Analys Hälsa #3

ANNONS

HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN EUROPEAN MEDIA PARTNER

ANNONS

ANALYS HÄLSA

CONTENT WITH A PURPOSE

FEBRUARI 2018 NR.3

MED FOKUS PÅ VÅRD OCH VÅRDKOMPETENS

ANALYSHALSA.SE

Uppdraget: Revolutionera vården Hur ser framtidens sjukvård ut? Regeringen har tillsammans med SKL tagit fram en målsättning som säger att Sverige ska vara världsledande inom sjukvård 2025.

Mannen som ska styra projektet i hamn heter Patrik Sundström. Han har målsättningen tydligt för sig.

– Det handlar ju i grunden om en förändring av hälso-, sjukvårdens och socialtjänstens arbetssätt, organisation, kultur och ledning.

Arbetet sker på en nationell nivå med ett gemensamt ansvar, bland annat för den digitala infrastruktur som ska sänka trösklarna för verksamheternas utveckling – Digitaliseringen har en enorm potential att bidra både till att möte utmaningarna som finns och till att nå en mer personcentrerad och sammanhållen offentlig sektor, säger han.

Läs mer på sida 16

MÖJLIGHETER

Makthavarna mot väggen. Valspecial inför 2018

Läs mer på sida 6

FILIPPA REINFELDT

AKTUELLT

AFFÄRSUTVECKLINGS OCH PUBLIC AFFAIRS ANSVARIG PÅ ALERIS

”Jag brinner för att utveckla vården”

Var ligger Sveriges bästa sjukhus?

Läs mer på sida 12

Varje år rankas Sveriges bästa universitetssjukhus av Dagens Medicin. Konkurrensen är tuff, men det kan bara finnas en vinnare.

Medföljer som bilaga i Dagens Nyheter februari 2018

Läs mer på sida 18

UTMANINGAR

FRAMTID

Framtidens hälsa och sjukvård

ANALYS HÄLSA

Läs fler reportage på analyshalsa.se På analyshalsa.se finner du fler artiklar och reportage om regionala utmaningar, pasientsäkerhet, fastigheter, byggnationer, politik samt andra aktuella ämnen.

Åland och Sverige i unikt samarbete Läs mer på sida 22

Behovet av vårdpersonal är stort. Det gäller inte minst undersköterskor och vårdbiträden. Hermods är en av flera fristående aktörer som utbildar inom vård och omsorgsyrken.

Sepsis - livsfalig sjukdom som skördar liv

Läs mer på sida 13

Läs mer på sida 20

Glaukom

Var rädd om din syn!

uppmärksammas i hela världen.

Mer info om Din närmaste aktivitet finns på hemsidan.

 Smygande och lömsk ögonsjukdom som är svår att upptäcka, 5–6 % drabbas, oftast på grund av högt ögontryck  Synnerven förtvinar, synfältet minskar fläckvis  Kan inte botas – men kan bromsas vid tidig upptäckt  Upptäck i tid! Undersök dina ögon hos optiker eller ögonläkare

– grön starr

Världsglaukomveckan 11-17 mars

VÅRD

Vill du veta mer eller bli medlem? glaukomforbundet.se

070-291 56 66

Annons

2

Hela denna tematidning är en annons från European Media Partner

CONTENT WITH A PURPOSE

INLEDNING – ANALYSHALSA.SE

ANALYS HÄLSA Vården. Detta stötteben i samhället är mer debatterat än någonsin tidigare. För många av oss är en välfungerande vårdapparat en livsnödvändighet.

Andra av oss tar den för givet.

Regeringen har en tydlig målsättning. 2025 ska Sverige vara världsledande inom sjukvård, och svenska sjukhus ska vara moderna, trygga och säkra platser att komma till.

Utmaningarna för att komma dit är många, särskilt när man ser på det kommande behovet att sjukhuspersonal, både nu och i framtiden. Därför är vi på European Media Partner stolta över att presentera Analys Vård, en Cross Media-kampanj på vårdkompetens och vårdapparatens utveckling under de kommande åren.

Att 2018 är valår kan knappast ha runnit någon

PROFILER I PUBLIKATIONEN

förbi. Landets ledare och opposition slipar sina argument för fullt inför den 16:e september. Vi tar tempen på de åtta partierna som tar plats i riksdagen, för att få reda på deras förslag om hur den svenska vårdapparaten ska drivas och utvecklas.

Filippa Reinfeldt är ett välkänt namn, både för människor med vårdintresse och de utan. Med brinnande passion har hon drivit vårdfrågor både inom Stockholmsregionen och nationellt. I en öppen profilintervju berättar hon, som en del av styrelsen på vårdföretaget Aleris, om de många möjligheterna men också utmaningarna som den svenska vårdapparaten står inför. Detta och mycket mer kan du läsa om på Analyshalsa.se och på sociala medier.

Trevlig läsning och fortsatt kry Vabruari önskar vi dig!

ANALYSHALSA.SE

Ebba Busch Thor, partiledare Kristdemokraterna.

Katarina Berndtsson Blom, VD för Ladulaasklininken i Borås.

Lotta Asp, verksamhetsutvecklare på Hermods

Fredrik Lennartsson är generaldirektör för Myndigheten för vård- och omsorgsanalys. Han säger att digitaliseringen av vården innebär både möjligheter och risker och det är viktigt att vi hanterar båda dessa sidor på ett seriöst sätt och i ett sammanhang.

Robotar ska fixa framtidens vård och omsorg

Danica Kragic är professor i datalogi och robotforskare på KTH. Hon menar att automation, digitalisering och robotisering är framtidens melodi inom många av samhällets sektorer, sjukvården ej undantaget.

En himmelsk Bea fick Björn att jaga tre Michelinstjärnor

4

Ledarkrönikör – Heidi Stensmyren

6

Partierna står till svars Sex intressanta kommuner

10 AI och E-hälsa

12 Profilintervju – Filippa Reinfeldt 14 Valfrihet som bidrag 16 Läkemedelsrobot 18 Vård i Norrland

Missa inte filmer och annat rörligt material på kampanjsidan.

Björn Frantzén har på några tagit ledartröjan inom svensk och skandinavisk gastronomi.

Men allt började när han var elva. ”Jag var 11 år när jag fick smaka min första riktiga biff med bearnaise. Jag tyckte det var himmelskt!”

Christoffer Magnusson, Campaign Manager

INNEHÅLL

8

DIGITALT INNEHÅLL Digitaliseringen i vården ställer nya krav på säkerhet

Jag vill gärna tipsa om profilintervjun med Filippa Reinfeldt på sida 12! Trevlig läsning!

EXKLUSIVT FÖR WEBBEN

POPULÄRA ARTIKLAR PÅ ANALYSHALSA.SE

CHRISTOFFER TIPSAR!

På kampanjsidan har vi möjlighet att gå ännu djupare och göra längre analyser och intervjuer.

20 Vårdutbildning

22 Unikt samarbete

ANALYS HÄLSA

Campaign Manager: Christoffer Magnusson, christoffer.magnusson@europeanmediapartner.com VD: Fredrik Thorsson Chief Content Officer: Mats Gylldorff Textbearbetning: Hans-Peter Öhman Grafisk formgivare: Petra Danielsson Text: Anders Edström Frejman, Hans-Peter Öhman och Martin Westholm.

Omslagsfoto: Anders Edström Frejman, Thomas Carlgren, Pressbild, Therese Andersson och Lars Owesson.

Distribution: Dagens Nyheter, februari 2018 Tryck: Boldprinting Stockholm

CONTENT WITH A PURPOSE

Krönikor skrivna endast för våra digitala plattformar finns att läsa på vår kampanjsida.

Följ oss digitalt:

@europeanmediapartner

analyshalsa.se

Återvinn eller ge tidningen vidare!

European Media Partner Sverige AB Hamngatan 4, 211 22 Malmö Tel: 040-606 68 00 Email: info@europeanmediapartner.com www.europeanmediapartner.com

European Media Partner är specialister på content marketing. Vi hjälper företag att nå en exakt målgrupp genom skräddar-sydd media. Vi distribuerar relevant information av högsta kvalitet som med genomtänkta och aktuella ämnen i fokus skapar och erbjuder rätt mediaexponering åt våra kunder.

ANNONS

ANNONS

Att arbeta tillsammans är nyckeln för Sundbyberg stads hemtjänst Hemtjänsten i egen regi i Sundbyberg stad är en arbetsplats där de anställda är nöjda när de går hem för dagen. Detta för att det finns en stark sammanhållning, vi arbetar tillsammans.

Annette är anställd inom Sundbybergs hemtjänst. I 14 år har hon haft samma arbetsplats och tycker att varje arbetsdag är stimulerande.

– Vi har ett väldigt bra arbetssätt med våra kontaktmannagrupper som gör att var och en vet vad man själv och de andra i teamet ska göra. Framförallt vet våra kunder vem som kommer och det skapar en god trygghet och kontinuitet. Vi har alltid kunden i fokus med så många roliga arbetsuppgifter.

Annette berättar om en otroligt god stämning på arbetsplatsen. Det betyder mycket, speciellt för sammanhållningen. De är

ganska många inom gruppen, men tack vare en bra struktur är stämningen god. En nyckel till det, menar Annette, är ett strålande samarbete med chefen.

– Vår närmaste chef är alltid närvarande och hon är otroligt lyhörd. Det ger oss en helt annan trygghet eftersom hon alltid finns där för att se, möta och bekräfta oss och våra behov. Ett gott samarbete med chefen är ingenting man kan ta för givet, och vi är otroligt glada över det fungerar så bra som det gör.

När Annette ska beskriva sin arbetssituation med ett ord väljer hon ”stimulerande”.

Hon vet vilka människor hon ska till under sina kundbesök, men ändå är ingen dag den andra lik. Tillsammans med sina kollegor kan hon konstatera: – Vi är nöjda när vi går hem från jobbet varje dag!

”Åland är ett svenskspråkigt, självstyrt ö-samhälle med drygt 29 000 invånare med egen lagstiftningsrätt inom fler områden däribland till vissa delar även inom hälso- och sjukvården. Ålands hälso- och sjukvård (ÅHS) är en myndighet underställd Ålands landskapsregering med ansvar för den offentliga hälso- och sjukvården på Åland, allt från mödra- och barnhälsovård till olika former av specialsjukvård och vård i livets slutskede. ÅHS har ca 1100 anställda och en budgetram på ca 85 miljoner euro per år. Verksamheten omfattar både den direkta hälsooch sjukvården och stödverksamheter såsom administration och försörjning.”

Vi söker överläkare till primärvården och specialsjukvården (psykiatri, onkologi, radiologi, pediatrik, ÖNH och anestesi) samt yngre kollegor i olika faser av sin specialisering. Vi kan erbjuda erfarna, ordinarie kollegor och en väl fungerande sjukvård, generösa anslag för vidareutveckling och goda utvecklingsmöjligheter.

Vi anställer även barnmorskor, hälsovårdare och sjukskötare.

För närmare information vänligen kontakta chefläkare Olli-Pekka Lehtonen (olli-pekka.lehtonen@ahs.ax) eller vårdchef Sirpa Mankinen (sirpa.mankinen@ahs.ax).

Du når oss per telefon +358185355* eller via en intresseanmälan på www.ahs.ax.

Annons

CONTENT WITH A PURPOSE

LEDARE – ANALYSHALSA.SE

Foto: Johan Knobe

4

Hela denna tematidning är en annons från European Media Partner

Heidi Stensmyren Förbundsordförande Sveriges läkarförbund

DET ÄR MÖJLIGT ATT ÅTERTA LEDARTRÖJAN INOM LIFE SCIENCE ”Sverige är föregångslandet inom hälso- och sjukvård tack vare att kompetens omsätts i praktiken”. Så lyder ett stycke ur den Life Science-vision som antagits inom samarbetet ”Agenda för hälsa och välstånd”, där Sveriges läkarförbund och 32 andra svenska aktörer inom Life Science området deltar. Det handlar om att sätta fokus på förutsättningarna för framtidens forskning i hälso- och sjukvård.

För ett par veckor sedan presen-

terades årets statusrapport kring

14 konkreta åtgärdsförslag som vi lämnade över till regeringen i maj 2015. Många förslag har tagits på allvar. Av de 14 åtgärderna är tolv redan antagna av regeringen. Särskilt glädjande är att regeringen prioriterar digitaliseringsfrågan, även om det är en bit kvar. Det behövs ett nationellt samordningsansvar när den digitala infrastrukturen ser så olika ut i landets 21 landsting och regioner. Läkarförbundet lyfter särskilt behovet av IT-system som kan prata med varandra, som kan ge oss läkare realtidsdata kring våra patienter, och som styrs utifrån vårdens,

och inte systemets, behov och förutsättningar.

Trots att regeringen tagit till sig

flera åtgärder, pekar rapporten på att de också behöver genomföras i verkligheten. Det handlar till mycket om samordning och resurser. Vi väntar bland annat otåligt på ett beslut om en långsiktig finansieringsmodell för nationella kvalitetsregister, samt förstärkta medel till specialiserade forsknings- och behandlingscentra.

Historiskt sett har Sverige varit

ett ledande forskarland inom

Life Science. Ska Sverige stå sig framöver krävs att svenska läkare får bättre förutsättningar för forskning, vid sidan av det kliniska arbetet. En forskande läkarkår är avgörande för utvecklingen av nya behandlingar och läkemedel.

Därför krävs att fler kombinationstjänster inrättas där läkare både kan arbeta klinisk och forska inom sin specialitet.

Life Science handlar inte bara om teknik. Kompetens är helt avgörande för sektorn. Sverige är ett av tre länder i Europa som fortfarande inte har reglerat fortbildning för läkare. Det är allvarligt.

I teorin kan en läkare under hela sin yrkeskarriär arbeta utan krav på att uppdatera sin kunskap.

Internationellt hör vi redan hur avsaknaden av en reglerad kompetensutveckling kan leda till att Sverige mister möjligheten att få delta i kliniskt vetenskapliga studier och andra utbyten. Sveriges regering måste ta det nationella helhetsgrepp som krävs för en reglerad fortbildning. På så sätt kan vi på allvar visa att Sverige fortfarande kan och vill hålla ledartröjan i Life Science.

