Analys Almedalen #3 by Contentway

ANNONS

HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN EUROPEAN MEDIA PARTNER

ANNONS

ANALYS ALMEDALEN MED FOKUS PÅ FRAMTIDENS VÅRD

AKTUELLT

CONTENT WITH A PURPOSE

JUNI 2018 NR.3

ANALYSSVERIGE.SE

Annika Strandhäll, Socialminister Regeringen har skjutit till mer än 13 miljarder kronor till landstingen och vården i vårdbudgeten. Annika Strandhäll, socialminister är stolt över det största resurstillskottet i modern tid. – Vi gör satsningar för att kapa vårdköer, ge personalen bättre förutsättningar och öka tillgängligheten i vården. I budgeten för 2018 sköt regeringen till ytterligare två miljarder kronor till sjukvårdens personal för att förbättra personalsituationen. Målet är att utveckla vårdens verksamheter genom förbättrade arbetsvillkor, kompetensutveckling, ökad bemanning och utvecklade arbetssätt När det gäller digitaliseringen av vården ser socialministern att möjligheterna är mycket stora. Sverige har bäst förutsättningar i världen med ett gemensamt finansierat sjukvårdssystem och därför har regeringen målet om att vi ska bli bäst i världen på e-hälsa till 2025.

Läs mer på sida 10

FRAMTID

Framtidens sjukvård finns redan i Övertorneå!

Läs mer på sida 16

AKTUELLT

Sverige ska bli bäst på E-hälsa!

Om sju år ska Sverige vara världsledande på att ta tillvara på digitaliseringens möjligheter inom hälso- och sjukvården. Syftet är att främja jämlik hälsa, delaktighet och ta till vara på enskildas resurser. Läs mer på sida 18

ANALYS SVERIGE

Läs fler reportage på analyssverige.se

ANDERS HENRIKSSON

MÄKTIGAST INOM SVENSK SJUKVÅRD

”Doktorn är inte alltid den som har svaren!”

På analyssverige.se finner du fler artiklar och reportage om regionala utmaningar, pasientsäkerhet, byggnationer, politik samt andra aktuella ämnen.

Fler sjuksköterskor med hög kompetens resulterar i färre vårddagar, lägre dödlighet och minskade kostnader! Läs mer på omvårdnad.se

Läs mer på sida 14 Medföljer som bilaga i Dagens Nyheter juni 2018

Annons

CONTENT WITH A PURPOSE

LEDARKRÖNIKA – ANALYSSVERIGE.SE

Foto: Pressbild/IVO

Hela denna tematidning är en annons från European Media Partner

SOFIA TIPSAR! Jag vill gärna tipsa artikeln om en e-läkemedelsapplikation, den finns på sida 20. Sofia Sperlingsson, Campaign Manager

INNEHÅLL ALMEDALEN

TILLIT ISTÄLLET FÖR ÖRONMÄRKTA PENGAR

Det är valår och vård och omsorg

är ett av de områden som väljarna rankar som viktigast. Då är det lätt som politiker att utfästa löften om mer resurser till särskilt utpekade ändamål. Men en stor del av lösningen äger verksamheterna i vård och omsorg själva. Det kräver dock mod och uthållighet att bryta nuvarande sätt att leda och organisera. IVO:s ser tydligt hur svårigheter att rekrytera och behålla per-

Följ oss digitalt:

sonal påverkar patientsäkerheten och omsorgens kvalitet. Och vi ser hur ansvaret ofta lämnas till patienter, brukare och närstående att själva koordinera och hålla samman vård och omsorg. Som inspektionsmyndighet vill vi minska granskningen av detaljer. För att bidra till ett ökat fokus på resultatet för patienter och brukare utvecklar IVO tillsynen så att den i högre grad följer personens väg genom vård- och omsorgskedjan, istället för att granska en specifik verksamhet. Men även om det finns stora

problem inom vård och omsorg så är bilden långt ifrån nattsvart. På många håll sker en positiv

@europeanmediapartner

Fokus på äldrevården

Okunnighet om psykisk ohälsa

Utbildningar inom vården

3 intressanta vårdprodukter

Regeringen satsar på vården

Sveriges bästa sjukhus

Profilintervju – Anders Henriksson

Framtidens vård i Övertorneå

E-hälsan kommer att förändra allt

Digitalt system revolutionerar Mora

Fler med stroke kan räddas

ANALYS ALMEDALEN

Gunilla Hult Backlund. Generaldirektör för IVO, Inspektionen för vård och omsorg samt Ledamot i Tillitsdelegationen.

Detaljstyrning och öronmärkta medel löser inte vårdens och omsorgens problem. Vi behöver bygga en tillitskultur där vi bryter gränser för att nå det bästa resultatet för patienter och brukare.

utveckling där resultatet för patienter och brukare står i fokus. Det handlar om ett ledarskap där medarbetarna ges förutsättningar att arbeta lösningsinriktat utan onödig detaljstyrning och över organisations- och professionsgränser. Det kan innebära en ny arbetsfördelning mellan olika yrken, för att nå den mest effektiva organiseringen. Men inte minst handlar det om att stärka patienters och brukares självbestämmande och delaktighet. När man lyckas nå en hög grad av delaktighet blir vården och omsorgen helt enkelt bättre. Tillit är grunden för stabila rela-

tioner mellan människor och i

analyssverige.se

vårt gemensamma samhälle. Att bygga tillit och förändra en kultur är svårt och tar tid. Och det är ett arbete som behöver drivas av verksamheterna själva. När tilliten får en tydlig plats i styrning och ledning finns goda förutsättningar att tillsammans över verksamhets- och huvudmannagränser, ta ansvar för det samlade resultatet för patienter och brukare. Öronmärkt finansiering eller annan detaljstyrning riskerar istället att urholka tilliten och befästa en kultur som motverkar samverkan.

Gunilla Hult Backlund Generaldirektör för IVO, Inspektionen för vård och omsorg Ledamot i Tillitsdelegationen

Återvinn eller ge tidningen vidare!

Campaign Manager: Sofia Sperlingsson sofia.sperlingsson@europeanmediapartner.com VD: Tobias Valfridsson Chief Content Officer: Mats Gylldorff Redaktör: Hans-Peter Öhman Grafisk formgivare: Petra Danielsson Text: Fredrik Söderlund, Ylva Sjönell & Martin Westholm Omslagsfoto: Per Carlsson, Kristian Pohl/Regeringskansliet & Kristian Pohl/Regeringskansliet Distribution: Dagens Nyheter, juni 2018 Tryck: Boldprinting Stockholm, Borås, Malmö och Dailyprint Umeå

Med reservation för ev. tryck och färgfel.

CONTENT WITH A PURPOSE European Media Partner Sverige AB Hamngatan 4, 211 22 Malmö Tel: 040-606 68 00 Email: info@europeanmediapartner.com www.europeanmediapartner.com

European Media Partner är specialister på content marketing. Vi hjälper företag att nå en exakt målgrupp genom skräddar-sydd media. Vi distribuerar relevant information av högsta kvalitet som med genomtänkta och aktuella ämnen i fokus skapar och erbjuder rätt mediaexponering åt våra kunder.

ANNONS

DETTA ÄR EN ANNONS FRÅN ALAMANCO

Alamanco ska hjälpa flerDETTA attÄRfåEN ANNONS en FRÅN ALAMANCO heltidstjänst inom äldreomsorgen Alamanco ska hjälpa flerDETTA attÄRfåEN ANNONS en FRÅN ALAMANCO heltidstjänst inom äldreomsorgen Alamanco ska hjälpa fler att få en heltidstjänst inom äldreomsorgen Utifrån det senaste avtalet mellan Sveriges kommuner och landsting och Kommunal ska heltidstjänster inom vården bli norm senast år 2020. Varje kommun måste nu ta fram en handlingsplan för att kunna Utifrån det senaste avtalet mellan Sveriges kommuner möjliggöra detta. och landsting och Kommunal ska heltidstjänster – Vi hjälper kommuner och företag att organisera inom vården bli norm senast år 2020. Varje kommun vård och omsorg på ett bättre sätt, säger Lars-Åke måste nu ta fram en handlingsplan för att kunna Almqvist, vd för Alamanco. möjliggöra detta. avtalet mellan Sveriges kommuner Utifrån det senaste Redan till årsskiftet bör kommuner ha tagit hjälper kommuner och företag att organisera och– Vi landsting och Kommunal ska heltidstjänster vård och omsorg på ett bättre sätt, säger inom vården bli norm senast år 2020. Varje Lars-Åke kommun Almqvist, Alamanco. måste nu vd ta för fram en handlingsplan för att kunna Läs mer till på: Redan årsskiftet bör kommuner ha tagit möjliggöra detta.

fram handlingsplaner för att få ordning på arbetsförhållandena inom äldreomsorgen och därför kliver nu konsultföretaget Alamanco in och hjälper till. De arbetar med att skapa en stabilare bemanning med fram handlingsplaner för att få ordning på arbetsfärre timavlönade och fler tillsvidareanställda. förhållandena inom äldreomsorgen och därför kliver – Vi tar fram data från kommunernas lönesystem nu konsultföretaget Alamanco in och hjälper till. De för varje hemtjänstområde eller äldreboende och arbetar med att skapa en stabilare bemanning med lär arbetsgivare att analysera den och komma fram färre och fler fram timavlönade handlingsplaner för tillsvidareanställda. att få ordning på arbetstill vad man kan göra för att förbättra arbetet, säger – Vi tar framinom dataäldreomsorgen från kommunernas lönesystem förhållandena och därför kliver för konsultföretaget varje hemtjänstområde eller äldreboende nu Alamanco in och hjälper till.och De lär arbetsgivare analysera den och komma fram arbetar med att att skapa en stabilare bemanning med till vad man kan göra förbättra arbetet, säger färre timavlönade ochför fleratt tillsvidareanställda.

– Vi hjälper kommuner och företag att organisera vård och omsorg på ett bättre sätt, säger Lars-Åke Almqvist, för Alamanco. Läs mervdpå: Redan till årsskiftet bör kommuner ha tagit www.alamanco.se

– Vi tar fram data från kommunernas lönesystem för varje hemtjänstområde eller äldreboende och lär arbetsgivare att analysera den och komma fram till vad man kan göra för att förbättra arbetet, säger

www.alamanco.se

Läs mer på: www.alamanco.se

Lars-Åke Almqvist, vd för Alamanco. I dagsläget tittar Alamanco på hur de kan förändra arbetsförhållandena med olika förslag på lösningar och erbjuder utbildningar inom området. Lars-Åke Almqvist, vd för Alamanco. – Vi kan visa på att stabilare bemanning leder till I dagsläget tittar Alamanco på hur de kan förändra en bättre ekonomi, ett bättre kvalitetsarbete samt en arbetsförhållandena med olika förslag på lösningar bättre arbetsmiljö med lägre sjukfrånvaro, avslutar och erbjuder utbildningar inom området. Lars-Åke Almqvist. – Vi kan visa på att bemanning leder till Lars-Åke Almqvist, vd stabilare för Alamanco. en Ibättre ekonomi, ett bättre kvalitetsarbete samt en dagsläget tittar Alamanco på hur de kan förändra bättre arbetsmiljö med lägre sjukfrånvaro, avslutar arbetsförhållandena med olika förslag på lösningar FAKTA Lars-Åke Almqvist. och erbjuder utbildningar inom området. Alamanco harvisa exempelvis hjälpt Hofors kommun att jobba – Vi kan på att stabilare bemanning leder till fram en ny bemanningsmodell på ett äldreboende. Genom en bättre ekonomi, kvalitetsarbete samt attFAKTA kommunen infördeett 10 bättre nya heltidstjänster sänktes de en anställdas sjukfrånvaro från lägre 20 procent till 4 procent och bättre arbetsmiljö med sjukfrånvaro, avslutar personalkostnaderna med 500 000 kronor jämfört med Lars-Åke Almqvist. Alamanco har exempelvis hjälpt Hofors kommun att jobba samma period föregående år. fram en ny bemanningsmodell på ett äldreboende. Genom att kommunen införde 10 nya heltidstjänster sänktes de anställdas FAKTAsjukfrånvaro från 20 procent till 4 procent och personalkostnaderna med 500 000 kronor jämfört med samma period föregående år. Alamanco har exempelvis hjälpt Hofors kommun att jobba fram en ny bemanningsmodell på ett äldreboende. Genom att kommunen införde 10 nya heltidstjänster sänktes de anställdas sjukfrånvaro från 20 procent till 4 procent och personalkostnaderna med 500 000 kronor jämfört med samma period föregående år.

ANNONS – SPONSRAT INNEHÅLL

Vårdköerna kan kortas redan nu Den svenska sjukvården håller hög standard, samtidigt som den står inför stora utmaningar. Växande befolkning, fler äldre och multisjuka samt en allmänt ökad efterfrågan från den stora allmänheten gör att resurserna har svårt att räcka till. En klok digitalisering och smartare arbetssätt är en del av en lösning, både direkt och på lång sikt.

De största problemen i den svenska sjukvården handlar ofta om ytterligheterna, det vill säga de enklare och de allvarligare fallen. – För den som har en mindre åkomma är det många gånger svårt att få kontakt med sjukvården som man önskar. Det kan handla om förhållandevis enkla åkommor, exempelvis halsfluss eller influensa, och där man är i behov av exempelvis läkemedel, en kortare sjukskrivning eller rådgivning om vad man kan göra själv, säger Håkan Eklund som är affärsutvecklare inom eHälsa på vårdföretaget MedHelp. – Samtidigt är patienter med en mer komplicerad och svåröverskådlig sjukdomsbild utlämnade att själva sköta vårdkontakter med många olika delar inom vården. Allt för många drabbas också av långa köer och att inte få den vård de önskar och behöver i tid. Detta samtidigt som kostnaderna rakar i höjden och ojämlikheten ökar. De som jobbar inom primärvården, både läkare och sjuksköterskor, bör i första hand träffa patienter.

I dag ägnas mycket tid, inte minst av sjuksköterskorna, åt administrativa uppgifter och att sitta i telefon och bedöma vilken form av hjälp den som ringer behöver, förklarar Håkan Eklund. – Med en effektivare triagering som sköts av sjuksköterskor anställda av en utomstående samarbetspartner skulle man få mer tid över till att verkligen träffa fler patienter men också att kunna avsätta mer tid för varje enskild patient samtidigt som tillgängligheten kan utökas. – I dag har många vårdcentraler bara några timmars telefontid då det ofta är svårt för den som söker hjälp att komma fram. Något som ofta upplevs som frustrerande. – Med en extern triagering kan man inte bara smidigt avgöra vilka som behöver träffa en läkare eller sjuksköterska. Tekniken som går att aktivera i dag medger också att man kan boka in tider direkt i respektive medarbetares tidbok samtidigt som man kan hålla öppet längre för telefonkonsultation med en erfaren sjuksköterska, fortsätter Håkan Eklund.

Genom att förbättra för de ”sällansjuka” skapar man också större utrymme för de som är i större behov av vårdens insatser. För att detta ska gå krävs förändringar. Det handlar om allt från ny teknik, men många gånger om effektivare och smartare arbetssätt. Det är bland annat mot den bakgrunden som Jonas Sareld, marknadschef och ansvarig för samhällskontakter på MedHelp, vill att man ska förstå behovet av att sjukvården blir mer digitaliserad men också att införa smartare arbetsmetoder. – På så sätt får vi en mer

Jonas Sareld och Håkan Eklund.

tillgänglig vård, dessutom många gånger med högre kvalitet. Mycket talar samtidigt för att de senaste årens kraftiga kostnadsökningar, där sjukvårdskostnaderna växer snabbare än BNP, kan brytas. – Om välfärden ska kunna behållas under kommande år står vi inför en kostnadsbomb. Enligt en studie som Riksrevisionsverket gjort saknas 200 miljarder (!) kronor i kommuner och landsting år 2030 om dagens personaltäthet inom vården ska behållas, fortsätter Jonas Sareld. – Redan om ett par år behöver 20 miljarder kronor tillföras vården för att klara det växande antalet äldre i Sverige. Jonas pekar också på att människors förändrade beteenden i en värld som blir allt mer digital redan ställer nya krav på vården och vårdens arbetssätt. – På samma sätt som man i andra sammanhang gör saker i realtid, vill man också komma i kontakt med vården och enkelt få snabb hjälp, oavsett om klockan är nio på förmiddagen eller elva på kvällen, framhåller Jonas Sareld. Ett tydligt tecken på detta är att runt 20 000 personer varje månad söker kontakt med läkare via nätet. Flertalet av dessa är de ”sällansjuka” och

småbarnsföräldrar. – Och detta är bara en föraning av hur det kommer bli, menar Håkan Eklund. Redan nu går det att realisera och vi går mot en utveckling där vården blir mer personcentrerad och tillgänglig på ett helt nytt sätt. Det viktigaste är att kunna möta patientens behov av att kunna få hjälp i rätt i tid och genom att bättre utnyttja digital teknik, exempelvis videosamtal, maskininlärning eller vård över nätet vid enklare krämpor, kan vården också både effektiviseras och göras mer tillgänglig för fler. – Inloggning med hjälp av BankID säkerställer att man är den man utger sig för att vara. Därefter anger man varför man söker vård med några enkla kompletterande frågor, exempelvis om man har feber, huvudvärk, yrsel eller liknande, så att den som tar emot kontakten snabbt får grundläggande information. En annan aspekt som borde få större utrymme i debatten om sjukvården är människors ökade okunskap om vårdens olika yrkesroller. – Vi tänker fel så ofta! Jag måste inte alltid nödvändigtvis träffa en läkare. Många gånger räcker det med att få prata med eller träffa en sjuk-

sköterska eller annan expertis som med sin kunskap kan ge rätt omhändertagande och vägledning. – Genom att slussa den som söker hjälp till rätt vårdnivå frigörs mycket tid som blir tillgänglig för andra. Man kan också ge rätt behandling snabbare och därmed minska antalet sjukdagar liksom det personliga lidandet, säger Jonas Sareld. Till sist vill Håkan Eklund också ta upp digitaliseringens betydelse för patienter med kroniska sjukdomar, inte minst bland äldre som vårdas inom den kommunala sjukvården eller bor på platser i landet där det är långt till närmaste vårdcentral. – Med hjälp av den digitala tekniken kan många rutinkontroller, exempelvis mätning av blodtryck och blodsocker, utföras hemma redan idag. Resultaten skickas sedan till vårdgivaren som får en kontinuerlig uppföljning och dokumentation av patientens hälsa och utifrån den kan göra en samlad bedömning om patienten behöver träffa vårdpersonal eller inte. – På så sätt får man en behovsstyrd vård i stället för en vård som är kalenderstyrd. Det är något som alla tjänar på i det långa loppet.

