Fiolen min, nr 1/2015

FIOLEN MIN

Tidskrift för Finlands svenska spelmansförbund r.f.

Nr 1/2015 46:e årgången

Fiolen min 1/2015 INNEHÅLL Stämledaren...........................................................3 På gång............................................................... 4-5 Ett dygn folkmusik på Finska viken.............. 6-8 Orivesi All Stars årets grupp...............................9 Spelmanskurs i Orivesi................................ 10-11 Spelmansstämman i Mariehamn................ 12-15 Mästerspelmännen - traditionsbärare........ 16-17 Barn och ungdomsutskottet informerar..........18 Lägerinfo..............................................................19 ”Musiken är allt i livet - och ännu mer”.... 20-21 Om en gammal notbok................................. 22-23 Åke Grandell in memoriam...............................24 Rapporter från Västnyland och Närpes...........25 Spelmanslaget som vi minns.............................26 Skivrecensioner...................................................27 Händelsekalender...............................................28

Fiolen min Tidskrift för Finlands svenska spelmansförbund rf ISSN 0782-3479

Redaktörer: Siv Ekström Önningebyvägen 534 22140 Mariehamn 040-518 2966 fiolenmin@spelmansforbundet.fi

Ansvarig utgivare: Stefan Kuni

Axel Kronholm axel.kronholm@gmail.com

Annonser: Helsida 270 euro Halvsida 130 euro 1/4 sida 100 euro 1/8 sida 70 euro

Småannons (75 x 27 mm) 45 euro Miniannons (27 x 35 mm) 30 euro Kontakta kansliet för bokning

Nästa nummer av Fiolen min kommer ut i juni.

Deadline för material är den 1 maj.

Finlands svenska spelmansförbund r.f. www.spelmansforbundet.fi

kansliet@spelmansforbundet.fi

Ordförande

Styrelseledamöter

Stefan Kuni +49 151 230 80323 stefan.kuni@spelmansforbundet.fi

Johanna Lönngren 050-377 1354 johanna.lonngren@gmail.com

Linnea Holmberg 040-558 2075 linnea.holmberg@myhome.fi

Viceordförande Bjarne Lundsten 0400-872 044 b_lundsten@hotmail.com

Per-Henrik Lithén 050-339 7646 per-henrik.lithen@netikka.fi

Glen-Stefan Qvarnström 044-9593288 gsqvarnst@hotmail.com

Andreas Norrvik 041-465 1069 svess.jan@gmail.com

Göran Jonsson 09-877 9294, 0500-232 425 goran.jonsson@jonel.fi

Kurt Svahnström 02-4587404, 0400-774 780 bobi@parnet.fi

Birgitta Eklund-Strang 06-319 5600 (tj.), 044-317 1597 birgitta.eklund-strang@sls.fi

Spelmansförbundets kansli Handelsesplanaden 23 B 65100 Vasa Kansliet är öppet måndag-torsdag kl 9 - 13 Organisationssekreterare Pia-Stina Sarin 06-312 4699 gsm 0500-560 209 kansliet@spelmansforbundet.fi

Inger Hagström-Johansson 0457-3613943 ingerhj@aland.net

Tryckeri: Fram, Vasa, www.fram.fi Utges med stöd av Föreningen Konstsamfundet 2

Marianne Maans på Folklandia på återföreningskonsert med Pirnales.

I bakgrunden Sinikka Kontio. Foto: Birgitta Eklund-Strang, FMI

STÄMLEDAREN

B

ORDFÖRANDENS SPALT

ästa spelmän och läsare av Fiolen min! Eftersom jag inte mera ställer mig till förfogande för ordförandeposten så är det här min sista Stämledare. Jag tänkte att det som avslutning kunde passa med en liten återblick till 2007, då jag vid förbundsdagen i Ekenäs blev vald till ordförande. Vad jag skrev i min första ledare i nr 2/2007 anser jag fortfarande är av stor vikt. Som ny ordförande ville jag arbeta för en nytändning för den finlandssvenska folkmusiken. Det är i högsta grad fortfarande aktuellt, men kanske vi under de gångna åtta åren fått till stånd en del nya saker på olika håll? Jag skrev t.ex. om att arbeta för att få ungdomarna intresserade av folkmusik. Där finns ännu mycket att göra, men under åren har vi genomgående haft ungdomar och återväxt som viktiga teman. Vi har t.ex. initierat EU-finansierade projekt för att vid kurser omväxlande i Sverige och hos oss sammanföra finlandssvenska ungdomar och ungdomar från Hälsingland under namnet Ung folkmusikbro.