Heidi Stensmyren Förbundsordförande Sveriges läkarförbund ANNONS

GLÄDJE, MENINGSFULLHET OCH STOLTHET

Det här är Benny Bresciani, Carin Henriksson, Vivianne Nygårdh och Artan Idrizaji och de jobbar som stödassistent inom daglig verksamhet, stödassistent inom gruppbostad, aktivitetssamordnare och vårdbiträde. De har alla gemensamt ett genuint intresse av att arbeta med människor. Framförallt upplever de en stolthet och meningsfullhet i jobbet och möjligheten att kunna påverka vardagen positivt för dem de finns till för. Inte minst vittnar samtliga om de värdefulla relationer som skapas varje dag med exempelvis spännande levnadsberättelser och mycket glädje.

Som medarbetare har de haft möjlighet att vara med och forma den verksamhet de ingår i genom engagemang, kunskapsoch erfarenhetsutbyte men också genom dagligt lärande kompletterat med kurser och utbildningar.

I Ekerö kommun pågår ett spännande förändringsarbete för att kommunen ska vara en professionell verksamhet med målet att ge god service till alla vår invånare.

Småstadsprägeln i kommunen gör det lätt att överblicka de olika ansvarsområdena och korta beslutsvägar med politiker som värnar om trygghet och hög kvalitet i verksamheterna medför också att de tycker att det är bra och roligt att jobba här!

Vill du också bli en av oss?

Håll utkik efter lediga tjänster på www.ekero.se eller följ oss på Linkedin eller Facebook!

Sponsrat innehåll

Skandinavisk Hälsovård Group erbjuder ett unikt mervärde

VD Marie Öhrstedt med en av Skandinavisk Hälsovård Groups konsulter.

Skandinavisk Hälsovård Group är ett av landets största läkaroch vårdbemanningsföretag.

Med en ledning som har sjukvårdserfarenhet samt en VD som är f.d. anestesisjuksköterska bemannar Skandinavisk Hälsovård tillsammans med dotterbolagen Ofelia Vård, Doc Care och Svensk Närsjukvård med läkare, sjuksköterskor och annan vårdpersonal till kommuner, landsting och privata vårdgivare. Skandinavisk Hälsovård Group finns och har ramavtal över hela landet vilket gör att man kan skräddarsy lösningar som passar både medarbetare och kunder. Förutom bemanning brinner företaget för hälsa och friskvård och erbjuder sina konsulter möjligheten att delta i såväl skidtävlingar på elitnivå som lokala springgrupper med kollegor i branschen.

Marie Öhrstedt, VD för Skandinavisk Hälsovård Group, är tydlig: företaget vill ge tillbaka till sina konsulter för den insats de gör.

– Visst vill vi att våra kon-

sulter ska arbeta med oss för vi är en auktoriserad och meriterad arbetsgivare, men vi vill också ge våra konsulter och personal ett mervärde. Vi vill skapa en sammanhållning som generar trivsel för alla inom företaget. Det gör vi genom olika satsningar, bland annat Ski Team Doctor som erbjuder träningsgrupper tillsammans med elitåkare och långlopp inom längdskidåkning för de läkare och sjuksköterskor som är ansluta till oss.

per har varit enormt stort vilket gör att det ska bli fantastiskt roligt att åka skidor tillsammans med vår personal ännu en säsong. Intresset för friskvård och hälsa genomsyrar hela vår organisation, så förutom skidåkningen ordnar medarbetare i våra olika verksamheter andra aktiviteter för de läkare och sjuksköterskor som har andra intressen än skidåkning.

Aktiviteter för både hjärta och hjärna

För de konsulter som inte lockas av vintersporter, finns möjligheten att delta i andra aktiviteter. Cykelvasan och olika I dagsläget deltar Ski Team Swimrun-tävlingar är några Doctor både i nationella och internationella skidlopp. Dess- exempel på aktiviteter. För de konsulter som är intresserade utom finns företaget på plats finns också möjligheten att under Vasaloppsveckan, både som deltagare och som läkarre- finnas på plats vid eventen som medicinsk personal. Företaget surser. anordnar även lokala löpgrupMarie Öhrstedt berättar om per med branschkollegor för satsningarna inför framtiden. den lite mer vardaglige idrot– Inför skidsäsongen 2018 har vi tagit vår skidsatsning till taren.

Företaget erbjuder också nästa nivå. Vi kommer att tävla med den absoluta världseliten. utbildningar, stipendier och Intresset för våra träningsgrup- kongresser för sin personal.

Skidtävlingar på elitnivå

Skandinavisk Hälsovård Group tillhör Falckkoncernen och är ett av landets största vårdbemanningsföretag. Med en ledning som har lång sjukvårdserfarenhet bemannar och rekryterar Skandinavisk Hälsovård tillsammans med dotterbolagen Ofelia Vård, Doc Care och Svensk Närsjukvård läkar- och vårdpersonal till kommuner, landsting och privata vårdgivare i hela landet. Skandinavisk Hälsovård Group är ett auktoriserat bemanningsföretag med medlemskap i Bemanningsföretagen som ingår i Almega. Auktorisationen är en garanti för att lagar och regler följs. Tack vare att vi erbjuder våra konsulter kollektivavtal, fullt försäkringsskydd och pensionsavtal kan våra konsulter alltid känna sig trygga när de arbetar med oss.

Skandinavisk Hälsovård ab

Skandinavisk Hälsovård Group: Barnhusgatan 22, 111 23 Stockholm • Målaregatan 10, 784 33 Borlänge • Vasagatan 45, 41137 Göteborg Tel: 0243-945 00 • E-post: info@shvab.se

Annons

6

Hela denna tematidning är en annons från European Media Partner

CONTENT WITH A PURPOSE

EXPERTPANEL – ANALYSHALSA.SE

Foto: Johan Jeppsson

Foto: Pressfoto

Foto: Denny Lorentzen

Foto: Kristian Pohl Regeringskansliet

PARTIERNA STÅR TILL SVARS Karin Rågsjö (V) Sjukvårdspolitisk talesman

Annika Strandhäll (S) Socialminister

Jan Lindholm (MP) Socialpolitisk talesperson

Anders W Jonsson (C) Sjukvårdspolitisk talesperson

1. Tack vare Vänsterpartiet satsas nu två miljarder kronor årligen på bättre arbetsvillkor för personalen i sjukvården.

De kan gå till ökad bemanning och kompetensutveckling. Vi vet att personalen sliter hårt inom vård- och omsorgsyrkena.

Därför behövs mer resurser så att fler vill jobba där och de som redan är där orkar jobba kvar. Det behövs även en nationell utbildnings- och kompetensplan som tar ansvar för helheten.

1. Vi måste få in fler och behålla fler anställda i vård och omsorg. Våra landsting behöver anställa mer personal, men även förbättra arbetsmiljö. Vi gör särskilda satsningar på arbetsmiljön och personalen i vården för att fler ska både söka sig dit, stanna kvar och färre ska bli sjukskrivna. Vi måste också locka nya som vill utbilda sig och jobba i vården. Då krävs en bättre bild av vården som arbetsplats. Vi satsar nu mer än någon regering på 25 år på sjukvården.

Vi har också gett ett tydligt välfärdslöfte: höja statsbidragen med minst 20 miljarder till 2022 för att säkerställa att vi kan möta välfärdens behov.

1. Det behöver utbildas fler läkare, sjuksköterskor och psykologer än idag.

Vi behöver även förbättra arbetsmiljön för de som arbetar inom vården. Vi vill att sjuksköterskor, sjukgymnaster och andra yrkesgrupper inom vården ska kunna ta ett större ansvar för sina patienter. Det skulle utnyttja deras kompetens till fullo och samtidigt avlasta läkarna. Nyanlända är en resurs inom välfärden, som vi behöver bli bättre på att tillvarata.

1. En del av behovet kan mötas av att fler går från deltid till heltid, men det kräver en god arbetsmiljö och förutsättningar att orka.

Task-shifting, där enklare arbetsuppgifter kan delegeras till vårdbiträden, medan undersköterskan i sin tur avlastar sjuksköterskan, är en bra metod. Det behöver även bli mer lönsamt att utbilda sig till exempelvis specialistsjuksköterska.

Fler löntagare måste därutöver få behålla mer av sin inkomst genom sänkt skatt. Inte minst sjuksköterskor behöver kunna göra lönekarriär. En annan viktig del är att ta tillvara utländsk kompetens från nya som kommer till vårt land.

2. Sjukvård och annan välfärd ska finnas till för de som behöver den, inte för att göra största möjliga vinst åt ägarna. Vi måste se till så att vårdens resurser fördelas så att du prioriteras om du har stort behov av vård. Det ska aldrig få vara din lönsamhet som avgör. Därför behövs det regler mot vinstjakten.

3. Vi måste få ett slut på vinstjakten. Det skulle göra att vårdens resurser styrs dit de verkligen behövs istället för att styras av vinstintresset. Det blir en mer jämlik vård och det skulle också göra det möjligt att anställa fler och förbättra arbetsvillkor, vilket är absolut nödvändigt för att skapa en bättre vård. Dessutom måste vi ha ett jämlikhetstänk, både geografiskt och individuellt. Ojämlikheten strider mot hälsooch sjukvårdslagen och drabbar många.

2. För S är det självklart att gemensamma resurser också ska gå till bästa möjliga välfärd. Pengar ska gå till skola och omsorg och inte till stora vinstuttag. Vi har därför lagt fram ett förslag om vinsttak. Vi har samtidigt konstaterat att sjukvården har särskilda förutsättningar. Därför utreder vi nu hur vi kan stärka vården och minska vinstintressen.

3. Personalen! Att de är tillräckligt många, har rätt kompetens och får bra förutsättningar att göra sitt jobb. Så kapar vi köerna och når bättre kvalitet för dig som patient. Det sätter vi alltid före stora skattesänkningar.

2. Övervinster hör inte hemma i skolan eller inom vården och omsorgen. Däremot värnar vi om valfrihet och mångfald för att tillgodose alla människors olika behov och se till att välfärdssektorn håller hög kvalitet. Det är därför viktigt att de ideella välfärdsföretagen, som inte alls spelar på samma plan som exempelvis privata storföretag, slipper vinstbegränsningar.

3. Vi vill skärpa vårdgarantin och göra primärvården köfri. Det behövs mer resurser till primärvården för att stärka vårdens tillgänglighet och kontinuiteten i vårdkontakter. Vårdcentraler behöver också kunna erbjuda effektiv behandling till patienter med lindrig och måttlig psykisk ohälsa, för att kunna bryta utvecklingen med ökad psykisk ohälsa, som idag är den främsta orsaken till sjukskrivning.

2. Privata utförare är avgörande för välfärd av hög kvalitet till allt fler. När köerna växer, behövs fler utförare. Möjligheten att göra vinst är nödvändig för att den företagare som satsat egna pengar för att starta sin verksamhet ska kunna gå runt, investera i ny utrustning eller anställa personal. Tydliga kvalitetskrav och uppföljning ska gälla för alla utförare.

3. Köerna i vården har vuxit sig oacceptabelt långa. Det behövs en tydlig strategi. Vi vill se en tillgänglighetsmiljard, som stimulerar att korta vårdköerna. Vi måste även få fler läkare att vilja arbeta i primärvården.

ANNONS

LÄS FLER ARTIKLAR PÅ ANALYSHALSA.SE Besök vår kampanjsida för att ta del av fler intressanta artiklar.

CONTENT WITH A PURPOSE

Annons

Hela denna tematidning är en annons från European Media Partner

CONTENT WITH A PURPOSE

ANALYSHALSA.SE

7

Foto: Pressfoto

Camilla Waltersson Grönvall (M) Socialpolitisk talesperson

Ebba Busch Thor (KD) Partiledare, Kristdemokraterna

Per Ramhorn (SD) Sjukvårdspolitisk talesperson

1. Administrationsbördan måste lätta, och det handlar bland annat om att vården måste komma ikapp sin samtid vad gäller moderna, fungerande ITverktyg. Alla i vården ska få arbeta på toppen av sin förmåga – läkare och sjuksköterskor ska kompletteras av undersköterskor och vårdbiträden. Bättre löneutveckling – utbildning och erfarenhet måste löna sig. Inför karriärtjänster för specialistsjuksköterskor med mer ansvar och högre lön, och låt även sjuksköterskor specialisera sig med lön.

1. Moderaterna vill att yrken inom vård och omsorg ska bli mer attraktiva. Det handlar dels om bättre arbetsvillkor dels om att det ska löna sig bättre. Moderaternas förslag innebär att en sjuksköterska får behålla 6000 kronor mer av lönen per år jämfört med i dag.

1. Förbättra arbetsvillkoren så att fler vill stanna inom vården. Sjuksköterskor och läkare behöver få arbeta med de arbetsuppgifter de är utbildade till.

Vårdserviceteam kan avlasta vårdpersonalen med till exempel serviceuppgifter. Vården behöver mer pengar, men vi behöver även mer vård för pengarna. Vårdens arbetssätt och organisation behöver förändras. Bland annat genom att staten tar överansvaret för sjukhusvården. Genom en gemensam digital plattform och nationell implementering av de bästa behandlingarna kan både personal och materiella resurser användas bättre.

1. Vi vill att vårdanställda ska ha stort inflytande över arbetstider, med rätt till såväl heltid som deltid. Därutöver menar vi att vårdpersonal ska slippa omfattas av karensdagar vid sjukskrivning; för att motverka smittspridning är det viktigt att de som är sjuka har råd att stanna hemma.

Dessutom ska undersköterskeutbildningen följa en nationell utbildningsplan vars examen ger en yrkeslegitimation. Detta bidrar till att ge yrket en hög status och minskar därmed personalomsättningen.

2. Kvalitetskraven ska vara höga och tillsynen skarp. Oseriösa aktörer ska inte vara välkomna i välfärden vare sig de går med vinst eller förlust! Den som gör ett bra jobb ska vara välkommen i välfärden oavsett om det är ett företag, en non-profit-stiftelse eller offentlig egenregi. Mångfald och valfrihet är bättre för patienterna, utvecklar vården och kortar köerna.

3. Bättre tillgänglighet och kontinuitet i vården. Det är helt oacceptabelt att vårdköerna återigen växer – det behövs en uppdaterad kömiljard som omfattar diagnos, behandling och rehabilitering. Den som har många och stora behov ska ha gräddfil in i vården. Alla ska ha rätt till en fast läkare, och först de äldre multisjuka.

