NARVAVÄGEN
Ansikten och fasader i ord, bild och sång
Tillägnas alla Stockholmsälskare, Östermalmare, Narvavägare och ett par före detta fontändammslekande småflickor och deras mamma.
Åke Åredal
NARVAVÄGEN
Ansikten och fasader i ord, bild och sång
© Åke Åredal 2022
Omslag och inlaga: Daniel Åberg/Åbergs Stilus et forma
Omslagsfoto: Sommarvy över Strandvägen i riktning mot Narvavägen på Östermalm i Stockholm. Foto: Fredrik Sandberg
Omslagets småbildsserie: (från vänster till höger): August
Strindberg på promenad och det gamla Strindbergshuset i hörnet
Karlaplan-Narvavägen. Hans fru Harriet Bosse tittar efter skilsmässan åt ett annat håll i riktning mot sin nya bostad på
Narvavägen 21 och Oscarskyrkan. Källor: Se respektive fotos
bildtext i inlagan, sid. 21, 46, 56, 79 och 190.
Foto omslagets baksida: Ett av byggmästare C. O. Lundbergs
fyra rivna hus på Narvavägen. Detta hus var Narvavägen 12.
Källa: Se bildtext i boken, sid. 139.
Tryck: Bulls Graphics, Halmstad 2022
Första utgåvan, första tryckningen november 2022
ISBN: 978-91-527-5145-9
Förord
Att bo på en plats i ett gott boende, som är planerat, utformat och förvaltat av kunniga människor, och som känns i hjärtat, är en stor ynnest. Och det hjärtat är fullt av talar munnen.
Denna bok, med nya och gamla bilder, berättar om liv och död på en hemmaväg i en stor stad i världen i hopp om att den väcker igenkännande och ger kunskap och tankar om ömsesidig gemenskap och samhörighet.
Ett varmt tack riktas till alla som bidragit med kunskaper till denna boks innehåll, och dess redaktionella och tekniska framställning: Hans Berggren, Bostadsrättsföreningen Narva, Carl Eldhs ateljémuseum, Claes Dymling, Thomas Ekdahl, Peter Endre, Tony Forsberg, Eva Forssell, Historiska museet, Anna Hylander, Torsten Hylander, Bo Jarwander, Beyron Johansson, Nicklas Lindblom, Tomas Lindblom, Klas Lundberg, Marcus Mellin, Sekelskifte 1900 AB, Jan Mispelaere, Riksantikvarieämbetet, Riksarkivet, Moderna museet, Carl Gustaf Mörner, Oscars församling, Pertti Spets, Stockholms fastighetskontor, Stockholms stadsbyggnadskontor, Stockholms stadsmuseum, Stockholms stads trafikkontor, Strindbergsmuseet, Therése Särnbäck, Johan Trygg, Sandå/Björkstads måleri, Nils Uggla, Pia Wikström och Daniel Åberg, Åbergs Stilus et forma.
Ett boende och dess bostadsläge kan värderas på annat sätt än
i ekonomiska termer. I intressegemenskap, medkänsla och glädje, samt i stor tacksamhet och i förmånen av ett fyrtioårigt boende, tillönskas läsaren av Narvavägen. Ansikten och fasader i ord, bild och sång lycka till på livsvägen!
Stockholm, november 2022. Åke Åredal.
Narvavägen – inledning
Vad har de forna nordiska gudarna Heimdall och Frigga, stadsplaneraren Albert Lindhagen och byggmästaren C. O.
Lundberg, författaren August Strindberg och hans hustru skådespelerskan Harriet Bosse, skulptören Carl Eldh, kung Karl XII, pest och kolera, maratonlöpare och studentflak, två fontändammsplaskande småflickor och den ”förlorade sonen” samt många andra med dem gemensamt?
– Är Narvavägen i Stockholm den minsta gemensamma nämnaren, som det går att hitta i ett sådant gemensamt sammanhang?
Låt oss gå till denna väg, och söka i minnen och arkiv, och se vad vi hittar!
