FIOLEN MIN
Tidskrift för Finlands svenska spelmansförbund r.f.
Nr 2/2014 45:e årgången
Fiolen min 2/2014 INNEHÅLL Stämledaren...........................................................3 På gång...................................................................4 Spelmansstämman................................................6 Folklandia 2015......................................................7 Rapport från Vinterstämman..............................8 Ett år i Malung.....................................................12 Malungsjubileum................................................14 Koralkonsert med skiva.....................................16 35 år med Kvinnfolk...........................................18 Inspirerade dragspelare.....................................19 På FolkJam-kurs..................................................20 Polskekurs i Vasa.................................................22 Folkmusik med symfoniorkester......................24 Skivrecensioner...................................................26 Händelsekalender...............................................28
Fiolen min Tidskrift för Finlands svenska spelmansförbund rf ISSN 0782-3479
Redaktörer: Siv Ekström Önningebyvägen 534 22140 Mariehamn 040-518 2966 fiolenmin@spelmansforbundet.fi
Ansvarig utgivare: Stefan Kuni
Axel Kronholm axel.kronholm@gmail.com
Annonser: Helsida 270 euro Halvsida 130 euro 1/4 sida 100 euro 1/8 sida 70 euro
Småannons (75 x 27 mm) 45 euro Miniannons (27 x 35 mm) 30 euro Kontakta kansliet för bokning
Nästa nummer av Fiolen min kommer ut i september. Deadline för material är den 31 augusti.
Finlands svenska spelmansförbund r.f. www.spelmansforbundet.fi
kansliet@spelmansforbundet.fi
Ordförande
Styrelseledamöter
Stefan Kuni +49 151 230 80323 stefan.kuni@spelmansforbundet.fi
Johanna Lönngren 050-377 1354 johanna.lonngren@gmail.com
Linnea Holmberg 040-558 2075 linnea.holmberg@myhome.fi
Viceordförande Bjarne Lundsten 0400-872 044 b_lundsten@hotmail.com
Per-Henrik Lithén 050-339 7646 per-henrik.lithen@netikka.fi
Glen-Stefan Qvarnström 044-9593288 gsqvarnst@hotmail.com
Andreas Norrvik 041-465 1069 svess.jan@gmail.com
Göran Jonsson 09-877 9294, 0500-232 425 goran.jonsson@jonel.fi
Kurt Svahnström 02-4587404, 0400-774 780 bobi@parnet.fi
Birgitta Eklund-Strang 06-319 5600 (tj.), 044-317 1597 birgitta.eklund-strang@sls.fi
Spelmansförbundets kansli Handelsesplanaden 23 B 65100 Vasa Kansliet är öppet måndag-torsdag kl 9 - 13 Organisationssekreterare Pia-Stina Sarin 06-312 4699 gsm 0500-560 209 kansliet@spelmansforbundet.fi
Inger Hagström-Johansson 0457-3613943 ingerhj@aland.net
Tryckeri: Fram, Vasa, www.fram.fi Utges med stöd av Föreningen Konstsamfundet 2
Pärmbild: Johanna Rosenlund. Foto: Anna-Lotta Hedin
STÄMLEDAREN
D
et brukar vara tradition att sommarens nummer av Fiolen min utkommer i början av sommaren, och så även denna gång. Det är ju mycket i folkmusikväg som händer på sommaren, så det är säkert väldigt lämpligt. Eftersom det händer mycket så kan vi ju omöjligen hålla reda på allt som händer lokalt, speciellt om Fiolen min inte får information om evenemanget. Jag vill därför passa på att påminna alla läsare att det är ni som har ansvaret för att just ert evenemang, er resa, konsert, spelning eller liknande av intresse syns i Fiolen min. Så försök hålla Fiolen min i tankarna när ni är med om något intressant, och kontakta redaktören! Utan att försöka göra den här ledaren till en uppräkning av sommarens händelser så kan jag inte låta bli att lyfta fram vår egen spelmansstämma i Korsholm, som ju är mina hemtrakter, vilket ju gör stämman ännu intressantare för mig! Programmet blir till stora delar sedvanligt, och vi får hoppas att vädret är på vår sida så att vi alla trivs och publiken söker sig till våra publika tillställningar! Jag ser speciellt fram emot buskspel i utsiktstornet Saltkaret på fredag kväll! Den fina utsikten över Kvarkens Världsnaturarv är värd en musikstund! Efter stämman bär det i år iväg till Dalarna för en vecka på spelmansstämmorna i Bingsjö, Östbjörka och Boda. Det är några år sen sist, så det skall bli roligt att dyka in i den världen på nytt. Hoppas att få träffa många bekanta där! Eftersom jag är i Dalarna en vecka så måste jag nog lämna Kaustby emellan i år. Det blir litet tufft med två veckor i sträck på spelmansresa. Men det kommer att bli många finlandssvenskar som uppträder i Kaustby på onsdagen 9.7. Den som har möjlighet att ta sig dit som publik träffar säkert många bekanta i vimlet.
ORDFÖRANDENS SPALT
förhoppningsvis en massa buskspel och trivsam samvaro. Välkomna! Sedan så vill jag puffa för Vasa Folk, som nu efter fyra år redan börjar bli en inarbetad tradition. Festivalen blir liksom i fjol två dagar lång. Fredagen 24.10 blir det seminarium i Folkmusiksällskapets och Finlands svenska folkmusikinstitut/SLS regi med barn- och ungdomstema, medan lördagen 25.10 är fullspäckad med fina kurser och en kväll med nordisk och finländsk folkmusik. Och dans, jam och trivsamt umgänge så klart! Slutligen vill jag förvarna Spelmansförbundets medlemmar om att jag tycker att det är dags att hitta en ny ordförande som kan leda förbundet vidare med ny energi. Jag har varit ordförande sedan 2007 och har trivts mycket bra med att jobba för något som ligger mig mycket varmt om hjärtat, den finlandssvenska folkmusiken. Det har också varit väldigt trevligt att i styrelsen få samarbeta med så många positiva och engagerade spelmän! Och de förbundssekreterare vi har haft och har under min tid har varit verkliga stöttepelare! Men allt har sin tid, och därför tycker jag det är dags att förbundet till nästa Förbundsdag funderar på en efterträdare. Med bästa spelmanshälsning och med önskan om en trevlig sommar! Stefan Kuni
E
tt nytt sommarevenemang som jag får räkna mig som delaktig till är den spelmansstämma som Andreas Norrvik och jag ordnar på Kilen i Sideby 16:e augusti. Genom den nya stämman vill vi lyfta fram den rika folkmusiktraditionen i Sydösterbotten och samla alla spelmän och folkmusikintresserade som känner för den musiken och traditionen till en gemensam stämma. Vi startar någon gång på eftermiddagen med buskspel, varefter det mot kvällen blir konsert med spelmän och spelmanslag. Senare på kvällen blir det nog dans och 3
På gång Lilla spelmansstämman 9 juli
Visstuga i Ånäs, Oravais
Kom på läger till Kyrkogårdsö!
Det är en väletablerad hållpunkt på Kaustbyfestivalen numera att onsdagen under festivalveckan innefattar ett finlandssvenskt inslag under namnet Lilla spelmansstämman. De finlandssvenska spelmän och grupper som anmält sig till festivalen just på onsdagen får speltider under denna rubrik. Planeringen sker i samarbete med spelmansförbundets Kautsbyutskott. I år har det svenska programmet ett tydligt inslag av unga, med grupper både från Jeppo och Småbönders. I preliminärprogrammet ser upplägget ut så här:
Torsdagen 26.6 kl. 19 ordnas sommarens första visstuga i Pärtstugan i Ånäs, Oravais. I år är det dessutom 15-års jubileum för visstugan där Ann-Marie Löfdahl och Synnöve Svanström är värdar. Vi sjunger, eller bara lyssnar, till kända och kära sånger ur vår finlandssvenska sångskatt och bekantar oss med äldre visor som fallit i glömska. Inträdet är gratis, kaffe och dopp fås för en liten slant.
Ännu kan det finnas några platser lediga på det åländska folkmusiklägret ute på Kyrkogårdsö i Kökars skärgård. Lägret pågår vecka 32, dvs den 3-8 augusti. Lärare är: Emil Kunze, Tommi Asplund, Johanna Adele-Jussi och Siv Ekström. Dessutom medverkar Ida Kronholm och Francine Eriksson som assistenter. Föreningen Antons Vänner arrangerar och tar emot sistaminuten-anmälningar på adressen anmalan@antonsvanner.ax. Spelmän i alla åldrar är välkomna, undervisningen sker på gehör och instrumenten är fiol och cello, men även andra instrument kan komma i fråga. Ta kontakt!