Foto: Fredrik Wennerlund

Anna Starbrink (L) Talesman och hälso- och sjukvårdslandstingsråd i Stockholms län

Foto: Frida Rinnholm

Foto: Busch-Christensen

1. Enligt SCB:s trender och prognoser 2014 beräknas 160 000 personer som är utbildade inom vård- och omsorg att saknas år 2035. Hur planerar Ni att bemöta detta problem?

2. Hur ser Ni på vinster i välfärden?

3. Vilken är er viktigaste valfråga inom vården 2018?

2. Det ska inte gå att göra vinst på att driva skola, vård eller omsorg med dålig kvalitet. Moderaterna tar ansvar för att skattebetalarnas pengar används på ett ansvarsfullt sätt och vi tillåter inte oseriösa aktörer inom välfärden. Att däremot förbjuda bra fristående välfärdsverksamheter, som den socialdemokratiskt ledda regeringen vill göra tillsammans med Vänsterpartiet, kommer att försämra svensk välfärd och urholka valfriheten. Det tänker vi stoppa.

3. Moderaternas viktigaste valfråga inom vården är att ta bort vårdköerna.

Alliansregeringen lyckades halvera vårdköerna tack vare kömiljarden. Den socialdemokratiskt ledda regeringen avskaffade kömiljarden och det har fördubblat köerna under den här mandatperioden. Det är allvarligt. Ingen ska behöva vänta i onödan på vård. Därför vill Moderaterna återinföra kömiljarden och förbättra möjligheterna att snabbt få vård.

2. Vi ser ett egenvärde i valfriheten och att det finns inslag av privata aktörer. Vi tycker att kvaliteten snarare än driftsformen är avgörande och kommer presentera flera åtgärder för att skärpa kvalitetskraven.

2. De privata aktörerna inom skola, vård och omsorg är uppskattade av familjer och äldre. Regeringens och Vs förslag om vinstförbud slår undan benen för dessa.

Det måste finnas möjlighet att göra lite vinst. Vart femte äldreboende riskerar nu att läggas ner och cirka 40 procent av den förväntande utbyggnaden av äldreomsorgen utebli. Samtidigt nekades cirka 5000 äldre plats på äldreboende 2017. S prioriterar makten före de äldre.

3. Svensk sjukvård har tidigare varit en förebild i omvärlden. Detta är tyvärr inte längre fallet till följd av de alltjämt ökande vårdköerna och väntetiderna inom den svenska sjukvården. Vi ser därför tillgängligheten som den nu enskilt viktigaste frågan att komma till rätta med.

För det krävs flera olika insatser och satsningar på såväl kort, medellång som lång sikt.

3. Alla ska kunna få en god vård i tid - oavsett var de bor. Våra akuta åtgärder kortar köerna och minskar överbeläggningarna. På längre sikt måste staten få huvudansvaret för sjukhusvården.

Text: Anders Edström Frejman

I samarbete med försäkringskassan och arbetsförmedlingen så startar Sala kommun ett projekt för att försöka få in långtidssjukskrivna, nyanlända och långtidsarbetslösa på arbetsmarknaden.

Sammanlagt 175 personer involveras i projektet som bär namnet Gröna gången och som pågår i tre år, med start nu i mars.

I Sala finns ett populärt promenadstråk som kallas för just Gröna gången.

Och lite är ju det här projektet också en promenad, en grön väg på vilken vandraren tar de första stegen in mot arbetsmarknaden. Det var ungefär så tankarna gick när personalen på enheten Arbete och försörjning, vid Sala kommun, spånade fram idén om vad projektet skulle heta.

– De som står långt ifrån arbetsmarknaden i dag står ofta mycket längre ifrån den än vad de gjorde för några år sedan, säger Håkan Reuterwall som är enhetschef på Arbete och försörjning i Sala.

– Och vi kände att vi tidigare ofta började direkt på ruta tre i våra insatser, med att ordna praktik, coachning och hjälp med att skriva CV, samtidigt som de som kom till oss kanske egentligen först behövde hjälp med att få ordning på livet. De behövde starta på ruta ett, menar han.

– Ja, vi fick önskningar om att ”jag behöver mer än vad ni kan ge”, fortsätter biträdande enhetschef Anette Häggqvist.

Innehållet i aktiviteterna utformas individuellt utifrån var och ens behov.

Det blir aktiviteter i både praktik och teori. Suggestopedi används som metod i språkinlärning för nyanlända. Aktiviteter inom friskvård, hälsa, arbetsmarknadskunskap, information om det svenska samhället och privat ekonomi erbjuds kontinuerligt.

Varje deltagare får delta i sex månader. Men en flexibilitet ska finnas om någon behöver lite längre tid i projektet. Alla deltagare erbjuds praktikperioder för att kunna utforska sin egen förmåga samtidigt som de får en inblick i olika typer av arbeten.

Projektet har fått EU-stöd genom ett anslag på 13,5 miljoner kronor från Europeiska Socialfonden i östra Mellansverige. Den totala projektbudgeten är på drygt 20 miljoner kronor.

Foto: Robert Österlind

Sala kommun startar stort arbetsmarknadsprojekt

Foto: Robert Österlind

ANNONS

Anette Häggqvist och Håkan Reuterwall på Sala kommun jobbar med projektet Gröna gången.

Annons

CONTENT WITH A PURPOSE

ÄLDREOMSORGEN I EKERÖ LIGGER I TOPP Ekerö kommun ligger i topp inom äldreomsorg när Sveriges kommuner och landsting (SKL) jämfört med andra kommuner. Hela 96 procent uppger att de är mycket nöjda med kommunens hemtjänst. Siffran för särskilt boende ligger inte långt efter, där 90 procent uppger att de är nöjda.

– Bakom det här resultatet ligger givetvis ett omfattande arbete, säger Adam Reuterskiöld (M), som är kommunstyrelsens ordförande. Vi har satsat mycket på valfrihet, där de äldre själva får bestämma så mycket som möjligt, bland annat vilka vårdgivare de vill anlita.

– Det kan vara både privata vårdföretag med en tydlig lokal förankring och vård som utförs i kommunens egen regi. Oavsett vilket gäller hög kvalitet till bästa möjliga pris.

Ekerö satsar på att vara en attraktiv arbetsgivare.

– Vården blir inte bättre än de förutsättningar som ges av oss politiker. Vi arbetar kontinuerligt med kompetensutveckling och att skapa förbättringar som är till nytta för både för brukarna och för de anställda, fortsätter Adam Reuterskiöld.

– Det kan handla om olika digitala trygghetslösningar som både förenklar för medarbetarna och ökar tryggheten för brukarna, exempelvis digitala lås och digitala trygghetslösningar som gör att brukarnas nattsömn inte störs i onödan.

– Våra medarbetare är mer nöjda och stannar längre, säger Adam Reuterskiöld. Det är bra för det ökar såväl kontinuiteten i arbetet som tryggheten för våra gamla. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att även om mycket är bra finns det fortfarande saker som kan bli ännu bättre. De uppgifterna jobbar vi vidare med, fulla av tillförsikt!

Text: Martin Westholm

Foto: Pressfoto

Foto: Pressfoto

EXPERTPANEL – ANALYSHALSA.SE

Foto: Pressfoto

8

Hela denna tematidning är en annons från European Media Partner

ATT BLI LYSSNAD PÅ SKAPAR ARBETSGLÄDJE Hernan Perdomo jobbar som distriktssköterska i Nyköpings kommun sedan något år efter att tidigare arbetat på Nyköpings lasarett.

– Att få möta människor i olika skeenden i livet är en stor glädje liksom att kunna göra en insats för att patienterna ska må bättre, få ökad livskvalitet och kunna bo kvar hemma trots att de är svårt sjuka eller gamla, säger han.

Vad det handlar om är att utgå från varje persons behov och förutsättningar. För att det ska vara möjligt krävs rätt förutsättningar och det tycker han att det finns sedan Nyköpings kommun omorganiserat hemsjukvården som bland annat innebär ökat samarbete mellan olika vårdgivare som är delaktiga i patientens vård, inte minst viktigt i samband med att patienten skrivs ut från sjukhuset.

– Nu har vi chefer som själva är sjuksköterskor och vet hur det är att möta patienterna i verkligheten.

– När man blir sedd och lyssnad på och ser konkreta resultat ökar arbetsglädjen. Det skapar också trivsel på ett helt nytt sätt.

– Mycket av mitt arbete handlar om att ta tillvara patienternas hälsa och välbefinnande och motivera till ett mer aktivt liv. Det kan vara små saker i vardagen, men som för den enskilde betyder ökad livskvalitet.

– Det kan handla om allt från att se över läkemedel till mer komplexa situationer där teamarbetet med andra yrkesgrupper som arbetsterapeuter, sjukgymnaster och hemtjänstpersonal är viktiga.

– Genom att arbeta tillsammans med varandra får vi bättre resultat som kommer patienterna till godo. Det tycker jag att vi i Nyköping är bra på, även om det som alltid finns saker som kan göra ännu bättre.

NYTT SÄTT ATT JOBBA GER NÖJDA KUNDER OCH MEDARBETARE Den kommunala hemtjänsten i Sundbyberg får idel positiva omdömen. I en undersökning som nyligen gjorts av Socialstyrelsen säger sig 98 procent vara nöja eller mycket nöjda med den hjälp man får.

– En förklaring är att vi har personal med hög kompetens och lång erfarenhet, säger Therese Johansson som är enhetschef för hemtjänsten.

– En annan förklaring är den arbetsmodell vi arbetar efter. Den bygger på kontaktmannagrupper som består av 3-4 medarbetare som går hem till våra kunder. Det skapar en trygghet för våra kunder när de vet och känner igen vilka som kommer hem till dem.

Arbetet med kontaktmannagrupper har också fått ett positivt mottagande bland det 100-tal medarbetare som arbetar inom hemtjänsten som utförs i kommunens egen regi.

– Dels vet man alltid vilka man ska besöka varje dag, dels kan man planera sitt arbete mycket bättre tillsammans med den som man ska hjälpa. Det skapar en helt annan kontinuitet samtidigt som man kan ta större hänsyn till den enskildes önskemål, fortsätter Therese Johansson.

Ytterligare en positiv konsekvens är att personalomsättningen, som annars kan vara ett problem, i dag är närmast obefintlig.

– Det är naturligtvis mycket positivt. Samtidigt står vi inför en generationsväxling där många av våra erfarna medarbetare kommer att gå i pension inom de närmaste åren. Så vi har ett stort behov att rekrytera nya undersköterskor. Välkommen att söka på Sundbyberg stads hemsida, avslutar Therese Johansson.

Text: Martin Westholm

Text: Martin Westholm

ANNONS

Hospital DMD®

revolutionerar den digitala vårdkedjan genom effektiva vårdflöden för vård/servicepersonal och erbjuder total övervakning samt kommunikation på enhetsnivå.

Lär dig mer på Vitalis 2018 den 24-26 april.

Monter B04:21 Registrera dig gratis på:

dmd.amab.nu

Annons

Hela denna tematidning är en annons från European Media Partner

CONTENT WITH A PURPOSE

ELEKTRONISK SIGNERING AV LÄKEMEDEL GER ÖKAD PATIENTSÄKERHET Ett generellt problem inom vården är följsamhet i samband med läkemedelsbehandling. Det är viktigt att mediciner tas i rätt mängd och i rätt tid för att effekten ska bli den avsedda. På Björkbackens vårdoch omsorgsboende för äldre i Tyresö kommun har man infört nya rutiner.

– Vi har närmare 130 boenden hos oss. Det innebär att det alltid finns mycket att göra och att sjuksköterskornas tid inte alltid vill räcka till, säger Kaija Partanen som är medicinskt ansvarig sjuksköterska i Tyresö kommun.

– Tidigare arbetade vi med traditionella läkemedelslistor där man för hand signerade när patienterna fick sina läkemedel. Men som alltid när det är mycket att göra hände det då och då att det gjordes misstag, med resultat att de boende inte alltid fick sina mediciner vid rätt tid.

Sedan några månader har de gamla signeringslistorna på Björkbackens vård- och omsorgsboende ersatts med ett system för elektronisk signering.

– Läkemedelslistan finns alltid tillgänglig i personalens mobila enheter. På så sätt minskat antalet läkemedelsavvikelser och patientsäkerheten ökar samtidigt som systemet är tidsbesparande, säger Kaija Partanen.

– Alla insatser samlas vidare i en central sökbar signeringslogg där sjuksköterskan kan följa hanteringen ner på tablettnivå. Det går snabbt att se vem som gav vad och till vem och vid vilken tid. En annan fördel är att systemet påminner om när tiden för delegeringar löper ut och måste förnyas samtidigt som man säkerställer att signering av delegerande insatser utförs av behörig personal.

Text: Martin Westholm

9

Foto: Jonas Lindgren

Foto: Pressfoto

Foto: Pressfoto

ANALYSHALSA.SE

SMÅ FÖRBÄTTRINGAR GER STORA VINSTER När hemtjänsten i Sala kommer på besök är det uppskattat av både äldre och andra brukare.

Kommunen har nämligen medvetet satsat på att erbjuda lite utöver det vanliga. Maten är en sådan sak.

– När man blir äldre är det lätt hänt att man förlorar aptiten, säger Per Ström som är socialchef i Sala med ansvar för vård och omsorg. Undersökningar har visat att det till och med kan gå så långt att man kan tala om undernäring.

– Det vill vi naturligtvis undvika. Både av medicinska skäl, men också för att vi vet att bra mat och en trivsam måltidsmiljö är viktigt för trivseln och det allmänna välbefinnandet. Just av den anledningen satsar vi på att erbjuda våra brukare god mat som är lagad från grunden.

På ett av kommunens boenden bakas också bröd dagligdags. Degen kalljäses för att sedan slutbakas i de kök som finns på respektive avdelning så att de boende får njuta doften av nybakat bröd.

– En annan sak som vi satsar på är att ta med våra brukare på små utflykter i staden, något som är otroligt populärt. Till det har vi köpt elcyklar med två sittplatser framtill. Med relativt små medel kan man alltså åstadkomma saker som får stor betydelse.

Per Ström vill även lyfta fram personalen inom hemtjänsten och det arbete som de utför.

– Det finns ett otroligt stort engagemang, och jag vill påstå att våra medarbetare verkligen brinner för att ge våra äldre och andra som behöver hjälp och service det de har rätt till.

