Vårt gröna stockholm by Daniel Åberg

VÅ RT GRÖNA STOCK HOL M

VÅRT GRÖNA STOCKHOLM Parker, parklekar, promenader och konst Bengt Edlund

Boken har tillkommit med stöd av Stockholms Gillet.

© författaren och stockholmia – forskning och förlag 2018 omslagsbild Luxparken på Lilla Essingen. Foto: Bengt Edlund. omslagets baksida Rålambshovsparken, Kungsholmen. Foto: Bengt Edlund. foto Författaren Bengt Edlund, där ingen annan källa anges. grafisk form Daniel Åberg/Åbergs Stilus et forma produktion BokåTryck, Jan Pilerö boken är satt med BodoniXT, Myriad Pro och Adobe Garamond Pro papper 120 gram Amber Graphic tryck Slovenien genom Italgraf Media AB 2018 isbn 978-91-7031-304-2 www.stockholmia.stockholm.se

INNEHÅ LL Förord .. ............................................................................... 10 Till läsaren ........................................................................ 11 Begreppet park .. .............................................................. 14 Parken i förvandling . . ................................................................ 15

Stockholms parkers historia ........................ 18 Parkens äldre historia ................................................... 19 Parkintresset vaknar under stormaktstiden ................................... 20 1700-talets naturintresse och de kungliga parkerna ....................... 23 1800-talet – parkens roll vidgas .................................................. 26 Trädgårdslitteraturen får betydelse . . ................................................. 27 Trädsortimentet blir rikare ........................................................... 29 »Här rivs för ljus och luft« – Stockholms första kommunala parker anläggs . 31

Alfred Medin, Stockholms förste stadsträdgårdsmästare 1869–1906 .........................

Rutger Sernander och naturparkerna ............................................... 52 Hakon Ahlberg ......................................................................... 55

Osvald Almqvist, stadsträdgårdsmästare 1936–1938 ............................

Almqvists program .. .................................................................. 58 Den sociala parken . . .................................................................. 59 Almqvists avsked och eftermäle .................................................. 60

Holger Blom, stadsträdgårdsmästare 1938–1971 .. .......................... 62 Holger Bloms parkprogram ....................................................... 64 Bloms idéer genomförs .............................................................. 66 Stockholms parkers guldålder och Erik Glemme ......................... 68 Rationalisering av anläggande och vård av stadens parker............... 70 Stadens blomsterprogram .......................................................... 72 Fåren .................................................................................... 72

Träd och växter . . ....................................................................... 36 Gator och torg . . ....................................................................... 36 Den tyska trädgårdsstilen . . ......................................................... 37 Nya parker ............................................................................... 38 Sundare livsstil och boende ........................................................ 39 Koloniträdgården blir till ............................................................. 39 Lek och idrott blir angeläget för staden ............................................. 40

Mauritz Hammarberg, stadsträdgårdsmästare 1906–1935 .......................... 42

Nya idéer under krisåren efter kriget ........................................... 73 Norr Mälarstrand ..................................................................... 73 Rålambshovsparken .................................................................. 74 Efterkrigstiden och den stora förortsutbyggnaden . . ....................... 75 Internationella kontakter ........................................................... 76 Parkleken.. ................................................................................ 76 Parkteatern .............................................................................. 79 Parkmusiken ............................................................................ 82 Konst på stan ........................................................................... 82 »Topparna» .............................................................................. 84 Nya parker ............................................................................... 85

Innerstaden blir grönare ............................................................ 46

Djurgårdsavtalen ...................................................................... 85 Järvafältet . . ............................................................................. 86 Kungsträdgården ....................................................................... 86

Skönhetsrådet bildas ................................................................... 48

Byalagen och ny parkförvaltning .. ............................................... 86

Önskemål om större parker och friluftsområden . . ......................... 48 Ett nytt parktänkande ............................................................... 49

Kungsträdgården och Galärvarvet blir pensionärsuppdrag för Holger Blom .................................................................................. 89

Rutger Sernander och Stockholms natur. . ........................................... 50 Fredhällsplanen och »stad i park» .. .................................................. 1

Den nya landskapsarkitektutbildningen ...................................... 90

Trädgårdsstaden föds . . ............................................................... 45

Holger Blom ser tillbaka på sin tid som stadsträdgårdsmästare ....... 89

De många omorganisationernas tid 1971–2009 .. ...................................................................... 91

Norrmalm ........................................................................ 113

Parkförvaltningen ..................................................................... 91

Brunkebergstorg ...................................................................... 115

Arne Hagängen, stadsträdgårdsdirektör 1971–1978 ............................. 91

Klara kyrkogård . . ..................................................................... 118

Fritidsförvaltningen .................................................................. 93

Järnvägsparken ........................................................................ 118

Thore Hallbäck, fritidsdirektör 1978–1986 ......................................... 93 Kjell E. Johansson, fritidsdirektör 1986–1990 ...................................... 94

Klara Mälarstrand och Tegelbacken . . .......................................... 119

Hötorget, Sergelgatan, Sergels torg och Sveavägen ...................... 113

Blekholmsterrassen .................................................................. 119

Gatu- och fastighetskontoret ...................................................... 95

Rödbodtorget och Jakobsgatan framför Finansdepartementet

Ytterligare omorganisationer ...................................................... 96

Rosenbad . . .............................................................................. 120

119

Strömgatan ............................................................................. 121

Sammanfattning . . ........................................................... 97

Gustav Adolfs torg ................................................................... 121

Stockholms parkorganisation 1869–2012 i kort sammandrag ......... 97

Jakobs kyrkogård, Jakobs torg, Jakobsgatans östra del och Regeringsgatan .............................................................. 122

Utmärkelser ............................................................................. 98 Inrättade naturreservat .............................................................. 98 Större parkanläggningsverksamheter under 1980-, 1990- och 2000-talen ........................................................................... 98

Kungsträdgården med Karl XIII:s torg och Karl XII:s torg ............ 122 Almbråket i Kungsträdgården ....................................................... 132 Kungsträdgården efter almbråket ................................................... 137

Blasieholmstorg ....................................................................... 141 Museiparken ........................................................................... 141

Parker, allmänna platser och friområden i innerstaden .............................. 100

Skeppsholmen och Kastellholmen ............................................. 141

Gamla stan och Riddarholmen ............................... 101

Hamngatan och Norrmalmstorg ............................................... 146

Slottsbacken, Skeppsbrokajen och Lejonbacken .................................. 101

Logården, Tessinska palatset och Stortorget . . .............................. 102 Kvarteret Cepheus, Storkyrkans gård och Bollhustäppan ............. 102 Kanslihusannexet, Kanslikajens parterr, Riddarhustorget och Riddarhusets gård . . ....................................................... 103 Brända tomten, Baggenstäppan, Tyska Brunnsplan och Gåstorget . . ................................................................... 104

Berzelii park ............................................................................ 142 Nybroplan och Raoul Wallenbergs torg ...................................... 143 Eriksbergsplan, Karl Staaffs park och Johannes kyrkogård . . ........... 147 Norra Bantorget ...................................................................... 148 Centralbadets gård ................................................................... 150 Tegnérlunden .......................................................................... 150 Sveavägen ............................................................................... 151 Adolf Fredriks kyrkogård .......................................................... 152

Köpmantorget, Myntgatan, Mynttorget

Vasastaden .. ...................................................................... 153

och Munkbroleden ............................................................ 105

Bellevue . . ................................................................................ 153