Annons

Hela denna tematidning är en annons från European Media Partner

CONTENT WITH A PURPOSE

AKTUELLT – ANALYSSVERIGE.SE

Foto: Mattias Pettersson

Tyvärr finns det stora brister i både utbildning och kompetens inom äldreomsorgen. Att kunna ta hand om multisjuka äldre är den viktigaste utmaningen i dag, menar Yngve Gustafson.

Foto: Kacso Sandor

FÖR DÅLIG KOMPETENS INOM ÄLDREOMSORGEN Hur de äldre i vårt samhälle

behandlas handlar mycket om hur vår kultur ser på gamla människor, menar Yngve Gustafson som är professor i geriatrik. – Det finns en attityd att det varken är fint att bli gammal eller att jobba med gamla människor. Dessutom har för få som jobbar med gamla inte tillräckligt med utbildning för att utföra det svåra arbete som det innebär. – Åldrandet gör att man blir skörare, mer ömtålig och mer svårbehandlad och ofta drabbas av många komplikationer. Därför krävs det en mycket hög kompetens för att de ska få den vård de verkligen behöver. Yngve Gustafson har haft kontakt

med äldreomsorgen i nästan 50 år och jobbade till en början på långvården. Under de senaste 20 åren har klimatet blivit svårare för äldre och han menar att det i dag finns sämre ekonomiska utrymmen för att utveckla vårdoch omsorg och rehabiliteringen för gamla människor.

Yngve Gustafson, professor i geriatrik.

– I dag är det skrämmande att höra hur äldre människor upplever sig själva. De ser sig snarare som en belastning eller ett problem, i stället för en tillgång för samhället. Gamla känner sig ofta diskriminerade och anser sig inte ha samma mänskliga rättigheter. Cirka hälften av personalen i landet

saknar tillräcklig utbildning för att ta hand om multisjuka äldre människor. För lite kunskap om läkemedel är också en vanlig anledning till att gamla blir sjuka i onödan, menar Yngve Gustafson. – Därför behöver läkare och

”Gamla känner sig ofta diskriminerade och anser sig inte ha samma mänskliga rättigheter.” sköterskor mer kunskap om läkemedel för att varje individ får den medicin som de verkligen behö-

ver. Dessutom är det nödvändigt att läkare följer upp vilken effekt läkemedlet har haft. En grundläggande förutsättning för

att äldreomsorgen ska fungera i dag är att de äldre får i dig den näring som de behöver. Att nattfastan på boenden är för lång är ett vanligt problem, menar Yngve Gustafson. – Många gamla får en nattfasta på cirka 15 timmar, vilket är fyra timmar längre är Socialstyrelsens rekommendationer. Om du somnar tidigt måste du kunna få en tidig frukost, eller om du är

vaken sent måste man kunna få en sen kvällsfika. Fler äldre människor mår också

psykiskt sämre i dag, menar Yngve Gustafson. Han vet att mycket beror på att de känner sig ensamma. – Sverige har flest ensamma äldre människor i världen. 80 procent av alla över 80 år är änklingar och lever själva. Det bidrar i sin tur till att vi har väldigt många äldre som är deprimerade. I dag är det ungefär en tredjedel av Sveriges landsting som har en äldrepsykiatrisk verksamhet. Det innebär att för få får en möjlighet till en bra behandling. Mycket inom vård och omsorg har blivit bättre i flera kommuner, menar Yngve Gustafson, men det krävs så pass mycket kunskap att behandla personer med så många typer av sjukdomar som flera äldre har. – Det råder ingen tvekan om att det också i slutändan handlar om mer resurser. Om det finns mer resurser finns förutsättningarna för att få upp kunskapsnivån inom sjukvården, på äldreboenden och hemtjänsten, säger Yngve Gustafson. Text: Fredrik Söderlund

ANNONS

OM DEN STORA KATASTROFEN, CIVIL ELLER MILITÄR, INTRÄFFAR – HUR TAR VI HAND OM DE SKADADE, IDAG OCH IMORGON? Sverige, liksom många andra länder, påverkas av katastrofer som kan drabba samhället i form av terrordåd, stora olyckor och naturkatastrofer. Hur väl klarar samhället av att ta hand om de skadade vid denna typ av händelser? Är det en fråga enbart för det civila samhället? Behövs en annan typ av insatser i krig, eller finns likheter? Vari ligger våra styrkor och svagheter? Löf samlar i detta symposium ett antal av landets experter för att belysa dagens läge, utvecklingen framåt, möjligheter och utmaningar. PANEL: – Eva-Corina Caragounis, vårdenhetsöverläkare Akut Kirurgi och Traumakirurgi, Sahlgrenska universitetssjukhuset – Agneta Brandt, ordförande, Riksföreningen Trauma – Per Örtenwall, adj universitetslektor, traumakirurg, Försvarsmedicincentrum MODERATOR: Pelle Gustafson, chefläkare, Löf (Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag) TID: Måndagen 2/7, kl. 14.10-15.00 PLATS: Läkartidningens innergård, Slottsterrassen 6, Visby Löf är ett rikstäckande försäkringsbolag som har till huvuduppgift att försäkra de vårdgivare som finansieras av landstingen och regionerna. Våra slutkunder är de patienter som skadas i vården. www.lof.se/patientsakerhet

Annons

Hela denna tematidning är en annons från European Media Partner

CONTENT WITH A PURPOSE

AKTUELLT – ANALYSSVERIGE.SE

FORTFARANDE STOR OKUNNIGHET OM PSYKISK OHÄLSA INOM VÅRDEN Foto: Pressbild/ Psykologförbundet

Trots att man sedan länge konstaterat en stor ökning av patienter som lider av psykisk ohälsa så saknas mycket kunskap inom primärvården om både diagnos och behandling. Psykisk ohälsa är ett numera väl

använt begrepp. Med det avses vanligt förekommande psykiska diagnoser som depression, ångest och utmattningssyndrom. Enligt en rapport från 2014, som presenterades i Läkartidningen, så lider mellan 25 till 30 procent av de som söker hjälp hos en vårdcentral av psykisk ohälsa. Dock får bara sju procent en diagnos kopplad till psykisk ohälsa och en behandling som är avsedd för just den diagnosen. – För att komma tillrätta med den obalansen behöver vi dels höja den generella kunskapen hos personalen på vårdcentraler om psykisk ohälsa och dels se till att det finns tillgång till psykolog och kurator, förklarar Anders Wahlberg, ordförande i Psykologförbundet. Han konstaterar samtidigt att det

skett en förbättring under de trettio år han varit verksam, men att det fortfarande krävs mycket för att samhället ska kunna möta den stora ökningen av psykisk ohälsa. – Den patientgruppen är en av de största inom vården och vi har inte råd med att de inte får rätt behandling. Behandlingarna har förbättrats mycket under de senaste åren, men det är allt för få

tuellt sett lika många kvinnor som män som drabbas i relation till hur många som jobbar där. – Det är även oroande att det blir alltfler yngre som drabbas. De yngre grupperna har flera vägar att söka hjälp vid psykisk ohälsa, bland annat BUP, Barn- och ungdomspsykiatrin. Men även många unga söker sig till vårdcentralerna då psykisk ohälsa ofta yttrar sig genom fysiska besvär som en stor trötthet eller nedstämdhet. Det är därför kompetensen vid vårdcentralerna behöver ökas om vi ska kunna bemöta psykisk ohälsa med bästa möjliga behandling. I artikeln i Läkartidningen som

Anders Wahlberg, ordförande i Psykologförbundet.

patienter som får nytta av dem då de inte får en diagnos som leder till rätt behandling. De som inte får en diagnos får

antingen ingen behandling alls, eller så erbjuds de stödsamtal och medicin. Det är lite av ett och samma recept för en mängd olika sjukdomar. – Men lika lite som en patient med hjärtsvikt erbjuds samma behandling som en med diabetes så borde inte en patient med panikångest behandlas på samma sätt som en med utmattningsdepression, konstaterar han.

”Det är även oroande att det blir alltfler yngre som drabbas.”

om våra barn och äldre som drabbas värst känns ju absolut inte bra. Med vetskap om att de yrkena är speciellt drabbade så riskerar vi att det blir allt färre som söker sig till dem, vilket vore förödande.

Han tycker det är skrämmande att de yrkesgrupper som drabbas oftast av psykisk ohälsa finns inom vård, skola och omsorg. Det är tre gånger så stor risk att drabbas av psykisk ohälsa inom de yrkena. – Att det är de som tar hand

inom vård, skola och omsorg, vilket är typiska kvinnoyrken, som drabbas gör att det är fler kvinnor som lider av psykisk ohälsa. I samhällsdebatten kan det låta som att kvinnor drabbas lättare, men så är det inte. Inom vård, skola och omsorg är det procen-

Att det är personer som jobbar

tog upp rapporten från 2014 lyftes även problematiken med ersättningssystem för vårdcentralerna. – Genom att höja ersättningarna för psykosociala insatser vid vårdcentralerna, som ofta är både långvariga och tidskrävande, så skulle nog mycket kunna förbättras. Men det behövs även en höjd kunskapsnivå så fler ska få rätt diagnoser och där med chans till rätt behandling, avslutar Anders Wahlberg. Text: Ylva Sjönell

SAMARBETE ANALYSSVERIGE.SE

.. . Ar du intresserad av langsiktiga relationer som berikar din vardag och ger en god livskvalitet?

Sverige och Finland stärker banden med sjukhussamarbete. Läs mer på analyssverige.se ANNONS

Personlig assistans med själ och hjärta! .. . Ar du intresserad av langsiktiga Vi erbjuder följande tjänster: relationer som berikar din vardag• och en god livskvalitet? Personligger assistans • Rådgivning Personlig assistans med själ och hjärta!

Personlig assistans med själ och hjärta! Vi erbjuder följande tjänster: Vi • erbjuder Personligföljande assistanstjänster: • • Personlig Rådgivningassistans

• Rådgivning

”Genom egna erfarenheter vet vi vad våra kunder går igenom, och ”Genom egna erfarenheter vet vi vad våra vårt mål är går attigenom, de alltid ska rätt kunder och vårt målha är att de alltid till ska ha rättbästa till den bästa assistansen.” den assistansen.” – Marie Hansson, Björka Assistans

Besök www.bjorka-assistans.se Besök www.bjorka-assistans.se ellerviring 040-411 043 så berättar vi mer eller ring 010-330 85 00 så berättar mer. ”Genom egna erfarenheter vet vi vad våra kunder går igenom, och vårt mål är att de alltid ska ha rätt till den bästa assistansen.” – Marie Hansson, Björka Assistans Besök www.bjorka-assistans.se eller ring 040-411 043 så berättar vi mer

– Marie Hansson, Björka Assistans

Tel. 040-411 043 www.bjorka-assistans.se

Tel. 010-330 85 00

www.bjorka-assistans.se

Tel. 040-411 043

Annons

CONTENT WITH A PURPOSE

UTBILDNINGAR – ANALYSSVERIGE.SE

UTBILDNINGAR INOM VÅRD OCH OMSORG MEST POPULÄRA Foto: Erika Berglund

Under de senaste åren har vårdutbildningar klättrat upp i toppen inom alla eftergymnasiala utbildningskategorier, allra mest lockar yrken som specialistsjuksköterska och sjukgymnast. Petra Brohäll är kommunikations-

chef för utbildningssajterna Studentum.se och Allastudier.se, och det är statistik från besök på deras sajter hon utläser trenderna från. – På dessa sajter kan man söka, hitta och jämföra bland alla utbildningsformer, allt ifrån universitet och yrkeshögskolor till komvux och distansstudier. Just vårdutbildningar har alltid ett visst söktryck, det är vanliga yrken som bara rullar på. De har varit i topp under de senaste åren. På deras sajter finns även möjlighet till fritextsökningar, och de mest sökta orden är “sjuksköterska”, “undersköterska”, “lärare”, “läkare” och “tandsköterska”. Hon tror att ett skäl till att vårdutbildningar är så populära är att det länge varit stor medial uppmärksamhet kring den stora bristen på sjuksköterskor, undersköterskor och andra inom vårdoch omsorgsområdet. – Men vi vet också att utbildningsval ofta ”går i arv”, och eftersom många unga nu har föräldrar som jobbar inom vården så kan även det vara en förklaring till det höga söktrycket, förklarar hon. Även vetskapen om att det finns jobb inom vårdyrken tror

Petra Brohäll kommunikationschef för utbildningssajterna Studentum.se.

hon spelar in, att det därför är tryggt att välja sådana utbildningar. Det finns dock vissa delar av

vårdområdet som inte är speciellt eftersökta, bland annat utbildningar inom äldreomsorg, missbrukarvård och till optiker. För att ytterligare stärka trenden att fler söker sig till vårdyrken, där det kommer behövas allt fler i takt med att befolkningen blir äldre, tror hon lönerna behöver höjas ännu mer. Ett annat sätt är att förbättra möjligheterna till validering av utbildningar hos de nyanlända. – Det finns många som har olika typer av vårdutbildningar med sig från sina hemländer, och för att snabbt få in dessa på

”Över 95 procent har ett jobb inom ett halvår efter YHutbildningens slut.” arbetsmarknaden så krävs det att processen med bland annat valideringen av utbildningar, och eventuella kompletteringar, kan snabbas upp. Hon ser även att de skolor som erbjuder utbildningar inom vård och omsorg skulle behöva bli bättre på att marknadsföra sina utbildningar för att visa på alla

DIGITAL KRÖNIKÖR

ANNA SPARRE

Foto: Christian Dittrich

Hela denna tematidning är en annons från European Media Partner

möjligheter de erbjuder.

Utöver trenden att vårdutbildning-

ar blivit allt mer populära noterar Petra Brohäll även att söktrycket till Yrkeshögskolor (YH) ökar rejält. – Det sätt vi mäter på är genom antal sidvisningar, och YH har runt 2,5 miljoner per år att jämföra med universitet och högskolor som har ca 1,8 miljoner sidvisningar. Yrkeshögskolorna har öppnat upp för en ny grupp av studenter, som inte är intresserade av enbart teoretiska studier utan lockas av den stora delen praktik inom YH-utbildningarna. – Och eftersom företag måste vara delaktiga i varje ny YH-utbildning som tas fram, och erbjuda praktikplatser, så garanterar det direktkontakt med potentiella framtida arbetsgivare. Cirka 30 procent av eleverna får jobb efter utbildningen där de har sin praktik. Och över 95 procent har ett jobb inom ett halvår efter YH-utbildningens slut. Men där det hänt allra mest är

inom distansutbildningarna som har 6,7 miljoner sidvisningar på ett år. – Där beror ökningen troligen på den snabba tekniska digitala utvecklingen som gör det möjligt att studera hemifrån, konstaterar Petra Brohäll. Text: Ylva Sjönell

Anna Sparre, 4Health.se

Vallmon står äntligen röd i backarna och sommaren är här efter en vinter som bokstavligen varade än till påska. Jag njuter av vår korta, men fantastiskt vackra svenska sommar! Av glittrande hav, lukten av ängsgräs och solen som värmer precis så där lagom skönt som den bara gör på våra breddgrader. Men det finns betydligt viktigare saker att fokusera på denna Almedalsvecka. Året är 2018 och vi harvar fortfarande runt med i stort sett samma gamla förlegade kostråd som vi gjort under hela Almedalens historia. Kostråd som ligger alltför långt från den mat våra kroppar anpassats till under evolutionens alla år. Kostråd som gör att frågan kring välfärdssjukdomar har ändrats från OM vi kommer att drabbas, till NÄR vi kommer att drabbas.

LÄS HELA ARTIKELN PÅ ANALYSSVERIGE.SE

ANNONS

Arbetskläder för dig som jobbar inom vården

TK Design

Hög kvalitet • Hög service • Svårslagna priser Vi tillverkar arbetskläder till vård & omsorg, kök och städ. Vår specialitet är också skjortor av högsta kvalitet där ni kan profilera ert företag till en låg kostnad. Vi äger och driver vår egen nybyggda fabrik i södra Indien vilket innebär att vi kan garantera en bra arbetsmiljö och goda arbetsförhållanden. Vi erbjuder våra anställda bland annat goda lönevillkor, försäkringsskydd och reglerade arbetstider. Vår miljöprofil innebär att vid infärgning och tillverkning av våra tyger så har vi 0% utsläpp och att alla vätskor återanvänds till 100%. Prova oss gärna!

Butiken på nätet: www.tkdesign.se | Vår hemsida: www.custasparinvest.se tel. 0721-797040 | mail. tkdesign@telia.com

Nöjda kunder sedan 1993!

