1
Projekt från A till Ö En ordbok med fakta och tips © 2009 Anders Blomé Adress: Projekt-&Kompetensutveckling, Götalandsvägen 249, 125 45 Älvsjö E-post: info@andersblome.se Omslagsfoto: Daniel Åberg Omslag och grafisk form: Daniel Åberg, www.abergs-stilus-et-forma.se Teckningar: Lisa Pousette Blomé Upplaga: 1:1 ISBN: 978-91-7437-001-0 Tryckeri: E-print, Stockholm, 2009 Produktion och distribution: Publit
2
Detta verk är skyddat av lagen om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk.
Anders Blomé
Projekt från
A till Ö
En ordbok med fakta och tips
3
Projekt- & Kompetensutveckling
Innehåll Inledning ...................................................................................................7 Begreppet Projekt
.......................................................................... 11
Från A till Ö – begrepp i projektens värld ............................17 Affärsprojekt .......................................... 19 Agile
International Project Management Association, IPMA
.......................................................... 20
.67
................................................... 24
Intressent . .............................................. 67
Aktivitetslista ........................................ 24
Kalendertid ............................................. 73
Arbetspaket
Kick-off ..................................................... 74
Aktivitet
.......................................... 25
Avslut, avslutning
................................ 26
Kick-out ................................................... 75
................................................... 28
Kommunikation ................................... 76
Baseline .................................................. 28
Kommunikationsplan ......................... 78
Beslutspunkt
........................................ 29
Konflikt ...................................................... 79
.............................................. 31
Kostnadsbudget .................................... 81
..................................................... 33
Kritisk linje . ............................................. 83
Backlog
Beställare Buffert
. ........................................... 34
Leverantör, styrning av leverantör .86
Critical Chain ........................................ 35
Linjeorganisation ................................. 89
Critical Path Method, CPM ............. 37
Lägesrapport
Deadline
Matrisorganisation ........................... 93
Certifiering
.................................................. 40
....................................... 89
........................ 41
Milstolpe .................................................. 95
Delprojektledare .................................. 43
Milstolpediagram ................................ 97
E/A-tal ...................................................... 44
Milstolpeplan ......................................... 99
Effektmål
MoSCoW .............................................. 100
Delegera, delegering
................................................ 45 .................................. 47
Motivation, motivationsfaktorer .101
Fas .............................................................. 48
Mål .......................................................... 103
Feedback ................................................. 49
Måltriangeln
Funktionell organisation .................. 51
Nulägeslinje ......................................... 106
Förprojekt
.............................................. 53
Nytta, nyttorealisering ................... 107
Förstudie
................................................ 54
Nätplan . ................................................ 108
Ganttschema ....................................... 57 Genomförande ...................................... 58
Organizational Breakdown Structure, OBS ................................. 111
Glapp ......................................................... 60
Osäkerhet
........................................... 113
Gruppens sammansättning, grupproller . ............................................ 60
Planering
............................................. 115
Etapp, etappmål
Gruppens utveckling . ......................... 63
...................................... 104
Prioritering .......................................... 118
4
Process ................................................. 118
Produktionsmodell ........................... 120
Rapportering
Program ............................................... 121
Referensgrupp
Program Evolution and Review Technique, PERT ............................... 122
Restlista .............................................. 164
Project Management Institute, PMI ........................................................ 123
Resurs, resursplan Resursavtal
........................................ 170
Projektadministratör ...................... 124
Resursägare
..................................... 171
Projektanatomi .................................. 125
Riskhantering, riskanalys ............. 172
Projektdirektiv .................................... 127
S-kurva
Projektifiering ..................................... 128
Samverkansprojekt ........................ 180
Projektkontor ..................................... 129
Scrum master .................................. 182
Projektledare ...................................... 131
Skunk works
...................................... 182
Projektledarskap . ............................. 134
Slutrapport
......................................... 184
Projektledning .................................... 136
SMART .................................................. 186
Projektmedlem
................................. 137
Social kompetens ............................ 187
.................................... 138
Sponsor, projektsponsor ............. 189
Projektmodell
..................................... 162 ................................. 163
Resultatvärdesmetoden .............. 164
. ................................................ 179
