Fiolen min, nr 1/2014

FIOLEN MIN

Tidskrift för Finlands svenska spelmansförbund r.f.

Nr 1/2014 45:e årgången

Fiolen min 1/2014 INNEHÅLL Stämledaren...........................................................3 På gång............................................................... 4-5 Stämma i sommar............................................. 6-7 Folklandia......................................................... 8-10 Västnyländsk spelmansträff..............................11 30 år med dragspel........................................ 12-13 Vestersundsby spelmän på CD................... 14-15 Adolf Fredrik Stare....................................... 16-17 Operan Magnus/Maria................................ 18-19 Hjort-Anders på sångfest 1922.................... 20-21 Svenska folkmusiklinjen....................................22 Kurser...................................................................23 Näppäripedagogikens hemligheter............ 24-25 Boken om Knis Karl............................................26 Skivrecensioner...................................................27 Händelsekalender...............................................28

Fiolen min Tidskrift för Finlands svenska spelmansförbund rf ISSN 0782-3479

Redaktörer: Siv Ekström Önningebyvägen 534 22140 Mariehamn 040-518 2966 fiolenmin@spelmansforbundet.fi

Ansvarig utgivare: Stefan Kuni

Axel Kronholm axel.kronholm@gmail.com

Annonser: Helsida 270 euro Halvsida 130 euro 1/4 sida 100 euro 1/8 sida 70 euro

Småannons (75 x 27 mm) 45 euro Miniannons (27 x 35 mm) 30 euro Kontakta kansliet för bokning

Nästa nummer av Fiolen min kommer ut i juni.

Deadline för material är den 15 maj.

Finlands svenska spelmansförbund r.f. www.spelmansforbundet.fi

kansliet@spelmansforbundet.fi

Ordförande

Styrelseledamöter

Stefan Kuni +49 151 230 80323 stefan.kuni@spelmansforbundet.fi

Johanna Lönngren 050-377 1354 johanna.lonngren@gmail.com

Linnea Holmberg 040-558 2075 linnea.holmberg@myhome.fi

Viceordförande Bjarne Lundsten 0400-872 044 b_lundsten@hotmail.com

Per-Henrik Lithén 050-339 7646 per-henrik.lithen@netikka.fi

Glen-Stefan Qvarnström 044-9593288 gsqvarnst@hotmail.com

Andreas Norrvik 041-465 1069 svess.jan@gmail.com

Göran Jonsson 09-877 9294, 0500-232 425 goran.jonsson@jonel.fi

Kurt Svahnström 02-4587404, 0400-774 780 bobi@parnet.fi

Birgitta Eklund-Strang 06-319 5600 (tj.), 044-317 1597 birgitta.eklund-strang@sls.fi

Spelmansförbundets kansli Handelsesplanaden 23 B 65100 Vasa Kansliet är öppet måndag-torsdag kl 9 - 13 Organisationssekreterare Pia-Stina Sarin 06-312 4699 gsm 0500-560 209 kansliet@spelmansforbundet.fi

Maria Jonsson 018-173 27, 0457-342 1265 jonsson@aland.net

Tryckeri: Fram, Vasa, www.fram.fi Utges med stöd av Föreningen Konstsamfundet 2

Pärmbild: ”Buskspel” i mars 2013 efter Vinterstämman i Jakobstad.

Marianne Cygnel på sommarstugeterass på Ådön. Foto: Siv Ekström

STÄMLEDAREN

T

ill spelmannens årstidsväxlingar hör att man i februari-mars börjar rikta tankarna mot Förbundsdagen och den tillhörande Vinterstämman. Det är ju ännu långt till sommaren, med spelmansstämman i Korsholm, Kaustby och mycket annat roligt. Så egentligen är det väldigt bra att våra stadgar kräver att vi, liksom andra föreningar, måste ordna ett årsmöte på vårvintern. Då får man ju ett gott skäl att åka iväg och träffa bekanta spelmän.

I år skall vi träffas i Ekenäs. Den trivsamma samvaron med spelmansmusiken i centrum är nog väldigt viktigt för många, men det är ur föreningssynvinkel också väldigt viktigt att medlemmarna deltar i Förbundsdagen, som är föreningens årsmöte och högsta styrande organ.

Förutom de vanliga ärendena kommer i år också att behandlas stadgeändringar. Inget dramatiskt, men styrelsen har ansett att det är skäl att göra vissa uppdateringar. Efter Förbundsdagsförhandlingarna blir det dags för middag, spel, dans och många glada återseenden!

Senare i vår, en vecka efter påsk, kommer det att bli en spännande kurs i Vasa med Patrik Andersson och undertecknad. Inom ramarna för ett samarbete med Södermanlands Spelmansförbund kommer vi att dyka in i polsketraditionerna i Sörmland och Svenskfinland. Syftet är att försöka se likheter och olikheter inom våra respektive folkmusiktraditioner. Säkert kommer det att finnas rum för andra låtar också, så långtråkigt kommer det nog inte att bli! Vi ser fram emot ett rikt deltagande. På hösten kommer det att ordnas en liknade kurs i Sörmland.

Spelmansförbundet kommer också att fortsätta med de populära dragspelskurserna med Glen Qvarnström, som vi kunde läsa om i senaste nummer av Fiolen min. Nästa kurs kommer ännu i vår att ordnas i Mariehamn, och vi hoppas naturligtvis också här på ett rikt deltagande. Så låt djungeltrumman gå, kom ensam, eller samla ihop några kompisar och kom på kurs!

ORDFÖRANDENS SPALT

vårt kansli, och kan lämpligen göras tillgänglig på olika ställen där folkmusikintresserade kan tänkas röra sig.

Med detta nummer av Fiolen min medföljer anmälningsblankett till vår spelmansstämma i Korsholm. Det är alltså dags att börja anmäla sig till sommarens huvudevenemang! Som vi kan läsa på annan plats i tidningen så kommer vi att få uppleva en stämma med skärgårdsstämning, och med många bekanta programinslag. Eftersom jag själv räknar mig som korsholmare och har rört mig mycket ute i skärgården så är det med en speciell förväntan jag ser fram emot vår sommarstämma.

Slutligen vill jag påminna om att man har tänkt uppträda i Kaustby i sommar, så är det hög tid att anmäla sig dit också. Den anmälningen gör man som vanligt direkt till Kaustby på deras webbsida.

Med spelmanshälsning, Stefan

V

ad annat nytt har hänt och händer inom förbundet? En nyhet är att den broschyr om Spelmansförbundet som länge varit under arbete nu är färdig. I den får man via intervjuer med några spelmän och allmän information om förbundet bekanta sig med oss och vår verksamhet. Broschyren kan beställas från 3

På gång

Förbundsdag hålls lördagen den 29 mars 2014 kl. 17.00 på Ekenäs Stadshotell / Restaurang Revyy, Norra strandgatan 1, Ekenäs Stadgeenliga ärenden samt ändring av stadgarna Styrelsen

Valberedningens rapport inför årsmötet 2014 Så har nästan ett år igen gått sedan förbundsdagen i Jakobstad. Vi som fungerat som valberedare har hört oss för bland förbundsstyrelsen medlemmar och suppleanter om de är villiga att fortsätta med sitt förtroendeuppdrag. Valberedningen har skötts av Markus Grönqvist, Barbro Stara samt Klas Nyström.

På valberedningens vägnar vill jag tacka förbundsstyrelsen för arbetet de gjort under året som gått.

Glädjande nog är situationen den att alla styrelsemedlemmar och deras suppleanter i Östra Nyland, Mellersta Nyland samt hela Österbotten är beredda att fortsätta som förut.

Detsamma gäller Åboland och Västra Nyland. Även förbundets ordförande samt viceordförande ställer upp för omval. Ålands ordinarie representant Maria Jonsson önskar avgå ur styrelsen.

PRELIMINÄRT PROGRAM

Utöver detta behöver förbundsdagen välja nya medlemmar till valberedningen för 2015. Undertecknad samt Barbro Stara ställer inte upp för omval.