För 43 år sedan genomfördes den första stamcellstranplantationen i Sverige. Idag används stamceller vid behandling av flera svåra sjukdomar. Dessutom pågår det forskning med stamceller för att bota idag obotliga sjukdomar så som diabetes, MS, CPskador och Alzheimers. Vilka sjukdomar tror Du att vi kommer behandla med stamceller om ytterligare 43 år?

ANNONS

Innovativ vård och omsorg Ergonova Gungstolen

Gungstolsterapi med positiv effekt för välbefinnandet bl.a. hos personer med förvärvad hjärnskada, som drabbats av demens, ADHD eller autismspektrumstörningar.

RotoBed

Vårdsängar med vridfunktion. Ger brukarna och vårdpersonalen en vardag med högre livskvalitet, mindre värk och bättre arbetsmiljö.

Rent på rätt sätt

Riktigt rent, ända från entrén in till hjärtat av renrummet Hög kvalitet med lång livslängd eller effektiva engångsmaterial Effektiva städlösningar till en optimerad kostnad www.vileda-professional.se DN2018.indd 1

2018-05-29 14:12:37

3557

Vi erbjuder kompletta lösningar för hygienisk rengöring

Huvudkontor Sundsvall Box 7047, SE-850 07 Sundsvall Telefon: 060-12 12 30, info@ergonova.se www.ergonova.se

3 Annons

CONTENT WITH A PURPOSE

INSPIRATION – ANALYSSVERIGE.SE

MEST INTRESSANTA VÅRDPRODUKTERNA Foto: Kristina de Geer

Hela denna tematidning är en annons från European Media Partner

Fossilfria plastförkläden för minskad miljöpåverkan Varje år används det 60 miljoner

engångsförkläden bara inom sjukvården i Region Skåne. Överfört till hela landet handlar det om 100 miljoner förkläden. Fram tills nu har de varit tillverkade av fossilbaserad plast. Målsättningen är att sjukvården i Skåne skara vara helt fossilfri senast 2020. För att klara detta har ett intensivt arbete pågått under flera år i ett försök att stimulera fram engångsprodukter tillverkade av mer miljövänliga material. Valet föll initialt på förkläden som används frekvent inom vården.

Någon befintlig produkt som upp-

fyllde våra regionens fanns inte så de gjorde en innovationsupphandling med syfte att stimulera marknaden att ta fram en lämplig produkt. Parallellt med detta fick en

testgrupp av undersköterskor komma med synpunkter på hur förklädena skulle utformas för att fungera i det dagliga vårdarbetet. En industridesigner anlitades för att ta fram en prototyp och en konsultfirma engagerades för att skapa en miljöpåverkansmodell så att vi kunde utvärdera anbu-

dens miljöpåverkan när det gäller material, transporter och avfall. Det färdiga resultatet blev ett förkläde tillverkat av sockerrör, kalk och stärkelse. Efter lite justeringar används det nu i vården på alla Region Skånes sjukhus och vårdcentraler. Intresset från andra landsting att följa efter har också varit stort.

av 3D-teknik kan bli verklighet i framtiden. Det kan komma att få stor betydelse för behandling av patienter med brännskador eller andra svårläkta sår. Patienter med svåra brännskador,

svårläkta sår eller som har stora medfödda födelsemärken är några patientgrupper som behöver stora mängder hud och som på sikt kan bli hjälpta av den nya tekniken. Det menar Lars Kölby, som är professor i plastikkirurgi vid Göteborgs universitet och över-

läkare på Sahlgrenska universitetssjukhuset. Fram tills nu har mycket av

arbetet handlat om att utveckla ett bläck som kan användas för 3D-printing och där levande celler trivs och växer. Forskarna har arbetat med två parallella spår. Dels för att framställa brosk, dels för att framställa hud. Nu arbetar forskarna med collagen, ett kroppseget protein, och det fungerar i labbmiljö. Nästa steg, som forskarna påbörjat, är att testa på möss, där opereras små bitar av 3D-printad hud in. Men

Foto: Dubbe Production

Konstgjord hud tillverkad med hjälp

Foto: Sahlgrenska universitetssjukhuset

3D-teknik för att skapa konstgjord hud

innan man kan överföra tekniken till människa återstår fortfarande mycket arbete. Liknande grundläggande forskningsarbeten pågår på flera andra håll i världen, och det finns all anledning till optimism. Om tekniken med 3D-printing av hud lyckas kommer det få stor betydelse för vården. Dels skulle det betyda mycket för många patienter med svårläkta sår som snabbare kan bli återställda. Dels skulle det spara stora summor för vården som nu går till bland annat såromläggningar.

Klockan som larmar vid fall Många av oss, även äldre, bor

ensamma och dessutom kanske långt från anhöriga. Samtidigt ökar risken att ramla med åldern. Efter att ha fyllt 70 år ramlar vi statistiskt sett i genomsnitt cirka fyra gånger per år. Även om man inte skadar sig har många äldre svårt att komma upp igen, och det händer att människor dör just som en följd av att de blir liggande under en längre tid utan möjlighet att ta sig upp på egen hand. Därför har företaget Bellpal utvecklat en handledsklocka som larmar när

bäraren ramlar eller faller. Förutom att vara en helt vanlig

klocka kan BellPal delvis förutse och agera automatiskt om man skulle ramla. Klockan bygger på AI (artificiell intelligens) med algoritmer som känner av hur vi rör oss. Avviker bärarens rörelsemönster skickas en signal till BellPals servicecenter med sjuksköterskor, som är öppet dygnet runt, och som kan skicka efter hjälp. Klockan riktar sig framför allt

till äldre och andra som lever att aktivt liv, vill ha större frihet och känna sig trygga var de än befinner sig. BellPal är också en trygghet för anhöriga som vet att den som ramlar kan få hjälp snabbt.

Text: Martin Westholm

ANNONS

VISSTE DU ATT..?

Nu lanseras nya

Internationell forskning visar att det finns ett direkt samband mellan sjuksköterskors kunskap och patienternas möjligheter till överlevnad, symtomminskning och välbefinnande.

Webshopen med allt för din hörsel

Få 10% på hela din order med kod: NYAE2018 t.o.m 31-08-2018

160 000

personer med vård- och omsorgsutbildning kommer saknas år 2035.

Batterier, slangar, domer, filter, streamers och mycket mer till dina hörapparater Tillbehörsguiden – hitta rätt, snabbt och enkelt Instegsprodukter för dig som börjar höra dåligt Stort sortiment av hörselskydd för olika ljudmiljöer Rådgivning audionom Kundservice via chat, e-post och telefon Klarna Checkout – fri frakt - snabb leverans www.earstore.se | info@earstore.se Telefon: 08-442 48 99

År 2025

ska Sverige vara bäst i världen på e-hälsoarbete.

190 000

barn och unga vuxna i Sverige lider av någon form av psykisk ohälsa.

Digitala tekniker, som redan nu finns tillgängliga, har potential att i grunden förändra vårdsystemet i Sverige. Digitala lösningar och de nya arbetssätt som de möjliggör kan ge patienter ett större inflytande över sin egen hälsa och vård.

Källor: SCB, Socialstyrelsen, McKinsey och SKL ANNONS ANNONS – SPONSRAT INNEHÅLL

Svensk sjukvård i behov av omvårdnad

Att vården är ett hett område under valåret har nog inte gått någon obemärkt förbi. Frågan är dock betydligt viktigare än att bara ses som ett politiskt slagträ i debatten och enligt Svensk sjuksköterskeförening är det nu vi måste fokusera på omvårdnad inom vården, annars riskerar vårdkvaliteten att försämras radikalt. Svensk sjuksköterskeförening driver just nu en kampanj där man åker runt i landet i husvagn och informerar om vikten av omvårdnad inom vården och sjuksköterskornas betydelse för personcentrerad vård med patienten som partner. Husvagnen kommer även att göra ett besök i Almedalen. – Hittills har vi främst riktat oss mot politiker och beslutsfattare men framåt riktar vi oss även mot patienter och kollegor. Detta är en oerhört viktig kampanj där vi lyfter betydelsen av att patienter inom vården ska få god omvårdnad, säger Ami Hommel, ordförande i Svensk sjuksköterskeförening. Ami menar att dagens vård lägger för mycket vikt vid administrativa och ekonomiska styrsystem i stället för att stödja och utveckla det patientnära omvårdnadsarbetet.

Från Svensk sjuksköterskeförenings håll anser man att denna problematik skulle lösas genom att det fanns sjuksköterskor på samtliga beslutsnivåer. I högsta ledningen behövs en sjuksköterska med hög omvårdnadskompetens som deltar i beslut som påverkar organisationens visioner, mål och prioriteringar. En annan farlig tendens som går i effektiviseringens och nedskärningarnas tecken är att man från politiskt håll vill att alla, som de säger, ska ”jobba på toppen av sin kompetens”. Detta innebär att sjuksköterskor till exempel inte ska hjälpa en patient att äta eller dricka, utan lämna denna uppgift åt undersköterskor eller vårdbiträden. Men patientens tillstånd kan variera och sjuksköterskorna behöver även därför utföta omvårdnad för att kunna bedöma och tolka patienternas status. Om sjuksköterskor enbart utför medicintekniska och läkemedelsrelaterade uppgifter ägnar de dock väldigt lite tid åt varje patient, vilket gör att den möjlighet till interaktion och till en medicinsk bedömning som ett besök med maten utgör går förlorad. – Undersköterskor skall självklart också gå in till patienterna med mat och vatten, men att sjuksköterskorna gör detta ges möjlighet till en helhetsbedömning. Har

patienten ätit upp, hur ser hen ut att må, är hen vid god vigör? Man kan inte ersätta sjuksköterskor med annan kompetens, alla kompetenser behövs. Vi ska jobba i interdisciplinära team, med sjuksköterska, läkare och undersköterska och andra relevanta professioner, inte i stuprör, då blir det bäst för patienterna. God omvårdnad innebär att vi har en humanistisk helhetssyn på patienterna, understryker Ami. Ett annat område man vill belysa med kampanjen är bristen på sjuksköterskor och specialistsjuksköterskor. Från politiskt håll hör man ofta att fler utbildningsplatser ska lösa problemet, men Ami menar att det inte är där skon klämmer. – Det finns i dag tusentals sjuksköterskor som lämnat region och landsting för att de varit missnöjda, och idag i stället jobbar till exempel i Norge, på läkemedelsbolag eller bemanningsbolag, eller helt har lämnat yrket. Dem vill vi ha tillbaka! Politikerna tror att lösningen är att ta in fler studenter, men tyvärr dras många sjuksköterskeutbildningar med stora avhopp, vilket är dåligt såväl för individen som samhällsekonomiskt. Det är både bättre och billigare att satsa på att behålla sjuksköterskorna inom region och landsting, avslutar Ami.

Annons

Hela denna tematidning är en annons från European Media Partner

CONTENT WITH A PURPOSE

AKTUELLT – ANALYSSVERIGE.SE

REGERINGEN SATSAR PÅ VÅRDEN Foto: Kristian Pohl

Regeringen har i vårbudgeten skjutit till mer än 13 miljarder kronor till landstingen och vården, vilket enligt socialminister Annika Strandhäll är det största resurstillskottet till vården i modern tid. Bland särskilda satsningar finns

bland annat 600 miljoner kronor för att möta bemanningsutmaningen och en särskild satsning på att behålla erfarna medarbetare som fortsatt vill och kan vara med och bidra. – Vi gör satsningar för att kapa vårdköer, ge personalen bättre förutsättningar och öka tillgängligheten i vården. I budgeten för 2018 sköt regeringen till ytterligare två miljarder kronor till sjukvårdens personal för att förbättra personalsituationen. Målet är att utveckla vårdens verksamheter genom förbättrade arbetsvillkor, kompetensutveckling, ökad bemanning och utvecklade arbetssätt, förklarar Annika Strandhäll. När det gäller digitaliseringen av

vården ser socialministern att möjligheterna är mycket stora. Sverige har bäst förutsättningar i världen med ett gemensamt finansierat sjukvårdssystem och därför har regeringen målet om att vi ska bli bäst i världen på e-hälsa till 2025. – När jag möter vårdens medarbetare så är det många som är positiva till nya lösningar men oändligt frustrerade över långsamma system som inte pratar med varandra och allt mer jobb som ofta skapas med dubbelregistreringar med mera. Som

”Vi lägger nu i ytterligare en växel i arbetet för digitalisering, varenda kommun och landsting måste vara helt med på tåget tillsammans med staten.”

Ett område som Annika Strandhäll

Annika Strandhäll.

socialdemokrat är jag övertygad om att ett digitalt arbetsmiljölyft är en av de viktigaste insatserna vi kan göra för vårdpersonalen. Men digitaliseringen kan även medföra risker som digitala diagnoser som blir felaktiga eller en ökad utskrivning av antibiotika utan att läkaren träffat patienten. – Här gäller det att ha två tankar i huvudet samtidigt. Vi måste både bejaka teknikutvecklingen och samtidigt säkerställa att rätt vård bedrivs på rätt sätt. Göran Stiernstedt har i sitt utredningsuppdrag från regeringen fått i uppdrag att tydligt definiera mer av regelverket kring digitala vård-

möten och kan också ge förslag på lagförändringar. Samtidigt har Socialstyrelsen ett uppdrag att se över vilken typ av vård som lämpar sig för digitala vårdmöten. Hon konstaterar också att de måste

se till att också digitala vårdmöten omfattas av de regelverk och kontrollsystem som finns för att säkra patientsäkerhet. – Vi kan inte ha en situation där exempelvis antibiotikaförskrivningen skjuter i höjden. Däremot vill jag vara tydlig, vi kan aldrig utforma vårdsystemen utifrån företagens behov utan måste utgå ifrån patienternas

bästa och hur vi ger en bättre och mer jämlik vård i hela landet. Enligt Institutet för Framtidsstudier ligger Sverige efter i digitaliseringen inom offentlig sektor, dels jämfört med industrin och dels jämfört med andra länder. – Ja, det är lite problematiskt, inte minst med tanke på våra förutsättningar. Vi lägger nu i ytterligare en växel i arbetet för digitalisering, varenda kommun och landsting måste vara helt med på tåget tillsammans med staten. Här har vi nu fått till en gemensam organisation för att driva på arbetet framåt, det är avgörande.

lyfter fram som särskilt viktigt att hantera är den ökande psykiska ohälsan, inte minst inom den offentliga vården. – Vi måste ta detta på allvar. Vi kan inte ha en ordning där välfärdens medarbetare på alla nivåer mår sämre än befolkningen i stort. Regeringen har tillsammans med arbetsmarknadens parter dragit igång ett arbete för friskare arbetsplatser där fackförbunden och arbetsgivarna gemensamt diskuterar hur vi får friskare arbetsplatser. Text: Ylva Sjönell

INFÖR VALET 2018: ANALYSSVERIGE.SE Makthavarna står till svars om vården! Läs mer på analyssverige.se ANNONS

Plastikkirurgi i trygg och omvårdande miljö

Legitimerad läkare Leif Gylbert med specialistområde plastikkirurgi erbjuder estetisk och rekonstruktiv plastikkirurgi i en trygg och omvårdande miljö på Sophiahemmet. En väg till ökad livskvalitet - välkommen med din förfrågan!

P L A S T I K K I R U R G E N L E I F G Y L B E R T – 2 0 Å R PÅ S O P H I A H E M M E T 2 0 1 5 Tel: 08-21 01 01 Box 5605, 114 86 Stockholm Valhallavägen 91,Hus A www.sophiahemmet.se www.plastikkirurgen.com info@plastikkirurgen.com

Lokaler för hela livet Träffa oss och våra kollegor under Almedalsveckan

Sara Östmark Affärsutvecklingschef & vVD

Eva Kriegelstein Projektutvecklingschef

Mattias Tegefjord Förvaltningschef

Stenvalvet äger och förvaltar ca 120 fastigheter i 42 kommuner

Fastighets AB Stenvalvet, Adolf Fredriks Kyrkogata 2, 111 37 Stockholm | stenvalvet.se ANNONS ANNONS – SPONSRAT INNEHÅLL

Både vårdtagare och vårdgivare har stor nytta av läkemedelsrobotar Ny smart välfärdsteknologi kan göra vården säkrare, vårdtagarna tryggare och kostnaderna lägre. Ett bra exempel på detta är den läkemedelsrobot som allt fler kommuner, exempelvis Arvika, börjat använda med goda resultat.

