Motiverande sa M tal, M i och cra F t
– F ärdigheter F ör att
M otivera unga i gäng och deras anhöriga
Motiverande samtal, MI och CRAFT
– färdigheter för att motivera unga i gäng och deras anhöriga
© 2025 Författaren och LLOA Förlag
Bokens spårbarhet och kontakt: liria.ortiz@gmail.com www.liriaortiz.com
Omslag: Liria Ortiz och Daniel Åberg
Omslagsbild: Canvas
Illustrationer: Lise-Lott Sahlberg, hemsidan www.vireo.nu
Formgivning inlaga: Daniel Åberg, abergs.org
Första utgåvan, första tryckningen
ISBN 978-91-531-1293-8
Kopiering förbjuden! Det är enligt upphovsrättslagen inte tillåtet att duplicera innehållet i denna bok, utöver den begränsade rätten att kopiera för undervisningsändamål. Förbudet gäller både text och bilder och omfattar alla typer av reproduktion.
i nnehåll
Kära läsare! ......................... 9
Förord 11
Om motivationens roll hos anhöriga respektive ungdomar i gängkriminalitet .................................. 12
Upplägg och innehåll ........................... 13
Indelning i fyra delar ............................ 13
Användning av olika ord ...................... 14 Referenser............................................. 16
Avslutningsvis ................................... 17
d el 1 19
Kapitel 1
Ungdom, kriminalitet och gäng 20
Vad är ett gäng? Definition ................. 20
Få ungdomar i utsatta områden blir gängmedlemmar eller kriminella ......... 20
Vägar in i kriminalitet ......................... 22
Rekrytering eller socialisering? ........... 22
Ungdomar som erbjuder sig att begå grova brott: traditionella och nya sätt ....................................................... 34
Varför vill man riskera så mycket för dyra klockor och märkeskläder? ........ 36
Kognitiv dissonans kan förklara dessa beteenden .................................. 36 Brist på empati och medkänsla ........... 37
Vad symboliserar det materiella? ....... 38 Unga flickor, gäng och kriminalitet ...... 39
Rekrytering av flickor .......................... 39 Heder och gäng .................................
Kapitel 2
Förebyggande arbete och avhopp ........................
Vad motiverar flickor och pojkar att hoppa av? ......................................
Att bygga resiliens med Padeskys metod för ungdomar som lämnar gänglivet ...................................
Kapitel 3
Motiverande samtal, MI, för ungdomar och deras anhöriga
Aktivt lyssnande – BÖRS ...................... 80
BÖRS, Bekräftelse ............................... 82
BÖRS, Öppna frågor ............................ 82
BÖRS, Reflektioner .............................. 84
BÖRS, Summering ............................... 86
Kapitel 4
Målbeteende, Förändringsprat 89
Målbeteende ......................................... 89
Förändringsprat ................................... 90
Kapitel 5
Fixareflex, status-quo och motstånd ..................... 96
Fixarreflexen, en fälla för att utlösa eller förstärka motstånd ..................... 96
Situationer där det kan vara särskilt svårt att hejda fixarreflexen ............ 101
Status-quo ........................................... 104
Motstånd, hur kan vi komma förbi det? ............................................. 104
Strategier för att motivera ungdomar och anhöriga att ta emot hjälp .......................................... 112
Ord som kan trygga det limbiska systemet .............................. 115
Invitation till samarbete ..................... 117
Att fråga och prata om känslor ....... 119
Om tillit, brist på tillit och lögner hos ungdomar ........................ 122
d el 3 127
Kapitel 6
Förändringsbenägenhet 128
Beredskap till förändring .................. 128
Utforska beredskap till förändring..... 129
När ungdomen är ej beredd, ambivalent eller beredd ..................... 132
Kapitel 7
Tre kommunikationsstilar .. 134
Följande/lyssnande stil ....................... 134
Vägledande stil ................................... 136 Styrande stil........................................ 138
Kapitel 8
Vid Låg motivation till förändring 142
Motivation enligt MI ........................... 142
När ungdomar eller anhöriga har låg beredskap till förändring ............. 143
Information i dialog med F-G-F........... 143
När du måste informera ungdomen ..... 147 När man måste påpeka något ............ 148
