Det biologiska ledarskapet by Daniel Åberg

Det biologiska ledarskapet © 2008 Författaren och Uppsala Publishing House AB Adress: Uppsala Publishing House, Box 2070, 750 02 Uppsala Tfn: 018-55 50 80, Fax: 018-55 50 81 E-post: info@uppsala-publishing.se, www.uppsala-publishing.se Omslag: Daniel Åberg Omslagsbild: Bruce Rolff/bestdesign/stockxpert Grafisk form: Daniel Åberg Bilder inlagan: Chris Browne, ©KFS/Distr.Bulls Redaktör: Lars-Olof Naessén Upplaga: 1:1 ISBN-13: 978-91-7005-376-4 Tryckeri: Bulls Graphics, Halmstad 2008 Detta verk är skyddat av lagen om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk.

Innehåll Författarens förord

...............................................7

Initiativnivåer och biologiska faser .......................................45 Ytterligare faktorer som styr vårt agerande ......50

Några utgångspunkter

..........................................10

Att reflektera över .............................................................................................61

Drivkrafter ..........................................................................................................................10 kapitel 4

Bromsar och hinder .........................................................................................12

Hur utnyttja människans biologiska förutsättningar?

kapitel 1

Medfödda program

PDM – Positive Deviation Method

................................................15

.............................64

Fallgropar och risker ........................................................................................67

Arv och miljö ................................................................................................................15

Uppmärksamma de små idéerna och ta de små stegen ..................................................................................................69

Gruppsocialisering ......................................................................................................20 Några slutsatser .........................................................................................................23

Några andra metoder ..................................................................................73

Att reflektera över ............................................................................................24

Att reflektera över ............................................................................................76

kapitel 2

Vår hjärna

..........................63

kapitel 5

................................................................................26 ..................................................26

Att förändra ditt och andras beteende ........................................................................................79

Vårt minne ..........................................................................................................................27

Förändringsstrategier ........................................................................................79

BrainScan-metoden .............................................................................................29

Förändringsprocessens fallgropar .................................................90

Att reflektera över ............................................................................................33

Metoder och tekniker för förändring .......................92

Höger och vänster hjärnhalva

Att reflektera över

....................................................................................109

kapitel 3

Vad styr vårt agerande?

..........................35

kapitel 6

Olika tanketillstånd .............................................................................................35

Biologisk kommunikation

Oro, stress och rädsla ....................................................................................36

Några utgångspunkter .................................................................................111

Hjärnans kemi styr .............................................................................................41

Retorikens grunder .........................................................................................118

Hur vi fungerar tillsammans med andra – FIRO-teorin ............................................................................................................44

.................................111

Några tips för bra kommunikation ....................................122

Samtal ........................................................................................................................................131

kapitel 8

CCM – Cognitive Communication Method .........134

Rekrytering – Biologisk rekrytering ............................................................................164

Att reflektera över ........................................................................................137

Några utgångspunkter för rekrytering ....................164 kapitel 7

Biologisk rekrytering© ...............................................................................172

Kundservice, marknadsföring och försäljning .................................................................139

Några ingredienser i biologisk rekrytering .............175

Kundservice ....................................................................................................................139

Att reflektera över .........................................................................................191

Metoden i praktiken ...................................................................................179

Biologisk försäljning© ..................................................................................143 Biologisk marknadsföring© ...............................................................156

kapitel 9

Att reflektera över ........................................................................................162

Några avslutande reflektioner

.........192

Att reflektera över .......................................................................................195 Litteraturtips ..............................................................................................................195

Författarens förord Att vända något. Att få medmänniskor istället för motmänniskor är kanske en ledares svåraste och samtidigt viktigaste uppgift. Jag har själv upplevt hur viktigt det är att lyckas vända motarbetare till medarbetare och det är bland annat dessa erfarenheter som jag redovisar i den här boken. Hur motiverar och inspirerar man människor på arbetet? Boken är tänkt att ge dig nya tankar och reflektioner kring frågor av det slaget. Jag har också kryddat boken med ett antal bra metoder, tekniker och övningar som jag hoppas du kommer att prova på. Jag tror på citatet: • Det jag hör glömmer jag. • Det jag ser kommer jag ihåg. • Det jag gör förstår jag. Ett problem, som är välkänt för både mig och dig, är att det är svårt att ta till sig nya idéer och börja använda dem. Som jag utvecklar i boken är det viktigt att komma ihåg att: • Det svåra är inte att få folk att acceptera nya idéer. • Det svåra är att få dem att överge de gamla.