Projektmognad ................................. 141
Styrgrupp
Projektmål
Team, teamarbete
.......................................... 143
........................ 169
............................................ 190 ......................... 195
Projektorganisation ......................... 145
Tidsplan ............................................... 197
Projektorienterad organisation . 148
Timeboxing ......................................... 198
Projektplan .......................................... 149
Tvärfunktionella grupper ............... 199
Projektportfölj, portföljhantering .152
Uppföljning
Projektroller och grupper ............. 153
Work Breakdown Structure, WBS ...................................................... 202
Projekttypologi Projektägare
.................................. 155 ..................................... 157
Pulsmöte .............................................. 158
.......................................... 200
Ändringshantering
. ........................ 207
Överlämning ........................................ 208
Extra material – några ytterligare reflektioner ............ 210 Kunskap ............................................................................................................................................ 210 Projektledarskap och projektledning ................................................................................... 213 Effektmål och nytta ...................................................................................................................... 220 Kommunikation och tillit ............................................................................................................ 221 K-PEK ................................................................................................................................................. 224
Referenser ........................................................................................227 Förteckning över litteratur, uppsatser och artiklar
....................................................227
Internetkällor och länkar ...........................................................................................................231
Index och korsreferenser ..........................................................232 Författarens tack ..........................................................................240 5
Inledning
Idén till den här boken kom efter en oväntad upptäckt. Det hela började med frågan: Vad står egentligen i alla de böcker om projekt och projektledning som finns i bokhyllan? Hos mig finns nämligen en vana, eller kanske ovana, att köpa framförallt nyutkomna svenska böcker men även en del engelskspråkiga böcker i ämnet. För att få svar på frågan tog jag helt enkelt de svenska böcker som hade ett sakregister och skrev in orden på ett Excelblad. Mitt antagande var att författarna, när de sätter samman sina sakregister eller index, väljer de ord som de själva bedömer viktiga och intressanta för sina läsare. Orken räckte inledningsvis till sjutton böcker och drygt fyra tusen ord. Efter att ha sorterat alla orden i bokstavsordning och betraktat resultatet, uppstod en viss förvåning. Det fanns inget ord som pekades ut från alla böcker. Som mest fanns ett begrepp med i tretton sakregister. Av de fyra tusen inskrivna indexorden, representerade tre tusen ordbegrepp som förekom endast en eller två gånger, och detta efter att jag korrigerat för en del synonyma begrepp. Men även om jag skulle kunna göra ytterligare en synonymgenomgång, så var min reaktion att dialekterna är att många, begreppen har olika betydelse och att man ser olika på vilka begrepp som är viktiga. Ur detta kom inspirationen att skriva ”Projekt från A till Ö”. Grundtanken med denna bok är att gå igenom viktiga och intressanta projektbegrepp och deras betydelse. Min ambition har varit att sammanställa likheter och berätta om skillnader, plus att 6
kombinera detta med tips och erfarenheter. Jag har velat tillhandahålla en lathund med en intuitiv och logisk innehållsförteckning – en uppslagsbok som ger möjlighet till att snabbt och enkelt läsa om begrepp, kunna få inspiration eller se om man är på rätt väg med en arbetsuppgift. Urvalet av uppslagsord baseras på den topplista som kom fram efter att jag hade sorterat orden i alla sakregister. Jag började skriva om ordet på första plats och fortsatte därefter med nästa och nästa … På vägen hoppade jag över en del allmänna begrepp. Efter att ha skrivit om ett femtiotal ord kände jag att jag behövde ett tydligt mål. Då valde jag ut begrepp som jag bedömde som ofta förekommande i projektvärlden och kompletterade med intressanta ord som dykt upp på vägen. Sammantaget blev det drygt 100 ord. Innehållet i denna bok utgår från mina erfarenheter kombinerat med mina tolkningar av vad flera andra redan har skrivit om. Det vill säga att jag har reflekterat och försökt hitta en gemensam nämnare. I vissa fall har jag framfört mina beskrivningar av begreppen, i andra fall har jag redovisat skillnader i synsätt och definitioner. För att öka läsvänligheten finns få direkta källreferenser. I litteraturlistan finns de böcker, uppsatser och Internet-källor som jag studerat för att hämta inspiration och fakta. För varje uppslagsord redovisas begrepp med samma eller närliggande betydelse. Ambitionen har inte varit att hitta alla synonymer, men de som kommit i min väg finns nerskrivna. Eftersom vi blandar svenska och engelska ord i vår projektvardag har det känts naturligt att ta med en engelskspråkig översättning. Resultatet blev att det kan finnas engelska ord som synonymer för svenska och tvärtom, samt en blandning av brittisk och amerikansk stavning för de engelskspråkiga alternativen. Utgångspunkten har varit nomenklaturen i PRINCE2 från engelska Office of Government Commerce (OGC), Guide to the Project Management Body of Knowledge (PMBOK Guide) från Project 7
Management Institute samt IPMA Competence Baseline från International Project Management Association.
