Boken om barn - av pappor by Daniel Åberg

Cyril Jost och Nils Holmegaard Illustrationer av Pierre Wazem

BOKEN OM BARN -AV PAPPOR LÄTTLÄST OCH VETENSKAPLIG GUIDE TILL BARNETS TRE FÖRSTA ÅR

Akademius FÖRLAG

TACK Tack till alla föräldrar, alla som ännu inte har blivit föräldrar, mor- och farföräldrar, läkare, vårdpersonal, pedagoger, familj och vänner som med sina råd, uppmärksamma genomläsning, generositet och inspiration har gjort det möjligt för denna bok att bli till. Speciellt tack till de läkare som hjälpt till vid utformningen av den svenska utgåvan, samt till det schweiziska barnläkarförbundet som granskat och godkänt innehållet i bokens originalutgåva. Vi riktar även tack till Remo Largo som låter oss vidareanvända diagram baserade på longitudinella studier av tusentals barn under mer än sextio år.

OM DEN SVENSKA UTGÅVAN Alla teckningar och diagram i boken är identiska med de som ingår i originalutgåvan (L’essentiel sur les bébés, Schweiz). Anpassning har skett till svenska förhållanden, med bl.a. nyskrivna kapitel om vaccination och förskola samt integrering av riktlinjer från svenska myndigheter och forskare. Boken har även uppdaterats med nya rön.

REAKTIONER? FRÅGOR? Kom gärna med synpunkter på boken genom att skriva till info@akademius.se

Copyright © LEP Loisirs et Pédagogie SA, 2014 Le Mont-sur-Lausanne, Schweiz Utgiven efter överenskommelse med Loisirs et Pédagogie SA, 2018 Le Mont-sur-Lausanne, Schweiz Alla rättigheter reserverade Svensk utgåva © 2018 Akademius förlag Originalets titel: L’essentiel sur les bébés ISBN 978-91-639-4135-1 Originallayout: Marc Dubois, Lausanne Svensk inlaga och omslag: Daniel Åberg/Åbergs stilus et forma Tryckt 2018

BOKEN OM BARN – AV PAPPOR

LÄTTLÄST OCH VETENSKAPLIG GUIDE TILL BARNETS TRE FÖRSTA ÅR Författare: Cyril Jost Redaktör svensk utgåva: Nils Holmegaard Översättning och svensk anpassning: Birgitta Önnerfält Illustrationer: Pierre Wazem

ÄR DET ALTID DU SOM STIGER UPP OCH GER FÖRSTA FLASKAN?!?

