Vägar till innanförskap by Daniel Åberg

VÄG A R T I L L I N N A N F Ö R S K A P

BILDER OMSLAGETS INSIDA: Asel Al-baldawi, Frida Anderberg, Sara Arnald, Alice Braun, Jonas Classon, Ekängens vänner, Familjehemsmöten, Gotland Greenhouse i Fröjel, Sofia Hagelin, Lisa Höök, Anna-Carin Isaksson, It-guider, Kompis Sverige, Ljungby kommun, Anette Ragnarsson, Urszula Striner, Anders Tillgren, Välkommen hit, Gunnar Westrin, Yalla Trappan och Yrkesdörren.

Vägar till innanförskap Berättelser om att inkludera,om ledarskap, mod och en vilja att förändra samhället 2017, första upplagan FÖRFATTARE: Ulrika Sedell och Eva von Wernstedt REDAKTÖR: Cecilia Elmqvist OMSLAG OCH INLAGA: Daniel Åberg/Åbergs stilus et forma OMSLAGSBILD: Goxy‘s/ShutterStock TRYCK: Fridholm & Partners, Göteborg ISBN: 978-91-87003-16-5 © Författarna och Idealistas Förlag Utgiven av Idealistas Förlag, idealistas.se

VÄGAR till

INNANFÖRSKAP

ULRIKA SEDELL & EVA VON WERNSTEDT B E R ÄT T E L S E R O M AT T I N K L U D E R A , OM LEDARSKAP, MOD O CH EN VILJA AT T F Ö R Ä N D R A S A M H Ä L L E T

INNEHÅLL 1 VA R F Ö R VÄG A R T I L L I N N A N F Ö R S K A P? Innanförskap

2 N YA U T M A N I N G A R K R ÄV E R E T T A N N AT L E DA R S K A P

7 10

Utmaningar och hinder

Ett medmänskligt och visionärt ledarskap

3 U T M A N A S A M H Ä L L E T S N O R M E R

Christina Merker-Siesjö – Yalla Trappan

Camilla Altéus – Välkommen hit

4 S K A PA N YA M O D E L L E R

Gunilla Lundberg – It-guider

Anette Ragnarsson – HVB-hem Ljungby kommun

Alireza Akhondi – Vansbromodellen

5 M Å L G R U P P E N S O M M E D S K A PA R E

Adnan Abdul Ghani – Support Group Network SGN, Restad Gård

Petra Klawatsch – Familjehemsmöten

Carl Dahlbäck – Guds hus

6 S N A B B A B E S L U T I S TÄ N D I G RÖ R E L S E

105

Agneta Berg – Ekängens vänner

110

Dona Hariri – Jurister på Stockholms Central

117

Clas Dahlén – Gotland Greenhouse i Fröjel

126

7 N ÄT V E R K A ÖV E R G R Ä N S E R

135

Birgitta Notlöf – Livstycket

140

Pegah Afsharian och Natassia Fry – Kompis Sverige

149

Amelie Silfverstolpe – Yrkesdörren

159

8 O L I K A P E R S P E K T I V PÅ I N N A N F Ö R S K A P

167

Antje Jackelén, ärkebiskop

170

Anders Ygeman, inrikesminister

178

Birgitte Bonnesen, vd Swedbank

184

Jesper Strömbäck, professor i politisk kommunikation

190

9 AV S L U T N I N G O C H TAC K

203

1 VA R F Ö R VÄG A R T I L L INNANFÖRSKAP?

är vi började våra samtal om ansvar och rättvisa och om vilket samhälle vi vill leva i, var vi båda anställda som vd:ar för olika bolag. Vi diskuterade makt och ojämställdhet. Rädsla och mod att vara sig själv. Var börjar och slutar en människas ansvar? Så kom 2015. Världen stod i lågor och människor lämnade hus, hem, vänner och släktingar för att rädda det som gick att rädda. Enligt UNHCR var det 65 miljoner människor som var på flykt under 2015. Anledningen är att situationer som orsakar flyktingströmmar pågår allt längre. Nya konflikter tar fart och förmågan att hitta varaktiga lösningar för människor på flykt har minskat sedan slutet av Kalla kriget. Till Sverige kom 163 000 personer varav 35 000 ensamkommande barn som sökte asyl. Initialt var det självklart för de flesta att välkomna, hjälpas åt och försöka ge plats. Det gamla ordspråket ”finns det hjärtrum så finns det stjärterum” gestaltades på många platser i Sverige. Vi hade gjort det förr, och skulle klara av att öppna vårt land för de som behövde skydd. Men orden hårdnade och debatten handlade alltmer om ett Sverige i kris och en systemkollaps. Media rapporterade om skenande kostnader för de nyanlända, kommunanställda som blev sjukskrivna, brist på boenden, den brottslighet som antogs härröra från den ökade invandringen och om de sociala problem som uppstod i samhället. I samband med det blev rasismen synlig som aldrig förr. Flyktingbo8 VARFÖR VÄGAR TILL INNANFÖRSKAP?