Mälartorget, Kornhamnstorg och Järntorget .............................. 106 Junotäppan, Tyska stallplan, Tyska kyrkans gård och Karl XIV Johans torg .................................................... 106 Helgeandsholmen och Riksplan ............................................... 107 Strömparterren . . ..................................................................... 108 Riddarholmen och Birger Jarls torg ........................................... 111 Evert Taubes terrass och Wrangelska backen . . ............................. 111 Södra Riddarholmskajen, Arkivgatan och Strömsborg . . ................ 112

Hagaparken ............................................................................ 156 Norrtull och Vanadislunden . . .................................................... 160 Monica Zetterlunds park .......................................................... 162 Rödabergsområdet . . ................................................................. 162 Hälsingehöjden, Sankt Eriksparken, Tre Liljor och Enkehusparken ............................................................. 163 Vanadisvägen, S:t Eriksgatan och Karlbergsvägen ........................ 164 Odengatan och Odenplan med kvarteret Sippan ......................... 165

Spökparken och Schefflerska palatset . . ........................................ 166

Östermalm . . ..................................................................... 196

Observatorielunden med Stadsbibliotekets terrasser .................... 167

Humlegården .......................................................................... 196

Vasaparken .. ............................................................................ 169

Stureplan ................................................................................ 201

Atlasområdet . . ......................................................................... 172

Östermalmstorg ...................................................................... 202

Sinnenas trädgård, Sabbatsbergsparken och Vasa Reals trädgård .. ............................................... 173 Rörstrandsgatan .................................................................... 174

Kungsholmen och Essingeöarna ............................. 175 Stadshusets trädgård . . ............................................................... 176 Serafimerlasarettet, Gamla Karolinska sjukhuset

Hedvig Eleonora kyrkogård ...................................................... 202 Eriksbergsplan och Eriksbergsparken ......................................... 203 Jarlaplan och Ellen Keys park .................................................... 203 Lärkstaden, Balders hage, Engelbrektskyrkan och Danderydsplan .............................................................. 204 Valhallavägen .......................................................................... 204 Roslagsparken och Ruddammen . . .............................................. 205

och Kungliga Myntet ........................................................... 177

Hjorthagens lekplatser och stora naturparker .............................. 206

Kungsholmstorg ...................................................................... 179 Norr Mälarstrand .................................................................... 179

Norra Djurgårdsstaden, Jaktparken, Husarviksängen och Fisksjöäng . . ................................................................... 207

Norr Mälarstrands öppna gårdar mot vattnet .............................. 179

Stureparken, Starrängen och Finlandsparken............................... 207

Landstingshusets park .............................................................. 180

Karlavägen .............................................................................. 209

Pontonjärparken, Fridhemsplan och Sysslomansparken . . .............. 181

Karlaplan och Gösta Bohmans plan ........................................... 210

Rålambshovsparken ................................................................. 182

Narvavägen ............................................................................. 211

Smedsudden och Smedsuddsbadet .. ........................................... 184

Gustav Adolfsparken, Bältstaden och Gärdet .. ............................. 212

Kungsholmens västra strandpromenad och Mariebergsparken....... 185

Josef Franks plats och Tessinparken ............................................ 212

Cornelis stig och Thorildsplan . . ................................................. 185

Krubban ................................................................................. 214

Essingeöarna ........................................................................... 186

Strandvägen och Ingmar Bergmans plats .................................... 214

Lilla Essingen, Luxparken och Lilla Essinge strandbad .......................... 186

Nobelparken ........................................................................... 215

Stora Essingen, Vängåvan, Oxhålsberget och Oxhålsbadet ...................... 187

Fredhällsparken ....................................................................... 188 Kristineberg, Nelly Sachs park och Birger Jarls ek ........................ 189 Moa Martinsons torg, Hornsbergs strand och Brovaktarparken ...... 190 Karlbergskanalen och Stadshagen .............................................. 191 Kungsholms strandstig, Grubbens trädgård och Plättlaggen . . ........ 191 Kungsklippan och Sven Wallanders park..................................... 192 Kungsholms kyrkogård .. ........................................................... 192 Piperska muren ....................................................................... 192 Rådhusparken och Polishusparken . . ........................................... 193 Kronobergsparken ................................................................... 194 Kungsholmens judiska begravningsplatser .................................. 195 Fleminggatan .......................................................................... 195

Djurgården ...................................................................... 217 Djurgårdens ekar ..................................................................... 218 Källhagen, Folke Bernadottes väg och Prins Bertils väg . . ............... 215 Ladugårdsgärdet, Kaknässkogen, Kaknäs äventyrslek och Hakberget . . ....................................................................... 219 Waldermarsön och Lusthusporten ............................................. 222 Galärparken ............................................................................ 222 Galärkyrkogården, Skansen och Prins Eugens Waldemarsudde . . .... 224 Frisens park, Rosendal och Isbladskärret ..................................... 225 Konst på Södra Djurgården .. ..................................................... 227 Frisens park, Rosendal och Isbladskärret ..................................... 225 Konst på Södra Djurgården .. ..................................................... 227 Fiskartorpet, Kräftriket, Frescati, Ugglevikskällan och Lill-Jansskogen .............................................................. 228

Brunnsvikens promenadvägar, Polska udden och Frösundavik ........ 229

Timmermansparken och Södermalmsallén ....................................... 263

Stora Lappkärrsberget, Ekhagens strandbad, Fisksjöäng och Karl XI:s fiskarstuga ....................................................... 230

Johan Helmich Romans park .............................................................. 263

Stora Skuggan 4H, Lilla Lappkärrsberget och Oxberget .. .............. 231

Helgalunden .......................................................................................... 265

Bergianska trädgården .............................................................. 231

Blekingetäppan, Tjurberget och Eriksdalslunden ............................ 265

Södermalm öster om Götgatan ................................ 234

Åsötorget, Rosenlundsparken och Skånegläntan ............................. 264

Kornboden och Sockerbruket ............................................................. 267 Maria kyrkogård ................................................................................... 267

Slussen och Södermalmstorg ..................................................... 235

Mariatorget ............................................................................................ 267

Mosebacke torg ....................................................................... 236

Stockholms Södra station ................................................................... 269

Mosebacke terrasser och parken utefter Katarinavägen ................. 237

Ivar Los park ......................................................................................... 269

Katarina kyrkogård och Katarina kyrkobacke .............................. 238

Monteliusvägen och Olle Adolphsons park ..................................... 270

Kvarteret Droskan .. .................................................................. 238

Söder Mälarstrand och Sjöbergsplan .................................................. 270

Glasbruksklippan, Glasbrukstäppan och Cornelisparken .............. 239

Bergsgruvan och Ånghästparken ....................................................... 271

Fjällgatan, Sista styverns trappor och Anna Lindhagens täppa ....... 240

Högalid .................................................................................................. 272

Förslag till promenad bland Söders kåkar ......................................... 241

Erstaklippan och Stigbergsparken .............................................. 241 Ersta trappor, Beckbrännarbacken och Stig Claessons park ........... 242 Fåfängan . . ............................................................................... 242 Åsöberget .. .............................................................................. 243 Vita Bergen . . ........................................................................... 243 Malmgården . . ......................................................................... 244 Musik, lek och teater .. ................................................................ 246

Ringvägen och Nytorget ........................................................... 247 Tengdahlsparken och Faggens krog ............................................ 247 Lilla Blecktornet och Stora Blecktornet ...................................... 248 Tullgårdsparken . . ..................................................................... 249 Katarina Bangata ..................................................................... 249 Greta Garbos torg .................................................................... 250 Bjurholmsplan, Gotlandsgatan, De blindas park och Bryggartäppan .............................................................. 250 Björns trädgård och Pelarbacken . . .............................................. 251 Axel Landqvists park ................................................................ 254 Hammarby sjöstad . . ................................................................. 254 Vintertullstorget, Anna Lindhs park, Barnängsparken och Mandelparken .................................................................... Sickla park och Lumaparken ........................................................ Sjöstadsparterren ...................................................................... Sickla udde, Vassparken, Jan Inghes torg och Anders Franzéns park ...........

