Arbetsmiljö – handbok för chefer och skyddsombud by Daniel Åberg

Georg Frick

Arbetsmiljö

– handbok för chefer och skyddsombud arbetsmiljö – handbok

för chefer och skyddsombud

Georg Frick

arbetsmiljö – handbok för chefer och skyddsombud

FRICK PUBLISHING, 2018

Arbetsmiljö – handbok för chefer och skyddsombud ISBN 978-91-981-238-8-3 © 2018 Frick Publishing Redaktör: Annika Abrahamsson Grafisk form: Daniel Åberg/Åbergs stilus et forma Omslag: Daniel Åberg/Åbergs stilus et forma Omslagsbilder: g-stockstudio‘s och Stock-Asso‘s/ShutterStock Upplaga 1 Tryck Publit 2018 Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. www.frickpublishing.com info@frickpublishing.com Frick Publishing AB Box 1343 181 25 Lidingö Tfn + 46 8 636 25 10 Fax + 46 8 636 25 99

Inne hå l l F ö r ko r t nin g a r . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7

Returnering ................................... 31 Ansvar – flera aktörer ..................... 33

F ö r o r d o c h av g r ä n s nin g . . . . . . 9 T vå b e r ät t e l s e r . . . . . . . . . . . . . . . . . 11 Tisdag klockan 08:22 .................... 11 Ryggont och håravfall .................... 12 Att reflektera över .......................... 13

S n a b b v e r s i o n . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14 A r b e t s mil j ö s y s t e me t . . . . . . . . . 18 Anställningsavtal eller motsvarande relation ..................... 18 Lokalt kollektivavtal .......................... 19 Centralt kollektivavtal ........................ 19

Arbetsmiljöverkets författningssamling ........................ 20 Förordning .................................... 20 Svensk lag ...................................... 20 EU-direktiv ................................... 21

Va d ä r a r b e t s mil j ö ? . . . . . . . . . . 2 3 A r b e t s mil j ö a n s va r . . ........... 2 8 Medarbetaransvar .......................... 29 Fördelning av arbetsmiljöuppgifter . 30 Fördelning sker uppifrån ..................... 30

Arbetsmiljöansvar för elever (undantag för barn i förskolan och elever i fritidshemmet) .................................. 35 Arbetsmiljöansvar för ensamföretagare utan anställda .................................. 35 Arbetsmiljöansvar vid byggprojektering . 35 Arbetsmiljöansvar för den som tillverkar, importerar, överlåter eller upplåter en maskin, ett redskap, skyddsutrustning annan teknisk utrustning eller ett ämne . 36 Arbetsmiljöansvar för den som överlåter eller upplåter en förpackad produkt ...... 36 Arbetsmiljöansvar för den som installerar teknisk anordning .............................. 36 Arbetsmiljöansvar för inhyrd och uthyrd arbetskraft ....................................... 37 Arbetsmiljöansvar för hyresvärdar eller andra som råder över ett arbetsställe ....... 38 Arbetsmiljöansvar för entreprenör ......... 39 Arbetsmiljöansvar för konsult eller hantverkare ...................................... 40 Arbetsmiljöansvar vid samordning ......... 41

Mind e r å r i g a ....................... 4 4 S a m v e r k a n – a r b e t s g i va r e o c h a r b e t s ta g a r e .. ............ 4 6 Medarbetarsamtal .......................... 47 Arbetsplatsträff och/eller personalmöte ................................. 49

S a m v e r k a n – a r b e t s g i va r e o c h s k y d d s o mb ud . . . . . . . . . . . . . . . 52

O r g a ni s at o r i s k o c h s o c i a l a r b e t s mil j ö ( A F S 2 015: 4 ) .... 83