4

Enligt uppdrag Borgå den 6 februari 2014 Valberedningens sammankallare Markus Grönqvist

Lördag 29.3 15.00 Bussarna anländer till Motel Marine 16.00 Välkomstkaffe på Restaurang Revyy 17.00 Förbundsdagen sammanträder 19.00 Middag från stående bord (fisk/kött) 20.00 Musikunderhållning 21.00 Dans - öppen för allmänheten Söndag 30.3 07.00 - 10.00 Frukost 10.00 - 11.00 Spelworkshop, allspelslåtarna inför spelmansst. i Korsholm 2014 11.00 Lunch 12.00 Avfärd hemåt

Arto-kursjam i Åbo

Ale Möller Band till RotFest Esbos egen folkmusikfestival, Juurijuhla RotFest, äger i år rum mellan den 5 och 13 april. Allas vår Maria Kalaniemi är konstnärlig ledare och som vanligt är det ett intressant program som erbjuds. Det är huvudsakligen inhemska grupper som finns med på festivalen men i år finns två nordiska grupper med på listan: från Sverige kommer Ale Möller Band och från Danmark gruppen Phønix. I en finlandssvensk konsert i Lagstads hembygdsgård spelar Maria Kalaniemi och Marianne Maans samt Halsbrytarna.

Bland de andra framträdandena märks Kardemimmit och Tsuumi Sound System. Mera information hittar man på www.juurijuhla.fi.

Hela fem år i rad har Arto Järvelä nu hållit låtkurs i Åbo med föreningen Svenska Bildningens Vänner som uppdragsgivare. Under en helg i november varje år sedan 2009 har 15-20 spelmän samlats på Gillesgården och lärt sig åboländska låtar av Arto.

De flesta melodierna har han letat fram i arkiv och gamla uppteckningar, men han har också använt inspelningar med åboländska spelmän. SBV:s uppdrag var just att odla upp en åboländsk repertoar och i somras spelade en handfull av kursdeltagarna tillsammans med Arto på festivalen i Kaustby.

Ytterligare ett led i arbetet med kursrepertoaren är planerna på ett nothäfte med alla låtar, men det är skrivet i stjärnorna när det kan vara förverkligat.

I april blir det igen en repetitionslördag i Åbo med genomgång av alla gamla kurslåtar på dagen och sedan jam på en pub på kvällen.

Till jammet är alla intresserade välkomna det sker på puben Old Bank - det är bara att dyka upp med instrumentet i handen eller så kan man ju bara lyssna förstås. Vill man vara med på kursen ska man anmäla sig till mjorpes@abo.fi. Datum är lördagen den 12 april.

Spelmansvänner i Litauen?

Kyrkogårdsö kallar

Från Lorenz Brunnsberg kom en förfrågan till Fiolen min. Han har haft kontakt med Peter Ingman som reser mycket i Litauen. En arbetskollega som spelar folkmusik i ett spelmanslag där har hört sig för om möjligheterna till kontakt med något spelmanslag i Finland.

Det åländska folkmusiklägret ute på den lilla ön Kyrkogårdsö håller hårt på traditionen, det är numera vecka 32 som gäller. Den 3-8 augusti är det dags! Tre av lärarna är vid det här laget gamla bekanta: Emil Kunze, Tommi Asplund och Siv Ekström. Den fjärde läraren är i år estniska Johanna Adele-Jussi. Dessutom medverkar Ida Kronholm och Francine Eriksson som assistenter.

Föreningen Antons Vänner arrangerar och tar emot intresseanmälningar på adressen anmalan@antonsvanner.ax. Spelmän i alla åldrar är välkomna, undervisningen sker på gehör och instrumenten är fiol och cello, men även andra instrument kan komma i fråga. Ta kontakt!

Det finns alltså ett spelmanslag i Litauen som skulle vilja bli bekanta med ett finländskt lag. De kommer gärna till Finland och spelar och de finländska laget blir sedan inbjudet att åka på svarsvisit till Litauen. Folkmusikgruppen i Litauen som vill ha den här kontakten består av tio personer och kommunikationen med dem kan ske på engelska.

Kontakta (på svenska) Peter Ingman som har lagets kontaktuppgifter, Mail: peter.ingman@unilever.com mobil +358 50 635 50.

5

Grinden står öppen till den vackra gården på Strömsö, det välbekanta huset från TV-serien. Hit går en av utflykterna på stämman.

Foto: Ann-Britt Pada.

Dags att anmäla sig till spelmanstämman i Korsholm!

Det har nu gått ca tre månader sedan senaste nummer av Fiolen min utkom och vi berättade att spelmansstämma kommer att hållas i Korsholm. Då berättade jag lite om de platser som vi kommer att vara på och så presenterades stämmolåtarna. Jag hoppas att det ni då fick veta om stämman har väckt ert intresse att komma till Korsholm. Jag hoppas även att ni redan övat lite på stämmolåtarna och att de börjar sitta någorlunda i fingrarna.

Här på stämmoorten har planeringen för stämman gått vidare så till vida att alla samarbetsparter är vidtalade och stämman verkar gå att genomföra ungefär som vi planerat. Vi får säga som i sängreklamen på Sveriges TV4, ”Nu har vi gjort allt klart, det enda ni nu behöver göra är att komma hit!” Det är en sanning med modifikation.

6

Alla som varit med och arrangerat en stämma vet att det är först då anmälningarna kommit in som det verkliga jobbet börjar.

Men ändå är vi just nu i den situationen att det är er tur att vara aktiva och fylla i anmälningsblanketten som finns i detta nummer av tidningen. Jag sa då vi tittade igenom blanketten på Spelmansförbundets styrelsemöte att man måste fylla i blanketten ungefär som man fyller i skatteblanketten. Det är viktigt att man vid varje punkt som ska fyllas tittar efter om det finns en ytterligare detaljbeskrivning av punkten på blankettens baksida. Gör man detta torde ni kunna fylla i blanketten utan besvär. Kom speciellt ihåg att fylla i och prioritera er spelberedskap. För ljudåtergivningens skull är det också nödvändigt att vi får veta av specialönskemål samt att vi

får en karta över hur ni tänker stå då ni uppträder.

Under stämman ordnas även två utfärder. Den ena är en skärgårdskryssning i innerskärgården mellan Replot bro och Gerby skärgård.

Här kan man bekanta sig med både den unika naturen och med hur fenomenet landhöjning satt sina spår.

Man har även en ypperlig chans att se den stora idérikedomen och variationen i sommarvillabebyggelsen längs stränderna. Under resan kan man även få läsa in sig i historien om flera av de platser man stryker förbi. Det finns även servering ombord på fartyget.

Det andra utflyktsmålet är Strömsö villa och området där omkring.

Strömsö villa ägdes tidigare av Korsholms kommun. Men efter kommunsammanslagningen 1973 började byarna Gerby och Väster-

Preliminärt program för Spelmansstämman i Korsholm 27–29.6.2014 Fredag 27.6 19.00 Spel och dans på Salteriet på Björkö

Fisksoppa och kaffe Dans Lördag 28.6 09.30 Skärgårdskryssning och guidad

rundtur på Strömsö 12.30 Lunch (köttsoppa) på Carpella

PR-spelningar 14.00 Låtkurs (Replotlåtar) 2 x 45 min

Samövning av allspelslåtarna på Carpella 17.30 Middagbuffé på Carpella.

Ungdomsträff i Karperö UF:s lokal i källarvåningen

vik, där Strömsö villa finns, höra till Vasa. Då såldes villan och området till Vasa stad som i sin tur bjöd ut området åt Yle. Under den tid Strömsöprogrammen har spelats in har det ursprungligen ganska förfallna området omvandlats till vad det är idag. Under denna utfärd får man under en guides ledning besöka området och även titta in i villan. Det är säkert en intressant upplevelse att få se de projekt de jobbat med i TV i verkligheten och om man har tur kanske se något nytt byggas och som filmas för kommande säsong.

Vi stämmoarrangörer tror att stämman har något att bjuda er alla och en var och vi önskar er alla än en gång välkomna till spelmansstämman i Korsholm!