Visstugan arrangeras av Oravais Hembygdsförening och SLS/Finlands svenska folkmusikinstitut.
Pelimannitalo kl 14.30-15.15 Ålandsfolk, Minikryddona Pelimannitalo kl 17.00-18.00 Karlebynejdens spelmansgille, Jepokryddona med Christine Julin-Häggman och Lars Engstrand Juhlapiha kl 15.15-16.00 MAMPA, Mini-Gniders, Småbönders spelmanslag Viinitupa kl 20:00-21:00 Isän tyttö, Double J Twins Juhlapihan tanssit kl 19:30-21:30 Dalsbruks Dragspelsklubb Troka Spelmansdans kl 17:45-18:30 StämmBandet Soittosali kl 21.30-23.00 Finlandssvensk soiré med de flesta av de ovan uppräknade grupperna som spelar ca 8 min vardera. Dessutom medverkar mästerspelmännen Jonas Borgmästars och Ingmar Furu. Soirén avslutas med allspel med Hejsan grabbar och Finska polkan.
4
Spelmansstämma på Kilen - Den 16 augusti händer det! På Kilens hembygdsgård i Sideby, ca 40 km söder om Kristinestad ordnas lördag 16.8 en ny spelmansstämma som vill samla spelmännen i Sydösterbotten och längre ifrån till en egen årligt återkommande spelmansstämma. Spelmansstämman ordnas för att hedra bortgångna mästerspelmän och vill samla alla som känner för folkmusiken från Sydösterbotten. Årets tema är låtar från Lappfjärd. Ett nothäfte med låtar från Lappfjärd som arrangörerna samlat på sig under årens lopp kommer att finnas tillgängligt för intresserade spelmän under stämman. Programmet är inte ännu klart i detalj, men en konsert kommer att ordnas i Salteriet på kvällen och sen blir det fri dans. Om man önskar spela på konserten så tag senast två veckor i förväg (2.8) kontakt med Andreas eller Stefan. Vi svarar också gärna på frågor. I övrigt är det fri samvaro och buskspel som gäller! Det finns möjlighet att övernatta på Kilen i hyrstugor och har man båt så kan man lägga till vid Kilens brygga. Är man intresserad av övernattning så skall man kontakta Kilen direkt. Mer info om stämman kommer senare när planerna är klara. Varmt välkomna! Andreas Norrvik (svess.jan@gmail.com), 041-465 1069 Stefan Kuni (stefan.kuni@elisanet.fi), +49-151 230 80323 Kontaktuppgifter till Kilens Hembygdsgård: Kilvägen 90, 64490 Sideby Telefon: 06-2225611/040-684 5080 (Verksamhetsledare Annika Martikainen) info@kilen.fi www.kilen.fi
På gång Sommarlåtar i Västnyland 31.7-3.8 Är du nyfiken på folkmusik, under 25 år och hemma från Österbotten, Västnyland eller Hälsingland, hör dig då för om det finns lediga platser kvar på folkmusikkursen som hålls i Karis den 31.7–3.8.2014. Folkmusikkursen ”Sommarlåtar i Västnyland” ingår i ett leaderprojekt vid namn Ung folkmusikbro 2 – UFB2 – som riktar sig till barn och unga i Österbotten, Västnyland och Hälsingland. Projektägare är Finlands svenska spelmansförbund r.f. och samarbetsparter är leaderaktionsgrupperna Aktion Österbotten r.f. och Pomoväst r.f. i Västnyland. Projektet stöds även av Svenska kulturfonden. Projektets övergripande mål är att främja intresset för folkmusiken på den österbottniska och västnyländska landsbygden. Syftet är att sprida folkmusiken bland barn och unga och ge dem
möjlighet att skapa en musikalisk gemen skap över de egna landskapsgränserna, men också över lands gränserna. Undervisningen sker i grupp, och gehörsspel och samspel är viktiga ingredienser. Som kursledare fungerar erfarna folkmusikpedagoger från både Sverige och Finland. Traditionella låtar, visor och även några danssteg står på programmet. Resan till och från kursplatsen ersätts för deltagarna från Österbotten. Anmälningstiden gick ut den 15 juni 2014, men kontakta Spelmansförbundets kansli om lediga platser. Vid anmälan; uppge namn, adress och telefonnummer samt födelsetid och vilket instrument du spelar. Meddela även eventuell specialdiet.
Skärikurs på Björkö 12-14 september Skärikursen hålls i år som omväxling på Björkö i Korsholm. Platsen är Merenkurkun Majatalo (tidigare Björkö Wärdshus), Rudträskvägen 6, och tidpunkten är den 13–14 september 2014. Vill man komma redan på fredag kväll den 12 september och njuta av jam och trevlig samvaro är priset 155 euro för hela veckoslutet. Väljer man att komma först på lördag, då den egentliga
kursen inleds, är priset 110 euro. I kursavgiften ingår undervisning, kost och logi. Anmälningar skickas till kansliet@spelmansforbundet.fi senast fredagen den 31 augusti. Uppgifter om vem som kommer att fungera som kursledare sätts på förbundets hemsida när den saken klarnat. Välkommen på Skärikurs!
Vasa Folk värmer i oktober Under några år har man i Vasa fått uppleva en folkmusikfestival präglad av ett bra programutbud, välbesökta kurser och en trivsam stämning. Med den utgångspunkten har Vasa Folks arrangörsgrupp jobbat vidare och inbjuder nu för femte året alla folkmusikintresserade att söka sig till Vasa 24-25.10 2014. Upplägget liknar mycket det vi är vana med från tidigare år. På fredagen 24.10 inleds festivalen med ett seminarium som arrangeras av Folkmusiksällskapet rf. och Finlands svenska folkmusikinstitut/SLS. Årets tema är folkmusik för barn och unga. På lördag planeras ytterligare kurser, åtminstone i spel och folklig dans, men troligen också i sång. Kursprogrammet är ännu till vissa delar öppet, men med anledning av seminarietemat Folkmusik för barn och unga blir det också en barn- och ungdomskurs i Vasa Folks egen regi. Kurserna är naturligtvis öppna för alla. Lördagens kvällsprogram är ännu litet öppet, men klart är att vi i år igen under konserten kommer att få stifta bekantskap med ytterst duktiga folkmusiker från flera nordiska länder. Det kommer nämligen i år att bli folkmusik från Sverige, Norge och Finland. Från Norge har vi en kvartett från trakten kring Trondheim
under ledning av Sturla Eide som spelar trivsam, medryckande och dansant norsk folkmusik. Från Sverige kommer en riktig kultgrupp, som var med och formade folkmusiken i Sverige under folkmusikvågen på 1970-talet, nämligen JP Nyströms! Deras musik kommer från Norrbotten, och det är ju ett område som geografiskt inte ligger så långt ifrån Österbotten. Det kulturella mötet mellan svensk och finsk folkkultur är ju inte heller något som vi i Svenskfinland är ensamma om, så här kan var och en söka likheter och olikheter. Den tredje gruppen är i skrivande stund ännu öppen. Efter konserten blir det som vanligt dans, jam, buskspel och allmänt mys på Arbis (Kyrkoesplanaden 15, Vasa). Vi hoppas att ni bokar in Vasa Folk i er kalender, och ta gärna några bekanta med! Vi kan utlova en intressant och givande upplevelse! Mera information om programmet, artister och kurserna kommer att finnas på Vasa Folks hemsida när festivalen närmar sig. Stefan Kuni www.vasafolk.fi 5
Årets stämmovärdar - Korsholmsgillet - njuter av lugnet före stormen.