– Ju mer våra medborgare och medarbetare är delaktiga och kan påverka desto bättre vård och omsorg kan vi erbjuda i slutänden.

SÄTERS KOMMUN SATSAR DIGITALT Socialnämnden har en målsättning som bygger på trygghet, livskvalitet och framtidstro, Genom kontinuitet, ny teknik, kompetens och kvalitet och gott bemötande, kan vi nå trygghet för kommunens samtliga invånare.

Livskvalitet ges genom egen bostad och försörjning, samt genom möjlighet att kunna behålla sina funktioner och psykisk hälsa.

– Genom att skapa trygghet och livskvalitet, kan vi bistå invånarna att känna framtidstro. Målet är att invånarna ska känna, att trots att Säter är en liten kommun så är det här man ska vilja leva och bo!

Antalet äldre ökar i Säters kommun, vilket är glädjande, säger Paula Jäverdal förvaltningschef i Säters kommun.

Målsättningen nu är att vara i framkant inom äldreomsorgen, trots att man är en relativt liten kommun.

Paula Jäverdal är chef för socialförvaltningen: – Just nu planerar vi för ett nytt boende för äldre där vi ska använda all modern teknik som går att använda.

Dessutom ska vi hitta nya arbetssätt. Vi står inför en arbetskraftsbrist, därför måste vi fundera över hur personalen ska användas på bästa sätt.

En konkret idé är att frigöra vårdpersonal som ska jobba med vård och omsorg, och sedan ta in servicepersonal som får göra andra arbetsuppgifter.

Säters kommun jobbar mycket med välfärdsteknik överlag. Till exempel teknikcoacher i arbetsplatser som ska uppmuntra personalen att använda digital teknik.

– Det är jätteviktigt för oss, precis som andra kommuner.

Vi har implementerat trygghetskameror, digitala larm och digital mätteknik, allt för att spara på personalen men också för att få till en säkrare vård och omsorg!

Det händer mycket i Säter just nu!

Text: Martin Westholm

Text: Hans-Peter Öhman ANNONS

• Digital läkemedelslista och signeringslista • Signering i mobil enhet • Larm vid utebliven överlämning • Direkt tillgång till patientens aktuella ordinationer • Spårbarhet ner på tablettnivå • SITHS-behörigheter för högsta patientsäkerhet • Delegering, varning maxdos, interaktioner, kontrollräkning, mm.

Alfa e-Läkemedel är den CE-märkta tjänsten som ger en omedelbar kvalitetshöjning i läkemedelshanteringen och spar tid för både sjuksköterska och personal.

För mer info www.alfakl.se eller ring 040-662 20 10

Alfa e-Läkemedel

– få kontroll över läkemedelshanteringen

Annons

10

Hela denna tematidning är en annons från European Media Partner

CONTENT WITH A PURPOSE

FRAMTID – ANALYSHALSA.SE

ARTIFICIELL INTELLIGENS UTVECKLAR VÅRDEN Foto: Thomas Carlgren

Utvecklingen inom e-hälsa går i rasande fart. Enligt SKL har digitaliseringen en enorm potential att möta utmaningarna för både sjukvården och patienterna.

SKL och Regeringen har som mål

att Sverige ska vara bäst på att använda möjligheterna med e-hälsa 2025. Patrik Sundström som är programansvarig på SKL menar att det finns väldigt goda förutsättningar att nå det målet, men att det krävs fokuserade insatser på alla nivåer.

– Det handlar i grunden om en förändring av hälso-, sjukvårdens och socialtjänstens arbetssätt, organisation, kultur, ledning och styrning. Det är på den lokala nivån där invånare möter verksamheterna, som de stora förändringarna äger rum och nyttan med digitaliseringen för medarbetare och invånare blir möjlig, säger Patrik Sundström.

En strategiskt avgörande fråga blir

då att skapa organisatoriska och finansiella förutsättningar för att öka takten från projekt och pilottest till breddinförande.

– På den nationella nivån har vi ett viktigt uppdrag att ta gemensamt ansvar för den digitala infrastruktur som krävs för att sänka trösklarna och underlätta för den verksamhetsnära utvecklingen, säger han.

Inom e-hälsa är utvecklingsmöjlig-

heterna stora för tillfället, menar Patrik Sundström.

– Det handlar om att göra det möjligt för alla som kan och vill att i större utsträckning själva agera och ha koll på sin hälsa.

BLI KVITT DINA RYGGPROBLEM Många ryggproblem orsakas av en dålig hållning som gör att musklerna används felaktigt. Om inte felen korrigeras är risken stor att man drabbas av förslitningsskador. Men det finns verktyg som kan hjälpa en i vardagen.

Tar man inte tag i problemet tidigt får man lida hela livet. Det säger Arvid Forsman som tidigare jobbade som massageterapeut och ofta kom i kontakt med personer med ryggproblem.

Patrik Sundström, programansvarig på SKL.

Inte minst för människor med kronisk sjukdom, finns en stor potential i digitala lösningar som förenklar vardagen och minskar risken för försämrad hälsa samtidigt som självständigheten och egenmakten stärks. En annan aspekt är hur artificiell intelligens kan bidra till att öka kvalitet och jämlikhet, förbättra tillgängligheten, effektivisera resursutnyttjandet och förbättra medarbetares digitala arbetsmiljö. Här är vi bara i början av en otroligt spännande utveckling där rätt hanterad AI bär med sig fantastiska möjligheter på många områden.

Både för nya tjänsteleveranser och kvalitetsförbättringar.

De digitala hälsoföretagen blir

allt viktigare i utvecklingen av svensk vård och omsorg och det finns flera aspekter som pekar på varför de är så pass viktiga.

– Givetvis de utmaningar som välfärden står inför. Eftersom andelen människor som lever länge

”AI bär med sig fantastiska möjligheter på många områden.” ökar i betydligt större omfattning än antalet människor i yrkesverksam ålder, är det viktigt att ta vara på näringslivets vilja och kraft att bidra till hälso- och sjukvårdens och socialtjänstens utveckling.

Idag förväntar vi oss att kunna agera digitalt, på de villkor vi själva väljer, i alla situationer som rör våra liv. Här ser vi hur digitala entreprenörer inspirerar genom att visa på nya sätt att leverera hälso- och sjukvård som bättre möter människors önskemål på tillgänglighet och självständighet, säger Patrik Sundström.

Patrik Sundström ser positivt på

e-hälsans framtid. Digitaliseringen kommer innebära stora effektiviseringar, fördelar och förändringar för både vården och patienter.

– Digitaliseringen har en enorm potential att bidra både till att möta utmaningarna som finns och till att nå en mer personcentrerad och sammanhållen offentlig sektor. Frågorna är högst uppe på agendan i kommuner och landsting och från SKL:s sida samlar vi kraft för att ännu bättre kunna stödja våra medlemmar i den här resan.

Text: Fredrik Söderlund

FAKTA

SKL strävar i arbetet med e-hälsa efter att förbättra människors hälsa, delaktighet och självständighet och att bidra till goda arbetsförhållanden för personal i vård och omsorg. SKL arbetar med flera målsättningar för att främja utvecklingen, bland annat att öka patienters och brukares delaktighet, självständighet och trygghet.

– När de kom tillbaka gång på gång med samma typ av problem, även om vi avhjälpt smärtan vid det förra tillfället, så måste man gå på grundorsaken till problemen, vilket alltså ofta är en felaktig hållning.

Den dåliga hållningen vänjer musklerna vid ett felaktigt rörelsemönster som i sin tur orsakar problemen. Han brukade rekommendera sina patienter att köpa någon av de hållningsvästar som då fanns på marknaden.

– Det visade sig att patienterna ofta slutade använda västarna då de var obekväma och skavde. Jag beslutade då att utveckla en egen västkonstruktion, Stärkevästen, berättar Arvid Forsman.

Stärkevästen skiljer sig en del från övriga västar på marknaden.

Den främsta skillnaden är att den har elastiska axelpartier. Det gör den mer bekväm, men huvudskälet är att västen inte ska tvinga upp ryggen i en specifik hållning för då får inte ryggens egna muskler den träning de behöver.

– Dessutom har vi fått en validering från testlabbet från Dala Sport Academy som säger att musklerna aktiveras mer när man använder styrkevästen!

Text: Hans-Peter Öhman ANNONS

ANNONS

Arbetsglädje genom lyhördhet och samverkan Som medarbetare inom hälso- och sjukvården i Nyköpings kommun deltar man i utvecklingsarbetet att bygga en patientfokuserad och stabil organisation.

– Patienterna behöver idag mer stöd och omsorg när de skrivs ut än tidigare. För att skapa kontinuitet och effektivitet har varje hemtjänstgrupp en egen sjuksköterska knuten till sig. På så sätt skapar vi gemensamma arbetssätt och tar tillvara varandras kompetenser, säger Kjell Hjelm, enhetschef för hemsjukvården i Nyköpings kommun.

inom hemsjukvården.

Det Hälsofrämjande teamet med arbetsterapeut, sjukgymnast och sjuksköterska arbetar aktivt med utskrivna patienter tillsammans med hemtjänsten.

En nyligen skriven rapport visar att 37 procent av patienterna blir helt självständiga från hemtjänst efter avslutad träningsperiod om de får tillgång till vardagsrehabilitering och aktiv träning direkt efter utskrivning från sjukhuset.

– Vi har gått tillbaka till kärnan i vår verksamhet Som sjuksköterska i en kommun är man en del i ett - våra patienter - för att större sammanhang där man i sin vardag möter alla kunna erbjuda en trygg möjliga patienter och professioner. För att verksam- och patientfokuserad heten ska fungera är det viktigt med samverkan. verksamhet, summerar - Det finns en lyhördhet, både för vårt arbete och Kjell Hjelm Nyköpings Hernan Perdomo, sjuksköterska för våra åsikter och förslag till förbättringar. När man kommuns arbete. inom hemsjukvården blir sedd och lyssnad på och ser konkreta resultat ökar arbetsglädjen. Det skapar också trivsel på ett helt nytt sätt, säger Hernan Perdomo, sjuksköterska

BRÖSTCANCER ÄR EN TYST SJUKDOM. DÄRFÖR HÖJER VI RÖSTEN. Bröstcancer är den vanligaste formen av cancer hos kvinnor i Sverige. Varje timme får en kvinna sin bröstcancerdiagnos. Varje vecka får en man samma besked. Ändå är vi ensamma om att odelat kämpa för en bättre och rättvisare bröstcancervård- och rehabilitering i hela landet.

Efter 35 år byter vi nu namn från Bröstcancerföreningarnas Riksorganisation till Bröstcancerförbundet. Vi blir tydligare och höjer samtidigt tonläget.

Vi är Sveriges enda intresseorganisation för bröstcancer och stöder både forskning och patienter. Det här gör vi året om. Inte bara i oktober.

Med 33 lokalföreningar och 11.000 medlemmar arbetar vi för att ingen ska behöva vara ensam med sin bröstcancer. Känner du någon som borde vara med, så blir vi gärna fler.

Vi driver alla frågor som rör bröstcancer, men tre av dem ligger oss särskilt nära.

För det första: alla ska ha rätt till bästa kända bröstcancervård – oavsett bostadsort.

För det andra: inför ett nationellt kvalitetsregister för patienter med spridd bröstcancer. Bättre kunskap är en förutsättning för rätt vård och rehabilitering.

För det tredje: vi kräver säkrare mammografiscreening, eftersom tidig upptäckt räddar liv.

Allt detta låter som självklara saker, men tyvärr ser verkligheten annorlunda ut. Vår vision är att ingen ska drabbas av bröstcancer. Det tänker vi aldrig förtiga.

BRÖSTCANCERFÖRBUNDET BEHÖVER ALLT STÖD VI KAN FÅ. DU KAN SJÄLV HJÄLPA OSS GENOM VÅRT GIVARKONTO PG 90 05 91-9, ELLER VIA SWISH 900 59 19.

ANNONS

Sväljproblem, reflux, ret- och slemhosta - ny metod effektiv även mot snarkning Lider du av sväljsvårigheter, reflux, klumpkänsla i halsen eller ständig ret- och slemhosta? Har du slussats runt inom vården utan att läkarna hittar något fel på dig? Är du en av hundratusentals svenskar som dagligen äter syradämpande medicin? Även snarkning och sömnapné är ett utbrett problem, något som ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar. Nu finns den neuromuskulära behandlingsmetoden IQoro ®, metoden som effektiv tränar upp invärtes förslappad muskulatur och ger människor livskvalitén tillbaka.

Känner du igen dig? Du är inte ensam, minst 1 av 10, ung som gammal, kvinna som man uppskattas lida av sväljsvårigheter. Det heter dysfagi och det sitter inte i huvudet, det sitter i musklerna.

På grund av kunskapsbrist slussas drabbade ofta runt mellan olika vårdinstanser, utan att få adevekat hjälp.

Många möts också av skepticism och oförståelse av sin omgiving, vilket kan leda till social isolering, depression och sjukskrivning. En alltför vanlig åtgärd blir ett recept på syradämpande läkemedel i någon form.

Mellangärdesbråck - magmunsbråck Den vanligaste formen av dysfagi orsakas av ett vanligt mellangärdesbråck, Hiatus hernia, med symptom som halsbränna, ret- och slemhosta, reflux, klumpkänsla och felsväljningar. Problemen kan komma och gå, men brukar intensifieras med tiden. Mellangärdesbråck, ofta kallat magmunsbråck är svårupptäckt vid en vanlig gastroskopi, men det är inget bevis på att det inte skulle existera...

IQoro® ny effektiv behandlingsmedod IQoro® är en effektiv neuromuskulär behandlingsmetod utvecklad för personer som har problem med att andas, äta, tala, svälja eller le. Det vill säga funktioner i ansikte, mun, svalg, övre luftvägar, matstrupe eller diafragma.

Med hjälp av en specialutformad munhantel sker en styrketräning av inre förslappad muskulatur.

För likväl som du kan träna utsidan, kan du träna insidan. Därav ordet munhantel.

Hur går träning med munhantel till?

