE Mångfald och olikheter skapar kreativa arbetsplatser och utgör en strategisk tillgång. Genom att skapa möjligheter för fler att komma in på arbetsmarknaden kan ett företag inte bara bidra till samhället och ta socialt ansvar. En arbetsplats med dynamisk mångfald utgör också en attraktiv arbetsgivare och en konkurrensfördel på arbetsmarknaden.

Foto: Mikael Lagerwall

På energibolaget Kraftringen har man under sommaren fått hjälp av ett par ensamkommande ungdomar via den ideella föreningen Hållihopp Lund. En av dem är Ajmal som nyligen tog emot sitt intyg från Kraftringens vd, Sezgin Kadir.

– Jag vill tacka Ajmal och alla andra sommarjobbare som har hjälpt Kraftringen under sommarmånaderna! För mig och Kraftringen är det en självklarhet att bidra till samhället och ta ett socialt ansvar. Med nya förmågor berikas Kraftringen och de hjälper oss att tänka nytt samtidigt som en ung person får en chans, säger Sezgin Kadir.

Energibranschen står inför ett omfattande behov av att rekrytera experter med branscherfarenheter av olika

slag. Genom att ge fler möjlighet till praktikplats eller sommarjobb skapas viktiga kontakter och förutsättningar för framtida anställningar.

För att underlätta introduktionen av nyanlända energiexperter har Kraftringen tagit fram en svensk-engelsk-arabisk parlör, med ord och begrepp som används i energibranschen.

Energiparlören är framtagen av Basel Taleb, energiingenjör från Hama-provisen i Syrien. Under sin praktik hos oss på Kraftringen fann Basel att branschens special-vokabulär, trots hans goda svenskkunskaper och tidigare arbetslivserfarenhet, var utmanande. Kraftringen gav därför Basel i uppdrag att hjälpa till att ta fram en svensk-engelsk-arabisk parlör, med några av de viktigaste ord och begrepp man behöver behärska för att jobba i den svenska energibranschen.

– Vi är stolta över att termerna i energiparlören numera är inlagda i Rikstermbanken, som är Sveriges nationella termbank och innehåller termer från ett stort antal ämnesområden. Det är vår förhoppning att kollegor i energibranschen, eller andra aktörer, vill fortsätta att utveckla parlören med fler ord och begrepp, eller ytterligare språk, säger Sezgin Kadir.

kraftringen.se

Energibolag med ambiti utvecklingen av framtid