Stämman snart här! Det är måndagen den 26 maj nådens år 2014 när detta skrivs. Landet Finlands undersåtar hade just belönats med en värmebölja av sällan skådat slag. Temperaturen rörde sig
6
snart upp mot 30 grader i skuggan. Värmeböljan varade i 4 till 5 dagar beroende på var i landet man befann sig. Nu idag står vi på en öde strand i den kalla nordanvinden. Termometern visar +7 grader. Just här, på denna ödsliga vindpinade strand, ska vi om precis en månad samlas till spelmansstämma. Här ska vi sammanstråla, alla vi kulturbärande proffs på folkmusik och spelmansmusik. Just nu sjuder det av iver och flit i alla övningslokaler. Alla har vi bara ett mål i livet, att få komma hit till Carpella och få visa världen vad vi kan och göra det vi älskar att göra, dvs att spela vår musik och sjunka in i och bli ett med de smäktande rytmerna och harmonierna. För oss är denna plats världens mittpunkt för en kort tidsperiod nu i juni. Vår stämma som vanligt rätt beroende av vädret. Man kan ju vara inomhus men inte går det upp mot att få vara ute i det fria och spela med enbart rymden som tak. Det var verkligen tur att stämman inte var i slutet av maj. I övrigt ser vi med god tillförsikt fram emot stämman. Arrangemangen tycks kunna genomföras som planerat och vi har ett försvar-
ligt stort deltagarantal, 155 personer i dagsläget. Några ändringar har gjorts sedan anmälningarna kom in. Bland annat blir det ingen skolinkvartering pga att ett så litet antal deltagare önskat detta alternativ för inkvartering. Diskussioner har också förts med Salteriet och önskemål har funnits om att en del av kvällen där kunde vara öppen för allmänheten. Om Salteriet får alla tillstånd klara blir det troligen så att allmänheten välkomnas in kl. 20.30. Då hinner vi ha vårt eget invigningsprogram och äta fisksoppan i lugn och ro. Dessutom kommer vi då förhoppningsvis att få mer dansande publik till de uppträdande spelmanslagens glädje. Det stressigaste partiet på stämman blir med all sannolikhet lördag eftermiddag-tidig kväll. Då ska vi hinna med både stämmolåtsövningen, äta middag, ungdomsträffen och soundcheck för konserten samtidigt på en tidsperiod om två och en halv timme. Alla är lyckligtvis inte med i allt men det gäller att veta vad man ska göra och prioritera i vilken ordning det ska ske. Då det gäller spelberedskapen tycker jag att vi lyckats rätt väl att få program till alla evenemang och att det inte heller är för många lag vid något program. Mest intresse har funnits för lördagens dans och här har vi varit tvungna att korta ner speltiden för att alla ska få speltur. Vi förlängde även kvällen till 01.00. Två lag är anmälda för kyrkspelning på söndagen och 6 lag eller enskilda är anmälda till konserten på lördagen kl.19. Vi kommer att lägga ut information om detta på nätet så fort vi vet någorlunda säkert att det vi säger håller sträck, vilka lag som spelar var och vilka tider. Så håll ut så ses vi snart! Per-Henrik Lithén
Folklandia 9–10.01.2015 Helsingfors – Tallinn – Helsingfors Det börjar vara dags att anmäla sig till nästa års Folklandia –kryssning med M/S Silja Europa. Fartyget har som bekant ändrat rutt och åker nu för andra året mellan Helsingfors och Tallinn. Kryssningen blir den 20:e i ordningen och kommer som tidigare att bjuda de 3000 deltagarna på mångsidigt och intressant program. Finlands svenska spelmansförbund är en av medarrangörerna och önskar nu att finlandssvenska spelmän i alla åldrar börjar fylla de 36 platserna som förbundet har förhandsbokat. Spelmansförbundet har även reserverar två speltider; en för Västnyländska spelmän och en för Österbottniska spelmän, så möjlighet att uppträda finns fastän man inte kommer som ett helt spelmanslag. Det finns även möjlighet att själv reservera speltid via Pispalan Sottiisi under adressen www.sottiisi.net inom utgången av augusti månad. Det här förutsätter förstås att man fått sin hyttplats bekräftad. Och så finns det förstås otaliga möjligheter till buskspel på ett så pass stort fartyg som Silja Europa. Spelmansförbundet har reserverat plats för 36 resenärer enligt följande: - 10 platser: 5 x A-hytt, 2 pers/hytt (135 €/pers) - 20 platser: 10 x B2-hytt, 2 pers/hytt (112 €/pers) - 6 platser: 2 x B-hytt, 3 pers/hytt (105 €/pers) Därtill finns sex platser i B-hytt, 4 pers/hytt (80 €/person). Meddela intresse. På fartyget finns flera matställen, men ämnar man äta buffé är det säkrast att boka den samtidigt som biljetten. Då är priset även förmånligare. - Middagsbuffé: vuxna 32 €, 12–17 –åringar 15,50 €, 6–11 –åringar 10,50 € - Lunchbuffé: vuxna 25 €, 12–17 –åringar 12,50 €, 6–11 –åringar 8,50 € - Frukost: vuxna 10,50 €, 12–17 –åringar 6,50 €, 6–11 –åringar 4,50 € M/S Silja Europa avgår från Helsingfors/Västra hamnen fredagen den 9 januari kl. 18.30 och ankommer följande dag kl. 16.00 till Helsingfors/ Västra hamnen. Ingen landstigning i Tallinn! Resenärerna bör ha med sig ett giltigt pass eller av myndigheterna efter den 1.3.1999 utfärdat fotoförsett personkort. (OBS! Körkortet är inget officiellt resedokument.). Barn behöver numera också eget pass. En resenär under 18 år som inte reser med sin familj behöver ha ett skriftligt tillstånd av föräldern/vårdnadshavaren samt en övervakare som är minst 25 år gammal. Anmälningar med namn, födelsetid, kontaktuppgifter och hyttönskemål skickas till kansliet@spelmansforbundet.fi senast den 30.9.2014. Platserna fylls i den ordning anmälningarna kommer in. Pia-Stina Sarin
7
Personlig rapport av en folkmusikarbetare:
Årets förbundsdag och vinterstämma – gemenskap och spelmansmusik i Ekenäs
Text: Synnöve Svanström, spelman, arkivarie vid SLS/Finlands svenska folkmusikinstitut och skattmästare för Spelmansförbundet. Bilder: Birgitta Eklund-Strang, FMI
Knappast är jag den enda som brukar tycka att det känns lite motigt att komma sig iväg till olika evenemang som man själv har valt att delta i. Det känns kul då man anmäler sig, men då man skall börja packa ångrar man sig och försöker känna och tänka efter om det skulle kunna finnas någon legitim orsak att bli hemma. Men nej, och så packar man och söker sig i arla morgonstund till sin transport (spelmansbuss i detta fall), och då den rullar iväg känns det redan kul igen. Och den här spelmansresan började precis som alla andra, och den fortsatte som alla andra: kära återseenden, ”råodande” av försäljningsprodukter, mötesbestyr, välkomstkaffe, bakgrundsmusik, mötesförhandlingar, middag, mera musik och dans, försäljning av böcker och skivor. Förbundsdagen Årets förbundsdag sammanträdde i Stadshotellets andra våning i restaurang Revyy. Årsmötes8
förhandlingarna leddes av förbundets mångårige ordförande Stefan Kuni och förbundets organisationssekreterare Pia-Stina Sarin förde protokoll. Enligt mig ger det visserligen en viss charm (m.m.) åt ett årsmöte om man kan välja någon annan än sittande ordförande att leda mötet, men denna gång blev det kanske bäst så här, och smidigt gick det ju eftersom mötets ordförande och sekreterare båda var insatta i alla ärenden. Verksamhetsberättelsen godkändes. Så också bokslutet som såg lite annorlunda ut jämfört med de senaste åren p.g.a. att förbundet har ett nytt bokföringsprogram, och som uppvisade ett underskott på ett par hundra euro – ett riktigt acceptabelt resultat. Också verksamhetsplanen och budgeten godkändes. Den nya styrelsen ser till största delen ut som föregående års styrelse, men Åland fick en ny ordinarie representant i Inger
Samspel med Linnea Holmberg i mitten.
Hagström-Johansson. Styrelsens sammansättning återges i sin helhet på annan plats i detta blad. Stadgeändring Speciellt för förbundsdagen i år var att det fanns stadgeändringar på agendan. Det rörde sig främst om att göra stadgarna tydligare på ett par punkter och om att modernisera språket (väljes blev väljs o.s.v.) samt att rätta ett par paragrafhänvisningar som blivit orättade vid en tidigare stadgeändring. En liten ändring som dock kan få en viss effekt framöver var att årsmötet i framtiden skall kunna välja 6-8 styrelseledamöter (jämte deras ersättare) från de fyra finlandssvenska regionerna i stället för att som hittills alltid välja 8 representanter. I dag då världen ”blivit mindre” p.g.a. snabba färdmedel, mobiltelefoner i allas fickor och möjlighet till kommunikation över internet, är det nog fullt möjligt
att en intresserad spelman kan representera t.ex. både norra och mellersta svenska Österbotten om årsmötet så tycker. Stadgeändringar skall godkännas med 4/5 majoritet men mötet omfattade enhälligt ändringarna utan omröstning. SamStämt med folkdansare Huruvida förbundet även i framtiden skall ordna gemensamma stämmor med folkdansarna diskuterades också. Alla närvarande var definitivt inte helt positiva till tanken, men de flesta tyckte att en gemensam stämma är bättre än att något år stå inför en situation då man inte hittar en enda lokal aktör som kan åta sig arrangemanget av en spelmansstämma. Bland dem som var mer positivt inställda framhölls att musiken och dansen hör ihop och att ett samarbete gör att vi får en danspublik som gärna dansar till äldre dansmusik. Sistnämnda påstående ifrågasattes emellertid också. 9
Sibbo spelmanslag i farten och som vanligt nuförtiden utan notställen - istället glada miner!