Vem utser skyddsombud? .............. 54

Definitioner ................................... 84

Skyddsområde ............................... 57

Krav på systematik ........................ 85

Huvudskyddsombud ..................... 60

Krav på kunskaper ......................... 86

Regionalt skyddsombud ................ 60

Krav på mål ................................... 86

Skyddsombudets rättsliga ställning .61

Arbetsbelastning ............................ 86

Underrättad om viktiga förändringar ..... 61

Arbetstid ....................................... 87

Rätt till ledighet ................................ 61

Kränkande särbehandling .............. 88

Läsa handlingar ................................ 62 Begära beslut från Arbetsmiljöverket ...... 62 Stoppa arbetet ................................... 63

Elevskyddsombud ......................... 65 Studerandeskyddsombud ............... 65 Tystnadsplikt och sekretess ............ 66 Skyddsombud och diskrimineringslagen ...................... 67

Samverkan i s k y d d s ko mmi t t é . . . . . . . . . . . . . . . . . 70 S y s t e m at i s k t a r b e t smil j ö a r b e t e ( A F S 2 0 01:1) .. . . . 73

A r b e t s l i v s inr ik ta d r e h a b il i t e r in g o c h a r b e t s a npa s s nin g ( A F S 19 9 4 :1) . . ...................... 91 Att förebygga sjukfrånvaro ............. 92 Sjukfrånvaro och sjuklön från arbetsgivaren ................................. 94 Plan för återgång till arbete ............ 96 Fortsatt sjukfrånvaro – sjukpenning från Försäkringskassan ................... 98 Kartläggning av rehabiliteringsbehov..................... 100 Plan för återgång i arbete .................. 100

Undersökning och riskbedömning . 75

Arbetsträning ...................................103

Vardagsrisker .................................... 76

Arbetstagarens ansvar i samband med arbetslivsinriktad rehabilitering ............................... 103

Riskfyllda arbetssituationer .................. 76 Ändringar i verksamheten ................... 77 Om någon drabbas… ......................... 78 Kort om skyddsrond ........................... 78

F ö r e ta g s h ä l s o vå r d ...........105

Åtgärd och kontroll ....................... 80 Uppgiftsfördelning ............................. 80 Arbetsmiljöpolicy ............................... 80

Årlig uppföljning ........................... 81 Krav på dokumentation ................. 81

A nm ä l a n o m a r b e t s s k a d a o c h t il l b u d ...................... 10 8

T il l s y n o c h på f ö l jd e r . . . . . . . 115

B il a g o r .............................. 147

Inspektionsmeddelande ............... 116

BILAGA 1 – Arbetsmiljöverkets regelstruktur ................................ 148

Föreläggande ............................... 116 Förbud ........................................ 118 Straffsanktionerad bestämmelse..... 118 Arbetsmiljöbrott .......................... 120 Företagsbot ..................................... 120

BILAGA 2 – Fördelning av arbetsmiljöuppgifter..................... 150 BILAGA 3 – Returnering av arbetsmiljöuppgifter .................... 151

Böter eller fängelse - straffansvar.......... 121

BILAGA 4 - Arbetsmiljölag (1977:1160) ................................ 152

A r b e t s t id s l a g e n i ko r t he t 125

BILAGA 5 - Arbetsanpassning och rehabilitering (AFS 1994:1) ..... 173

A nn a n a n g r ä n s a nd e l a g s t if t nin g . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13 0 Socialförsäkringsbalken ................ 130 Brottsbalken ................................ 131 Miljöbalken ................................. 131 Lag om anställningsskydd ............ 131 Lag om medbestämmande i arbetslivet .................................... 131 Lag om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen ............. 132 Sjuklönelagen .............................. 132 Diskrimineringslagen .................. 132

F r å g o r o c h s va r . . . . . . . . . . . . . . . 13 6 T il l s i s t . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 145

BILAGA 6 - Systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1) .... 175 BILAGA 7 – Organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4) .... 179 BILAGA 8 – Utdrag ur Brottsbalken (1962:700) ............. 185

S a ko r d s r e g i s t e r .............. 18 6 T id i g a r e u t g i v n a b ö c k e r av G e o r g F r i c k ...................19 4 K Ä L L F Ö R T E C K NIN G ................ 195

