Ta nätet på allvar

Ta nätet på allvar

Ta nätet på allvar – antirasistiskt engagemang mot hot och hat på nätet

Ta nätet på allvar – antirasistiskt engagemang mot hot och hat på nätet

Vian Tahir, Siri Andersson, Maja Dahl, Azuka Nnamaka, Angela Larsson, Jenny Nguyen, Hanna Böhm, Daisy Kintu, Annette LeBlanc

Ta nätet på allvar – antirasistiskt engagemang mot hot och hat på nätet 2016, Första upplagan Redaktör: My Malmeström Sobelius Korrektur: Cecilia Elmqvist Omslag: Daniel Åberg/Åbergs stilus et forma OMSLAGSBILD: C Kåberg Illustrationer: C Kåberg och Allezleon Inlaga: Daniel Åberg/Åbergs Stilus et Forma Tryck: Bulls Graphics, Halmstad ISBN: 978-91-87003-10-3 © Författarna och Föreningen Norden, Ung media och Ungdom mot rasism Utgiven i samarbete med Idealistas Förlag

I nn e h å ll Inledning

7

NÄTET

11

NÄTAKTIVISTER BERÄTTAR

25

NÄTAKTIVISM – SÅ GÖR DU

49

Avslutning

75

BOKA nätaktivisternas klassutbildning

79

Inledning

N

är vi började jobba med Nätaktivisterna 2013 var hot och hat på nätet ett ämne på allas läppar. Det var året med Instagrammålet och Uppdrag Gransknings program Män som näthatar kvinnor. Vi såg hur den högerextrema rörelsen strategiskt arbetade för att framstå som många fler än de var. Resultatet, ett ökat hot och hat, gick att se i kommentarsfält och inkorgar hos både organisationer och offentliga personer. Mediebranschen, skolvärlden, polis, rättsväsende, ja i stort sett hela samhället fick tydligt se hur stor genomslagskraft sociala medier kunde ha och framför allt hur snabbt information spreds. Trots försök från bland annat tidningar att, genom moderering och krav på personliga icke-anonyma konton, motarbeta hatet förbättrades väldigt lite. Krafttagen mot hot och hat möttes också av en diskussion om vikten av att skydda yttrandefriheten.

Att hot och hat på nätet var ett problem var alltså tydligt. Det var också tydligt att det saknades kunskap om vilka lagar och regler som faktiskt gällde. Vuxenvärlden verkade stå handfallen inför hur det skulle hanteras.

Rapporter visade hur liten del av hot och hat på nätet som utreddes eller åtalades. Skolor försökte lösa problemen med att spärra sidor och införa mobilförbud.

I allt detta såg vi också en motrörelse. Unga personer som engagerade sig mot hot och hat på nätet. Och de gjorde det på nätet. Ofta trots ett starkt motstånd från vuxna, som förminskade ungas engagemang och drog all aktivitet på nätet över en kam.

8

Nätaktivisternas roll har varit att stötta unga i att vara antirasistiska aktörer på nätet. Genom 201 klassutbildningar i 32 städer har vi mött drygt 4500 unga. Vi har spridit kunskap om rasism, källkritik, yttrandefrihet och digital aktivism med målet att de vi mött ska känna sig trygga i sina värderingar och i förlängningen kunna vara en del i arbetet med ett öppet och demokratiskt nät. Genom utbildningarna känner fler unga till sina rättigheter och skyldigheter när de agerar på nätet. Projektet har också arbetat för att ungas engagemang på nätet skulle uppvärderas och likställas med allt annat politiskt engagemang.

Sen projektet startade har det, även om det har gått långsamt, skett en förändring. Det finns fler projekt som jobbar för att motverka hot och hat på nätet, skolan pratar mer om sociala medier i sin värdegrund och rättsväsendet har gjort förändringar för att stärka och följa upp sitt arbete. Framförallt har nätaktivismen synliggjorts och börjar bli en accepterad engagemangsform, även om vi inte nått målet än. Den här boken varvar texter från några av de nätaktivister som engagerat sig i projektet med tips på hur du kan göra för att arbeta med frågorna i din skola, organisation eller verksamhet. Vi hoppas att boken ska inspirera dig att ta nätet på allvar, stötta det spirande engagemanget och agera mot hot och hat.

9

10

NÄTET

11

Ungas nätvardag Generationen som föddes kring milleniumskiftet är väldigt teknikvan. De har växt upp med internet och det är en lika naturlig del av deras vardag som VHS var för åttiotalister eller morgontidningen för fyrtiotalister. De är vana vid att kommunicera över nätet och gör inte samma skillnad på samtal via ett socialt medium eller röstsamtal på telefonen som äldre generationer. Sociala medier är en del av deras vardag och de flesta är ständigt uppkopplade via mobiltelefonen. Enligt Ungar & medier 2015 har 98% av alla 13–18-åringar en egen mobil och ungefär 90% använder mobilen för att vara online. 95% är på nätet dagligen och den vanligaste aktiviteten är att använda sociala medier, där över 70% gör det dagligen.

