Gör det jämställt

GÖR DET JÄMSTÄLLT — PRAKTISKT JÄMSTÄLLDHETSARBETE I FÖRSKOLA, SKOLA OCH FRITIDSHEM

GÖR DET J Ä M S TÄ L LT

David Flato Maria Hulth IllustratIoner av louIse WInblad/Hej Hej vardag

TACK Vi är oerhört tacksamma för all den ovärderliga hjälp och inspiration vi har fått på vägen – och som gjort denna bok möjlig.

Vår fantastiska illustratör Louise Winblad har varit underbar att samarbeta med.

Så rolig, så skarp! Tack!

Magdalena Hulth har under sitt inhopp på Jämställt inspirerat oss till att formulera det som i slutändan blev Jämställdhetshjulet. Tack för det!

Margareta Persson har med skärpa ställt viktiga frågor till manus och sagt åt oss på skarpen när saker inte fungerar. Tack!

Julia Wester, Jessica Eneborg, Kristina Axelsson, Gudridur Thorhallsdottir, Jenny Sandhal och Lina Rask har med sina erfarenheter från att jobba i förskola, skola och fritidshem kommit med ovärderliga kommentarer och tips. Ni är guld värda!

Daniel Åberg har varit oerhört proffsig och supersnabb med layout och tryckfrågor.

Tack för det!

Tack till fantastiska Karin Åkerman för att du tog dig an vår bok och korrekturläste den så noga! Vi kunde aldrig ana hur många fel det går att göra.

Ett extra tack till personalen på alla förskolor, skolor och fritidshem som vi har varit på under åren. Ni har lärt oss massor. Utan er – inga citat!

Våra barn Agnes, Eli, Hedda, Otis och Ture ska ha ett särskilt tack, utan er hade vi varit tusen erfarenheter fattigare och haft färre exempel till boken. Våra partners Maria Nordin och Samuel Rizk, tusen tack för bollandet och hjälp med färgval och titel! Och tack Maria för fotografierna på oss!

Slutligen, tack till alla jämställdhetshjältar som historiskt har fört kampen och till alla er som nu kämpar för en jämställd värld!

DAVID FLATO & MARIA HULTH

GÖR DET JÄMSTÄLLT — PRAKTISKT JÄMSTÄLLDHETSARBETE I FÖRSKOLA, SKOLA OCH FRITIDSHEM

Gör det jämställt © 2019 Författarna och Jämställt E-mail: info@jamstallt.se Hemsida: jamstallt.se Besöks- och postadress: Jämställt, Hummelvägen 9, 120 60 Årsta ISBN 978-91-519-3409-9 Grafisk form & omslag: Daniel Åberg/Åbergs stilus et forma, www.abergs.org Omslagsbild och illustrationer: Lousie Winblad/Hej hej vardag Foto: Maria Nordin Tryck: Bulls Graphics, Halmstad 2019 Första upplagan Kopieringsförbud! Mångfaldigande av innehållet i denna handbok, helt eller delvis, är enligt lag om upphovsrätt förbjudet utan medgivande av Jämställt. Förbjudet avser såväl text som illustrationer och gäller varje form av mångfaldigande. Kopieringsförbudet gäller ej de sidor som är markerade med "Kopiera gärna".

Innehåll Förord

......................................................................................................................... 8

Varför s ka vi jo b b a m e d j ä m s tä lld h e t ? .................................. 11 Vi måste jobba med jämställdhet ..................................................................... 13 Jämställdhet är en viktig demokratifråga ...................................................... 14 Jämställdhet ger bättre skolresultat ................................................................ 14 Jämställdhet skapar goda förutsättningar och bra arbetsmiljö ............... 15

Jäms tälldhet s h j ule t – vå r t m o t g i f t .......................................... 17 De fyra främsta orsakerna till ojämställdhet .................................................. 17 Jämställdhetshjulets fyra lösningar ................................................................. 17