Vi har också försökt utveckla vårt traditionella sommarläger genom samarbete med Martin Wegelius institutet (MWI). Nu i år valde vi att försöka nya grepp genom en sommarträff i stället för läger, medan MWI glädjande nog fortsätter med kammarmusik- och folkmusiklägret i egen regi. Vi har också försökt initiera och stöda nya kurser för nybörjare och amatörpedagoger. Där anser jag att i tyngdpunkten i framtiden måste läggas!

gon är mer eller mindre självlärd, andra har gått något år i musikskola, medan andra kanske har en gedigen musikutbildning bakom sig. Gemensamt för alla är att via kurser kan alla komma samman och lära sig låtar, teknik och så mycket mera. Bland det viktigaste anser jag vara samvaron på kurserna, och att man får en chans att lära känna duktiga folkmusiker och höra dem berätta om sin syn på folkmusiken. Kurserna är också ett bra forum för spelmän som kanske inte spelar aktivt i ett lag att träffa likasinnade och få inspiration att komma vidare.

tt evigt tema är ökad synlighet i media och i samhället. Där har jag bidragit litet genom en intensiv debatt i Hufvudstadsbladet för ett antal år sedan om folkmusikundervisning, som sedan Ulrica Taylor vid FAMI nappade på, och hon fick till stånd de första diskussionerna med alla aktörer inom det finlandssvenska folkmusikfältet. Det ledde senare fram till det som numera är nätverket Lirarna. Ett annat sidospår från samma diskussioner ledde till det seminarium som FMI och Folkmusiksällskapet rf. startade och som fortsätter i deras regi, men i anknytning till folkmusikfestivalen Vasa Folk. Vasa Folk är ju är ett annat nytt initiativ som jag arbetat för, först inom folkmusikgruppen Trinda och numera som aktiv inom den nybildade föreningen Vasa Folk rf.

Ett tema som jag lyfte fram i min första ledare var att åter aktivera spelmän som man vet att tidigare någon gång varit aktiva. Jag uppmanar alla läsare att fundera om det finns någon som förut var med och spelade folkmusik, men som av någon anledning blivit utanför spelmansgemenskapen. Ryck honom/henne i ärmen och försök få dem med!

Utbildning och kurser har varit ett viktigt tema för mig. Det behövs i dag många olika typer av kurser, eftersom vi spelmän har olika bakgrund, vi spelar olika instrument och har olika musikaliska preferenser. Nå-

Stefan Kuni

E

S

lutligen vill jag tacka alla styrelsemedlemmar, vår organisationssekreterare Pia-Stina Sarin, vår redaktörsduo Siv Ekström och Axel Kronholm, spelmän, vänner och andra inom folkmusikkretsarna som jag haft förmånen att få lära känna och arbeta tillsammans med för att föra folkmusiken i Svenskfinland framåt. Som tur är så kommer jag naturligtvis inte att helt lämna folkmusiken, tvärtom! Jag kommer att fortsätta att arbeta med olika folkmusikprojekt, och så kommer jag naturligtvis på olika sätt att delta i stämmor, kurser och andra aktiviteter! Så vi ses!

Med hopp om fortsatt utveckling och framgång för den finlandssvenska folkmusiken sätter jag här punkt!

3

På gång Folklandia 8-9.1.2016: Helsingfors – Tallinn – Helsingfors Folklandia är en årligen återkommande vinterfestival ute till havs, fullspäckad med folkmusik och folkdans.

Kryssningen i januari 2016 blir den 21:a i ordningen och andra året som festivalen sker på M/S Baltic Queen.

Finlands svenska spelmansförbund är en av medarrangörerna och har reserverat 36 platser enligt följande: - 10 platser: 5 x A-hytt, 2 pers/hytt (150 €/pers) - 20 platser: 10 x B2-hytt, 2 pers/hytt (135 €/pers) - 6 platser: 2 x B-hytt, 3 pers/hytt (120 €/pers) Därtill finns sex platser i B-hytt, 4 pers/hytt (90 €/person). Meddela intresse. Önskar man uppträda kan speltid reserveras via huvudarrangören Pispalan Sottiisi under adressen www.sottiisi.net, men det här förutsätter att man fått en hyttplats bekräftad.