Färskt från tryckpressen En sak som för mig personligen gav en liten extra krydda åt tillställningen var att jag fick möjlighet att presentera en publikation som dagen innan kommit från tryckeriet. Det var Gunnar Bärlunds skrift Stämspel och komp. Gunnar hade redan för några år sedan kontaktat oss på Finlands svenska folkmusikinstitut (FMI) för att diskutera ett möjligt samarbete kring en sådan produkt. Samarbetet tog sig från FMI:s sida sedermera uttryck i kommentarer kring det musikteoretiska, stöd kring disposition av text och material samt vad gäller layout och tryckning. Slutprodukten ser lite ut som ett låthäfte, men innehållet är så mycket annat. Det var roligt att Gunnar kom till för10
bundsdagen så att vi kunde presentera hans verk tillsammans. (Skulle det här vara ett mejl skulle det finnas en ”smajlis” här.) Buskspel och samspel Kvällen förlöpte därefter med hög mysfaktor och mycket musik. I hotellets nedre våning hade buskspelet hittat sin arena och i restaurangen flödade dansmusiken. Någon enstaka modig ekenäsbo hade vågat sig ut för att ta sig en svängom, och i vårt eget gäng fanns också några dansglada som prydde dansgolvet. Många umgicks mest och njöt av musiken som spelmän från Ekenäsnejdens dragspelsklubb, Ingå spelmansgille, Östra Nylands spelmansgille, Sibbo spelmanslag och Tenala spelmanslag avlöste varandra med.
Uppe till höger en bild från förbundsdagsförhandlingarna med Ingå spelmansgille som färgklickar framför fanan. På den undre bilden visar Gunnar Bärlund och Synnöver Svanström upp Gunnars bok om hur man spelar stämmor.
Enligt gammal modell från tidigare vinterstämmor var grupperna delvis decimerade p.g.a. att alla medlemmar inte kunnat komma, men delvis också kompletterade av spelmän från andra grupper. Söndagens betraktelser Ännu en trevlig spelstund blev det på söndag då Per-Henrik Lithén från Korsholm ledde en genomgång av sommarens stämmolåtar och Linnea Holmberg från Ingå introducerade ett par låtar från trakten. Efter låtkursen blev det lunch och tack till Linnea Holmberg och Bjarne Lundsten som med sina västnyländska vänners hjälp hade lagt en stabil grund för ett fint veckoslut med förbundsdag och vinterstämma. Där-
efter blev det kram och ”på återseende” och snabb avfärd i alla olika väderstreck. Under hemresan funderade jag på veckoslutets upplevelser. Jag tänkte på alla de låtar som spelats, på hur lika de kan vara och hur olika de kan låta. Jag tänkte också på de vänner och bekanta jag hade träffat och på hur viktiga vi kan bli för varandra. Vi kanske inte har någon del i varandras vardag, men vi får dela de dagar då tillvaron har guldkant, då vi tillsammans kan njuta av ett gemensamt intresse. Kanske är det till och med så att vi målar guldkanter åt varandra då vi är tillsammans och spelar, lyssnar och dansar till vår egen alldeles speciella sorts musik. 11
Ett helt galet år av folkmusik Glädje, inspiration, gemenskap, lycka, dans, träning, friluftsliv, musik, musik, musik! Ja man kan verkligen förundras över att detta ställe faktiskt finns. Ett år på Malungs folkhögskola ger en allt detta och mycket mycket mer. Men hur kommer man på tanken att man ska tillbringa ett år i ett annat land där man inte känner någon och på en plats som man aldrig har varit till förr. Ja det har jag undrat över många gånger. Att lämna familjen, vännerna och inte minst fästmannen hemma och dra till Sverige var inte lätt, många tyckte att man var helt konstig som kastar bort sitt liv och sin nya karriär för att spela fiol. Men det fanns något som lockade, bara tanken på att få syssla med det man brinner för och få hålla på med det dagligen, att utvecklas, umgås med likasinnade men också att utforska världen lite på egen hand. Det var nog några av anledningarna till att jag sökte just till Malungs folkhögskola. Jag har lärt mig många nya helt ovärderliga saker under tiden i Malung. Att träffa Jonny Soling är en av dom. Han som till synes ser ut som vilken liten farbror som helst med vitt hår och skägg, men som kan beskrivas som ett riktigt geni. Han är så otroligt medveten om sitt fiolspel och är fanatiskt intresserad av fiolspelet i sig och det låg verkligen i hans intresse att vi skulle lära oss saker att ta med oss hem och som vi skulle ha nytta av under spel. ”Svårt är kul” är hans motto som han tillämpade nästan varje dag. Teknikövandet måste göras med en lekfullhet så att det blir kul, annars fastnar man i bitterheten, och Jonny är verkligen en expert på att få de mest tråkiga saker att faktiskt vara riktigt roliga. För tänk om det är du själv som är tråkig och inte låten, brukade han säga. 12
Vi gjorde väldigt intressanta experiment med att släppa ut ljudet ur fiolen, hans tanke att fiolen skulle få vibrera fritt utan att vi skulle dämpa den genom att trycka så hårt. Bara en sån sak har gjort väldigt stor skillnad för mej. Sen alla duktiga gästlärare som vi hade, bla Kalle Almlöf, Kjell-Erik Eriksson och Ellika Frisell, vem skulle inte bli inspirerad av dom. På skolan fanns också möjlighet att spela till dans varje onsdag kväll, men man fick vara ute i tid om man ville ha en speltid, för de var väldigt eftertraktade. Friluftsdagar och valbara kurser fanns det gott om också. Jag testade bland annat isklättring, den dagen hör också till höjdpunkterna som så många andra. Tio månader, nio spelmansstämmor/festivaler, otroligt många nya vänner, erfarenheter som inte går att beskriva, lycka , konserter, övande, bastande, slöjdande, fikande, kolbullar, pulkabyggande, skidåkning, jakt och fiske, spelmanslag, dans, kanotpaddling, smide, fjällvandring, lådbilsrace. Allt detta tillägnade jag folkmusiken och jag skulle göra det om och om igen, men det finns ett liv utanför glädjebubblan i Malung också. Så fort jag har lite extra tid så är jag tillbaka och rotar i inspelningarna från den bästa tiden i mitt liv! Jonny-kursen 2013-2014! Johanna Rosenlund
Fotnot: Den 23-24 juni leder Johanna en låtkurs inom ramen för Kreativ vecka i Henriksdal. Info på www.kreativaveckan.wordpress.com
Bilderna på uppslaget är ur Johanna Rosenlunds album från året i Malung. Uppe till vänster en bild från en lektion med Ellika Frisell som lär ut en indisk låt. På den här sidan tre glimtar från året som gått.
13
En unik samling Malungslärare på scen: Från vänster Jonny Soling, Kalle Almlöf, Maria Röjås, Ole Hjorth, Jonas Hjalmarsson och Patrik Andersson. Foto: Stefan Kuni.