Narvavägen ligger inom tullarna på Östermalm i Stockholms innerstad. Narvavägen börjar i söder vid Djurgårdsbron och slutar i norr vid Karlaplan, Stockholms största öppna plats.
Husen längs Narvavägens båda sidor är numrerade löpande och
växelvis som i ett sicksackmönster. Husen på vägens västra sida, som ligger närmast Kungliga slottet i Gamla stan, har udda husnummer, 1-37. Husen på Narvavägens östra sida har jämna nummer, 2-34.
På Narvavägens västra sida finns tretton bostadshus och ett stort museum, Historiska museet. Längs Narvavägens östra sida finns tolv bostadshus inklusive franske ambassadörens residens och Oscarskyrkan. Mellan Narvavägens västra och östra sidor, i mellanrummet, finns en dubbel trädallé.
538 personer har Narvavägen som bostadsadress. Och det finns 220 företag (inga hotell) som är registrerade på Narvavägen. Antalet invånare på Östermalm är 37 024 invånare (år 2020) på en 256 hektar stor landareal.
Narvavägens längd brukar anges till 600 meter och bredden mellan huskropparna är cirka 48 meter. Det tar 12 minuter att promenera längs Narvavägen från Djurgårdsbron till Karlaplan, och 11 minuter i den andra riktningen. Varför?
Narvavägens entré söderifrån
Narvavägen vid Djurgårdsbron. Handkolorerat vykort med den tryckta texten ”Utsikt öfver Narvavägen.” Jfr omslagsbilden.
Narvavägen anges vanligtvis börja vid Strandvägen, nära intill en blomsterprydd rondell där Narvavägen korsar Strandvägen.
Men Narvavägens början uppenbarar och gestaltar två forna gudar i nordisk mytologi. Det är Heimdall* med ansiktet upplyft mot himlen och Frigga (eller Frigg) med ansiktet nedsänkt mot jorden. De är båda vända norrut med ansiktena mot Narvavägen.
Heimdall vaktar bron Bifrost, regnbågen, vägen som leder till asagudarnas rike och som förbinder jorden med Himlen. Han föddes på jorden för att sprida visdom till människorna och att orga-
* Av heim, med betydelsen ’värld’ och dalr med betydelsen ’regnbågen’.
nisera deras samhälle. Såsom förklädd avlade han fram de tre samhällsklasserna: trälar, karlar och jarlar – en ordning här på jorden. Heimdall var reslig och skön till sitt yttre och ägde styrka och förstånd. Han kunde se långt och hans hörsel var så fin att den kunde höra hur gräset växte på marken och ullen på fåren. Han hade gyllene tänder, det sanna talets gåva.
Över axeln bar Heimdall Gjallarhornet. Detta var ett larmhorn som han skulle blåsa i när Ragnarrök, världens undergång, var i antågande och när jättarna kom över bron Bifrost för att strida med asarna, som Oden (eller Odin) tillhörde. Bifrost är regnbågen som ansågs vara ”den darrande eller flammande vägen” till asagudarnas
boning. Denna väg leder från jorden till himlen och slutar i Asgård där Heimdall bor.
Trafikanter till Djurgårdsbron välkomnas av gudar som står högt upp på
granitkolonner seendes norrut längs hela Narvavägen. Den vänstra bilden, österut, visar Frigga och den högra bilden, västerut, visar Heimdall. De nationalromantiska figurerna är utförda av konstnären Rolf Adlersparre.
Bildkälla: Wikipedia. Jfr omslagsbild och bild sid. 15.
Frigga, som håller i en stav (sinnebild för fred och omsorg), var gudakonungen Odens äkta hustru, och därmed gudarnas drottning och härskarinna. Hon bor i en skön praktsal. Från sitt högsäte ser hon ut över hela världen. Hon var vis och hon ger gudar och människor hjälp, och tröst till de olyckliga. Hon beskyddar äktenskapet och alla mödrar. Veckans fredag är uppkallade efter henne, onsdag efter Oden.