254 256 257 258

Södermalm väster om Götgatan .............................. 259

Hornsgatan ............................................................................................ 272 Bysistäppan och Bysistorget ................................................................ 272 Lekplatsen Haren, Skinnarviksbergen och Skinnarviksparken....... 273 Samarittäppan, Wirwachska malmgården, Ansgarieparken och Plankan ...................................................................................... 273 Högalidsparken ..................................................................................... 274 Drakenbergsparken och Tanto strandbad ......................................... 274 Tanto ...................................................................................................... 275 Årsta holmar .......................................................................................... 277 Hornstull och Pålsundsparken ............................................................ 278 Bergsunds strand, Hornstulls strand och Lindvallsplan .................. 279 Långholmen med badplatserna och Stora Henriksvik .................... 279 Reimersholme ....................................................................................... 282

Parker, allmänna platser och friområden i Söderort ............................................. 284 Söderort ........................................................................................... 285 Johanneshov .......................................................................................... 286 Årsta ....................................................................................................... 287 Gamla Enskede ..................................................................................... 290 Enskede gård ......................................................................................... 292 Enskedefältet ......................................................................................... 292 Östberga ................................................................................................. 293

Medborgarplatsen . . .................................................................. 260

Stureby.................................................................................................... 295

Fatbursparken ......................................................................... 261

Örby........................................................................................................ 295

Bandhagen . . ............................................................................ 295

Sätra .. ..................................................................................... 334

Högdalen .. .............................................................................. 296

Skärholmen .. ........................................................................... 335

Rågsved .................................................................................. 297

Vårberg .. ................................................................................. 337

Hagsätra ................................................................................. 298 Tallkrogen .. ............................................................................. 299 Svedmyra . . .............................................................................. 300 Gubbängen ............................................................................. 300 Hökarängen ............................................................................ 301 Fagersjö .................................................................................. 303

Parker, allmänna platser och friområden i Västerort ...................................... 338 Västerort ........................................................................... 339 Alvik ...................................................................................... 341

Farsta ..................................................................................... 303

Traneberg ............................................................................... 342

Larsboda . . ............................................................................... 305

Ulvsunda och Ulvsunda industriområde . . ................................... 343

Farsta strand och Farstanäset ..................................................... 305

Riksby .................................................................................... 345

Sköndal .................................................................................. 306

Mariehäll ................................................................................ 346

Hammarbyhöjden ................................................................... 307

Stora Mossen .. ......................................................................... 346

Björkhagen ............................................................................. 308

Äppelviken .. ............................................................................ 346

Kärrtorp ................................................................................. 311

Smedslätten, Ålsten, Höglandet, Olovslund och Nockeby .. ......... 347

Bagarmossen ........................................................................... 311

Kärsön och Lovö ..................................................................... 349

Skarpnäcks gård . . ..................................................................... 313

Abrahamsberg ......................................................................... 349

Enskededalen .......................................................................... 314

Åkeslund ................................................................................ 350

Flaten, Orhem och Skrubba ...................................................... 315

Nockebyhov och Åkeshov . . ....................................................... 350 Södra Ängby ........................................................................... 352

Parker, allmänna platser och friområden i Västra Söderort ..................... 316

Norra Ängby ........................................................................... 352

Västra Söderort .............................................................. 317

Blackeberg .............................................................................. 354

Liljeholmen ............................................................................ 318

Råcksta . . ................................................................................. 355

Gröndal . . ................................................................................ 320

Vällingby ................................................................................ 356

Aspudden ............................................................................... 323

Grimstaområdet ...................................................................... 357

Midsommarkransen ................................................................. 324

Nälsta . . ................................................................................... 358

Hägersten ............................................................................... 325

Kälvesta och Vinsta .................................................................. 358

Hägerstensåsen ........................................................................ 327

Hässelby gård .......................................................................... 358

Västberga ................................................................................ 327

Hässelby strand ....................................................................... 361

Mälarhöjden ........................................................................... 328

Hässelby villastad .. ................................................................... 362

Västertorp ............................................................................... 329

Bromsten . . .............................................................................. 363

Fruängen ................................................................................ 330

Lunda .................................................................................... 363

Älvsjö, Örby slott och Liseberg .................................................. 330

Solhem, Flysta och Sundby ....................................................... 363

Solberga ................................................................................. 331

Järvafältet ............................................................................... 365

Långbro . . ................................................................................ 332 Herrängen och Långsjö ............................................................ 333 Bredäng . . ................................................................................ 333

Bromma kyrka ........................................................................ 353 Beckomberga .......................................................................... 353

Litteraturförteckning och källor.............. 376

F ÖROR D

arker och natur får oss människor att må bra i storstaden. Där kan vi ge kropp och sinnen stimulans och vila, omväxling och återhämtning i ett annars ofta stressigt, hårt inrutat och tröttande stadsliv. I Stockholms sociotopkarta – underlag för god stadsmiljöplanering – namnger stockholmarna genom omfattande brukarundersökningar, mer än tjugo parkkvaliteter som ska finnas till hands för att stadsmiljön ska anses fullvärdig, till exempel lek, motion och samvaro, kulturevenemang och naturupplevelser. I Vårt gröna Stockholm ger arkitekt Bengt Edlund en livfull och kunskapsrik parkhistorisk skildring av hur Stockholms gröna stadslandskap med alla dessa parkvärden skapats. Författaren visar hur innerstadens esplanadsystem och bergsparker, och ytterstadens »stad i park» och det sammanhållna parksystemet mellan ytterstadens stadsdelar är stommen i vårt unika gröna stadslandskap. Men författaren behandlar inte bara kommunala parker utan vidgar parkbegreppet till att omfatta all mark som är allmänt avgiftsfritt tillgänglig för vistelse, rekreation och nöje. Här är särskilt Djurgården en viktig tillgång. Parker och natur visar sig vara nyttigheter som stockholmarna anser nödvändiga för ett gott stadsliv, och dessa parkkvaliteter kan inte ersättas eller bytas ut mot andra stadsvärden. Men boken är också en guide för att hitta till parker, natur, vistelseplatser, promenadstråk, lek, konst och te10

aterplatser i stadens fjorton stadsdelsområden. Detta gör boken helt unik. Den är en guldgruva till parkvetande. Det är helt enkelt en kulturbedrift Bengt Edlund här har utfört i sin berättelse Vårt gröna Stockholm. Parker och natur förändras ständigt i storstadsmiljön. De slits genom flitig användning. Växterna åldras snabbt när de utsätts för stadsmiljöns påfrestningar. Parker och naturområden bebyggs också i allt större omfattning, så därför måste parkplanering och skötsel inriktas på ständig förnyelse. Författaren oroar sig för dagens otillräckliga skogsskötsel. »Skogen får inte glömmas. Den kräver vård», manar författaren. Den förmaningen är helt befogad i dag. Mot denna bakgrund skapar Vårt gröna Stockholm ett viktigt underlag för parkfrågorna och deras hantering inte bara för de många parkansvariga i stadens olika förvaltningsenheter utan också för alla parkintresserade stockholmare som vill vidga parkkunnandet och hitta till nya smultronställen i parker och natur. Vårt gröna Stockholm skapar också ett viktigt underlag för diskussioner om parkfrågor i dag och förutsättningar för att hitta till alla smultronställen i parker och natur, under sakkunnig ledning av Bengt Edlund. Anders Sandberg Stadsträdgårdsmästare i Stockholm 1985–1993

T I L L L Ä SA R E N

Stadens lilla grönska är kul när den smyger sig på alla som just nu njuter så himla skönt av gatuliv och utomhusserveringar. Då är det tråkigt att det finns ett hot att det blir allt mindre grönt i Stockholm om man närmare

man hyra roddbåt eller kanot. Konst på stan har blivit en av stadens stora tillgångar som säkert kan ses som landets största konstutställningar. Men glöm inte alla härliga utsikter och vackra små sjöar. Ta gärna med cykeln.

granskar politikernas förtätningsiver för innerstaden. Tack vare det svenskaste av svenska ord »lagom», blir det nog inte så. Tur är det.