Kuns kap ..................................................................................................................... 21 Okunskap skapar ojämställdhet ...................................................................... 21 Skapa jämställdhet – skaffa kunskap ............................................................. 25 Vad är jämställdhet? ................................................................................................. 25 Jämlikhet .................................................................................................................. 25 Intersektionalitet ....................................................................................................... 25 Normkritik ................................................................................................................. 27 Kön ............................................................................................................................ 28 Genus ........................................................................................................................ 30 Ojämställdhet i siffror ............................................................................................... 32 Skapa kunskap med jämställdhetsperspektiv .......................................................... 34 Jämställdhetsintegrering .......................................................................................... 35 Lär inte ut ojämställdhet .......................................................................................... 35 Förklara jämställdhet för barn .................................................................................. 36 Kartlägg, observera, analysera och förändra ........................................................... 36 Självskattning ........................................................................................................... 38 Kartläggning/observationer ..................................................................................... 41 Arbeta vidare – aktiva åtgärder ................................................................................ 43

Motverka kö n s uppd e ln i n g

..................................................................... 45

Könsuppdelning skapar ojämställdhet........................................................... 45 Att begränsas av lådor .............................................................................................. 47

Skapa jämställdhet – motverka könsuppdelning ....................................... 55 Att använda språket för att motverka könsuppdelning ........................................... 55 Att dela in i grupper .................................................................................................. 57 Positiv bekräftelse kan bli en jämställdhetsfälla ...................................................... 59 Öppna upp lådorna – mikrohandlingar ................................................................... 60 Tvärtomtänk ............................................................................................................. 62 Kroppsspråk .............................................................................................................. 63 Förväntningar ........................................................................................................... 63 Jämställd inredning .................................................................................................. 65 Se personen – inte det yttre ....................................................................................... 65 Att skilja på person och prestation – förebygg ”duktighetssjuka” ............................ 67 Talutrymme ............................................................................................................... 68 Kontaktbarometern .................................................................................................. 70 Kartläggning/observationer ..................................................................................... 73 Arbeta vidare - aktiva åtgärder ................................................................................ 75

U ppmuntra de t fe m i n i n a ........................................................................... 77 Nedvärdering av det feminina skapar ojämställdhet ................................ 77 Giftig maskulinitet .................................................................................................... 81 Ska vissa klara av våld? ............................................................................................. 82

Skapa jämställdhet – uppmuntra det feminina ........................................... 87 Det feminina handlar inte om kvinnor ..................................................................... 87 Vems ord/åsikter väger mest? ................................................................................... 87 Uppmuntra positiva beteenden och egenskaper – höj statusen ............................. 88 Öppna upp lådorna – mikrohandlingar ................................................................... 91 Att förbättra skolresultat .......................................................................................... 92 Gränser, integritet och trakasserier ........................................................................... 93 Olika känslor och känslouttryck ............................................................................... 96 Att få tillgång till att vara både huvudroll och biroll ................................................ 97 Att få fler att läsa och lyssna på böcker .................................................................... 99 Skapa en bra arbetsmiljö och motarbeta negativa förväntningar ........................ 100

Kartläggning/observationer ................................................................................... 103 Arbeta vidare - aktiva åtgärder .............................................................................. 104

Utmana heter o n o r m e n

........................................................................... 107

Heteronormen skapar ojämställdhet ........................................................... 107 Heteronormen försvårar vänskapsrelationer och förstärker könsuppdelningen....108 Homosexuella brandmän och heterosexuella dansare ......................................... 109 Familj .......................................................................................................................110 Homosexualitet som skällsord ................................................................................ 111

Skapa jämställdhet – utmana heteronormen ............................................ 115 Främja vänskapsrelationer ..................................................................................... 115 Bredda synen på kärlek och prata om alla sexualiteter som självklara ................. 115 Se heterosexualiteten .............................................................................................. 118 Öppna upp lådorna — mikrohandlingar ............................................................... 119 Ha rutiner för att möta homofobi ........................................................................... 119 Kartläggning/observationer ................................................................................... 121 Arbeta vidare - aktiva åtgärder .............................................................................. 122