Spelmansförbundet kommer som tidigare år att reservera speltider för Västnyländska spelmän och Österbottniska spelmän, så möjlighet att uppträda finns fastän man inte kommer som ett helt spelmanslag. Och på ett så pass stort fartyg som Baltic Queen så finns det förstås otaliga möjligheter till buskspel.

Anmälningar med namn, födelsetid, kontaktuppgifter och hyttönskemål skickas till kansliet@spelmansforbundet.fi senast den 31.10.2015. Platserna fylls i den ordning anmälningarna kommer in. Eftersom det totalt sett finns färre platser år 2016 än tidigare år så kommer platserna att vara attraktiva.

Anmäl er alltså fortast möjligt om ni vill säkra er en plats på en av de mest händelserikaste folkmusikfestivalerna nästa år.

Ethno Finland 3-9 augusti 2015 Ethno är ett internationellt världsmusikläger som ägt rum i Dalarna en vecka varje sommar sedan 1989.

Förmodligen världens största i sitt slag. Efter några år finns Ethno i närmare 10 länder. Nästa sommar har vi den första Ethno Finland.

Av deltagarna på Ethno kommer ungefär hälften från andra länder. Ethno är öppet för avancerade folkmusiker mellan 18 och 25 år.

Ethno baseras på workshops och grunden för Ethno är att det är de unga deltagarna som själva lär varandra. Att som ung folkmusiker få möta och lära ut sin musik och sin kultur till andra unga musiker, samtidigt som man får ta del av hela världens musik. Tanken är att ge de unga musikerna tillfälle att utvecklas både musikaliskt och personligt, att skapa nya kontakter och nätverk över gränserna, skapa förståelse och respekt för andra människor och kulturer.

Ethno bygger på workshops där deltagarna själva lär och lär ut, i princip helt på gehör. Givetvis sker detta med assistans av någon av Ethnos konstnärliga 4

ledare, men grunden för Ethno är att det är de unga deltagarna som lär varandra.

Ledare: Allan Skrobe, gitarr och Mandola-spelare från Skåne. En Ethno ledarveteran somt har gjort mera än 20 ethno´s i många länder!

Antti Järvelä, fiol, gitarr, kontrabas etc. spelare från Kaustby. Har varit i många Ethno-läger före detta.

Pris: Finländska deltagare 300 euro, skandinaviska deltagare 290 euro, övriga 250 euro. Anmälning och info: www.kansanmusiikkiliitto.fi/ethnofinland Ethno Finland 2015 arrangeras av Suomen Kansanmusiikkiliitto i samarbete med bl.a. Konserttikeskus, DUNK, Lirarna / Martin Wegelius institutet, Käpylän musiikkiopiston kansanmusiikkilinja och Maailman musiikin keskus.

På gång

Inför årsmötet Spelmansförbundet har under tidigare år vid förbundsdagen utsett en valberedning inför följande års förbundsdag. Valberedningens uppgift har varit att ta reda på om de sittande styrelsemedlemmarna ställer sig till förfogande för eventuellt återval, och att meddela resultatet i Fiolen min.

Tanken med valberedningen har varit att ge spelmännen ute i regionerna tid att engagera någon annan i fall de planerat att återvälja sin representant men denne inte ställer upp för återval.

Vid 2014 års förbundsdag frångicks systemet med valberedning och beslöts att uppgiften skulle skötas av organisationssekreteraren.

Undertecknad har nu kontaktat alla ordinarie styrelsemedlemmar samt deras suppleanter och hört sig för om de är beredda att fortsätta styrelsearbetet om så önskas.

Följande styrelsemedlemmar har meddelat att de inte ställer upp för återval: Ordförande Stefan Kuni, ordinarie medlem Per-Henrik Lithén, mellersta svenska Österbotten, ordinarie medlem Andreas Norrvik och suppleant Philip Norrvik, södra svenska Österbotten, ordinarie medlem Inger Hagström-Johansson och suppleant Sofi Lindholm, Åland. Inger ställer sig dock till förfogande för suppleantplatsen.

