Motiverande samtal, MI och GRIT med ensamkommande

LIRIA ORTIZ

MOTIVERANDE SAMTAL, MI O CH GRIT MED ENSAMKOMMANDE MOTIVERANDE SAMTAL, MI OCH GRIT MED ENSAMKOMMANDE

AT T F Ö R S TÄ R K A H O P P O C H U T H Å L L I G H E T I A S Y L P RO C E S S E N O C H V I D AV S L A G

LIRIA ORTIZ

MOTIVERANDE SAMTAL, MI O CH GRIT MED ENSAMKOMMANDE

AT T F Ö R S TÄ R K A H O P P O C H U T H Å L L I G H E T I A S Y L P RO C E S S E N O C H V I D AV S L A G

Motiverande samtal, MI och GRIT med ensamkommande Att förstärka hopp och uthållighet i asylprocessen och vid avslag © 2017 Liria Ortiz och LLOA Förlag ISBN 978-91-7739-427-3 Omslag och grafisk form: Daniel Åberg/Åbergs stilus et forma, www.abergs.org Omslagsillustration: Lightspring/ShutterStock Första upplagan, första tryckningen Kopieringsförbud! Mångfaldigande av innehållet i denna bok, helt eller delvis, är enligt lag om upphovsrätt förbjudet utan medgivande av Liria Ortiz. Förbudet avser såväl text som illustrationer och gäller varje form av mångfaldigande.

INNEHÅLL F Ö RO R D 12 K A P I T E L 1. VA D V E T V I O M E N S A M KO M M A N D E B A R N O C H U N G A I DAG?

16

Trauma och svåra situationer

21

Psykologiska mekanismer under asylprocessen

22

Avslag på uppehållstillstånd

24

Psykologisk första hjälp vid svåra upplevelser

24

Vad kan man göra vid psykologisk första hjälp?

26

Skyddande faktorer

27

Ensamkommande och MI

29

Fungerar MI med personer från andra kulturer?

30

K A P I T E L 2. M O T I V E R A N D E S A M TA L – E N ÖV E R S I K T Teorier som har haft betydelse för utvecklingen av MI

34 40

Målbeteende eller fokus för samtalet

43

MI – förhållningssätt

44

Samarbete

45

Acceptans

45

Välvilja

47

Framkallande

48

Hur skapar man ett bra samarbetsklimat i samtalet?

48

Om betydelsen av kroppsspråket

50

Aktivt lyssnande – De grundläggande kommunikationsfärdigheterna

51

Bekräftelser 53 Öppna frågor

54

Exempel på öppna och slutna frågor

54

Förstärkande frågor

55

Reflektioner 55 Sammanfattningar 57

Fyra processer i ett MI-samtal och samtalsledarens uppgifter

58

1. Engagera

60

2. Fokusera

60

3. Framkalla och förstärk motivation.

61

4. Planera – avsluta samtalet och uppmuntra till ett beslut

62

Dialogexempel på de fyra processerna

64

Att lära sig MI

69

K A P I T E L 3. M I M E D E N S A M KO M M A N D E – KO N K R E TA E X E M P E L, F Ö R D J U P N I N G

70

Engagera, första processen. Engagera personen i samtalet.

Betydelsen av ett gott bemötande

71

Att kunna fråga och prata om de svårigheter som asylprocessen eller ett avslag innebär

72

Exempel på komplexa, bekräftande reflektioner som väcker tankar om egenskaper och skickligheter

73

Dialogexempel på ett inledande MI-samtal

74

Fokusera, andra processen. Hitta ett fokus eller målbeteende för samtalet och ta hänsyn till nivå av motivation

76

Meny – Agenda

76

Dialogexempel på meny – agenda

78

Att få en bild av personens nivå av motivation med hjälp av skalfrågor 80 Exempel på skalfrågor

80

Dialogexempel på skalfrågor viktigt – kunna

82

Ej beredd, ambivalent eller beredd till en förändring?

Anpassat samtal

85

Förändringsbenägenhet beskrivs i tre stadier:

86

Ej Beredd

87

Ambivalent 88 Dialogexempel på ett samtal där man utforskar ambivalensen kring de känslor som väcks för familjens situation i hemlandet gentemot att satsa på sig själv

90

Beredd 93

Framkalla, tredje processen. Framkalla och förstärk motivation, förändringsprat och åtagande Dialogexempel på att framkalla förändringsprat

Ett annat sätt att framkalla och förstärka förändringsprat.