Träning med munhanteln är enkel och tar 1,5 minut per dag. IQoro® placeras mellan läppar och tänder. Läpparna pressas ihop mot skaftet samtidigt som man omfattar handtaget och drar stadigt rakt ut. Draget hålls statiskt under 5-10 sekunder och upprepas 3 gånger. Träningen utförs tre pass per dag, gärna före måltid. Via denna motståndsträning uppnås en effektiv kraftutväxling samt aktivering av berörda muskler och nerverbanor.

Snarkning och apné Utöver sväljproblem och mekaniska problem i matstrupen har det visat sig kliniskt, att personer som lider av snarkning och symtom på sömnapné kan använda IQoro® med gott resultat.

Studier visar nämligen att träningen ökar spänsten, (tonus) i muskulaturen i de övre luftvägarna, vilka på så vis förhindras från att kollapsa och orsaka andningsuppehåll samt störande ljud.

Låte

”Skönt att det inte behövde gå så långt

så att det blev separata sovrum på grund av Åkes snarkningar. Vi vill somna och vakna tillsammans som vi alltid gjort.”

Sväljproblem kan bli en allvarsam situation

r det Läs för bra? om ku erfar ndernas enh iqoro eter på .se

Åke och Annette Sonerud, Hudiksvall

Låter det för bra...

Då den neuromuskulära behandlingsmetoden IQoro® aktiverar kroppens eget inprogrammerade system från mun, hjärna till magsäck, förklarar det varför munhanteln har positiv inverkan på många olika funktioner. Våra mest basala funktioner som att andas, äta, svälja och tala använder nämligen samma muskler och nervbanor, men på olika sätt.

Men IQoro® är ingen trollstav! Har du inte de knappa två minuter som träningen kräver, eller tänker du inte träna enligt ordination, då är det inget för dig. Vill du dock investera i din livskvalité och försöka få till en förändring, gå in och läs mer på IQoro.se

• LÄTT ATT ANVÄNDA • 1,5 MIN TRÄNING/DAG • VETENSKAPLIGT BEVISAD EFFEKT

IQoro® går att köpa på www.iqoro.se eller

hos utvalda återförsäljare samt på tel: 0650 - 40 22 37

®

Annons

12

Hela denna tematidning är en annons från European Media Partner

CONTENT WITH A PURPOSE

PROFIL – ANALYSHALSA.SE

”DÄRFÖR BEHÖVS PRIVATA AKTÖRER I VÅRDEN” Privata vårdbolag är viktiga för att vi tillsammans ska klara de utmaningar och investeringar som vården och omsorgen står inför menar Filippa Reinfeldt på Aleris.

Filippa Reinfeldt tar emot i Aleris

lokaler dit man nyligen flyttat, vägg i vägg med Sabbatsbergs sjukhus. Ett av de sjukhus i Norden där företaget bedriver vård.

På frågan om hur den svenska vår-

den mår svarar hon att tillståndet på det stora hela är gott, men att det finns stora utmaningar.

– De medicinska resultaten inom sjukvården är generellt mycket goda. Samtidigt är köerna för långa. Många upplever brister i bemötande och inflytande över vården man får. Här måste vi bli mycket bättre, bland annat genom att lyssna mer på patienternas behov och att använda modern teknik.

redan om några få år och att det kommer att saknas personal i vårdyrken generellt.

Vård- och omsorgsfrågor har varit hennes hjärteämne länge. Hela vägen från ordförande för Socialnämnden i Täby via ordförandeklubban i Stockholms läns landstings hälso- och sjukvårdsnämnd samt moderaternas talesperson i vårdfrågor till där hon är idag.

På Aleris ingår hon sedan tre år tillbaka i koncernledningen och ansvarar för affärsutveckling och Public Affairs.

– Jag brinner för att utveckla vården utifrån först och främst jämlikhet, kvalitet och tillgänglighet, men även effektivitet, säger hon.

“Alla är rörande överens om att det ska vara stenhård kontroll på utförare av vård.”

Hon fortsätter.

– Demografin är en annan utmaning. Det positiva är att vi är friskare så att vår genomsnittliga livslängd ökar och befolkningen ökar. Två orosmoln är att det kommer att saknas äldreboenden

Att Filippa Reinfeldt är en före-

språkare för valfrihet känner de flesta till. Systemet som används i Sverige där både offentliga och privata utförare arbetar på uppdrag av landsting och kommuner anser hon är ett mycket effektivt

sätt att använda våra gemensamma resurser.

– Men Sverige behöver fler privata utförare, tycker jag. Patienter och äldre ska så långt det är möjligt kunna välja vem som ska hjälpa dem. Jag tror även att många potentiella arbetsgivare bidrar till att göra vård- och omsorgsyrken mer attraktiva.

Debatten runt vinster i välfärden

menar Filippa Reinfeldt har hamnat väldigt fel. Alldeles i onödan egentligen. Och här är hon pragmatisk.

– Alla partier oavsett ideologi är ju rörande överens om att vård och omsorg – offentlig eller privat - inte ska kosta mer än nödvändigt. Man ska inte behöva vänta onödigt länge och det ska vara stenhård kontroll och uppföljning på utföraren. Det ska vara ekonomiskt kännbart att medvetet slarva eller göra fel.

Utförare som inte sköter sig ska åka ut snabbt. Men om nu privata vårdgivare kan utföra vård och omsorg effektivare och till minst samma kvalitet som offentliga, varför ifrågasätter politikerna då inte kostnadsnivåerna i offentlig vård? frågar hon retoriskt.

Hon nämner S:t Görans sjukhus

som drivs av Capio, som ett exempel. Under flera år i rad har sjukhuset rankats som ett av de bästa mindre sjukhusen av tidningen Dagens Medicin. Ett annat exempel är Bollnäs sjukhus som Aleris tog över och driver sedan 2012 på uppdrag av Region Gävleborg, efter år av bekymmer och nedläggningshot.

Övertagandet möjliggjordes genom

en uppgörelse mellan Socialdemokraterna och Centern i Gävleborg. Även Aleris Bollnäs sjukhus har under ett antal år rankats som ett av landets bästa mindre sjukhus av Dagens Medicin.

– Debatten på riksplanet lever tyvärr kvar i mediebilden som gavs av bland annat Carema. Men det har hänt mycket efter det.

Paradoxalt nog har Socialstyrelsens undersökningar gång efter gång slagit fast att privata utförare håller lika hög eller högre kvalitet till samma eller lägre kostnad jämfört med motsvarande offentliga verksamheter.

Hon vill även peka på den växelver-

kan som behöver ske mellan privat och offentligt för att fortsätta utveckla vården och omsorgen.

– Om man börjar med vården så innebär digitaliseringen jättelika möjligheter att öka tillgänglighet och att få bort monotona arbetsuppgifter. Det är inte en slump att det är Aleris, med vår digitala tjänst Doktor24, och andra privata aktörer som investerat och drivit på denna utveckling.

Och när det gäller omsorgen har Finansdepartementet konstaterat att det behöver byggas 300 äldreboenden i Sverige till 2025.

Redan i dag är det privata aktörer som bygger en mycket stor andel av de nya äldreboendena.

Bland annat därför är talet om kringskurna vinster för vårdbolag oroväckande. Marknaden behöver långsiktiga spelregler för att tillgången på de privata investeringar som behövs inte ska hotas.

– Det är allvarligt om man slår undan benen för en kvinnodominerad bransch med ovanligt många kvinnliga entreprenörer och eldsjälar. Man stryper då också tillförseln av investeringar som behövs för att vi även framöver ska ha en vård och omsorg i toppklass.

Text: Anders Edström Frejman

ANNONS

Annons

Hela denna tematidning är en annons från European Media Partner

CONTENT WITH A PURPOSE

SEPSIS SKÖRDAR LIV Foto: Lars Owesson

Foto: Anders Edström Frejman

ANALYSHALSA.SE 13

Ulrika Knutsson, kommunikationsansvarig på Sepsisfonden:

Vad är sepsis?

– Sepsis, som man tidigare kallade blodförgiftning, är ett livshotande tillstånd som uppstår när immunförsvaret överreagerar på en infektion i kroppen. Immunförsvaret släpper ut en mängd ämnen som får blodkärlen att läcka vätska.

Blodtrycket faller, vilket gör det svårt för kroppen att förse viktiga organ med syre, vilket ofta leder till skador på exempelvis njurar, hjärta och lungor. Sepsis är i regel en följd av en lokal infektion som till exempel influensa, halsfluss, sårinfektion, lunginflammation eller urinvägsinfektion.

Varför är sepsis så allvarligt?

– Ungefär 40 000 människor drabbas av sepsis varje år i Sverige, vilket är fler än de tre vanligaste cancerformerna, tillsammans. Av dem avlider mellan 15–20 procent.

– Sepsis är den tionde vanligaste dödsorsaken i världen. En patient med sepsis löper fem gånger högre risk att dö än en patient med en stroke eller hjärtinfarkt. Tidig diagnos och behandling av sepsis är avgörande. För varje timme som går sjunker chansen att överleva.

FAKTA

Filippa Reinfeldt, 50, var mellan 2000 och 2006 kommunalråd i Täby och blev 2005 kommunstyrelsens första kvinnliga ordförande.

Mellan 2003 och 2005 var hon Socialnämndens ordförande och utsågs till sjukvårdslandstingsråd 2006, en post som hon innehade till 2014. I februari 2015 började hon på den skandinaviska vårdkoncernen Aleris, som ägs av Investor.

Vad gör Sepsisfonden?

– Sepsisfonden är en ideell insamlingsstiftelse, som har två huvudsyften: att stödja svensk sepsisforskning och att öka kännedomen hos allmänheten, bland våra beslutsfattare och inom vården. Kännedomen kring sepsis är låg i Sverige idag, endast 30 procent av svenskarna känner till vad sepsis är. Vårt mål är att nå 50 procent kännedom före 2019.

Text: Martin Westholm ANNONS

VISSTE DU ATT..?

65.880.491 KR

År 2060 beräknas medellivslängden till 89 år för kvinnor och nästan 87 år för män.

Den totala kostnaden som debiterats landstingen för digitala läkarbesök utförda 2016 samt under första kvartalet 2017.

Cirka 85–90 % av de som har diabetes har typ 2-diabetes – vilket gör den till den vanligaste diabetessjukdomen i Sverige. Förekomsten av typ 2-diabetes ökar med stigande ålder där 10–20 % av befolkningen över 65 år får sjukdomen.

1/5 Var femte vård- och äldreboende drivs i privat regi.

Sedan starten 2003 har Rosa Bandet-kampanjen samlat in drygt 674 miljoner kronor till cancerforskningen.

Annons

14

Hela denna tematidning är en annons från European Media Partner

CONTENT WITH A PURPOSE

VÅRD – ANALYSHALSA.SE

“VERKLIG VALFRIHET VÅRT VIKTIGASTE BIDRAG” Foto: Lena Dahlström

Idéburna organisationer utgör ett tredje alternativ när det kommer till vård och omsorg. Och de är per definition inte heller vinstdrivande. Även om merparten av vård och

omsorg sker genom huvudmän som tillhör det offentliga eller vårdbolag så är icke vinstdrivande idéburna organisationer ett viktigt komplement till dessa två grupper.

Enligt Ulrika Stuart Hamilton, generalsekreterare för Famna, riksorganisationen för idéburen vård och social omsorg så är deras viktigaste bidrag att erbjuda verklig valfrihet och mångfald.

– Idéburen verksamhet är mycket mer än att inte drivas av vinstsyfte. Famnas medlemmar är ofta hundraåriga eller äldre organisationer som människor skapat för att anta samhällsutmaningar, fina nya lösningar där andra givit upp eller ta itu med sociala problem med medmänsklig och engagerad värdegrund.

Famnas äldsta medlem är Stiftelsen Danviks hospital/Davikshem som grundades av Gustav Vasa, men mera typiskt är att de är 100-150 år som till exempel Stadsmissionerna eller Ersta diakoni som bland annat driver Ersta sjukhus.

Men där finns också nya tjej- och kvinnojourer och nystartade engagemangsboenden för asylsökande.

Hon menar att idéburna verksam-

heter ofta är innovativa. Det är korta vägar mellan brukarna/ patienterna och dem som arbetar

Ulrika Stuart Hamilton, generalsekreterare för Famna.

i verksamheterna, liksom mellan dem som jobbar praktiskt och cheferna.

– Verksamheterna utgår ifrån individen; patienten, den boende, deltagaren. Ofta får vi höra av personer som haft anledning att jämföra att det är i själva bemötandet som idéburna verksamheter skiljer ut sig mest från såväl offentlig som privat vinstdriven vård och social omsorg.

Det viktigaste de kan erbjuda vill

hon sammanfatta med ordet ”engagemang” – De idéburna verksamheterna är sinsemellan mycket olika och de idéer, ideologier och värderingar som präglar våra medlemmar varierar: somliga är grundade i religiösa samfund; vissa har uttalat ateistiska värdegrunder.

Andra åter har en särskild vårdfilosofi.

Vad är det största missförstånden

när det kommer till idéburen vård och omsorg?

– Vi buntas vi alltid ihop med privata kommersiella aktörer. Men det finns tre sektorer; offentlig, privat kommersiell och idéburen.

Offentlig statistik borde alltid skilja ut idéburna verksamheter och inte klumpa ihop det till ”privat”.

Många sätter likhetstecken mellan idéburen verksamhet med volon-

”Idéburna utförare sorteras ofta bort vid LOU på grund okunskap bland upphandlare.” tärer. Men idéburen vård och social omsorg utförs i allt väsentligt av professionella sjuksköterskor, socionomer, arbetsterapeuter, fysioterapeuter, undersköterskor, läkare och så vidare som arbetar inom samma lagliga ramar som

alla andra i välfärden.

Har debatten om vinster i välfärden

förskjutit fokus från innehåll och kvalitet till fokus på pengar?

– Ja, det tror jag man kan konstatera. Men den har också gett oss möjlighet att förklara hur idéburen sektor fungerar, hur den skiljer sig från både kommersiell och kommunal, vilka drivkrafter som finns samt varför det vore bra för välfärden om den växte.

Är du orolig för att idéburna aktörer inom vård och omsorg motarbetas av politiker?

– Politiker från vänster till höger talar väl om idéburen sektor och uttrycker ofta önskemål om att den ska utvecklas och växa.

Däremot är det inte alla som förstår vad som i så fall krävs för att så ska ske. På nationell nivå krävs t ex förändringar i LOU, och Idéburet Offentligt Partnerskap, IOP, borde ges en ramlag.