Enligt uppdrag, Vasa, den 2 februari 2015 Pia-Stina Sarin Organisationssekreterare

RotFest i Esbo 6-11.4 Svenska supertrion Frifot, på bilden ovan, dvs Ale Möller, Lena Willemark och Per Gudmundsson, är årets svenska gästartister på folkmusikfestivalen RotFest i Esbo i april. Maria Kalaniemi är konstnärlig ledare och hon ser till att det varje år blir ett varierat program på Esbos egen veckolånga folkmusikfestival - alltid också några programpunkter med finlandssvensk touch. Programmet i Lagstads hembygdsgård bjuder i år på dansmusik med Rosenfink och Halsbrytarna. Kungsvägens musikinstitut medverkar med en konsert i Vindängens musiksal. Kända finska grupper som medverkar i festivalen är Sväng och Esko Järvelä Epic Male Band. Måndag till lördag är det evenemang, kolla in hela programmet på webben: www.juurijuhla.fi

Låtkurs i Bingsjö

Helgen 9-10 maj är det spelkurs på Gamla Prästgården i Bingsjö. Låtar efter den mycket specielle spelmannen Wilhelm Hedlund från Klockarnäs, Enviken, lärs ut på gehör av riksspelmannen Åke Wänn, känd ledare för Svärdsjö spelmanslag.

Kursen kostar 1500 SEK, då ingår boende i flerbäddsrum (för 100 SEK extra ingår lakan) och all mat för en och en halv dag, samt notmaterial.

Förfrågningar och anmälningar till terminusab@telia.com.

Spelmansteater i Sunne

Västanå Teater i Sunne i Värmland ger i sommar en pjäs om spelmanslegenden Lomjansguten - den fattiga torparpojken Per Jönsson Lumiainen, som tack vare fiolen kom sig ut i världen. Som efternamnet antyder var han finnättling och uppvuxen i den värmländska finnskogen. Regi av Leif Stinnerbom.

Premiär i Berättarladan på midsommardagen och sen håller man på ända till slutet av augusti. Mer info på www.vastanateater.se.

5

Sibbo spelmanslag ”buskspelar” ombord på Baltic Queen. Foto: Birgitta Eklund-Strang, FMI.

Ett dygn folkmusik För ungefär två månader sedan sedan åkte jag tillsammans med 2499 andra (de sa att det var 2500 med!) färja mellan Helsingfors och Tallinn under nästan ett helt dygn. Eller om man ska vara ärlig så låg vi mest i Tallinns hamn. Det var dags för den årliga Folklandiakryssningen när folkmusikentusiaster från hela Finland samlas på en chartrad färja och spelar, lyssnar och dansar en kväll, en natt och en dag. Från fredag kväll till lördag eftermiddag. I år genomfördes Folklandia för tjugonde gången!

6

Det är nördigt, men glatt och fullkomligt oemotståndligt. Unga som gamla samlas förväntansfulla i hamnen på fredagseftermiddagen och står där länge och väntar på att få gå ombord, spanar in bekanta och längtar efter att få börja kryssandet.

I alla hörn som tänkas kan står det folk och spelar redan innan färjan lagt ut. I alla caféer och barer och discon, ja till och med i konferensavdelningen har man riggat scener för folkmusikgrupper och dansare. Ett stort programblad

Ovan nattkadriljen. JPP spelar och Antti Savilampi leder. Foto: Siv Ekström. Nedan Sibbo spelmanslag spelar till dans.

Foto: Birgitta Eklund-Strang, FMI.

på Finska viken på två sidor radar upp vad som händer på alla scener och det gäller för alla att spana in sina favoritkonserter och däremellan hinna med lite mat och dryck också. Efter nästan ett dygn är färjan tillbaka i Helsingfors hamn och det är dags att krypa ut ur bubblan och åka hemåt.

Nästa års Folklandiakryssning brukar bli fullbokad alldeles kort efter att årets kryssning är avslutad. När man lyckats få en plats för en hundring ungefär har man en koj i en hytt och kan gå på alla aktiviteter och konserter utan att

behöva hala fram plånboken. Proffsen och de glada amatörerna blandar sig på ett naturligt sätt, de jammar ihop i något ledigt hörn, de lyssnar på varann och dansar tillsammans. En höjdpunkt under resan är nattkadriljen eller ”Huutokatrilli” som det står i programbladet.