Jag har kallat boken för Det biologiska ledarskapet och det gör jag av flera skäl. Boken vill hjälpa dig att leda dig själv och komma dit du vill och den riktar sig också till den som ska leda andra exempelvis som chef. Men jag vill också peka på att biologin i oss leder oss i väldigt hög grad. I boken vill jag visa att nya strategier och nytt tänkande ger nya resultat. Du kommer att få tillgång till nya metoder och övningar som ger dig möjlighet att själv skapa din egen framgång. Mina tankar baserar sig på biologisk forskning och den senaste hjärnforskningen. Vi kan öva upp våra hjärnor och skapa nya handlingsmönster om vi gör det på rätt sätt och långsamt. Tanken är att stärka kopplingarna i hjärnan genom att öva oss i nya tankar och idéer. Att göra något konkret, som i en övning eller genom att testa en ny metod, leder dig framåt. Motsatsen däremot – att inte göra någonting – är sällan eller aldrig en bra lösning. Att sätta i gång med något skapar förväntningar, vilket aktiverar hjärnans belöningssystem och när man sedan når målet blir belöningen ännu starkare. Att göra något, att genomföra något ökar också vår känsla av kontroll, vilket också bidrar till fortsatt framgång. Jag är sedan ett antal år vd för Junibacken – ett upplevelse- och barnmuseum i Stockholm – och har i den rollen, och redan tidigare, haft möjlighet att i praktiken testa nya idéer och tankar om ledarskap. När det visade sig att idéerna fungerade uppmärksammades det på olika sätt och det kom frågor från utomstående hur jag gjorde. Detta ledde till att jag började föreläsa för andra och att jag nu har skrivit denna bok. Processen har pågått i mer än 10 år men redan under min utbildning till civilekonom kom jag i kontakt med olika ledarskapsfrågor. Jag blev redan då mer intresserad av människorna bakom siffrorna än själva siffrorna. Slutligen, tack för att du har skaffat boken. Tanken med den är att väcka lust hos dig som läsare. Varje kapitel avslutas med ett avsnitt som jag kallar för Att reflektera över och jag vill verkligen rekommendera dig

att göra det. Gå gärna in på min särskilda webbplats www.brainscan.se och kommentera och dokumentera dina reflektioner och tankar. Det leder till att andra kan ta del av dina synpunkter och reflektioner och du får ännu mer att reflektera över. Och det är ju bra. Stockholm oktober 2008

Thomas Lundqvist

Några utgångspunkter Om du vill utvecklas, förbättra dig och bli mer framgångsrik gäller det i första hand att göra små ändringar i små steg. Det här är en metod som japanerna kallar för Kaizen och den utgör en viktig beståndsdel i deras framgångsrecept. Jag tror inte på stora förändringar eftersom det brukar vara svårt att upprätthålla dem långsiktigt. Det är som när jag köper ett träningskort: första tiden tränar jag mycket för att sedan gradvis minska träningen till att slutligen ha dåligt samvete för att jag köpt ett träningskort som bara ligger oanvänt.

Drivkrafter

Boken kommer alltså inte att diskutera ”de stora ändringarna” utan ger dig i stället hjälp att ta de första små stegen i ditt utvecklings- och förändringsarbete. Den ger dig också insikter om hur du och andra i din omgivning fungerar, framför allt utifrån en biologisk utgångspunkt.

Se - och bli sedd En grundläggande drivkraft hos oss alla är att vi vill bli sedda. Vi vill att någon ska se oss för den vi är. Detta är något som följer oss från vaggan till graven. 8

Men för att bli sedd måste du också själv se! Ett enkelt grundläggande knep handlar om att se din omgivning och visa det. Hälsa på dina nära och kära som du hälsar på den sötaste av katter eller hundar. Om du också rör vid dem förstärker du kontakten. På arbetet är det likadant. Gå runt och hälsa personligen på alla i din närhet. Det är en investering som tar dig några minuter och som ger dig mångfalt tillbaka. Stanna upp och säg något med ett leende och se personen i ögonen. Lär dig och använd personens namn. Ställ gärna en extra fråga och visa intresse för svaret. Just samspelet och kommunikationen mellan dig och andra är det recept som biologerna föreskriver för att skapa ett bra arbetsklimat och bra relationer med din omgivning. Att kommunicera på ett klart och tydligt sätt är något som den här boken kommer att hjälpa dig med. Den innehåller flera bra övningar för att skapa tydligare kommunikation och undvika konflikter.

Positiv återkoppling En viktig drivkraft är uppmärksamhet och i synnerhet positiv uppmärksamhet. Boken kommer att hjälpa dig att förstå vikten av beröm. Att slösa med beröm är det billigaste och enklaste sättet att skapa motivation för stora förändringar i ditt och andras liv. Att lägga märke till och konkretisera de små guldkornen hos dig och andra är verkligen som att vaska guld. Du blir rikt belönad.