I praktiken - ute i kommuner och

landsting - är det många som i offentliga upphandlingar enbart tittar på lägsta pris. Hon menar även att många tror att det är otillåtet att väga in kvalitet, särart, sammanhållna vårdkedjor där individen står i fokus, kvalitet och så vidare.

– Med andra ord sådant där idéburna verksamheters mervärde är som störst.

Text: Anders Edström Frejman

MOTIVATION ANALYSHALSA.SE Från rullstol till tävlingscykel. Så stor roll spelar en hjärttransplantation.

INNOVATIV TEKNIK FÖR BEHANDLING AV ALKOHOLBEROENDE

21 Century Mobile är ett spetsföretag som arbetar med digitaloch mobil kommunikation. Inom eHälsa, som är ett viktigt område för företaget, går utvecklingen snabbt framåt.

– Vi levererar effektiva digitala verktyg för uppföljning av kliniska prövningar men har även en ny app för uppföljning på distans vid behandling av alkoholberoende, säger Agneta Cabréus, affärsområdeschef.

– Genom appen CRAS-15 får patienter extra stöd och uppmuntran, direkt från terapeuten till sin mobil. Terapeuten kan i sin tur via sin dator och i realtid följa patientens eventuella alkoholkonsumtion och mående, och agera därefter.

CRAS-15 kan enklast beskrivas en digital dagbok som effektivt bidrar till att nå uppsatta behandlingsmål för personer med skadligt bruk av alkohol. Innehållet i appen bygger på 15-metoden som är ett stöd för att behandla alkoholproblem och beroende av olika svårighetsgrad. Appen är i första hand tänk att använda vid behandling inom primärvården och företagsvården.

– På det här sättet kan man hantera alkoholproblem på ett strukturerat sätt. Appen har sammanfört de utrednings- och behandlingskomponenter som har den starkaste evidensen.

CRAS-15 appen kan dessutom enkelt, via Bluetooth, kopplas samman med iBacPro, som är en mobil alkoholmätare, byggd för fjärrtester.

Text: Martin Westholm ANNONS

psis e s n e ig a n n ä k Lär dig

ozone Dialys

änniskor Uppåt 40 000 m is varje ps se drabbas av re 20 % m är N e. ig er år i Sv känner då Än av dessa dör. a folket sk en sv av % bara 30 . till vad sepsis är flera Om du uppvisar , om pt m av dessa sy vård. ka sö t at te in tveka n ka g lin Tidig behand ! rädda liv sepsis Lär dig mer om .se. en nd fo is ps se på

Följ oss på

Pampett AB • Gottes Väg 10 • 224 78 Lund pampett.se • 046-23 50 00 • info@pampett.se

Feber och fross

a

ing Ansträngd andn ar

Diarré & kräkning

rande tal Förvirring & sludd Lågt blodtryck & ns ökad hjärtfrekve n

Låg urinproduktio Fläckar/utslag på

huden

26 Swish 1230 24 02 5 BG 900-526

Sponsrat innehåll

Visionen kan bara uppnås med samverkan Visionen om ett tobaksfritt Sverige 2025 är onekligen en utmaning i den större skalan, men om en rad olika krafter drar åt samma håll är inget omöjligt. Ann Post, driftsansvarig för Sluta-Röka-Linjen, ser gärna att flera delar av samhället bidrar för att på så vis skapa bästa möjligheter för att faktiskt uppnå visionen.

Sluta-Röka-Linjen, som är en del av Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin, Stockholms läns landsting, jobbar oavbrutet vidare mot ett tobaksfritt Sverige, men man gör det genom att erbjuda stöd och råd för alla de som vill bli av med sitt tobaksberoende och det är faktiskt merparten av alla brukare: – Studier visar att 70-80 % av alla rökare och snusare vill sluta och då finns vi där som en hjälp i processen och vi utgår från varje enskild individs förutsättningar och livssituation när vi tar fram en plan för hur detta ska göras på bästa möjliga sätt för att lyckas, förklarar Ann Post.

Sluta-Röka-Linjen gör med andra ord sitt för ett tobaksfritt Sverige och man har mycket att göra, enligt Ann Post: – Vi hanterar hela Sverige från vårt kontor i Stockholm, så vi har en hel del att göra, framför allt nu efter nyår…

Med tanke på att man erbjuder metoder som bäst ska passa den enskilda individen, handlar det också om att vara lyhörda och flexibla. Personer som tar hjälp av Sluta-Röka-Linjen kan välja om de vill hålla kontakten via samtal, mail, chatt-funktioner eller kanske SMS – allt för att barriärerna ska bli så låga som möjligt.

Men hur hårt man än arbetar på Sluta-Röka-Linjen och hur framgångsrika man är i sitt arbete så räcker det dessvärre inte hela vägen till ett tobaksfritt Sverige.

– Det är en ganska stor samhällsfråga och bör därmed få plats i diskussionerna kring hur vi planerar vårt

nuvarande och inte minst vårt kommande samhällsbygge, hävdar Ann Post och utvecklar sitt resonemang: – En stor utmaning är hur vi hanterar rökning på offentliga platser och kanske ännu mer kopplat till våra bostäder. När rökförbudet infördes på restauranger förutspådde man en katastrof, inte minst för företagen.

Men med facit i hand vet vi ju att det inte alls blev så. Även om det nu föreligger förslag om rökförbud på fler platser, bland annat uteserveringar, vill Ann Post gärna lyfta diskussionen till ytterligare en nivå – det egna hemmet.

– I dag har vi ett stort problem med rökning på balkonger och vid köksfläktar. Det innebär att rökarna i de här fallen inte vill ha röken i sina egna lägenheter, samtidigt som övriga boende i fastigheterna drabbas.

Det är problematiskt för alla som inte vill utsättas för rök, men framförallt för personer som faktiskt försöker bli rökfria, säger Ann Post.

Men eftersom Sluta-Röka-Linjen inte är en lobbyorganisation där man aktivt arbetar för nya, fler och striktare lagar och förordningar vill Ann Post gärna att utmaningen i stället bli en fråga kopplat till samhällsplaneringen: – Det gäller ju att ta tag i denna relevanta frågeställning redan när byggnaderna planeras och byggs. Det finns redan i dag rökfria hus och de är väldigt populära.

Den typen av satsningar skulle hjälpa oss i vårt arbete och framförallt alla de människor som inte vill utsättas för passiv rökning eller de som jobbar hårt med att faktiskt sluta. Och vi får aldrig glömma alla allergiker som ofta blir lidande.

Rökningen eller snarare den rökfria miljön ska alltså få sin rättmätiga plats i diskussionen om den framtida samhällsutvecklingen.

– Alla har rätt till en rökfri miljö, inte minst våra barn

Ann Post, driftsansvarig Sluta-Röka-Linjen

och ungdomar som inte alltid kan välja själva. Jag tror det är viktigt att vi förflyttar rökandet till platser där detta inte påverkar andra. Samtidigt hjälper det oss eftersom ju obekvämare det blir att röka desto lättare är det att sluta. Även om det i slutändan alltid är individen som avgör, så kan samhället på olika sätt underlätta för såväl de som vill sluta röka som för alla som vill slippa utsättas, och Ann Post hoppas mer kommer att hända i närtid: – I många andra länder har man neutrala paket utan logotyper, tobak får inte exponeras i butiker och liknande åtgärder som inte direkt främjar rökningen och framförallt inte främjar att unga börjar röka – det är nämligen de som är som mest utsatta.

Med tanke på den tuffa utmaningen att nå visionen om ett rökfritt Sverige känns det som om Ann Post och hennes kollegor kan behöva all hjälp de kan få, inte minst det som man i samhällsbyggnadsfasen kan bidra med.

slutarokalinjen.se • Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin • Stockholms läns landsting ANNONS

Rätt medicin i rätt tid Med Evondos tjänst kan vårdgivare inom hemsjukvården avsevärt förbättra patientsäkerheten tack vare robotiserad läkemedelshantering.

- Evondos talande läkemedelsrobot blir sjuksköterskans förlängda arm som säkerställer att vårdtagaren får rätt dos av rätt läkemedel i rätt tid*. *Den kliniska studien påvisar en följsamhet över 99%.

Kontakta Evondos kundtjänst på telefon 018-50 04 25 för mer information och bokning av ett besök med demonstration.

Evondos läkemedelsrobot

I at

evondos.se

Annons

16

Hela denna tematidning är en annons från European Media Partner

CONTENT WITH A PURPOSE

MÖJLIGHETER – ANALYSHALSA.SE

ROBOTEN REVOLUTIONERAR VÅRDEN Foto: Pressbild

Foto: Pressbild

Sveriges befolkning blir allt äldre. Och med ökad ålder och fler multisjuka ökar behovet av omvårdnad liksom av läkemedel, som inte sällan tas felaktigt eller inte alls. Det problemet har Evondos nu löst med sin läkemedelsrobot.

Evondos läkemedelsrobot har med

Det är inte ovanligt att många äld-

re och andra multisjuka ordineras ett 10-tal eller ännu fler läkemedel mot olika besvär.

– För många är det svårt att komma ihåg när de olika medicinerna ska tas och i vilka doser, säger Clarence Jacobson, som är VD för Evondos svenska verksamhet. Än mer bekymmersamt blir det om minnet sviker som en följd av sjukdomar som leder till diagnosen demens.

För att råda bot på problemet har Evondos utvecklat en läkemedelsrobot.

– Roboten placeras i vårdtagarens hem eller i vårdtagarens rum om han eller hon bor i ett särskilt boende. Roboten laddas sedan med patientens läkemedel (Apodos) för upp till 14 dagar och sedan portionerar roboten ut rätt läkemedel vid rätt tillfälle, exempelvis morgon, middag och kväll.

Clarence Jacobson fortsätter:

– I god tid innan läkemedlet ska tas talar roboten om att det är dags. Det minimerar risken för felmedicinering samtidigt som följsamheten i behandlingen ökar.

Roboten kan också programmeras så att den talar det språk som är användarens modersmål. På

av omvårdnaden. Fler hembesök kan också göras med oförändrad personalstyrka.

Clarence Jacobson, VD för Evondos svenska verksamhet.

vår hemsida kan man se en liten film från Karlstad kommun som på ett bra sätt förklarar hur det hela fungerar.

larmmeddelande skickat till sig om detta genom ett SMS eller den nya mobilapp som introduceras nu i vår, och kan ingripa.

Just följsamhet är ett vanligt och

När läkemedelsroboten garanterar att medicineringen sker på

allvarligt problem inom vården.

Enligt en studie av WHO tar endast hälften av vårdtagarna sina ordinarie läkemedel efter föreskrift.

– Med Evondos läkemedelsrobot är följsamheten över 99 procent enligt kliniska studier som gjorts av Rantanen et al, bekräftar Clarence Jakobson.

En annan fördel är att man inte riskerar att patienten överdoserar sina läkemedel för att man inte kommer ihåg om man tagit dem eller inte. Om vårdtagaren trots att automaten påmint ändå inte tar sina läkemedel hamnar dessa automatiskt i ett låst fack samtidigt som den som ansvarar för vården eller en anhörig får ett

ett säkert sätt kan många äldre eller multisjuka fortsätta att leva ett tryggt och självständigt liv hemma.

Samtidigt som roboten innebär ökad frihet för vårdtagaren medför den flera fördelar för vårdgivaren. Förutom att man kan vara säker på att läkemedlen getts enligt ordination kan man planera personalens arbete mer effektivt.

I stället för att ha toppar, exempelvis tidigt på morgonen, när läkemedel ska ges till många kan arbetet spridas ut över dagen. Det innebär att problemet med delade turer kan minskas eller helt elimineras. Samtidigt får personalen mer tid över till den sociala biten

framgång introducerats av flera kommuner i Sverige, Norge och Finland. Såväl brukare och personal som anhöriga är positiva.

– På kort sikt innebär detta direkta besparingar i verksamheten samtidigt som betydande besparingar kan nås på lite längre sikt genom att brukare kan bo kvar i sina hem längre och övergången till dyrare vårdformer skjutas fram, oavsett om man bor i en storstad eller i glesbygd.

– Indirekt kan också besparingar nås genom bättre hälsa och funktionsförmåga när användningen av läkemedel fungerar som det är tänkt, sammanfattar Clarence Jacobson.

Text: Martin Westholm

FAKTA

Så här fungerar det: 1. Roboten placeras i vårdtagarens hem, på en bekant och säker plats, exempelvis i köket.

2. Roboten laddas med en rulle dospåsar för upp till 14 dagar.

3. Roboten läser automatiskt av personnummer och medicineringsinstruktionen på varje påse.

4. Roboten delar ut läkemedel vid rätt tidpunkt och i rätt dos och larmar om patienten inte tar sina läkemedel.

5. Roboten larmar i god tid när det är dags att ladda en ny dosrulle.

SNÅLA INTE PÅ

DE SVAGASTE!

Sedan en tid tillbaka får allt fler personer med allvarliga funktionsnedsättningar avslag eller kraftigt minskad hjälp för att klara sin vardag.

Detta sedan Försäkringskassan fått i uppdrag att strama åt kostnaderna för personlig assistans som en följd av att oseriösa aktörer utnyttjat systemet.

– Det tråkiga är att detta drabbar en opinionsmässigt svag grupp som har svårt att göra sin stämma hörd, menar Marie Hansson som är VD för Björka Assistans med över 300 anställda och verksamhet från Trelleborg i söder till Stockholm i norr.

– Fusk och oseriösa företag ska givetvis beivras, men inte på bekostnad av de som verkligen behöver hjälp. Men i vår bransch finns inte fler oseriösa företag än i någon annan. Om detta får fortgå drabbar det inte bara enskilda personer i stort behov av hjälp utan också övriga familjen och närstående som får rycka in om assiststansen uteblir.

Marie Hansson menar att samhället i stället borde uppmärksamma de företag som följer regelverket och erbjuder en omsorg som uppfyller brukarnas valfrihet, behov och önskemål.

– Om det behövs förändringar i utförandet av uppdraget är det inget som seriösa aktörer fruktar, snarare välkomnar.

– Det viktiga är att man inte snålar på de svagaste!

Text: Martin Westholm

LÄS MER PÅ ANALYSHALSA.SE

ANNONS

Smarta lösningar ger en trygg omsorg Våra produkter och tjänster utgår från vår vision och filosofi om ett oberoende, tryggt, självständigt eget boende och äldres önskan om att kunna bo kvar hemma så länge som möjligt.