Skalfrågor: Viktigt – Tilltro Dialogexempel Skalfrågor: Viktigt – Tilltro Att utveckla diskrepans för att framkalla förändringsprat

Planera, Fjärde processen. Avsluta samtalet, uppmuntra till ett beslut och upprätta en handlingsplan

93 94

96 98 101

101

Några nyckelfrågor för att göra en handlingsplan kan vara

103

Dialogexempel för att förstärka och tydliggöra beslut

104

Vidmakthållande och återfall i det gamla beteendet

106

K A P I T E L 4. H A N T E R A M O T S TÅ N D Hejda rättningsreflexen Att hejda rättningsreflexen genom att undvika att argumentera och försöka övertala Några exempel på yttranden från personen som kan utlösa samtalsledarens rättningsreflex

Status quo-prat (bibehållande) och motståndsprat Dialogexempel på att dämpa status-quo prat

108 110 111 113

113 114

Motståndsprat 117 Hur kan samtalsledaren hantera status quo- och motståndsprat?

118

Exempel på när samtalsledaren har som syfte att ”ge ett kvitto” på att hen lyssnar:

119

Exempel på när samtalsledaren har som syfte att bekräfta personens känsla eller svårigheter: 119 Exempel på olika motståndsyttranden och hantering av dessa med en reflektion plus en fråga

120

Motståndsyttranden och förslag på hur de skulle kunna hanteras med MI

121

En modell i tre steg för att hantera motstånd

124

Steg 1. Skapa diskrepans

124

Steg 2. Framkalla och förstärk förändringspratet.

126

Steg 3. Upprätta en handlingsplan

Invitation till samarbete

126

126

Att invitera till samarbete i tre steg

127

Dialogexempel på invitation till samarbete

128

Information i dialog

129

Andra förde lar med information i dialog är

130

Information i dialog omfattar fyra steg: Be om lov, utforska, tillföra information, utforska (U – T – U)

131

Steg 1. Be om lov att informera

131

Steg 2. Utforska

132

Steg 3. Tillför information

132

Steg 4. Utforska

132

Några exempel på hur information i dialog kan användas med ensamkommande:

133

Dialogexempel på att be om lov och att ge information i dialog med U-T-U (utforska, tillför information, utforska)

134

K A P I T E L 5. S A M TA L O M S U I C I D

138

Att tala om suicid

139

Etablera kontakt och skapa trygghet i stunden

139

Varningssignaler för självmord

140

Att fråga om suicid

141

Exempel på vad du kan säga för att fråga om suicid

En samtalsmodell i tre faser för att prata om suicid och förmedla hopp Dialogexempel på ensamkommande och självmord

141

142 149

Forskning om MI vid suicidala beteenden

157

Samtalsmodellens grunder

158

Om personen är i akut kris

158

Intervju Johan Andreen

159

Om jag misstänker att någon i min omgivning mår psykiskt dåligt, vad bör jag göra då?

159

När är rätt tillfälle att prata med personen?

160

Vad är viktigast att förmedla till någon som mår psykiskt dåligt?

160

Hur bör jag förbereda mig?

161

Hur viktig är platsen för samtalet?

162

Är det verkligen jag som privatperson som ska ta ett sådant här samtal? Är det inte bättre att jag försöker få någon professionell att träffa personen?

162

Vilka frågor kan jag ställa som stärker personen?

163

Hur viktigt är det att ställa frågan: Har du tankar på att ta ditt liv? 163 Vad gör jag mer om personen har tankar på att ta sitt liv?

164

Vad är emotionellt stöd och hur kan jag förmedla det?

165

Hur man kan göra en säkerhetsplanering i samarbete med personer med risk för suicidalt beteende?