På södra brofästet står Freja med en falk i handen och Friggas son Tor med hammaren över axeln, båda vända mot Södra Djurgården. Fyra gudar omsluter sålunda själva Djurgårdsbron, som är en naturlig förlängning av Narvavägen ut på ön Djurgården. Överfartsbron är placerad mellan människan i stenstaden och hon i den gudomliga naturen.
I detta sammanhang uppkommer frågan: Var exakt börjar Narvavägen? Ingen av de myndigheter som författaren kontaktat har kunnat svara. Så, var börjar och var slutar Narvavägen egentligen?
Men först några ord om trafik och själva bron. Trafik med hästspårvagnar påbörjades i Stockholm, som första stad i Sverige 1877.
Bilden på nästa sida är från ett av de sju år det gick hästspårvagn på Narvavägen, endast på västra sidan, till Djurgården. Den allra sista turen med hästspårvagn gick 1904-1905.
Husen på Narvavägen byggdes i stort mellan 1885-1900. Byggnationerna sammanfaller med att Djurgårdsbron dimensionerades i en ombyggnad för ny och ökad trafik med elektriska spårvagnar. Och Narvavägen gjordes som en esplanad till Djurgården. Den nuvarande Djurgårdsbron invigdes 1897 i samband med den storslagna Allmänna konst- och industriutställningen på Djurgården.*
* Personligt kuriosum: ”En väldigt fin utställning”, sade författarens hustrus mormor. Som ungdom hade hon besökt konst- och industriutställningen.
Mellan brons på- och avfart och själva järnbron finns en tvärgående u-formad metallskena i vägbanan. Skenan, som är en rörelsefog, är cirka åtta centimeter bred. Den är nedsänkt i vägbanan snett mellan de två gudakolonnerna för Heimdall och Frigga. Denna skena avskiljer den egentliga järnbron från sitt landfäste. Man kan
Foto (1898-1904): Narvavägens början mellan gudakolonnerna norrut från Djurgårdsbron. Närmsta kvarteret till vänster i bild är Narvavägen 1-3 och till höger Narvavägen 2-4. Hörnhuset till vänster har ingen ingång i hörnet såsom numera, en ingång till en lokal, f.d. affärsbank. Lägg märke till den enspända hästspårvagnen till vänster om hästekipaget och att Narvavägen 6, Oscarskyrka, till höger, inte är färdigbyggd. Källa: Stockholms stadsmuseum.
tänka sig att Narvavägen sträcker sig ända ut till skenan och att denna kan ses som att den markerar Narvavägens exakta början på centimetern när. Gudarna Heimdall och Frigga står inte på själva bron, de står faktiskt och markerar Narvavägens början, eller om man så vill Djurgårdsbrons början.
På en vägskylt i västra hörnet av Narvavägen-Strandvägen (vid vänstra alléträdet på ovanstående bild) står det: ”Djurgården 0,1” (km). Angivelsen stämmer endast ungefärligt med sträckan fram till järnbrons början. Sträckan från trädet är cirka 60 meter fram till metallskenan mellan de två gudarna, där Södra Djurgården börjar i och med själva Djurgårdsbron. Narvavägen är alltså cirka tio procent längre, 660 meter. I gamla dokument finns anteckningar att man också ville benämna vägen bortom bron ut på Djurgården, Djurgårdsvägen, som ”Narvavägen”. Utom Narvavägen finns det ingen så nära tillflykt från Östermalms innerstadskvarter över till Södra Djurgården.
Narvavägens entré norrifrån
Karlaplan började anläggas 1896 med gräsmatta och buskar. Det var först på 1930-talet som Karlaplan fick sin nuvarande utformning med en rund fontändamm. Den är en svalkande oas, en plats för barns vattenlekar* och anhalt för festande och badande studenter som i åratal sjungandes kommit runt-omkring-åkandes på lastbilsflak. Ibland hålls loppismarknader bland träden. Juletid är fontänen ersatt av en stor julgran och runt omkring säljs julgranar traditionsenligt.