Förkortningar AD Arbetsdomstolen AFS

Arbetsmiljöverkets författningssamling

AMF Arbetsmiljöförordningen AML Arbetsmiljölagen ATL Arbetstidslagen BrB Brottsbalken DiskrL Diskrimineringslagen DO Diskrimineringsombudsmannen FML

Lag om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen

LAS

Lag om anställningsskydd

LO Landsorganisationen LARA

Lag om rättegång i arbetstvister

MBL

Lag om medbestämmande i arbetslivet

OSA

Organisatorisk och social arbetsmiljö

PTK Privattjänstemannakartellen RF Regeringsformen SAF

Svenska arbetsgivarföreningen

SAM

Systematiskt arbetsmiljöarbete

SB Socialförsäkringsbalken SjukL Sjuklönelagen TFA

Trygghetsförsäkring vid arbetsskada 8

Förord och avgränsning Varför en bok om arbetsmiljö? Arbetsmiljö är sannolikt ett av de mest väldokumenterade områdena inom arbetslivet. Exempelvis finns det mycket (och i många avseende bra) dokumentation på Arbetsmiljöverkets hemsida som kan vara till stor hjälp, både för chefer och skyddsombud. Utöver detta finns det ofta mycket dokumentation att ta del av via olika intresseorganisationer och företag som är verksamma inom arbetsmiljöområdet. Eftersom det finns så mycket dokumentation kan det ofta vara svårt att få en samlad, och inte allt för komplicerad bild av vad som gäller. Jag har under många år saknat en praktisk handbok i arbetsmiljö som kan utgöra ett stöd för chefer och skyddsombud. Därför har jag valt att skriva denna bok. Boken fokuserar huvudsakligen på de vardagliga, praktiska arbetsmiljörättsliga frågorna som uppkommer för chefer och skyddsombud. Boken gör inte anspråk på att täcka in hela det arbetsmiljömässiga området, exempelvis berörs inte arbetsmiljöfrågor som är kopplade till fartyg och fartygsarbete. Inom arbetsmiljörätten finns det många förskrifter från Arbetsmiljöverkets författningssamling (AFS). Många av dessa föreskrifter är branschanpassade och därför har jag valt att i denna bok endast referera till tre centrala och generella förskrifter; Arbetsanpassning och rehabili9

tering (AFS 1994:1), Systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1) samt Organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4). Boken innehåller också en kort genomgång av angränsande lagstiftning. I många arbetsmiljömässiga frågor (och även arbetsrättsliga) blir ofta det inledande svaret: ”att det beror på…”Det kan för många frågeställare upplevas som en osäkerhet och okunnighet. Men det förhåller sig tvärtom. Genom att förstå komplexiteten så blir detta ofta det första svaret. Självklart ska det inte stanna vid detta men eftersom alla situationer (eller de flesta…) är unika måste de bedömas därefter. Jag hoppas att denna bok kan ge läsaren praktiskt stöd i detta arbete. Tack till Ulla Kylhed Reuterdahl, arbetsmiljökonsult och kollega som har faktagranskat boken och gett värdefulla synpunkter på både innehåll och struktur. Jag vill tacka alla de chefer och skyddsombud som jag har träffat under många år i mitt arbete med rådgivning och utbildning. Det är via era erfarenheter, frågor och funderingar som jag fått grunden till att skriva denna bok. Och som i samband med mina andra böckers tillkomst vill jag också rikta ett särskilt stort tack till min hustru Anneli, HR-konsult som genom sitt konstruktiva och kritiska förhållningssätt är mitt ständiga bollplank och inspirationskälla. Georg Frick Lidingö, april 2018 Hemsida: www.georgfrick.com Blogg: www.georgfrick.wordpress.com Facebook: www.facebook.com/georg.frick.1

