SOFIA SIVERTSDOTTER
Älskad Älskad
VILA I DEN DU ÄR
SOFIA SIVERTSDOTTER
Älskad VILA I DEN DU ÄR
Goodliness
Tidigare utgivning av Sofia Sivertsdotter Den vita kattens längtan, 2020 Ord för dagen, 2018 Eftertanke, 2018 Livnära, 2017 Tillitens väg, 2016 Strimmor av ljus, 2014 Modig, 2009
Goodliness © Sofia Sivertsdotter 2020 © Grafisk form: Daniel Åberg, Stilus et forma Tryck: ScandBook AB, Falun 2020 Första utgåvan, första tryckningen Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen ISBN: 978-91-986013-8-1
Before I can tell my life what I want to do with it, I must listen to my life telling me who I am. Parker Palmer
Den djupa vilan Jag längtar alltmer sällan efter det som är nytt, men ofta efter det som är sant. Djup och stillhet väger tyngre än bredd och tempo. Hemma värmer mer än att resa. Få, men nära och innerliga ord och möten, berikar mer än ytliga bekantskaper och mängdläsning. Jag längtar efter utrymme att tänka mina tankar klart, efter tid att gå djupare i budskap som berör och berikar. Jag vill inte missa den väg som bara visar sig när jag stannar upp. Jag vill utforska de djup som kräver något av mig, som utmanar mig, men som också visar den höjd som just jag är menad att nå. Jag tror inte att jag är ensam om att längta efter ett liv där själen befinner sig i större harmoni med den jag är och det jag gör. Ett liv där tankar och meningar slipper flyga ofärdiga i vinden, och där jag kan vila i mina rötter, min potential och den stillhet som finns allra djupast inuti mig. 7
… I en värld som fylls av ljud och distraktioner är det svårt att höra det som vi kom till jorden för att förstå och lära oss. Viktiga intryck och insikter behöver tid för att absorberas på djupet, för att tränga ner i oss och få fäste, så att de kan omvandlas till visdom och tillit. Livet och orden behöver luft omkring sig för att slå rot och finna växtkraft. Att följa yttre röster och tempon som inte stämmer överens med våra inre är utmattande. Och ju mer själen kvävs, desto fler masker behöver vi för att dölja våra vingklippta inre. Dessa fasader bidrar i sin tur till att suga ännu mer av vår energi när de ska upprätthållas. Det är oundvikligt att vissa perioder i livet känns kaotiska, eftersom livet bär med sig utmaningar som får oss ner på knäna. Kortvariga kriser och temporär själslig svältföda är vi emellertid skapade att klara. Problemen uppstår när ett kaosartat tillstånd blir permanent. När vi kontinuerligt och under lång tid ägnar oss åt att släcka bränder, istället för att ta reda på vad vi innerst inne behöver och längtar efter. Problemen uppstår när vi glömmer att vi inte behöver göra allt 8
eller vara allt, för alla, hela tiden. När vi glömmer att vår sanna identitet är att vi är älskade, bara för att vi finns till. Genom att sluta jonglera så många bollar samtidigt, sluta agera som om allt är viktigt att göra, viktigt att hinna, och istället hitta tillbaka till en grundtillit i livet självt, kan vi visa respekt för vad våra inre behöver och också förstå att vi är älskade utan att göra någonting alls.