Ytterligare MI-verktyg att använda vid låg beredskap till förändring. Värderingar .......................... 148 Diskrepans ......................................... 149
Kapitel 9
Vid medelhög motivation – ambivalens och menyagenda ............................ 153
Ambivalens.......................................... 153
Ambivalensutforskning med beslutbalans i tre steg ........................... 157
Meny – Agenda ................................... 160
Kapitel 10
Vid beredskap till förändring 164
Tilltron till den egna förmågan och självtillitens roll vid hög beredskap .. 164
Förändringsplan .................................. 168
Bakslag och åtefall vid en förändring 170
Kapitel 11
MI med ungdomar med NPF eller språkliga svårigheter .. 172
NPF och hjärnans annorlunda sätt att uppfatta världen .................... 172
Vad behöver anhöriga och ungdomar med NPF? ......................... 173
MI används för att öka motivation före, i mitten eller slutet av ett samtal 174
Sammanfattning av anpassningar av BÖRS vid NPF................................. 176
Tydliggörande pedagogik ................... 178
En guide för samtalsledare: Att stärka ungdomar med MI vid NPF .... 186
d el 4 191
Kapitel 12
Anhörigas situation 192
Orsaker till tystnadskultur ................ 193
Mammors handlingar och strategier.. 197
Pappor som är närvarande i ungdomens liv .................................... 201
Pappor som är frånvarande i ungdomens liv .................................... 202
Syskons känslor, tankar och handlingar ................................... 205
Barn som har en förälder eller ett syskon i fängelse ............................... 211
Stigma, skam och skuld hos anhöriga .............................................. 214
Samma rötter, om brutna relationer med landsmän ................................... 216
Förändringsfaser och löftescirkeln ... 218
1. Förnekandefasen ............................ 218
2. Kampfasen och löftescirkeln ......... 219
Löftescirkeln är en del av kampfasen 220
Hur samtalsledare kan tillämpa löftescirkeln med anhöriga ................ 221
3. Förändringsfasen ............................ 223
Enkla tips för samtal med ungdomen 223
Användning av de tre faserna och löftescirkeln i samtal med anhöriga: . 224
Kapitel 13
Anhörigas beredskap till förändring: låg, medel eller hög 225
Låg motivation till förändring............. 226
Medelhög motivation till förändring (ambivalent) ........................................ 226
Hög motivation till förändring ............ 227
Vid hot om våld ................................... 228
Att be om hjälp, anhörigas svårigheter ......................................... 229
Kapitel 14
Craft: verktyg för anhöriga 231
CRAFT med anhöriga: att kunna hjälpa ungdomarna och sig själva ..... 231
CRAFT-programmets verktyg för stöd och vägledning till anhöriga ...... 233
För att göra en funktionell analys, tänk på följande steg: 235
Att ta upp känsliga frågor kan kännas svårt för samtalsledare ......... 252 Slutord
Hjälp att få ......................
Bilaga 1.
Påminnelsekort: MI – grundpelare och guidande principer ......................... 263
Bilaga 2. CRAFT påminnelsekort för anhöriga .....................
och föreläsningar ...
Vilka sorger du än vill stilla, låt dina böcker bli den hamn där orden tröstar, drömmarna lyfter och kunskapen väver en trygg plats att vila i.
- Ökänd fÖrfattare
Kära läsare!
Du har nu en kraftfull bok i dina händer – fylld med verktyg. Den kan hjälpa dig att motivera och stödja ungdomar inom gängkriminalitet och deras anhöriga, och att förmedla hopp till dem.
Målet är att hjälpa dem på vägen mot en ny livsstil. Här hittar du metoder som Motiverande samtal och CRAFT med strategier och förhållningssätt som gör verklig skillnad. Dessa verktyg
är skapade för att stärka dig i ditt arbete med att motivera och stötta både ungdomar och deras anhöriga. CRAFT står för Community Reinforcement Approach and Family Training), och är en metod för anhöriga.
Gör boken till din egen! Använd symboler som exempelvis: = för instämmande; ? för frågor; ! för nya idéer ; * för att fördjupa dig i vissa ämnen; och # för att visa att du tänker annorlunda. Skapa egna symboler, använd färger eller spela in på din mobil. Hitta det sätt som gör läsningen levande och meningsfull för dig.