Två berättelser Tisdag klockan 08:22 Amanda försöker sparka sig fri men benen reagerar inte på hjärnans impulser. Dessutom börjar det göra mer och mer ont. Hon ser sig omkring efter hjälp men runt om henne finns det bara lastpallar och trasiga kartonger. I den högra gången mellan lagerhylla 12 och 14 ligger Amanda svårt skadad eftersom lagerpallen med bokhyllor har rasat och landat på Amandas ben. I raset drogs även flera andra lagerpallar med. Amanda kraftsamlar och skriker på hjälp. Det verkar som om det tar långt tid innan arbetskamraterna hör hennes skrik. Det skriks ganska ofta på denna arbetsplats. Dels för att överrösta allt buller från lossningen på lastkajen och dels för att det är en sedan länge gällande jargong. Darek är först på plats och försöker hjälpa Amanda men han konstaterar att det är säkrast att sjukvårdare tar hand om detta så att Amanda inte riskerar att drabbas av fler skador. Ambulans och polis är tillkallade via SOS Alarm och är på väg. Lagerchefen känner sig som vanligt sönderstressad av alla omöjliga deadlines som ska hållas och nu händer även detta. Hur svårt ska det vara för lagerpersonalen att följa de instruktioner som gäller, allt står i personalhandboken! Och även om inte alla kan svenska så får man väl fråga om tolkningshjälp från någon arbetskamrat om det behövs. Det mesta är ju ändå ”sunt förnuft”. Lagerchefen är just tillbaka efter ett 11

halvårs sjukskrivning för utmattningsdepression och bör enligt läkaren inte utsätta sig för stress. Det sista året har arbetstempot på företaget varit högt. Företaget tyngs av dålig ekonomi och den nya VD:n, Yvonne, har i uppgift att få ordning på ekonomin. Hon har inte tid och möjlighet att kontrollera och följa upp hur det är ställt med arbetsmiljön på företaget. De företagsekonomiska utmaningarna tar all hennes tid. Dessutom är hon övertygad om att ett företag ska styras med ett modernt ledarskap där hon delegerar så mycket ansvar hon kan och framförallt så litar hon på att alla gör det de ska utan att krångla till det med onödig administration. Johannes är sedan många år tillbaka vald till skyddsombud eftersom det inte är någon annan som är intresserad av uppdraget har Johannes ställt upp. Men egentligen har han inte tid eller intresse av detta uppdrag.

Ryggont och håravfall På kommunens ekonomiavdelning är det ofta högt tempo. Många deadlines som ska hållas. Avdelningens nya chef, Yngve Forskvist har stora visioner om hur en modern ekonomiavdelning ska organiseras. Han brukar ofta säga till personalen att avdelningen måste ligga i framkant, dock är det oklart vad han egentligen menar med detta? Yngve ser sig själv som en modern chef med ett modernt ledarskap. Arbetstagarna upplever däremot att Yngves ledarstil är allt annat än modern. Yngve ”spelar ut arbetstagarna mot varandra”. Han letar ofta upp en eller flera syndabockar på avdelningen. Arbetstagarna har vid flera tillfällen försökt påtala detta för Yngve men han slår ifrån sig och blir aggressiv. Det händer allt oftare att någon eller några arbetstagare får offentliga utskällningar inför övriga arbetstagare. Enligt Yngve är detta ett bra sätt att agera öppet och transparent. 12

Yngve blir allt mer manipulativ i sitt ledarskap. Kombinationen av högt arbetstempo och en alltmer otrygg tillvaro på jobbet (arbetstagarna vet inte när Yngve ska få nästa vredesutbrott) drabbar framförallt Katarina och Bob. Båda två har fått koncentrationsoch sömnproblem samt ständig ryggvärk. Katarina har dessutom drabbats av håravfall.

Att reflektera över Detta är två fiktiva berättelser. Det kan inte uteslutas att något liknande har hänt. Eller kommer att hända i verkligheten. Reflektera gärna över berättelserna innan du läser vidare i denna bok. • Vilka arbetsmiljömässiga risker och fel finns det här? • Vem är ansvarig för det inträffade? • Skulle situationerna kunna undvikas, i så fall hur?