Så skriver Marcus Boldemann i Dagens Nyheter den 13 juli 2013. All grönska tillsammans med Saltsjön, Riddarfjärden och Mälaren är bland Stockholms främsta tillgångar. Med Holger Blom som stadsträdgårdsmästare 1938–1971 utvecklades Stockholms parker till att spela en viktig roll i stadslivet och inte bara för att uppvisa vackra blommor och grönska. Nu tillkom parklek med personal, som kunde stötta barnen i lekarna. Konst på stan blev viktig, liksom teater och musik med fritt inträde. Samtidigt blev det attraktivare att vistas i det gröna. Stockholms parker har genomgått en otrolig utveckling och alla är välkomna dit. Många inspirerande vägar har anlagts i det gröna parklandskapet och längs stadens stränder, med inbjudande platser att slå sig ner på för en dag, för att sola, spela boll eller grilla. De officiella strandbaden är totalt trettio stycken, men man kan faktiskt bada nästan var som helst, eftersom vattnet numera är badbart i så gott som hela staden. Vid Djurgården kan

Att skriva och berätta om allt som vår gröna stad bjuder på har inte varit möjligt. Stockholm är en levande stad och ständigt sker förändringar. Under flera år har jag vandrat runt i innerstadens och förorternas parker och naturområden samt på de många torgen och gatorna, där konsten och grönskan tagit plats, för att söka få med det mesta och bästa som parkerna har att bjuda på. Den vanligaste parkvandraren jag mötte på mina exkursioner om förmiddagarna ute i förorterna var någon med ett koppel av hundar. De flesta var på jobbet och pensionärerna verkade ta det lugnt denna tid. Lördagarna liksom vardagskvällarna däremot, var de många joggarnas tid. Varma härliga sommardagar har det varit fullt överallt av solande, lekande och behagfullt njutande människor på gräsmattorna i parkerna. Skylten »Beträd ej gräsmattan» existerar ju inte längre. Det är stor skillnad mellan innerstadens och ytterstadens parker. Innerstadens parker är konstfullt anlagda. I ytterområdena råder naturmarken. Här är de anlagda parkerna få och ligger vanligen i samband med förortscentrumen, försedda med välformade planteringar, gärna med vattenspel och konst. Inom bostadsområdena

är den allmänna marken med planteringar i stort sett tillordnad natur. Här är ett väl förgrenat parkvägssystem utbyggt. I de senast tillkomna stadsområdena utanför innerstaden är trenden i dag annorlunda. Här har man sökt skapa en innerstadskaraktär, som i Hammarby sjöstad, Skarpnäcks gård eller Årstadal. De fint planterade kvartersgårdarna är ofta öppna mot gatorna, vilket bidrar till grönskan i stadsbilden. De allmänna parkerna är färre, men väl anlagda. Den stora satsning på strandpromenader som staden påbörjade 1960 ger ytterområdena en särskild attraktion. I stort sett är nu allt genomfört efter ett idogt arbete. Av alla Stockholms 17–18 mil långa stränder har de flesta stränderna utbyggda promenader, ibland längs vindlande bryggor utefter bergsidorna, ibland med avstickare förbi bebyggda stränder. Det är inte enbart utmed Mälaren och Saltsjön som strandpromenader finns, utan även runt flera av stadens många sjöar. Att vandra längs Igelbäcken på Järvafältet är ett alternativ liksom längs ån i Kräppladalen, som nyligen röjts upp och hålls i stånd av betande kreatur. Staden har genom åren inköpt stora friområden såväl inom som utanför stadens gränser. Förutom Kungliga Djurgården, som är kungens disposition, har stockholmarna och grannkommunernas invånare stora utflyktsmöjligheter. Från Hammarby sjöstad, Björkhagen och Skarpnäck finner man lätt vägen ut till Nackareservatet med Källtorpssjön, Dammtorpssjön och Söderbysjön. Från Farsta är det nära till Magelungen och Ågestareservatet och från Järva leder stråk upp mot Säbysjön, Överbysjön och Ravalen. Från Lövsta-Riddersvik finns vandringsstråk mot Görveln-Stäket och från Akalla kan man vandra ända till Sigtuna. För dem som vill se trädgårdar finns naturligtvis många villaområden att besöka. Många stugägare har lagt ner 12

stor kärlek i sina täppor. Det skapar stämning, som kan vara roligt att uppleva under en söndagspromenad. Det är svårt att peka ut något visst område. Men varför inte Gamla Enskede, som ligger bekvämt till med tunnelbanan. Alla koloniträdgårdar i Söder- och Västerort, liksom de i Tanto på Södermalm,ska inte heller glömmas. I Vinterviken erbjuder kolonisterna fika med nybakat. Är gator och torg med blomsterurnor, träd och konstverk parker? Förr ingick allt detta i Parkavdelningens åtaganden. Därför är mitt svar: Ja. Stadsträdgårdsmästare Holger Blom lade under sin verksamhetstid ner stor energi på att med olika medel bredda parkens roll för en trivsammare och vackrare stad. I boken har jag inte gjort skillnad mellan stadens mark som statlig eller landstingsägd. De är ju allmänna platser och bidrar till vår gröna stad. Hagaparken i Solna, som stockholmarna länge fick arrendera, liksom kungens disposition av Djurgården för allmänhetens behag har jag ansett som viktiga att ha med, så även kyrkogårdar. Vad beträffar träd och prydnadsväxter, har jag sett det som orimligt att ge mig in i detta stora ämne. I några enstaka fall har jag nämnt en del. I boken Träd i Stockholm. En guide till stadens träd och om deras betydelse för vår miljö, med Ulf Lindahl som redaktör, och i min bok Porträtt av träd, finns mer att läsa. Blomsterarrangemangens innehåll och utveckling har inte heller varit möjligt att bereda plats för. Här finns exempelvis trädgårdsmästare Hasse Westers bok Stockholms gröna rum att läsa. Den behandlar arton trädgårdsanläggningar i staden med utförliga växtförteckningar samt tjugofyra andra med var sitt foto. Men det finns mycket mer inom stadens gränser. För att få ordning på detta gigantiska område som Stockholms parker representerar, har jag delat in boken i

två delar. Den första delen handlar om hur tankegångar och idéer växte fram genom tiderna och allteftersom genomfördes. Den andra delen är indelad efter stadsdelarna i först innerstaden och därefter Söderort, Västra Söderort och Västerort och beskriver dagens läge. Strandpromenaderna är av den anledningen uppdelade på respektive stadsdel. Om innerstadens parker finns en hel del att berätta. Mycket av det som hör till deras historia och som nämnts i historiedelen har därför även tagits med i de olika platsernas beskrivning. Mitt stora tack till Anders Gullberg och Rebecka Lennartsson på Stockholmia – forskning och förlag, för visad tilltro och förtroende inför min önskan att berätta om Stockholms parkers historia. Allt detta arbete hade inte varit möjligt att genomföra utan det fantastiska

stöd och all den hjälp jag fått av min livskamrat Inger Sandels samt mina gamla medarbetare och kollegor, som gett mig uppgifter, diskuterat problem och framför allt uppmuntrat mig. Tack Ulf Glemme, Torsten Grundberg och Gunnar Haeger på Djurgårdsförvaltningen, Martin Rörby, Skönhetsrådet, Kenneth Kempendahl på Södermalms stadsdelsförvaltning, Linda Zachrison på Parkteatern, Aleksander Wolodarski, Parkvännerna och särskilt Margareta Johnsson, Anders Sandberg, Anna Karin Wabäck, Anders Lindgren, Lena Wåhlström, Ulf Lindahl och Per-Ola Fritzon. Slutligen tack till mina kära söner Jan och Hans, mitt älskade barnbarn Tove och min brorson Magnus för all ovärderlig hjälp. Välkommen till Vårt gröna Stockholm! Bengt Edlund