Just nu pågår en omfattande digitalisering av sjukvården – både på sjukhus och på vårdcentraler men också i den kommunala hemsjukvården. Nya produkter och arbetsmetoder växer fram som både förenklar och förbättrar vården samtidigt som de sparar pengar och ökar den tid personalen har för varje enskild vårdtagare. En av dessa är den tjänst för automatisk läkemedelsdosering som utvecklats av tjänsteföretaget Evondos, och som allt fler kommuner i Sverige använder. – Tack vare vår läkemedelsrobot, som säkerställer att vårdtagarna får rätt läkemedel, i rätt mängd och vid rätt tid, ökar följsamheten i läkemedelsbehandlingen bland äldre och multisjuka. Detta gäller inte minst för det växande antalet vårdtagare som har någon form av minnessvårigheter, säger Clarence Jacobson som är VD för Evondos i Sverige. – Rätt läkemedelsbehandling

innebär positiva effekter på vårdtagarnas hälsa samtidigt som känslan av självständighet ökar. Den talande roboten placeras i vårdtagarens hem. Roboten laddas med patientens läkemedel (Apodos) för upp till 14 dagar och sedan portionerar roboten ut rätt läkemedel vid rätt tillfälle, exempelvis morgon, middag och kväll. – När det är dags att ta läkemedlet säger roboten till och lämnar ut rätt dos. Det minimerar risken för felmedicinering samtidigt som följsamheten i behandlingen ökar. Roboten kan också programmeras så att den talar det språk som är användarens modersmål, förklarar Clarence Jacobson. Om patienten ändå inte tar sina läkemedel går ett larm till vårdpersonalen och läkemedlet låses in i ett särskilt fack i roboten. – En annan stor fördel med

Clarence Jacobson VD för Evondos i Sverige roboten är att läkemedelskedjan förblir obruten med full spårbarhet från läkare till patient. Förutom att läkemedelsroboten förbättrar patientsäkerheten ger den mer tid för personalen att arbeta med omvårdnad. – När man inte behöver besöka vårdtagarna flera gånger om dagen för att dela medicin blir det mer tid för ett längre besök då man i lugn och ro kan sitta ned med vårdtagaren och på så sätt få en djupare relation och möjlighet att skaffa sig en bild av hur personen mår. Eller som en vårdtagare uttryckte det: – Innan fick jag besök av vård-

personalen fyra gånger per dag för att de skulle ge mig medicin. Jag upplevde att personalen var här hela tiden och det störde mig. Med läkemedelsroboten kan jag nu själv ta min medicin. Kliniska studier visar också att följsamheten med läkemedelsrobot ligger på över 99 procent. Hela 97 procent av vårdtagarna uppgav också att de var nöjda och att det fungerade bra. En annan studie som gjorts av statliga forskningsinstitutet RISE i Linköping visar på flera nyttoeffekter – bland annat ökad hälsa och välmående, ökad trygghet i hemmet, mindre oro bland anhöriga, ökad självständighet och självtillit samt färre läkarbesök. – För själva verksamheten innebar införandet av läkemedelsroboten förbättrad arbetsmiljö med mer tid till vårdtagare, mindre stress och säkrare

läkemedelshantering. Och för samhället betydde det både direkta och indirekta kostnadsbesparingar när arbetet kunde planeras bättre samtidigt som man fick möjlighet att ge bättre service till fler vårdtagare utan att öka vårdpersonalen, berättar Clarence Jacobson. En av de kommuner som infört läkemedelsrobotar är Arvika. – Det vi kunde spara in genom minskade besök och resor med två av Evondos läkemedelsautomater finansierade samtliga nio automater under en testperiod. Pengar som vi kunde omfördela och använda där de gör större nytta, exempelvis till sociala aktiviteter, säger Elisabeth Lejroth, systemadministratör i kommunen. Nyligen vann Evondos också en upphandling som omfattar 11 kommuner i Värmland, inklusive Karlstad. På andra håll i landet finns också ett växande intresse för läkemedelsrobotar inom hemsjukvården, bland annat i Stockholm. – När tekniken, som i det här fallet, innebär så många fördelar finns det inga skäl att avvakta, säger Clarence Jacobson. Vill man få ytterligare fakta är det bara att kontakta oss på Evondos.

Annons

CONTENT WITH A PURPOSE

AKTUELLT – ANALYSSVERIGE.SE

Foto: Pressbild

Hela denna tematidning är en annons från European Media Partner

HÄR ÄR SVERIGES BÄSTA SJUKHUS Inom cancersjukvården, där Norrlands universitetssjukhus ligger långt framme, är kirurgi en viktig faktor.

Norrlands universitetssjukhus, Nus, i Umeå är Sveriges bästa sjukhus. 150 parametrar har jämförts och när dessa vägts samman hamnar Nus överst. Dessutom har Nus Sveriges mest nöjda patienter. Det är tredje gången som Norr-

lands universitetssjukhus i Umeå seglar upp som vinnare i kategorin Sveriges bästa universitetssjukhus. Den här gången, liksom tidigare, i tuff konkurrens med bland annat Universitetssjukhuset i Linköping och Karolinska universitetssjukhuset som kommer på andra respektive tredje plats. Bakom utmärkelsen står Dagens Medicin. – Naturligtvis är vi både glada och stolta över utmärkelsen, säger Ann-Christin Sundberg som är hälso- och sjukvårdsdirektör i Västerbottens läns landsting. Det visar på att vårt arbete är uppskattat och att vi ligger väl till jämfört med andra universitetssjukhus i landet. Det är en lång rad parametrar som

har bedömts och vägts in. Allra tyngst väger den medicinska kvaliteten, men även hur sjukhusen klarar överbeläggningar, vänteti-

der på akuten, ekonomi och hur personalens rutiner följs har stor betydelse. Inom den medicinska kvaliteten finns tolv delkategorier: hjärtsjukvård, strokesjukvård, kärlkirurgi, cancersjukvård, diabetes, förlossning, ortopedi, ljumskbråck, gynekologisk kirurgi, intensivvård, psykiatri samt njursvikt. Generellt sett hamnar NUS högt men hamnar allra högst när det gäller exempelvis cancervård. – Det är många som ligger bakom den här framgången, inte minst de som dagligen arbetar ute i verksamheten och möter patienterna och deras anhöriga. Nu har vi fått ännu ett konkret bevis på att vi lyckas hålla hög kvalitet på den högspecialiserade sjukhusvården, understryker Ann-Christin Sundberg. Under senare tid har sjukvårds-

ledningen, förutom det rent medicinska, arbetat mycket med att förbättra tillgängligheten. – Just tillgängligheten är ju en av de stora utmaningarna som alla inom vården brottas med. Jag tycker att vi kommit en god bit på vägen även om det fortfarande

”Det är många som ligger bakom den här framgången, inte minst de som dagligen arbetar ute i verksamheten och möter patienterna och deras anhöriga.”

finns en hel del kvar att göra. Det finns alltid en förbättringspotential i allt vi gör. Ann-Christin Sundberg pekar vidare

på att Nus har en prestigelös organisation med lätt för att samarbeta över gränserna. – Vi är ett relativt litet universitetssjukhus och kan agera snabbt om problem uppstår. De olika klinikerna hjälps åt när så krävs.

Sedan har vi en arbetsplats där man trivs. Det bidrar naturligtvis också till att vi kan leverera bra resultat. Närheten till Umeå universitet och den forskning som bedrivs där är givetvis också betydelsefull i sammanhanget, menar Ann-Christin Sundberg. – Mycket av den forskning som bedrivs ligger utan tvekan i framkant! Hon framhåller också vikten av ett nära samarbeta med de två övriga sjukhusen i länet – sjukhusen i Skellefteå och Lycksele. – Med de begränsade ekonomiska resurser vi har att röra oss med, tycker jag att vi får ut mycket sjukvård för pengarna. Och det verkar det också som om invånarna i länet håller med om. Att patienterna tycker att vi gör ett bra arbete är det bästa betyget man kan få. Vilka är då de stora framtidsutmaningarna som Norrlands universitetssjukhus står inför de närmast kommande åren? – Först och främst gäller det för oss att behålla en tillräcklig bredd för att kunna vara den sista länken i sjukvården i norra Sverige. Men det handlar också om att se

till och stimulera så att alla verkligen gör sitt yttersta i det dagliga arbetet, förklarar Ann-Christin Sundberg. – Som arbetsgivare har vi ett stort ansvar. En annan viktig uppgift framöver

blir att säkra personaltillgången, både när det gäller läkare och sjuksköterskor. – Vi står inför stora pensionsavgångar precis som vården i hela Sverige, men jämfört med landstingen längre söder ut måste vi förlita oss mer på den egna utbildningen. – Det är avgörande för vår verksamhet att det inte bli ett kunskapsglapp när äldre medarbetare går i pension. Samtidigt är det naturligtvis positivt att nya medarbetare innebär nya influenser och idéer som kan utveckla vår verksamhet ytterligare. – Självklart vill vi ligga i topp även nästa år och nästa… Text: Martin Westholm

UPPSVING ANALYSSVERIGE.SE Life Science är på Frammarsch i Sverige igen! Läs mer på analyssverige.se

Almedalsveckan är en fest som många föräldrar tar med sig hem. Tyvärr ser många föräldrar sommaren som ett enda långt firande. Därför anordnar Trygga Barnen aktiviteter för barn som växer upp i familjer med psykisk ohälsa, alkohol- och missbruksproblem. Om du vill bidra till fler glada sommarlov kan du läsa mer om vårt arbete på www.tryggabarnen.org eller swisha en gåva till 123 276 57 09.

Livskvalité genom friskvård! Studier visar att välmående och läkning hör ihop! På vår klinik arbetar läkare och olika terapeuter med mångårig erfarenhet inom Holistisk terapi. Hos oss får du ökad kunskap om sambandet mellan immunförsvar, kost, livsstil, mental hälsa och livskvalité. Du får stärkande behandlingar, stresshantering, coaching, rehabiliteringsträning utan belastning, infrarödbastu, bad, massage, Ayur Veda, Qi Gong mm. Vi gör även matintoleranstester, blodanalyser, tungmetallanalyser och vi jobbar med tungmetallavgiftning. Vi har också ett brett sortiment av kosttillskott och naturläkemedel, bl.a. vår favorit Relevit som är effektiv mot smärta. Välkommen att höra av dig till oss för personlig rådgivning! Santa Monica Rehabiliteringscenter AB Hemsida: www.santamonica.se E-post: info@santamonica.se Tfn 0515-868 90

ANNONS

ANNONS – SPONSRAT INNEHÅLL

Framgångsrik digitalisering för Varas invånare Vara kommun i Västergötland ligger mitt på den bördiga västgötaslätten. Här bor ca 16 000 invånare och kommunen är känd för sitt driv, att våga satsa och se lite längre. Socialförvaltningen startade redan 2007 sin digitala resa och sedan dess har utvecklingen gått snabbt. Idag ligger förvaltningen i framkant för sitt arbete med välfärdsteknik.

effekt av den nya tekniken är att antalet fallolyckor också har minskat, säger Catarina. Under hösten kommer även utredas möjligheten att införa digital tillsyn på särskilda boenden, samt under dagtid i ordinärt boende.

Britta Gruvaeus och Catarina Bergqvist.

Kommunen var tidigt ute med att tänka digitalisering och 2011 tog kommunens politiker ett strategiskt beslut om bredbandsutbyggnad. Idag har 100 % av de som bor på landsbygden och i tätorterna möjlighet att koppla upp sig med bredband. I framkant med välfärdsteknik När framtidens behov av hemtjänstinsatser ökar bör smartare och effektivare arbetssätt hittas. Samtidigt som kvalitén på utförda insatser förväntas bibehållas. För att kunna möta detta ökade behov såg socialförvaltningen över möjligheten att utöka och utveckla befintliga digitala

”

Ylva Morén Socialchef

tjänster inom förvaltningen. Detta har resulterat i att Vara kommun är bäst i Sverige på tillsyn via kamera nattetid om man ser till antalet invånare. I maj månad fanns 20 kameror installerade hos kommunens kunder. Vilket innebär att 0,13 % av befolkningen i kommunen har en kamera. Detta gav Vara kommun priset ”Årets breddinförande 2018” vid Phoniros användardagar tidigare i år. Framgångsfaktorer vid införandet har varit engagerad och kunnig personal som spridit information på ett inspirerande och positivt sätt till både kunder och anhöriga.

Kameran skapar trygghet Britta Gruvaeus har haft sin nattkamera i snart ett år. Kameran ger henne trygghet och en möjlighet att sova gott hela natten utan att bli väckt av hemtjänstens personal. Britta är väldigt nöjd med sin kamera. Nu har hon ställt sig i kö till annat boende men hoppas få ta med sig ”sin lilla uggla” dit. Catarina Bergqvist är ansvarig för införandet av kameror i hemmen. – Införandet av nattkameror har även haft mycket positiva effekter för vår personal med mindre stress och en avsevärd minskning av antal körda mil under nätterna. En annan positiv

”Drivkraften i välfärdsteknik är att fokusera på kvalitét för den enskilde före ekonomi. Det har varit en utgångspunkt för vårt arbete i Vara kommun”

Annons

Hela denna tematidning är en annons från European Media Partner

CONTENT WITH A PURPOSE

PROFIL – ANALYSSVERIGE.SE

HAN ÄR MÄKTIGAST INOM SVENSK SJUKVÅRD Anders Henriksson är en Sveriges mest inflytelserika sjukvårdspolitiker. Dessutom med tydliga åsikter om hur framtidens vård ska organiseras och effektiviseras. För det behövs om vården ska hålla samma höga klass som den gör i dag!

För de allra flesta är han nog

en doldis. Men för alla som på något sätt är involverade i svensk sjukvård och debatten om dess framtid är Anders Henriksson raka motsatsen. En riktig superkändis som har sitt finger med i det mesta. Till vardags hittar man honom i Kalmar där han är socialdemokratiskt landstingsråd. På riksplanet har han rollen som 1:e vice ordförande i SKL (Sveriges Kommuner och Landsting). Med sin långa erfarenhet som politiker inom svensk hälso- och sjukvård har han fått en närmast unik roll och stort förtroende från alla politiska och professionella läger. Förra året utsågs han till Sveriges

mäktigaste inom sjukvården. Anders Henriksson är bestämd på en punkt. Sverige har en sjukvård i världsklass som tål att jämföras, både när det gäller

kunna bli ännu bättre, säger han. – Vi blir fler äldre. Och vi blir fler yngre samtidigt som vi blir färre som är i arbetsför ålder. Det betyder att behovet av hälso- och sjukvård kommer att öka och för att klara detta måste vården utvecklas. – Dessutom ökar våra förväntningar på vad vården kan och ska åstadkomma. Under senare tid har primärvården

varit satt under lupp. Många som arbetar på vårdcentraler, såväl privata som offentligt drivna, kan vittna om en allt tyngre arbetsbörd, ökad stress och en frustration att inte alltid hinna med riktigt som man vill. – Det är en utveckling som måste brytas. För att göra det finns det flera vägar att gå. Mer resurser, både ekonomiska och personella, måste till. Men det handlar också om att vården mås-

”Vi behöver också fortsätta diskussionen om yrkesrollernas innehåll.” kvalitet och vad medborgarna får för varje inbetald skattekrona. – Därmed inte sagt att det inte finns potential för att vården ska

te bli bättre på att effektivisera sitt arbete, säger Anders Henriksson. – Det kan ske på olika sätt, bland annat genom att ny teknik

införs. Men också genom att patienten får möjlighet att träffa fler yrkeskategorier redan i ett initialt skede för en första bedömning. Det kan vara allt från sjuksköterska och fysioterapeut till arbetsterapeut och psykolog. Doktorn är inte alltid den som har alla svaren! – Samtidigt finns det ett stort

rekryteringsbehov, både när det gäller läkare och sjuksköterskor. Vi behöver också fortsätta diskussionen om yrkesrollernas innehåll. Kan sjuksköterskor göra en del av det läkare gör i dag? Kan undersköterskor göra mer av det sjuksköterskor gör i dag och så vidare. Ett annat viktigt arbete, som An-

ders Henriksson lyfter fram, är att förstärka och förbättra samarbetet mellan den sjukvård som bedrivs av landstingen och den som drivs av kommunerna. – Här finns möjlighet till kraftsamling, framför allt genom digitaliseringens möjligheter. Vi måste bli bättre på att hitta standardiserade lösningar, gemensamma regler och ett gemensamt språk, framhåller Anders Henriksson. – Mycket arbete pågår, till exempel att skapa system som gör att alla journalsystem kan ”prata”

med varandra, men också att läkare får tillgång till patientens kompletta läkemedelslista. Så är det fortfarande inte på alla håll. – Det är naturligtvis viktig kunskap för läkare att ha tillgång till. Annars kan vården i sämsta fall bli rent kontraproduktiv om exempelvis ett läkemedel interagerar med ett annat så att den önskade effekten tas bort eller i värsta fall skapar nya problem. Anders Henriksson återkommer till

digitaliseringens betydelse för vården. – Digitaliseringen är naturligtvis inte lösningen på alla problem. Men utan tvekan har och kommer den att ha stor betydelse för vården. I framtiden kommer människor inte nödvändigtvis behöva komma till vården utan vården kan komma hem till människor. – Med digital teknik kan man tänka sig att flera saker kan skötas genom att patienten är uppkopplad mot sin vårdcentral. Exempelvis skulle diabetespatienter och patienter som har någon form av hjärt-kärlsjukdom fortlöpande kunna lämna prov på distans, förklarar Anders Henriksson. Ett annat område som han vill

lyfta fram är vårdens behov av att arbeta mer förebyggande.

– Kanske kan så mycket som 80 procent av de faktorer som orsakar kroniska sjukdomar förebyggas. Här vilar ansvaret både på vården, men framför allt på den enskilde. Det måste ju vara bättre att slippa bli sjuk än att få en sjukdom som är livslång. – I framtiden är jag övertygad om att vi kommer att få se fler livsstilsmottagningar. Det kan handla om att få rätt motivation och verktyg för att kunna sluta röka, börja träna och lära sig att äta en mer nyttig och allsidig kost, men också för att klara stress och psykiska problem. Hur kommer då vården att se ut

om låt säga 20 år från nu? Den kommer att vara betydligt mer patientanpassad än vad den är nu och dessutom mer flexibel. Det kommer att finnas fler vägar in till vården. Man ska kunna klicka sig in, ringa in eller gå in. Digitaliseringen kommer också göra det möjligt att förenkla vård vid enklare problem. – Systemet med nätdoktorer, som vi ser i dag, tror jag har kommit för att stanna samtidigt som det inte får trycka undan annan vård. Jag ser den mer som ett komplement. Text: Martin Westholm

ANNONS

ILCO är en ideell organisation som arbetar för att påverka politiker och myndigheter så att människor i vår målgrupp ska få tillgång de bästa diagnos- och behandlingsmetoderna. Vår målgrupp är människor som drabbas av sjukdomar eller missbildningar i tarm– eller urinsystem samt deras närstående.

