10 lektioner om tolerans by Daniel Åberg

Christer Mattsson Magnus Hermansson Adler

10 lektioner

om tolerans

Natur & Kultur Stockholm 2012

NATUR & KULTUR Box 27323, 102 54 Stockholm Kundtjänst: Tel 08-453 85 00, order@nok.se Redaktion: Tel 08-453 86 00, info@nok.se www.nok.se Order och distribution: Förlagssystem, Box 30195, 104 25 Stockholm Tel 08-657 95 00, order@forlagssystem.se www.fsbutiken.se Projektledare: Magnus Öljemark Textredaktör: Kajsa Lindroth Bildredaktör: Kajsa Lindroth och Daniel Åberg Grafisk form: Daniel Åberg/Åbergs stilus et forma Omslagsfoton: iStockphoto/CEFutcher och iStockphoto/da-kuk

Kopieringsförbud! Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen! Kopiering är förbjuden, utöver lärares begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt avtal med Bonus Presskopia och den mycket begränsade rätten till kopiering för privat bruk. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/ rättsinne havare.

Innehållsförteckning

Förord ................................................................................................................ 7 Inledning ..........................................................................................................10 Tolerans är krävande..................................................................................... 11 Lektioner för tolerans ..................................................................................14 Toleranskursen – en del av ett projekt för tolerans ................................... 15 Fyra kunskapsfundament ............................................................................. 15 Fyra metodiska fundament ........................................................................ 23 Ett metodiskt exempel ................................................................................ 27 Resan till Polen verifierar fakta .................................................................. 42 Toleranskursens organisation ................................................................... 54 Specifika syften ........................................................................................... 54 Undervisningsteamets uppgifter och former för samverkan .................. 57 Undervisningens organisation .................................................................... 59 Toleranskursen – en översikt ...................................................................... 66 lektion 1 – Vad är en människa? ............................................................... 72 Narration – Polisbataljon 101 ..................................................................... 72 lektion 2 – Om identitet och att bli utesluten ..................................... 78 Narration – Judith Goldsteins svåra val ..................................................... 78 lektion 3 – Betraktande av identitet – vad kan vi tolerera? ............ 86 Narration – ”Lögnen som räddade liv” ...................................................... 86 lektion 4 – Individuellt ansvar ................................................................. 98 Narration – ”Mot alla odds”........................................................................ 98 5

lektion 5 – Rätten att skapa sin egen identitet ................................. 107 Narration – ”Pojken med tre mammor” .................................................. 107 lektion 6 – Det fundamentala attributionsfelet – mina ursäkter och dina karaktärsdrag ................................................ 115 Narration – ”Mordet på John Hron” ......................................................... 116 lektion 7 – Hur får vi vår identitet? ....................................................... 123 Narration – ”Josef och Dimitrij” ............................................................... 123 lektion 8 – Förståelse för hur offret kan lösgöras från förövaren ............................................................................................. 129 Narration – ”Bröderna Liederman från Kostopol” ................................. 129 lektion 9 – Att bli en del av förtryckarsystemet ............................... 134 Narration – ”Franz Stangl” ....................................................................... 134 lektion 10 – Att våga välja ....................................................................... 140 Narration – ”Doktor Weinberg fattar ett beslut” ................................... 140 Referenser .................................................................................................... 147 Bildkällor .....................................................................................................149

Förord

nder hela mitt yrkesverksamma liv har jag på ett eller annat sätt arbetat med och för tolerans. Men det är en milsvid skillnad mellan den unge självrättfärdige läraren som i början av 90-talet tog sig an stökiga elever och den jag är idag. Den avgörande skillnaden heter Madeleine. Hon var en av mina första elever i toleransprojektet. Hon fanns framför mig i klassrummet under ett halvår innan vi åkte till Polen. Jag var mycket fokuserad på min undervisning, vinnlade mig om att mina elever skulle förstå hur ett samhälle kan utvecklas från vardagsrasism, till nationell chauvinism och hela vägen till folkmord. Bland dem fanns det elever som förnekade Förintelsen, som stödde nazismen, men flertalet var bara intoleranta i största allmänhet och några var enbart intresserade av ämnet. Så småningom stod vi i ruinerna av gaskammare 2 i Birkenau. Solen gick ned och tystnaden la sig och från mina elever hörde jag snyftanden medan jag läste upp ett vittnesmål högt. Till slut grät alla, alla utom Madeleine. Jag kände mig mycket nöjd med mig själv, men det störde mig att jag inte lyckades få Madeleine att gråta. Så naiv var jag, jag trodde verkligen att de som hade förmågan att gråta hade förstått, jag trodde också att jag skulle bevisa något. Att Förintelsen hade inträffat, att nazismen är ond, att de hade fel och att jag hade rätt. Så småningom vände bussen norrut igen och vi gjorde ett uppehåll vid en bensinstation. Madeleine satte sig för sig själv och jag kunde se att hon var ledsen. Jag kände mig mycket nöjd med situationen och satte mig för att trösta henne med någon fras om att det kan ta lite tid för känslorna att komma ifatt. Hon blev arg och sa till mig att hon inte grät för några döda judars skull. Hon hade lämnat sin lillasyster hemma i fyra dagar. Ända sedan lågstadiet hade hon haft huvudansvaret för att se till att lillasystern fick mat. Hon visste inte var deras pappa var och inte om mamma kunde ordna med maten. Innan avresan hade Madeleine förberett mat i kylskåpet 7