Vid Karlaplan finns en taxistation. Nära intill ligger gallerian Fältöversten och tunnelbaneingångar. Det tar fyra minuter med tunnelbanan till Centralstationen, T-centralen, och till flygplatsen Arlandas tågförbindelser. Karlaplans tunnelbanestation invigdes, i samband med att bangrenen mot Ropsten förlängdes från Östermalmstorg, dagen innan den 3 september 1967 då Sverige övergick till högertrafik.
Foto vidstående sida, överst: Narvavägens slut vid Karlaplan. Fotot visar Karlaplan söderut mot Narvavägen, 1924-1929. Notera den elektriska spårvagnen, automobiltrafiken och att ingen damm med vattenfontän har byggts. Källa: (20+) Facebook (20+) Det gamla Stockholm: Karlaplan mot Narvavägen 1920-tal. | Facebook.
Foto nederst: Karlaplan i väst-östlig riktning. Fotograf Ola Ericson, Stockholmsfoto.
* Personligt kuriosum: På färgfotot på vidstående sida, på bänken till höger på Karlaplan satt författaren en varm och vacker sommardag 1980, efter ett besök på Skansen med sin hustru och sina två spralliga småflickor, som i sina fina sommarklänningar plaskade och lekte i vattnet. Då kände och tänkte han: ”Här vill jag bo!”
Vid nuvarande Karlaplan tog den gamla staden slut. Där låg Ladugårdslands tull. Tullen låg i dåvarande Ladugårdslandets östliga utkant, där Karlaplans fontän ligger.
Vid Ladugårdslandstullen fanns två tullstugor. Den ena byggdes 1828, den andra var äldre. Tullen uppfördes på 1670-talet och fungerade bland annat som tullstation för skärgårdsbor som sökte sig till stadens torg för att sälja sina varor. Tullen innebar en tullavgift för en mindre del av varans värde. Avgiften skulle betalas på alla varor som såldes i staden. Då all handel på landsbygden, så kallat landsköp, var förbjudet innebar detta att tullavgiften betalades för i stort sett alla varor. I flera svenska städer byggdes tullstaket där all införsel kontrollerades av en tulltjänsteman med medhjälpare, som vägde och värderade alla varor. Tullen drogs in på 1860-talet.*
Foto överst på motstående sida: De två grindstugorna med den gamla tullgrinden vid Ladugårdslands tull mot norr, invid Yttersta mörkret. Fotot är taget söderifrån, 1892, cirka ett år innan rivningen. Källa: Stockholms stadsmuseum. Fotograf okänd.
Foto nederst: Karlaplan och Narvavägen mot söder. Tullstugorna stod alltså nästan mitt på Karlaplan. Med andra ord, tullstugorna låg i bildens mitt, något närmare de vänstra sittbänkarna. Foto Tony Forsberg, 2021-01-16.
* Nya ”tullar” infördes 2006-2007 i form av en trängselskatt för biltrafik som passerar tullarna, dock inte vid Karlaplan.
Området på andra sidan tullen kallades vid slutet av 1600-talet och på 1700-talet för “Yttersta mörkret”. Så sade man i folkmun, men namnet finns även med på gamla kartor. Komarkerna i Yttersta mörkret var emellertid nödvändiga för hela staden och allt dess liv.
Stadstullarna upphörde som ekonomiskt system 1810. Fram till 1864 fungerade dock tullarna som bevakning mot smuggling. Därefter användes tullhusen för andra ändamål. Tullstugorna revs 1895 i samband med att Karlaplan anlades året därpå.
Nuvarande Karlaplan ligger alltså på den tidigare Ladugårdslandstullens plats. Denna plats kallades tidigare även för Hökens port. Detta efter Karl XI:s djurgårdsvaktare Lars Larsson Höök, som hade sin stuga här. Namnet Ladugårdslandet, eller Ladugårdsgärdet, kommer för övrigt från de ladugårdar som tillhörde Kungen. En av ladugårdarna anlades under 1400-talet, där nuvarande Nobelparken ligger.