NEJ, JAG ÄR SNARARE DEN SOM ÄR SÄMST PÅ ATT LÅTSAS SOVA …

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. KOST

Amning

Nappflaskor

Fast mat

Måltider

2. SÖMN

Sömnbehov

Nattsömn

Att sova på dagen

3. HYGIEN

Blöjor

Bada barnet

Att sluta med blöjor

4. SJUKDOMAR OCH VACCINATION

Förkylning, influensa, hosta, halsont, magsjuka

Öroninflammation, ögoninflammation

Barnsjukdomar

Vaccination

5. BARNETS UTVECKLING

Barnets gråt

Tumme eller napp

Tänder

Gripförmåga, vända sig om, sitta

Att lära sig krypa

Att lära sig gå

Att lära sig prata

Barnets lek

102

Saker att göra tillsammans

108

Uppfostran

112

Rädsla, vredesutbrott, aggressivitet

116

6. FAMILJ OCH BARNOMSORG

Föräldrar

122

Syskon

126

Mor- och farföräldrar

128

Förskola

130

7. UT I VÄRLDEN

Kläder

136

Barnvagnar

140

Sätt att bära barnet

142

Resor

144

8. BILAGOR

151

Index

156

Användbara hemsidor, källor till diagram

160

FÖRFATTARE Cyril Jost har läst statsvetenskap, arbetat som journalist och varit chef för den ekonomiska redaktionen på tidningen l’Hebdo. Han har skrivit en av Schweiz mest populära läroböcker inom ekonomi och gjort beskrivningen av samhällsskick, kultur och historia på Schweiz officiella hemsida. Cyril ger numera ut populärvetenskapliga böcker om så skilda ämnen som historia, matematik och hälsa. Innan han skrev denna bok hade han bytt 3147 blöjor, gett 1842 nappflaskor och berättat Sagan om de tre små grisarna 469 gånger. SVENSK REDAKTÖR Nils Holmegaard har studerat internationell ekonomi och arbetar sedan 2008 med internationell idrottsförvaltning. Vid sidan av sin huvudsakliga karriärbana har han medförfattat boken Den kompletta guiden till högskoleprovet och startat förlaget Akademius med brodern Lukas. De internationella perspektiven i boken återspeglar treårige sonen Theodors situation. Han exponeras dagligen för fyra olika kulturer och språk. Därtill bidrar han med egna, nya ord, som t.ex. ”kackapoutt”, som betyder prutt. ILLUSTRATÖR Pierre Wazem är en schweizisk serieskapare och illustratör som ligger bakom runt 20 seriealbum och flera filmmanus. Hans teckningar syns regelbundet i den schweiziska pressen. I Sverige går några av hans titlar att köpa på engelska, däribland Snow Day och Retreat (2017) samt Koma (2016). Hans barn är särskilt förtjusta i teckningarna av pingviner. ÖVERSÄTTARE Birgitta Önnerfält är auktoriserad translator från spanska och franska till svenska och har översatt både skönlitteratur och fackböcker. Hon har undervisat vid Stockholms och Lunds universitet och har totalt över 30 års erfarenhet som lärare. Dessutom har hon arbetat som skådespelare. Birgitta har fyra barn och fick under arbetets gång sitt tolfte barnbarn! OM DIAGRAMMEN De diagram och tabeller som visas i boken kommer, om inte annat anges, från boken Babyjahre av Remo Largo. De grundar sig på longitudinella studier av tusentals barn under mer än sextio år vid Barnsjukhuset i Zürich (Schweiz) och fungerar idag som internationell referens inom barns utveckling. Detaljerade uppgifter om varje figur finns på sidan 160.

INLEDNING De som från den ena dagen till den andra ska bekanta sig med ett spädbarn som de har hela ansvaret för, ställs inför en myriad av små val. Dessa val gör att varje mamma och pappa så småningom får en egen identitet som förälder och en unik relation till sitt barn. En del förlitar sig på instinkt, sunt förnuft eller nära och kära som vägvisare. För andra kan böcker, tidningar eller specialiserade webbplatser fungera som stöd och referenser. Ibland kan det vara svårt att veta vad som är rätt: experter kan vara oense, det kommer hela tiden nya rön, och i en del frågor har olika generationer och kulturer helt enkelt olika förhållningssätt. Den här boken är resultatet av noggranna efterforskningar av skolor, moden och teorier för att erbjuda en klar och faktabaserad överblick inom skilda områden som är relevanta för småbarnsföräldrar. Boken har skrivits och illustrerats av pappor – kanske har det påverkat infallsvinkeln, men den vänder sig oavsett till alla blivande eller nyblivna föräldrar. Genom att hålla sig till det väsentliga är boken tänkt att fungera som ett enkelt och praktiskt referensverk för den som snabbt vill hitta precis och kontrollerad information. GULLIGULL KILLEKILL

HELLEDUDANE SÅ TÖÖÖT MAN KAN VARA

Sedan är det upp till var förälder att göra sina val, handla på sitt sätt, och uppleva det stora äventyret!

HUR SKA DET HÄR FORTSÄTTA?!

DEL 1

KOST

JAG TRODDE JAG SKULLE SPARA TID PÅ ATT ENGAGERA HONOM I KÖKET!!!

AMNING Bröstmjölk är spädbarnets naturliga föda. Mammor som inte kan eller vill amma sitt barn kan ge modersmjölksersättning.

ALLMÄNT OM AMNING

Bröstmjölk (modersmjölk) anses allmänt som den bästa näringen för en nyfödd p.g.a. dess antikroppar som skyddar mot infektioner. De allra flesta nyblivna mammor kan amma om de vill. Man kan få råd om amning på BB, från barnmorskan, på Barnavårdscentralen (BVC) och på amningsmottagningen. Barn till mammor som inte vill eller kan amma, kan få modersmjölksersättning (bröstmjölksersättning). Den är oftast baserad på komjölk och tack vare olika tillskott mycket lik vanlig bröstmjölk. Världshälsoorganisationen förespråkar uppfödning på enbart bröstmjölk fram till dess att barnet är sex månader gammalt. De flesta europeiska länder har liksom Sverige godtagit denna standard och lagt till möjligheten att progressivt införa vanlig mat från och med fyra månaders ålder. De officiella rekommendationerna har utvecklats under åren. Fram till 1980-talet förespråkade en del europeiska länder amning till och med tre månaders ålder, och att man därefter skulle börja ge fast föda. MAMMANS KOST UNDER AMNING