Att arbeta v i da r e – pe pp, m o t s tå n d o ch s trategi e r ............................................................................................... 125 Få med vårdnadshavarna ................................................................................ 126 Jämställdhetsarbete kan möta motstånd ................................................... 126 Vad folk kan säga – svar på tal ........................................................................ 127

O m jäms täl lt o c h fö r fat ta r n a ........................................................ 130

7

Förord

V

i vill att den här boken ska användas praktiskt. Därför blir vi glada KA NG ER LNI DE

KÖN MO SU TV PP

om ni använder den på det sätt som passar er bäst. Läs hela boken, eller välj olika delar att fokusera på eller prata med kollegorna om.

Boken bygger på Jämställdhetshjulet som har fyra olika delar. Varje

del innehåller förklaringar till varför det finns ojämställdhet och en praktisk del om hur vi istället kan skapa jämställdhet.

Det finns många illustrationer och citat som kan användas som diskussionsunderlag eller som case. Dessutom får ni gärna kopiera och använda sidorna som finns under rubrikerna ”Reflektera mera!”, ”Kartläggningar/ observationer” och ”Arbeta vidare”. På www.jamstallt.se finns det även färdiga mallar för kartläggningar och observationer.

Boken är framför allt riktad till alla som jobbar i förskola, skola f-6 och fritidshem, men kan även vara en stor hjälp till alla som möter barn privat eller i yrket. I boken skriver vi ordet barn för att beskriva både elever i skolan och barn i förskolan. På liknande sätt skriver vi förskola och skola och då räknar vi in fritidshemmet i skola. Det finns exempel från olika verksamheter i boken och det finns tips som fungerar för äldre barn och för yngre. Ni väljer det som passar just er.

Vår bok är skriven med ett normkritiskt perspektiv. Det innebär att vi vill synliggöra och problematisera normer istället för de som bryter mot dessa. Med ett normkritiskt perspektiv är det också viktigt att granska sina egna privilegier och hur en själv är med och förstärker normer.

Det finns många sätt att arbeta med jämställdhet i förskolan, skolan 8

och på fritidshemmet. I stort som smått. Oavsett hur arbetet planeras, organiseras, utförs och utvärderas finns det två saker som återkommer i forskning och styrdokument: kontinuitet och integrering. Jämställdhet ska alltså finnas med hela tiden och i alla delar av förskolans och skolans vardag. Vår stora förhoppning är att den här boken ska hjälpa er med det!

David och Maria, oktober 2019

9

10

Varför ska vi jobba med jämställdhet?

Om alla förskolor och skolor i Sverige idag jobbade aktivt med jämställdhet och normer är jag övertygad om att vårt samhälle skulle se helt annorlunda ut om 20 år. Det finns så många normer som påverkar våra val i livet. Jag ser det ofta hos mina elever. Det jag tycker är viktigast i jämställdhetsarbetet i skolan är att försöka öppna upp dessa trånga normer så att eleverna får välja fritt efter intresse.

- Lärare i grundskolan

Förskolan och skolan har en central roll när det gäller förändringsarbete som påverkar hela samhället. Forskning visar tydligt att normer påverkar våra val och våra möjligheter i livet.1 Det är därför förskolan och skolans styrdokument är så tydliga med att det är viktigt att jobba med alla människors lika rättigheter.

1

Normer är oskrivna regler, idéer och ideal kring hur vi förväntas vara, leva och se ut. Vissa normer är bra och gör att vi fungerar tillsammans.

Andra normer begränsar oss, gör det svårt att vara sig själv och ger vissa människor mer makt.

Se exempelvis: Bäckström, Martin & Björklund, Fredrik. Will I Fit in and Do Well? The Importance of Social Belongingness and Self-Efficacy for Explaining Gender Differences in Interest in STEM and HEED Majors. Department of Psychology Lund University, Lund, Sweden, 2017 och Adolfsson, Caroline & Tellhed, Una. Competence and confusion: How stereotype threat can make you a bad judge of your competence, European Journal of social psychology, 2017.