… Men vågar vi lita på att den inre tryggheten kommer av att sakta ner, skala av och gå på djupet? Vågar vi tro på att svaren finns där, längst ner i våra rotsystem, trots att vi varken kan se dem eller ta på dem? Vågar vi lita på att vi är burna av livet? Själva rädslan för att missa något kan vara ett tecken på att vi sannolikt skulle gynnas av ett mer vilsamt tempo. Om kreativiteten känns som ett ok över axlarna behöver den siesta. Om vi andas ytligt eller har ont någonstans är det kroppens sätt att säga “bry dig om mig”. Om vi känner en pockande längtan efter ett innerligare liv är det, tror jag, för att längtan är sann. Rygg9
märgsreflexen att klamra sig fast blir ofta större ju mer vi egentligen behöver slappna av och släppa taget. Med öppna och avslappande händer kan vi ta emot det som höjda axlar missar. Därför behöver vi stanna upp och lyssna inåt innan vi känner oss lättretliga, fumliga, splittrade, överväldigade eller uttröttade. Sannolikt mår vi bäst av en rytm där vår visdom får utrymme att växa i sin egen takt och våra kroppar tid att smälta det som sköljs både över och genom dem. Djup vila nöjer sig inte med en massage på lunchen eller med ett inklämt helgbesök på spa i ett annars fulltecknat schema. Det går inte att köpa sig fri när själen ropar efter riktig näring och ett annat sätt att leva. Det tar tid att lyssna efter djupa svar, för de visar sig inte så länge vi befinner oss i själens exteriör, på ytan av våra liv. Vi behöver komma ner i livstempo för att helikopterperspektiven och den djupaste kraften ska blottas och för att tilliten som omfamnar oss ska nå våra hjärtan, vare sig det är i personliga kriser, under samhälleliga utmaningar eller när vi ställs inför planetens rop på hjälp.
10
Vi behöver inte finna eller förstå livet, för det har redan funnit och förstått oss. Vi behöver däremot vila för att själen ska hinna ikapp oss och för att vi ska ha något djupt värdefullt att ge vidare. Vi behöver lyssna för att höra orden som står skrivna på insidan av våra hjärtan. En vilsam livsrytm är en kärleksfull byggsten för att vår äkta personlighet och vårt genuina livsuttryck ska komma fram.
… Men kontemplation behöver även produktivitet. Vi är inte menade att gömma oss för världen, utan att göra skillnad i den. När vår identitet vilar i vår innersta kärna, när vi känner tillit till att vi är älskade bara för att vi finns och att vi får det vi behöver när vi behöver det, måste vi inte trötta ut oss. Då kan vi hitta växlingarna mellan att vårda våra inre rum och att ta plats i världen med det vi är menade att ge tillbaka till den. Vi kan lyssna på kroppens ärligaste behov av vila, näring och sömn. Vi kan välja selektivt vad vi lägger vår tid och energi på. Vi kan sitta ner, med obrutna timmar framför oss, och blicka ut på trädens vajande grenar utanför fönstret. Där kan vi upptäcka de små detaljerna som hela tiden pågår, som i ett parallellt universum. 11
När vi stannar upp och låter tankarna sakta ner, upptäcker vi också detaljer i våra egna universum. Relationer som försakats, smärtpunkter som förföljer oss, men också drömmar, förmågor och den inre röst som talar om åt vilket håll vi ska gå Älskad är Vi en kan samling reflektioner ommänskliga stillhet härnäst. släppa taget om vår och vila, om att lyssna till sin inre röst ochtillbaka om längtan efter kontroll och istället luta oss att skapa utrymme för det som är allra viktigast i den kraft som bär självaste himlen. i livet. Vi kan, när vi behöver det, välja ensamhet framBudskapet handlar om att finna meningsfullhet för umgänge, förinattoch våra själars inte ska genom att sakta skala avröster för att höra dränkas i alla yttreoch intryck, tankar vad hjärtat säger om att vila ioch attåsikter vara som omger oss. Vi kan gråta när sorg gör sig älskad. påmind och låta känslor få utrymme, så att de inte förvandlas till eftersläpande tyngder som hindrar naturliga förnimmelser att flöda fritt. Vi behöver inte känna oss avskilda när vi är på tumanhand med oss själva. De inre rum som längtar efter oss kan bara ta emot oss när vi kommer ensamma. Men vi kan också välja att spendera tid med människor där det inte finns några andra önskemål än att vila i det som är sant. Vi kan satsa helhjärtat på de yttre vägar vi är menade att gå, för att de går hand i hand med vår djupaste längtan. Vi kan använda våra röster för dem som inte 12