Per-Henrik Lithén

19.00

20.30 21.00 00.30

Konsert i Karperö UF:s lokal, betalande publik har företräde Dans på Carpella Traditionshörna i Karperö UF:s lokal Dansen avslutas Bussar från Carpella fr.o.m. kl. 23.30.

Sista bussen avgår kl. 01.00

Söndag 29.6 Frukost vid logierna 10.00 12.00 14.00 16.15

Gudstjänst i Replot kyrka Lunch (kalops) på Carpella Huvudfest på Carpella Avfärd hemåt

På spelmansstämman kan man få komma ut i den vackra skärgården om man väljer skärgårdskryssning som utflyktsalternativ. Foto: Per-Henrik Lithén 7

”Buskspel” på Silja Europa: från vänster Andreas Norrvik, Johan Lillhannus, Jalle Ahlbeck och Anders Backman. Foto: Birgitta Eklund-Strang, FMI.

Folklandiakryssningen När tretusen förväntansfulla folkmusik- och folkdansentusiaster trängs i Siljaterminalen i Helsingfors i väntan på att få gå ombord på färjan och Folklandiakryssningen är det inte mycket extra utrymme ledigt. Men det är inte heller någon som blir irriterad. Alla vet att vi alla är på väg till samma ”kalas” och alla vet att det ska bli något extra i år igen. Nästa år är det tjugonde gången Finlands samlade folkmusikoch folkdansorganisationer genomför denna speciella kryssning. Från början 1996 och till och med förra året gick färden mellan Åbo och Stocklholm, men när färjan Silja Europa bytte rutt till Helsingfors-Tallinn följde kryssningen med. Den färjan är som gjord för en dygnslång spelmansstämma, nämligen. Och vilken annan lokal skulle kunna ta hand om så här många människor med sovplats, mat och utrymme för konserter och ”buskspel” mitt i smällkalla vintern?

8

Från när och fjärran i vårt avlånga land vallfärdar folk i bussar och bilar och med tåg för att delta. Färjan ska avgå kl 18, men redan 17.30 får vi börja gå ombord. Det gäller att hitta sin hytt och komma sig ut i vimlet till den första programpunkten. I min hytt är vi fyra damer, varav en är en ny bekant. Det var hon som nappade på mitt upprop på Facebook en dryg vecka före avgång. Min resekamrat fick hastigt förhinder och jag bjöd ut platsen på Folklandias Facebooksida. Det tog fem minuter innan jag fick svar. Vi kom överens och biljetten var såld! På köpet fick både hon och jag litet träning i varandras språk och det var riktigt trevligt. Vi gick tillsammans på konsert redan 19.30. Arto och Antti Järvelä skulle spela i Top Club uppe i konferensavdelningen. De båda kusinerna har kommit ut med en gemensam CD och nu fick vi njuta av låtarna från skivan plus lite nytt material. Vi gjorde

som de ivrigaste fansen brukar göra, vi satte oss på golkvet längst fram, för stolar fanns det inte mera att få. Litet senare på kvällen skulle min rumskamrat spela med i Orivesi All Stars. Visst hade Antti sagt att jag skulle komma med, men det var ju ganska många låtar jag aldrig hade hört förr... Vi satte oss i hytten och drog igenom hela repretoaren och tågade sedan iväg till Ocean Club som har ett rejält dansgolv. Timo Alakotila var redo vid orgeln, Esko Järvelä hoppade in som extra basist och resten av gänget som trängdes på scenen räknar sig till det öppna spelmanskollektivet ”Orivesi All Stars”, som brukar spela både på Folklandia och på Kaustbyfestivalen.

Låtarna ligger utlagda som filmer på Youtube och på Facebook och noterna finns som pdf, det är bara att hänga med.

Ursprunget till det här är kurserna i Orivesi under mellandagarna och den samspelgrupp som många deltagit i där. Det viktiga är samspelet och spelglädjen, poängterar spelledaren Antti Järvelä. Det är fullspäckat på dansgolvet och vi spelar ett femtontal låtsr, allt från polskor till spelmansfoxtrot, eller vad man nu ska kalla låtar som ”Vanha jatsi”. På adresslistan för All Stars-gänget finns över 150 namn med geografisk spridning från östra Finland till Åland, Tyskland och USA. Innan kojens dragningskraft fick mig bort från konserterna ombord hann jag med några spelningar med gruppen ”Österbottniska spelmän” också, litet mat i Food Market (men nästa gång blir det nog buffé) och gruppen Baltic Crossing med säckpipa, härliga låtar och energi för ett helt kompani. Färjan låg då sedan länge förtöjd i Tallinns hamn och kastade inte loss förrän efter kl 12 dagen därpå. Det skedde mitt under den mest fantastiska konsert jag upplevt på länge. Det var ”The Järveläs” (med underrubriken ”född med fiolen i hand”) i Teater Europa, den största konsertlokalen ombord. På scenen satt i en halvcirkel tio spelmän med samma efternamn, det var Mauno och barnen Anni, Esko, Alina och Aili.

Maunos bror Aarne Järvelä med sonen Arto som hade dottern Verna med, samt Maunos och Aarnes brorsbarn Antti och Kyösti. Som kompsektion medverkade två Timo: Alakotila på orgel och Myllykangas på bas. De spelade i en timme, mest purpurimelodier från Kaustby som Aarne och Mauno lärt sig av sin far, och det lät himmelskt. Vi fick oss lite purpurikunskap till livs också, folkdansforskaren Petri Hoppu bytte om med Mauno att berätta om den speciella purpuritraditionen med talrika hänvisningar till de svenskspråkiga trakter där purpurin också varit vanlig.

SE

Översta bilden: I spänd förväntan samlas kryssningsdeltagarna i hamnen för att gå ombord på Silja Europa. Mittenbilden: ”Österbottniska spelmän”. Undre bilden: Orivesi All Stars i aktion med ledaren Antti Järvelä. Foton: Siv Ekström 9

Tvillingsystrarna Jessica och Janeta Österberg på fiol respektive dragspel utgör duon Double J Twins som var FMI:s bidrag till programmet på Folklandia i år. Foto: Birgitta Eklund-Strang, FMI.

Folklandiarapport Vi började vår resa till Helsingfors från Vasa, med Greger Lindell som chaufför. Vi var ett gäng på ca 15 personer och stämningen i bussen blev bara bättre ju närmare Helsingfors vi kom.

Till slut befann vi oss på terminalen ihopträngda bland alla andra människor, som ivrigt väntade på att få gå ombord på färjan. Atmosfären var väldigt bra redan nu och det höll i sig under hela resan.

Programutbudet var stort och såväl amatörer som riktiga proffsmusiker fick chansen att stå på scen. Vi uppträdde två gånger under fredagskvällen. Först i Food market och senare på Pelimannin penkki. Efter att vi gjort vårt (stort tack till våra hängivna fans), fick vi möjlighet att njuta av de övrigas uppträdanden. Det fanns 10

många duktiga grupper, men höjdpunkten var ändå att få se våra stora idoler, Baltic crossing, live. Deras uppträdande var klockan ett på natten och vi infann oss på plats en timme på förhand för att få bra platser. Efter uppträdandet var vi ungdomar alldeles utpumpade och gick och lade oss. Resten återvände till sina hytter vid okänt klockslag... Överlag var det en väldigt lyckad resa och vi återvände sent på lördag kväll fulltankade med inspiration och nya ideér.

Janeta och Jessica Österberg

Västnyländsk spelmansträff

Ingå spelmansgille arrangerade årets västnyländska spelmansträff på Ingbohed i Täkter. Foto: Gun Lundsten.

D

en 17.1 kl.19.00 samlades de Västnyländska spelmännen med vänner till traditionell träff, i år på Ingbohed i Täkter, med Ingå spelmansgille som arrangör.

Det var nu 23:e gången som träffen arrangerades. Första gången var 1992, året efter den stora gemensamma stämman i Ekenäs -91. Då beslutades att man skall samlas den tredje fredagen i januari och de olika spelmansgrupperna i Västnyland står i tur och ordning för arrangemanget. Deltagarantalet under åren har varierat mellan cirka 40-90 personer. I nästa år är Tenala Spelmanslag arrangörer.