Folkmusikkurserna vid Malungs folkhögskola firade 35-års jubileum Under veckoslutet 22-23 mars sökte sig många forna elever till Malungs folkhögskola för att fira folkmusikkursernas 35-års jubileum och återträff. Under dessa tre årtionden har tusentals spelmän och många numera yrkesverksamma folkmusiker gått de populära folkmusikkurserna och viskursen. Tack vare att kurserna under en väldigt lång tid haft samma eminenta lärare, nämligen Jonny Soling, Kalle Almlöf och Maria Röjås, så har man lyckats skapa en unik kontinuitet, men tack vare kursupplägget med ett aktivt utnyttjande av gästlärare från olika delar av Sverige så har eleverna också fått en unik insikt i den svenska folkmusikens bredd och djup. På jubileer så gör man ofta historiska tillbakablickar, och så också denna gång. Jonny Soling, som liksom Kalle Almlöf varit med från början, berättade om ursprunget, där jubileets hedersgäst Ole Hjorth spe14
lade en nyckelroll. Ole Hjorth var nämligen den som i tiderna startade universitetsutbildning på folkmusik vid Kungliga Konstakademin i Stockholm. Till den första ”pilotkursen” på 70-talet kallade Ole nämligen fyra elever, däribland Kalle Almlöf och Jonny Soling. Efter avslutad kurs åkte Kalle hem till Malung, fick jobb på Folkhögskolan, och följdes omgående av Jonny Soling. De såg nämligen ett behov av en folkmusikutbildning, och tänkte sig ta några års paus från 70-talets intensiva folkmusikturnerande. Pausen tog bara aldrig slut... Jonnys kurs omfattar två terminer, dvs ett helt läsår, medan Kalles kurs var kortare, en termin. Efter den första kursstarten i Malung startades också en kurs i folklig sång, under ledning av Maria Röjås. Maria och Jonny leder fortfarande sina kurser. Efter Kalles pensionering 2008 har enterminskursen letts av Patrik Andersson, som också hållit kurser hos oss. Från
nästa läsår kommer det att bli en förändring. De två fiolkurserna sammanslås till en kurs, som består av en grunddel på hösten som sedan kan fortsätta med en påbyggnadsdel efterföljande vår. Lärarna blir de samma som nu. Orsaken ligger i att man några år haft svårigheter att fylla båda kurserna. Vi får hoppas att den här förändringen ger ett bra resultat. Jubileet inleddes på fredag kväll med spelkurser och viskurs, vilka sedan fortsatte under lördag och söndag. Som lärare på spelkursen verkade Jonny Soling, Kalle Almlöf, Patrik Andersson och Jonas Hjalmarsson. Förutom tips om frasering, lägesspel, stråkmönster och mycket annat smått och gott så fick vi lära oss ett tiotal låtar, bl.a. polskor från Västerdalarna, slängpolskor från Sörmland och Östergötland och pols och en gangar från Norge. På lördags eftermiddag blev det sedan dags för ett av jubileets höjdpunkter, nämligen lärarnas konsert. De är alla ytterst skickliga musiker, och när de på en sådan här konsert släpper loss så blir resultatet en enastående upplevelse. Lärarna uppträdde solo, i olika duon och såklart alla tillsammans. Jubileets hedersgäst, 84 årige Ole Hjorth, uppträdde med Svärdsjövisan. Man kände verkligen att man var privilegierad, som fick uppleva detta! Ole Hjorth är värd några extra ord, för förutom att han i tiderna startade folkmusikutbildningen i Sverige, så är han också en unik traditionsbärare. Han har nämligen varit privat elev till storspelmannen och folkmusikikonen Hjort Anders från Bingsjö i åtta år, och också åkt runt på sin Vespa och träffat, bandat in och lärt sig låtar av många andra stora svenska spelmansprofiler, som Viksta Lasse, Gössa Anders, Päckos Gustaf, Olle Falk, m.fl. På kvällarna blev det som sig bör tid för spel och dans. Eftersom vi i år igen har en finlandssvensk spelman som går i Malung, nämligen Johanna Rosenlund som går på Jonnykursen, så blev det för min del mycket spel med henne. Johanna är hemma från Härkmeri i Sydösterbotten och är säkert känd för många av Fiolen mins läsare. Vi har allt emellanåt på stämmor och liknande spelat tillsammans, och har många gemensamma låtar på repertoaren, så det var väldigt roligt. Johanna var en duktig ung spelman redan före hon åkte till Malung i höstas, men det är imponerande att se vilka framsteg hon har gjort på den här korta tiden! Hon har fått ett stort självförtroende i sitt spel, och tekniken har mognat på ett jättefint sätt! Det blir intressant att följa hennes spel i framtiden också, för kurserna i Malung ger förutom vad som händer på kursen också en mängd med verktyg som man kan jobba vidare med hemma efter kursens slut. Förutom Johanna så går också en ung finsk folk-
musiker, Iida Savolainen, på Jonnykursen i år. Hon är folkmusikstuderande vid Sibeliusakademin, och har tagit ett år paus där för att få studera i Malung ett år. Det säger också något om skolans goda rykte i folkmusikkretsarna. Ganska sent på lördagskvällen så hade jag redan ytterjackan på och tänkte gå och lägga mig, för kursen skulle ju fortsätta tidigt på söndag morgon. Då kommer Johanna och Iida och frågar ”nog kommer du väl med och spelar till dans en stund med oss?”... Jag var litet tveksam först, men när Johanna lade till ”vi kan ju spela litet Lappfjärdspolskor...!”, då var jag såld! Var väldigt roligt, med två fioler och altfiol! Och svenskarna dansade utan problem polska, schottis, vals och mazurka till våra österbottniska låtar. T.o.m. Kvickströms polka uppskattades. Det var en fin upplevelse, trots att inte så många dansare var på golvet vid den tiden! Avslutningsvis några ord om den unika gemenskap som Malungs folkhögskola har lyckats skapa, kanske på grund av att flera av lärarna verkat där så länge. Det är intressant att se hur forna studeranden återkommer år efter år på återträffar, sommarkurser, jubileer och liknande. I år var det sådana med på jubileet som gått en kurs på t.ex. 80-talet, och ändå vill komma igen. Jonny sade på festmiddagen på lördag kväll att man aldrig blir utskriven från Malungs folkhögskola, man blir bara villkorligt frigiven. Ett bra exempel på detta är också att forna elever fortfarande är medlemmar i elevkåren, och kan t.ex. billigt hyra elevkårens stuga vid Hättsjön. Vill man så kan man komma till Malung några dagar eller fast en vecka och sitta med på lektionerna. Man känner sig alltid välkommen igen. Skolan och de forna eleverna blir som en stor familj. Man träffar ofta bekanta från Malungs folkhögskola på stämmor i Sverige. På Bingsjöstämman spelar forna och nuvarande elever upp till dans, och där brukar över hundra spelmän delta! I denna gemenskap ligger också förklaringen till att jag, liksom så många andra, om det bara finns tid och möjlighet gärna deltar i träffar och kurser vid Malungs folkhögskola. Stefan Kuni Patrikkursen 2006
15
Marianne Maans, Katarina Kvarnström, Sinikka Kontio och Matti Kontio.
De finlandssvenska folkliga koralernas ”De hör till mitt liv, de följer mig” säger Katarina Kvarnström om de folkliga koralerna. Hon är sångsolist och initiativtagare till skivan ” I Himmelen”. Materialet är hämtat från såväl Sverige, Estland som Finland och för första gången ingår även finlandssvenska koraler. På en välbesökt konsert den 4.5 i Sjundeå kyrka presenterade folkmusikgruppen Gnistra samtliga 11 spår från skivan. Kvarnström sjöng de första svenska koralerna redan i sin ungdom, i Gunilla Josefssons kör. Under sitt liv som aktiv sångare i många grupper och körer efter det hängde koralerna med, och sedan 2002, då hon började göra 16
solokonserter, har en och annan koral alltid funnits med på konsertprogrammen. I dagens läge ägnar hon mycket av sin tid åt koraler både i folkmusikgruppen Kvarnrot och i Gnistra. ”Melodierna kommer alltid först till mig, sedan orden”, berättar Kvarnström och påpekar att hon fastnat för olika koraler i olika livsskeden och att vissa sånger vid första anblicken tett sig omöjliga, men i ett senare skede kommit till henne. Det som fascinerat henne är också friheten i sångstilen, det att man kan improvisera enligt stämningen och själv välja ”slingor” d.v.s. hur man smyckar ut melodin.
Katarina Kvarnström. Foto: Cilla Törnblom-Backman
ännu vid förra sekelskiftet tillsammans vid samlingar eller ensam då man utförde vardagssysslor. Koralerna bevarades längst inom frikyrkorna, men är dåligt upptecknade och utforskade för att de ansågs så vardagliga. I mitten på 1990-talet gick Göran Blomqvist igenom de finlandssvenska koraluppteckningarna och publicerade ett urval. Kvarnström insåg så småningom det unika med den finlandssvenska koraltraditionen och beslöt sig för att göra ett konsertprogram med denna repertoar. Gruppen Gnistra, som förutom Kvarnström består av Marianne Maans (fiol och sång), Sinikka Kontio (kantele, harmonium och sång) och Matti Kontio (kantele, nyckelharpa och kontrabas) beslöt sig sedan för att ge ut en skiva med materialet. De övriga gruppmedlemmarna står för det musikaliska arrangemanget. Koralerna har i tradition enbart sjungits. Därför får, enligt Sinikka Kontio, även musikerna improvisera och tänka att de ”sjunger” med sina instrument istället för att enbart ackompanjera. Kvarnström påpekar också att kombinaDe folkliga koralerna härstammar från 1600- tionen kantele och koralsång är helt unik och talet, då Luther införde sång för alla i kyrkan. dessutom kulturöverskridande. Till en början sjöng alla efter en försångare, men senare införskaffades orglar och kantorerna Och slutresultatet? Det är klart njutbart, varietog över. Åhörarna tog dock till sig texterna rande, intressant, meditativt och nyskapande och melodierna på sitt sätt och sjöng dem i trots de ålderdomliga melodierna och framvardagen. De lade till improviserade slingor förallt texterna. Texterna har förstås ett rätt så i melodierna och sångerna förekom i otaliga starkt religiöst budskap, men med Kvarnströms lokala varianter. De folkliga koralerna överför- påminnelse om att ”ta till sig lite av dem, men des enbart i muntlig tradition och blev ibland inte allt” så åkte åtminstone undertecknad hem alldeles oigenkänneliga jämfört med förlagan. uppfylld av högt klingande vackra toner och Enligt Sinikka Kontio, som skrivit sin dok- ett följsamt och levande instrumentackomtorsavhandling om folkliga finskspråkiga panjemang. Cilla Törnblom-Backman koraler i Österbotten, sjöngs dessa koraler
återuppståndelse
17
35 år med Kvinnfolk Folkmusikgruppen Kvinnfolk firade 35 år den 8 mars på internationella kvinnodagen. Vi gav konsert i Önningebymuseet. Vi hade besök av några spelvänner ifrån Sverige som deltog i spelandet, annars gjorde vi ingen större sak av vår ålder, men intäkterna vi fick in gavs till museet som bidrag för inköp av tavlan Snöljus av konstnären Acke som inköpts till samlingarna. Vi har ju vår övningslokal i museet, så det kändes bra att kunna bidra litet.