Allt i den här boken är skrivet för att vara enkelt och praktiskt. Varje kapitel är utforma skrevs så att du snabbt kan tillämpa innehållet Varje kapitel är utformat
så att du snabbt med hjälp av övningsfrågorna kan tillämpa innehållet i ditt arbete. Se läsningen som en resa. Låt det bli en dialog med mig där du reflekterar över tankar och känslor som väcks inom dig. Ta till dig de verktyg som kan vara värdefulla i ditt arbete. Motiverande samtal, CRAFT och samhällets stöd kan tillsammans leda till positiva resultat.
Dina idéer och erfarenheter är ovärderliga! Dela gärna med dig via e-post om du har tankar om hur innehållet kan förbättras.
Börja där du står. Ta till dig det som känns användbart. Varje tanke, varje verktyg kan göra skillnad när du möter en ungdom i ett gäng. Även deras anhöriga kan behöva någon som lyssnar och ger stöd. Tack för ditt engagemang och för den omsorg du lägger i ditt viktiga arbete!
Varma hälsningar, Liria
P.S. Vill du veta mer om mina formella meriter? Jag är legitimerad psykolog och psykoterapeut. Blev innehavare av psykologpriset år 2017, är MINT-certifierad MI-tränare, certifierad CRAFT-terapeut, samt författare och föreläsare. Mer information om mig hittar du genom att söka på internet eller besöka min hemsida www.liriaortiz.com
Förord
Välkommen till denna bok om gängkriminalitet och deras anhöriga. Det här är också en bok om hur vi kan använda Motiverande samtal, MI, och Community Reinforcement and Family Training (CRAFT) för att hjälpa unga människor och deras anhöriga. Min största önskan är att kunna bidra med verktyg och ökad kunskap som verkligen kan göra skillnad för alla yrkesverksamma och volontärer som brottas med dessa utmaningar.
Det har varit en utmaning att inte fördjupa mig och skriva mer om varje begrepp. Det finns flera olika definitioner av varje term och dessutom många andra böcker som behandlar det här ämnet. Men böcker som inriktar sig på MI och CRAFT för gängmedlemmar och deras anhöriga saknas. Det finns omfattande forskning inom kriminologi som har studerat gängens uppkomst, påverkan och möjligheter till avhopp och som förespråkar olika teorier. Min ambition har varit att skriva på ett så tillgängligt och lättläst sätt som möjligt. I dagens samhälle kämpar vi ofta med att balansera familjeliv, studier, arbete och annat, och det finns sällan tid att läsa en hel bok. Därför föreslår jag att du läser boken och kapitlen i den ordning som känns bäst för dig.
De korta texterna och beskrivningarna av olika aspekter av gängkriminalitet och anhörigas situation förmedlar viktig information. Röster från personer som har varit gängkriminella och deras anhöriga bidrar till att ge samtalsledare fördjupad kunskap. Denna kunskap kan hjälpa till en bättre förståelse för vad ungdomar och deras anhöriga kan tänka och känna. Samtidigt kan den bidra till att hitta ingångar
i samtalet. Även om varje individ är unik upptäcker man ofta gemensamma mönster, känslor och tankar när man lär känna deras livserfarenheter och reaktioner på olika upplevelser.
Här får du effektiva metoder och praktiska verktyg för att bemöta och motivera ungdomar – och ibland deras anhöriga. Genom en introduktion till Motiverande samtal, MI, får du redskap som hjälper dig att bygga förtroende och kommunicera med ungdomar i riskzonen eller som redan är involverade i gäng. Genom en introduktion till Motiverande samtal, MI, får du redskap som hjälper dig att bygga förtroende. Boken är en praktisk guide för dig som vill göra skillnad. Varje kapitel ger dig konkreta metoder för att stödja unga och hjälpa dem att hitta en positiv väg framåt. Motiverande samtal, MI, är en metod för samtalsledare att förbättra kommunikationen och förståelsen för anhörigas tankar och känslor. Genom konkreta strategier får samtalsledare stöd i att vägleda anhöriga och skapa en känsla av samhörighet.
Boken riktar sig till alla som arbetar med gängrelaterad kriminalitet. Den syftar till att motivera till förändring och inspirera till handling, oavsett yrkesroll eller om man arbetar som volontär.