Ekenäsnejdens dragspelsgille, Tenala spelmanslag, Stråkdragarna och Ingå spelmansgille var som grupper på plats, men med fanns även enskilda spelmän som för tillfället inte spelar med i någon av de nämnda grupperna. Sammanlagt 88 personer var närvarande, varav ca.

35 spelmän. Glädjande många dansare från Ingå gammeldans- och lekgille, Pojo folkdansare samt Hangö folkdansare var med, för att ta sig en svängom.

Gästerna hälsades välkomna med musik av

värdlaget och välkomstord av ordförande. Efter det serverades mat från stående bord. Sedan följde ”allspel” i drygt en halv timme och efter det serverades kaffe och tårta.

När kaffestunden var slut bjöd spelmännen upp till dans och den ena efter den andra gruppen avlöste varandra. De som inte spelade dansade och kvällen gick fort, som den vanligtvis går i glada vänners lag.

Västnyländska spelmansträffen är redan nu en tradition och nu är det bara att hålla liv i den, för helt tydligt finns det ett behov av liknande små träffar i alla regioner. I Västnyland har i alla fall trenden svängt och deltagarantalet är klart på stigande. Att dansarna vill vara med på träffarna är bara positivt, för musik och dans går hand i hand och ger deltagarna en fin gemenskap.

Vill till slut här på alla Västnyländska spelmäns vägnar hälsa de Finlandsvenska deltagarna välkomna till Spelmansförbundets vinterstämma i Ekenäs 29-30.3.

Anders Holmberg 11

30 år med dragspel Förra året firade Maria Kalaniemi jubileumsår - 30 år med dragspel. Det blev en hel del evenemang och konserter i jubileets tecken. redan på Folklandiakryssningen i januari öppnade hon jubileumsåret med en konsert tillsammans med Timo Alakotila, Arto Järvelä och Timo Myllykangas. Timo Alakotila är en av de musiker hon haft samarbete med i många år. På Folklandiakonserten i fjol talade Timo om Valter Enlund och Torsten Pärus och att de spelat ihop i 70 år, medan Timo och Mia har bara 20 år av samspel bakom sig.

Till balettföreställningen Snövit och de 7 dvärgarna som Heli Aaltos balettskola uppförde i Sellosalen i Alberga i månadsskiftet februarimars hade Timo skrivit musiken. Där hade dragspelet och Mia en viktig roll. Musiken har nyligen utkommit på skiva.

JuuriJuhla/RotFest 2013 i Esbo har Maria varit konstnärlig ledare för och under festivalen höll hon en 30-årsjubileumskonsert i Lagstad hembygdsgård. Där medverkade Arto Järvelä, Olli Varis, Marianne Maans och Eero Grundström. Det blev fullt hus och dessutom direktsändes konserten i radion.

Ett projekt som vi läste om i Fiolen min förra året var Lefvande Medeltida Ballader.

Där medverkade Ann-Mari Häggman med balladkunskap, Marianne Maans med sång och fiol och Désirée Saarela-Portin på de båda konserterna i Vasa och i Helsingfors.

När man spelar dragspel och förknippas främst med folkmusik är det kanske överras12

kande att man medverkar på nutidskonstfestivalen Ihme med improvisationsworkshop och föreställningar med dansaren och koreografen Hanna Brotherus. Men det visar bara på bredden i musicerandet.

Med trion Vilda rosor, dvs Olli Varis och Eero Grundström åkte Maria också till Köpenhamn för att spela på Tivoli innan det blev dags för festivaler och andra konserter under sommaren: Haapavesi folk, Siilifolk, Kihaus. för att nämna några exempel. I september bar det av på turné i Sverige tillsammans med Timo Alakotila. På vägen till Sverige hann duon med ett besök på Åland och spelade i Önningebymuseet.

På Oktoberstämman i Uppsala medverkade Maria i svenska nyckelharpsspelmannen Emilia Ampers egen konsert i Uppsala konsert och kongress (UKK). Emilia som var Marias elev vid Sibeliusakademin när hon gjorde ett utbytesår där, hade fått bjuda in vänner att musicera med till den här konserten. Andra medverkande var till exempel Johan Hedin och Ellika Frisell.

I oktober bar det också av till London där det hölls en festival med finsk musik. Timo Alakotila och Maria höll en egen konsert där.

Under året gjordes en dokumentär om Maria till FST 5. Mikael Martikainen gjorde filmen som hette “Dragspelsprofessorn”. Den visades i TV i oktober.

Siv Ekström

Översta bilden: Maria Kalaniemi och Marianne Maans, bilderna nedanför: Lili Sukula-Lindholm och Maria K i litet annorlunda utstyrsel, samt Ellika Frisell och Emilia Amper som spelar tillsammans med Maria på Uppsala Kultur- och Kongresshus på Oktoberstämman 2013. Bilderna från Maria Kalaniemi.

13

Vestersundsby spelmän buskspelar på spelmansstämma.

Vestersundsby spelmän på CD När vi samlades till det första kurstillfället i Jakobstads svenska arbetarinstituts kurs Fiolspelning för vuxna i Vestersundsby samlinghus hösten 1985 kunde vi väl inte i vår vildaste fantasi tänka oss fram till år 2014 och en skivsläppskonsert i Schaumansalen i Jakobstad. För det första brydde sig nog ingen då om vad som skulle hända om nästan 30 år. För det andra kunde ingen föreställa sig någon konsertsal under det gråa gruset på Konservatoriets innergård. Och för det tredje så hade vi nog med att få ordning på stråkar och strängar den där första kvällen. Vårt mål var på nivån hitta d-strängen och få stråken att gå någorlunda rakt så det inte gnisslar.

Sedan höll vi på i flera år och ambitionsnivån steg, antalet låtar ökade stadigt och vi hade väldigt roligt tillsammans. Så småningom bildade vi spelmanslaget Vestersundsby spelmän och efter tio år tillsammans ordnade vi spelmansstämma i Jakobstad innan jag och min familj flyttade till Åland. Det har varit roligt att följa gruppen genom åren. De har fått nya ledare några gånger, nya medlemmar har kommit till, andra har slutat och gruppen har hela tiden fortsatt att utvecklas.

Under Mia Willnäs ledning har gruppen satsat på en lite annorlunda repertoar med 14

nya inslag som solosång och drivna arrangemang. Vestersundsby spelmän är ett av spelmansförbundets just nu mest aktiva lag med ett imponerande stort medlemsantal och brett åldersspann. Härligt att de nu satsat så mycket tid och kraft och målmedvetenhet på att spela in en CD. När CD:n var klar och man började planera för “släppet” dök en möjlighet att få hyra Schaumansalen upp. Gänget förnekade sig inte, de tog vara på tillfället som dök upp och hade sin skivsläppskonsert tidigare än planerat. Schaumansalen fylldes till bräddarna, jag har i alla fall hört om hur extra stolar bars in. Tyvärr kunde jag inte vara med - det hade ju varit hur roligt som helst.

Om det nu är Åland eller Jakobstad som ligger åsides ska vi väl inte gå in på - i alla fall kan man inte kvista över på en kväll. Då är det ju istället tur att jag har skivan, för den kan jag ju lyssna på när jag vill. Och är det någon som vill förse sig med en likadan så har de lådvis i Vestersundsby, den finns i olika affärer i Jakobstad och var spelmanslaget rör sig har de en väska med sig. Om man befinner sig åsides går det säkert att höra av sig och förhandla om en beställning.

Siv Ekström

Översta bilden: Vestersundsby spelmän på Kaustbyfestivalen. Foto Siv Ekström. De fyra bilderna under är alla från skivreleasekonserten i Schaumansalen i Jakobstad i februari i år. Foto: Seppo Heino.

15

Vart försvann Adolf Fredrik Stare?