BEGR EPPET PA R K

Det var på den bakgården jag lekte, där källarens lufttrummor stod som svarta svampar, och det var bakom dörren i den farstun som min käraste lekkamrat, Eivor Blom, dog av lungtuberkulos. Vi gick i skolan tillsammans i Sankt Görans folkskola. När jag någon gång passerar genom Kronobergsparken blir jag chockerad över hur liten den är. När jag var fem eller sex år var den oändlig. Outtömlig på möjligheter och kälkbackar, myllrande barn och kastanjer och sandlådor. Lars Forssell »Stockholm ler …», ur Läsbiten Nr  1, Stockholmiana.

Begreppet park har genom historien fått en alltmer vidsträckt betydelse. Från början var det en avgränsad plats för särskilda ändamål. Senare kom det att alltmer betyda en skyddad trädgård, ett paradis av stor skönhet. Intressant är även att orden park och paradis har ett språkligt släktskap. Så småningom blev parkerna herremännens verkliga prestigeobjekt. De lade ner mycken kärlek och möda i sina anläggningar. I dag beskrivs parken som ett grönområde eller en anläggning med naturlig eller planterad växtlighet. Det handlar om något fint och njutbart, öppet för alla. Här kan kulturens och konstens alla sidor mötas i en skön syntes. År 1907 kom benämningen »park» att användas i stadsplanesammanhang, en benämning som allteftersom 14

fick nya betydelser. Parken fick lagstadgade bestämmelser om att vara fri från bebyggelse, med undantag endast för sådant som stärkte parkens egen roll. Den skulle därtill vara fredad från biltrafik. Parken blev nu en mycket viktig del av stadsbilden och stadens struktur, som samtidigt bidrog till det goda boendet. Att forma en park var länge trädgårdskonstens huvuduppgift. I modern tid har nya uppgifter tillkommit, som skapandet av torg och platser för utevistelse, lek, konst och kultur samt för att möjliggöra ett friskare klimat. Det handlar inte bara om att ge plats för trädgårdskonsten, utan även om att stödja naturen för dess bevarande och vård. Parken i staden har därmed kommit att bli en viktig institution. Den inspirerar till upplevelser, möten mellan människor och inte minst till skönhet. Som institution har den därmed kommit att höra till stadens viktigaste tillgångar. Skönhet stimulerar sinnet och skapar glädje. Vår park- och trädgårdskonsts historia är både mycket gammal och samtidigt mycket ung. Våra äldsta anläggningar är knutna till kyrkan och klostren; till den slutna trädgården med odlingar för hortikultur och medicin. Den omgivande naturen ansågs inom folktron hos våra förfäder farlig och fientlig. Mytiska föreställningar har ganska fritt kunnat härska över sinnena, i skogen gömde sig faror såsom häxor och troll. Framför ett utvalt träd skulle man buga och inför den älskade

tallen ta sig en färdknäpp, i den unga björken skulle man rista in sin kärestas namn. När den franske diplomaten Charles d’Ogier besökte Sverige 1634–1635, klagade han i sin resedagbok över att: »Här funnos inga trädgårdar, parterrer, spatsergångar eller fruktbärande träd men berg och branter.» Synen var som tagen ur Urban Hjärnes dikt om dödsriket: »Allt var hällar, klackar, klyftor och skrubbota stengryt samt rassloga kvistar och stöp förtretligt och ojemt.» Naturen skulle man akta sig för, och detta var ingen god reklam för Sverige i det nobla Frankrike, som såg vårt land som utan kultur. Charles d’Ogier såg inte den skönhet i det stockholmska landskapet som vi i dag ser som en stor tillgång. För honom och hans tid var landskapets skönhet ovidkommande. Det var den ordnade trädgården för lyst han sökte. De små täpporna med kålland och andra nyttigheter för hushållen var inte heller till behag. Han sökte den anlagda parken för sinnets förlustelse. Det skulle dröja lång tid innan landskapet med dess fjärdar och stränder, sköna skogar och fagra ängar skulle bli uppskattade för sin skönhets skull. Men när Fredrik Bahr tvåhundra år senare författar sin Stockholm. Handbok för resande och beskriver det stockholmska landskapet i lyriska toner, då känner vi att nu har landskapet och parken, skönheten och behagen äntligen funnit varandra: Få städer hafva en sådan belägenhet som denna. Hon sitter, som en drottning, på sina berg och kullar, med en mantel av grönt, vårdslöst kastad kring skuldrorna, under det att Mälarens och hafvets vågor fredligt lagt sig till hvila vid hennes fötter. Naturen, som gjort allt för denna stad, är här ett stort poem öfver elementernas fordna strider och deras slutliga förening under grönskande holmars frid och glittrande vattenlekar […] Till höger emellan ekar och löfträd halfgömmer sig be-

hagsjukt och älskligt ett mellanting mellan land och stad med natur af båda och behag af båda. Det är Djurgården. Till vänster uppstiga de så kallade södra bergen, och i fonden ser man liksom genom ett galler eller en skog af skeppsmaster sjelfva staden med sina hus, sina palatser och sina tornspiror. Anländer man derimot ifrån vestra eller mälarsidan, har man åter samma omvexling af land och vatten, men allt är här mera leende, mera rikt än skären. Mälaren är den på naturskönheter rikaste sjö i Sverige.

Parken i förvandling Under de snart 150 åren som Stockholm haft sin stadsträdgårdsmästarinstitution har synen på parken och dess ändamål utvecklats och förändrats. För den förste stadsträdgårdsmästaren Alfred Medin handlade det från början enbart om att plantera och vårda. Senare gällde det även att luckra upp stenstaden, göra den grön, föra in naturen och göra den hälsosam, samtidigt som konst och kultur fick alltmer plats. Denna förändring öppnade för ett ökat samarbete tillsammans med stadsarkitekten och stadsingenjören när näste innehavare Mauritz Hammarberg tog över tjänsten. Lek och idrott blev nu viktiga verksamheter för parken. Under den tredje stadsträdgårdsmästaren Osvald Almqvists ledning blev parkerna en viktig del av stadsplanestrukturen. Det hette inte längre »park i stad» utan »stad i park» och parkerna måste övervägas i varje stadsplan. Holger Blom, näste i raden av stadsträdgårdsmästare, utvecklade parken vidare på den inslagna vägen. Parkleken började organiseras. Konsten fick en självklar plats, likaså parkteatern och parkmusiken med fritt tillträde. På somrarna kunde teatergrupper ambulera i parkerna och ibland ordnades med visaftnar och dans. Med Holger Blom utvecklades Stockholms parker till en kulturinstitution, som angick 15