Community Reinforcement and Family Training, CRAFT, introduceras som ytterligare en kraftfull metod. CRAFT ger anhöriga till ungdomar i gäng verktyg att bemöta sina barn, söka hjälp, hantera sin egen stress och samtidigt ta hand om sig själva.
Om motivationens roll hos anhöriga respektive ungdomar i gängkriminalitet
När du läser den här boken är det viktigt att du förstår och tar till dig: att motivera anhöriga att exempelvis söka hjälp, och ungdomar till en ny livsstil, är bara början på förändringsprocessen. Det är då motivationen är som starkast. För att hålla motivationen och kämparandan vid liv måste samhället stärka och upprätthålla dem genom konkreta och omedelbara insatser, anpassade till varje individ. Motivationen till förändring hos oss alla avtar ofta efter en kort tid. Att känna motivation men inte få stödjande insatser gör att motivationen snabbt sjunker och att hopplöshet kan ta över.
Upplägg och innehåll
Det här är en annorlunda bok – både i disposition, struktur och innehåll. Många böcker behandlar gängkriminalitet, anhöriga, Motiverande samtal eller CRAFT som separata ämnen. Mig veterligen finns det ingen annan bok som kombinerar dessa fyra områden. Här får du en unik inblick i ungdomars tankar och känslor, deras vägar in i och ut ur gängkriminalitet samt anhörigas reaktioner på barnens agerande. Dessutom innehåller boken praktiska metoder som MI och CRAFT för bemötande och motivation.
Min ambition är att ge en bredare förståelse. Med djupare kunskap kan samtalsledare använda MI och CRAFT på ett mer ändamålsenligt sätt. Med dessa verktyg i bakhuvudet kan vi ställa bättre frågor, göra reflektioner och tillämpa MI- och CRAFT-förhållningssätt, färdigheter och verktyg. Detta skapar möjligheter att koppla samman kunskap om vad som bidrar till att ungdomar vill gå med i ett gäng och senare vill lämna det, samt anhörigas upplevelser i samma syfte.
Indelning i fyra delar
I bokens delar beskrivs olika aspekter av gängkriminalitet steg för steg. Fokus ligger på hur unga och deras anhöriga kan motiveras till förändring.
I del ett utforskas varför unga människor dras in i kriminalitet och vilka faktorer som kan motivera dem att bland annat lämna gängen, bygga en framtid eller studera. Det är viktigt att förstå dessa bakomliggande orsaker för att kunna erbjuda rätt stöd och kommunicera på ett motiverande sätt.
Den andra delen fokuserar på Motiverande samtal, MI, som en samtalsmetod som bygger på att lyssna och uppmuntra förändring genom samtal. Här beskrivs hur MI fungerar, vilka principer som är viktiga och hur man kan använda det både med ungdomar och deras anhöriga. Det handlar om att skapa en trygg miljö där den unga personen eller anhöriga känner sig sedda och hörda.
Den tredje delen handlar om att anpassa samtalet efter beredskapen till förändring och hur man kan bemöta låg motivation, hantera ambivalens och stärka personen när motivationen är hög.
Den fjärde och sista delen tar upp de utmaningar som anhöriga står inför. Föräldrar, syskon och andra närstående spelar en viktig roll i den unges liv, och deras stöd kan vara avgörande för att lyckas med förändringen. Här introduceras också Community Reinforcement and Family Training, CRAFT.
Användning av olika ord
Enligt principerna för lättläst behöver texten vara begriplig, läsbar och sammanhängande. Den bör också innehålla korta meningar och använda vardagliga ord. Varje stycke bör även inledas med en tydlig rubrik som kan vägleda, göra texten enklare och snabbare att förstå. Därför har första ordet eller meningen ofta kursiverats. Det skapar en tydlig ordning och ge en bra överblick. Det hjälper också att fokusera på det viktigaste i varje del.