Under senare år har man allt oftare kunnat lägga märke till den notbok som går under benämningen Stares notbok. Arto Järvelä har t.ex. under många år lärt ut låtar ur boken på sina kurser i Åbo. Undertecknad skrev också en artikel i Fiolen min (nr 4/2010) med rubriken ”Några iakttagelser angående användningen av omstämd fiol i finländsk folkmusik”. I artikeln undersöktes några av de polskor som ingår Stares notbok med slutsatsen att de i tiderna spelats med omstämd fiol, vilket man inte tidigare i någon större utsträckning noterat i Finland. Eftersom notboken har visat sig innehålla en stor mängd låtar som intresserar spelmän och folkmusiker i Finland i dag så är det skäl att titta litet närmare på notboken och dess tidigare ägare.

Handskriften finns i dag på Sibeliusmuseum i Åbo och innehåller en mängd med fina melodier, främst polonesser, eller polskor som vi i dag kallar dem. Boken har ägts av en A.F. Stare (ibland tidigare tolkat som A.J. Starc eller Stark). På omslaget kan man läsa ”Polonesser tillhörige A.F. Stare år 1806”.

Namnet Adolf Fredrik Stare förekommer på olika ställen i skriften. En gång med tillägget ”i Åbo”, och på ett ställe står det ”Eskilstuna”.

När Otto Andersson i början av 1900-talet gav ut huvuddelen av polonesserna (polskorna) i Brages Årsskrifter så framgår att han inte kunde hitta rötterna till denna A.F. Stare. Enligt den finske forskaren Eero Nallinmaa skall 16

ägarens namn, vilket Otto Andersson tolkat till A.J. Stark, läsas A.F. Stare. Stare var emellertid knappast bokens förste ägare, för man kan se att den ursprunglige ägarens namn har strukits över med bläck och är tyvärr inte mera läsbart.

Otto Andersson menar att det är frågan om finländska polskevarianter från Åbotrakten. Åtminstone större delen av de 84 melodierna måste enligt Andersson vara uppteckningar efter spelmän och inte avskrifter av andra notböcker innehållande komponerat material, eftersom de innehåller ”de karakteristiska spelmanstag som ofta förekomma”. Nallinmaa menar att Stare sannolikt fått notboken när han kom till Åbo. Erkki Ala-Könni konstaterar i sin avhandling om polskan i Finland att noteringen ”i Åbo” inte med säkerhet kan placera boken geografiskt, men menar också att det är fråga om noteringar av spelmansmusik.

I Nallinmaas omfattande studie av en annan handskrift från ungefär samma tid, nämligen Erik Ulrik Spoofs notbok, där också andra handskrifter från 1700-1800-talet beskrivs, får vi veta att Adolf Fredrik Stare var son till kyrkoherden Adolf Stare i Eskilstuna, han gick gymnasiet i Strängnäs, och skrevs 27.5.1806 tillsammans med sin bror Carl Johan in vid Åbo Akademi. Alltså samma år som notboken är daterad. Kanske tog Adolf Fredrik boken med sig till Åbo, för att kunna spela de mest populära låtarna från hemtrakterna i Sörm-

I november 2013 höll Arto Järvelä den femte veckoslutskursen i ordningen i Åbo där bland annat ”polonesser” ur Stares notbok ingår i repretoaren.

Föreningen Svenska Bildningens Vänner är arrangör. Till vänster en del av en sida ur Stares notbok. Foto: Siv Ekström

land? Eller kanske fick han tag i boken när han kom till Åbo? Båda alternativen ser jag som fullt möjliga.

Eftersom Stares notbok blivit så känd så skulle det vara intressant att få veta mera om Adolf Fredrik Stare och hans senare öden.

Med dagens sökverktyg på nätet har det varit möjligt att få fram hittills okänd information om Adolf Fredrik och hans bror. I Helsingfors Universitets matrikel 1640-1852, som i dag finns tillgänglig på Internet, kan man läsa att brodern Karl Johan Stare (f. 9.11.1785 i Eskilstuna) var två år äldre än Adolf Fredrik (f.

6.5.1787 i Eskilstuna). Modern Carolina Christina van der Hagen hade avlidit 1792, och fadern, kyrkoherden Adolf Stare hade avlidit några år senare, år 1798. Varför de unga föräldralösa bröderna (19 och 21 år gamla) började studera i Åbo är okänt. Man kan spekulera att familjen kanske hade släkt eller vänner i Åbo som kunde fungera som stöd för bröderna? Eller kanske hade de helt enkelt inte blivit intagna vid något universitet på närmare håll.

Vem vet?

Deras tid i Åbo blev inte så lycklig. Carl Johan dog i feber 28 januari 1807, alltså bara efter en termins studier. Finska kriget (18081809 års krig) bröt ut 21 februari 1808, ryssarna intog Åbo 22 mars 1808, och efter vårterminens slut i maj samma år flyttade Adolf Fredrik Stare tillbaka till den västra rikshalvan och fortsatte senare på hösten 1808 sina

studier vid Uppsala universitet. Han blev emellertid aldrig utexaminerad, utan dog 29 juni 1810 i en ålder av bara 23 år i Stockholm, Hedvig Eleonora församling.

En väldigt tragisk historia alltså. Man kan framför sig se de två bröderna, som glada i hågen på sommaren 1806 seglade iväg på sitt livs äventyr. Adolf Fredrik hade sin fiol med sig, och det glada studielivet i Åbo lockade säkert ynglingarna. Kanske var det det aktiva musiklivet kring Musikaliska sällskapet i Åbo, grundat 1790, som intresserade den musikintresserade Adolf Fredrik mest? Sen kom broderns död emot, kriget omöjliggjorde fortsatta studier i Åbo, och inget blev som det var tänkt. Nu vet vi, varför Adolf Fredrik Stare aldrig blev präst eller ämbetsman, och inte heller har efterlämnat några andra tydliga spår i historien, förutom sin lilla notbok.

Källor

Stefan Kuni

Eero Nallinmaa, Erik Ulrik Spoofin nuottikirja, Tammerfors 1969: s. 220 A.J. Starks notbok. Red. Otto Andersson.

Brages årsskrift 8-9. 1913-1916:1-30 Ala-Könni, Erkki: Die Polska-Täntze in Finnland. Kansatieteellinen arkisto 12. Helsingfors 1956 Helsingfors universitets matrikel 1640-1852 Bouppteckningar, Sveriges Riksarkiv 17

Föglöflicka häktad i Sverige - utgav sig för att vara man!

Rubriken kunde vara från en dagstidning i dag, men när det här hände på riktigt fanns inga dagstidningar. Föglöflickan Maria Johansdotter kom nämligen till Stockholm år 1702. Hon seglade dit med sin styvfar och blev tvungen att stanna kvar över vintern, för isen lade ovanligt tidigt och deras båt blev infrusen.

Maria tjänade först sitt uppehälle genom att sjunga och spela nyckelharpa på krogar i Stockholm, men sedan tog hon tjänst som piga, bland annat i Åkers socken i Uppland. Att vi i dag överhuvudtaget vet något om Maria från Sanda på Föglö beror på att hon anklagades för att ha uppträtt under falsk identitet. Hon hade klätt sig som man och uppträtt under namnet Magnus Johansson och blev mycket populär bland flickorna överallt där hon rörde sig. I april 1706 dömdes Maria till fängelse på vatten och bröd i åtta dagar och vad som sedan hände med henne har ännu ingen lyckats hitta uppgifter om.

Första gången jag läste något om Maria var i slutet av 1970-talet när jag skaffade den första ”spelmansbibeln”, Otto Anderssons utgåva av äldre folkdansmelodier. I sitt intressanta och utförliga förord till samlingen av låtar går han bland annat igenom vad man vet om vilka 18

instrument som spelats i Finlands svenskbygder. Nyckelharpan finns omnämnd några gånger i bouppteckningar och rättsprotokoll och en av dessa notiser handlar just om Maria. Det var en passlig episod att berätta om när vi spelade och uppträdde med Kvinnfolk. Det visade sig att Sol-Britt Kärkkäinen skrivit en artikel om Maria i Åländsk Odling också, men så värst mycket mera uppgifter fanns inte tillgängliga. Barbro Sundback, som spelade med i Kvinnfolk i början av 1980-talet tyckte att det skulle vara en utmärkt historia att göra film av, men det var mest något som vi skojade om då och inte tog på allvar.