166

Ett exempel på ett MI samtal om suicid i skolan

168

K A P I T E L 6. AT T A R B E TA M E D T O L K I N D I V I D U E L LT O C H I G R U P P

170

Några praktiska förslag inför att använda tolk

172

Att använda tolk i utredningar

174

Tolk per telefon

175

Om betydelsen av kroppsspråket

175

Att tillämpa MI genom tolk

176

Att ge information och utforska förkunskaper med MI-verktyget Information i dialog

177

Undvik bildspråk

178

Att använda öppna frågor

179

Att använda reflektioner

179

Att använda sammanfattningar

180

Att använda skalfrågorna Viktigt och Kunna

181

Att göra en ambivalensutforskning

181

Att ge plats för planering och åtagande

181

Att ge plats för planering och åtagande

182

Be om lov Ha alltid en plan B

182 182

Tolksamtal i grupp med bara EN tolk

183

Tolksamtal i grupp med FLERA tolkar

183

Mini-manual för att arbeta med tolksamtal i grupp med flera tolkar

184

Förbered gruppmedlemmarna och tolkarna i ett förmöte

184

Första mötet

186

Arbetssättet – en kort beskrivning

188

Några svårigheter när man arbetar med tolkar och förslag på att hantera dem Samtal genom telefontolk mellan en ungdom och en kontaktperson på boendet

189 191

KAPITEL 7. HUR KAN MAN TRÄNA OCH FÖRSTÄRKA HOPP, UTHÅLLIGHET OCH MOTSTÅNDSKRAFT I ASYLPROCESSEN OCH VID AVSLAG HOS ENSAMKOMMANDE MED HJÄLP AV GRIT OCH MI?

194

Vad är GRIT?

196

GRITtest

198

Vad visar hjärnforskning om GRIT?

200

Går det att träna grit?

201

Hur kan man träna de faktorer som hör ihop med GRIT?

202

Dialogexempel. Mål: att försöka förstärka och framkalla GRIT vid avslag

211

Dialogexempel. Mål: att försöka förstärka och framkalla GRIT

213

Feedback, återkoppling och hopp

215

Vad är motståndskraft?

215

En modell för möten med personer som har upplevt svåra situationer

218

Påstående som de ensamkommande säger och som handlar om att ge upp 222 Dialogexempel. En ungdom med koncentrationssvårigheter i skolan. 224 Dialogexempel. En ungdom som har fått avslag.

226

Vad kan du göra för att hjälpa till när man har gått igenom svåra händelser utifrån kunskapen om psykologisk första hjälpen? 229 Exempel på dialoger där man tillämpar GRIT, genom att förstärka eller/och framkalla hopp. Syfte är att få en ny berättelse om GRIT eller motståndskraft.

230

Dialogexempel: Ungdom väntar på utredningssamtal från migrationsverket.

230

Dialogexempel: En ungdom ska genomgå en medicinsk åldersbedömning. Detta förlänger den redan långa asylprocessen och medför en känsla av hopplöshet hos ungdomen.

231

Dialogexempel: Ungdom som har fått avslag utan rätt till mera överklagande.

233

Att förstärka ett bra första bemötande med MI Det första mötet

236 236

Att undvika konflikter

237

Alternativt inskrivningssamtal, exempel på inledande fraser;

242

Dialogexempel på att bekräfta kontroll i en vanlig familj situation; 247 Dialogexempel, bekräfta kontroll i en vanlig familj situation;

247

Dialogexempel, personal som bekräftar kontroll hos ensamkommande. 247 Att förstå känsla av kontrollförlust

249

Bekräftelse av egenskaper

253

Dialogexempel, vet inte.

253

Dialogexempel, klara av.

254

Dialogexempel, skicklighet.

255

Dialogexempel, vem du är.

257

Dialogexempel, trivsel.

263

Dialogexempel, negativa besked.

263

Några exempel på frågor som kan användas i olika sammanhang.

266

Funderingar om alternativa strategier;

266

Dialogexempel, tänka på att fundera

266

Förklaringsflöden 269 Dialogexempel, fattar ingenting.

270

Dialogexempel, ovilja.

270

KAPITEL 8. PID, PREVENTIVA INSATSER MOT DROGER. EN HANDBOK FÖR DIG SOM I DITT ARBETE MÖTER ENSAMKOMMANDE BARN OCH UNGA

274

Ensamkommande och missbruk

275

Att förebygga missbruk

276

Risk- och skyddsfaktorer

276

Specifika riskfaktorer

277

Specifika skyddsfaktorer

278

Faktorer i samhället:

279

Att jobba med risk- och skyddsfaktorer

279

Att ta upp misstankar om missbruk

280

Att komma fram till hur oron ser ut

280

När ett missbruk uppdagas eller när misstankar om missbruk överlämnats till 282 Förslag på vad man kan göra i denna process:

Att förbereda ungdomen på en behandlande kontakt

283

285

K A P I T E L 9. D I A L O G E R S O M K A N F U N G E R A S O M I N S P I R AT I O N O C H S O M G R U N D F Ö R R E F L E K T I O N O C H T R Ä N I N G Dialog 1. Att börja gå skolan igen Dialog 2. Att framkalla förändringsprat.