städer sattes i brand och till och med i riksdagen fördes det en debatt om att enskilda invandrade grupper kunde vara ett hot mot Sverige. Vi sa till varandra att det måste finnas mängder av berättelser med positiva exempel på lyckad introducering och inkludering. Det borde finnas modeller som visat sig ge människor, verksamheter och samhällen värden, nytta och utveckling som det går att dra lärdom av. Vi ville sätta ljus på dessa frågor. Vi hade tillsammans bred kompetens och långt engagemang från flera olika delar av samhället. Eva von Wernstedt har kombinerat sitt yrkesverksamma liv i näringslivet som bland annat vd, utvecklingschef och förändringsledare med ett starkt samhällsengagemang. Hon har varit politiskt engagerad sedan barnsben och var på 90-talet med och grundade den feministiska tidskriften Bang. På 2000-talet var Eva med och grundade Stiftelsen Läxhjälpen som med hjälp av näringslivet, stiftelser och kommunala bostadsbolag sett till att flera tusen barn i utanförskapsområden fått hjälp att klara högstadiet för att kunna gå vidare till gymnasiet. Eva är kulturvetare med en MBA från ESADE och Georgetown University. Att vara med och skapa ett jämställt samhälle och att bidra till att minska människors utanförskap och utsatthet är en självklarhet för Eva. Ulrika Sedell har alltid engagerat sig i samhällsfrågor, till exempel genom att sitta i styrelser i skolor, ideellt driva förskolor och ansvara för utbildningsfrågor centralt på Lärarförbundet. Ulrika är styrelseledamot i Drömmen om det goda och i FATTA och har varit vd för flera konsultbyråer, bland annat för Ledarinstitutet där hon skräddarsytt ledarskapsprogram för stora idéburna organisationer. Beteendevetare, mindfulnessinstruktör, chefscoach med fördjupade studier i ekonomi och risk management. Ulrika skrev boken Bortom glastaket för att lyfta kvinnliga förebilder och visa vilket ledarskap som krävs för att nå jämställda strukturer på arbetsmarknaden. I sitt arbete med att handleda politiker, vd:ar, generalsekreterare och kyrkoherdar vill hon bidra till ett ledarskap som lyfter blicken, härbärgerar känslor, ser till att idéer verkställs och bygger trygga relationer. VÄGAR TILL INNANFÖRSKAP 9

Med boken Vägar till innanförskap vill vi möta de som lyckats skapa modeller för att bidra till innanförskap. Genom att söka via sociala medier, efterlysa case och utforska våra nätverk fann vi personer som skapat modeller för hållbar integration. Vi ville lyssna till berättelser om hur de lyckats med de svåraste utmaningarna. Vi frågade om deras bakgrund, om hur de gjort och deras drivkrafter. Vi undrade vilken typ av ledarskap, förhållningssätt och beteende som krävdes för att lyckas. Intervjuerna genomfördes under sommaren och hösten 2016. Vi vill inspirera med deras berättelser, sprida deras modeller och dela med oss av våra slutsatser. Det handlar om det ledarskap som vi behöver för att möta framtiden. Vi fann 15 personer med olika uppdrag. De är ledare inom kyrka, kommun, näringsliv, ideell sektor och sociala entreprenörer samt deltagare i fria nätverk. De gestaltar alla ett ledarskap som genomsyras av mod, civilkurage, starka värderingar och medmänsklighet. De har gått emot normer och regler och tänkt nytt. Vi har också samtalat med ledare inom politik, civilsamhälle, akademi och näringsliv om deras perspektiv på invandring och integration och vad de vill göra med sitt mandat.

Innanförskap Under våra intervjuer stannade de flesta intervjupersoner upp vid ordet integration. Många vill inte använda ordet för de läser in en hierarkisk maktordning i det. Att några ska inordna sig i någon annans agenda. Det vill säga att en människa som kommer hit ska lära sig att vara något som vi kallar för svensk. Andra menar att det är definitionen av assimilering och inte integration. Men alla var överens om att skapa en inkluderande kultur är att mötas, lära av varandra och utveckla något nytt tillsammans. Camilla Altéus, projektledare för Svenska Basketbollförbundets projekt Välkommen Hit menar att alla ungdomar som kommer till Sverige ger idrottsrörelsen incitament att utveckla förlegade struk1 0 VARFÖR VÄGAR TILL INNANFÖRSKAP?

