Rehabilitering i praktiken

Ja n-Å k e B r or s s o n

R EH AB IL ITE RI N G I P RAKTIK E N RE H A BILIT ERIN G I PRA K T IK EN Tidiga signaler

Hälsofrämjande förebyggande åtgärder

Rätten till sjuklön

PROCESSEN SJUKFRÅNVARO G

REHABILITERIN

Rätten till sjukpenning

Avslut

Rehabilitering

1

2

Jan-Ã…ke Brorsson

REH A B IL IT E R ING I P R A K T IK EN

Metodicum AB 2020

3

B e s tä l l n i n g : Beställ boken på vår hemsida www.metodicum.se/butik Eller ring tel. 0586-421 00

Rehabilitering i praktiken ISBN: 978-91-519-3554-6 © Metodicum AB 2020 www.metodicum.se Grafisk form och sättning: Daniel Åberg/Åbergs Stilus et Forma Omslag: Daniel Åberg/Åbergs Stilus et Forma Upplaga: 1:1 Tryck: Bulls Graphics, Halmstad 2019

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig erlägga ersättning4 till upphovsman/rättsinnehavare.

Innehåll

Förord Om författaren

Rehabilitering i praktiken 1. Inledning: Bakgrunden till sjukförsäkringen

7 8

9 10

2. Processen sjukfrånvaro och rehabilitering 12 2.1 Gemensam kunskap är en förutsättning för en bra dialog

13

3. Rehabilitering startar med ett väl fungerande arbetsmiljöarbete 14 3.1 Samverkan

15

3.2 Tystnadsplikt

16

3.3 Arbetsanpassning och rehabilitering (AFS 1994:1)

16

3.4 Organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4)

17

4. Varför är det viktigt att starta insatser så tidigt som möjligt? 20 4.1 Det ekonomiska perspektivet: Vad kostar sjukfrånvaro?

21

4.2 Det praktiska perspektivet: Hur fångar vi upp tidiga signaler?

23

4.3. Medarbetaren kan få sjukpenning i förebyggande syfte!

23

5. Sjuklöneperioden: Vem har rätt att få sjuklön? Vem betalar? 25 5.1 Vad händer om arbetsgivaren tar beslut om att inte betala sjuklön? 28 5.2 Högriskskydd

28

5.3 Förstadagsintyg

29

6. Sjukpenningperioden: Vem får? Vem betalar? 30 6.1 Arbetsförmåga ett centralt begrepp

32

6.2 Vad menas med Försäkringsmedicin?

34

5

7. Rehabiliteringsarbetet – en samverkansprocess med olika roller och ansvar 35 7.1 Arbetsgivarens roll

36

7.2 Den anställdes roll och ansvar

40

7.3 Försäkringskassans roll

41

7.4 Arbetsförmedlingens roll

47

7.5 Sjukvårdens roll

47

7.6 Företagshälsovårdens roll

49

7.7 Hur använder arbetsgivaren interna resurser på arbetsplatsen?

49

8. När och hur kan sjukfall avslutas? Arbetsrättens roll 51 9 Två sjukfall med olika förutsättningar 55 9.1 Fallet Anna om Stress och Utmattning

55

9.2 Fallet Kalle om en skada i foten på fritiden

62

10 Avslutande kommentarer 65

Länkar och lästips

6

67

Förord

I

maj 1985 blev jag chef för Försäkringskassan i Älvsborgs län. Där fanns försäkringsläkaren Sven-Olof Kraft. Han introducerade mig ganska snabbt i området sjukförsäkring och rehabilitering. Sven-Olof var också en vik-

tig drivkraft bakom boken ”Kom igen” som lanserades 1991 och handlade om rehabilitering i teori och praktik. Detta fångade mitt intresse för sjukförsäkring och rehabilitering, och det har sedan blivit vägledande för mitt fortsatta yrkesliv.

Allt vad jag under denna långa tid lärt mig, alla mina upplevelser och erfarenheter, ligger till grund för innehållet i denna bok.