och nu satt hon på en kall polsk bensinstation och oroade sig för om hon kanske hade lagat för lite mat. Jag blir ledsen när jag skriver dessa ord för jag skäms över min självrättfärdighet. Tolerans är förmågan att ha tillräckligt med fantasi för att se världen ur någon annans perspektiv, inte nödvändigtvis att hålla med. Jag saknade denna fantasi själv. Undervisning för tolerans är ingen debatt om vem som har rätt och vem som har fel. Det handlar om att stimulera eleverna till att vilja, kunna och våga undersöka hur andra människor tänker. Människor i vår närhet och människor som på olika sätt är långtifrån oss själva. För den som tycker att homosexualitet är äckligt är det provocerande att påstå att det är normalt. Intoleranta elever är duktiga på att provocera, inte minst sina lärare. Frågan är om vi lärare har fantasi nog att förstå att vi är provocerande tillbaka. Undervisning för tolerans är en långsam process, det sker inte över en lektion eller en temadag. Med hjälp av verkliga människors dramatiska berättelser väcks nyfikenhet på vad som hände och hur det hände. I lektion efter lektion möter vi personer från det förflutna som genom berättandet för ett ögonblick blir levande gestalter i klassrummet. Berättelserna avbryts och eleverna vill veta hur de slutar och jag lockar dem att tänka ut fortsättningen själva. När jag sedan ger dem svaret kan de jämföra med sina gissningar. Utan att jag ber dem kommer de att redogöra för hur de tänkte och identifiera vilka kunskaper de saknar – då blir det motiverande att fylla på dessa. Jag vet att många av mina elever är oönskade i flera av de klassrum de kliver in i. Men Madeleine har lärt mig att bland dessa truliga tonåringar som gör allt för att provocera mig finns alltid någon som i det tysta gör fantastiska vardagsinsatser. För deras skull vill jag att den ständigt molande aggressiviteten som ligger inbäddad i intoleransen ska försvinna. Men jag ska inte besegra dessa elever, övertyga dem eller motbevisa dem. Jag ska endast undervisa dem. Som lärare krävs det att du är tålmodig och har grundläggande kunskaper om historien, men också kunskap om hur människor fungerar i grupp. Du måste öva dig på att berätta berättelser och tro mig, det är det mest tacksamma som finns! I en tid då varje elev har tillgång till rörliga bilder bara ett knapptryck bort, belönas den lärare som långsamt och med inlevelse kan berätta en berättelse så att eleverna för sitt inre börjar måla upp 8

bilder med de delar av sin hjärna som sällan stimuleras av Youtube. Du ska inte heller triumfera över en elev som upptäckt sina egna tankemisstag, det skulle du inte göra i andra ämnen. I mitt klassrum får alla säga vad de vill, så länge de inte avser att kränka någon. De måste få lov att fråga mig alla de förbjudna frågorna om de människor som de har så svårt att tolerera. Konsten är att få dem att gå från att påstå till att fråga. När de gör det vet jag att jag har väckt deras nyfikenhet och fantasi. Christer Mattsson Kungälv augusti 2012

Inledning

i lever sedan länge i ett mångkulturellt samhälle, där vi ständigt måste ställa oss frågor om hur vi kan leva tillsammans med respekt för varandra. Därför står begreppen tolerans och intolerans ständigt i fokus. Men är sambandet mellan respekt och tolerans så enkelt? Vad händer när intoleranta grupper kräver respekt när de kränker andra människor? Hur långt ska vår tolerans sträcka sig? Och när blir intoleransen ett hot mot vår demokratiska samhällsgemenskap? I alla samhällen har varje människa inte bara en utan flera identiteter. Ibland orsakar de skilda identiteterna konflikter mellan oss människor. I ett krigstillstånd kan till exempel skilda nationella identiteter bli varandras motståndare, såsom fallet var i kriget i det forna Jugoslavien under början av 1990-talet. Ibland uppstår identitetskonflikter inom oss när vi exempelvis vill framställa oss själva som toleranta, fastän vi tar avstånd från våra grannar som är romer. I ett demokratiskt samhälle samverkar olika och flera identiteter för det gemensammas bästa. Men ibland uppstår konkurrens mellan identiteter. ”Du förstår inte mig!” ”Du kränker mig med dina ord och handlingar!” Den svenska skolan ska spegla de demokratiska värderingar som finns beslutade i vår grundlag – Regeringsformen. Skolans läroplaner anger att intolerans ska bemötas med aktiva insatser, som främjar ett lärande byggt på öppenhet och samtal av olika slag. Undervisningen ska därför låta människor mötas, så att likheter och olikheter i livsvillkor, kultur, språk, religion och historia samspelar och inte konkurrerar. Resultatet av detta ska bli en demokratisk utveckling byggd på breda kompromisser, som inte inkräktar på våra grundläggande fri- och rättigheter i grundlagen. Att kompromissa betyder inte att ”alla ska älska alla.” Det räcker med att vi respekterar varandras olikheter och inte försöker skapa ett sam10