Mål och drömmar Att motivera dig själv och andra kräver också en plan, konkreta mål men också drömmar. Jag skiljer medvetet på mål och drömmar. Jag anser att de flesta individer och företag som inte lyckas har stora mål men små drömmar. För att lyckas bör det vara det omvända förhållandet,

kapitel 1

Medfödda program

Kunskap om människans medfödda program är viktig då man ska leda människor i företag och organisationer. Många reaktioner och handlingar är förhållandevis omedvetna och utgår från både våra anlag och våra erfarenheter. Alla människor har medfödda program och ökad kunskap om dessa program kan ge dig ett försteg i relationer med andra människor. Det är dessutom mycket roligare och mer lustfyllt att leda människor om du förstår mer om hur du själv och andra fungerar.

Arv och miljö

Vad är då nedärvt – finns i generna – och vad beror på den omgivande miljön? Det är en fråga där många åsikter har funnits, finns och kommer att finnas. Själv är jag av den uppfattningen att det är en stor del av våra beteenden och vårt sätt att vara som är medfött och nedärvt – biologiskt – och det är en åsikt som du kommer att återfinna på många ställen i boken. Jag har valt att kalla det för Biologiskt Ledarskap©.

Det mesta är medfött Jag vet att många känner en stor tveksamhet att betrakta oss människor som djur men faktum är att vi är ett däggdjur bland alla andra. Av 1 271 aminosyror har vi 1 261 gemensamma med schimpansen. Teoretiskt är det möjligt med organbyte och blodtransfusion mellan schimpans och människa. Varför skulle vi människor göra alla dessa djurförsök om vi inte var lika djuren och därmed kan dra slutsatser av försöken? Hur kan vi då veta vad som är medfött eller vad som är inlärt? I vissa fall är det enkelt medan det kan vara svårare att se i andra exempel. Ett bra exempel på medfött beteende kan man iaktta hos en nyfödd fågelunge om man tar den från mamman direkt från födseln och föder upp den själv. Då kan man följa vad som händer när den blir äldre och vad den kan göra trots att den aldrig har sett hur en annan fågel beter sig eller vad den gör. En fågelunge kan när den blir äldre bygga ett perfekt bo trots att den aldrig sett ett bo. Detta tyder på att förmågan att bygga bo för en fågel är medfödd. Går vi över till oss människor kan vi ta exemplet med ett barn som är blint vid födseln. Det uppvisar samma mimik, leende, rynkad panna och plutande underläpp som en seende. Detta tyder på att kroppsspråket till stor del är medfött och inte inlärt.

Vad säger forskningen? Som jag har konstaterat är frågan om arv och miljö ständigt diskuterad och det finns – och kommer att finnas – många meningar om vilken av faktorerna som dominerar. Själv tycker jag att Steven Pinker, professor på Harvarduniversitet i USA, har en balanserad syn på frågan. Han menar att gener står för 40–50 % av det som formar vårt beteende, gemensam uppväxt för 0–10 % medan unika livshändelser svarar för 40–50 %. Det som är uppseendeväckande i Steven Pinkers slutsatser är att han menar att den gemensamma miljön har mycket liten betydelse. Hur kom11

mer han fram till den slutsatsen? Ett exempel är att enäggstvillingar liknar varandra till 50 % oavsett om de växt upp tillsammans eller inte. Detta tyder på att gemensam uppväxtmiljö inte är så betydelsefull. Ett annat exempel är att syskon som vuxit upp tillsammans inte är mer lika i sina beteenden än syskon som skilts vid födseln. En slutsats av detta är att föräldrar inte har den stora påverkan vi vanligtvis tror. Kan det vara så att vi som föräldrar anpassar oss till barnens medfödda genprogram? Biologin kan enligt Konrad Lorenz jämföras med en värmepanna som har en termostat. Termostaten styr pannan så att pannan startar. Detta leder till att temperaturen höjs varvid termostaten slår ifrån och stänger av pannan. Då sjunker temperaturen, vilket resulterar i att termostaten slår på pannan. Och processen fortsätter på det viset. Systemet består bara av två olika delar men i och med att de är sammankopplade har ett självreglerande system uppkommit som dessutom är relaterat till yttervärldens temperatur. Vad vi kan se är att summan är större än delarna och att allt hänger ihop. En termostat och en värmepanna som är separerade är något helt annat än om de är sammankopplade. Vi tror att vi kan förklara ett system genom att ta isär delarna – något man brukar kalla för reduktionism – men resultatet blir ju att vi förstör systemet. Förenklar vi verkligheten för mycket blir det fel.