Det är valår i år, så nu har de politiska partierna börjat leverera sitt valfläsk som vi ska konsumera fram till valet i september. När det gäller den svenska vården och jämlikheten inom densamma, levererar partierna inga stora och revolutionerande fläskstekar, det blir snarare små fläsktärningar, som inte ens ger smak på ärtsoppan. Dessa ska satsas i ett, oj då ursäkta, tjugoen förlegade och byråkratiserade vårdsystem som vårt lilla land fortfarande sedan 1862 är indelat i.

För 35 år sedan fick vi Hälso- och sjukvårdslagen som säger ”en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen”.

Blir du allvarligt sjuk så gäller det att du är bosatt hos ”rätt” huvudman för att få en vinstlott i vårt nuvarande vårdlotteri!

Efter 35 års tuggande av denna lag är orättvisorna, ojämlikheten och de geografiska skillnaderna större än när lagen stiftades. 2017 ersattes ovanstående lag av SFS 2017:30 men målparagrafen är densamma. Nu kan vi kanske förvänta oss ytterligare 35 års tuggande av en ny papperslag med i stort sett samma innehåll.

Enda botemedlet är ett nationellt vårdsystem, där staten ska utfärda riktlinjer som sjukvårdssystemet enligt en ny lagstiftning måste följa!

När ska ansvariga politiker börja fatta att vården och systemet befinner sig i allvarlig nationell kris! När vårt land drabbas av en nationell kris brukar eller ska partierna i riksdagen samarbeta och söka en nationell lösning på problmet. Människor dör varje dag på grund av olikheterna i behandlingsme-toderna mellan de tjugoen olika vårdsystemen. Vissa landsting inför de effektivaste behandlingsmetoderna medan andra inte har ”ekonomiska möjligheter” eller har andra orsaker till att inte följa givna riktlinjer.

Snälla riksdagsledamöter!

Sluta att inför valet överträffa varandra med att dela ut små valfläsktärningar till de föråldrade sjukvårdssystemen! Satsa i stället på att komma överens i en parlamentarisk överenskommelse om att starta uppbygnaden av ett nationellt och jämlikt vårdsystem för hela Sveriges befolkning, oavsett var i landet vi är bosatta!

o lco.c i . w ww

Telefon: 08-546 40 520 E-post: info@ilco.nu Post– och besöksadress: Hamngatan 15 B, 172 66 Sundbyberg

Annons

Hela denna tematidning är en annons från European Media Partner

CONTENT WITH A PURPOSE

STÅLBAD ELLER TVÅLBAD, VÅRDEN MÅSTE FÖRÄNDRAS Foto: MedHelp

Foto: Per Carlsson

ANALYSSVERIGE.SE 15

Jonas Sareld, marknadschef och ansvarig för samhällskontakter på MedHelp.

Digitaliseringen av samhället pågår för fullt och påverkar oss vare sig vi vill det eller inte. Det gäller även inom sjukvården. Ett argument är att digitalisering är nödvändig för att vården i framtiden ska kunna leverera på samma höga nivå som i dag när befolkningen växer snabbt plus och äldre och multisjuka med stora vårdbehov blir fler. Ett annat argument är att digitaliseringen av vården genom självbetjäning är ett sätt att ge individen makt och kontroll över sin egen hälsa. Samtidigt ökar kraven från alla sällansjuka att snabbt få kontakt med vården. Något som är svårt i den dagliga vården i dag och som skapar frustration. – Vården måste genomgå samma digitala transformering som andra branscher har gjort de sista tio åren. Frigör innovativa arbetssätt med digital teknik, möt den moderna invånarens behov, både effektivare men framförallt bättre, säger Jonas Sareld, marknadschef och ansvarig för samhällskontakter på vårdföretaget MedHelp.

FAKTA Namn: Anders Henriksson Ålder: 55 Bor: i Kalmar

Text: Martin Westholm ANNONS

VÄLKOMMEN PÅ FRUKOSTMÖTE Nära vård på nya sätt – unika förutsättningar skapar nya lösningar

Tid: 3 juli 8–9, frukost serveras från 7.30 Plats: Cramérgatan 8, Norrbottensarenan Norrbotten ligger före de flesta regioner i Sverige i den demografiska utvecklingen med en ökad andel äldre – det ställer helt nya krav på vår hälso- och sjukvård. Den digitala utvecklingen, utvecklade yrkesroller och samarbete är förutsättningar för att lyckas. Vårt demografiska försprång tvingar oss att tänka nytt och söka nya lösningar. I vår kloka panel har vi bl a Anna Nergårdh, Utredare för Samordnad utveckling för god och nära vård Inger Ros, ordförande för Riksförbundet HjärtLung Anders Ekholm, Vice VD Institutet för framtidsstudier Elisabet Eero, Övertorneå Hälsocentral

Region Norrbotten samordnar ett gemensamt norrbottensprogram i Almedalen på temat Hållbar utveckling i Arktis. Besök oss gärna i vårt Norrbottenstält där vi har ett fullspäckat program med aktiviteter och seminarier måndag – onsdag. Alla seminarier direktsänds på vår hemsida där även det kompletta programmet presenteras: www.norrbotten.se/almedalen

Annons

Hela denna tematidning är en annons från European Media Partner

CONTENT WITH A PURPOSE

AKTUELLT – ANALYSSVERIGE.SE

FRAMTIDENS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD FINNS REDAN I ÖVERTORNEÅ Foto: Charlotte Högnelid

En allt äldre befolkning ställer nya krav på vården. I Övertorneå är framtiden redan här och med den nya kreativa sätt att arbeta för att kunna ge en god hälsooch sjukvård.

Redan i dag har Övertorneå en

befolkning där 30 procent är 65 år eller äldre. Om 20 år kommer 60 procent att vara äldre än 65 år. Det är en demografisk utmaning som heter duga. – Vi ligger 10–15 år före storstäderna där man ännu inte förstått vilka utmaningar som väntar med en växande andel av befolkningen som inte bara blir äldre och äldre utan också många gånger har en kronisk sjukdom eller är multisjuka, säger Elisabeth Eero som är verksamhetschef på Övertorneå hälsocentral. Och hon om någon bör veta. – Vill vi upprätthålla en god hälso- och sjukvård i framtiden även i glesbygd måste vi tänka om, lära oss att arbeta smartare och proaktivt samt använda de resurser vi har på bästa tänkbara sätt. Men också använda oss av ny teknik som kan underlätta både för patienterna och för vården. – I stället för att ha patienten i fokus måste vi lära oss att utgå från patienternas fokus. Det kanske låter som ungefär samma sak men det är en stor skillnad i synsätt. Region Norrbotten och Övertorneå

kommun har redan inlett ett nära samarbete när det gäller vård och omsorg. – Det fungerar inte att ha två parallella organisationer, särskilt

Vad säger då invånarna i Över-

torneå? – Överlag är det min uppfattning att man är positiva. Det är uppskattat att vården kommer hem, att man inte alltid måste träffa en läkare för att få hjälp, samtidigt som det finns en förståelse för att resurserna måste användas på ett sätt som gör att de räcker till alla. Mycket arbete läggs också ner på

Lisbet Löpare-Johansson, utvecklingschef vid Region Norrbotten, tillsammans med Elisabeth Eero, verksamhetschef vid Övertorneå Hälsocentral.

inte när antalet anställda inte räcker till och det är svårt att hitta rätt kompetens, förklarar Elisabeth Eero. I Övertorneå har man löst det

genom att kommunalt anställda sjuksköterskor och sjuksköterskorna på regionens hälsocentral delar på nattbemanningen på sjuksköterskenivå. Inom kort planerar man att utöka samarbetet till att även omfatta kvällar och helger. Och mer samarbete är att vänta där så går. Ett annat sätt har varit att introducera avancerade kliniska sjuksköterskor. – Det är sjuksköterskor som gått en 90-poängs påbyggnadsut-

”I stället för att ha patienten i fokus måste vi lära oss att utgå från patienternas fokus.” bildning som ger dem ett utökat arbetsfält. Det kan handla om allt från patientbesök till att beställa labbprover och skriva remiss till röntgen. Samtidigt har de i samband med mer svårbedömda fall alltid tillgång till en läkare att konsultera.

Det kan också handla om vård på rätt nivå, exempelvis att patienter med ryggont eller som har ett annat behov av sjukgymnastik remitteras direkt till en fysioterapeut utan att först ha träffat en läkare. I det nya sättet att arbeta ingår ock-

så att använda ny digital teknik. En större del av vården – undersökningar och uppföljning – kan då ske hemma hos patienten. – På så sätt slipper patienten, som här i glesbygden, resa lång och tröttande sträckor för rutinkontroller. Samtidigt kan vårdens tid och resurser fördelas bättre till de patienter som har störst behov, säger Elisabeth Eero.

förebyggande insatser och på att våga tänka i nya och för vården ibland annorlunda banor utan att rucka på den medicinska kvaliteten. – Det är en utveckling som vi kommer att få se mer av, poängterar Lisbeth Löpare-Johansson som är utvecklingsdirektör inom Region Norrbotten. – Vårt demografiska försprång har tvingat oss att hitta nya lösningar och det finns ett stort intresse i omvärlden för hur vi arbetar. Med målet om en hälsooch sjukvård som arbetar mer hälsofrämjande, ser patienten som en aktiv partner och använder digitaliseringen och samverkan med övriga samhällsaktörer som möjliggörare är vi med och formar den nya välfärden. Text: Martin Westholm

PER HOLKNEKT... ANALYSSVERIGE.SE ...talar om den svåra tiden, läs hela reportaget på analyssverige.se

Foto: Lena Mangematin

ANNONS

Vi utbildar för framtidens hälso- och sjukvård Vill du arbeta med människor och med din kunskap hjälpa andra? Utbilda dig till sjuksköterska. Röda Korsets Högskola är en av Sveriges mest attraktiva högskolor inom sjuksköterskeutbildning. Här får du inte bara en bra utbildning utan också ett globalt perspektiv som är både intressant och utmanande. Välkommen du också. Läs mer på: www.rkh.se ”I grunden är vi som vilken sjuksköterskeutbildning som helst, fast vi har utöver det fokus på global hälsa och global omvårdnad som en följd av vårt nära samarbete med nationella och globala aktörer. Vi bedriver också forskning inom flera områden, bland annat teknik och hälsa, hälsa i globala transitioner och resiliens, till exempel med anknytning till socialt utanförskap, fattigdom, katastrofer och konflikter.” /Louise Stjernberg, rektor för Röda Korsets Högskola i Stockholm.

ANNONS

VI FRAMTIDSSÄKRAR SVENSK SJUKVÅRD.

Svensk hälso- och sjukvård står inför många utmaningar. Tillgång till rätt information i rätt tid är avgörande för bra beslut i vården, men dagens vårdinformationssystem är inte anpassade för dagens patienter. Vi erbjuder en lösning som gör att vårdinformationen följer patienten, var hon än befinner sig, och som tar hand om den information som alla tusentals befintliga system genererar.

Varje dag används våra lösningar av miljontals människor som vill göra skillnad. Vårt system gör det möjligt. Under Almedalsveckan 2018 medverkar vi direkt eller indirekt i fyra seminarier: InterSystems eget seminarium i Digidalen tisdag 3/7 kl 12:45. Tillsammans med partners i Digidalen tisdag 3/7 kl 16:30, i Häggska huset onsdag 4/7 kl 13:30 samt i Hälsodalen onsdag 4/7 kl 13:00.

Annons

CONTENT WITH A PURPOSE

Foto: Kristian Pohl/Regeringskansliet

AKTUELLT – ANALYSSVERIGE.SE

SJUKSKÖTERSKEUTBILDNING MED EN UNIK NISCH

Foto: Lena Mangematin

Foto: Andy Dean Photography

Hela denna tematidning är en annons från European Media Partner

Louise Stjernberg är rektor för Röda Korsets Högskola i Stockholm.

Berätta om er verksamhet!

Agneta Karlsson, statssekreterare vid Socialdepartementet.

E-HÄLSA PÅ GOD VÄG FÖRÄNDRA VÅRDEN I GRUNDEN Om sju år ska Sverige vara världsledande på att ta tillvara på digitaliseringens möjligheter inom hälso- och sjukvården. Syftet är att främja jämlik hälsa, delaktighet och ta till vara på enskildas resurser. Enkelt uttryckt – Sverige ska vara bäst på e-hälsa. Sverige ligger redan tillsammans

med bland annat Danmark och Estland långt framme när det gäller digitalisering av vården. Nästan alla recept är i dag elektroniska liksom alla patientjournaler. Men säg det som inte kan bli ännu bättre? – Det har också varit utgångspunkten för vårt arbete. Vi har förutsättningarna för att bli bäst i världen, säger Agneta Karlsson som är statssekreterare vid Socialdepartementet. Vision 2025 innebär exempelvis att ett tydligt och bra regelverk ska komma på plats för vårdens aktörer, landstingen och kommunerna. – Ibland finns det en okunnighet om regler och hur dessa ska tolkas. Därför behövs det en översyn liksom en större samsyn inom området. – Men det handlar också om att introducera gemensamma standarder och ett gemensamt språk för att underlätta kommunikationen. Som det är i dag haltar det på sina håll. Det behöver

bli tydligare och mer prioriterat, inte minst för att den information som finns ska uttryckas på samma sätt, oavsett vem vårdgivaren är. Det är en hygienfaktor för kliv framåt i digitaliseringsarbetet.

Digitaliseringen av vården sker ock-

så på en rad andra sätt. Fram över kommer det att bli allt tydligare för såväl vårdtagare som personal inom vård och omsorg. Meningen är att den nya tekniken ska göra det enklare för människor att vara delaktiga i sin vård, och här är Sverige redan på god väg. Var och en ska enkelt kunna ta del av sin sjukjournal, men också kunna kommunicera med exempelvis sin vårdcentral eller sin specialistläkare. – Särskilt viktigt är det för människor med en kronisk sjukdom, exempelvis diabetes. Med hjälp av digital teknik kan man kontinuerligt lämna information om sina blodsockervärden, sitt blodtryck och annat. På så sätt kan vården få aktuell information på samma gång som behovet av att träffa en läkare eller diabetessköterska kan minskas och att man som patient kallas när det bara verkligen behövs. Det gör att fokus kan läggas på annat, exempelvis hur man kan förändra sin livsstil för en bättre hälsa, förklarar Agneta Karlsson. Den digitala tekniken kommer

också underlätta arbetet mellan läkare, vårdcentraler och sjukhusen. – Genom att skicka en bild till en hudspecialist kan läkaren på vårdcentralen snabbt få besked om patienten har en hudför-

för tunga lyft och annan digital teknik för övervakning av patienterna nattetid. Här kan göras mer också för att skapa mer frihet för den äldre, fortsätter Agneta Karlsson.

”Digitaliseringen kommer dessutom att underlätta för landstingen att ge en god och mer jämlik vård till alla.”

inom vården och omsorgen kommer den digitala tekniken att få stor betydelse när den underlättar det dagliga arbetet. – Dels genom ett bättre informationsflöde som gör att man kan följa upp patienternas hälsa bättre samtidigt som patientkontakten och kontinuiteten kan ökas. Dels genom att avlasta och förenkla för personalen. Det i sin tur gör att tillgängligheten i vården kommer att öka generellt, säger Agneta Karlsson. – Digitaliseringen kommer dessutom att underlätta för landstingen att ge en god och mer jämlik vård till alla. – Med en gemensam målbild som nu finns kan vi också öka pressen på landstingen och kommunerna att skynda på införandet av den nya tekniken. Det kommer vi alla att ha glädje och nytta av.

ändring som eventuellt behöver behandlas av en specialist eller inte. På så sätt kan onödiga läkarbesök undvikas samtidigt som patienten slipper långa resor till en specialistmottagning samtidigt som den som behöver specialistvård snabbare kan få en tid för behandling. Digitaliseringen har fantastiska möjligheter inte minst på landsbygden där avstånden till vården många gånger är längre. – Inom äldreomsorgen har den nya tekniken redan fått ett visst genomslag. Till exempel används i dag på sina håll robotar

Även för personal som arbetar

Text: Martin Westholm

FILIPPA REINFELDT: ANALYSSVERIGE.SE Därför behövs privata aktörer i vården! Diskutera med oss på analyssverige.se

– Röda Korsets högskola har en Sveriges äldsta sjuksköterskeutbildningar och vi har funnit i mer än 150 år. Vi har cirka 900 studenter som studerar för att bli sjuksköterskor och specialistsjuksköterskor inom intensivvård, psykiatri och infektionssjukdomar. Vår forskning har en nisch med samma fokus som utbildningen och Röda Korsets värdegrunder. Även om vi är ett enskilt lärosäte med Svenska Röda korset som huvudman, finansieras vår verksamhet främst av staten och har samma kunskaps- och kvalitetskrav som alla andra lärosäten som utbildar sjuksköterskor. Har ni någon speciell inriktning? – I grunden är vi som vilken sjuksköterskeutbildning som helst, fast vi har utöver det fokus på global hälsa och global omvårdnad som en följd av vårt nära samarbete med nationella och globala aktörer. Vi bedriver också forskning inom flera områden, bland annat hälsa i globala transitioner, till exempel med anknytning till socialt utanförskap, fattigdom, katastrofer och konflikter. Ett annat forskningsområde vi arbetar inom är hälsofrämjande interventioner och resiliens, till exempel om migranters och flyktingars psykiska hälsa och åtgärder för att främja hälsa. Det tredje området handlar om hälsa och teknisk utveckling som bland annat inkluderar samarbete med KTH. Ska man välja er om man vill jobba utomlands? – Utbildning leder till svensk legitimation för arbete i Sverige och även utomlands. Vi har dessutom fokus på kunskap och förståelse för vilka utmaningar och möjligheter det globala perspektivet på omvårdnad har såväl i Sverige som i andra länder och mellan länder. Dessutom får man en inblick i hur det kan vara att arbeta under andra villkor, till exempel kan man få göra viss praktik utomlands.