hälle, där alla tycker likadant och förväntas uppvisa samma identitet. Det skulle vara en utopi som endast kan förverkligas med hat, kränkningar och våld. Nej, alla tycker inte likadant och vill inte anta samma identitet i vårt samhälle. Därför uppstår ibland konflikter. I den toleranskurs vi beskriver här visar vi hur det är möjligt att lösa konflikter i skolan, mellan olika grupper och individer som säger sig representera olika identiteter. Kursen handlar om att hantera konflikter istället för att undertrycka dem. I kursarbetet behöver ingen förställa sig och låtsas vara överens med någon annan. Samtidigt lär sig eleven att tolerera någon annans identitet. En annan person, som inte tänker, säger och handlar som en själv.

Tolerans är krävande Om vi med tolerans menar ömsesidig förståelse, kan vi konstatera att den inte uppstår av sig själv. De gemensamma aktiviteter skolan erbjuder för att utveckla en gemensam och tolerant miljö måste bygga på aktuella förhållanden. Det innebär att eleverna får undersöka, analysera och försöka övervinna de hinder som finns i det lokala samhället för en tolerant samexistens. Med kritiska frågor angriper eleverna också de problem som finns på skolan och i det omgivande samhället. Visserligen finns det historiska förklaringar till sakernas tillstånd, men svaren på frågorna finns i den framtid eleverna engagerar sig i att arbeta för. Toleranskursen erbjuder eleverna fyra verktyg till ett framgångsrikt toleransarbete: fantasi, kreativitet, humor och tid.

Fantasi Tolerans kan utvecklas om eleven har förmågan att leva sig in i andra situationer, identiteter och miljöer än de som är hennes egna. När hon möter och vill förstå den andre, måste hon hitta en nyckel som öppnar den andres värld, den hon inte förstår. Fantasin kan användas som dörröppnare och låter tankar och ord forma sammanhang, som hon inte visste fanns. Eleven blir gränsöverskridande och på samma gång som hon tänker om den andres tankar, tänker hon på vad den andre tänker om henne. I samtalet kan en ömsesidig förståelse sakta växa fram. 11

Men fantasin är en färskvara, den uppstår och förbrukas samtidigt. Och för att den ska uppstå när eleven behöver den, måste hon om och om igen träna sig i fantasi. Toleranskursen använder narrationen, och läraren som ett berättande föredöme, för att ge elevernas fantasi vingar på resan in i den andres tankar, ord och identitet. Eleven får berätta om sig själv och om den andre. Så småningom upptäcker hon att hon pratar om sig själv genom förståelsen av den andre.

Kreativitet I kursen skapas möten mellan eleverna, där deras tankar, ord och handlingar används på många olika sätt. En bit in i kursen vågar de uttrycka sig mer och mer nyanserat och hela tiden stimuleras de till att reflektera kring sina tankar, ord och handlingar. De vågar skapa en kritisk närhet och distans till sig själva och den andre. Detta mod kan sammanfattas i begreppet kreativitet. Eleven vågar vara kreativ om hon känner tillit och blir respekterad. Då vågar hon bryta gränser, ta risker och chansa – vågar se allt från ett förändrat och fördomsfritt perspektiv. Att våga ta den risken innebär att eleven tänker på ett nytt sätt, och då förstår hon förhoppningsvis den andre bättre. Toleranskursen inbjuder eleverna till att pröva olika kreativa och konstnärliga uttryck, allt från enkla väggtidningar till komplicerade installationer.

Humor Med fantasins hjälp kan eleven tänka på olika sätt i samtal eller skapande arbete. Samtalen ger eleven nya ord, som i olika kombinationer kan användas till att närma sig och förstå en annan människa. Men ibland räcker inte orden till för att förstå, då behöver eleven ett hjälpmedel som övervinner alla hinder. Med humorns hjälp inträffar det oväntade, det gränsöverskridande. En felsägning kan skapa kontakt, en dråplig berättelse lockar till leende. Ingen känner sig utpekad, ingen är kränkt i skolklassens gemensamma humor, skrattet främjar tillit och ömsesidig förståelse. I kursen får eleverna upptäcka att den som kan se på sig själv med humor i ord och tankar, också ger ett bidrag till det demokratiska samhället.