Nu har Maria Johansdotter blivit rykande aktuell och till sommaren blir det premiär på en opera om henne och hennes öde. Barbro Sundback har dragit igång ett ambitiöst projekt med nordiska pengar och nordiska kontakter. Isländska Karolina Eiriksdottir vidtalades att skriva musiken, åländska Katarina Gäddnäs engagerades för att skriva librettot och svenska regissören Suzanne Osten regisserar. Dirigent blir Anna-Maria Helsing. Premiär blir det den 15 juli i åländska kulturhuset Alandica och efter några föreställningar bär det av på turné till Jakobstad och Stockholm. Bland annat Island och Esbo finns med i planerna för turnéer längre fram.

Samtidigt spelas i Sverige en be-

rättarteaterföreställning om Marias öde. Pjäsen hade premiär i augusti 2012 på Stockholm Pride och har sedan dess uppförts många gånger.

Nyckelharpsspelmannen Anders Peev spelar och agerar, Johan Teodorsson är berättaren. De utgör tillsammans musikteatern Unna som ger skolföreställningar och öppna föreställningar på olika platser,. Senast gavs pjäsen i Umeå på folkmusikfestivalen där i slutet av februari.. Musikteater Unna menar att den 300 år gamla historien om Magnus/Maria har relevans ännu idag när man ännu diskuterar om det är rätt att älska en person av samma kön. Det handlar om att få klä sig som man vill och få vara som man vill, säger Johan Theodorsson i en intervju i Hallands nyheter. ”En opera om rätt kön” är underrubriken till den åländska operans titel Magnus-Maria. Arrangör är Kulturföreningen Katrina. Operan förverkligas med stöd av Nordiska kulturfonden, Kulturkontakt Nord, Svenska Kulturfonden, Ålands landskapsregering och Mariehamns stad.

Siv Ekström

Mera information finns på www.magnusmaria.ax

19

Den stora scenen som byggdes inför sångfesten är imponerande i sig själv, men tänk att bygga den för engångsbruk. När festen var slut fick man riva den. Foto: Privat arkiv genom Fältetnologen, Kastelholm.

Hjort Anders på sångfest 1922?

Fyra spelmän i folkdräkt framför ett iögonenfallande hus. Vilka är de och var står de någonstans och när är bilden tagen? Spelmännen verkar vara svenska, det ser man på dräkterna och mannen längst till vänster liknar Hjort-Anders. Men vilka är de andra och är fotot faktiskt taget på Åland? Bilden kom från etnologen Conny Andersson.

Han hade hittat den på en vind i en bunt med bilder från sångfesten på Åland 1922.

En annan etnolog, min bror Kjell Ekström, med ett osvikligt sinne för hus och miljöer, såg genast att det var ”Badhusrestaurationen” i Mariehamn som höjer sig bakom spelmännen.

Det huset byggdes 1897 under den så kallade badhusepoken i Mariehamn. Då var staden en badort på modet som besöktes av stora skaror badturister varje sommar. På femitotalet revs huset och nu står där Sveriges generalkonsulat på samma plats i utkanten av Badhusparken.

20

Sveriges nuvarande generalkonsul, Ingrid Iremark, ordnade i somras på Sveriges nationaldag en lunchkonsert med tre svenska spelmän och två åländska ute på konsulatets trappa mot trädgården. En liten koppling till bilden det också, eftersom de fyra spelmännen på den gamla bilden är svenska.

Det tog inte länge efter att jag satte ut bilden i Facebook-gruppen Svensk folkmusik, innan tips på spelmännens identitet började strömma in. Joel Bremer kände igen Hjort-Anders till vänster och Höök Olle längst till höger. Om spelman nr 2 från vänster finns det olika bud.

Troligen är det Dan Danielsson, som enligt Dan Olsson inte brukade uppträda i folkdräkt, men som nog spelat med Hjort-Anders. Andre man från höger torde vara Olof Knut Ekwall (1877-1965) som var verksam i Tranås och finns representerad i Svenska låtar. Han ska ha spelat för Svenska Folkdansens Vänner och liksom de andra i sällskapet uppträtt på Skansen.

Hjort Anders är väl den mest kända spelmannen idag av de här fyra. Om honom kan man läsa i Gunnar Ternhags bok från 1992, Hjort Anders Olsson – spelman, artist. Det var han som komponerade Trettondagsmarschen, många menar också att han låg bakom Gärdebylåten. Han var hemma från Bingsjö, men flyttade till Uppland och levde där en stor del av sitt liv. Höök Olle var också en spelman av rang som var välkänd på sin tid.

I Otto Anderssons bok Finlandssvenska musikfester under femtio år finns en redogörelse för sångfesten 1922. Tyvärr var Otto själv inte med då, men han redogör för festen och citerar Einar Ponthán som skrev om den i SFV:s kalender efteråt. Det var spännande tider. Två år tidigare när det var stor sångfest i Helsingfors lyste ålänningarna med sin frånvaro med motiveringen att ålandsfrågan var inne i ett känsligt skede.

Nu var den saken löst och skildringarna från den sångfest som ålänningarna arrangerade 1922 präglas av glädje över hur man igen kan vara tillsammans och hur den språkliga samhörigheten har betydelse.

Under en vecka i midsommartid 1922 hölls alltså sång- och musikfesten på Åland med inbjudna från Österbotten, Åboland, Nyland och Sverige. Hela 2508 deltagare mötte upp.

Från Stockholms körförbund kom 150 personer och Svenska Folkdansringen deltog med 60 par.

Man byggde en enorm festscen i Öhbergska backen och publiken ser stor ut på de gamla bilderna. Otto Andersson citerar Pontán: “Rikssvenskarnas inlägg berörde också flera kulturområden, och på vart och ett av dem stodo prestationerna mycket högt. Kören, danslaget, spelmännen och gymnasterna, alla väckte synnerligt intresse och starkt bifall.”

Från vänster Hjort Anders, Dan Danielsson, Olof Knut Ekwall och Höök Olof Andersson. Foto: Privat arkiv genom Fältetnologen, Kastelholm

Att de fyra svenska spelmännen fick bifall är inte att undra på - det var några av de allra främsta och namnkunnigaste spelmännen som Sverige bjöd på.

Siv Ekström

Den stora scenen i Öhbergska backen syns på det här gamla vykortet framifrån fylld med sångare. Fotot ur boken Flera hälsnigar från ett svunnet Åland.

21

Långdans genom Silja Galaxy - månne det var första gången som färjan fick vara med om sådant? På den högra bilden ses till höger James Johnson, som tog initiativet till den svenska folkmusikkryssningen och som nu laddar upp för kryssning nummer två.

Svenska folkmusiklinjen Folklandiakryssningen i januari är redan en väletablerad tradition i Finland, men i Sverige har man inte haft något liknande förrän James Johnson i Skåne började dra i trådarna i fjol. I september blev hans vision verklighet och några hundra spelmän och dansare äntrade då Silja Galaxy i Stockholm för ett dygn ombord på rutten Stockholm - Åbo.

Nu jobbar James Johnson redan för fullt för att arrangera kryssning nummer två. Det blir start fredagen den 26 september i Stockholm. James Johnson besökte nyligen Mariehamn bland annat för att inspirera åländska spelmän till att komma med. Han ser förstås också gärna att spelmän från finska fastlandet kommer med. Problemet är som vanligt när det gäller ålänningar och kryssningar mellan Finland och Sverige att man först måste åka färja över till Sverige för att sedan stiga ombord och kryssa till Åbo. Följer man med hela vägen tillbaka återstår det ännu en färjresa innan man kommer hem. Stiger man på i Åbo blir 22

det en dubbelkryssning m.a.o. Om man stiger på när kryssningen redan startat eller när kryssningen vänder i Åbo missar man halva – och kanske den mest inspirerade delen av kryssningen.