Text: Martin Westholm

Lär dig känna igen sepsis

Yoga som metod är en viktig del i framtidens vård! MediYoga är en svensk terapeutisk yogaform med fokus på klinisk praktik och forskning.

Ändå känner bara 30 % av svenska folket till vad sepsis är.

Ansträngd andning Diarré & kräkningar Förvirring & sluddrande tal Lågt blodtryck & ökad hjärtfrekvens Låg urinproduktion Fläckar/utslag på huden

Följ oss på

Redan 1997 medverkade vi i Sveriges första yogastudie i Karolinska Institutets regi. Sedan dess har MediYoga medverkat i mer än 90 % av den vetenskapliga forskningen på yoga i Sverige.

Vårt syfte och mission är att skapa en reglerad och kvalitetssäkrad yogaform genom forskning och klinisk utvärdering för användning i svensk hälso- och sjukvård.

Feber och frossa

Lär dig mer om sepsis på sepsisfonden.se.

Forskning • Utbildning • Kunskap

- Yogaformen som används i den svenska sjukvården -

Uppåt 40 000 människor drabbas av sepsis varje år i Sverige. Närmre 20 % av dessa dör.

Om du uppvisar flera av dessa symptom, tveka inte att söka vård. Tidig behandling kan rädda liv!

Swish 1230 24 02 26 BG 900-5265

2010 tog Danderyds Sjukhus det första steget att som första sjukhus i Skandinavien att erbjuda MediYoga som reguljär rehab till hjärtpatienter.

Vi verkar för att i vården öka förståelse och kunskap om vad yoga i grunden är. En holistisk disciplin som varken är religiös eller polititisk bunden men vars innehåll och djup ger människor verktyg att skapa ökad balans och välmående utifrån olika tillstånd. Det råder idag ingen tvekan om att meditation och yoga ger flertalet positiva medicinska effekter!

Just nu medverkar vi i två av världens kanske största yogastudier i sitt slag: Förmaksflimmer på Danderyds Sjukhus och Hjärtsvikt på Karolinska Institutet. MediYoga erbjuds idag på mer än 215 sjukhus och vårdcentraler i Sverige inom flertalet olika kategorier så som t.ex. stress/utmattning, smärta, psykiatri, cancervård, äldrevård, hjärta/kärl och i den palliativa vården m.fl. Välkommen till framtidens vård!

www.mediyoga.se ANNONS DETTA ÄR EN ANNONS FRÅN FOTKOMFORT

FORMGJUTNA INLÄGG

Knä-, höft- och ryggsmärta kan bero på dina fötter

Nu 300:- rabatt till nya kunder Priset blir då 1500:(går ej att kombinera med andra erbjudanden)

OBS! Vid bokning ange rabattkod

VÅRD18

Erbjudande giltigt till 2018-08-15

Har du ryggont eller värk i dina knän? En felaktig fotställning kan vara boven i dramat. En inkorrekt sådan kan orsaka både snedbelastning och negativ påverkan på dina leder. För att lindra besvären kan därför ett första besök hos en fotspecialist vara en god idé.

Klipp ut kupongen och ta med!

Text: Anders Olow

– De vanligaste problemen beror på att vi har trampat ut vårt fotvalv så att vi lägger an mer på insidan av foten. På fackspråk kallas det pronation, förklarar Åsa Vinterman på Fotkomfort, som tillverkar individuellt formgjutna inlägg.

Konstant belastning Oavsett hur aktiv du är under dagen så belastas dina fötter hela tiden. En vanlig promenad belastar din fot i varje steg med 1-1,5 gånger din kroppsvikt, och fyrdubblas vid löpning. Värk i fötterna är därför ingenting konstigt. Men om du går, springer eller joggar regelbundet kan små anatomiska avvikelser ge stora problem. Ansträngningen på fötterna kan därför ge upphov till smärta i rygg, nacke eller höfter. Dagens formgjutna inlägg, anpassade för olika aktiviteter, med aktivt stöd och verkan i en stabil sko kompenserar för detta och förhindrar att du får ont i andra delar av kroppen.

– Vi anpassar inläggen efter era olika aktiviteter såsom löpning, promenader, golf, cykling etc. Därifrån jobbar vi vidare med att anpassa inläggen för dina behov, dina fötter och ditt steg, säger Åsa. De individuella anpassningarna ger optimalt stöd, avlastning och aktiv support när du är i gång. – De formgjutna inläggen underlättar alltså i många situationer. Ägnar man sig exempelvis åt löpträning inför vårens och sommarens lopp behövs ofta extra support för att både fötter och andra leder inte ska ta skada och orsaka smärta.

”Inläggen är smala och smidiga och har stöd för din fot så att du får en neutral fotled”

FOTKOMFORT

Svenskt patent Fotkomforts inlägg bygger på ett svenskt patent som utvecklats under 20 år och företaget har i dag förtroendet att tillverka inlägg till olika idrottslandslag. – Många gör gipsavgjutningar i liggande och obelastat läge. Vi gör avgjutningen i belastat läge eftersom vi menar att det är så din fot ser ut när du påfrestar den. Inläggen är smala och smidiga och har stöd för din fot så att du får en neutral fotled och inte snedställer foten. Dessutom är alla inlägg aktiva vilket innebär att de har en viss svikt i sig, säger Åsa.

Besöket hos Fotkomfort inleds med en grundlig undersökning av dina fötter och du får stå på en så kallad spegellåda för att få dina problem analyserade och åtgärdade. Inläggen både slipas och anpassas efter dina individuella behov och är färdiga efter en dryg timme, varpå man direkt kan gå iväg med sina nya inlägg. Utöver detta så erbjuder Fotkomfort ytterligare hjälp genom att arbeta nära med fotvårdare, kiropraktorer, massörer, naprapater och sjukgymnaster, så att behandlingen blir den helt rätta för just dig.

De vanligaste problemen som folk söker för är till exempel att framvalvet i foten har sjunkit ihop och tånerver som ligger i kläm, även kallat Mortons neurom. Det här känner du av som en kramp i tårna eller känselbortfall. Men även Hallux Valgus är vanligt förekommande, snedställd och förstorad stortåled. Plantar Fasciit och knä-, rygg- och höftproblem likaså. Fotkomfort startade 2010 och finns i dag i Stockholm, Uppsala och Enköping, men har även en mobil verksamhet som besöker företag, klubbar och föreningar och tillverkar inläggen på plats. Inläggen är registrerade hos Läkemedelsverket och är CE-märkta. Mer info på: www.fotkomfort.se 0771-130 130 info@fotkomfort.se

Annons

Hela denna tematidning är en annons från European Media Partner

CONTENT WITH A PURPOSE

VÄLFÄRD – ANALYSSVERIGE.SE

E-LÄKEMEDELSSYSTEM HÖJER PATIENTSÄKERHETEN I MORA Foto: Stefan Sandström

Patientsäkerheten kommer i första hand inom sjukvården i Mora Kommun. Sedan man övergick till e-läkemedelshantering har stora vinster kunnat göras inom detta område och som bonus har även andra områden påverkats positivt.

I appen syns även hur mycket som

Medicinskt ansvarig sjuksköterska i Mora kommun, Kerstin

Sandgren, tillser att distriktet har god patientsäkerhet. För ett år sedan började man implementera e-läkemedelshantering genom en webbaserad applikation i våra datorer som i appar i personalens telefoner.

E-läkemedelshantering genom en webbaserad applikation.

som ett sätt att höja patientsäkerheten på enheter där vi delegerat hantering av läkemedel till baspersonalen. Syftet med implementeringen av e-läkemedelssystemet är att se till att alla får rätt läkemedel vid rätt tidpunkt. Vi använder det även för att se till att patienterna får träning som sjukgymnaster och arbetsterapeuter ordinerat, i rätt omfattning vid rätt tidpunkt. Vi började i mars förra året på några enheter och i höstas inom hela äldrevården. Planen är att även LSS och socialpsykiatrin ska ha det installerat innan sommaren.

tillgång till dessa listor via appen i telefonerna. Väl på plats på avdelningen loggar baspersonalen in på respektive avdelning för att se vilka personer som har någon insats ett visst klockslag, och sedan loggar de in på respektive patient och får då veta vad som ska göras, utför dessa uppgifter och signerar sedan i telefonen. Systemet låter inte användaren stänga ett ärende utan att påminna om signering, vilket gör att även antalet missade signeringar minskat markant. Systemet fungerar enligt Kerstin väldigt tillfredsställande. Läkemedlen ges numera i princip alltid vid rätt tidpunkt och risken att man missar en dos är väldigt liten.

Sjuksköterskorna läser in läke-

– Vi ser en stor förbättring, även

– Vi såg e-läkemedelshanteringen

medelslistor i datorn från Pascal eller skriver in manuella ordinationer, baspersonalen har sedan

veckor tidigare. I och med den nya e-läkemedelshanteringen hinner man nu rätta till eventuella misstag, eftersom man direkt upptäcker om någonting inte gjorts. Detta är den absolut största fördelen, anser Kerstin.

om vi inte uppnått en hundraprocentig säkerhet, då den mänskliga faktorn aldrig går att bygga bort

helt. Systemet har påminnelser med olika tidsspann, så har man missat en medicinering kommer det genast upp en rödmarkerad påminnelse i telefonerna som personalen använder. Tidigare fungerade det så att

det hos varje patient fanns en utskriven lista med uppgifter om läkemedel och dos, som skulle kollas av och signeras av personal. Nu finns denna information tillgänglig för personalen i appen. Kerstin berättar att man dock har en skriven lista som backup om hela nätet skulle gå ner vid oväder eller liknande, men den har man hittills aldrig behövt ta fram och titta på. Enligt tidigare rutiner för uppföljning av läkemedelshantering gick man igenom papperslistor i slutet på varje månad och kunde då upptäcka att någon patient inte fått sin medicin flera

ska finnas kvar av läkemedlen i patienternas medicinskåp, så det är enkelt att kontrollera så att detta stämmer, vilket gör att risken för svinn minimeras och även ger möjlighet att beställa hem mer läkemedel i god tid om det håller på att ta slut. Man kan även slå upp hur tabletterna ser ut, för att dubbelkolla så att det stämmer, samt gå in i FASS om man vill läsa mer om exempelvis biverkningar. – Sammanfattningsvis har e-läke-

medelshanteringen inneburit en förbättring vad gäller missade eller försenade doser av läkemedel till patienterna, en markant skillnad vad gäller missade signeringar, en effektivisering av administration samt en möjlighet att planera läkemedelsbeställningar i god tid, avslutar Kerstin. Text: Anna Bjärenäs

VILL DU VETA MER OM ROBOTAR INOM VÅRDEN? ANALYSSVERIGE.SE Besök vår kampanjsida analyssverige. se för fler exklusiva reportage om e-hälsa och framtidens vård.

SJUKSKÖTERSKEUTBILDNING MED EN UNIK NISCH

Idag behöver alla verksamheter teknik för sin utveckling framåt. Hewlett Packard Enterprise har både tekniken som behövs och egna erfarenheter av en intern digital transformation. I Almedalen kommer de under temat innovation att inspirera andra att följa efter. – Digitaliseringen är en enorm kraft som påverkar samhällets alla områden, alltifrån sjukvård och säkerhet till ledarskap, mångfald och innovation, och det har för länge sedan slutat vara en fråga bara för IT-avdelningar, konstaterar Anna Granö, VD på Hewlett Packard Enterprise i Sverige. De har prioriterat att delta i Almedalen i år då temat för hela veckan är innovation, ett begrepp som genomsyrat Hewlett Packard sedan starten i Palo Alto 1939. – Alla våra pass i Almedalen präglas av innovation och samarbete då ingen innovation utvecklas isolerat. Samarbetet är en av de viktigaste delarna. Ett av passen i Almedalen kommer visa hur en av HPE’s innovationer Memorydriven Computing - hjälper forskarna att knäcka Alzheimer-gåtan genom möjligheten till analyser av stora mängder data. Ett helt annat pass diskuterar hur den snabba teknikutvecklingen påverkar världen och vikten av att tekniken utvecklas på ett ansvarsfullt sätt, med respekt för både människor och miljö. – Och för att använda en föränderlig teknik på ett ansvarsfullt sätt så krävs en viss typ av ledarskap och vi ger under ett av seminarierna exempel på fem förmågor som krävs för att kunna leda under en snabb förändringstakt.

Text: Ylva Sjönell

ANNONS

• Digital läkemedelslista och signeringslista • Signering i mobil enhet • Larm vid utebliven överlämning • Direkt tillgång till patientens aktuella ordinationer • Spårbarhet ner på tablettnivå • SITHS-behörigheter för högsta patientsäkerhet • Delegering, varning maxdos, interaktioner, kontrollräkning, mm.

Alfa e-Läkemedel är den CE-märkta tjänsten som ger en omedelbar kvalitetshöjning i läkemedelshanteringen och spar tid för både sjuksköterska och personal. För mer info www.alfakl.se eller ring 040-662 20 10

Alfa e-Läkemedel

– få kontroll över läkemedelshanteringen

ANNONS – SPONSRAT INNEHÅLL

Tekniken som larmar om någon ramlar ger äldre ett mer aktivt liv och ökad trygghet BellPal är en svensk uppfinning och något så unikt som en klocka som larmar om man ramlar och inte klarar att resa sig själv.

Men det här systemet ger också trygghet för anhöriga som inte behöver oroa sig för att mamma eller pappa inte ska få hjälp om olyckan skulle vara framme.

Allt började med att David Ziemskys mormor en dag inte svarade i telefon. Inte nästa dag heller. Sedan slog han larm till polisen som hittade henne i badkaret oförmögen att klara ta sig upp på egen hand. – Hon var vid liv när hon hittades, men svårt medtagen. Det gav mig en tankeställare. Tänk om man kunde hitta en lösning som g jorde att äldre eller andra som har lätt för att ramla och inte kan resa sig själva kunde känna sig trygga, liksom deras anhöriga, berättar David Ziemsky, grundare och VD till BellPal som utvecklat en helt ny sorts larmklocka. Ju äldre man blir desto större är risken att man ska ramla. – Personer som fyllt 70 år löper risken att ramla i genomsnitt fyra gånger per år rent statistiskt sett. I en del fall handlar det om att personen skadar sig, men minst lika vanligt är att man inte klarar att resa sig själv eftersom man är för svag. – Varje år dör över 1500 människor i Sverige just av den anledningen att de blir hjälplöst liggande, fortsätter han.

BellPal ser ut som en helt vanlig klocka. Men bakom det eleganta utseendet gömmer sig en sinnrik teknik som bygger på AI (artificiell intelligens). – Med hjälp av algoritmer följer klockan personens rörelsemönster i realtid, berättar David Ziemsky. Om rörelsemönstret på något sätt avviker från det normala skickar klockan ett larm till vår servicecentral som är bemannad dygnet runt av sjuksköterskor som kan skicka efter hjälp om det behövs. – Ett larm kan också skickas, om den som använder klockan vill, till exempelvis familjemedlemmar, en god vän eller en granne om att något har inträffat. – En annan fördel med BellPal är att den fungerar oavsett var man befinner sig. Många larm fungerar bara inomhus i hemmiljö. BellPal fungerar överallt samtidigt som den har marknadens längsta batteritid. Det enda som krävs för att allt ska fungera är att man har en smartphone och ett abonnemang kopplat till oss, förklarar David Ziemsky. David Ziemsky och hans kolleger har också arbetat med att utveckla ett

system som ska hjälpa sjukvården att upptäcka och förebygga fall. – Att människor ramlar och gör sig illa är ett av de vanligaste skälen till att man söker akutvård. Skulle man kunna förhindra fall hos människor som av en eller annan anledning finns i riskzonen skulle man spara mycket personligt lidande för den enskilde men också resurser och pengar för vården. För att upptäcka vilka som av en eller annan anledning är i riskzonen använder man sig runt om i världen av ett enkelt test där personen i fråga får gå på en tre meter lång linje, vända och sedan gå tillbaka igen. På så sätt kan man ganska enkelt få en bild av hur stor fallrisken är. – I dag sker testet manuellt på sjukhuset eller vårdcentraler. Det kräver personal och tar tid. Inom kort lanserar vi en app som gör att samma test kan göras i hemma och att man under en längre tid kan upprepa testet med jämna mellanrum. Informationen skickas sedan elektroniskt till läkaren. – Det ökar tillförlitligheten samtidigt som patienten slipper ta sig till sjukhuset och att vårdpersonalen får mer tid över till mer kvalificerade arbetsuppgifter, understryker David Ziemsky. På sikt skulle tekniken kunna vara ett led i att fastställa olika sjukdomar som påverkar balanssinnet. Men innan det blir verkligt är det ännu en bra bit.

David Ziemsky och Helena Angelhoff står bakom utvecklingen av BellPal – klockan som larmar om man ramlar. ANNONS

Fördelarna med NIPT framför KUB NIPT är en genetisk analys som är betydligt pålitligare och minskar risken att behöva göra fostervattenprov. NIPT utförs på blodprov från mamman.