Tid Det behövs tid för att se sig själv genom den andre i samtal och skapande arbete. Ett tolerant beteende växer långsamt fram, mötet med nya ord, nyanser och perspektiv kräver lång tid. En enstaka temadag om tolerans kan ibland göra mer skada än nytta, toleranskursen däremot löper över lång tid, minst hela läsåret. Kursens framgångsrika elever har fått träna sina förmågor till samarbete, problemlösning och uthållighet. De har fått tid att ta makten över sina tankar, ord och handlingar. De har fått tid att förstå varandra.

Lektioner för tolerans

Han kan inte hålla sig vaken. Istället sluter han dunjackan tätt intill kroppen och slumrar in. Det blev ingen sömn denna natt heller. Hemma var det som vanligt bråk och skrik, precis som det brukar vara i skolan när han bråkar och får lämna klassrummet. Varför får man inte låta invandrareleverna veta vad alla svenskar egentligen tycker? Och vad är det för fel med att markera detta genom att ge dem en liten smäll? Det är Tonys tankar. Så tänker Tony just nu. Men så vaknar han till. Lärarens berättelse fångar hans intresse. Tonys tankar sugs nästan omärkligt in i berättelsen och han vet vad som ska hända när läraren plötsligt avbryter berättelsen. Med sina egna ord vill han nu diskutera och berätta vad som kommer att hända de människor som i berättelsen står inför livsavgörande beslut. Deras öde angår honom.

Tony tillhör en grupp högstadieelever som frivilligt deltar i en utbildning för tolerans på skolan. Han räknar sig själv till de stökiga eleverna, men i gruppen om 20 elever finns det lika många elever med problem som det finns normalpresterande elever. Könsfördelningen är ganska jämn. Alla är där frivilligt och de har sökt till kursen som går parallellt med den vanliga undervisningen under ett läsår för att de vill lära sig något om hur människor kan leva tillsammans. Det låter kanske märkligt, men inte ens den störste bråkstaken på skolan vill stå utanför klassens gemenskap. Utgångspunkten för kursen är samhällets demokratiska värdegrund som tydligt markerar att alla människor har lika värde. Det vet Tony, men han har svårt att förstå hur detta ska gå till i praktiken. Och vad har det egentligen med honom att göra? Men lärarna har sagt till honom att han sprider oro runt sig med sitt intoleranta uppträdande. 14

Toleranskursen – en del av ett projekt för tolerans Sedan drygt ett decennium har denna kurs funnits som en del av större projekt under olika namn i västra Sverige. Kursdeltagarnas prestationer kan efter lokala beslut vara betygsgrundande för de olika skolämnen som berörs i toleranskursen. De betyg eleverna sedan får i till exempel svenska och historia visar att de har utvecklat en omfattande förmåga till att förstå andra människors beteenden genom att delta i kursen. Med utgångspunkt i hur kursen har genomförts i Kungälv de senaste åren ges här exempel på hur tio lektioner kan läggas upp. Erfarenheter från en studieresa till Polen återges också i form av en reserapport. I texten finns många elevkommentarer från Kungälvskurserna. Alla elevers namn är dock ändrade för att förhindra identifiering av någon individ. I Kungälv är kursen populär på skolorna och det finns fler sökande än det finns platser. Kursen innehåller ingen särskild pedagogik, utan bygger helt på läroplanen för den svenska grundskolan. Duktiga lärare, fritidspedagoger och fritidsledare förmår att engagera eleverna. Kursen omges av ett kursteam med stödpersoner från socialtjänsten, skolans kuratorer och den lokala polisen. Problemelevernas familjer får på frivillig väg ta del av denna koncentrerade insats från samhällets sida. Och resultatet har inte låtit vänta på sig. Majoriteten av de störande och kränkande eleverna återvänder till sina klasser och börjar prestera som vilken elev som helst. Kursdeltagarna har helt enkelt fått lära sig att förstå sig själva genom att först lära sig förstå en annan människa i historien. De lär sig genom att ständigt möta andra människor.

Fyra kunskapsfundament Kursens grundläggande idé är att varje elev äger förmågan att upptäcka världen här och nu samt då och där genom att tänka självständigt och lösa moraliska problem. Här och nu fokuserar elevens liv på familjen, skolan och på fritiden, och då och där består av de historiska exemplen från Förintelsen. Det metodiska upplägget länkar samman dessa båda perspektiv och ger en grund för elevens självständiga identitetsutveckling. Det går givetvis att lyfta in fakta och berättelser från andra historiska händelser såsom folk 15