En ammande mamma kan äta all mat som ingår i en sund, varierad och välbalanserad diet. Officiellt avråds från intag av alkohol, men att dricka måttliga mängder innebär inga medicinska risker för barnet. Koffein från kaffe och te överförs i så liten mängd att det inte skadar barnet. Däremot bör en ammande mamma avstå från att röka eller röka så lite som möjligt. DEL 1 KOST

Kroppen tillverkar D-vitamin då den utsätts för solljus. Eftersom bröstmjölk innehåller relativt lite D-vitamin rekommenderas att barnet får tillskott av D-droppar redan från början. Barn till mammor som är veganer (och varken äter kött, ägg eller mjölkprodukter) behöver också andra tillskott, såsom vitamin B12. Om mamman är vegetarian behövs i regel inga extra tillskott om hon äter allsidigt.

Man hör ibland att salvia, persilja och mynta kan minska produktionen av bröstmjölk. Det finns dock inga vetenskapliga bevis för att ett måttligt intag av dessa örter skulle påverka mjölktillgången. Däremot kan vissa näringsämnen som mamman intar ge en annorlunda smak till mjölken. Om barnet vägrar att ta bröstet kan mamman prova att sluta att äta den misstänkta maten under en tid.

SKYNDA DIG HAN ÄR HUNGRIG!

VÄNTA! DET FATTAS FORTFARANDE LITE D-VITAMIN I MIN MJÖLK!

DEL 1 KOST

AMNING

PRAKTISKA TIPS

Man kan använda en manuell eller elektrisk bröstpump och spara mjölk för flaskmatning när mamman är borta. Bröstmjölk håller sig cirka fyra timmar i rumstemperatur, upp till en vecka i kylskåp och 6-12 månader i frys. Om man är osäker kan man smaka eller lukta på mjölken. Mjölken kan tinas i vattenbad. Mikrovågsugn rekommenderas inte eftersom värmen kan bli så hög att mjölkens näringsinnehåll försämras. Mjölken kan skikta sig och ändra färg när den värms. Det är normalt och betyder inte att den har surnat. MODERSMJÖLKSERSÄTTNING

Modersmjölksersättning ges oftast i pulverform och kan tillagas med vanligt kranvatten förutsatt att detta är rent och inte för mineralrikt. Man bör låta vattnet rinna tills det är kallt så att det inte kommer med koppar från ledningarna. När det gäller buteljerat vatten ska man undvika höga halter av mineraler som kan orsaka störningar i barnets ämnesomsättning. De första månaderna rekommenderar Världshälsoorganisationen att det vatten som används för tillagning av ersättning ska värmas till mer än 70 ° C för att undvika infektioner. Många anser idag att detta inte är nödvändigt i Sverige eftersom det kommunala kranvattnet är rent. Det händer dock i sällsynta fall att reningsverk felkopplas och skadliga bakterier kan spridas. Då går kommunen snabbt ut med varningar. Har man egen brunn kan man få hjälp av kommunen med att kolla vattenkvalitén.

En förberedd nappflaska med modersmjölksersättning kan förvaras i kylskåp i ett dygn. En nappflaska som inte är helt urdrucken bör inte sparas på grund av risken för bakterietillväxt.

På 1970-talet använde vissa tillverkare av torrmjölk för spädbarn aggressiv marknadsföring för att uppmuntra övergång från bröstmjölk till modersmjölksersättning redan vid 3-4 månaders ålder. Detta skedde även i fattiga länder där användning av orent vatten gav upphov till allvarliga hälsoproblem. Idag följer industrin Världshälsoorganisationens rekommendationer och skriver ”från och med sex månader” på förpackningarna.

DEL 1 KOST

AMNING

ANTAL MÅLTIDER OCH MÄNGD

Bebisar visar i regel när de är hungriga och får mat på begäran. För några decennier sedan rekommenderades ofta att barnet skulle få mat på bestämda tider redan från födseln. Denna filosofi har emellertid nästan försvunnit idag. Under de första veckorna är det vanligt att bebisen inte har någon definierad rytm. Det kan dröja 2-4 timmar mellan måltiderna. Så småningom brukar rytmen för måltider stabiliseras av sig själv. Stora variationer i den mängd bröstmjölk eller modersmjölksersättning som intas kan förekomma mellan barn som är lika gamla och väger lika mycket. Under de första månaderna vägs barnet rutinmässigt vid besök på BVC för att dokumentera tillväxtförloppet och kontrollera att barnet får i sig tillräckligt med näring (tillväxtkurvor finns på sid. 152-153). Svenska barn mäts och vägs upp till 5-6 års ålder. BVC ger kostnadsfri hälsovård till alla barn upp till fem år.