Om några ord som används i boken:
x Anhöriga: I den här boken används ordet anhöriga med syfte att inkludera föräldrar, syskon, partners, vårdnadshavare, närstående med mera. Självklart skiljer sig anhörigas situationer, tankar, känslor och upplevelser åt, samtidigt som det även finns situationer och reaktioner som ofta återkommer och som det har forskats på och dokumenterats.
x Ungdom används istället för barn oavsett vilken könsidentitet barnet eller ungdomen identifierar sig med. Ordet ungdom används för enkelhetens skull samtidigt som i Sverige betraktas man som barn upp till 18 års ålder. Enligt svensk lag är alla under 18 år barn och har rätt till särskilt skydd och omsorg.
x Unga vuxna. I många sammanhang betraktas man som ung mellan 18 och 25 års ålder. Denna åldersgrupp kallas ofta för ”unga vuxna”.
x Hen: När det är möjligt används ”hen” istället för ”han” eller ”hon” för att ge liv till ett könsneutralt pronomen i svenskan som i det här fallet står för flickor, pojkar och anhöriga. Detta gör det möjligt att tala om en person utan att anta deras kön. Av samma anledning har namn inte angetts i de flesta av exemplen.
Anpassa exemplen! Viktigt, till samtalsledare! När du som är samtalsledaren läser exemplen och förslag på formuleringar i boken, bör du anpassa dem genom att relatera till dina egna erfarenheter och den unges eller anhörige specifika situation.
Skriv gärna ner dina egna tankar och reflektioner om boken som anteckningar eller spela in dem i din mobil.
Enkla, vardagliga och konkreta ord. Under samtalet med ungdomar eller deras anhöriga är det också avgörande att du använder ord och formuleringar som matchar deras abstraktions- och språknivå. Som samtalsledare bör du dessutom använda ett språk som skapar en förtroendefull dialog. Det finns en handbok om att arbeta med MI och tolkar. Är du intresserad? Skriv till mig så mailar jag den i PDFformat kostnadsfritt.
Att göra på ett annat sätt än vi brukar. Det är alltid en utmaning att hitta balansen mellan att använda nya metoder och förhållningssätt. Samtidigt som vi har våra invanda sätt att kommunicera. Mitt förslag är att du inte väntar med att använda Motiverande samtal, MI, och CRAFT. Börja idag. Varför? Om du väntar på att det ska kännas ”naturligt” eller ”äkta lägger du inte till nya färdigheter i din verktygslåda. Du behöver träna på dem – förutsatt att det är vad du faktiskt vill.
Röster
För att göra boken mer engagerande och levande har citat och sammanfattningar lagts till. Dessa är hämtade från böcker, låtar inom så kallad ”gangsterrap” och personer med erfarenhet och/eller kunskap om gängkriminalitet. Tanken är att ge flera perspektiv på ämnena.
Varje citat eller sammanfattning är utvalt för att ge en rikare och varierad läsupplevelse. Dessa kallas ”röster” i boken och speglar inte alltid författarens egna tankar och åsikter.
Övningsfrågor
Vid varje röst (berättelse eller låttext) finns övningsfrågor som stödjer reflektion och träning på det som kapitlet behandlar, både individuellt och i grupp. I de flesta böcker placeras sådana frågor i slutet av kapitlet. I denna bok är de däremot utspridda på olika ställen. Vissa kapitel innehåller två övningsfrågor, andra bara en, och några har frågor enbart i slutet. Detta upplägg är utformat för att skapa utrymme att pausa, låta innehållet sjunka in, reflektera och praktiskt arbeta med
det som tagits upp fram till den punkten. Men det är självklart upp till dig som läser boken att bestämma hur du vill göra.
Referenser
I boken har inte alla referenser inkluderats direkt i texten. Detta för att undvika att läsningen blir svårläst av alltför många källhänvisningar. Det finns också böcker och rapporter som har inspirerat mig, även om de inte direkt har använts i boken, som till exempel olika rapporter från myndigheter, konferenser och diskussioner med kollegor.
Avslutningsvis
Ett önskemål! Dela gärna boken med andra som kan ha nytta av den. Dina tankar och reflektioner kan inspirera fler att göra skillnad. Sprid gärna budskapet på sociala medier och låt fler få möjlighet att ta del av innehållet. Vid synpunkter eller funderingar är du varmt välkommen att kontakta författaren direkt via e-post: liria.ortiz@gmail.com. Att dela med dig av dina erfarenheter och ge feedback är ovärderligt och kan bidra till att utveckla boken i framtiden. Vad uppskattade du mest i boken? Finns det något du saknar eller skulle vilja läsa mer om?