När jag följer debatten om sjukförsäkring och rehabilitering är det många som pekar på behov av förändrad lagstiftning. Den politiska debatten handlar i stort sett bara om regelförändringar som karensdagar, bortre gräns, reglering av arbetsgivaransvar med mera. Det är sällan debatten handlar om hur vi ska få dagens lagstiftning att fungera på ett effektivt sätt där aktörerna tar ansvar för sina roller.

Min ambition med den här boken är att beskriva hur jag uppfattar att lagstiftaren vill att helheten i processen ska fungera. Allt ifrån arbetsmiljölagstiftning, sjuklönelag, socialförsäkringsbalken till den arbetsrättsliga lagstiftningen. Enligt min uppfattning saknas det en hel del kunskap ute på arbetsplatserna för att få lagstiftningen att fungera. Samtidigt finns brister i hur aktörerna tar sitt ansvar och sina roller. Inte minst handlar detta om Försäkringskassans roll som samordnare av hela processen. Jag tror det är viktigt att det finns en processledare!

7

Jag hoppas genom boken få bidra till en ökad kunskap om och förståelse för hur lagstiftaren tänkt sig processen. Men samtidigt peka på brister som måste rättas till.

I vissa delar är boken en vidareutveckling av Monica Kjellmans bok Vad chefen behöver veta om rehabilitering. Den ena fallbeskrivningen i slutet, den om Anna som har stressrelaterad ohälsa, bygger på den boken.

Slutligen ett stort tack till Jenny Forsling, Metodicum, som varit en viktig diskussionspartner och språkgranskare i arbetet med boken. Stort tack också till Berit Bäckström och Tomas Aronsson som bidragit genom alla diskussioner vi haft i samband med våra utbildningar om Arbetsgivarens rehabiliteringsansvar.

Viskafors den 1 november 2019 Jan-Åke Brorsson

O m f ör fatta re n Jan-Åke Brorsson har arbetat med sjukförsäkring och rehabilitering under stora delar av sitt yrkesverksamma liv, först inom Försäkringskassan, dåvarande Försäkringskasseförbund och Riksförsäkringsverket, och senare som utbildare och föreläsare i rehabiliteringsfrågor.

1985 blev han chef för Försäkringskassan i Älvsborgs län. 1990 gick han vidare till Riksförsäkringsverket som chef för bl.a. sjukförsäkring och rehabilitering. 1993 - 1996 var han huvudsekreterare för utredningen Sjuk- och arbetsskadekommittén.

Och därefter förbundsdirektör på Försäkringskasseförbundet.

2004 slutade han på Försäkringskasseförbundet men fortsatte arbeta som konsult i rehabiliteringsfrågor. Under 15 år har han tillsammans med Berit Bäckström och Tomas Aronsson bedrivit utbildningar i Arbetsgivarens rehabiliteringsansvar i Metodicums regi. Dessutom har han ofta varit moderator på Metodicums konferenser och speciellt då det årligen återkommande evenemanget Metodicum rehabdagar.

8

Tidiga signaler

Rätten till sjuklön

Hälsofrämjande förebyggande åtgärder

PROCESSEN SJUKFRÅNVARO REHABILITERING Rätten till sjukpenning

Avslut

Rehabilitering

9

1 . Inled ni n g : B akgr u n d e n t i l l s j u k f ö rs äkr i ngen Den svenska sjukförsäkringen har en nära koppling till industrialismens utveckling. När människor lämnade småjordbruken och torpstugorna för att flytta in i fabrikslängorna uppstod en ny situation. Var man i arbete fick man lön. Kunde man inte arbeta fick man ingen lön. Detta var utgångspunkten för att på frivillighetens grund bilda sjukkassor. Redan i slutet av 1700-talet bildades de första sjukkassorna. Men det var först under sista hälften av 1800-talet vi såg den kraftiga ökningen av antal sjukkassor. Små grupper om 50 eller 100 personer slöt sig samman och bildade en sjukkassa. Medlemmarna betalade en avgift och kunde få en ersättning om man blev sjuk och inte kunde arbeta. Vissa arbetsgivare såg en fördel i att ha sjukkassor och gick därför in med ekonomiskt stöd.