ANTAL MÅLTIDER OCH MÄNGD UNDER DE TRE FÖRSTA MÅNADERNA

ÅLDER

1 MÅNAD

Med tiden minskar antalet amningar och flaskmatningar, samtidigt som portionerna växer. När fast mat så småningom införs så sjunker amningens eller flaskmatningens betydelse undan för undan.

2 MÅNADER

3 MÅNADER

Amningar per dag 5 till 10

5 till 8

Flaskor per dag

5 till 6

4 till 5

ml per dag

400 till 800

600 till 900

600 till 1000

De flesta barn under ett år behöver inte dricka något utöver mjölk, såtillvida det inte är mycket varmt eller om de har feber. Det finns dock bebisar som ofta är törstiga och får extra dryck. Det är då viktigt att deras intag av bröstmjölk eller modersmjölksersättning inte minskar p.g.a. detta.

Rytmen för att ge bröst eller flaska stabiliseras successivt och är för många en kompromiss mellan bebisens krav och föräldrarnas vanor. På landsbygden i Afrika, Asien och Sydamerika bär mödrarna ofta med sig barnen medan de arbetar. Barnen äter då små kvantiteter många gånger om dagen. I Europa och Nordamerika får bebisarna istället i sig större mängder med färre antal mål.

NU HAR VI SÅ DET R ÄCKER FÖR IDAG!

DEL 1 KOST

AMNING

AVVÄNJNING

I Europa väljer de flesta föräldrar att avvänja sitt barn från att ammas före ett års ålder, men man kan fortsätta att amma mycket längre. Världshälsoorganisationen rekommenderar amning (kompletterat med annan föda) upp till två års ålder eller så länge som modern och barnet önskar. Det är lättare att avvänja ett barn successivt om man börjar med att ersätta amning på dagen med måltider eller nappflaskor.

VILL DU HA?

TACK, MEN JAG ÄR PÅ AVVÄNJNING ...

Sambandet mellan kalcium och ett starkt skelett – ett viktigt argument till fördel för konsumtion av komjölk i Europa – ifrågasätts i en del vetenskapliga undersökningar. Det pågår också en diskussion om nyttan av mjölk bland forskare. Komjölk innehåller nämligen en stor andel mättade fettsyror och kan bidra till fetma och diabetes hos personer som i övrigt äter obalanserad kost.

TILLSKOTTSNÄRING, VÄLLING OCH VANLIG MJÖLK

Barn som föds upp med modersmjölksersättning första halvåret får tillskottsnäring (6 till 12 månader) när de börjar äta fast föda. Mammor som fortsätter att amma ska inte ändra på något: deras mjölk anpassar sig naturligt efter barnets behov. Välling är en slags flytande gröt baserad på spannmål, t.ex. havre. Information om hur och när man kan införa välling som innehåller gluten finns på sidan 25. Välling är en väldigt svensk företeelse. Det går knappt att hitta välling utanför Norden och i våra grannländer dricker enligt en undersökning högst 10 % av barnen välling. - att jämföra med runt hälften av alla svenska barn. Barn kan få vanlig mjölk som ingår i annan mat samtidigt som fast föda introduceras, och man kan servera mjölk i mugg eller flaska när barnet är ungefär ett år gammalt. Mellan ett och tre års ålder dricker ett barn i regel mellan två och fem dl mjölk om dagen. Ett barn som dricker fem dl mjölk om dagen får i sig hela sitt behov av kalcium och 25 % av det rekommenderade dagliga intaget av D-vitamin. Man kan ersätta ett glas mjölk med 125 ml filmjölk/yoghurt eller 30 g hårdost. Näringsvärdet är så gott som detsamma. Från och med tre års ålder behöver barnet inte längre dricka mjölk varje dag om det regelbundet intar andra mjölkprodukter som filmjölk, yoghurt och ost. I vissa länder, som t.ex. i Japan, äter man ytterst få mjölkprodukter. Där får man kalcium från andra födoämnen, såsom alger och tofu.

DEL 1 KOST