Människan skiljer sig från djuren Även om jag tidigare har konstaterat att människan kan betraktas som ett djur är det stora skillnader mellan människor och övriga djur. Utöver vår förmåga att tala finns en rad andra faktorer.

Sinnena har olika kapacitet Sinnenas kapacitet skiljer sig stort mellan människor och djur. När det gäller synen har människan mycket dålig syn på natten medan många djur har mycket bättre syn på natten än på dagen. Redan i skymningen ser vi sämre, vilket tyder på att människan fungerar bäst på dagen. Alltså bör man om möjligt arbeta under dagtid. På dagen ser vi människor bara ljus inom ett snävt område från cirka 400 till 700 nanometers våglängd, det vill säga från blått till rött. Ormar exempelvis ser infrarött ljus, något som våra varma kroppar avger, vilket gör att ormarna kan se oss tydligt i mörkret. Många fåglar och insekter ser ultraviolett ljus. Vi människor har mycket svårt att se skillnad på hona och hane av blåmes. Fåglarna själva har inga problem då de ultravioletta teckningarna ser helt annorlunda ut – för dem. Ett annat sinne där det skiljer sig mycket mellan människor och djur är hörseln. När det gäller ljud så hör vi människor, med vissa åldersvariationer, 16 till 20 000 svängningar per sekund. Elefanter hör infraljud, det vill säga under 16 svängningar per sekund och delfiner och fladdermöss hör 40 000 svängningar per sekund. Många djur kommunicerar med varandra med ljud där de använder frekvenser som vi inte kan uppfatta och vi hör dem alltså inte. När det gäller luktsinnet är vi helt underlägsna de flesta andra djur. Någon tycker sig kanske ha ett bra luktsinne men en människa skulle naturligtvis inte, som en hund, kunna sniffa fram tre gram amfetamin från en försluten väska. De flesta djur har ett mycket bättre luktsinne och de kommunicerar och signalerar till stor del med lukter. När det gäller dofter och doftsignaler och människans förmåga att sända och ta emot dessa signaler – feromoner – är det ett relativt outforskat område. Vi skickar hela tiden ut signaler men vi kan inte tyda dem.

kapitel 2

Vår hjärna Våra medfödda program styrs från vår hjärna. Den bearbetar hela tiden den information den får från övriga delar av kroppen och den styr alla delar av kroppen.

Höger och vänster hjärnhalva

En mänsklig hjärna väger normalt 1,3–1,5 kilo. Vi talar ofta om hjärnan som en helhet men faktum är att den består av flera olika delar, bland annat den övre hjärnan och den nedre hjärnan, storhjärnan och lillhjärnan – även andra beteckningar kan förekomma. Om man tittar på hjärnan ovanifrån ser man att den består av två halvor, så kallade hemisfärer, vilket givit upphov till begreppen höger och vänster hjärnhalva. Alla mänskliga hjärnor har i grunden samma uppsättning nervceller och hjärnan är uppbyggd på samma sätt. Beroende på träning och individuella upplevelser kan hjärnans struktur förändras.

Olika funktioner i hjärnhalvorna Den vänstra hjärnhalvan är den rationella, analytiska och logiskt tänkande halvan. Där finns ordning och reda, tidsordning, förmågan att planera och organisera. Språkets uppbyggnad och konstruktion kan lokaliseras till vänsterhalvan – undantag finns – medan de mera känslomässiga de14

larna av språket, exempelvis tonfall, pausering och klang i rösten finns i den högra halvan. Ibland kallas den vänstra för den västerländska hjärnhalvan. Den högra hjärnhalvan, som då ibland kallas den orientaliska, är den mer bohemiska där känslor, drömmar och kreativitet huserar. Men högerhalvan söker också mening och mönster i olika händelser. Ofta domineras man av en av hjärnhalvorna. Som jag skrivit ovan finns hos de flesta språkcentrum i den vänstra hjärnhalvan, vilket gör att vi måste koppla in den delen av hjärnan för att kunna svara på frågor. Det är något du kan utnyttja i olika sammanhang. Det är ett väl känt faktum att många ledare styr genom att ställa frågor. Detta leder till att medarbetarna tvingas att använda vänstra hjärnhalvan och därmed ta mer logiska beslut.

Vårt minne

Vår hjärna tar hand om alla våra sinnesintryck, lagrar och bearbetar dem för att vid behov hämta upp informationen. Dock är vi alla medvetna om att det är ett stort svinn. För de flesta gäller att minnet är dåligt, ja riktigt dåligt. Kommer du ihåg vad du läste på föregående sida? Förmodligen kommer du inte ihåg en enda mening, kanske inte ens en fras eller ...? Låt oss göra en enkel övning. Ta fram ett vanligt A4-papper och låt vikningen av det symbolisera hur mycket av en muntlig kommunikation