Snabbversion Arbetsmiljösystemet är ett komplext system som innehåller många lagar, förordningar, föreskrifter, kollektivavtal både på central och lokal nivå. Det kan enklast beskrivas som en pyramid uppdelad i 5, 6 eller 7 nivåer (beroende på om verksamheten omfattas av kollektivavtal eller inte). Arbetsmiljön på en arbetsplats är helhetsbilden av hur teknik, arbetsinnehåll och arbetsorganisation påverkar arbetstagarna i fysisk, psykisk och social bemärkelse. Det sker ofta en förväxling mellan arbetsmiljöansvar och straffansvar. Arbetsmiljöansvar och straffansvar utkrävs enligt två helt olika regelsystem. Arbetsmiljöansvaret framgår av Arbetsmiljölagen (AML) och det är fråga om insatser som arbetsgivaren är skyldig att genomföra för att förebygga att arbetstagare drabbas av ohälsa eller olycksfall. Om arbetsgivaren inte lever upp till sitt ansvar kan Arbetsmiljöverket besluta om föreläggande eller förbud, med eller utan vite, mot arbetsgivaren. Ett sådant beslut kan överklagas och i slutändan avgöras av domstol. Om Arbetsmiljöverket misstänker att någon har begått ett arbetsmiljöbrott görs en åtalsanmälan till Riksenheten för miljö- och arbetsmiljöbrott. Dock behöver inte anmälan alltid gå via Arbetsmiljöverket. Även enskild arbetsgivare eller enskilt skyddsombud kan själva anmäla till Riksenheten för miljö- och arbetsmiljöbrott. Det är sedan åklagare och polis som ska utreda om ett arbetsmiljöbrott enligt Brottsbalken (BrB) har begåtts eller inte. Det är domstolen som avgör om det föreligger ett arbetsmiljöbrott och var straffansvaret i sådant fall ska placeras. 14

Utvecklingen i arbetslivet har gått mot mer tillfälliga arbetsförhållanden, nya anställnings- och arbetsformer har delvis uppkommit och därför kan det uppstå gränsfall då det kan vara svårt att avgöra vem som är arbetsgivare. Det kan även finnas andra aktörer än arbetsgivare som kan bli aktuella i ansvarsfrågan. Arbetsmiljörätten skiljer sig från arbetsrätten vad gäller anställningsavtalets betydelse och omfattar en större krets. En av grundtankarna i arbetsmiljölagstiftningen är att arbetsgivare och arbetstagare ska samverka. Det är en förutsättning för en god arbetsmiljö. Tyngdpunkten i arbetsmiljöarbetet ska därför vara inriktad på lokalt samarbete. Lagstiftningen ställer krav på att arbetsgivaren ska förebygga ohälsa och olycksfall. Skyddsombudets uppdrag är att vaka över arbetsmiljön och på förekommen anledning påtala missförhållanden. Ett skyddsombud ska i första hand inte driva individfall utan ska se till att arbetsgivaren arbetar aktivt med sin arbetsmiljö. Skyddsombudsuppdraget ska ej heller förväxlas med det ”vanliga fackliga” uppdraget utan det gäller i förhållande till arbetsmiljön inom skyddsombudets skyddsområde och därmed för alla arbetstagare oavsett om de är medlemmar i en facklig organisation eller inte. Det ska finnas skyddsombud (kan även benämnas arbetsmiljöombud) på ett arbetsställe om det finns minst fem arbetstagare. På arbetsställen med mindre än fem arbetstagare kan man, om det behövs, utse skyddsombud. Om det finns minst femtio anställda på ett arbetsställe eller om de anställda begär det ska det finnas en skyddskommitté. En skyddskommitté är partssammansatt av arbetsgivare och de anställda. Föreskriften Systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1) utvecklar och preciserar hur arbetsgivaren ska göra för att uppfylla sitt arbetsmiljöansvar. Risker ska åtgärdas innan någon drabbas. Det ska det finnas en arbetsmiljöpolicy som beskriver hur arbetsförhållanden i verksamheten 15