Entusiasten James Johnson har rötter i Föglö och har flyttat från USA till Skåne där han är aktiv spelman. Inspiration till den här kryssningen kommer förstås från den finska Folklandia-kryssningen som nu har seglat 19 gånger i januari och redan är väl inarbetad.

Liksom Folklandia vill man på den svenska kryssningen ha med många spelmän, dansare och artister till ett helt dygn i folkmusikens tecken.

“Svenska Folkmusik Linien” finns på Facebook med en egen sida. Det kan vara ett bra sätt att hålla sig informerad om vad som är på gång. I april börjar man ta emot anmälningar till kryssningen.

Siv Ekström

Välkommen på kurs i Vasa och på Åland!

Anmälningar till båda kurser tas emot fram till tisdagen den 22 april kl. 13.00 på adressen: kansliet@spelmansforbundet.fi, eller per telefon till Spelmansförbundets kansli, 06-312 4699.

Polskor med Patrik och Stefan Finlands svenska spelmansförbund och Södermanlands spelmansförbund har inlett ett samarbete, vilket som ett första steg innebär ett utbyte av kurser. En av målsättningarna med samarbetet är nämligen att medlemmarna skall få lära känna och jämföra musiktraditionerna inom de båda förbunden.

I det första kursutbytet kommer vi främst att dyka in i polsketraditionerna. Det blir ett brett utbud av olika typer av polskor från Södermanland och olika delar av Svenskfinland som belyser likheter och olikheter inom musiken.

Den första kursen hålls i Vasa 26-27.4 med Södermanlands spelmansförbunds ordförande Patrik Andersson och Finlands svenska spelmansförbunds ordförande Stefan Kuni som lärare. På hösten ordnas en motsvarande kurs i Södermanland.

Patrik Andersson har också tidigare hållit kurser i Finlands svenska spelmansförbunds regi, så han är inte helt okänd här. Han har en folkmusikpedagogutbildning från Stockholms musikhögskola och musikerutbildning på Musikhögskolan i Oslo och är kursförestån-

dare på enterminskursen vid Malungs folkhögskola. Patrik spelar fiol och hardangerfela. Förutom folkmusik från Sörmland så spelar han också gärna norsk folkmusik, t.ex. tillsammans med Vegar Vårdal.

Stefan Kuni är fiolspelman med rötterna i Vasatrakten. Han har varit aktiv spelman sedan 1970-talet, och spelar gärna folkmusik från hela Österbotten, och på senare tid också en del polskor från Västra Nyland och Åboland. Förutom en lång erfarenhet som spelman så har han också gått en termin på Patriks kurs i Malung.

Kursen inleds på lördag morgon 26.4. kl 9:30 och avslutas ca 14:30 på söndag eftermiddag. På lördag kväll ordnas möjlighet till jam och gemensam samvaro.

Kursen sker enligt gehörsmetoden, så några års spelvana förutsätts för att du skall kunna få ut så mycket som möjligt av kursen.

Kurslokal är Loftet/Konsulinnans kafferum, Rådhusgatan 28, Vasa.

Kursen kostar 60 €, och i avgiften ingår undervisning, kaffe och lunch.

Logi ingår inte i priset, men kan bokas via Spelmansförbundet.

Inspiration för dragspelare Välkommen med på Inspirationskurs för dragspelare som hålls på Medis i Mariehamn, den 26 april 2014 kl. 10.30–17.30. Som inspiratör och lärare fungerar Glen Qvarnström, fyrfaldig finsk mästare i dragspel i veteranklassen.

På kursen tar Glen upp olika aspekter av att spela dragspel, bland annat hur man hittar en lämplig spelställning för att skona axlar, rygg och handleder. Han tipsar också om samspel med andra instrument och användningen av olika register i samspelet. Lite improvisation kan vara bra att kunna i folkmusiksammanhang och man får även tips på hur man effektivt övar på en låt. Smärre reparationer som man själv kan utföra på sitt dragspel hinner man också med på kursen.Ta gärna med anteckningsmaterial!

Kursen är avsedd för alla, oberoende av på vilken nivå man är.

Kursavgiften är 20 euro för Spelmansförbundets medlemmar och 25 euro för övriga. Avgiften inkluderar undervisning, kaffe och frukt. Kursavgiften faktureras.

Lunch äter vi på stan, var och en betalar för sig.

23

Näppäripedagogikens hemligheter Mauno Järvelä från Kaustby är känd långt utanför Finlands gränser för sitt arbete med folkmusik, fiolundervisning och barn. Han förenar de tre på sitt alldeles egna sätt och har också fått utmärkelser, priser och annan uppskattning för sitt mångåriga arbete. Nu har hans tankar kommit i tryck i och med boken Näppäripedagogiikka som är redigerad av Antti Huntus. Violinisten Pekka Kuusisto har skrivit ett förord och förutom Mauno själv har Antti Huntus, Alina Järvelä m.fl bidragit med texter.

I Mauno Järvelä förenas traditionen och gehörsspelet med den klassiskt utbildade violinpedagogen. Han verkar kunna ta det bästa ur de båda ytterligheterna(?) och baka något eget av det. I vår musikskoletradition som redan har mer än hundra år på nacken ingår det både inträdesprov och examina. Man spelar en standardiserad europeisk repertoar med musik som kan kännas främmande för de unga eleverna. Solospel favoriseras. Mauno arbetar med grupper, med lokalt traditionsmaterial, alla som vill får vara med och man delar inte in efter spelförmåga utan ordnar med arrangemang som gör att alla kan spela tillsammans. Inga obligatoriska examensprov ingår.

24

Den som vill och är motiverad kan dock avlägga musikskole-examina vid behov.

Mauno Järvelä betonar starkt Kaustbyspelmännen och den folkmusikaliska traditionen på orten, men han har också själv bidragit till att förnya och utveckla. Han komponerar nya melodier och skriver texter till dem så de kan sjungas, han gör själv eller använder andras arrangemang så att flera instrument kan komma med och så att alla kan spela tillsammans trots olika spelfärdigheter. I ett avsnitt i boken berörs detta hur den moderna folkmusiken i Finland har utvecklats i takt med näppäripedagogiken. Gruppen JPP markerar en vändpunkt där och efter har följt grupper som Frigg, Folkkarit och Snekka för att nämna några exempel. Men lika stor betydelse som dessa grupper har också alla de gamla “näppärit” har som vuxit upp och utbildat sig till fiolpedagoger och fortsätter att sprida näppäripedagogiken. Sådant arbete i kulisserna ska också uppskattas!

Boken är ingen tegelsten - på knappt 50 sidor avhandlas filosofin och tanken bakom pedagogiken och på det kommer ytterligare

40 sidor noter med exempel ur Näppärirepertoaren, både traditionella och nygjorda låtar, både Kaustbytradition och låtar ur den nordiska repertoaren som Mauno odlat i sina nordiska samarbetsprojekt.

Boken avslutas med ett fantastiskt stycke eftersnack, där Mauno Järvelä får med både industrialismens utveckling, miljöfrågor och humanism. “Man måste göra allt för att motivera barn att spela. Musik är utvecklande och terapeutisk, det är en billig hobby och fantastisk på det viset att brist på gener kan ersättas med att man börjar tidigt.

Det är en potentiell hobby för var och en!”

I väntan på den svenska översättningen som enligt Mauno Järvelä är planerad kan man stava sig igenom det finska originalet. Boken kostar 25 € och kan beställas på webshopen som folkmusikinstitutet i Kaustby har. Men jag är säker på att alla nordiska spelkolleger knappast kan hålla sig. Den här boken måste få större spridning!

Siv Ekström

Mauno Järvelä med näppärielever i mängder - både stora och små. Foto: Aki Paavola (ovan), fotot ndan är från Kaustbyfestivalens webbsida.

25

Knis Karl

100 år Det har varit ganska tyst om honom sedan han dog, ska någon ha sagt i samband med firandet av 100-årsminnet av Knis Karls födelse i september ifjol. Ja, frågan är om någon född på 1970-talet och senare alls har någon uppfattning om vem Knis Karl Aronsson från Leksand var. Han dog 1980 och världen snurrar på utan honom, så varför skulle dagens unga spelmän ha en aning om att han har funnits? Det om något belyser väl vikten av att man ihågkommer honom när han skulle ha fyllt hundra år.