Genom gemensamma insatser kan vi göra förändring. Med kunskapen från denna bok kan vi stötta unga och deras anhöriga att hitta nya vägar. Tack för att du läser och bidrar – varje handling gör skillnad.
d el 1
Kapitel 1
Vad är ett gäng? Definition
Forkby m.fl. (2020) definierar ett gäng som en social grupp som bildas utifrån medlemmarnas behov och intressen, på liknande sätt som andra grupper i samhället. Men ett gäng har en speciell attraktionskraft för dem som känner sig utanför i andra sammanhang. I gänget får de en identitet som, särskilt i början, känns positiv. Gruppen ägnar sig åt olika aktiviteter som stärker sammanhållningen, och det finns en tydlig uppdelning mellan vilka som är medlemmar och vilka som inte är det vilket skapar en känsla av att vara speciell.
Få ungdomar i utsatta områden blir gängmedlemmar eller kriminella
Ungdomars potential. Man kan övervinna en svår uppväxt och skapa förändring. Det är viktigt att veta och förstå att de flesta ungdomar som växer upp i socioekonomiskt utsatta områden inte blir kriminella. De lever sina liv och hittar vägar att klara sig, trots de utmaningar som kan finnas omkring dem. Förklaringen ligger
ofta i att det finns skyddsfaktorer som hjälper dem att stå emot risken för kriminalitet och andra svårigheter.
Relationer. En stark skyddsfaktor är relationer. Ungdomar som har trygga och nära relationer med föräldrar, syskon eller andra vuxna får ett stöd som hjälper dem att hantera svårigheter. Om anhöriga visar engagemang i barnens liv och finns där för att lyssna och ge vägledning, skapar det en trygg grund. Detta gäller även i situationer med exempelvis fattigdom. Även relationer med vänner som håller sig borta från kriminalitet har stor betydelse.
Skolan är en annan viktig skyddsfaktor. När ungdomar trivs i skolan, känner sig sedda och upplever att de lyckas, stärks deras självkänsla. Lärare och andra vuxna i skolan kan bli förebilder och skapa en känsla av sammanhang och framtidstro.
Fritidsaktiviteter spelar också en stor roll. Genom att delta i sport, musik eller andra aktiviteter kan ungdomar känna sig delaktiga och bygga positiva erfarenheter.
Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF, och språk- och inlärningssvårigheter kan göra det svårare för ungdomar att ta till sig det som läraren förmedlar. Att känna att man lyckas och kan hänga med ger en känsla av kompetens. Det motverkar att ungdomar känner sig exkluderade eller mindre värda än sina klasskamrater.
Därför är det centralt att dessa ungdomar får det stöd de behöver.
Stöd från samhället som fritidsgårdar, mentorprogram och föreningar, ökar chanserna för ungdomar att välja positiva vägar. Förebilder som visar att det går att lyckas trots svåra förutsättningar kan vara en stor inspiration. De kan hjälpa ungdomar att tro på sin egen förmåga.
Att skapa ett bättre liv trots närvaron av riskfaktorer. Det ger hopp att veta att det också finns ungdomar som, trots att de saknade eller saknar de skyddsfaktorer som nämndes ovan, ändå hittar sin väg. De lyckas skapa ett liv med mening och möjligheter. Ibland genom att själva forma de förutsättningar de behöver. Dessa ungdomar visar en fantastisk förmåga att hitta styrka. Och att använda den för att bygga en bättre framtid.
Deras resa visar att det går att bryta mönster. Motgångar och en svår uppväxt behöver inte alltid definiera vem man är. Motivation och styrka kan komma från oväntade håll. Det påminner oss om att varje ungdom har potential till förändring. Det motiverar oss att fortsätta arbeta för att skapa möjligheter.
Vägar in i kriminalitet
Det finns många teorier om varför ungdomar blir involverade i gängkriminalitet och om deras anhörigas roll i detta. Men ingen av dessa teorier är heltäckande. Vår hjärna har svårt att acceptera komplexitet; den söker rationella och tydliga samband och förklaringar för att kunna bearbeta information. Därför letar vi ofta efter enkla förklaringar. Samtidigt tenderar vi människor att omfamna den teori som bekräftar de idéer vi redan har, något som kallas konfirmeringsbias. Det krävs ansträngning och ärlighet för att ta hänsyn till komplexiteten i detta ämne.