Kort läsanvisning Eftersom detta är någon form av ordbok, så bör det finnas en bas för vilka ord som används för att beskriva andra. Som grund används de uppslagsord som finns med i innehållsförteckningen. Några vill jag redan här lyfta fram för att förenkla förståelsen. • Resultat – avser det som ett projekt ska ta fram eller tillverka och oavsett om det är en produkt eller tjänst. Ibland används ordet delresultat, slutresultat eller projektresultat för att ytterligare förtydliga. • Beställare – avser den som ger ett uppdrag till och finansierar ett projekt. Här finns flera både synonymer och homonymer. Se vidare avsnittet om projektroller. • Projekt – utgår i denna bok från en företagsekonomisk och managementmässig tolkning av begreppet. Begreppet används som en beteckning för en arbetsform – ett sätt att fördela arbetsuppgifter och makt inom och mellan organisationer genom att etablera, driva och avveckla tillfälliga organisationer. • Linjeorganisation – den organisation som beslutar att genomföra ett projekt. Denna bok består av fyra huvudkapitel. Första delen beskriver begreppet projekt i form av definitioner, reflektioner och lite historik. Därefter kommer de drygt hundra orden från A till Ö. I det tredje kapitlet finns extra material i form av reflektioner om en handfull uppslagsord, ord och områden som jag bedömer har stor påverkan på våra möjligheter att lyckas med projektarbetet. Det avslutande kapitlet innehåller en indexförteckning och korsreferenslista. 8
Min förhoppning är att boken ska ge dig en överblick över några av alla de begrepp som finns i projektens värld, och att den samtidigt ska vara en källa för reflektion. Har du begrepp som du tycker att jag borde ha med, eller som jag har beskrivit på ett missvisande sätt, är du välkommen att ta kontakt med mig. Stockholm i november 2009 Anders Blomé
9
Begreppet Projekt
Begreppet projekt är för de flesta en välkänd företeelse. Det har funnits i det svenska språket i flera hundra år. Ordet är uppmärksammat och välbeskrivet i den bemärkelsen att det finns många definitioner. Dessa synliggör både likheter och skillnader i hur man uppfattar innebörden av, och vilka egenskaper man vill tillskriva, bokstavskombinationen p, r, o, j, e, k, t. För att skapa en bild av begreppet kommer vi här att titta på hur det beskrivs i svensk projektlitteratur. Därefter fortsätter vi med några definitioner från etablerade standards och guidelines. Som en avslutande reflektion kommer både en tillbakablick på ordets historia och några exempel på hur ordet används nu i vår vardag.
Projekt i litteraturen och i guidelines Synen på begreppet projekt i svenska böcker om projektarbete varierar något, men grundsynen är gemensam. Projekt är något tillfälligt och temporärt och det ska producera ett resultat. Till den grunden lägger man oftast till ytterligare egenskaper. När jag försöker lägga ihop och samordna beskrivningar får jag fram att ett projekt är en företeelse som • är av tillfällig eller temporär karaktär • ska ta fram ett eller flera resultat som möter någon form av specifikation • har en förutbestämd tidpunkt eller ett tillstånd kopplat till en tidpunkt när det förväntas upphöra 10
• har en förutbestämd resursram för resursförbrukning • har en beställare. Tillfällig eller temporär karaktär innebär att redan när man startar ett projekt vet man att det kommer att lösas upp när det är klart. Man gör således en bedömning att kommande arbete kommer att kräva ett speciellt ansvarstagande kombinerat med en egen planering och uppföljning. Arbetet är så unikt att det motiverar att man för en begränsad tid behöver avdela en projektledare. Att ett projekt har en beställare innebär att det kopplas till en helhet. Någon ser ett behov som man vill få uppfyllt. Det är få definitioner som uttryckligen knyter projekt till nytta. Ett exempel på en sådan är den engelska modellen PRINCE2 som definierar projekt på detta sätt: A management environment that is created for the purpose of delivering one or more business products according to a specified business case.