och berörde alla. Parken blev en viktig del i stadens kulturliv och en uppskattad förebild långt utanför landets gränser. Konsten fick en viktigare roll både på torg och i park i samband med att Konstnämnden för utsmyckning av allmänna platser, KNAP, inrättades 1962 med stadsträdgårdsmästaren som föredragande. Stadsträdgårdsmästarbefattningen, som länge kom att inrymmas inom gatukontoret, innebar utöver park- och landskapsplanering att även forma gatuarkitekturen med möblering och belysning. En viktig detalj i samarbetet med trafikplanerarna blev att tillvarata gångtrafikanternas intressen, eftersom trafikingenjörerna alltmer koncentrerade sig på fordonstrafikens effektivitet. Denna utveckling låg ju nära till hands, när parken allteftersom fått ta över mycket av gång- och cykeltrafiken inom parkvägssystemet. Även en del annat som julgranar, majstänger och fester ingick nu i stadsträdgårdsmästarens uppgifter. För parkförvaltningen innebar det att inte längre bara sköta och ansa parkanläggningar. Nu handlade det om stadsliv, invånarnas inspiration, glädje, nytta och hälsa; att uppleva vår kultur och vår historia inte att förglömma. När hovet på sin tid vandrade i slottsparkerna samtalande och njutande dagen var konsten viktig. Den inbjöd till eftertanke. Kan konsten vara vår tids inspiration? För många förvisso, men säkert behövs ibland några förklarande ord, kanske en skylt. I Samfundet S:t Eriks årsbok 1953 sammanfattar stadsantikvarien Gösta Selling parkens roll med att Stockholms parker blivit angelägna för alla, berömda och beundrade långt utanför landets gränser. Samtidigt noterar han en nedtoning av den intensiva park- och stadsplanedebatten som pågått under flera decennier bland stadsbyggare och miljöförespråkare. Parkfrågan var nu verklighet i stadslivet och boendet: 16

Som vi läst, ivrade Albert Lindhagen för grönska i storstaden, och hans plan upptog relativt stora parker. Därigenom »behöver stockholmaren icke så mycket bekymra sig om dyrbara och tidsödande resor till landet», skrev han. I verkligheten blev parkerna små och snålt kringskurna. [---] Funktionalismen gav en ny roll åt parkerna i stadsbyggandet. De skulle inte längre vara enbart gröna fläckar i ett grått landskap av slutna kvarter utan ett väsentligt element i staden. […] Städer i park blev ett slagord, som man dock tyvärr mötte oftare i debatten än realiserat i en markgirig verklighet. [---] I Holger Blom och hans medhjälpare fick Stockholm talangfulla och lyhörda representanter för de nya idéerna, vilka de översatt på ett sätt som gjort Stockholms parker internationellt ryktbara. Att de inte, annat än mycket sporadiskt, lyckats omsätta sina intentioner om genomgående parkstråk, som skulle förbinda innerstadens parkplättar med omgivningarnas naturreservat, kan de inte själva lastas för. Däremot har de nya förortsområdena fått riklig tillgång på parker, ofta så stora att man kunnat bibehålla mycket av den ursprungliga, vackra naturen. […] De [parkerna] spelar nu en verklig roll som samlingspunkter och rekreationsplatser för alla åldrar. Men parkerna bjuder även numera på underhållning och förströelse åt Sommarstockholms invånare, från småttingarnas parklek till konserter och teaterföreställningar för vuxna.

Nyheter kring Stockholms parker blev nu intressanta och positiva inslag i dagspressen, på radio och i tv. »Som ingen annan kommunal tjänsteman har Holger Blom lyckats att få gehör för sin verksamhet hos allmänheten, tidningar och politiker. Under hans ledning har Stockholms parkväsende utvecklats till att bli en förebild med stort internationellt anseende», skriver stads-

byggnadsdirektör Göran Sidenbladh 1981 i sin bok Planering för Stockholm 1–1. Men tiderna förändras, nya tankar och idéer växer fram. Sakteligen började ett nytt stenstadstänkande att blomma ut i full kraft inför sekelskiftet 2000 med tillkomsten av bland annat nya Hammarby sjöstad. Naturmarken är inte längre stråk genom bebyggelsen. Har vi nu blivit mer stenstadsbor? Nu är gatorna lockande med en mångfald av butiker, gallerior, kaféer och matställen. Förr var de betydligt färre. Är de dagens rekreationsställen, där man kan mötas? Finner dagens jäktade storstadsbor vila och ro här i stället för i parken eller i naturen? Det kan man lätt lockas att tro när man ser hur matgästerna samsas på nedre Grev Turegatan, nu fri från bilar. Här är det svårt att hitta någon ledig stol en varm, solig dag. Några träd har gatan redan fått, men längtar efter fler. Stadsbyggnadsborgarrådet Kristina Alvendal talar i sitt förslag till översiktsplan för Stockholm 2010 om »Promenadstaden»: »Man ska inte bara kunna vandra behagligt i parkerna, man ska även finna lust att promenera på gatorna och torgen.» Lätt inställer sig då frågan: Är all parkmark fortfarande viktig eller kan en del lämnas för att ge plats för bebyggelse? Så har inte sagts men ... Det sista halvseklet har mycket förändrats. Förra halvseklets starka inriktning på en sundare stad med parker och grönska har tappat mycket av sin aktualitet sedan bostäder och arbetsplatser blivit byggda i en helt annan kvalitet än förr. Men bilarna är fortfarande ett problem och grönska har vi bara halva året. Begreppet »stad i park», som lanserades med funktionalismens gröna stad, förändras nu åter till det mer underordnade »park i stad». Tänk på Hornsberg

eller Hagastaden. Då kan man även fråga sig om stadsträdgårdsmästare Holger Bloms stolta ord gäller än i dag, de som han framförde i sitt föredrag 1 december 1939 och som går att läsa i Samfundet S:t Eriks årsbok 1940: »Parkerna ingå som ett moment av samma betydelse som byggnader och gator.» Helt visst gäller hans ord fortfarande, men »park» har i dag inte fullt samma betydelse. Skogen, som så gärna besjungs och alltjämt älskas av många, lockar inte längre till vandringar när den fått växa sig för tät. Det skapar osäkerhet och vandrarna blir allt färre. Naturmark är inte gratis. Sedan 1970-talet genomgår parkinstitutionen i Stockholm en rad förändringar. En del av dess sociala och kulturella verksamheter har flyttats över till andra förvaltningar. Parkleken har tappat mycket av sin tidigare roll och reducerats kraftigt i och med att den nya barnstugeverksamheten byggdes ut på 1970-talet. Parkleken har därefter överförts till distriktsnämnderna medan Parkteatern slagits samman med Stadsteatern och Konst på stan förts över till Kulturförvaltningen. Parkvakterna har slopats. Den viktiga parkvården har delats upp på de nyinrättade, från början tjugofyra, stadsdelsnämnderna, som nu blivit fjorton. Stadsbyggnadskontoret har samtidigt skaffat egen kompetens genom att anställa landskapsarkitekter för att svara för den översiktliga parkplanen. Det är en stor förändring. Till det bättre? En svår fråga att besvara. I en så omfattande verksamhet som Parkförvaltningen utvecklades till, kan ett delat ansvar kännas angeläget. Samtidigt ställer det nya stora krav på samverkan. Parkens folk, som förr var utövarna, har nu blivit beställare och beroende av ett betydligt mer omfattande planeringsunderlag. Säkert har mycket nytt vunnits härmed.