På det största dansgolvet samlas vid midnatt så många som bara får plats, Antti Savilampi den outtröttlige, med headset på, instruerar först alla ivriga i alla turer som ingår. Det brukar ta en god stund bara det. Och så spelar JPP intensiva kadriljmelodier i ett enda kör i minst en halv7

I konferensavdelningen hade man riggat till en scen för mindre konstellationer och intensivt lyssnande (som stördes lite ibland av ivriga dansfötter på våningen ovanför). Överst: Erlend Viken trio. Foto: Marie Lönnblad, FMI. Nedan: Antti och Arto Järvelä. Foto: Birgitta Eklund-Strang, FMI.

timme, kanske en hel. Antti ropar instruktioner och alla dansar. Det är säkert allra roligast att vara med på golvet, men det är en fröjd att titta på också. Vilken gemenskap och vilken glädje!

Antagligen är man ganska udda som reser med nattfärja till Helsingfors för att stiga ombord på en annan färja för ett dygn ombord och sedan tar man bussen till Åbo och kvällsfärjan hem.

Men tamejsjutton att det är det värt! Ett dygn 8

i bubblan Folklandia varje år gör gott åt själen.

Alla ombord är ens kompisar fast man inte känner mer än en handfull personer, vi är alla med på samma fest och ler vänligt mot varandra när vi trängs i kön efter kaffe eller mat. Kanske borde jag boka in mig till nästa år redan nu så länge det finns en chans…

Siv Ekström

Texten tidigare publicerad på livslard.blogg.hbl

Längst till vänster i gula byxor står ledaren för Orivesi All Stars - Antti Järvelä. Bilden är från årets Orivesikurs. Foto: Päivi Ylönen-Viiri.

Orivesi All Stars – årets grupp på Kaustbyfestivalen På Kaustbyfestivalen har man varje år en grupp med hederstiteln ”Årets grupp” - det ska vara en grupp som utmärkt sig på något sätt, till exempel med en lång karriär och stort kunnande, friska grepp eller särskilda meriter. På Folklandiakryssningen kungjordes att det är Orivesi All Stars som i år får bära titeln ”Årets grupp”.

Orivesi All Stars är Finlands största spelmansorkester som fungerat sedan 2011 under ledning av Antti Järvelä. Orkesterns enda syfte är att i god anda idka trevligt samspel. Spelglädjen får gärna synas och höras. Alla som vill får vara med oberoende av spelnivå - varken ålder eller geografi utgör någon begränsning. Undantagsvis ges nu denna utnämning till en grupp utan fast medlemsskara - för att den med sin

fantastiska energi sprider glädjebudskapet om att spela folkmusik tillsammans.

I sin mångsidighet ligger Orivesi All Stars ideologiskt väldigt nära Kaustbyfestivalen: tröskeln för att delta är låg, man försöker medvetet riva motsättningar mellan amatörer och proffs, och huvudsaken är den glädje och energi man får av musiken”, sammanfattar Kaustbyfestivalens programproducent Anne-Mari Hakamäki. Med det här valet vill Kaustby även betona årets tema ”kaikki pelaa”, en ordlek som är svår att få till på svenska. ”Alla spelar” ordagrant översatt, men betyder också ”allt funkar”.

9

Spelmanskurs i Orivesi Det här var fjärde året i rad som jag deltagit i den här fyradagarskursen som pågår passligt mellan jul och nyår.

Lärarna hör till toppen bland Finlands folkmusiker. I Orivesi kan man t.ex. lära sej ackompanjera och arrangera med konstnärsprofessorn (m.m.) Timo Alakotila och mandolin med mandolinmästaren Heikki Lahti. I år undervisade Emilia Lajunen (känd för oss från Sälgrund) i violin, Arja Koistinen i kantele, och Karoliina Kantelinen (Värttinä) i sångteknik. Knappdragspel kunde man studera på fyra olika nivåer med lärare som Jari Komulainen, Juha Virtanen, Pekka Pentikäinen och Markku Lepistö. Har man en spelmansgrupp som behöver lite extra rådgivning, så kan man få en egen kurs för det!

Efter att först ha studerat klezmer- och balkanmusik har jag nu fastnat för Antti Järveläs spelmanskurs som antagit namnet Orivesi All Stars (OAS). Som Antti förklarar: ”Orivesi”, för den började i Orivesi, ”All” för att alla är välkomna, med vilket instrument som helst, och ”Stars” för att alla får skina. Antti håller numera kursen inte bara i Orivesi, utan över10

allt i Finland, och medlemsantalet i OAS är nu kring 200 musikanter. OAS valdes till årets spelmansgrupp för 2015 i Kaustby!