Är du gravid eller planerar att bli gravid? Forskningen inom fosterdiagnostik går ständigt framåt, och nu kan ett enkelt blodprov ersätta mer riskfyllda metoder om du vill veta sannolikheten för att ditt blivande barn bär på någon av de vanligaste genetiska avvikelserna. Här svarar sjukhusgenetikern Eva Arkblad på de vanligaste frågorna om det nya NIPT-testet och vilka fördelar det har framför KUB-testet. Graviditeten är en av de mest fantastiska och spännande tidpunkterna i en kvinnas liv – men det är också en tid för funderingar och omtanke om hur den lilla bebisen därinne mår. Många gravida kvinnor erbjuds under den tidiga graviditeten att testa sig för att utesluta sannolikheten för kromosomala syndrom, så kallade trisomier, där Downs syndrom är den vanligaste. Men de så kallade KUB-testerna (kombinerat ultraljud och blodprov) som erbjuds är inte helt tillförlitliga utan både missar fall och orsakar många onödiga fostervattenprov. Här förklarar Eva Arkblad, sjukhusgenetiker på Life Genomics AB, hur ett NIPT-test går till och vilka fördelar det har.

Vad är egentligen ett NIPT-test? – Det är ett sätt att få samma information som genom KUB-testet, fast med ett mycket säkrare resultat. Med NIPT-testet får man veta om det är jättehög eller jättelåg risk för kromosomavvikelser. Du hamnar inte i situationen att du får resultatet ”lätt förhöjd risk” (1/100-1/200) – för vad betyder det egentligen? Istället får du ett rakare besked.

Varför är NIPT-testet säkrare och mer tillförlitligt än de tidigare testerna? – Fostrets DNA läcker ut i mammans blod från moderkakan. Det gör att vi kan analysera de här DNA-fragmenten och helt enkelt räkna kromosomerna, till skillnad från med KUB-testet där man tittar på tre stycken proteinmarkörer. I ett enkelt blodprov från mamman tittar man alltså mer på det man är intresserad av att titta på – om du vill få information om hur många kromosomer barnet har är det säkrare att faktiskt analysera DNA än att titta på andra faktorer. – Dessutom minskar antalet fostervattenprov med NIPTtestet. I och med att KUB har en stor andel falskt positiva högriskresultat får många ändå gå vidare till ett fostervattenprov, vilket är förenat med en liten – men ändå en risk – för att man framkallar ett missfall. Det är trots allt invasivt, där man sticker en nål rakt genom magen in i livmodern. Vi har också högriskresultat som visar sig vara fel, men eftersom NIPT-testet är så mycket mer exakt minskar vi också antalet fostervattenprov.

Vill du veta mer om testet eller boka tid hos någon av mottagningarna som erbjuder testet? Läs mer på www.fostertest.se eller kontakta oss på info@fostertest.se

NIPT-testet är lämpligt för (men inte begränsat till) gravida kvinnor som uppvisar någon av följande indikationer:

Modern är 35 år eller äldre vid beräknat förlossningsdatum

Kontraindikationer för invasiv fosterdiagnostik, såsom placenta previa, risk för missfall, HBV-infektion etc.

KUB indikerar en ökad risk för aneuploidi

Kräver uppföljning av tidigare screening-resultat

Har genomgått IVF-behandling eller har tidigare råkat ut för flera missfall

Tidigare graviditet med en kromosomal avvikelse

Önskar tidig bekräftelse av frånvaro av de vanligaste kromosomavvikelserna

Annons

Hela denna tematidning är en annons från European Media Partner

CONTENT WITH A PURPOSE

GRANSKNING – ANALYSSVERIGE.SE

FLER MED HJÄRTINFARKT OCH STROKE SKULLE ÖVERLEVA MED RÄTT VÅRDINSATSER Stroke och hjärtinfarkt är två av våra vanligaste dödsorsaker. Men fler liv skulle kunna räddas om patienterna kom under vård i tid, om fler fick läkemedel i förebyggande syfte och om fler lade till en mer hälsosam livsstil.

antalet som insjuknar och avlider i hjärtkärlsjukdomar behöver vi arbeta vidare med att hitta fler i tid och säkerställa att de får förebyggande insatser som verkligen biter. Ibland räcker det med en beteendeförändring, men ofta krävs även läkemedel.

Hjärtkärlsjukdomar är den vanligas-

te dödsorsaken i Sverige liksom i övriga delar av världen och bidrar stort till den samlade sjukdomsbördan. Riskfaktorerna är välkända och till dessa hör ålder, ärftlighet, rökning, höga blodfetter, högt blodtryck, fetma, diabetes och psykosocial stress. Samtidigt har antalet insjuknade i hjärtinfarkt och stroke minskat under de senaste 15 åren, vilket kan tyckas vara motsägelsefullt. – Hjärtinfarkt stod för 21,6 procent av alla dödsfall under 2016 och motsvarande siffra för stroke var 8,3 procent, säger Anton Lager som är chef vid enheten för hälsoläge och vårdbehov vid centrum för epidemiologi och samhällsmedicin vid Stockholms läns landsting. Han fortsätter:

– Under 2016 insjuknade 50 000 svenskar, motsvarande 0,5 procent av befolkningen, i ischemisk hjärtsjukdom och antalet insjuknade i stroke var 25 000 personer, eller 0,25 procent, under samma period. Av de som fick en stroke drabbades cirka 80 procent av en propp i hjärnan och 20 procent av en blödning. – Risken att drabbas av såväl hjärtinfarkt som stroke ökar exponentiellt med stigande ålder. Samtidigt ska man komma ihåg att många som är mitt i livet också drabbas. Under de senaste 15 åren har an-

talet som drabbas av hjärtinfarkt och stroke minskat avsevärt – upp till 40 procent! Minskningen gäller för både kvinnor och män även om män avlider i större utsträckning av stroke och hjärtinfarkt än vad kvinnor gör. Även dödligheten vid förstagångsinsjuknandet minskar.

Anton Lager framhåller också

Anton Lager, chef vid enheten för hälsoläge och vårdbehov vid centrum för epidemiologi och samhällsmedicin vid Stockholms läns landsting.

Vad som är orsaken till detta är

inte helt kartlagt. – Det går inte att peka på en enskild faktor, utan det är många olika faktorer som påverkar i rätt riktning. En kan vara att vården blivit bättre på att identifiera riskpersoner. En annan att vården blivit bättre på att se sambanden mellan exempelvis diabetes och hjärtkärlsjukdomar. En tredje kan vara en bättre och mer effektiv läkemedelsbehandling i förebyggande syfte, säger Anton Lager. – Men också faktorer som förbättrade levnadsvanor spelar med största sannolikhet in. Rökning är en av de viktigaste riskfaktorerna i samband med hjärtkärlsjukdom och antalet rökare har under samma period minskat avsevärt. Kunskapen om vikten av att motionera och äta mer hälsosamt är två andra faktorer som också har haft en gynnsam påverkan. Stress är också en faktor som ökar risken för hjärtkärlsjukdomar och tendensen med allt fler som mår psykiskt dåligt är oroande, både i sig och att det kan leda till exempelvis stroke eller hjärtinfarkt. För den som ändå drabbas är det hela avgörande att komma under vård, helst specialistvård, så snabbt som möjligt Varje minut är dyrbar, säger Anton Lager. Ju snabbare man får

hjälp desto större är givetvis chansen att man ska överleva och att skadorna ska kunna minimeras. Ändå finns det mycket som tyder

på att 19 av 20 dödsfall i hjärtinfarkt och 9 av 10 som avlidit i stroke skulle ha kunnat räddas till livet. – Ett problem är att båda sjukdomarna är vad man skulle kunna säga smygande. Personer med förhöjd risk att insjukna upplever sig inte som sjuka och söker därför inte upp sjukvården. Så många som över 50 procent av alla som är över 65 år har förhöjt blodtrycke och/eller förhöjda kolesterolvärden utan att ha en aning om detta. Därmed befinner de sig också i riskzonen. Ett annat problem är att patienter

som diagnostiserats och står på läkemedelsbehandling slarvar med att ta sina mediciner. – Dålig följsamhet i läkemedelsbehandlingen är ett välkänt problem. I båda fallen handlar det om sjukdomar som man ska medicinera förebyggande under resten av livet. Upplever man sig då inte ha några besvär eller att medicinen gör att man mår bättre är det många som slutar. Samma sak händer om läkemedlet ger biverkningar, förklarar Anton Lager. Ett för att fortsätta få ned

vikten av att satsa på olika hälsofrämjande åtgärder. – Det är viktigt att komma ihåg att den bästa patienten är den som aldrig blir sjuk, säger han. Det gäller både för den enskilde individen och för samhället som på så sätt sparar både personligt lidande och skattepengar som annars skulle gått för att täcka kostnaderna för vård. – Ju mer man kan underlätta för människor att ha en sundare livsstil desto bättre är det. Det handlar inte nödvändigtvis om några stordåd utan om att ta cykeln till jobbet i stället för bilen eller bussen, att ta trapporna i ställer för hissen. – För att undvika hjärtkärlsjukdom är nog ändå att sluta röka den viktigaste insatsen man kan göra för sin hälsa, poängterar Anton Lager. Det kan inte nog påpekas. – Sedan bör man ta lätt på så kallade forskarrön som säger att den som äter mörk choklad, tomater eller vad det nu kan vara löper mindre risk att drabbas av hjärtkärlsjukdom. Det är sällan samband av den typen klargör rigorös vetenskaplig utvärdering, och även när de gör det är sambanden så svaga att de knappast påverkar risken för insjuknande. Text: Martin Westholm

FAKTA Varje år avlider lite fler än 90 000 människor i Sverige. De fem vanligaste dödsorsakerna är: 1. Hjärtinfarkt 2. Demenssjukdomar 3. Stroke 4. Lungcancer* 5. KOL * Räknar man in samtliga cancerformer är cancer den näst vanligaste dödsorsaken efter hjärtkärlsjukdomar. Källa: Vizhub Helthdata

EFFEKTIV KOMBINATION AV DIGITAL OCH FYSISK VÅRD Digital teknik gör redan idag stor nytta inom vården och många nya vårdgivare etableras som erbjuder vård online. Samtidigt finns viss kritik mot endast digital vård och därför erbjuder somliga en kombination av digitala och fysiska möten. En av dessa är Doktor24. Där kan man få råd och rekommendationer dygnet runt, tala med en läkare online samt boka tid på en vårdcentral när behov finns. – Att erbjuda det vi kallar digifysisk vård ser vi skapar stor nytta både för både patienterna och för samhället, förklarar Jacob Stedman, medgrundare och vice VD på Doktor24. Vinsterna för patienten är att slippa vänta i långa telefonköer hos Vårdguiden eller på vårdcentraler, samtidigt som samhället och vården vinner genom ett betydligt effektivare vårdsystem. – Genom att avlasta den fysiska sjukvården alla de samtal som går att lösa online, med en sjuksköterska eller läkare, så kan personalen på sjukhus och vårdcentraler få tid att ägna sig åt de patienter som behöver dem. Doktor24 har även introducerat en helt ny funktion, en AI-sjuksköterska. Den ger svar i en digital chatt som programmerats med alla de vanliga frågorna och svaren som kommer till exempelvis Vårdguiden. – Med hjälp av artificiell intelligens och datorinlärning så tränas AI-sjuksköterskan kontinuerligt upp och basen är samma typ av beslutsstöd som alla som jobbar i sjukvården använder. Och undersökningar visar att AI-sjuksköterskan kan hålla en högre kvalitet på de råd som ges då man undviker den mänskliga faktorn som gör att kanske inte alla relevanta frågor ställs. Dessutom kan AI-sjuksköterskan följa upp hur patienten mår efter ett par dagar vilket inte Vårdguiden gör. – Ytterligare en fördel är att om chatten med AI-sjuksköterskan resulterar i ett läkarbesök, antingen digitalt eller på vårdcentral, så följer chatten mellan patienten och AI-sjuksköterskan med, vilket ger läkaren ett bättre beslutsunderlag, avslutar Jacob Stedman.

Text: Ylva Sjönell

ANNONS

Psoriasis är en ärftlig kronisk sjukdom som känns både på utsidan och insidan. Psoriasisförbundet arbetar för att alla ca 300 000 i Sverige som har psoriasis ska kunna leva ett bra liv. Bli medlem och hjälp oss hjälpa! www.psoriasisforbundet.se

Stärkt kompetens ger ökad kvalitet inom vård och omsorg Gymnasial yrkesutbildning - baskompetens Yrkeshögskoleutbildning - specialistkompetens Företagsutbildning - fortbildning, kompetensutveckling

KompetensUtvecklingsInstitutet bidrar med kompetent arbetskraft inom vård och omsorg. Varje år utbildar vi 3000 undersköterskor inom vuxenutbildningen och vi har tusentals deltagare på våra konferenser och utbildningar. Från starten har vi alltid fokuserat vår utveckling och kompetens inom vård och omsorg och det har gjort att vi blivit specialister. Att leverera utbildning med hög kvalitet är både en självklarhet och en stolthet för oss. Idag är vi ett av Sveriges ledande kompetensutvecklingsföretag inom vård och omsorg. Vi vill bidra med kompetens som gör skillnad för individen, verksamheten och samhället. ANNONS

Var 20:e minut får någon STROKE Det måste bli färre! Hjälp oss! Strokefonden Pg 90 05 30-7 Tel: 0200 88 31 31

Emmie, 11 år Min mamma fickstroke

Tack för ditt bidrag �tOKE

För mer info:

STROKE-Riksförbundet

www.strokeforbundet.se

9.QI

SVENSK INSAMLINGS KONTROLL

www.insamlingskontroll.se

VÄLKOMMEN DARJA Hej Darja! Först och främst, grattis till jobbet som ny generaldirektör för Vinnova. Det är ett viktigt jobb. Det är du som nu har det största ansvaret för Sveriges innovationsförmåga, för att främja hållbar tillväxt. Men du bär inte ansvaret ensam. Långt ifrån. Tillsammans kan vi skapa storverk. Vi på SmiLe Incubator och våra life science-bolag är några av de många företag och inkubatorer som varje dag jobbar för att öka innovation och tillväxt. Bara på SmiLe har det arbetet lett till bolagsinvesteringar på närmare två miljarder kronor de senaste fem åren. Våra noterade SmiLe-bolag har i dag ett börsvärde på nära sex miljarder kronor. Du och dina medarbetare har tre miljarder kronor till att förbättra villkoren för innovation. Vi och våra bolag har kunskapen om vår vardag. Om marknaden. Om behoven. Men, om vi ska öka Sveriges innovationskraft krävs bättre förutsättningar. Därför vill vi här ge dig fyra förslag som du kan ta med dig till ditt nya arbete:

•

Inrätta en statlig och långsiktig finansiering av inkubatorernas verksamhet, så att vi kan fokusera på att skapa många högkvalitativa jobb och innovativa företag runt om i landet.

•

Öka Sveriges innovationstakt genom att använda alla befintliga forskningsparker och inkubatorer ännu mer än i dag till att verifiera och kommersialisera innovationer från universitet och högskolor.

•

Förenkla för våra innovativa bolag att få finansiering genom att ha enklare ansökningskriterier, ge större anslag per gång och ha långsiktighet i satsningarna.

•

Våga satsa på att göra Sverige världsbäst genom att stötta bolag som tar sig an framtidens största utmaningar. Kanske är det dags att definiera några ”Moonshots”, till vilka stödet är särskilt långsiktigt?

Genom att satsa på dessa förslag kan Sverige åter bli världsledande. Än en gång – grattis till jobbet, Darja. Vi är alltid redo att visa dig vår verklighet, våra företag och att ge dig råd och stöd i ditt arbete. Det är bara genom långsiktighet och samarbete vi når målet om ett ännu mer innovativt, framgångsrikt och hållbart Sverige. Och dit vill vi alla. Ebba Fåhraeus VD för SmiLe Incubator Fakta om SmiLe Incubator SmiLe är en företagsinkubator, specialiserad inom life science, som hjälper entreprenörer att kommersialisera sina idéer. SmiLe erbjuder aﬀärsrådgivning, välutrustade laboratorier och ett enormt kontaktnät. Över 20 bolag och runt 100 personer från fler än 15 länder finns i dag på SmiLe på Medicon Village i Lund. smileincubator.life Acrivon Therapeutics

Acrivon Therapeutics

Acrivon

h e a l t h

Therapeutics

Research & Consultancy

Therapeutics

Acrivon Acrivon

h e a l t h

uu uu

h e a l t h

uu uu

c a r e

s o l

Research & Consultancy h e a l t h

Research & Consultancy

c a r e

s o l

c a r e

s o l

c a r e

s o l

LIVSNERVEN I NÄRA VÅRD Hur levererar vi sjukhusets resurser till vårdplatser i hemmet? Vi går mot en framtid där allt fler vårdas i hemmet. Det kräver nya tankar och principer för hur vården ska utföras. Digitaliseringen driver också utvecklingen mot en vård som blir allt mer individcentrerad och tillgänglig.

Tamro är Sveriges största och enda oberoende distributör av läkemedel. Nu lyfter vi frågan om nära vård i hemmet genom att delta i Almedalen. Besök tamro.se för att se var och när. Varmt välkommen att hämta inspiration och bidra till diskussionen.

Det framtida ekosystemet för nära vård i hemmet innefattar många aktörer. Hur gör man för att samordna alla aktörer och nyttja varje kraft optimalt? Vilka nya digitala och fysiska flöden kommer att uppstå? Vad finns det för fallgropar och vilka är de stora möjligheterna?

Nära vård i hemmet är på framväxt. Samordning av resurser är nödvändigt för en effektiv och individanpassad hemvård. Nu tar vi initiativet till en diskussion om hur det ska gå till.