Den kraftiga ökningen av antalet små sjukkassor såg staten som ett problem och ville skapa lite mer ordning och reda. Vi fick därför i början av 1890-talet en lagstiftning som gav ett ekonomiskt stöd till sjukkassor som följde kraven i ett enkelt regelverk. Nästa stora steg tog staten i början av 1930-talet när riksdagen beslöt att endast stödja en sjukkassa i varje kommun, den s.k. ”erkända kassan”. Medlemskapet i sjukkassan byggde fortfarande på frivillighet. Idén om en obligatorisk sjukförsäkring lyftes i riksdagen första gången på 1890-talet. Men det tog drygt 50 år innan den förverkligades.

1955 blev alla medborgare i yrkesverksam ålder obligatoriskt anslutna till en statlig sjukkassa, som styrdes via förtroendevalda styrelser på länsnivå samt den statliga myndigheten Riksförsäkringsverket. Försäkringen finansierades genom en sjukförsäkringsavgift som togs in via skatteadministrationen.

Under 1800-talet och början av 1900-talet när vi hade små sjukkassor i anslutning till varje arbetsplats fanns automatiskt ett fokus på berörd arbetsplats. Det fokuset försvann delvis i samband med att den obligatoriska försäkringen infördes. I slutet av 1980-talet återkommer ett fokus på arbetsplatsen.

10

Med utgångspunkt från förslag i den s.k. Rehabiliteringsutredningen 1988, genomfördes i början av 1990-talet en omfattande förändring av lagstiftningen. Sjuklön infördes. Arbetsgivarna fick ett uttalat rehabiliteringsansvar som skrevs in i såväl arbetsmiljölagstiftningen som i den allmänna försäkringen (numera Socialförsäkringsbalken). Denna stora förändring är fortfarande basen i lagstiftningen om sjukförsäkring och rehabilitering. I den här boken vill jag ge kunskap om hur lagstiftningen ser på roller och ansvar i processen sjukfrånvaro och rehabilitering, men med tyngdpunkt på vad arbetsgivarna behöver veta om sin roll och sitt ansvar. Målsättningen är att varje individs arbetsförmåga skall tas tillvara. Den som blir sjuk och förlorar sin arbetsförmåga helt eller delvis skall med gemensamma krafter hjälpas tillbaka i arbete. Tonvikten skall ligga på just arbetsförmåga, inte på sjukdom. Tidiga och aktiva insatser minskar risken för långtidssjukskrivning.

Du som chef men även skyddsombud och fackligt förtroendevald behöver veta vilka regler som gäller vid sjukfrånvaro och rehabilitering. Hur bör rehabiliteringsprocessen framskrida steg för steg? Vilka åtgärder är lämpliga i de olika faserna? Rehabiliteringsarbetet är en samverkansprocess. Hur samarbetar vi på bästa sätt?

Boken innehåller dels en genomgång av lagstiftningen med roller och ansvar, dels två konkreta exempel. I det ena exemplet beskrivs Anna, en kvinna i sina bästa år som just blivit sjukskriven för stress- och utmattningsproblem.

Vi går igenom hur hennes chef aktivt kan medverka i hennes rehabilitering.

Vår utgångspunkt är att chefen vill ha tillbaka Anna så fort som möjligt.

I det andra exemplet handlar det om en fysisk skada, en olyckshändelse med en skadad fot som kräver långvarig behandling.

I boken beskrivs de olika rehabiliteringsstegen samt roller och ansvar i processen. Jag hoppas att du genom boken skall få både kunskap och tankar om hur du som chef/HR/skyddsombud/facklig förtroendevald kan agera i olika fall där varje fall har sina unika förutsättningar, som kräver unika åtgärder!

11

Tidiga signaler

Rätten till sjuklön

Hälsofrämjande förebyggande åtgärder

PROCESSEN SJUKFRÅNVARO REHABILITERING Rätten till sjukpenning

Avslut

Rehabilitering

2 . P r o c ess e n s j u k f rå n va ro o c h r eh a bi l i t e ri n g Bilden ovan visar hur jag ser på processen sjukfrånvaro och rehabilitering.