STOCK HOL MS PA R K ERS H ISTOR I A

Ulriksdal med sin park i slutet av 1600-talet så som den avbildades i Erik Dahlberghs Suecia antiqua et hodierna. Förslaget till parken gjordes av trädgårdsmästaren Georg Kraus, men det genomfördes bara delvis. Kungliga biblioteket, Stockholm.

PA R K E NS Ä L DR E H ISTOR I A

ven om man kan säga att den västerländska parkhistorien börjar med Edens lustgård och det förlorade paradiset så är vår svenska parktradition ganska kort. Det finns belägg från Erik av Pommerns tid för att Kungsträdgården 1430 låg på samma plats den i dag befinner sig, men då som kålgård. Först under Erik XIV:s regering kommer tanken på en lustgård till uttryck. Kungen slöt kontrakt med den från Frankrike inkallade trädgårdsmästaren Jean Allard i början av 1560-talet, men det ledde inte till något förverkligande. I övrigt fanns inget av parkhistoriskt intresse i staden. Ändock »tog sig [staden] […] alldeles grön ut», som den holländske ambassadören Anthonis Goeteeris

skrev i sin reseberättelse 1616. Men detta uttryck anspelade på stadens lantliga och fattiga uppsyn med alla gräsbevuxna torvtak, som gav staden sin speciella karaktär. Vid den här tiden anlades inga allmänna parker eller planteringar utan enbart privata trädgårdar. Men även dessa var en blandning av nyttoodling och lustgård. Detta sökte Gustav II Adolf 1619 ändra på genom att anlägga en ny humlegård på annan plats för att befria trädgården på Norrmalm, numera Kungsträdgården, från nyttoväxter. Först under drottning Kristinas regering får trädgårdskonsten sitt idémässiga genombrott här uppe hos oss i den kalla Norden.

PA R K ER, A L L M Ä N NA PL ATSER OCH F R IOM R Å DE N I I N N ERSTA DE N

100

GA M L A STA N OCH R I DDA R HOL M E N

Stockholm är staden när sommarn är där där gatorna sjunger och där man blir kär … [---] Stockholm ler, det känns när Stockholm ler Stockholm ler, det är en vän som ler Hela da’n går som en karavan av skönhet genom sta’n ... En buss med färg av skymning bärgar oss till Henriksborg

teringar bakom slottsvaktens flyglar. Tyska kyrkan fick behålla sin kyrkogård. Riddarhustorget föreslogs utvidgat över kanalen och sammanslaget med Birger Jarls torg på Riddarholmen. Schwabitz och Rudberg föreslog även en del alléplanteringar på kajen framför Wrangelska palatset på Riddarholmen. Om allt detta hade genomförts hade Stockholm förlorat sitt hjärta, men så blev det lyckligtvis inte. Om hur Gamla stan klarade sig har Gösta Selling skrivit i boken Hur Gamla stan överlevde. Från ombyggnad till omvårdnad 1–1.

och Mosebacketorg Där en bänk! Den är en gudaskänk! Lars Forssell, »En fransman i Stockholm» ur Adam och Eva.

Gamla stan omfattar här Stadsholmen och Helgeandsholmen samt Strömsborg. Av dessa har Stadsholmen, som Gamla stan tidigare kallades, bibehållit sitt medeltida stadsplanemönster i stort sett oförändrat. Planer har funnits på radikala förändringar, men försynen har låtit dem stanna på pappret. Det mest omstörtande hade lantmätaren A.E. Schwabitz och byggmästaren A.E. Rudberg som upphovsmän. Under 1862 föreslog de att allt på Stadsholmen skulle rivas med undantag av slottet och kyrkorna. Helt ny bebyggelse i en strikt rutnätsplan var målet, medan hela Helgeandsholmen skulle läggas ut som park, därtill några mindre plan-

Slottsbacken, Skeppsbrokajen och Lejonbacken Slottsbacken är platsen framför slottet, där man möter vaktparaden. På senare tid har den även blivit en populär plats för olika sportevenemang runt slottet, som löp- och skidtävlingar. Åskådarna måste trängas för att kunna se något. På Slottsbackens krön står Obelisken, 22 meter hög, formad av Louis Jean Desprez omkring 1790. Den restes på befallning av Gustav III till minne av borgerskapets trohet under finsk-ryska kriget och vaktas av Olaus Petri framför Storkyrkans östgavel, ett verk av Theodor Lundberg (1898). Stadsträdgårdsmästare Alfred Medin ville omforma den i hans tycke sterila Slottsbacken till planterade terrasser, men stadens bevarandevänner protesterade starkt. De menade att Slottsbacken var en viktig historisk miljö, värd att skydda. När Mauritz Hammarberg tagit över ämbetet 1906, föreslog han fyra 101

popplar planterade runt Obelisken för att göra platsen lite grönare. Även detta förslag väckte stor indignation.

genomgick parken åter en revision till en mer tuktad form, och de stora träden togs då bort.

Nere på Skeppsbron understryker Gustav III:s staty den fina utsiktslinjen tvärs över Skeppsbron bort mot Djurgårdsbron och Galärvarvet. Med detta konstverk, som restes först 1808, gestaltat av Johan Tobias Sergel, visar kungen sitt stolta återbeträdande på fosterjorden efter 1788 års finsk-ryska krig.

När Nicodemus Tessin d.y. efterträtt sin far som slottsarkitekt och överintendent, lät han uppföra sitt eget palats, det Tessinska palatset vid Slottsbacken mitt emot sitt stora uppdrag, det kungliga slottet. Här fick han möjlighet att på sin innergård skapa en minipark i fransk-italiensk barockstil, allt fångat i ett skenperspektiv för att ge en känsla av rymd. Här har nu Stockholms läns landshövding sitt residens. Palatset och trädgården visas ibland för allmänheten och är väl värt ett besök.

I södra änden av Skeppsbron, vid Räntmästartrappan, sitter en annan kung, Sjöguden, med en sjöjungfru i sin famn, skapad av Carl Milles. Den fick sin plats här 1913, fast då lite närmare färjeläget. På Lejonbacken står djurens konung i dubbel upplaga i brons, som Bernard Fouquet låtit gjuta av i början av 1700-talet efter originalen i Villa Medici i Rom. På Tillaeus karta »General Charta öfver Stockholm» från 1733 är en dubbel allé på Skeppsbron ingraverad med stadsarkitekten Johan Eberhard Carlberg som upphovsman. Trädraden existerade endast ett par årtionden. Den ansågs hämmande för hamnverksamheten. Träden var de första som planterats på stadens gator. Det skulle dröja bortåt hundrafemtio år tills träd började planteras i större utsträckning på gatorna i Stockholm.

Logården, Tessinska palatset och Stortorget På Logården, slottets park mot Skeppsbron, föreslog Nicodemus Tessin d.y. en broderiparterr. Under 1800-talet ändrades den till en park i den tyska smaken med slingrande gångar och grönska. År 1930 omlades den ännu en gång, efter arkitekten Ivar Tengboms förslag, som en enkel klassisk park med två gräskvarter. Några popplar från den äldre anläggningen fick vara kvar. Under 1960

102

Stortorget är Stockholms äldsta torg, med Börshuset som den dominerande byggnaden. Arkitekt är Erik Palmstedt. I dag är livet på torget stillsamt. Här kan man slå sig ner på en soffa bland rader av blomsterurnor. Den stora brunnen, lite väl stor för det lilla torget, flyttades bort under sent 1800-tal till Brunkebergstorg. Den hade då sinat och man tyckte att den stod i vägen. Under 1953 kom den tillbaka eftersom bussarna på Brunkebergstorg behövde platsen. Det som i dag drar mest folk till Stortorget är julmarknaden, också den en gammal tradition.