Doro Care är ledande inom mobila och digitala trygghetslösningar.

Vi erbjuder kommuner en komplett kvalitetssäkrad digital larmkedja innefattande digitala- och mobila trygghetslarm, fjärrtillsyn och larmmottagning i Malmö och Kalix.

Välkommen att kontakta Doro Care.

Läs mer på doro.com/care

Norrlands universitetssjukhus bäst i landet!

2017

Sveriges bästa universitetssjukhus ligger i Umeå!

För tredje gången hamnar Norrlands universitets­ sjukhus på förstaplatsen när Dagens Medicin rankar landets sjukhus.

Det är vår medicinska kvalitet som väger tyngst.

Vi konstaterar stolt att vi är bäst på cancervård och ljumskbråcksoperationer och att vi har lan­ dets mest nöjda patienter!

Med tre sjukhus i nära samverkan och fler distans­ lösningar än någon annanstans fortsätter vi utveckla en hållbar sjukvård i en stor och glest befolkad region.

ANNONS

.. .

Ar du intresserad av langsiktiga relationer som berikar din vardag och ger en god livskvalitet?

Personlig assistans med själ och hjärta!

Vi erbjuder följande tjänster: • Personlig assistans • Rådgivning

”Genom egna erfarenheter vet vi vad våra kunder går igenom, och vårt mål är att de alltid ska ha rätt till den bästa assistansen.”

– Marie Hansson, Björka Assistans Besök www.bjorka-assistans.se eller ring 010-330 85 02 så berättar vi mer

Tel. 010-330 85 02 www.bjorka-assistans.se

Annons

CONTENT WITH A PURPOSE

AKTUELLT – ANALYSHALSA.SE

SVERIGES BÄSTA SJUKHUS? Foto: Pressbild

Norrlands universitetssjukhus, Nus, i Umeå är Sveriges bästa sjukhus. 150 parametrar har jämförts och när dessa vägts samman hamnar Nus överst.

Dessutom har Nus Sveriges mest nöjda patienter.

Det är tredje gången som Norr-

lands universitetssjukhus i Umeå seglar upp som vinnare i kategorin Sveriges bästa universitetssjukhus.

Den här gången, liksom tidigare, i tuff konkurrens med bland annat Universitetssjukhuset i Linköping och Karolinska universitetssjukhuset som kommer på andra respektive tredje plats. Bakom utmärkelsen står Dagens Medicin.

– Naturligtvis är vi både glada och stolta över utmärkelsen, säger Ann-Christin Sundberg som är hälso- och sjukvårdsdirektör i Västerbottens läns landsting.

Det visar på att vårt arbete är uppskattat och att vi ligger väl till jämfört med andra universitetssjukhus i landet.

Det är en lång rad parametrar som har bedömts och vägts in. Allra tyngst väger den medicinska kvaliteten, men även hur sjukhusen klarar överbeläggningar, väntetider på akuten, ekonomi och hur personalens rutiner följs har stor betydelse.

Inom den medicinska kvaliteten finns tolv delkategorier: hjärtsjukvård, strokesjukvård, kärlkirurgi, cancersjukvård, diabetes, förlossning, ortopedi, ljumskbråck, gynekologisk kirurgi, intensivvård, psykiatri samt njursvikt.

Inom cancersjukvården, där Norrlands universitetssjukhus ligger långt framme, är kirurgi en viktig faktor.

Generellt sett hamnar NUS högt men hamnar allra högst när det gäller exempelvis cancervård.

– Det är många som ligger bakom den här framgången, inte minst de som dagligen arbetar ute i verksamheten och möter patienterna och deras anhöriga.

Nu har vi fått ännu ett konkret bevis på att vi lyckas hålla hög kvalitet på den högspecialiserade sjukhusvården, understryker Ann-Christin Sundberg.

Under senare tid har sjukvårds-

ledningen, förutom det rent medicinska, arbetat mycket med att förbättra tillgängligheten.

– Just tillgängligheten är ju en av de stora utmaningarna som alla inom vården brottas med. Jag tycker att vi kommit en god bit på vägen även om det fortfarande finns en hel del kvar att göra. Det finns alltid en förbättringspotential i allt vi gör.

Ann-Christin Sundberg pekar vidare

på att Nus har en prestigelös

organisation med lätt för att samarbeta över gränserna.

– Vi är ett relativt litet universitetssjukhus och kan agera snabbt om problem uppstår. De olika klinikerna hjälps åt när så krävs.

Sedan har vi en arbetsplats där man trivs. Det bidrar naturligtvis också till att vi kan leverera bra resultat.

Närheten till Umeå universitet och den forskning som bedrivs där är givetvis också betydelsefull i sammanhanget, menar Ann-Christin Sundberg.

– Mycket av den forskning som bedrivs ligger utan tvekan i framkant!

Hon framhåller också vikten av ett nära samarbeta med de två övriga sjukhusen i länet – sjukhusen i Skellefteå och Lycksele.

– Med de begränsade ekonomiska resurser vi har att röra oss med, tycker jag att vi får ut mycket sjukvård för pengarna.

Och det verkar det också som om invånarna i länet håller med om.

Att patienterna tycker att vi gör

ett bra arbete är det bästa betyget man kan få.

Vilka är då de stora framtidsutmaningarna som Norrlands universitetssjukhus står inför de närmast kommande åren?

– Först och främst gäller det för oss att behålla en tillräcklig bredd för att kunna vara den sista länken i sjukvården i norra Sverige.

Men det handlar också om att se till och stimulera så att alla verkligen gör sitt yttersta i det dagliga arbetet, förklarar Ann-Christin Sundberg.

– Som arbetsgivare har vi ett stort ansvar.

En annan viktig uppgift framöver

blir att säkra personaltillgången, både när det gäller läkare och sjuksköterskor.

– Vi står inför stora pensionsavgångar precis som vården i hela Sverige, men jämfört med landstingen längre söder ut måste vi förlita oss mer på den egna utbildningen.

– Det är avgörande för vår verksamhet att det inte bli ett kunskapsglapp när äldre medarbetare går i pension. Samtidigt är det naturligtvis positivt att nya medarbetare innebär nya influenser och idéer som kan utveckla vår verksamhet ytterligare.

– Självklart vill vi ligga i topp även nästa år och nästa…

Text: Martin Westholm

UPPSVING ANALYSHALSA.SE Life Science är på Frammarsch i Sverige igen! Läs mer på analyshalsa.se

TRYGGHET UTANFÖR HEMMET Foto: Pressbild

18

Hela denna tematidning är en annons från European Media Partner

Med ett trygghetslarm som är knutet till en fast apparat i hemmet är det lätt att man känner sig bunden och instängd. Därför har Doro Care utvecklat mobila trygghetslarm som fungerar även utanför hemmets fyra väggar. Det ger användaren större frihet att på egen hand gå till affären, ta en promenad i skogen eller besöka vänner och bekanta. Mobila trygghetslarm finns både i form av mobiltelefoner och av larm som ser ut som en klocka men fungerar som en mobil.

– Det finns flera inställningsmöjligheter. Larmet kopplas till någon anhörig, hemtjänsten, vårdboendet eller till vår egen larmcentral, säger Annika Hübner som är Nordenchef på Doro Care.

Vill man kan man dessutom koppla på GPS-positionering som visar var någonstans man befinner sig om man av någon anledning behöver hjälp.

– För personer med demenssjukdom kan man också ställa in trygghetszoner. Om personen rör sig utanför dessa initieras automatiskt ett larm. Man kan också ringa till trygghetsklockan och på så sätt få kontakt om man är orolig för att något har hänt, fortsätter Annika Hübner.

Doro Care tillhandahåller även lättanvända traditionella och smarta mobiler. Mobilerna har dessutom stor text, extra högt tydligt ljud, fungerar med hörapparat och en larmknapp på baksidan.

Text: Martin Westholm ANNONS

••

0

SJUKVARDENS STATIVLEVERANTOR

Promenadstativ

Apparatstativ

Displaystativ

Hemsjukvårdstativ

Specialstativ

Vårt breda produktprogram gör att i stort sett alla specifika behov av stativ inom sjukvårdens olika områden kan tillgodoses .

• JOHLINS

Johlins Sweden AB • Tel. 0570-501 20 • www.johlins.se

www.hermods.se

Plugga till undersköterska på Hermods Komvux!

Undersköterskeutbildningen erbjuder flera olika inriktningar:  inriktning psykiatri  inriktning sjukvård  inriktning äldreomsorg  inriktning funktionsnedsättning Kostnadsfritt och CSN-berättigat!

Bli eftertraktad på arbetsmarknaden!

Få behörig vårdpersonal med Hermods företagsutbildning!

Utbilda dina medarbetare till undersköterska eller vårdbiträde medan de arbetar

 Studierna sker på distans.  Vi validerar tidigare yrkeserfarenheter.  Behöriga lärare med branscherfarenhet För mer information och ansökan www.hermods.se/foretagsutbildning eller 031–757 93 31

Betygs- och examensrätt! www.hermods.se

Annons

CONTENT WITH A PURPOSE

FRAMTID – ANALYSHALSA.SE

UTBILDAR FRAMTIDENS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Foto: Pressbild

Behovet av vårdpersonal är stort.

Det gäller inte minst undersköterskor och vårdbiträden. Hermods är en av flera fristående aktörer som utbildar inom vård och omsorgsyrken.

Vi svenskar blir allt äldre och pen-

sionsavgångarna är stora det gör i sin tur att behovet av kvalificerad vårdpersonal ökar.

Fram till 2022 räknar SKL (Sveriges kommuner och landsting) med att det kommer att behövas närmare 130 000 nya undersköterskor.

Utöver det finns det också ett ökat behov av vårdbiträden, då de behövs både inom sjukvård, hemtjänst, äldreomsorg och handikappomsorg.

Utbildning till undersköterska sker

vanligtvis på gymnasieskolan eller inom gymnasial vuxenutbildning, så kallad Komvux som kommunen själva anordnar. Kommunens egna resurser räcker inte riktigt till för att täcka de stora behov som finns och kommer att finnas.

– Små kommuner kan ibland gå samman för att anordna en gymnasieutbildning tillsammans med närliggande kommuner, om antalet studerande inom den egna kommunen är för litet. Även om man går samman, kan man emellanåt vara för små för att kunna ordna en egen gymnasieutbildning för blivande undersköterskor, säger Lotta Asp som är affärs- och verksamhetsutvecklare på Hermods.

Då är Hermods en av flera aktörer som tar vid.

– Vi har vårdutbildningar över hela landet och varje år examine-

Lotta Asp, affärs- och verksamhetsutvecklare på Hermods.

rar vi drygt 5 000 undersköterskor. Utbildningarna kan ske dels genom distansundervisning med självstudier eller genom att vi arrangerar utbildningar på plats när underlaget är tillräckligt stort, fortsätter hon.

– Gemensamt för alla är dock att utbildningen innehåller metodövningar med praktiska moment samt APL (arbetsplatsförlagt lärande) som är en slags praktik som är förlagd till en arbetsplats, vanligtvis i den kommun där man bor. Utbildningen i sin helhet är på tre terminer och följer de riktlinjer som gäller för gymnasial vuxenutbildning.

En fördel med distansutbildningen är att man kan fortsätta att jobba parallellt samtidigt som man studerar. Är det brist på utbildade under-

sköterskor inom vård- och omsorg kommer det också att finnas ett växande behov av utbildade vårdbiträden framöver.

– Man skulle kunna säga att det

är ett nygammalt yrke, säger Lotta Asp. Under en period tog man bort vårdbiträdena i vården, men nu har man insett att det finns ett stort behov av medarbetare som kan göra enklare, men nog så vik-

”Många nyanlända som kommer hit har ett yrke inom vård. Det är en viktig resurs som vi måste ta tillvara på.” tiga och betydelsefulla uppgifter.

– Det kan handla om allt från att hjälpa brukarna med hygien, att städa och handla eller att följa med på ett läkarbesök. Som vårdbiträde behöver man också

kunskap och förståelse för att kunna ta hand om brukare med olika behov. Det kan handla om allt från äldre till människor med psykiska besvär eller någon annan form av funktionsvariation.

Utbildningen till vårdbiträde är en och en halv termin.

Eftersom Sverige i dag är ett allt mer mångkulturellt samhälle ställer det också nya krav på vården för att man ska kunna ge människor med en annan bakgrund, religion och språk bra omvårdnad.

– Många nyanlända som kommer hit har ett yrke inom vård. Det är en viktig resurs som vi måste ta tillvara på. Men det är inte så enkelt att man bara kan hoppa in och börja arbeta även om man har en formell utbildning i sitt hemland, förklarar Lotta Asp. – Därför arrangerar vi också utbildningar där man som nyanländ får lära sig hur den svenska vården fungerar och det fackspråk som används. Man får också utbildning i varför vi inte, som i många andra länder, vårdar våra gamla hemma i familjen, varför människor med funktionsnedsättning inte vårdas på institution och så vidare.

När man talar både sitt hemlands språk – arabiska, farsi, somaliska eller vad det nu kan vara – samtidigt som man har goda kunskaper i svenska kommer man att vara attraktiv att anställa både för kommuner och för landsting.

– Det gör det också möjligt för fler att komma ut i arbetslivet och klara sin egen försörjning, avslutar Lotta Asp. Text: Martin Westholm

MYNDIGHETEN UTTALAR SIG Foto: Jennifer Glans

20

Hela denna tematidning är en annons från European Media Partner

Janna Valik, generaldirektör för eHälsomyndigheten:

Vilka är ni? eHälsomyndigheten är en nationell myndighet som samordnar regeringens satsningar på e-hälsa.

Vi erbjuder också en rad e-hälsotjänster och är förmodligen mest kända för e-recepten eftersom vi ansvarar för den infrastruktur som vård och apotek använder för att individen ska kunna få sina receptbelagda läkemedel.

Vilka är de största utmaningar ni står inför?

I det stora perspektivet behöver vi bli ännu bättre på att samverka kring och stödja sådan utveckling som främjar digitaliseringen av hälso- och sjukvården och omsorgen. I det lilla ska vi bli en myndighet med verksamhet på två orter: Kalmar och Stockholm.