286 287 290

Dialog 3. Att förstärka och tydliggöra ett beslut.

292

Dialog 4. Information i dialog med U-T-U, Utforska, tillför, utforska

294

Dialog 5. Utforska ambivalens.

297

Dialog 6. Fokus för samtalet: att visa empati med pressen som ungdomen känner från familjen

299

Dialog 7. Samtalsledare träffar ungdom som är arg och besviken över att dennes kontaktperson behöver avslutas.

301

Dialog 8. Att kommunicera det hen behöver till sin godeman

303

ÖV R I G T – TAC K, L I T T E R T U R L I S TA O C H B I L AG O R

308

Avslutande ord

309

Litteraturtips och inspirationskällor till den här boken

310

Stödorganisationer och utbildning i motiverande samtal, MI. 318 Tack!

319

Bilagor 323 Bilaga 1. Arbetsblad ambivalensutforskning

323

Bilaga 2. Handlingsplan

324

FÖRORD

1 2 KAPITEL 1

H

ur kan MI vara en givande metod i samtal med ensamkommande? Ett uppmärksammat problem är de påfrest-

ningar det innebär att gå igenom asylprocessen som blir desto sämre när man får avslag. Personens motivation och hopp är höga i början men minskar över tid. Man har svårt att föreställa sig alternativ till att stanna i Sverige. Samtidigt är motivation en ”färskvara”, vilket innebär att man kan behöva arbeta med motivationen både återkommande och tålmodigt. Samtalsmetoden motiverande samtal (eng. Motivational Interviewing – MI) har utvecklat ett speciellt förhållningssätt och särskilda samtalsverktyg för att kunna hjälpa personer, även dem som inte är så förberedda på en förändring, att orka berätta om hur det känns, vilket kan minska ambivalensen och motståndet mot en förändring samt att öka tilltron till ens egen förmåga att hantera motgångar.

Det är viktigt att betona att MI inte används som ett sätt att motivera till något personen inte vill utan som en komplementär samtalsmetod för att motivera före, under eller efter en utredning, behandling eller någon annan intervention, där personen behöver vara motiverad för att ingreppet ska kunna genomföras.

FÖRORD 1 3

MI används också med personal för att framkalla motivation att stödja en person som förlorar hoppet och motivationen. Vanligen behöver personalen motiveras till att ändra sitt bemötande.

Den här är en mycket praktisk bok, med många exempel och med fokus på hur det kan låta och göras. Den riktar sig inte till dem som vill ha utförliga teoretiska förklaringar om MI eller själva fenomenet asylprocessen, teorier om hopp och GRIT eller liknande. Det finns många bra böcker som redan beskriver detta och flertalet av dem finns i bokens litteraturlista.

Den pedagogiska modell som tillämpas i hela boken är korta teoretiska introduktioner som exemplifieras med konkreta exempel, bland annat dialoger som visar hur MI-samtal med ensamkommande kan förstås och tillämpas. Kom ihåg att de ord som används bara är exempel; använd de ord och formuleringar som bäst passar dig.

Liria Ortiz, Stockholm, 2017.

1 4 FÖRORD

Liria Ortiz är leg. psykolog, leg. psykoterapeut och handledare, utbildningskonsult, föreläsare och författare. Hon utbildar och handleder i MI och är medlem av nätverket MINT (Motivational Interviewing Network of Trainers). Liria är verksam inom sitt utbildningsföretag och har även i uppdrag att utveckla kurser och skriva handböcker inom MI, anpassade till olika yrkesgrupper i olika delar av Sverige.

Hon är ofta anlitad som föreläsare på kurser och konferenser med inriktning mot motivation, motstånd och förändring liksom kognitiv beteendeterapi med inriktning på Acceptance and Commitment Therapy – ACT. Hon är vidare med i flera expertpaneler, bland annat för Insidan i Dagens Nyheter och på Psykologförbundets nätplats Psykologiguiden.