ska vara för att ohälsa och olycksfall i arbetet ska förbyggas och en tillfredsställande arbetsmiljö uppnås. Huvudmomenten i det systematiska arbetsmiljöarbetet är • undersökning och riskbedömning • åtgärd och kontroll. Föreskriften Organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4) preciserar de områden som särskilt ska uppmärksammas i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Genom att arbeta med systematiskt arbetsmiljöarbete ska arbetsgivaren ha koll på den organisatoriska och sociala arbetsmiljön och kunna förebygga risker. Arbetsgivaren måste informera sig om och bedöma exempelvis arbetsinnehållet, vilka resurser som behövs, om resurserna är tillräckliga eller om det förekommer allvarliga konflikter. I korthet tar föreskriften upp tre områden: • arbetsbelastning • arbetstidkränkande • särbehandling. Arbetsgivaren har ett rehabiliteringsansvar för arbetstagarna och ska tillse att det på ett lämpligt sätt finns en organiserad arbetsanpassningsoch rehabiliteringsverksamhet. Arbetsgivaren har också ett ansvar att vid behov genomföra arbetsanpassning. Det är skillnad på rehabilitering och arbetsanpassning men i praktiken kan dessa begrepp gå in i varandra. Arbetslivsinriktad rehabilitering syftar till att med olika insatser få tillbaka en arbetstagare i arbete igen. Arbetsanpassning syftar till att förändra arbetstagarens arbetssituation efter de särskilda förutsättningar som arbetstagaren har.

Om det inträffar en allvarlig personskada, dödsfall eller tillbud som innebär allvarlig fara för liv eller hälsa ska arbetsgivaren omgående anmäla detta till Arbetsmiljöverket och/eller Försäkringskassan. Det är arbetsmiljöverket som utövar tillsyn och kontrollerar att arbetsgivaren följer arbetsmiljölagstiftningen. Det finns olika konsekvenser som kan bli aktuella när en arbetsgivare inte uppfyller arbetsmiljöansvaret: • vite • skadestånd • sanktionsavgifter • företagsbot • böter eller fängelse (straffansvar).

Arbetsmiljösystemet Arbetsmiljösystemet är ett komplext system som innehåller många lagar, förordningar, föreskrifter, kollektivavtal både på central och lokal nivå. Det kan enklast beskrivas som en pyramid uppdelad i 5, 6 eller 7 nivåer (beroende på om verksamheten omfattas av kollektivavtal eller inte).

Anställningsavtal eller motsvarande relation

Lokala kollektivavtal

Centrala kollektivavtal

Arbetsmiljöverkets författningssamling

Förordning

Svensk lag

6 7

EU-direktiv

Figur 1, arbetsmiljösystemets nivåer

Anställningsavtal eller motsvarande relation Den översta nivån i pyramiden representerar det enskilda anställningsavtalet som tecknas mellan arbetsgivaren och den anställde. Men arbets18

miljörätten gäller också i tillämpliga delar även för en rad olika grupper, inte bara de som är anställda. Läs mer om andra grupper under rubriken ”Ansvar – flera aktörer” längre fram i boken.

Lokalt kollektivavtal För att komplettera det centrala kollektivavtalet (se nedan) kan en verksamhet teckna lokalt kollektivavtal med en lokal facklig organisation (klubb, avdelning eller motsvarande). Ett lokalt kollektivavtal innehåller en mer detaljerad reglering än det centrala kollektivavtalet och kan exempelvis innebär att arbetsmiljölagens regler om skyddskommitté har ersatts med en samverkansgrupp.

