Selen – en nyckelspelare

Selen är ett viktigt spårämne och mineral som är nödvändigt för en rad olika processer i kroppen. Det pågår en intensiv forskning på selen och olika ohälsotillstånd. Nyare studier tyder på att det kan hjälpa vid vissa sköldkörtelsjukdomar.

Text Inger Palm

SELEN –

sköldkörtelns nyckelspelare

Siffror visar att ungefär en halv miljon svenskar lever med en sköldkörtelsjukdom, och idag räknas den som en folksjukdom. Körteln är rik på nerver och blodkärl och producerar viktiga hormoner som våra celler är beroende av.

Den allra vanligaste formen av sköldkörtelsjukdom är underfunktion, eller hypotyreos, och en majoritet av de drabbade är kvinnor. Underfunktion betyder att sköldkörteln tillverkar för lite hormoner och det saktar ämnesomsättningen, vilket kan ge symtom som trötthet och övervikt. Hashimoto sjukdom är en vanlig orsak för underfunktion.

Hypertyreos, överfunktion, är ovanligare. Då producerar sköldkörteln för mycket hormon. Symtom som stress, ångest, hjärtklappning och viktnedgång är vanligt. Till överfunktion hör toxisk knölstruma och Graves sjukdom, en samlad beteckning på det är giftstruma.

Det senaste 20 åren har det pågått mycket forskning på selen och ohälsa. Forskare har bland annat tittat på sambandet mellan selenbrist och infertilitet, virusinfektioner, restless legs och sköldkörtelsjukdomar.

Forskaren och professorn Margret Rayman presenterade tanken om ett u-format samband och selenintag. Med u-format menade hon att ett lagom stort selenintag är bäst för hälsan. För lite selen, men också för mycket selen kan påverka negativt.

Skillnader i selenintag På många platser i världen finns det selenbrist i jordarna, och Sverige är en av de platserna. Äter du inhemsk mat så är risken stor att du får i dig för lite selen. Äter du importerade livsmedel där jordarna är rikare på selen så ökar selenintaget. En normal dag med mat från enbart Sverige beräknas du få i dig 30–40 mikrogram. 100 mikrogram selen beräknas vara en tillräcklig mängd selen för att kroppen ska fungera normalt.

Analyser har visat att i regionerna där selenhalten är hög är människor friskare. De drabbas mindre ofta av till exempel hjärt-kärlsjukdomar och tillfrisknar snabbare om de får en virusinfektion. Globalt sett så har en av sju ett otillräckligt selenintag.

Sköldkörteln påverkar nästan alla funktioner i kroppen, men viktigast är uppgiften att reglera ämnesomsättningen. När hypotalamus i hjärnan får information om nivåerna av sköldkörtelhormon i blodet så skickar den, beroende på nivån, mycket eller lite av ett hormon som heter TRH till hypofysen i hjärnan. Hypofysen i sin tur skickar TSH-hormonet till sköldkörteln och signalerar att den ska producera prohormonet tyroxin (T4) samt det aktiva sköldkörtelhormonet trijodtyronin (T3). Och här fyller selen en viktig funktion. Bildningen av T3, som är det mest aktiva sköldkörtelhormonet, är beroende av selen. Har man selenbrist blir bildningen sämre.

Studier på selen Kristian Winther är en dansk forskare, som arbetar vid Karolinska Institutet forskningsenhet. Han har länge intresserat sig för selen och vad brist på selen kan orsaka. För sex år sedan disputerade Kristian Winther på selen och sköldkörteln och han har tillsammans med andra forskare följt en grupp på 500 friska personer för att undersöka vad ett selenstillskott kan ha för effekt på sköldkörteln. – Sköldkörteln är det organ i kroppen som har den högsta selenkoncentrationen av alla vävnader, och sköldkörteln prioriteras över

Selen har en nyckelfunktion för sköldkörteln. I studier har man bland annat tittat på sambandet mellan selenbrist och infertilitet, virusinfektioner och restless legs.

andra organ, om selentillförseln blir bristfällig. Sköldkörteln använder den mängd selen den behöver för att kunna bilda hormoner och för att kunna omvandla inaktivt sköldkörtelhormon till aktivt, säger Kristian Winther.

Vid en autoimmun sköldkörtelsjukdom bildas antikroppar i sköldkörteln. Metaanalyser av cirka 20 mindre studier har visat att vid ett intag av selentillskott minskas nivån av antikroppar. Men forskarna har ännu inte kunnat säga om minskningen har klinisk betydelse.

När behövs selentillskott? – Vi såg att hos de äldre studiedeltagare som hade en normal sköldkörtelfunktion påverkade selentillskottet sköldkörtelfunktionen beskedligt men dock signifikant och på ett dosberoende sätt, jämfört med placebo, säger Kristian Winther.

I en metaanalys där svenska och kinesiska forskare samarbetade tittade man på sammanlagt 13 studier och kunde se att personer med högre nivåer av selen i blodet hade allmänna hälsofördelar jämfört med de som har lägre nivåer. Forskarna menar att det finns mätbara hälsoförbättringar för varje tio mikrogram selen det fanns i blodet. I näringsmässiga doser fungerar selen som en antioxidant och är involverad i en rad hälsobefrämjande processer. – I vår studie kunde vi inte se att de som har en normalt fungerade sköldkörtel behöver ett selentillskott. Men äldre personer som har svårare med sitt näringsupptag kan generellt sett dra nytta av ett selentillskott, säger Kristian Winther. – Däremot undersöker vi i igångvarande studier huruvida patienter som får medicin för sin sköldkörtelsjukdom kan minska användningen av medicinen när de får ett selentillskott. Resultaten av dessa studier väntas under 2023.

Selen

✔ är en mineral och ett essentiellt spårämne som är nödvändigt för människors hälsa.Selen har en antioxidant- och antiinflammatorisk effekt.

Selen har gynnsamma effekter på sköldkörtelhormonmetabolismen. ✔ selentillskott kan gynna patienter med Hashimotos sjukdom som har låg selenstatus. ✔ selentillskott har associerats med minskningar av sköldkörtelautoantikroppar och sköldkörtelstimulerande hormonnivåer hos patienter med

Hashimotos sjukdom. ✔ selen i form av selenjäst används ofta i studier på grund av den höga biotillgängligheten. Selenjäst innehåller lättupptagligt selen. Kliniska studier har visat att en viss typ av selenjäst har ett 90-procentigt upptag.