Nytt? Det rapporteras också om unga och gängkriminalitet som om det vore något nytt för vår tid. Så är det inte fallet, redan 1927 skrev och forskade Thrasher (2020) om gängbildningar i Chicago, USA. I Sverige har det kallats för ”ligor.”
Självklart ser gängens brottslighet, strukturer och konflikter annorlunda ut idag. Digitalisering och tillgång till smarta och krypterade telefoner har förändrat hur man begår brott. Men i stora drag kan man säga att orsakerna till man går in i ett gäng frivilligt eller ofrivilligt inte har förändrats markant: någon med makt och pengar för in drogerna i landet, gänget inleder krig med andra gäng för att man vill utöka sitt ”territorium” med syfte att tjäna mera pengar och öka sin makt. Och när det gäller unga och de faktorer som påverkar dem är bland annat området de bor i, brist på pengar, vara respekterad och längtan efter spänning.
Rekrytering eller socialisering?
Rekrytering handlar om att aktivt värva nya medlemmar till ett gäng, ofta genom att erbjuda skydd, status eller ekonomiska fördelar. Socialisering innebär att våldet och gängmedlemmarna blir en del av vardagen; man socialiseras in i denna miljö och börjar se den som normal, en del av ens upplevda verklighet. Runt omkring dem finns personer som ibland öppet säljer droger, och ungdomarna bevittnar hur olika gäng använder våld för att säkra sitt territorium.
Röster
Ur Grewe, V. och Thorén, F. (2024). Avhopparen: En sann berättelse. Lind & Co Förlag. (s. 58 och 59). Ett exempel på socialisering.
”Många av oss små tonåringar hade levt nära en annan värld under några år, och det började bli en farligare och farligare plats att befinna sig på. Våldet hade ökat på gatorna.
Vi rörde oss alla, gemensamt och var för sig, mot något större som var svårt att greppa.
För det övriga samhället, med barnvagnar och heltidsjobb, var den världen svartvit. [...] Vi såg på verkligheten med andra ögon. Vi märkte utslagna människor som trodde att de inte syntes när de sköt upp bakom ett träd, mitt på ljusa dagen, (s. 58).
Men ju äldre vi blev, desto djupare sjönk vi in i en kall, rå värld. Mina vänner beväpnade sig och påbörjade sin resa mot den organiserade kriminaliteten. Även jag hade börjat bära kniv, (s. 59).” [...] I boken beskrivs också hur skolan inte längre var en trygg plats. ”Folk körde in med crossmotorcyklar i korridorerna och satte eld på fyrverkerier så brandlarmet gick, (s. 59).”
Övningsfrågor som besvaras individuellt eller i grupp
x Skolan beskrivs inte längre som en trygg plats. Hur påverkar denna förändring deras val och värderingar?
x Vilka konsekvenser får det för ungdomarna när våld och kriminalitet normaliseras i deras vardag?
x Viktor beskriver att de såg verkligheten med ”andra ögon”. Vad menas med detta? Hur påverkas deras uppfattning om världen? Vilka känslor och tankar väcker ”andras” verklighet hos dem?
Ungdomar kan dras in i kriminella gäng av flera olika skäl, där tillhörighet, gemenskap, status och ekonomiska fördelar spelar en avgörande roll. Många av dessa ungdomar kommer från hem som saknar stabilitet och stöd, vilket gör dem mer mottagliga för gängens lockelser.
Våldet som utövas av gänget kan vara ett sätt att ge utlopp för ungdomarnas ilska. När de agerar så, upplever de en stund av lättnad och en känsla av makt, där jobbiga känslor tillfälligt försvinner. Att reglera och hantera sina känslor på det här sättet gör att man inte lär sig att stoppa sina våldsamma tendenser. Men ilskan och ångesten återkommer ganska snabbt, och då känner man återigen ett behov av att utöva våld. Detta leder till en ond cirkel. Vissa beskriver det som att bli beroende av våldet.