Men vi återkommer till frågan om Narvavägens början och slut. Vi har redan klarat av var den börjar. Men var exakt slutar Narvavägen? Den antas av författaren sluta exakt intill trottoarstenarna vid Karlavägens cirkulära trottoar, där Narvavägens jord möter stenarna i trottoarens kant. Narvavägen sträcker sig alltså från Djurgårdsbrons norra fäste, skenan mellan gudarna på pelarna i söder, till Karlaplans trottoarkant i norr. Vi kan erinra oss att Karlaplan har fått namnet efter Karlarna, Sveriges stormaktskungar: Karl X Gustav, Karl XI och Karl XII (fader, son respektive sonson). Vi får längre fram skäl till att återkomma till den sist nämnde.
Men dessförinnan en annan viktig karl i sammanhanget.
Albert Lindhagen, 1823-1887. Ledande förgrundsgestalt för att omdana småstaden
Stockholm till storstad, genom den så kallade Lindhagenplanen.
Narvavägens tillkomst – Albert Lindhagen
Idéerna för utbyggnaden av staden hämtades främst från de stora kejsarstäderna på kontinenten, Paris, Wien, Berlin och Petersburg.
1600-talets rutnätsplan med gator som Nybrogatan och Storgatan utgör stommen i Östermalm. Det nya 1800-talets stadsplanestruktur syns bland annat i stjärnplatsen Karlaplan och esplanaderna Strandvägen, Valhallavägen, Karlavägen och Narvavägen.*
* En esplanad är en planterad väg i en stad med träd i mitten och körbanor på båda sidor (boulevarder har körbanan i mitten). Esplanaden är med andra ord ett promenadstråk, framförallt i en allé i mittsträngen av en bredare gata eller en strandpromenad. Esplanad har även kommit att beteckna själva gatan med promenadstråket. Så, vad är Narvavägen, en esplanad eller en boulevard?
Del av karta över Stockholm, 1838, innan Lindhagenplanens reglering. Narvavägen är inte utlagd. Notera sträckan mellan Djurgårdsbron och Ladugårdslands tull, den tillkommande Narvavägen (ej utmärkt). Vi får anledning att återkomma till denna kartas ”fyrkant” till höger i bild.
Karta: Lindhagenplanens genomförande 1886, med Norrmalm, Kungsholmen, Södermalm, Gamla staden och Östermalm. Narvavägen är rödmarkerad, till höger i bildens övre högerkant. Källa Stadsmuseet.
På Narvavägen i Stockholm har framstående personer
Lindhagenplanen – en veritabel
synoikismos-process
gett den dess liv. Stockholmare, besökanden och inbodda Narvavägare gläds åt detta.
För Östermalms nya gatunät innebar regleringen en ny huvudaxel i nord-sydlig riktning strax väster om Humlegården (ungefär i Birger Jarlsgatans* sträckning; ja, en jarl var förmer än en träl och en karl) och tre huvudgator utgående från stjärnplatsen Karlaplan; med Valhallavägen mot nordväst, Narvavägen mot syd och en östvästlig förbindelse som skulle gå nästan diagonalt genom det gamla rutnätet ända fram till Sveavägen.
Denna bok är författarens färgade uttryck – ett urval av skapande människor, husfasader och människoöden, i en ovanlig syntes – framställt som en enhetlig ord- och bildberättelse med en avslutande sång.
Läsaren kan känna igen sig och få en ny belysning av staden.
Längs Ladugårdslandsviken planerade Lindhagen föregångaren till Strandvägen, Ladugårdslands strandväg. Trots långa och ståndaktiga förhandlingar kunde Lindhagen inte få igenom hela sin plan, bland annat blev östväst-axeln aldrig genomförd.
År 1885 ändrades namnet Ladugårdslandet till Östermalm.