Liria Ortiz vill gärna få ta del av läsarens erfarenheter av att använda sig av motiverande samtal, MI, i arbete med ensamkommande. Mejla och berätta gärna om hur den här boken helt eller delvis har bidragit till att du frågar mera om psykisk ohälsa, svåra upplevelser eller något annat och/eller har börjat arbeta med motivation och grit med ensamkommande. Liria Ortiz erbjuder kurser och föreläsningar om MI och med inriktning på den här bokens innehåll.

Webbplats: www.liriaortiz.com, e-post: liria.ortiz@gmail.com

FÖRORD 1 5

KAPITEL 1.

VAD VET VI OM ENSAMKOMMANDE BARN OCH UNGA IDAG?

1 6 KAPITEL 1

E

nsamkommande är barn och ungdomar under 18 år som söker asyl utan att ha föräldrar eller andra vårdnadsha-

vare i landet. Under senare år många unga personer kommit ensamma till Sverige. Vilken bakgrund de har, hur gamla de är och orsakerna till varför de flytt till Sverige varierar. Hur de

reagerar på sina upplevelser varierar också. Men en sak har de gemensamt: de har alla lämnat det kontaktnät de hade. Oavsett om det handlar om familj, släkt eller vänner, har de lämnat detta bakom sig och gett sig av på den långa resan mot ett nytt land, som de flesta enbart har en luddig kunskap om. I vissa fall vet de inte ens vilket land de är på väg mot. Klart är att ytterst få har vetskap om vad som väntar dem i det nya landet, om de ska få stanna eller hur tillvaron kommer att se ut. Än mindre har de kunskap om hur samhället i det nya landet fungerar.

Att de, som kommer på egen hand, utan sällskap av någon vuxen och utan någon välkänd som tar emot dem, snabbt tas omhand, är av allra högsta vikt. Här är forskningen entydig: ett socialt sammanhang, där ungdomen möts av vuxna som bryr sig om hur man mår och hur man har det - men också ett socialt sammanhang där man får träffa andra i samma ålder VAD VET VI OM ENSAMKOMMANDE BARN OCH UNGA IDAG? 1 7

och får lov att vara barn eller ungdom - är A och O för att man ska komma in i samhället och få en så fungerande vardag som möjligt. Att inget från och med nu kommer att vara sig likt i ungdomens liv, är man smärtsamt medvetet om. Då är det viktigt att ha en fungerande beredskap, att det finns ett nätverk som tar in hen i någon form av vardag: vuxna som finns där och skapar en relation och som man kan knyta an till. Dessa måste vara uppriktigt intresserade av vad man har varit med om, ha kunskap om den kultur som man kommer ifrån eller vara nyfikna och fråga, samtidigt som de kan berätta för och prata med ungdomen om vad som förväntas av hen och vad som kan komma att ske inom den närmaste framtiden.

Som vuxen ställs man här inför många svårigheter. Att möta en ung person som kanske har svåra upplevelser bakom sig och som kan befinna sig i kris och hamnat i en osäker situation är svårt och omskakande. Ändå får man inte tappa fattningen själv; man behöver behålla lugnet, och samtidigt som man visar att man är ”på hens sida” får man inte låta sig ryckas med, eftersom det i sig kan skrämma upp ungdomen. En av de första, praktiska svårigheterna, är problemet med kommunikation. En tolk är så gott som alltid nödvändig för att de viktiga samtalen ska kunna äga rum. Tolken måste vara införstådd med vad samtalen ska gå ut på och ha stor erfarenhet av tolkuppdrag.

Tolken bör också informeras om vikten av att översätta åt bägge håll så korrekt som möjligt och av att undvika att dra egna slutsatser utifrån vad som sägs. Genom att man använder en tolk, kan barnet fokusera på det viktiga och slipper hoppa över detaljer på grund av att språket inte räcker till.

Minnesexperiment som har utförts visar att viktiga detaljer lätt utelämnas om man kommunicerar på ett främmande språk, eftersom översättningen sker automatiskt i hjärnan och att den 1 8 KAPITEL 1

då fokuserar på det istället för att genomföra den ursprungliga uppgiften, alltså att återge ett skeende. Om samtalet genomförs med hjälp av en tolk blir det mer nyanserat, något som krävs för att man ska lära känna varandra men också framför allt för att man ska få en uppfattning om vad ungdomen har för bakgrund och hur hen mår idag. Ska du som vuxen kunna hjälpa ungdomen in i en fungerande vardag behöver du veta så mycket det går om barnet och barnets tidigare upplevelser.