Omlokaliseringen ska vara klar den sista april i år.

Vad har ni för framtidsvision?

Vision e-hälsa 2025 – att Sverige ska vara bäst i världen på att tillvarata digitaliseringens möjligheter inom hälso- och sjukvårdsoch omsorgsområdet till år 2025.

Hur jobbar ni mot regeringens e-hälso-mål för 2025?

I vårt nya regleringsbrev står att vi ska fokusera på att genomföra e-hälsovisionen. Vi ska också färdigställa en struktur för läkemedelsinformation som ska registreras i den nationella läkemedelslistan och dessutom agera nationell kontaktpunkt för e-hälsa.

För att göra detta samverkar vi med en rad andra aktörer på området, nationellt men också internationellt.

Text: Fredrik Söderlund ANNONS

Sponsrat innehåll

Paret Sjöberg om reflux och snarkning Som en bakåtvänd köttkvarn, så beskriver Berith Sjöberg sin tidigare problematik med sväljsvårigheter och reflux. Maken Rolf i sin tur drogs med snarkning och sömnapné med dagtrötthet och huvudvärk som följd. Båda investerade i munhanteln IQoro. Idag är de besvärsfria.

Berith kom till en punkt då den mångåriga ret- och slemhostan övergick till dramatiska problem med reflux.

– Det var som att leva med en bakåtvänd köttkvarn i mellangärdet. Maten gjorde en kullerbytta och vände om. Dagligen stod jag över toaletten och lät allt rulla ur mig, förklarar hon.

På förskolan där Berith arbetar lyckades hon smuggla bort sina utspottade tuggor i högar med hushållspapper, utan att barnen märkte.

– Men en dag tog det tvärstopp. Jag blev livrädd och tänkte att jag aldrig mer skulle kunna äta och dricka normaliserat.

En läkare konstaterade att Berith troligtvis led av ett mellangärdesbråck, men åt det fanns bara symptomlindrande syradämpande läkemedel.

– Fast jag hade läst artiklar om IQoro innan, en ny metod som skulle hjälpa mot rethosta, halsbränna och reflux. Jag beställde en.

Det blev vändpunkten. Konsekvent träning tre gånger dagligen före måltid gav resultat.

– Idag minns jag inte när jag senast hade en refluxattack, säger hon och ser på maken.

Snarkningen var ett gemensamt problem.

Berith låg alltmer vaken förbannad över Rolfs oljud, samtidigt som hon oroades över hans andningsuppehåll.

– Ibland tänkte jag att nu dör han, säger hon.

Idag är IQoro en del av Sjöbergs vardag. Barnen på förskolan vet att fröken måste träna med munhanteln, liksom Rolfs kollegor på advokatkontoret är väl insatta i att Rolf har mer än juridiska termer i munnen.

DYSFAGI – SVÄLJSVÅRIGHETER: • Runt 2 av 10 drabbas.

Efter år av snarkning och sömnapné med dagtrötthet och huvudvärk, samt hot om skilda sovrum införskaffade även advokat Sjöberg en IQoro. Med hustruns fina resultat i minnet kan man undra varför han väntade.

– Vi män är nog skeptiska av naturen. Vi vill ha kliniska bevis. När jag läste på såg jag att det fanns mycket forskning bakom produkten vilket avgjorde mitt köp.

• Ung som gammal, man som kvinna.

• Orsakas bl.a. av mellangärdesbråck, sjukdom, yttre trauma, medfödda diagnoser eller med ålder.

• Symptom bl.a. felsväljningar, reflux, klumpkänsla, rethosta, slemmig saliv.

• Mångaundvikermåltidssituationer,kanledatill undernäring, depression och sjukskrivning.

ANNONS

Annons

22

Hela denna tematidning är en annons från European Media Partner

CONTENT WITH A PURPOSE

UTMANINGAR – ANALYSHALSA.SE

STUDERAR NYTTAN AV NYA LÄKEMEDEL

Foto: Therese Andersson

UNIKT SAMARBETE MELLAN SVERIGE OCH FINLAND FÖR UTBILDNING AV AT- OCH ST-LÄKARE

Katarina Berndtsson Blom, läkare och VD för Ladulaaskliniken i Borås.

Anders Westermark, chefläkare vid Centralsjukhuset i Mariehamn.

Möjligheten för nyutexaminerade svenska läkare att göra sin AT-tjänst och sedan sin ST-utbildning på Åland har visat sig lyckosam och framgångsrik.

Men på himlen finns orosmoln för att samarbetet kan får ett oönskat slut.

Hittills har det inte varit tillåtet för

nyutexaminerade läkare att göra sin AT-tjänstgöring utomlands.

Med ett undantag. Åland har sedan 1990-talet tagit emot svenska AT-läkare och senare även ST-läkare.

– Sedan snart 20 år har vi ett unikt samarbete mellan Akademiska sjukhuset i Uppsala och Ålands centralsjukhus, säger Anders Westermark som är chefläkare vid Centralsjukhuset i Mariehamn, Ålands enda sjukhus.

– Svenska läkarstudenter kan göra sin AT-praktik hos oss parallellt med att de deltar i övrigt i samma utbildning som de läkare som gör sin AT-tjänst i Uppsala, som bland annat omfattar kunskap om den svenska socialtjänstlagen och tvångsvård i samband med psykisk ohälsa. De gör sedan den svenska AT-tentan och får därefter svensk läkarlegitimation.

– Samma möjligheter att skaffa en specialistutbildning finns även för läkare som vill göra sin ST-tjänstgöring här.

Att bedriva sjukvård på Åland med nästan 7 000 öar är lite speciellt.

Ett problem är att hitta läkare och annan sjukvårdspersonal som talar svenska.

– Flertalet av de läkare som examineras i Finland, som ju

Åland tillhör, talar ingen eller dålig svenska och på Åland talar så gott som alla svenska, medan kunskaperna i finska kan vara lite si och så, förklarar Anders Westermark.

– Det gör att vi måste hämta en stor del av våra medarbetare från Sverige för att kunna klara vårt behov av läkare. För närvarande har vi nio svenska läkare som gör sin AT-tjänstgöring hos oss tack vare det undantag som finns i det regelverk som styr och det fina samarbeta vi har med Akademiska sjukhuset i Uppsala. Ålands Centralsjukhus är litet. Här

finns 121 vårdplatser och specialiteter inom bland annat internmedicin, kirurgi inklusive ortopedi, psykiatri och gynekologi.

– Sjukhusets storlek, eller rättare sagt litenhet, skapar en trivsam atmosfär. Det är nära till allt och man får en bred erfarenhet av allt som kan hända på ett sjukhus.

Som läkare får vara med om att ta hand om allt som kommer in genom dörren.

Mer komplicerade fall, exempelvis hjärtkirurgi och avancerade cancerbehandlingar, remitteras till Åbo eller Uppsala.

– Det är en win win-sitution.

Upplägget ger arbetskraft för Ålands hälso- och sjukvård och fler AT-platser, något det är brist på, till svenska läkare, förklarar Anders Westermark.

I slutändan innebär det att fler legitimerade läkare snabbare kommer ut i arbete i Sverige utan att det tummas på kvaliteten.

Just bristen på AT-tjänster har

under lång tid varit ett problem

i Sverige, där nyutexaminerade läkare har kunnat få vänta ett år eller ännu längre för att få en ATtjänst och därefter sin läkarlegitimation.

Som en följd av detta har den svenska regeringen föreslagit att läkarutbildningen ska förlängas med ett år utan någon speciell AT-tjänstgöring, något som Anders Westermark tycker är oroande.

– Skulle förslaget gå igenom skulle vi få problem på Åland.

”En annan fördel är närheten till patienterna. Det är lätt att bygga relationer, skapa förtroende och man får snabbt gensvar på det man gör.”

Kanske inte inom de närmaste 5-10 åren, men sedan, förklarar han. För sjukvården är svenska läkare som gör sin AT-tjänst ett värdefullt och väl fungerande tillskott, säger han.

På samma sätt som AT-läkarna är viktiga för sjukvården på Åland är ST-tjänsterna viktiga, de fyra år som krävs för att bli specialistläkare.

– Även för de som ska göra sin ST-utbildning kan vi erbjuda bra förutsättningar. Vi har duktiga och rutinerade läkare

som handleder och även här har det lilla sjukhuset sina fördelar jämfört med det stora. Hos oss blir man aldrig anonym, en i mängden, och man får också ett brett spektrum av problem att ta ställning till, utvecklar Anders Westermark.

Anders Westermark är själv född och uppvuxen på Åland. Studierna tog honom till Sverige där han också arbetat på Karolinska sjukhuset, liksom några år på sjuhuset i danska Århus.

– Med tiden kände jag ändå att jag ville flytta hem, och det är ett beslut jag inte ångrat. Det finns många fördelar med att bo och arbeta här. Dels närheten till jobbet. Vi har inga pendlingsavstånd. Dels att det fungerar bra för familjen i övrigt. Vi har till exempel mycket bra skolor för barnen.

– En annan fördel är närheten till patienterna. Det är lätt att bygga relationer, skapa förtroende och man får snabbt gensvar på det man gör. Det är också något jag ofta hör från våra AT- och ST-läkare och som man upplever som positivt. Många trivs med sin tid här. Några stannar kvar, andra vill gärna återvända efter att man jobbat på något av de stora sjukhusen.

– Dessutom är den åländska naturen helt fantasisk. Inte minst på sommaren.

Text: Martin Westholm

LIFE SCIENCE ANALYSHALSA.SE ”Sverige har en stark position inom life science” säger Björn Ordlander.

Berätta kort om er verksamhet?

– Vi utför kliniska studier på uppdrag från forskande läkemedelsbolag eller medicinska forskningsenheter vid universitet runt om i hela världen. Vi arbetar också på uppdrag från företag som vill testa medicintekniska produkter eller näringslösningar med hälsoeffekt. Ett exempel på det senare är en näringslösning för KOL-patienter.

Inom vilka terapiområden utför ni studier?

– Vi har genomfört studier som gäller allt från läkemedel för nagelsvamp till migrän, astma, artros och som har en förebyggande effekt mot blodproppar. Just nu har vi nio studier pågående och rekryterar aktivt till en studie av ett näsvaccin mot influensa.

Hur hittar ni era uppdragsgivare?

– Genom att göra ett bra jobb får man förtroende. Vi får också uppdrag på rekommendation. Är det svårt att hitta patienter som är villiga att delta?

– Nej, många vill bidra till förbättrade läkemedel.

Dessutom får man en noggrann hälsoundersökning på köpet samt tillgång till en ny och kanske bättre behandling. Att delta i läkemedelsstudier gör stor nytta och borde jämföras med att lämna blod.

Text: Martin Westholm

FEM TIPS: SÅ SKYDDAR DU DIG MOT INFEKTIONER I VINTER. Månaden har inte fått namnet vabruari för intet – det här är en tid på året då människor snörvlar, nyser och sjukanmäler sig i takt. Hur kommer du undan när människor i din närhet, på kontoret eller förskolan bär på smittoämnen?

På Analyshälsa.se listar vi våra bästa tips för komma undan förkylningar och infektioner!

DO YOU WANT TO STUDY ABROAD? MEDICINE, DENTISTRY, ARCHITECTURE, ECONOMICS…

IAS Ltd. have more than 10 years of experience of helping people achieving their dream. If you wish to have high quality education in EU and start your desired profession, there is no need to wait!

Contact the IAS Team now and we will take care of all the procedure quickly and professionally.

The world belongs to you!

MAKE OPPORTUNITY HAPPEN. ENROLL NOW AT: WWW.ADMISSIONINTERNATIONAL.COM

+46 73-654 85 43

Sjuksköterskan som skänkte alla sina besparingar till medicinsk forskning

Genom att tidigt börja köpa aktier och samtidigt leva mycket sparsamt kunde leg. sjuksköterskan Anna Lundgren testamentera över 10 miljoner kronor till svensk medicinsk forskning.

Fotot här borde få en hedersplats i laboratorierna hos några av Sveriges mest lovande cancerforskare – det är nämligen en generös gåva från sjuksköterskan Anna Lundgren som bidrar till att göra deras forskning möjlig.

I sitt testamente hade Anna Lundgren skrivit att aktier för över 10 miljoner kronor samt värdefulla möbler och prydnadsföremål skulle tillfalla Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning, SSMF, och användas för cancer- och stamcellsforskning.

Att Anna Lundgren kunde ge en så stor gåva till SSMF hade två viktiga förklaringar.

Dels började hon redan under sina första år som sjuksköterska att köpa små poster aktier i svenska storbolag – aktier som med tidens gång och Annas banks förvaltning växte allt mer i värde.

Dels var Anna en mycket sparsam person. ”Hon var mycket generös mot sina vänner och mot människor som på olika sätt hjälpt henne men oerhört snål mot sig själv,” berättar väninnan Marlene Sverkersson. ”Anna hade enkla vanor och unnade sig till exempel aldrig att gå på bio eller teater. När jag på senare år –

Anna blev 97 år – hjälpte henne att köpa kläder var hon mycket noga med att det måste vara billigt.”

Att Anna Lundgren ville stödja just cancerforskning är lättförståeligt. Som sjuksköterska på Södersjukhuset i Stockholm och företagssjuksköterska på SARA-bolaget såg hon hur cancer ständigt skördade nya offer.

Cancer grep också bokstavligen in i Anna Lundgrens eget liv. Hennes stora kärlek, en präst som hon var förlovad med, gick bort i cancer.

Dessutom fick Anna Lundgren själv en cancerdiagnos i 80-årsåldern – den gången lyckades dock läkarna få bukt med cancern.

För Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning, SSMF, blev Anna Lundgrens gåva ett viktigt tillskott i kampen mot cancer – en av de många sjukdomar där SSMF stödjer forskare på deras väg mot nya viktiga genombrott i forskningen.

Ett kännetecken hos SSMF, som kanske bidrog till att Anna Lundgren valde att stödja just SSMF, är sparsamhet. SSMF:s omkostnader ligger avsevärt under den gräns som 90-konto satt upp.

Vill du också ge ett bidrag, stort som litet, till svensk medicinsk forskning, läs mer på ssmf.se eller ring SSMF på 08-33 50 61.

Där kan du också beställa SSMF:s folder om att skriva testamente. Plusgiro 90 11 09-9. Bankgiro 901-1099. Swish 1239011099.