Utifrån denna definition är det tydligt att man inte får kalla något för ett projekt om det inte är kopplat till ett ”business case” eller något förenklat – om man inte har utrett och bedömt det troligt att man kommer att ha nytta av eller tjäna pengar på kommande arbete. Under slutet av 80-talet och under 90-talet utvecklades standarder, guidelines eller om man så vill ”praxis” för projektarbetsformen. Här nedan presenteras tre definitioner som är hämtade från den internationella ISO-standarden 10006 – Vägledning för kvalitetsledning av projekt, IPMA Competence Baseline och PMBOK Guide (amerikansk ANSI-standard). ISO 10006: ”Unik process, bestående av ett antal samordnade och styrda aktiviteter med start- och slutdatum, initierade för att
11
uppnå ett mål som uppfyller specifika krav, inklusive begränsningar i tid, kostnader och resurser.” IPMA Competence Baseline1: Ett projekt är ett tids- och kostnadsbegränsat arbete för att förverkliga ett antal resultat som möter bestämda krav och kvalitetsstandarder. PMBOK Guide: ”En temporär satsning vidtagen för att skapa en unik produkt eller tjänst.”
Vi kan notera skillnader. Exempelvis lyfter ISO fram ”unik process” medan PMBOK fokuserar på ”unik produkt eller tjänst”. Likheter finns i det temporära och tidsavgränsade.
Historisk tillbakablick och idag I boken Ord med historia (Bergman, 2003) hittar vi vårt ord: Projekt, liksom tyska Projekt, engelska project och franska projet, går tillbaka till latinets projectum, participet till verbet projicera (kasta fram). Det motsvarar alltså direkt svenska utkast och tyska Entwurf, av verbet entwerfen (skissera) och werfen (kasta).
Från latinet exporterades ordet under andra hälften av 1300talet till engelskan. Användningen av ordet i svenskan kan dateras till första hälften av 1500-talet. Ordet användes i betydelser som förslag eller utkast. Utifrån mina efterforskningar är det denna definition som används i ordböcker fram till slutet av 1980-talet. I Norstedts Ordbok från 1990 kan vi läsa: ”Idé och utkast för metod att uppnå visst större resultat. Omfattar även arbetet som skall ge resultatet.”
Här först kompletteras betydelsen plan med genomförande. Flyttar vi oss fram till nutid, finner vi ordet i många olika sammanhang. 1
Egen tolkning och översättning
12
A B C Aff채rsprojekt Agile
Aktivitet
Aktivitetslista Arbetspaket
Avslut, avslutning
Backlog
Baseline
Beslutspunkt Best채llare Buffert
Certifiering
Critical Chain
Critical Path Method, CPM
13
Affärsprojekt Ett affärsprojekt genomförs normalt på uppdrag av en extern kund utifrån ett avtal. Före start av ett affärsprojekt eller som en del av det brukar en upphandling finnas. I förhandlingar kommer representanter för kunden och leverantören överens om ingående leveranser, avtalsform, betalningsform och den slutgiltiga avtalstexten. Vid affärsprojekt finns två centrala och viktiga överenskommelser. Den ena är den mellan kunden och leverantören – avtalet eller kontraktet. Den andra överenskommelsen är den mellan projektägaren och projektledaren. Den senare överenskommelsen bör dokumenteras med hjälp av ett projektdirektiv och en projektplan. Det som kan skilja mellan ett avtal och en projektplan är normalt inte leveranserna, utan främst behovet av resurser för att nå projektmålet. Här kan en projektägare och en projektledare göra en annan överenskommelse än vad som avspeglas i avtalet och priset till kund. En projektägare kan gå in som moralisk eller juridisk finansiär, eller så kan han eller hon hålla på en vinst som inte får disponeras av projektledaren. En projektägare kan prissätta ur flera aspekter. Antingen ger leveranserna ett direkt bidrag till verksamhetens vinst, eller så kalkylerar man med ett nollresultat eller kanske en inledande förlust, för att sedan genom att försöka generera nya beställningar eller ändringar få lönsamhet. Oberoende av hur projektägaren sätter priset, måste man alltid särskilja prissättning och resursbehov för ett affärsprojekt. Prissättning är ett affärsbeslut. Det tas utifrån affärsstrategier och affärspositionering. Resurstilldelningen till ett affärsprojekt är, som för alla projekt, beroende av dess omfattning och storlek. Tilldelningen bör genomföras så att projektledaren känner att tillräckliga resurser finns tillgängliga för att nå målet. Min erfarenhet säger mig att om inte den känslan finns, då kommer inte heller ett projekt att lyckas. 14
Ett affärsprojekt omfattar mer eller mindre arbete med att dels uttyda kundens krav som är specificerade i avtalet, dels finna och tolka ibland otydliga utfästelser som kan ha tillkommit under intensiva slutförhandlingar. Arbetet med att definiera ursprungligt åtagande samt tillägg och ändringar kan vara omfattande. Ett affärsprojekt styrs ofta utifrån förutbestämda del- och slutleveranser och till dessa kopplade betalningar. Här finner man dels milstolpar för överlämning av del- eller slutresultat till kund, dels milstolpar för att få kundens acceptans och godkännande med efterföljande fakturering och betalning. Den juridiska inramningen av ett affärsprojekt ger det en speciell karaktär. Affärsprojektets egenskaper ställer krav på externa beställare, projektägare och projektledare att de har kunskap inom områden som avtalshantering, förhandling och kanske det viktigaste, förmåga att bygga relationer och tillit.