Rehabiliteringsprocessen startar alltså redan i ett förebyggande perspektiv, och fortsätter sedan tills sjukfallet på något sätt avslutats. I den här boken tar jag upp och utvecklar mina tankar om varje del i processen.

Min utgångspunkt är att sjukfrånvaro handlar om frånvaro från en arbetsplats. Det handlar om sjukdom och hur sjukdomen påverkar arbetsförmågan.

12

Därmed är en bra dialog mellan arbetsgivare och medarbetare en viktig förutsättning för att rehabiliteringsprocessen skall fungera på ett effektivt sätt.

Men det behövs också en nära och effektiv samverkan mellan alla aktörer i rehabiliteringsprocessen.

2 .1 Gemen s a m ku n s k a p ä r e n f ör ut s ät t n i n g f ö r e n br a di alo g För att skapa en bra dialog är det viktigt att ha en gemensam bild av, och kunskap om, hur arbetsmiljö- och rehabiliteringsarbetet skall bedrivas. De inblandade behöver ha kunskap om gällande lagstiftning avseende arbetsmiljö, sjukförsäkring och rehabilitering, men också om den arbetsrättsliga lagstiftningen. Finns den gemensamma basen, finns också förutsättningen att föra en dialog om behovet av förebyggande insatser, liksom om orsaker till varför en medarbetare saknar arbetsförmåga i sitt nuvarande arbete eller annat arbete som arbetsgivaren kan erbjuda. Övergripande kunskap om och förståelse för lagstiftningens intentioner är grunden för en bra dialog. En nödvändig åtgärd är därför att arbetsgivaren erbjuder utbildning för såväl chefer som medarbetare. En sådan utbildning är en god grund, men dessutom behövs det chefer som har förmåga att dels se sina medarbetare, dels vid behov ta kontakt och starta en dialog om exempelvis medarbetarens hälsa och arbetsförmåga. En tydlig policy och regelbundna arbetsplatsträffar är också viktiga förutsättningar för en fungerande dialog.

Dessutom är aktiva skyddsombud en stor tillgång.

13

Vad är det egentligen som gäller när en anställd blir sjukskriven? Hur ser processen ut och vem har ansvar för vad? Vad måste arbetsgivaren göra och när? Hur kan man jobba med dessa frågor i organisationen för att underlätta för medarbetare och undvika onödiga kostnader?

Tidiga signaler Rehabilitering i praktiken är en lättöverskådlig, praktisk och kortfattad handbok om sjukskrivning och rehabilitering. Hela processen och de Rätten till Hälsofrämjande sjuklön förebyggande olika viktiga tidpunkterna beskrivs med utgångspunkt från aktuell åtgärder lagstiftning. Centrala begrepp förklaras och de olika rollerna sätts i sitt sammanhang.

PROCESSEN

SJUKFRÅNVARO Hur det kan se ut i praktiken åskådliggörs genom två fallbeskrivningar: REHABILITERING Anna som drabbats av utmattningssyndrom och Kalle som skadat Rätten till foten.

Avslut sjukpenning

Jan-Åke Brorsson har utbildat om rehabiliteringsprocessen och arbetsgivarens rehabiliteringsansvar i mer Rehabilitering än femton år.

Han har en bakgrund från Försäkringskassan och var på 90-talet huvudsekreterare i utredningen Sjuk- och arbetsskadekommittén. Efter att ha mött en mängd olika arbetsgivare och andra aktörer inom rehabilitering i olika sammanhang under många år, är Jan-Åke övertygad om att det finns en stor potential i att tillämpa lagstiftningen inom området så som det är tänkt. Många kan bli betydligt 3 . R ehab il i t e ri n g s ta rta r m ed ett väl bättre på rehabilitering i praktiken!

f u nger a n d e a rbe t s m i l j öa r bete

En förutsättning för ett bra rehabiliteringsarbete är ett välfungerande arbetsmiljöarbete. Hur ett gott arbetsmiljöarbetet skall bedrivas finns beskrivet i arbetsmiljölagstiftningen. Förutom Arbetsmiljölagen (AML 1977:1150) så finns följande tre viktiga föreskrifter:

14