Kvarteret Cepheus, Storkyrkans gård och Bollhustäppan När Samfundet S:t Erik 1936 påbörjade saneringen av det stora triangelformade kvarteret Cepheus, där föreningen har sina lokaler, kunde genom rivning av gårdshusen en för Gamla stan större behagfull park skapas. Länge var den öppen för allmänheten, men slitaget gjorde att den nu hålls stängd. Tack vare stadens avtal 1931 med Storkyrkoförsamlingen kunde barnen få en liten lekplats och en sandlåda här på kyrkans gård bakom Börshuset. Tre popplar planterades strax innanför entréerna. Även några mindre planteringsrutor

fick plats, nu borttagna. År 1970 blev det aktuellt att upprusta den då starkt nedslitna trädgården. Eftersom även barnantalet starkt minskat kunde en liten servering öppnas. Sex paraplyaskar planterades för att skapa mer grönska. Gården sköts inte längre av staden utan är församlingens uppgift. I den saneringsplan som blev resultatet av 1923 års tävling om Gamla stan, föreslogs rivning av några hus för en park i kvarteret där Finska kyrkan ligger, tidigare Bollhuset. Men det dröjde – först efter stadsplanens revidering 1960 kunde den anläggas med ett litet vattenspel kantat av en blomsterplantering. Samtidigt planterades två träd, en grå valnöt och en vingnöt. Till sist blev de alldeles för stora för den lilla parken. Nu är valnötsträdet borta. Under

vingnötens grenar finns stadens minsta skulptur, Pojke som tittar på månen (1967) av Liss Eriksson. Egentligen skulle parken varit något större, men eftersom Finska församlingen behövde bygga ut sitt församlingshus så avstod staden från den utökningen.

Kanslihusannexet, Kanslikajens parterr, Riddarhustorget och Riddarhusets gård Tittar man in på Kanslihusets gård imponeras man av Bror Marklunds magnifika skulptur Mor och barn, rest 1956, som påminner om socialminister Gustav Möllers kamp för barnbidraget. På annexets betydligt större gård, ett mycket välproportionerligt rum på andra sida Myntgatan, står sedan 1962 Ivar Johnssons fontänskulptur Morgon. Storkyrkans gård.

103

Redan 1881 anlades utefter Kanslikajen en liten plantering som femtio år senare kompletterades med flera nya träd och 1954, på Bondeska palatsets nordsida, med en liten blomstergård. En rödek gav platsen sin karaktär, men blev tvungen att tas bort i samband med högertrafikomläggningen. Klassisk barock med låga klippta häckar och små vattenspel fick bli parkens stil i anslutning till den inre gårdens tema. Åren 1914–1918 anlades den klassiskt formade barockparken med tuktade häckar och formklippta buskar framför Riddarhuset, allt efter ritningar av Isak Gustaf Clason. Tidigare var här ett stenlagt torg och i dess mitt stod Pierre Hubert L’Archevêques staty av Gustav Vasa, som restes 1773. I samband med att parken anlades, flyttades statyn till sitt nuvarande läge. I hörnet mot Riddarhusgränd står en grann och väldigt yvig lönn, som starkt bryter mot den formella trädgården. Förmodligen

Kanslikajen.

104

är den självsådd och parkskötarna har sett trädet som en vacker prydnad och låtit det stå kvar. Helt säkert ingick lönnen inte i I.G. Clasons planer. Det är en upplevelse att se den i motljus en solig vårdag då den står i blom, ett fantastiskt färg- och ljusspel. Riddarhusgården på Riddarhusets norra sida är utformad efter samma mönster som södra sidan med låga formklippta buxbomhäckar och några lätt formklippta lindar. Mitt i parken står Axel Oxenstierna, rikskansler på drottning Kristinas tid, skulpterad av John Börjeson och rest 1890.

Brända tomten, Baggenstäppan, Tyska Brunnsplan och Gåstorget På ett torg i Gamla stan förväntar man sig knappast få se stora träd breda ut sig, men det finns några undantag.

På Brända tomten, där ett hus brann ner 1728, växer en stilig kastanj. Den planterades 1914 och fyller nu hela torget med sina grenar. De två på Tyska brunnsplan kom på plats först 1932 och har nu tagit sitt lilla torg i besittning. Samtidigt planterades kastanjen i Baggenstäppan, där gatans utvidgning gett plats för en trevlig täppa, och bildar liksom ett tak över den lilla parken. En lind planterades på Gåstorget 1967 och under dess grenar står skulpturen Tungviktare av Sven Lundqvist, allt intill husväggen för att inte störa utan förstärka rumskänslan. Det blev mycket uppskattat av de kringboende som genast önskade att det lilla torget intill också kunde få ett träd, men där var det tyvärr för trångt.

Vid Kungliga slottet avslutas Myntgatan i Mynttorget utan några som helst intresseväckande detaljer. Sommartid smyckas det rikligt med sommarblommor, men hela Slottskajen förblir ointressant. Lite mer grönska behövs. Kanske träd eller murgröna, klätterhortensia och vildvin för att liva upp de väldiga stenmurarna. Riksdagshuset mittemot är inte heller någon ögonfröjd, inte heller alla turistbussarna. Karl XV lovade en gång att göra hela Helgeandsholmen till park för att göra Gamla stan grönare. Här är det torftigt. Något borde göras. Vid kvarteret Aurora längs Munkbroleden planterades 1960 fyra lindar för att markera gränsen mot trafikleden. På motsatt sida planterades tre oxlar, men endast en av dem har överlevt. Vidare planterades 1960 utanför

Köpmantorget, Myntgatan, Mynttorget och Munkbroleden Köpmantorget iordningställdes 1912 i samband med att avgjutningen av Storkyrkans skulptur Sankt Göran och draken av Bernt Notke restes ovan muren mot Österlånggatan. Intill står den lilla Prinsessan, undrande hur striden mot draken ska sluta. Även hon är ett verk av Bernt Notke. Fyra popplar planterades nedanför, på Österlånggatan, på var sida om det rymliga vattenkaret. År 1980 fick allt tillfälligt tas bort för byggande av en transformatorstation. De kraftigt förvuxna popplarna byttes nu ut mot mer svagväxande avenbok. Blir de med tiden för stora kan de formklippas. På Myntgatan intill Kanslihuset fick till sist Christian Erikssons staty av Lars Johan Hierta sin plats i skuggan av en nu ganska stor kastanj. Hierta var Aftonbladets grundare, och tidningens första tryckeri låg på Lilla Nygatan 7. Ursprungligen stod statyn invid Aftonbladets tryckeri i gamla Klaras tidningskvarter, men det var före den stora rivningsvågen. En tid var den placerad på Munkbron.

Köpmantorget med kopian av Bernt Notkes S:t Göran och draken.

105

Vad vore Stockholm utan alla sina grönområden, parker, friluftsområden, lekparker och milsvida strandpromenader? I Vårt gröna Stockholm berättar Bengt Edlund hur stadsträdgårdsmästare och medarbetare berikat och inspirerat staden till stora satsningar för ett hälsosammare klimat, rikare friluftsliv och nöjen. Stadsdel för stadsdel beskrivs stadens gröna oaser med tips om var man kan vandra eller bara avnjuta utsikten, sol och bad. Boken presenterar också hur parker och grönområden planerats och utvecklats från 1600-talet fram till våra dagar.

Författaren Bengt Edlund, född 1927, är arkitekt som under större delen av sitt yrkesliv varit verksam inom stads- och parkplanering. Bengt Edlund har tidigare givit ut Porträtt av träd på Stockholmia förlag. 384