Kvinnfolks första resa till Estland 2010 lämnade många minnen. Här sjunger fr.v. Gerd Stenlid, May Sagulin, Gunilla Boman och Gyrit Hagman i en park i Viljandi. Foto: Inger Hagström-Johansson.
Jag var med då Kvinnfolk bildades, första spelningen 1979 också den 8.3. också kvinnodagen. Då hade vi inget namn ännu, det fick vi senare på sommaren, vid spelmansgillets stämma på Jan Karlsgården. Jag har hängt med tills nu, fast de två senaste åren har det blivit mera sporadiskt då en reumasjukdom satt sig i leder och muskler så periodvis har det inte gått att spela. Men de år då jag varit aktivt med har givit mig mycket nöje och glädje. Vi har gjort ganska många resor och fått träffa andra spelmän och kvin18
nor. Fantastiska stämmor på fastlandet har jag fått uppleva, Kaustby inte att förglömma. En av resorna till Estland som jag deltog i blev ett fint minne, dit har kvinnfolk senare varit fler gånger på olika evenemang och har god kontakt dit, mycket genom vår ledare Siv Ekström som är en eldsjäl och pådrivare. En tid spelade jag också parallellt i Ålands spelmansgille men då jag inte kunde vara i båda grupperna av tidsbrist så valde jag Kvinnfolk, och det har jag inte ångrat. Siv kom med nya grepp och tog sig genast an renheten i spelet, folkmusiken spelas ju på så många olika sätt, och det där med renheten kanske inte alltid har ifrågasatts. Jag har förstås genom åren lärt mig många låtar ifrån öst till väst, lättare och svårare. Nog är det roligt då man efter några övningstillfällen märker att nu, nu börjar låten sitta, och sen kan alla spela den tillsammans, var och en koncentrerad på sitt spel – ibland ser man inte så glad ut, det beror på koncentrationen. Folksjälen finns i låtarna, det har jag fått uppleva från olika landsändar. De åländska går mycket i durtonarter medan de ifrån fastlandet ofta är mollbetonade och väldigt vackra. Att kunna och få spela med andra är nog det som givit mig mest glädje under min folkmusikresa. Nu kan jag minnas och se tillbaka på allt trevligt som varit och jag kan kanske spela med någon gång ännu i fortsättningen när kroppen det tillåter. Vi är nu en kärntrupp på 12-15 som håller ihop. Någon ny har kommit, några har slutat. Det går litet i vågor det här med folkmusik. Siv leder en grupp i Medis regi som kallar sig Polkan går. Därifrån kanske vi på sikt kan få någon till Kvinnfolk. En del utifrån har tyckt att vi skall tillåta killar att komma med och få en blandad grupp, men sen är det inte Kvinnfolk längre. Långa tider har det varit endast karlar som spelat folkmusik, men det har aldrig ifrågasatts. Hoppas Siv orkar hålla på att öva och inspirera ännu många år och får uppleva att folkmusiken fortlever här på Åland - mycket tack vare hennes idoga arbete och satsning på de unga. Vi är alla henne stort tack skyldig.
May Sagulin
Vi ser de ivriga kursdeltagarna ur läraren Glen Qvanrströms perspektiv. Foto: Maria Jonsson.
Inspirationskurs för dragspelare på Åland – med Glen Qvarnström Mariehamn 26 april 2014: Solen sken. Våren hade anmält sin ankomst. 14 ivriga dragspelare hade samlats i Medborgarinstitutets utrymmen mitt i Mariehamn. I skaran fanns både kvinnor och män, yngre och äldre, nybörjare och erfarna dragspelare, knappdragspel och pianodragspel. Mest ålänningar av lika slag men även en tillrest västnylänning. Glen inledde kursen med att gå runt och hjälpa oss att justera remmar och sittställningar. Jag var långt ifrån ensam om att bara spela utan någon större förståelse för de otaliga variationsmöjligheter i nyanseringar ett dragspel inhyser. Ett stadigt placerat dragspel som hänger rätt orkar kroppen spela på länge och då kan man fokusera på VAD man spelar. Att kosta på sig en stämning av instrumentet ökar även det spelglädjen. Det fick vi också lära oss. Som nybörjare har man ofta fokus på melodin och på kompet i vänster hand, fullt nog med att träffa rätta knappar. Vem tänker då på bälgteknik, komp ackord med höger hand osv. Efter kursen hade jag en större förståelse för betydligt fler möjligheter med instrumentet, skillnaden i att spela komp till t ex. fioler
som har melodin, att spela tillsammans med andra dragspelare och att spela ensam. Då och då under kursens gång fick vi vila händerna och armarna och njuta av virtuosens lekfullt lätta samspel med knappraderna. För att citera min 11-åriga son: man ser ju att han kan det han gör, då är det ju inte svårt. Och just där föll polletten ner för mig. Det finns inga genvägar. Det är bara att spela, spela, spela och låta fingrarna finna melodier och sköna harmonier som örat och hjärtat trivs med. Endast då kan man bjuda på musik med känsla. Då man själv njuter av den musik själen via fingrarna förmedlar. Och sådan musik är skön att höra på. Så nu har jag köpt mitt första knappdragspel och skall tillbringa sommaren med att öva, öva, öva. Tack för en inspirerande kurs. Om jag blir en dragspelare i framtiden eller ej återstår att se. För fiolen, den lägger jag nog aldrig helt på hyllan. Tack för en inspirerande kurs! Maria Jonsson (text och foto) 19
På FolkJam-kurs
På FolkJam-kurs
“Dubbelsteg till höger, framåt, bakåt, i egen riktning och sedan ut och resa” Så kunde det låta på kursen i den finländska uppfinningen FolkJam i Helsingfors i slutet på mars. Tillsammans med min kollega Marie Johansson utforskade jag det här nya motionsfenomenet under ett helt veckoslut. Aldrig hade jag väl trott att jag skulle orka hoppa omkring i flera 60-minuters gympapass på en och samma dag, dessutom tre dagar i rad. Men det var så roligt och dessutom skonsamt för kroppen att det inte var något problem. Min tåled på högerfot som varit lite motsträvig ett tag är efter den där hopp-helgen bättre än någonsin och jag skulle när som helst och var som helst vara redo att ge mig ut i ett FolkJam-pass igen. 20
FolkJam lanserades år 2011 efter att Petri Kauppinen och några till fyra-fem år tidigare kommit på idén att skapa ett motions-dansprogram grundat på vår egen tradition både när det gäller steg och musik. Teamet måste ha gjort en riktig djupdykning i traditionsmaterialet och dessutom finslipat alla sina kunskaper om muskler och leder, och andra liknande motionsformer. Det är vid Uleåborgs yrkeshögskola detta arbete fortfarande pågår. Petri Kauppinen är danslärare där och har varit med från början. Man har brutit ner danserna i deras minsta beståndsdelar och med den enklaste möjliga början leder man deltagaren in i dansen och gör rörelserna mer komplicerade vartefter.
Kursen vi var med på var tänkt för blivande ledare och på fredag kväll och hela lördagen och söndagen skulle vi förstås hinna med rörelser och danser som gott kan räcka i ett par tre år för en ledare och en grupp. Det ska ju inte bli för svårt i början och det ska finnas utrymme för utveckling. Det finns mycket tankar bakom rörelserna. Man vill att folk ska utveckla sin känsla för den egna kroppen, att var och en ska dansa efter sina förutsättningar och reglera ansträngningen själv. Alla måste inte göra lika. I traditionella gympagrupper står man alltid och tittar åt samma håll (jfr svarta tavlan i skolan) men i Folk Jam uppmuntras ledaren att byta placering så att “höger” inte alltid betyder t.ex. “mot fönstret”. Ledaren visar vad som är framåt och byter ofta vägg. Dessutom uppmanas deltagarna ofta att göra det aktuella steget åt olika håll och att röra sig fritt i rummet. Då blir det lite spännande när man måste bestämma själv, samtidigt som det gör att det inte känns långtråkigt att göra samma steg en längre stund.