turer. Få idrotter har nybörjarträning för ungdomar. I Sverige har det krävts att du är sju till elva år gammal för att kunna börja med en ny sport. Hon menar att idrottsrörelsen borde se det här som en möjlighet att utveckla såväl ungdomsidrott som tävlingsverksamhet. Antje Jackelén, ärkebiskop, berättar att när hon kom tillbaka från USA efter sex år och fick höra att Sverige skulle arbeta mer med integration så upplevde hon att ordet användes som att det handlade om att människor fanns i periferin och skulle dras in mot ett centrum. Hon menar att integration handlar om att skapa broar mellan olika grupper och människor. Vi har valt ordet innanförskap för den här boken. Vår upplevelse är att innanförskap är ett ord som speglar de olika verksamheter och modeller vi stött på i arbetet med boken. Vi tror att svaret på den polarisering, populism och protektionism vi ser öka i världen är att skapa ett inkluderande samhälle där alla har inträde i innanförskapet. I mötet mellan oliktänkare skapas både innovationer och lärande. Med respekt för att det finns olika sanningar kan vi skapa trygghet och medmänsklighet.

VÄGAR TILL INNANFÖRSKAP 1 1

2 N YA U T M A N I N G A R K R Ã&#x201E;V E R E T T A N N AT L E DA R S K A P

et blir tydligt i de intervjuades berättelser att samhällets strukturer, myndigheters arbetssätt, okunskap och brist på flexibilitet är starka hinder för innanförskap. Det finns ett starkt förändringstryck också genom globaliseringen, digitaliseringen och urbaniseringen för politik såväl som för företag. Vidare ökar stressen lavinartat i samhället, skillnaden mellan de som har jobb och de som inte har är som att vara inne i värmen eller ute i kylan. Vi konstaterar gång på gång att vi behöver ett annat ledarskap för att utveckla verksamheter och samhället i stort. Att nya utmaningar kräver nya lösningar. Att vi inte har strukturer, rutiner eller uppbyggda organisationer för de utmaningar som är nu. Ledarskap finns alltid i en kontext som påverkar och ger förutsättningar. Faktorer i vår samtid ger eko även i ledarskapet. I ett samhälle som är under stark press ökar kraven på resultat. Det betyder ofta att kraven på hastighet också ökar, vilket kan leda till att samhälleliga skeenden mer beskrivs i episoder, fakta presenteras i fragment och förlegade lösningar används för att lösa nya problem. Då kan det vara svårt att utveckla varaktiga lösningar och bygga sociala relationer med förtroende och tillit. Det kan resultera i brist på reflektion och funktionella helhetslösningar. Vår uppfattning är att ledarskapet i vår samtid är viktigare än någonsin. Vi tror oss kunna se ett gemensamt och bärande ledarskap, hos de ledare vi mött i arbetet med boken, som helt eller delvis svarar upp mot dessa 1 4 NYA UTMANINGAR KRÄVER ETT ANNAT LEDARSKAP

utmaningar. Ett ledarskap som väsentligen bidrar med att utveckla hållbara relationer, medkänsla, motivation och hopp. Flera av de vi har mött har ingen chefsposition och har inte agerat utifrån ett delegerat mandat som följer med en titel. Andra har en chefsposition men har gått utanför givet mandat. De är alla starka i sitt ledarskap. Kanske är deras ledarskap ett avgörande skäl till att de har lyckats. Många skulle kalla dem för eldsjälar, vi vill kalla dem ledare och sociala entreprenörer eller intraprenörer, oavsett om de har skapat ett nätverk, egen verksamhet eller om de agerar i en befintlig organisation. Vi kan naturligtvis inte uttala oss i fördjupade reflektioner om deras enskilda kvaliteter eller personligheter. Men vi vill lyfta fram bärande faktorer som vi uppfattar är väsentliga delar i det ledarskap som gjort skillnad.

Utmaningar och hinder Intervjupersonerna beskriver en rad utmaningar och hinder som de på olika sätt har tvingats förhålla sig till i sitt arbete med att bidra till innanförskap. Stelbenta strukturer och oförmåga att släppa rutiner, härskande kulturer som undviker fakta om det inte passar in i övertygelsen om vad som är rätt och fel, brist på helhetssyn där detaljer blir viktigare än målen samt rädslor och fördomar. Flera av de intervjuade som till exempel Petra Klawatsch, grundare av Familjehemsmöten, har jobbat ideellt i många år för att bygga upp sina verksamheter. Det är tydligt att avståndet till politikerna är stort och att många känner sig motarbetade. Politikens kortsiktighet och ovilja/oförmåga att se till goda integrationsprojekt utanför sitt eget område har varit direkt destruktivt för de som arbetar med initiativ för långsiktig integration. Många av de intervjuade uttrycker en enorm frustration kring att nyanlända placeras på en plats för att sedan efter en tid förflyttas till en helt annan geografisk plats. Ingen hänsyn tas till hur dessa personer har rotat sig eller inkluderats på en viss plats, eller den kapacitet VÄGAR TILL INNANFÖRSKAP 1 5