ANNONS

Sätt inte sommaren i halsen

- Effektiv behandling mot reflux och snarkning Vår och sommar innebär många högtider förknippade med god mat och umgänge. För personer med sväljsvårigheter kan det dock innebära oro. Oro över att sätta i halsen eller i värsta fall få upp maten inför alla. Kanske är du en av hundratusentals svenskar som dagligen äter syradämpande medicin för problemen? Högtider innebär också ofta övernattning vilket kan tydliggöra problem med störande snarkning. Snarkning och sömn-apné kan öka risken för hjärt- och kärlsjukdomar, såsom stroke. Den neuromuskulära behandlingsmetoden IQoro ® tränar effektivt upp invärtes förslappad muskulatur och ger människor livskvalitén tillbaka.

Svalgtränare förändrade Sjöbergs vardag Berith kom till en punkt då den mångåriga ret- och slemhostan övergick till dramatiska problem med reflux. – Det var som att leva med en bakåtvänd köttkvarn i mellangärdet. Maten gjorde en kullerbytta och vände om. Dagligen stod jag över toaletten och lät allt rulla ur mig, förklarar hon. På förskolan där Berith arbetar lyckades hon smuggla bort sina utspottade tuggor i högar med hushållspapper, utan att barnen märkte. – Men en dag tog det tvärstopp. Jag blev livrädd och tänkte att jag aldrig mer skulle kunna äta och dricka normaliserat. En läkare konstaterade att Berith troligtvis led av ett mellangärdesbråck, men åt det fanns bara symptomlindrande syradämpande läkemedel, vilket inte hjälpte. – Fast jag hade läst artiklar om IQoro innan, en ny metod som skulle hjälpa mot mina problem med sura uppstötningar, men även mot snarkning, så jag beställde en. Det blev vändpunkten. Konsekvent träning tre gånger dagligen före måltid gav resultat. – Idag minns jag inte när jag senast hade en refluxattack, säger hon och ser på maken. Efter år av snarkning och sömnapné med dagtrötthet och huvudvärk, samt hot om skilda sovrum införskaffade även advokat Sjöberg en IQoro. Med hustruns fina resultat i minnet kan man undra varför han väntade. – Vi män är nog skeptiska av naturen. Vi vill ha kliniska bevis. När jag läste på såg jag att det fanns mycket

forskning bakom produkten vilket avgjorde mitt köp. Snarkningen var ett gemensamt problem. Berith låg alltmer vaken, förbannad över Rolfs oljud, samtidigt som hon oroades över hans andningsuppehåll. Hon visste ju att det var förenat med ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar. – Ibland tänkte jag att nu dör han, säger hon. Idag är IQoro en del av Sjöbergs vardag. Barnen på förskolan vet att fröken måste träna med munhanteln, liksom Rolfs kollegor på advokatkontoret är väl insatta i att Rolf har mer än juridiska termer i munnen.

Låt

Känner du igen dig? Minst 1 av 10, ung som gammal, kvinna som man lider av av sväljsvårigheter. Det heter dysfagi och det sitter inte i huvudet, det sitter i dina muskler. I åratal har vi tagit piller för att försöka komma åt dessa problem. Vår livskvalité har naggats i kanten och många drar sig för socialt umgänge där mat inkluderas. Den vanligaste formen av dysfagi orsakas av ett mellangärdesbråck, Hiatus hernia, med symptom som halsbränna, ret- och slemhosta, klumpkänsla och felsväljningar. Problemen kan komma och gå, men brukar intensifieras med tiden. Mellangärdesbråck är svårupptäckt vid en vanlig gastroskopi, det är dock inget bevis på att det inte skulle existera… Behandlingen IQoro® är utvecklad för personer som har problem med att andas, äta, tala, svälja eller le, oavsett grundorsak. Det vill säga funktioner i ansikte, mun, svalg, övre luftvägar, matstrupe eller diafragma. Vid träning med hjälp av IQoro® via munnen, aktiveras nervsystemen till och från hjärnan, vilket gör det möjligt att stärka muskulatur samt förbättra och återfå kontrollen över funktioner. Likväl som du kan träna utsidan, kan du även träna insidan. Det är alltid viktigt att via läkare, utesluta andra bakomliggande orsaker till problemen. Även mot snarkning och sömnapné är IQoro effektiv. Studier visar att IQoro® ökar spänsten (tonus) i muskulaturen i de övre luftvägarna, vilka på så vis förhindras från att kollapsa och orsaka andningsuppehåll samt störande ljud.

er d e Läs t för br a? o k erfa under m ren nas iqor heter o.co på m Men IQoro® är ingen trollstav! Har du inte de knappa två minuter träningen kräver per dag, eller tänker du inte träna enligt ordination, då är detta inget för dig. Vill du dock investera i din livskvalité och få till en förändring, gå in på iqoro.com och läs vidare.

• LÄTT ATT ANVÄNDA • 1,5 MIN TRÄNING/DAG • VETENSKAPLIGT BEVISAD EFFEKT

Läs mer och beställ på iqoro.com Tel: 0650 - 40 22 37

ANNONS

Ros till behandling av bröstcancer på skandinaviska sjukhus Skandinaviska sjukhus använder i ökande grad stora datamängder for att kvalificera valet av läkemedel for behandling av cancerpatienter. Företaget bakom en del av denna data ger nu ros till cancerläkare i Norden for att de sätter sig in i de möjligheter som Big Data ger i praktiken - till exempel for behandling av bröstcancer. Bröstcancer är den överlägset mest utbredda cancerformen bland kvinnor i de skandinaviska länderna Sverige och Danmark, enligt statistik från Cancerregistret i Sverige och Krreftens Bekrempelse i Danmark. En av utmaningarna vid behan dling av bröstcancer är att det idag finns en rad kemotera piprodukter som alla är god kända för behandling av metas taserande bröstcancer. Utma ningen ligger i att deras effekt är avhängig den genetiska kar aktären för varje enskild tumör. Det innebär till exempel att ett kemoterapipreparat kan vara till stor nytta för en viss patient, men inte göra någon positiv skillnad för en annan patient. Tidigare har det inte varit mö jligt att målinrikta valet av kemoterapi mot enskilda pa tienters cancersjukdom baserat på gendata. Det har dock ändrat sig och cancerläkare har under senare år i ökande grad börjat använda så kallade Big Data-analyser av vävnadsprover för att förbättra sin cancerbe handling. Ett skandinaviskt biotechbolag har tagit iden ett steg vidare genom att fokusera på så kallad RNA-data i stället för bara vanlig DNA-data.Målet Måletäräratt att vanlig DNA-data. gege

läkarna ännu bättre mö jligheter att kvalificera valet av medicin för behandling av cancer utifrån Big Data-analys er. I praktiken vill bolaget, med grund i en omfattande analys av patientens tumörvävnadsprov, utarbeta en rapport med en lista av anticancer-läkemedel och en poängsättning på de enskilda läkemedlens sannolika effekt. Syftet är att rapporten därefter ska användas av läkaren i valet av vilket läkemedel som ska an vändas i behandlingen av pa tienten.

Ros till skandinaviska sjukhus och läkare

Produkten kallas för "Patient Response Predictor" och VD för bolaget bakom produkten, Peter Buhl Jensen, rosar både svenska och danska sjukhus och läkare för att vara öppna för den nya teknologin: "Det är verkligen spännande att se att de nya algoritmerna som har va rit under utveckling långt innan 'Big Data' och 'Deep Learning' blev buzzwords - idag faktiskt kan användas av läkare till att förbättra behandlingen av bröstcancer. Det beror i hög grad på att det finns verkligt samarbetsvilliga och sa marbetsvilliga och progressiva progressiva

Peter Buhl Jcnscn,

CEO, Oncology Venture

professionella miljöer här i Norden, som kvalificerat kan värdera huruvida det faktiskt finns en vetenskaplig substans i den lösning som vi tillhand ahåller. Det är i långt från alla länder som man kan hitta de'nna vilja att både värdera och ta till sig nya teknologier kort efter att de tagits fram", säger Peter Buhl Jensen. Peter Buhl Jensen och hans team är så pass långt komna i sin utveckling att de idag gratis ställer teknologin till förfogan de till onkologer på utvalda sjukhus: "i det långa loppet kommer det naturligtvis inte vara ekonomiskt hållbart för oss, särskilt inte när vi gradvis kommer att kunna täcka fler och fler cancerformer. Men tills vidare har vi ekonomin till att själv finansiera det från vår ut vecklingsbudget, och den öppna dialogen med onkologerna lär vi oss mycket av", säger Peter Buhl Jensen. "Personlig" cancermedicin ä r framtiden

Kommersiellt är Peter Buhl Jensens fokus primärt riktat mot ett annat område - nämli gen att ta nya cancerläkemedel till marknaden. Det är där som pengar kan tjänas för att finan siera verksamhetens framtida .itvecklingsprojekt.

Bolaget, som heter Oncology Venture och som är börsnoterat i Stockholm, har idag en pipe line med sex läkemedelskandi dater - varav samtliga utgörs av så kallad "personlig medicin". De första resultaten från klinis ka studier har visat lovande re sultat, berättar Peter Buhl Jensen. Han nämner att kvin norna i studien i genomsnitt har uppnått bättre resultat med LiPlaCis, som är bolagets egen läkemedelskandidat för behan dling av bröstcancer, än med den behandling som patienter na hade erhållit tidigare. Men sådanaresultatär endast möjliga eftersom alla deltagarna studien har valts ut med hjälp av bolagets särskilda gentest. Resultat som dessa ger enligt Peter Buhl Jensen grund till att se optimistiskt på framtiden: "Med den goda inställning som vi har i Danmark, Sverige och de andra länderna i Norden - i förhållande till samarbete mellan sjukhusen, de profes sionella företagen och oss i in dustrin - så tror jag bestämt att det är möjligt att fortsatt för bättra behandlingsresultaten under kommande år - både när det gäller bröstcancer och andra cancerformer", säger han.

Besök www.rogeratwork.se för mer information om Phonaks hörselprodukter och hur man ansöker om bidrag hos Försäkringskassan.

Hörhjälpmedel påverkar både hörseln och självförtroendet:

Jag har fått ett nytt liv och gått ner 90 kilo! Ola Pettersson tappade tron på sig själv i takt med att hörseln försämrades. Till sist undvek han sociala sammanhang och slutade att träna som han alltid hade älskat. Men vändningen kom. – Jag såg ett inlägg på Facebook att Phonak sökte testpersoner och anmälde mig. Skillnaden blev extremt stor för mig. Jag har fått ett nytt liv och gått ner 90 kilo i vikt. Buller försämrade hörseln

Ola har arbetat som lastbilschaufför i mer än tjugo år och hans medfödda hörselnedsättning har förvärrats under tiden. Idag har han 24 procents hörsel på höger öra och hör ingenting alls på sitt vänstra öra, vilket påverkade hela hans livssituation. – Jag drog mig undan och blev mer och mer osocial. Jag hörde inte vad folk sa på fester, så jag slutade att gå dit. Jag slutade även träna, framför allt för att jag inte hörde trafiken runt omkring när jag var ute och löptränade eller cyklade. Vid några tillfällen var jag nära att bli påkörd.

Teknisk utveckling

Väl hemma i Sverige efter några år utomlands tog Ola tag i sin hörselproblematik. – Jag fick mina första hörapparater 2009. För att få information om den senaste tekniken gäller det att vara nyfiken och framåt själv, menar Ola. – Sociala medier är väldigt bra på det sättet. Det var ett inlägg från Phonak där man sökte personer som ville prova och utvärdera deras hörselprodukter som blev vändningen för mig. Jag testade och fick dessutom hjälp av dem att hitta rätt väg för att göra en utredning. Produkterna, Roger Table Mic och Roger Pen, finan-

DN_Analys_Almedalen_1806_Phonak.indd 1

sierades dessutom fullt ut av Försäkringskassan. Det blev extremt bra. Produkterna är nu mina ständiga följeslagare överallt.

Den stora vändningen

De senaste två åren har Olas liv förändrats mycket. Och han menar att det är hans hörhjälpmedel som gjort den stora skillnaden. – Hörhjälpmedel påverkar inte bara hörseln, utan också självförtroendet. Nu är jag arbetsledare i ett team om 65 chaufförer och det hade jag aldrig ansökt om att bli om jag inte haft tekniken. Vi har ofta möten inne i den bullriga bilfabriken. Utan mina hörhjälpmedel hade det definitivt inte fungerat. – Nu i efterhand vet jag att en person med hörselnedsättning har stora rättigheter till rätt hörhjälpmedel. Jag vet också att livet kan få en helt ny vändning med rätt produkter. Han har fått tillbaka tron på sig själv och kan göra saker han tycker om igen. Han cyklar och springer flera dagar i veckan. Träningen och nya kostvanor har gjort att han gått ner 90 kilo i vikt. Livet är faktiskt helt förändrat!

2018-06-01 10:09:13

Välkommen till ALMEDALEN 2018 MODERATOR: Göran Hägglund ARRANGÖR: Novo Nordisk i samverkan med Nationella Diabetesteamet och Riksförbundet HOBS – Hälsa oberoende av storlek PLATS: Södra Kyrkogatan 11, Vid Stora torget, Visby DATUM: 2018-07-02 TID: kl. 10.30–17.15

Moderator: Göran Hägglund

Seminarium 1: 10:30–11:30 SLÅR NATIONELL KUNSKAPSSTYRNING SÖNDER ETABLERADE STÖDSTRUKTURER?

Seminarium 2: 12:15–13:15 KLARAR PRIMÄRVÅRDEN ATT TA EMOT NYA PATIENTGRUPPER – HUR SKA KOMPETENSEN GARANTERAS?

Arrangör:

Nationella Diabetesteamet, Novo Nordisk.

Beskrivning av samhällsfrågan:

Just nu införs ett nytt system för nationell kunskapsstyrning. Målet är en mer kunskaps baserad, jämlik och resurseffektiv vård. Det finns dock en oro att värdefull kompetens går förlorad under omstruktureringen. Hur ska det nya samarbetet fungera? Och leder förändringen till en bättre diabetesvård?

Primärvårdens ansvar för patienter med kroniska sjukdomar kommer att öka, enligt den pågående utredningen om god och nära vård. Men är vårdcentralerna kapabla att ta över de nya patientgrupperna, till exempel multisjuka patienter med typ 2diabetes? Har man den kompetens som krävs?

Medverkande:

David Nathanson, överläkare, ordförande, Svensk förening för Diabetologi. Agneta Lindberg, specialistdiabetessjuksköterska, ordförande, Svensk förening för sjuksköterskor i diabetes vård. ClaesGöran Östenson, professor KI, tidigare ordförande Nationella programrådet diabetes, SKL. Ann Söderström, hälsooch sjukvårdsdirektör, VGR, ledamot, SKL:s s styrgrupp för kunskapsstyrning. Anders Henriksson, landstingsråd, Landstinget i Kalmar län, 1:e vice ordförande, SKL. Mari Forslund, sektionschef, vård och omsorg, SKL.

David Nathanson, överläkare, ordförande, Svensk förening för Diabetologi. Tobias Nilsson, chefsstrateg, VGR. Jonas Andersson, regionråd, ordförande, hälso och sjukvårdsstyrelsen (L), VGR. AnnaLena Hogerud, regionråd, ordförande, hälso och sjukvårdsnämnden (S), Region Skåne. Hanna Åsberg, läkare, ordförande, Svensk förening för allmänmedicin (SFAM). Mats Eriksson, professor, överläkare, Karolinska universitetssjukhuset/Huddinge. Sophia Brodin, enhetschef, TLV.

Seminarium 3: 14:00–15:00 TUFF SITUATION FÖR UNGA MED DIABETES – OROANDE FRAMTID OCH DÅLIGT PSYKOSOCIALT STÖD

Seminarium 4: 16:15–17:15 FETMANS HÖGA PRIS – FÖR INDIVIDEN OCH FÖR SAMHÄLLET

Arrangör:

Nationella Diabetesteamet, Novo Nordisk.

Riksförbundet HOBS – Hälsa Oberoende av Storlek, Novo Nordisk

Beskrivning av samhällsfrågan:

De socioekonomiska konsekvenserna av typ 1diabetes är långtgående. Ju tidigare insjuk nande, desto större negativ effekt. Många unga efterfrågar psykosocialt stöd utan att få något – och tillgången till hjälpmedel varierar över landet. Hur ska situationen för unga med typ 1diabetes förbättras?

Obesitas, fetma, är en sjukdom med stora konsekvenser för patient och samhälle. Fort farande saknas nationella riktlinjer för behandling, och i den nya modellen för kunskaps styrning finns obesitas inte med. Vad krävs för att sjukdomen ska tas på allvar? Kan ny hälsoekonomisk rapport öppna ögonen?

Medverkande:

Frida Sundberg, överläkare Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus, representant, Nationella Diabetesteamet. Ida Lindstén, rådsmedlem, Ung Diabetes. Sofie Persson, doktor medicinsk vetenskap, forskare, Institutet för hälso och sjukvårdsekonomi (IHE). Sara Hammar, psykolog, Psykologpartners. Ingela Lavin, diabetessjuksköterska på barn och ungdomskliniken på Norrlands universitetssjukhus i Umeå.

Katarina Steen Carlsson, docent, forskningsledare, Institutet för hälso och sjukvårds ekonomi (IHE). Jenny Vinglid, generalsekreterare, Riksförbundet HOBS – Hälsa Oberoende av Storlek. Ann Söderström, hälso och sjukvårdsdirektör, VGR, ledamot SKL:s styrgrupp för kunskapsstyrning. Christer Jonsson, landstingsråd (C), Landstinget i Kalmar län, ledamot SKL:s sjukvårdsdelegation. Torsten Olbers, professor Linköpings Universitet/ Norrköping, ordförande Svensk Förening för Obesitaskirurgi (SFOK).

Novo Nordisk Scandinavia AB Tel 040-38 89 00 www.novonordisk.se