Då får man en orsak att minnas och diskutera hans person och hans betydelse.

Knis Karl Aronsson blev alltså en central gestalt i folkmusiksammanhang inte bara i Leksand och Dalarna utan i hela Sverige. Han var med och bildade Dalarnas spelmansförbund 1943 och spelade också en central roll när Sveriges Spelmäns Riksförbund bildades 1947 och var ordförande för bägge organisationerna i många år.

Inför den 28 september 2013, alltså Knis Karls födelsedag, utkom en bok om honom med Dalarnas museum och Dalarnas fornminnes- och hembygdsförbund. I den beskrivs hans uppväxt och studietid av systerdottern Kersti Jobs-Björklöf. Märta Ramsten 26

skriver om musiken. Hon dokumenterade hans stora repertoar av visor och låtar. Knis Karl var också drivande i frågor som folkdräkten, byggnadsvård och engagerade sig i många olika sammanhang.

Bokens mest levande text om Knis Karl utgörs ändå av förordet som skrevs av folkmusikprofessorn Jan Ling, som sedan själv avled bara fem dagar efter själva 100-årsdagen.

Hans bästa minne av Knis Karl får avsluta: “ Allrahelst minns jag Kalle efter kvällarna efter konserterna vid “Musik vid Siljan”. Vi samlades i Kalles trädgård till kaffe och kask.

Kalle drog ett antal av sina många historier som slutade med att han tog fiolen, intonerade, unga spelmän gjorde detsamma och så ljöd Leksands polskor över nejden. Dessa spelmän är nu silvergrå gentlemän i den musikaliska örtagård som blommar rikligt tack vare Kalle, spelmannen och entreprenören” Siv Ekström

Resonans Anja Præst Trio Anja Præst Mikkelsen är tjejen som funnits med i mina skriverier om skivor längre än jag kan hålla reda på årtalen. Hon utexaminerades från musikhögskolan i Århus 1998 och har varit - och är fortfarande - verksam i en mängd olika grupper och sammanhang i Danmark. Hon har med sin basklarinett och sina speciella rytmiska och läckra basgångar skapat ett eget sound. Först hördes hon i gruppen Phønix på flera CDskivor. Efter solo-cd:n år 2009 fick hon med sig sina älsklingsmusiker Jesper Vinther på dragspel och Peter Sejersen på kontrabas på turné och de har spelat många konserter tillsammans sedan dess.

Här är nu en hel cd full med Anjas egna kompositioner, hennes klarinetter och älsklingsmusikerna!

På några av spåren sjunger Anja egna texter som t.ex i sista spåret Blæs mig et stykke som har vaggvisekänsla. I konvolutet finns ett litet häfte med korta presentationer av låtarna. (Åh, vad det är trevligt med sådana texter! Vissa skivor har ingenting utöver listan på låtnamn och hur långa de är. Men dessa texter tillför så otroligt mycket för lyssnaren. Det är verkligen värt den lilla extra ansträngningen att arbeta med dem.)

Låten Autobahn panik kom till exempel till när turnébilen givit upp och hon satt vid vägkanten och väntade på bärgning och festivalkonserten kom närmare och närmare i tid, men fysiskt befann den sig 400 km bort. “Mor Hannes schottish” gav hon sin mor till 60-årspresent och det är nog inte bara Anja själv som för sin inre syn kan se mor och far svepa över dans-

golvet när hon spelar den. Perfekt danslåt! “Sov min smukke” är en sång hon skrev när hon en kväll efter en fin konsert kom hem till sina två små sovande söner. Ömsint och vackert.

I texten som anknyter till “Lånevalsen” förklarar Anja hur hon är fascinerad av hur den mänskliga hjärnan fungerar. Här verkar det som om hjärnan är en stor tank som lagrar allt den hör, blandar väl och skickar ut det i ny gestalt. Hon har själv hittat fem citat från både traditionella och nykomponerade valser och undrar om lyssnaren kan hitta lika många eller kanske fler?

Bara en låt till ska jag kommentera: “Drømmen brast” är en fin sång till barndomsväninnan vars äktenskap gick i kras. Den kom till henne just när hon skulle somna och hon spelade in den på mobiltelefonen under täcket för att inte väcka familjen.

Suuri Härkä Suo Tiosträngad kantele, nyckelharpa, femsträngad fiol, gitarrer, mandolin, whistle och diverse perkussionsinstrument kan man höra på den här skivan, men tvärt emot vad man kunde tro är antalet spelmän inte mer än tre.

Veera Voima står för solosången och kantelespelet, Emilia Lajunen spelar nyckelharpa och fiol medan gitarrerna och mandolinen sköts av Roope Aarnio. Det är snyggt och väl spelat - det är skickliga musiker det här, som är verksamma också i andra grupper och sammanhang. Emilia Lajunen till exempel fick just en Etno-Emma för cd:n Juuri&Juuri tillsammans med Eero Grundström. Texterna är traditionella finska bland annat ur

Kanteletar, medan melodierna har kommit till inom gruppen Suo. Texterna finns både på finska och engelska i texthäftet inne i konvolutet. Häftet är snyggt layoutat i grönt och vitt och det är bra att kunna följa med i texterna när man inte är så bra på finska, men det är så smått, så smått så jag börjar leta efter förstoringsglaset. Det är min absolut enda invändning mot denna fantastiskt fina produktion.

små saker och stora ting Jonas Åkerlund, Josefina Paulsson Josefina Paulsson är en av de många unga i Sverige som satsar på folkmusiken och på nyckelharpan. Hon var bara nio år när hon 1993 började spela nyckelharpa och sedan dess har hon hunnit med mycket - studier vid Sahlströmsinstiutet i Tobo, riksspelman och en kandidatexamen från Musikhögskolans folkmusikavdelning. På den här CD:n spelar hon duo med Jonas Åkerlund som spelar gitarr och fiol och hardingfela, viola dámore, cister och säckpipa. De spelar både traditionella och egna låtar på skivan med varierande sammansättning med genomgående känsligt samspel och lyhörda arrangemang.

Josefinas passion för energin och rörelsen i musiken märker man bra på skivans polskor. Det är mycket levande och dansant. Josefinas egna kompositioner är små pärlor med en självklar förankring i traditionen och med lyckade melodislingor och danslust. Bland andra låtar på skivan märks Erik Sahlströms kända Stormyren i en personlig version och en fin polska av Torbjörn Näsbom med en titel värdig Sahlström: Beethovens 10:a.

Siv Ekström 27

Avs.

Finlands svenska spelmansförbund Handelsesplanaden 23 B, 65100 Vasa

Händelsekalender 23 mar

Buskspelstillfälle/PR-spelning i Helsingfors

29 mar

Nordiskt gästabud, Stallhagen, Åland, med Maria Kalaniemi och Marianne Maans

29-30 mar

Förbundsdag och Vinterstämma i Ekenäs

4 apr

Öppet hus för spelmän, Önningebymuseet, Åland

5-13 apr

JuuriJuhla - RotFest Folkmusik i Esbo

12 apr

Återträff med pubjam för SBV-kursen med Arto Järvelä i Åbo

26-27 apr

Polskor med Patrik och Stefan i Vasa

26-27 apr

Inspirationskurs för dragspelare med Glen Qvarnström, Åland

2 maj

Öppet hus för spelmän, Önningebymuseet, Åland

27-29 juni

Spelmansstämma i Korsholm

7-13 juli

Folkmusikfestivalen i Kaustby

3-8 aug

Folkmusikläger på Kyrkogårdsö, Åland. Arr Antons Vänner r.f.

9 aug

Kvinnfolks spelmansstämma, Önningebymuseet, Åland

24-25 okt

Vasa Folk

Händelser till kalendern skickar du på adressen kansliet@spelmansforbundet.fi eller fiolenmin@spelmansforbundet.fi Händelsekalendern publiceras också på www.spelmansforbundet.fi

28