Skam, ilska och fattigdom. Ungdomarna kan känna skam inför andra – skam över sin bakgrund, sina föräldrar, slitna kläder, att familjen inte har en dator, att pappan arbetar på en pizzeria och att mamman serverar deras vänner, samt att de själva också jobbar där på helgerna. De känner sig mindre värda och jämför sig med sina vänner som har det bättre ställt. Skam kopplat till fattigdom kan leda till ilska när personen, för att undvika att känna sig sårbar eller mindre värd, istället väljer att uttrycka ilska och använda våld. Detta ger en känsla av makt och kontroll, som fungerar som ett skydd mot den smärtsamma känslan av skam.
Gängen kan fylla ett tomrum i deras liv, där de får en känsla av tillhörighet som de kanske aldrig tidigare har upplevt. En ungdom från ett hem med en ensamstående mamma med låg inkomst och en frånvarande pappa känner sig ofta utsatt och i underläge. När ett kriminellt gäng visar intresse och erbjuder gemenskap och snabb bekräftelse, ser hen det som en väg ut ur osäkerheten och bristen på pengar. Valmöjligheter. Det är viktigt att vi verkligen försöker förstå detta fenomen. På ett rationellt plan vet vi att ungdomarna har flera valmöjligheter, som exempelvis studiebidrag för att kunna studera vidare eller yrkesutbildningar. Trots detta bär de ofta på en djupt rotad känsla av att vara utan val. ”Jag hade inget val” är en återkommande fras i deras berättelser. Vad är det som skapar denna paradox mellan de faktiska alternativen och deras upplevelse av maktlöshet? Känslan av att vara fångade och oförmögna att bryta mönster förmedlas bland annat av omgivningen. Att växa upp i ett utsatt område, där många vuxna redan har förlorat hoppet, kan
skapa en känsla av uppgivenhet. Detta klimat påverkar ungdomarnas verklighetsuppfattning och gör känslan av maktlöshet ännu starkare.
Inte bara ungdomar med svåra bakgrunder kan lockas till gäng. Även de som växer upp i kärleksfulla hem och har en trygg socioekonomisk situation kan känna sig dragna till gänglivet. Ibland handlar det om spänning, nyfikenhet eller att söka sig till en annan form av gemenskap än den de är vana vid. Trots att de kanske har det bra hemma, kan de ändå lockas av den status och den samhörighet som gängen erbjuder. En annan bidragande faktor kan vara att de känner sig ensamma och bär på en sårbarhet som inte alltid är synlig utåt. Det kan vara en ungdom som går i en bra skola och har stöd hemifrån, men känner sig utanför bland kompisarna. När en äldre person i ett gäng börjar visa hen respekt och ger en chans att hänga med, lockas hen in av känslan av att vara ”någon” och att höra till, trots de farliga konsekvenserna.
Tillhörighet, gemenskap, hopp och respekt. Gänget kan fungera som en ersättning för bristande familjerelationer och frånvarande föräldrar. Ett exempel är en tonåring som har växt upp i ett hem med beroende eller våld och som söker trygghet och stöd i ett gäng. I gänget känner hen sig sedd och accepterad på ett sätt som hen inte upplever i hemmet eller skolan. Denna känsla av tillhörighet kan vara så stark att den övertrumfar risken för att bli inblandad i kriminalitet, eftersom gemenskapen känns mer betydelsefull.
Före detta och äldre kriminella som har rehabiliterats, inser att det de tidigare kallade respekt egentligen var rädsla. De har börjat reflektera över att de inte längre vill att andra ska vara rädda för dem, utan istället respektera dem som individer.
Att knyta an. Gängmedlemmar kan ha svårt att knyta an till andra på grund av uppväxtmiljöer präglade av våld, trauma, osäkerhet och brist på trygga relationer. Många har vuxit upp i instabila familjer eller samhällen där våld och försummelse är vanligt, vilket kan störa deras förmåga att bygga förtroende och känslomässiga band. För att skydda sig själva kan de utveckla ett försvarsmönster där de stänger av sina känslor och blir avstängda från empati och sårbarhet. I gängkulturen blir lojalitet och makt viktigare än nära relationer, vilket ytterligare försämrar förmågan att knyta an till andra på djupet.
Våld mot sin partner. Våld mot partners är vanligt förekommande inom vissa grupper, särskilt där aggression och kontroll har blivit inlärda mönster för att hantera konflikter och känslor. För gängmedlemmar kan våld användas inte bara mot andra i samhället utan också i nära relationer, där det blir ett sätt att utöva makt och kontroll.