FolkJam har som sagt inte så många år på nacken men har redan nått en betydande spridning i landet. Nu siktar man på en lansering även i Sverige. Det är yrkeshögskolan i Uleåborg som beviljar licens för den som vill börja hålla FolkJam-timmar. Dels ska ledaren ha gått kursen och blivit godkänd i den, dels ska man betala licens per läsår som man håller på. Allt för att hålla varumärkets status på god nivå naturligtvis. Man ordnar också fortbildningstillfällen och utvecklar materialet som hör till. Vi var tio stycken på kursen och hälften var från svenskspråkiga trakter så det börjar röra på sig även hos oss. Folkdansringens Heidi Palmu har redan hållit på med FolkJam ett tag och anpassat för finlandssvenska förhållanden. Både för oss och för lanseringen i Sverige måste man översätta namnen på stegen och turerna så att det blir enhetligt förstås. Till hösten kommer vi nu på Medis i Mariehamn att erbjuda en kväll i veckan med FolkJam och hoppas förstås på stor uppslutning. Siv Ekström
Foto: H-E Christiansson
Sibbo spelmanslag samarbetar med musikelever Sibbo spelmanslag uppträdde gemensamt med en folkmusikspelsgrupp från Sibbo musikinstitut på Roostaggarnas 40 års jubileumsfest den 27.4. på Hedåsen i Sibbo. I Sibbo Spelmanslag, liksom troligen i många andra sådana, har medelåldern stigit mer än önskvärt. Något måste göras så vi kontaktade Emma Viljanen-Laurmaa, som leder en grupp barn och ungdomar inom Musikinstitutet Sibbo,
och föreslog samarbete. Vi hade en lämplig spelning när pensionärskören firade 40-årsjubileum med en konsert där spelmanslaget var inbjudet att uppträda. Emma sände noter till lämpliga låtar och vi framförde dem tillsammans under konserten. Ungdomarna vann både publikens och spelmanslagets hjärtan. Samarbetet fortsätter på hösten. Harry Stenfors 21
Deltagare i polskekursen i Vasa ur olika vinklar. Ovan närmast kameran Åsa Lillhannus, Anita Löfdahl, Seppo Heino, på cello Francine Eriksson, Synnöve Svanström och Peter Enroth. På den tredje bilderna ser vi lärarna i aktion: Patrik Andersson coh Stefan Kuni. Foto: Pia-Stina Sarin.
Polskekurs i Vasa med Patrik Andersson och Stefan Kuni Sista helgen i april ordnade Spelmansförbundet en polskekurs på Loftet i Vasa med Södermanlands spelmansförbunds ordförande Patrik Andersson och Finlands svenska spelmansförbunds ordförande Stefan Kuni som lärare. Kursen pågick i två dagar och sju personer deltog. Vi fick lära oss sju polskor, varav merparten kom från Adolf Fredrik Stares notbok (från 1806). Kursen började med några polonäser (polskor) ur Stares notbok. Denna notbok utgjorde en länk mellan lärarna, som båda hade studerat noterna på skilda håll. Den skapade också en länk mellan den svenska och den finlandssvenska traditionen, eftersom Stare, ursprungligen från Eskilstuna hade studerat i Åbo och kan ha tecknat upp polskor både i Sverige och Finland och ingen vet exakt var låtarna kommer ifrån. Samtidigt noterades att Finland på den tiden var en del av Sverige och att varianter av en och samma melodi existerar litet över allt i våra länder. Genom denna ovisshet kring låtarnas ursprung, uppstod funderingar kring hur de 22
kan tänkas ha tolkats och hur man då hade dansat till dem. Patrik Andersson frågade oss i egenskap av finlandssvenska spelmän hur skulle vi skulle dansa till en specifik polska, varpå alla närvarande var tigande överens om att vi inte längre spontandansar polska i Finland. Vi bara spelar. För Andersson var dansen den viktigaste utgångspunkten för hur musiken skulle tolkas. Rytmiken i den svenska polsketraditionen verkar helt och hållet baseras på en växelverkan med dansarna och spelmännen. Vi fick jämföra hur olik en och samma polska låter med olika fraseringar, när lärarna Andersson och Kuni spelade varsin tolkning av Stares polska nr. 29. Kursen var mycket välordnad, med god service på Loftet. Att ha två lärare samtidigt på en spelkurs var enbart positivt. Andersson och Kuni höll på det sättet en underhållande gemensam improviserad föreläsning i polskans historia blandat med mycket spelande. Peter Enroth
23
Symphonic Stomp of Sweden
Symfoniorkester + folkmusik =
När Gävle symfoniorkester stampar i gång med folkmusik i Kalle Ankarbloms arrangemang är det svårt att sitta stilla. Efter inspelningsveckan i fjol spelade de en konsert i Bollnäs med Karl-Johan Ankarblom som dirigent och ett par avsnitt som kom ut på Facebook och Youtube gjorde intryck.
En unik CD släpps på Hesselby folkmusikfestival i Stockholm den 8 augusti. Det är Gävle symfoniorkester som spelar Karl-Johan Ankarbloms arrangemang av en blandad kompott av folkliga låtar med spelmannen Görgen Antonsson som solist. Fiolen min har frågat orkesterchef Örjan Hans-Ers om hur det kom sig att orkestern började med det här projektet. Örjan Hans-Ers är själv spelman och dessutomklassiskt utbildad violinist. Han är en av ledarna för Bollnäsbygdens 24
spelmanslag och en flitig stämmobesökare på somrarna. Han berättar att han länge har känt Görgen Antonsson och jobbat ihop med honom i olika sammanhang. När SVT för ett antal år sedan gjorde en dokumentär om Görgen avslutades filmen med att han spelade en låt i Ankarbloms arrangemnag med radioorkestern. När sedan Gävle symfoniorkester något år senare skulle göra ett program på Nationaldagen bad de att få använda arrangemanget. – Karl-Johan Ankarblom kom hit
och vi hade så himla kul, berättar Örjan. Det var nog då som tanken föddes att det skulle vara roligt att få göra en hel skiva på det här sättet. Både Kalle och Görgen var med på noterna. Det var däremot inte så lätt att övertyga skivbolaget. Där trodde de inte riktigt på idén, men när de sedan fick höra den färdiga inspelningen blev de eld och lågor! Skivan spelades in för över ett år sedan och under tiden har man på skivbolaget förberett för att lansera skivan även utanför Sverige. – Vi tror faktiskt att musiken är så
= sant
Riksspelmannen Görgen Antonsson är solist på folkmusikskivan. Han arbetar som musikansvarig på Folkteatern Gävleborg och är med i gruppen Draupner.
global att den skulle kunna nå utanför Sveriges gränser, säger Örjan Hans-Ers. Skivan är en blandning av gamla och nya låtar. Den speglar hur musiken låter idag, menar Örjan HansErs. Både Kalle Ankarblom som har gjort arrangemangen och Görgen Antonsson har bidragit med egna kompositioner. Hela skivan bildar en helhet. Det börjar med lockrop som en ouvertyr och sedan speglar resten av musiken en livscykel, det är dop och bröllop, det är fest och sorg.