11

Förskolan/skolan ska aktivt och medvetet främja alla barns/ elevers lika rättigheter och möjligheter, oberoende av könstillhörighet. Förskolan/ skolan har ett ansvar för att motverka könsmönster som begränsar barnens/elevers utveckling, val och lärande.

Hur förskolan/skolan organiserar utbildningen, hur barnen/eleverna blir bemötta samt vilka krav och förväntningar som ställs på dem bidrar till att forma deras uppfattningar om vad som är kvinnligt och manligt.

Förskolan/skolan ska därför organisera utbildningen så att barnen/eleverna möts, leker/ arbetar och lär tillsammans, samt prövar och utvecklar sina förmågor och intressen, med samma möjligheter och på lika villkor, oberoende av könstillhörighet.

Källa: Lpfö18 och Lgr 11 (reviderad 2019).

Forskningen visar att det finns en stor könsuppdelning när det gäller val av fritidsintressen, gymnasieprogram och yrke. Att pojkar och flickor generellt väljer så olika har inte med begåvning eller faktiskt intresse att göra, utan med stereotypa föreställningar kring kön.

Förskolan och skolan kan hjälpa till att vidga barnens möjligheter och drömmar.2 Även om gymnasiet eller kommande yrkesliv känns långt borta för barn i förskolan och på lågstadiet så är det redan under dessa år många av normerna växer sig starka. Med ett jämställt arbetssätt i förskolan och skolan kan även arbetsmarknaden påverkas positivt eftersom människor kan välja yrken utifrån intresse, förmåga och begåvning, istället för efter förväntningar och normer.

Bristen på jämställdhet begränsar alla barns möjligheter. Jämställdhet är därför en motverkande kraft för att barn inte ska reduceras till en grupptillhörighet där det förutsätts att de har likadana kvalitéer, kunskaper och erfarenheter i sitt liv enbart för att de har samma kön. Det handlar helt enkelt om att skapa rättvisa i ett fortfarande ojämställt samhälle.

2

12

Kvinnor och män i högskolan. Högskoleverkets rapportserie 2008:20 R. Högskoleverket, 2008.

En lärare i årskurs 3 berättar: När jag som lärare fattade hur stor inverkan jag hade på mina elever blev jag först rädd. Efter att ha jobbat aktivt med jämställdhet ett par år såg jag det istället som en enorm möjlighet för mig att hjälpa framtidens samhälle att bli en så rättvis plats som möjligt. På bara ett år såg jag skillnad i min egen klass.

Eleverna hade fått med sig verktyg för att hantera en värld som fortfarande styrs av trånga normer. Jag märkte dessutom en skillnad i hur de faktiskt bemötte varandra.

De flesta barn i Sverige går i förskolan och alla barn måste gå i skolan.

Därmed får skolverksamheterna en möjlighet att oavsett barns bakgrund och hemförhållanden vara en demokratisk och jämställd del av deras liv.

Med ett jämställt förhållningssätt, som en självklar del av värdegrundsarbetet, får barnen värderingar med sig om alla människors lika värde. Det i sin tur påverkar hur de själva sedan kan välja att forma sina liv, sina familjer och hur de bemöter andra människor.

Vi måste jobba med jämställdhet De flesta som arbetar inom förskola och skola tycker att det är viktigt att arbeta med jämställdhet. Det finns tydligt skrivet i styrdokumenten, skollag, läroplan och diskrimineringslag att samtliga förskolor och skolor måste bedriva ett aktivt arbete för jämställdhet. Kravet på att arbeta med jämställdhet finns även med i exempelvis barnkonventionen, FN:s globala mål och Sveriges jämställdhetspolitiska mål. Oavsett dina privata åsikter ska du på jobbet alltid hävda jämställdhet och de demokratiska värdena. Det här arbetet är inte till för frivilliga eldsjälar, utan all personal måste arbeta med detta och bidra till en mer jämställd verksamhet.