Tolken behöver alltså vara förberedd. Du behöver informera tolken om vad uppdraget går ut på och se till att tolken till exempel är medveten om översättningen av det så kallade ”lidandespråket”, olika kulturers sätt att uttrycka psykisk smärta.

Om MI-metoden används behöver samtalsledaren informera tolken i korthet om vad den går ut på. Tolken bör vara yrkesverksam och inte en närstående.

Förmodligen har ungdomen inte tidigare kommunicerat med hjälp av tolk, och att då få en främmande vuxen i rummet som förmedlar vad som sägs kan vara mycket förvirrande. Därför ska ungdomen också informeras om hur samtalet kommer att gå till och om vad tolkens uppgift är. Barnet ska även ha klart för sig vad din uppgift är och att det är dig barnet kommunicerar med, även om det görs genom tolken. Be även tolken att översätta den kulturspecifika icke-verbala kommunikationen och att översätta rakt och exakt. Allt som sägs ska översättas och tolken måste börja med att berätta för barnet att hen har tystnadsplikt. En av dina uppgifter är att, förutom att skapa en trygg relation med ungdomen, ta reda på så mycket som möjligt om hens bakgrund. I själva verket är det faktum att du blir införstådd med hens specifika bakgrund en förutsättning för att ni ska kunna skapa en så bra relation som möjligt. Du behöver också ha bakgrundskunskap om hur hens hemland VAD VET VI OM ENSAMKOMMANDE BARN OCH UNGA IDAG? 1 9

fungerar eller så ska du kunna fråga om hur barnet tänker och resonerar om detta. Det finns många pusselbitar att hämta hem, och därför behöver du läsa på. Det kan handla om kvinnosyn, om auktoritet, om huruvida man ser någon i ögonen eller inte.

Genom att ha kunskap om kulturen i det sammanhang där barnet vuxit upp, får du lättare förståelse för varför barnet tänker och agerar som det gör. Men kom ihåg att du kan ta in i samtalet att du inte kan så mycket om hens kultur och komma överens om att ni kan fråga varandra när något verkar konstigt.

Ungdomen frågar om den svenska kulturen och du om personens kultur. Detta är mycket bättre än att man tror sig kunna veta hur det ”är” i ett visst land eller i en viss kultur. Risken är då att man utgår ifrån massor av förutfattade meningar som inte alltid stämmer. Alla kvinnor som kommer från patriarkala kulturer är till exempel inte förtryckta av sina familjer. Därför är det otroligt viktigt att man frågar hur det är eller har varit för personen. Kanske är det som du tolkar som oartighet och nonchalans – att ungdomen inte tar i hand eller tittar dig i ögonen när ni pratar med varandra – i själva verket ett tecken på artighet och på att hen ser dig som en auktoritet och så vidare.

I vissa kulturer är det också vanligt att ”förhandla” och att tänka mycket strategiskt när man berättar om ett skeende. Det kan medföra att man automatiskt hamnar i förhandlingslägen.

Barnet har i ryggmärgen att pruta och förhandla och hamnar alltså direkt i olika försök till förhandling.

Sanningen kontra tillit ett svårt dilemma för den ensamkommande. Det är viktigt att hela tiden ha i bakhuvudet att de ensamkommande som kommer hit till Sverige förmodligen inte kan berätta hela sanningen; lägg märke till: de kan inte det. Varför? Tänk dig att du själv är i en situation där dina närstående har satsat mycket pengar på att få hit dig, och du 2 0 KAPITEL 1

blivit tillsagd att berätta en viss historia när du kommer fram till det nya landet. Du är bara ett barn eller ung vuxen. Historian ska, enligt de närstående och kanske även enligt människosmugglaren, fungera som täckmantel, vilket gör att man inte vågar avvika från den historien. Hela familjens framtid beror på att du får uppehållstillstånd. Detta kan bli ett stort problem och man kan känna sig enormt stressad och hamna i en lojalitetskonflikt. Man vill göra det rätta men hamnar mitt emellan de närståendes önskan och förhållandena i det nya landet och personer som förväntar sig tillitsfulla samtal. Med allt detta i åtanke kan det vara lättare att förstå ungdomens till synes obegripliga beteenden, reaktioner och behov. Kanske borde man acceptera att det inte alltid är möjligt att få hela bilden av ungdomens situation och bakgrund. I sådana fall tycker jag att det kan räcka med att börja med att ha ett tillräckligt bra samarbete, vilket ibland kan komma att utvecklats i tillit och förtroende men ibland inte.