Ord med samma eller närliggande betydelse Från svenska källor: kundorderprojekt, kundprojekt, uppdragsprojekt Från engelskspråkiga källor: business project
Agile Ordet agile kommer från engelskan och betyder lättrörlig eller vig. Tanken bakom ett ord som lättrörlig är att man eftersträvar ett sätt att arbeta och tillverka som på ett bra sätt hanterar förändringar i en föränderlig värld. Lättrörliga metoder stävar efter att understödja en utveckling där man inledningsvis har svårt att se eller besluta om ett slutresultats omfattning och egenskaper. Ambitionen är också att ge möjlighet till en snabbare tillverkning från idé till resultat. 15
En tredje variant kopplar samman vad som ska levereras, med när och hur mycket det får kosta. Ett mätbart resultat som ska vara uppnått vid en given tidpunkt och till en given kostnad. I den här boken används begreppet projektmål för en samlad beskrivning av vad, när och hur mycket det kostar. Resultat, slutresultat eller delresultat används som benämning för det som ett projekt ska tillverka och leverera.
Ord med samma eller närliggande betydelse Från engelskspråkiga källor: project scope, objective, goal
Måltriangeln Måltriangeln utgår från att ett projektmål kan beskrivas som ett mätbart resultat som ska vara uppnått vid en given tidpunkt och till en given kostnad. Dessa tre målparametrar är inbördes beroende av och balanserar varandra. Exempelvis påverkar en ändring i kraven slutresultatet, sluttidpunkten och/eller budgeten. Samspelet och prioriteringen mellan de tre parametrarna symboliseras i litteraturen ofta med en liksidig triangel. Det finns två varianter av trianglar. Antingen representerar de tre hörnen eller de tre sidorna parametrarna resultat, tid och kostnad. Resultat
Tid
Kostnad
Måltriangel med målparametrarna i triangelns hörn.
16
Måltriangeln är ett hjälpmedel för att i varje beslutssituation komma ihåg att ta ställning till alla tre målparametrarna. Den är också ett bra stöd för att förankra och visa på vilken eller vilka av de tre parametrarna som har högst prioritet. I den svenska grundversionen representerar varje punkt i triangeln 100 procent. Ett kryss i ett av hörnen innebär att den parametern är helt styrande för projektet, medan en markering mitt i triangeln innebär att de tre parametrarna har samma prioritet, har samma relativa betydelse. Under ett projekts genomförande är det vanligt att relationen mellan de tre parametrarna kan ändras. Benämningarna på parametrarna varierar. Det som här benämns resultat kallas också exempelvis omfattning, omfång, funktion, funktionalitet, prestanda, produktkvalitet och kvalitet. Alternativ till tid kan vara tidsplan, kalendertid eller leveranstid. Ersättare till kostnad kan vara ekonomikostnad, ekonomi, pengar, resurser och resurskostnader. När man kopplar styrande dokument till måltriangeln ska alltid helheten finnas beskriven i projektplanen. De tre parametrarna definieras och beskrivs av projektets tidsplan, projektets kostnadsbudget och beskrivningar av slutresultat i form av kravspecifikationer plus dokument som beskriver tester och kriterier för beställarens acceptans. Samtliga dessa ska finnas med eller pekas ut av projektplanen.