Orkestern trivdes med att spela in materialet. – Vi har spelat in flera skivor och en inspelningsvecka kan vara ganska tuff, berättar Örjan Hans-Ers. Men han kan inte minnas någon annan inspelningsvecka som har varit så fylld av lust och energi som denna. – Många försök har gjorts för att smälta ihop det klassiska och det folkliga och det är inte alltid som det lyckas så bra. Karl-Johan Ankarblom har verkligen hittat folkmusikens kärna i sina arrang-
emang. Han låter orkestern göra det den är bäst på, förklarar Örjan. Kraften i musiken finns kvar! På Hesselbyfestivalen skall skivan alltså släppas och Gävle symfoniorkester medverkar med en konsert med Ankarblom som dirigent. Den 26 september gör de konserten i Mariehamn och i oktober får man höra folkmusikkonserten i Gävle. – Ja, sen får vi se vart det bär, säger Örjan Hans-Ers. Siv Ekström 25
Under bar himmel Maans, Kalaniemi, Anttila
Spela stämmor på gehör! - nytt häfte visar hur man gör Nu har den som längtar efter att bli en duktig stämspelare ett gediget material att ta itu med. Gunnar Bärlund från Helsingfors som är en erkänt duktig stämspelare har givit ut ett häfte med titeln Stämspel och komp. Själv kommer jag mycket väl ihåg mina första möten med duktiga stämspelare. Det framstod för mig som ung och ny spelman som ett under av musikalisk förmåga att kunna prestera stämspel och komp till okända låtar. För mig var fiolen ett så utpräglat melodiinstrument att tanken på stämmor och ackord verkade verkligt avlägsen. De här gudabenådade stämspelarna hade inte bara en oerhörd talang, det förstod jag ju så småningom. De hade övat sig - både medvetet och omedvetet - på olika sätt: som gitarrist i dansband eller basist i något rockband till exempel. Timme ut och timme in framför ett fyllt dansgolv ger en mängdträning som inte ska föraktas. Har man inte denna bakgrund får man 26
träna på kammaren. Som Gunnar påpekar i sin skrift, idag har spelmannen otaliga tekniska hjälpmedel till förfogande för att kunna träna sig på stämspel utan att plåga någon kamrat att spela melodin medan man famlar omkring mellan strängarna. I häftet går Gunnar Bärlund grundligt till väga. Där finns musikteori - även en kvintcirkel vilket jag tackar särskilt för - där finns notexempel på gamla upptecknade stämmor, olika sätt att göra tersstämmor på. Gunnar visar olika möjligheter med en och samma låt, Jeposmetton. Till slut resonerar han också litet kring samspel och gehörsspel. Litet smakprov måste ni få: “…noter har en benägenhet att stävja spelglädjen. Musicerandet får en helt annan inlevelse och glöd och man kan låta hela kroppen friare medverka i utförandet då man inte är tvungen att sitta med näsan i noterna”. SE
Marianne Maans senast projekt är en CD som hon gjort tillsammans med Maria Kalaniemi på accordeon och Ape Anttila på bas. Materialet är både traditionellt och nytt. Maria Kalaniemi har bidragit med låten på sista spåret som heter som skivan Under bar himmel - Taivasalla. Marianne har gjort den stillsamma och vackra En kärlekssaga. Ett par ballader finns med plus några andra visor och låtar. Alla medverkande ges eget utrymme. Ta till exempel Anttilas bassolo som inleder spåret med balladen Den bortsålda. Sedan kommer Marianne in med sång i duett med basen och så småningom är också Maria med på sitt dragspel. Det är återhållsamt och vackert och mycket för lyssnaren att upptäcka. Man kan inte kalla det Maria och Ape spelar här för komp. Det är en trio som gestaltar balladen med all den dramatik som där finns. En lyssnarskiva med mycket att ge.
Nu Phønix Den danska gruppen Phønix som börjar ha många år på nacken och i och med det en mängd turneer och spelningar runt om i världen, har kommit med en ny skiva. De har fönyat sig en del, står det i följebrevet
till skivan. För en gammal “fan” till gruppen låter det litet oroväckande, men så länge basklarinetten är med ska det väl ändå funka, tänker jag när jag börjar lyssna. De fyra medlemmarna är desamma: Karen Mose, sång, Anja Præst, klarinett och basklarinett, Jesper Falch, perkussion och Jesper Vinther, dragspel. Samma gäng som för ett par år sedan var på besök i Finland. Det nya nu är att Karen som sjunger också spelar keyboard och synth och de andra medlemmarna har börjat sjunga mera. I den lugna Go’ Tid ger keyboarden ett nytt lugn i inledningen, men visst blir jag glad när låten övergår till en mera svängig 6/8 takt och klarinetten är med och pumpar på igen. Flera snygga flerstämmiga körinslag pryder sin plats. Låtarna på CD:n är dels danska folkvisor i nya arrangemang och tolkningar, dels gruppmedlemmarnas egna kompositioner. Hatten av för en grupp med många år bakom sig med ett eget sound som går vidare och förnyar sig utan att tappa bort den gamla känslan.
Kaffepunsch Habadekuk Den danska hurtiga gruppen med det för svenskspråkiga något problematiska namnet har kommit med sin andra cd. Det är full fart på alla åtta medlemmar från första början med en traditionell Galopkontra. I stort sett allt de spelar är gamla hederliga danska folkdanser som gruppen enligt sin egen text “skickar med katapult in i 2000-talet”. Halva bandet är som vilket normalt danskt folkmusikband som helst: fiol, dragspel, kontrabas och piano, men så lägger man till trumpet, trombon, saxofon och trummor och får ett sound som inte liknar något annat.
De sjunger gärna också, med förkärlek högt och ljudligt, men det behövs ju förstås med all volym som instrumenten producerar. Och, märk väl, det motsvarar mycket väl stämningen på en dansk dansstuga, när golvet är fullt med polkadansare och borden fulla med ölstop.
I himmelen - folkliga koraler Katarina Kvarnström och Gnistra Här lyser nog ölstopen och polkadansarna med sin frånvaro. Det är folkliga koraler det handlar om och ackompanjemanget med fiol och kantele eller harmonium och percussion, bas eller nyckelharpa är snyggt och svävar under Katarinas fina sång som ett moln. Katarina Kvarnström sjunger så innerligt att det kräver innerligt lyssnande också. Ingen bakgrundsmusik, utan snarare underlag för meditation. Hon kan sjunga svängigt också, så svängigt att psalmens budskap går ännu bättre fram och glädjen sprudlar i rösten. Hon gör allt detta med små medel och utan åthävor. En fantastiskt fin skiva!
Salamander Salamander är en trio bestående av Marita Johansson – sång och gitarr, Jonas Liljeström på fiol, sång och
ghatam samt Davis Odlöw på melodeon, mandolin, irländsk bouzouki och sång. Gruppen har kommit med sin första cd som egen utgivning. Även om Göteborg verkar vara gruppens gemensamma nämnare har Jonas Liljeström ankytning till Finland. Hans far Lars Liljeström föddes i Åbo, men har österbottniska rötter och studerade vid Åbo Akademi och det är via honom som Jonas har fått del av den finlandssvenska sångskatten. Jonas själv har spelat fiol sedan barnsben och har intresserat sig för många olika traditioner och musikstilar. Han är sedan tio år tillbaka doktorand vid Göteborgs universitet och inriktar sig i sin forskning på musiken till irländska reels och hornpipes. Många stilar och tradtioner finns också representerade på skivan Salamander: en bröllopsvisa ur de sefardiska judarnas tradition inleder skivan, som nummer två har vi en finlandssvensk sjömansvisa och dessa följs av en engelsk sång, ett par skotska melodier som Henry Purcell använt, en medeltida visa till Jungfru Maria och vidare i liknande blandad stil. Vi rör oss i äldre källor än vad som oftast är fallet med “vanliga” folkmusikskivor. Och pricken över i när det gäller ålder är världens äldsta bevarade musikstycke (!) Seikilos gravskrift - en visa i antik grekisk notskrift som finns på en gravsten nära Efesos och som kan tidsbestämmas till tiden för Kristi födelse. Mycket låter exotiskt, inte bara den gamla tatarvisan Yal kayen, som sjungs på originalspråk, utan också de sefardiska visorna och flera andra, men så har ju också sångerskan i gruppen fördjupat sig i både ryska och romska musiktraditioner. I texthäftet finns bakgrund och annan information om alla spår och även presentationer av musikerna. Det är färggrannt och rikligt illustrerat och bidrar till musikupplevelsen. SE
27
Avs.
Finlands svenska spelmansförbund Handelsesplanaden 23 B, 65100 Vasa
Händelsekalender 23-24 juni
Fiolkurs med Johanna Rosenlund på Kreativa veckan i Henriksdal.
27-29 juni
Spelmansstämma i Korsholm
7-13 juli
Folkmusikfestivalen i Kaustby, ”Lilla spelmanstämman” 9.7.
19 juli
Folkmusikdag på Ålands sjödagar, Sjökvarteret i Mariehamn
31 juli- 3 aug
Sommarlåtar i Västnyland
3-8 aug
Folkmusikläger på Kyrkogårdsö, Åland. Arr Antons Vänner r.f.
9 aug
Kvinnfolks spelmansstämma, Önningebymuseet, Åland
16 aug
Spelmansstämma på Kilen, Sideby
5 sept
Öppet hus för spelmän, Önningebymuseet, Åland.
26 sept
Symphonic Stomp of Sweden med Gävle symfoniorkester på Alandica i Mariehamn.
12-14 sept
Skärikurs på Björkö, mera info: Spelmansförbundets kansli.
3 okt 24-25 okt
Öppet hus för spelmän, Önningebymuseet, Åland. Vasa Folk
Händelser till kalendern skickar du på adressen kansliet@spelmansforbundet.fi eller fiolenmin@spelmansforbundet.fi Händelsekalendern publiceras också på www.spelmansforbundet.fi
28