Den här generationen tar snabbt till sig nya sätt att kommunicera och är till skillnad från vuxenvärlden inte lika skeptiskt till nya sociala medier. Där vuxenvärlden hissar varningsflaggor och ser problem, ser unga möjligheter.

Det märktes till exempel under Ask.fm:s kortlivade popularitet. På Ask. fm kunde användare registera konton och sedan kunde andra användare ställa frågor till användaren. Frågeställaren kunde välja att visa sitt användarnamn eller vara anonym. Det var även möjligt för personer att ställa frågor anonymt utan att registrera sig i forumet över huvud taget. I rapporteringen fokuserades det mycket på baksidorna av Ask.fm, speciellt möjligheten att

12

vara anonym. Tjänsten kallades mobbingapp och fick väldigt stor kritik för möjligheten att skicka anonyma frågor utan att spåras. Vad som inte kom fram var hur många som hade stor nytta av anonymiteten. Frågor om känsliga och privata ämnen ställdes anonymt och användare bad om råd kring sexualitet, identitetssökande, mobbing, relationsproblem med mera.

Självklart användes Ask.fm även för mer lättsamma ämnen som frågor om favoritmusik eller teveserier, men bland dessa fanns även unga som kunde fråga sina ”peers” om råd utan att känna sig blottade.

Under våra klassutbildningar finns en värderingsfråga om anonymitet.

Deltagarna får höra ett påstående som lyder “Det är bra att kunna vara anonym” och får därefter ställa sig utefter en skala från “håller med” till “håller inte med”. Där uppstår det ofta intressanta diskussioner, som väldigt förenklat kan sammanfattas med: det finns ett värde i att kunna vara anonym på nätet för att ställa känsliga frågor, för att kunna uttrycka sina åsikter men samtidigt skydda sig själv (mot till exempel rasistiska grupperingar) men som med mycket annat kan anonymitet missbrukas. Det betyder dock inte att anonymitet på nätet är dåligt, eller ska förbjudas. Bara att det behövs bättre skydd mot hot och hat.

Bland unga som använder sociala medier, och särskilt bland nätaktivister, finns en stor förståelse för att sociala medier är en offentlig arena. Unga använder olika digitala kanaler på olika sätt och kan ibland ha olika konton för olika ändamål, till exempel ett konto som är öppet för alla och ett konto

13

24

NÄTAKTIVISTER BERÄTTAR

25

26

Vi är generationen bortom tid och plats Minns du också högstadiet som en jobbig period då puberteten stod i full blom? När det rådde känslokaos inuti våra tonårskroppar och våra liv präglades av en intensiv längtan av att passa in? Grupptryck. Ett fenomen som ledde oss till att agera på sätt som kanske inte verkade logiskt för andra, men som för oss tedde sig självklart. Jag minns att vi hade väldigt många klassamtal med kuratorer och mentorer om dessa ämnen.

De vuxna, de som vi skulle se upp till, var duktiga på att problematisera ämnen som var destruktiva. De pratade om hur mallen samhället har målat upp till oss är för snäv och inte inkluderar alla. Att vi är gjorda för att vara olika och att det därför är fel att tro att vi alla måste vara likadana. Jämställdhet. Allas lika

27

Den här boken vänder sig främst till dig som arbetar med unga och vill bli sprida. bä re Taggen på a främja engagemang samt hat på #Ferguson uppdateras medmotarbeta gräsligare hot ochoch gräslinätet. hjälp avfrån fakta, och unga nätaktivisters berä elser gareMed berättelser de tips människor som befinner sigegna i staden just får nu. du svar frågor om och antirasistisk nätaktivism.

Det på sprids bilder videos som vittnar omNätaktivisterna det övervåld är e som arvsfondsprojekt som drivs av Föreningen Norden, Unggenom media och de utsätts för.

Omvärldens respons har gett lön Ungdom rasism.

Sy et är a uppmuntra ungafrån i a ha bland mot annat namninsamlingar, donationer och och stö a stöd ända modPalestina, a stå upp mänskliga och demokratiska värden därfördegrundläggande visat sin solidaritet med folket i Ferguson och och vara antirasistiska aktörer på nätet.

twittrat tips om hur man lindrar smärtan från tårgasattacker.

Allt detta för att de kunnat ta del av den riktiga berättelsen, den verkliga vardagen som sänds live från de utsattas mobiler och inte vinklas genom tidningarnas bristande analys.

Att dessa människor haft tillgång till mobiler, nätet och sociala medier har hjälpt dem att uppmärksamma orättvisorna och övervåldet, på samma sätt som det har bidragit till spridningen av så mycket annan information som annars skulle vara svåråtkommen för vissa. Självklart gäller det också att vara källkritisk innan man förfasas över det man får läsa på nätet och snabbt delar vidare, men samtidigt kan delningar, gillningar, komISBN: 978-91-87003-10-3

35