Ord med samma eller närliggande betydelse Från svenska källor: projekttriangeln, projekttriad, ternärt diagram, förväntanstriangeln, begränsningstriangeln Från engelskspråkiga källor: iron triangle, project management triangel, triple constraint triangle, triple constraint management
Historisk tillbakablick Engelsmannen Dr Martin Barnes är upphovsmannen till den klassiska triangeln. Han introducerade den i början av 197017
Extra material – några ytterligare reflektioner
Efter att ha betat av listan och skrivit om alla ”A till Ö-ord” kändes det naturligt att reflektera över om det finns några ord som kan ha mer betydelse för framgångsrika projekt än andra. Efter en del funderande fastnade jag för fyra områden som jag valde att skriva mer om. • Kunskap • Projektledarskap och projektledning • Effektmål och nytta • Kommunikation och tillit Man kan läsa varje del för sig, och ett tips är att alltid stämma av hur ovanstående områden är hanterade i ett projekt, helst innan ett projekts genomförandefas inleds. I kommande avsnitt finns reflektionsfrågor som du kan använda som underlag för att ta tempen på de projekt som du arbetar med.
Kunskap Vissa projekt kan få problem trots att det känns som om projektet och projektledningen fungerar. Problemen kan vara jättestora. 18
Projektet blir mycket eller enormt försenat eller så blir kostnaderna dramatiskt mycket högre än planerat. En förklaring kan finnas i tillgången till kunskap om det man håller på med. På lite olika ställen kan man finna en trappa om just kunskap. När man står på första trappsteget, innebär det att man är ”omedvetet okunnig”. Tar man ytterligare ett steg är man är ”medvetet okunnig”. Med hjälp av utbildning eller nya erfarenheter kan man komma vidare till nästa steg som motsvarar att man är ”medvetet kunnig”. Trappan avslutas med ett steg som innebär att kunskapen är så naturlig och självklar att man är ”omedvetet kunnig”.
Omedvetet kunnig Medvetet kunnig Utbildning eller erfarenheter Medvetet okunnig Omedvetet okunnig
”Kunskapens trappa”
Ytterligheter kan ställa till svårigheter. Det översta steget kan innebära att man har för höga förväntningar på sin omgivning. Man tar för givet att alla borde veta det man själv kan, vilket kan leda till samarbetsproblem och konflikter. Det första steget kan nästan liknas vid ett ”minerat område”, därför att man inte ens förstår att man inte kan något. 19
Index och korsreferenser A
Baseline
28
basorganisation
Se Linjeorganisation
begränsningstriangeln
Se Måltriangeln
Belbin
Se Gruppens sammansättning
benefit realization
Se Nytta, nyttorealisering
Se Projektägare
beredskapsreserv
Se Buffert
affärsbeslut
Se Beslutspunkt
beslutsgrupp
Se Styrgrupp
Affärsprojekt
19
Beslutspunkt
29
Agile
20
Beställare
31
agile project management Se Agile
budget
Se Kostnadsbudget
Aktivitet
24
Buffert
33
aktivitets- och tidsplan
Se Tidsplan
bufferttid
Se Buffert
Aktivitetslista
24
business benefit
ansvarsmatris
Se Organizational Breakdown Structure
Se Nytta, nyttorealisering, Se Effektmål
business case
Se Effektmål
Se Aktivitetslista
business impact
Se Effektmål
arbetsmodell
Se Produktionsmodell
Business project
Se Affärsprojekt
Arbetspaket
25
arbetsstruktur
Se Work Breakdown Structure
certification
Se Certifiering
Certifiering
34
Avslut, avslutning
26
change control
Se Ändringshantering
avslutningsmöte
Se Kick-out
change management
Se Ändringshantering
avslutsrapport
Se Slutrapport
checkpoint report
Se Lägesrapport
avstämningspunkt
Se Beslutspunkt
closing the project
Se Avslut, avslutning
avveckling
Se Avslut, avslutning
CMMI
Se projektmognad
avvecklingsfas
Se Avslut, avslutning
communication management strategy
Se Kommunikationsplan Se Kommunikations- plan Se Avslut, avslutning
account manager
Se Projektägare
activity
Se Aktivitet
activity list
Se Aktivitetslista
activity network diagram
Se Nätplan
activity-on-arrow
Se Nätplan
activity-on-node
Se Nätplan
affärsansvarig
arbetslista
C
B Backlog
28
bandnät
Se Ganttschema
communication management plan
bar chart
Se Ganttschema
conclude
20
21