13

Jämställdhet är en viktig demokratifråga Jämställdhet är även en av de viktigaste demokratifrågorna eftersom den så tydligt handlar om delaktighet och vem som har makten i samhället.

Förskolan och skolan ska värna demokratin och demokratiska värderingar.3 För att ett samhälle ska vara demokratiskt behöver alla invånare ha lika möjligheter att påverka samhället.4 Jämställdhet och demokrati handlar både om att det ska finnas en jämn könsfördelning bland de som representerar oss i politiken och att män och kvinnor känner att de kan påverka sina liv och samhället i lika stor utsträckning. Förskolan och skolan behöver också vara en demokratisk och jämställd plats. Vi behöver föregå med gott exempel.

Jämställdhet ger bättre skolresultat Läs mer om det här under rubriken ”Att förbättra skolresultat” på s. 92.

Det finns genomsnittliga skillnader mellan pojkar och flickor när det gäller exempelvis betyg (meritvärden) och faktiska kunskaper.

Gruppen flickor har generellt högre betyg

i alla ämnen utom idrott och hälsa. Forskning visar att normer kring manlighet och lägre ställda krav på pojkar påverkar deras resultat negativt, men ett aktivt jämställdhetsarbete har visat sig ge stora effekter på pojkars skolresultat.5

3 4 5

14

Lpfö18 och Lgr 11 (reviderad 2019).

Kommentar: Det är även det övergripande målet för jämställdhetspolitiken så som det formuleras i de jämställdhetspolitiska målen.

SOU 2014:6. Män och jämställdhet.

Jämställdhet skapar goda förutsättningar och bra arbetsmiljö Forskning visar att pojkar och flickor bemöts olika och har olika krav på sig.6 De krav flickor ofta känner på att ständigt vara duktiga skapar en negativ stress som påverkar deras psykiska hälsa.7 Forskning visar även att många pojkar lägger ner mycket tid på att förhålla sig till normer om manlighet och att det går ut över skolarbetet och skapar kränkningar i skolan.8 Många kränkningar handlar om normer kring kön.9 Att arbeta med jämställdhet är därför nödvändigt för att motverka diskriminering, trakasserier och kränkningar. Att skapa en förskola och skola där barn kan ägna sig åt kunskapsinhämtning utan alltför många distraktioner kräver en god arbetsmiljö. För en

Forskning visar på tydliga vinster med jämställdhetsarbete I en jämförande studie mellan barn i en förskola som aktivt arbetar med jämställdhet och barn i andra förskolor, kom de bland annat fram till att barn i de jämställda förskolorna: • var mindre könsstereotypa • oftare lekte könsblandat • oftare lekte med andra de inte kände • fortfarande delade in personer efter kön, men det fick mindre betydelse.

Källa: Shutts et al. 2017. Early preschool environments and gender: Effects of gender pedagogy in Sweden. Journal of Experimental Child Psychology.

god arbetsmiljö krävs jämställdhet.

6

7 8 9

Se exempelvis: Eidevald, Christian. Det finns inga tjejbestämmare. Högskolan i Jönköping, 2009 och Einarsson, Jan & Hultman, Tor G. Godmorgon pojkar och flickor. Studentlitteratur, 2001.

Landstedt, Evelina. Life circumstances and adolescent mental health: Perceptions, associations and a gender analysis. Department of Health Sciences, Mid Sweden University, 2010 Öqvist, Anna. Skolvardagens genusdramaturgi. Luleå tekniska universitet, 2009.

Diskriminerad, trakasserad och kränkt? Barns, elevers och studerandes uppfattningar om diskriminering och trakasserier. Rapport 326:2009. Skolverket, 2009.