Centralt kollektivavtal Avtal på denna nivå tecknas av de centrala arbetsgivarorganisationerna och de centrala fackliga organisationerna. Ett kollektivavtal (både på central och lokal nivå) måste vara skriftligt för att gälla. Kollektivavtalet bygger vidare på lagstiftningens miniregler och syftar till att ge arbetstagare bättre skydd och villkor. Ett kollektivavtal har normerande verkan. Det innebär att arbetsgivaren ska tillämpa reglerna i ett kollektivavtal även för oorganiserade arbetstagare (ej fackligt anslutna). För arbetsgivare som inte är medlemmar i en arbetsgivarorganisation finns möjlighet att teckna hängavtal. Detta innebär att den enskilda arbetsgivaren tecknar avtal med den fackliga organisationen och så att säga hänger på det centrala kollektivavtalet. Exempel på centrala kollektivavtal inom arbetsmiljöområdet är: • Privat sektor Arbetsmiljöavtal (Svensk Handel – Handelsanställdas förbund, Unionen). • Kommun och landsting Avtal om samverkan och arbetsmiljö. 19

• Stat Arbetsmiljö Ramavtal om samverkan för framtiden.

– handbok för chefer och skyddsombud. Varför en bok om arbetsmiljö? Arbetsmiljöverkets författningssamling

Arbetsmiljöverket har i uppdrag regeringen att mer i detalj bestämma Arbetsmiljö är sannolikt ett av deavmest väldokumenterade områdena vad arbetslivet. som gäller för arbetsmiljön. därför ut föreinom Exempelvis finns Arbetsmiljöverket det mycket (och iger många avseende bra) dokumentation på Arbetsmiljöverkets hemsida som som kan vara tillav skrifter, Arbetsmiljöverkets författningssamling (AFS) består stor hjälp, både för chefer och skyddsombud. Utöver detta finns det olika föreskrifter. I dag har Arbetsmiljöverket 72 olika författningar i ofta sin mycket dokumentation att ta del av via olika intresseorganisationer och författningssamling (se regelstruktur i bilaga 1). Föreskrifterna går att företag som är verksamma inom arbetsmiljöområdet. ladda ner från Arbetsmiljöverkets hemsida: www.av.se Vid det tidpunkten skrivandet av denna kan bok det pågår utredningsEftersom finns så för mycket dokumentation oftaettvara svårt att arbete inom Arbetsmiljöverket där målet är att dagens 72 olika författfå en samlad, och inte allt för komplicerad bild av vad som gäller. ningar i stället fördelas på 17 författningar. Det äroch i dagsläget dock Med denna bok i ska handen får läsaren en samlad inblick vägledning i vardagens oklart när arbetsmiljöfrågor. och om detta kommer att genomföras. Boken gör inte anspråk på att täcka in hela det arbetsmiljömässiga området. Boken fokuserar huvudsakligen på de vardagliga, praktiska Förordning arbetsmiljöfrågorna som uppkommer i arbetslivet.

Arbetsmiljöförordningen (AMF) kompletterar Arbetsmiljölagen (AML) och är innehåller bland och annat reglerhandbok om skyddsverksamhet ger ArbetsDetta en informativ lättläst för chefer och och skyddsombud och andra som äratt intresserade av att (AFS). veta mer om arbetsmiljöfrågor. miljöverket rätt ge ut föreskrifter Georg Frick är specialist på praktisk arbetsrätt och har mångårig erfarenhet som förhandlare, rådgivare och Han har skrivit flera böcker På denna nivå finns AMLarbetsgivarkonsult. och anger miniregler för tidigare arbetsmiljön. Lagen om arbetsrätt, lönesättning och medarbetarsamtal. anger bland annat att arbetsmiljön ska vara tillfredsställande och anpassas Bland annat Att hantera misskötsel – handbok för till varje arbetstagares fysiska och psykiska förutsättning. chefer, Arbetsrätt – handbok för chefer, Lönesamtal Inom arbetsmiljöområdet finns också Arbetstidslagen (ATL) som – handbok för chefer, Kränkning, diskriminering bland annat reglerar hur mycket man får arbeta. Lagenför innehåller också eller bara skitprat? Vägledning chefer och skyddsregler om jourtid, raster, ombud pauser,(tillsammans veckovila och Läs mer om meddygnsvila. Sofia Norberg).

Svensk lag

ATL under rubriken Arbetstidslagen i korthet. 20