som civilsamhället på platsen har, menar flera av de intervjuade. Det betyder att allt arbete och samverkan som civilsamhälle och kommun har etablerat tillsammans med de nyanlända är bortkastat och måste börjas på nytt i en annan ort. Utöver kostnader så är det självklart att det skapar mänskligt lidande som i sin tur leder till ännu mer ökade kostnader och utmaningar. De intervjuade har en önskan om tydligare framförhållning, mål som går att förstå och medel/resurser för att nå målen. Av berättelserna framgår att många lösningar har funnits men de har inte genomförts för att byråkrati och långsamma beslutsprocesser har stått i vägen. Men också för att det funnits en osäkerhet om vilka regler som är viktigare än andra. Flera verksamheter har skapats utifrån en idé och sedan har finansiering, samarbeten och stöd på olika sätt fått avgöra takten på utvecklingen. Kompis Sverige och Yrkesdörren är exempel på verksamheter som kom till på ett mer strukturerat och organiserat sätt. Genom att identifiera vem som äger de problem som ska adresseras har tydlig paketering och finansiering lösts. De har identifierat att innanförskap alltid börjar med möten mellan människor. Dessa verksamheter har utvecklat strukturer för att skapa kontakter och möten. Den ena verksamheten har nära samarbeten med kommuner och har på det sättet fått sin finansiering medan den andra är ett initiativ från näringslivet. Finansieringen har varit tuff för många. Ett återkommande problem som vi stött på i våra samtal är bristen på eller ointresset för samarbete med kommuner eller myndigheter. En annan utmaning som flera av de intervjuade beskriver är människors fördomar. Som när Anette Ragnarsson, chef på HVBhemmen i Ljungby, tar med pojkarna till fotbollsträningen och föräldrar och barn kan kommentera pojkarnas utseende eller undviker att ta med dem hem efter matchen som de gör med de andra barnen. Eller när Carl Dahlbäck, kyrkoherde, driver projektet Guds hus tillsammans med imamen Awad Olwan och Stefan Hertzlet, kyrkoherde i en katolsk församling, och gång på gång får skjuta upp projektet då delar av kyrkorådet som representeras av Frimodig 1 6 NYA UTMANINGAR KRÄVER ETT ANNAT LEDARSKAP

kyrka motarbetar initiativet. Pegah Afsharians drivkraft att starta Kompis Sverige grundade sig i att hon sett hur svårt det hade varit för hennes föräldrar att bli introducerade och inkluderade i Sverige och vilket ansvar som låg på barnen att hjälpa sina föräldrar. Berättelserna i boken vittnar om ett starkt ledarskap som tar sig an eller kringgår hinder och ett mod att hitta nya lösningar. Det kräver förmåga att identifiera befintliga behov, inventera lösningar och med civilkurage och stark drivkraft mobilisera intressenter för att gå i mål. Att de dessutom många gånger har en idé som av olika skäl inte verkställs genom befintliga strukturer och hämmas av människors fördomar eller oförståelse kräver tålamod men framför allt en stark tro på sig själv, sin idé och drömmen om ett samhälle där alla är inkluderade.

Ett medmänskligt och visionärt ledarskap Forskning visar att ledarskapet sedan industrialismen har förändrats men också att betydelsen av ledarskap har varit olika under årtionden. Både forskare inom ledarskap och forskare inom genus och maskulinitet har kunnat konstatera att det har haft betydelse att det främst var män som under industrialismen tog ledning och chefskap. Verksamheter organiserades utifrån specialistområden i avdelningar och enheter och med en hierarkisk styrning som syftade till att kontrollera verksamheten som ett led att nå resultat. Ledarskapet var konventionellt och utgick från att instruera, kontrollera och begränsa felaktigt beteende. Lojalitet belönades men även hastighet, beslutsmässighet och styrka och medlet för framgång var många gånger att ”öka hastigheten”. Framgångsfaktorer blev med tiden tillväxt genom att konkurrera, skala upp, expandera och massproducera på bekostnad av ekosystemet. Ett ledarskap som präglas av det explosiva, extroverta och snabba. På bekostnad av det långsamma och reflekterande, av helhetssyn och ett involverande ledarskap. De senaste tio åren har forskningen inom ledarskapsområdet fått en ny inriktning. I stället för personliga egenskaper och leVÄGAR TILL INNANFÖRSKAP 1 7