15

KU N

A RK ING VE ELN PD

P A SK

KÖN MO SU T P

A M UT ON ER HET

N O A RM EN

16

UN M TR IN A IN A

JÄMSTÄLLDHET

PM FE P U ET D

Jämställdhetshjulet – vårt motgift

De fyra främsta orsakerna till ojämställdhet Vi har tagit fram Jämställdhetshjulet som bygger på den forskning som finns om det som skapar ojämställdhet. Utifrån våra erfarenheter av att jobba praktiskt med jämställdhet i förskola och skola har vi sammanfattat och kategoriserat forskningsresultaten i fyra olika delar så att det enkelt går att skapa praktiska metoder att jobba med. De fyra största orsakerna till ojämställdhet är: okunskap, könsuppdelning, att vi värderar det maskulina högre än det feminina och heteronormen. Dessa fyra delar samverkar, förstärker och gör så att ojämställdheten framstår som något naturligt och självklart. Genom att vara medveten om hur ojämställdhet skapas kan vi också vända på det och istället aktivt försöka skapa jämställdhet. Och det är just vad vår bok handlar om – att skapa jämställdhet i praktiken och ge barn fler möjligheter.

Jämställdhetshjulets fyra lösningar Jämställdhetshjulet innehåller praktiska metoder och tips på hur vi kan skapa jämställdhet på riktigt. Här förklarar vi kortfattat det som resten av boken fördjupar sig i.

Den första delen är kunskap. För att kunna jobba med jämställdhet 17

Målet är att skapa jämställda förutsättningar för framtidens vuxna, dagens barn. behövs kunskap. Utan kunskap hamnar vi ofta i fallgropar och vet inte KÖN MO SU T P förstånd och motstånd.

A P SK

A RK ING VE ELN PD

KU N

vad som behöver utvecklas.

Med kunskap kan vipåockså förebygga missGör det jämställt bygger ett Jämställdhetshjul

som tagits fram för att skapa jämställdhet i

Det andra är att motverkapraktiken. könsuppdelning innebär Bokenvilket tar upp någraett av praktiskt de främsta

arbete där barnen bemöts utifrån de individer de fortfarande är och inte utifrån det orsakerna till att det finns ojäm-

positiva som vanligtvis förknippas och låta alla få tillverktygmed och kvinnlighet metoder. Boken är framför allt U M NTR IN A IN A

A M UT ON ER HET

kön de fötts med. ställdhet och vänder på det för att skapa JÄMSTÄLLDHET Det tredje är att uppmuntrajämställdhet det femininamed vilketpraktiska innebär förhållningssätt, att upphöja det

kön. Exempelvis känna empati, studera, färgen Ngång till detta oavsett riktad till eratt som jobbar i förskola, skola f-6 O A PM FE P RM U E T ta socialt ansvar … rosa, E N dansa, lyssna, D och fritidshem, men kan även vara en stor hjälp Det fjärde förhållningssättet är att utmana heteronormen vilket innebär

till alla som möter barn privat eller i yrket.

att inte utgå från att alla är heterosexuella. Målet är att alla ska kunna BOKEN. PERSONAL SKOLA OCH FRITIDSHEM: vara vänner SAGT medOM varandra oavsett FRÅN kön FÖRSKOLA, och sexualitet, vilket också mot-

verkar könsuppdelning. Genom att utmana heteronormen vidgas dessUrsäkta svordomen, men fan vilken bra bok!

utom föreställningen kring och vem som kan bli kär i Jag vill att alla skavad läsa en den.familj – jennyär sandaHl vem.

Boken ger fördjupad kunskap utifrån de riktlinjer kring jämställdhet, genus och sexualitet som vi ska arbeta med i skolan. – julIa Wester Jämställdhetshjulet är super! Boken skriver inte någon på näsan. Mycket bra och talande bilder rakt igenom.

– KrIstIna axelsson

Maria Hulth

g enusvetare . d rIver j ämställt ocH föreläser KrIng jämställdHet ocH normKrItIK sedan 2006 .

18

David Flato

l ärare . d rIver j ämställt

ocH föreläser KrIng jämställdHet ocH normKrItIK sedan 2006 .