Trauma och svåra situationer Många barn har en traumatisk och skrämmande period bakom sig, såväl innan de flydde som under själva flykten, men inte alla. Att något har varit skrämmande innebär inte att det har varit traumatiskt. Att landa i ett helt nytt sammanhang är förvirrande och stressande, men samtidigt man har olika styrkor som många gånger bidrar till att man kan gå vidare. Inte alla som har varit i mycket svåra situationer behöver prata om det. Forskningen har visat att det som egentligen har större betydelse är socialt stöd och närheten till andra. Barnet har kanske upplevt många obehagliga, omskakande och skrämmande upplevelser men att ha tagit sig igenom och överlevt VAD VET VI OM ENSAMKOMMANDE BARN OCH UNGA IDAG? 2 1

Den här boken beskriver praktiskt MI, dessa situationer kan också vara en hur källasamtalsmetoden till styrka. Vi fokusemotiverande samtal, ochpåGRIT, somoch handlar omför betydelsen av rar alldeles för mycket det svåra alldeles lite på deras uthållighet, användasDen i samtal med ensamkommande. styrkor ochkan kampvilja. kunskap som oftast förmedlas om trauma är många gånger onyanserad och inte förankrad i aktuell forskning.

Jag rekommenderar starkt man läser Boken fokuserar på motivation och vikten av attattförstärka bokenoch Krisstöd vid olyckor, och svåra händelser:och att hopp uthållighet under katastrofer asylprocessens påfrestningar stärka människors motståndskraft.

Författarna är Hedrenius vid den kris som ett avslag innebär. Upplägget är korta teoretiska och Johansson, 2013. introduktioner, fallsituationer och dialoger, som demonstrerar När hen väl anländer till sitt nya land är det lätt att tro att hur MI och GRIT kan användas. På Liria Ortiz Youtube kanal ungdomen kan andas ut. Kanske är det också det som barnet finns bland annat filmer som visar MI- och GRIT-samtal med förmåtts att tro genom sin familj eller smugglaren. Men nu ensamkommande och hur MI kan användas med tolk. väntar istället en ny, oviss och pressande tid: asyltiden. Nu tvingas barnet ange asylskäl och känner sig pressad av familLiria är leg. psykolog, handledare, specialist jen iOrtiz hemlandet.

Att inte fåpsykoterapeut, stanna, att återvända hem är ett i misslyckande. klinisk psykologi och utbildare i MI (MINT).

Hon har mycket vunnit Familjen har förmodligen också satsat pengar sitt barn. Eftersom kanflera dra ut på tiden det StorapåPsykologpriset 2017.asylprocessen Liria har skrivit böcker om kan det blisom somman att leva Barnet eller kan motivation hittari limbo. på Adlibris ochvarken Bokus.vågar Hon är skribent sig till ro ochiförsöka anpassa sig. motivation, förändring i slå Dagens Nyheter frågor om relationer, och självhjälp, och medverkar som psykologisk rådgivare på Psykologförbundets Psykologiguiden.

Psykologiska hemsida mekanismer under

asylprocessen

Hennes hemsida är: www.liriaortiz.com En rad psykologiska mekanismer har en tendens att träda fram E-mail: liria.ortiz@gmail.com under asylprocessen, även om det naturligtvis är individuellt: känslan av maktlöshet – man kan känna sig utlämnad åt andras godtycklighet - oro inför framtiden, för sin situation och för sin familj. Sannolikt känner man sorg efter det man har förlorat (sitt hem, sin familj, sina vänner, sina framtidsdrömmar i hemlandet), men också inför det man riskerar att förlora om man inte får stanna. Dessa ungdomar har ofta fått med sig storslagna beskrivningar av hur tillvaron i Sverige kommer att 2 2 KAPITEL 1