De nya låtarna som vi nu lärde oss i OAS är nästan alla svenska! T.ex. Schottis från Värmland (efter Oskar Andersson), Kryp-Jons vals (av Mats Edén, bekant från Sälgrund) och en smäktande polska från Dalsland, Ole å Anna!

Dessutom är finska spelmansförbundets allspelslåtar för i år nyländska, från Sibbo via Esbo och Helsinge till Lojo!

Dessutom hölls i år en kurs för spelmän och andra i folkdans, med mästerfolkdansaren Antti Savilampi.

Glädjande i år var att åldern på deltagarna varierade mer än tidigare. Den yngsta var en jätteduktig 12-årig pojke på fiol. Flera tonåringar deltog, t.ex. en violinflicka som var skicklig på klassisk musik, men var lite orolig över att hon nu måste lära sej låtar på gehör!

Det räckte inte länge innan hon kunde lägga bort sitt fina vibrato, och bli en riktig spelman!

Och jag var inte äldst, fast i äldre laget.

Kursen är intensiv. Lektioner varvas med måltider, och på kvällarna är det konserter:

Till vänster en glimt av danskursen, ovan allspel och nedan kursen för tvåradigt dragspel - eller durspel som man säger i Sverige. Foto: Päivi Ylönen-Viiri.

Första kvällens konsert ordnas av damerna (fast herrar får uppträda också), andra kvällens av herrarna (och vice versa), och sista kvällen är det konsert för allmänheten. Det var fullsatt i publiken.

Deltagarantalet var 120 elever, störst på länge. De flesta kommer förstås från Finland, men det finns alltid några från utlandet, bl.a. en andra resans flicka från Australien, ett par från Kanada, ett par från Holland. Jag trodde jag var den enda finlandssvenska, men vid avskedstillfället upptäckte jag en far och dotter som också var svenska. Annars var finnarna trevliga, och pratade ofta gärna svenska med mig.

Man kan också avlägga prov för spelmansmärke i brons, silver och guld. Nu var det hela åtta spelmän som sjöng, spelade fiol, gitarr, dragspel och t.o.m. triangel för sina märken.

Orivesi-kursen ordnas igen 2015 den 27-30 december. Man kommer dit med tåg via Tammerfors. Är man medlem av Suomen kansanmusiikkiliitto sparar man 25 €.

Marianne Cygnel 11

Den danska gruppen Himmerland kommer till spelmansstämman i Mariehamn.

Spelmansstämman i Mariehamn 26-28 juni 2015

D

et börjar bli dags att anmäla sig till stämman. Du hittar anmälningsblanketten som bilaga i denna tidning. Du kan anmäla dig med ditt spelmanslag, som spelgrupp eller som enskild spelman. Vi är många spelmän på Åland som ivrigt väntar på ert besök, både gamla och unga.

Spelmansstämman planeras i år av en arbetsgrupp, men våra spelmän är ivrigt med som deltagare på stämman. Extra roligt är att barnen från Alandia Strings är med oss i år. Alandia Strings är en föräldradriven förening som ordnar fiolundervisning för barn. Idag har föreningen 35 spelande barn. Vår vision i år i arbetsgruppen har varit att inkludera barnen och bära goda traditioner vidare.

Vi har även glädjen att samarbeta med Nordens Institut på Åland i år. De firar 30 år på Åland och står för fiolerna för våra gästande nordiska artister Himmer12

land och Skrömta. I övrigt följer vi traditionerna som Spelmansförbundet haft i över 40 år. Spelmän samlas och spelar tillsammans, med varandra och för varandra, umgås i trevliga former och bär traditionerna vidare. Vi önskar speciellt tacka våra samarbetsparter för att detta nu är möjligt: Nordens Institut på Åland, Mariehamns Stad, Ålands Sjöfartsmuseum, Kobba Klintas vänner och Viking Line.

Varmt välkomna till Åland!

Maria Jonsson och Christina Johansson stämmoarrangörer

Transport Spelmansförbundet ordnar busstransport från Österbotten och södra Finland. Bussarna följer med från Åbo till och från Mariehamn och finns med oss under stämman. Bussplats och färjbiljett fås till subventionerat pris. Vi åker med Viking Lines morgonfärja från Åbo på fredag och är framme fredag eftermiddag kl. 14:10. Mat ombord står var och en för själv.

Kryssa i på anmälningslistan om du önskar plats i bussen.

Boende Du kan välja om du vill bo på hotell Cikada tvärs över gatan från Badhusparken och spelmansstämman eller på Gröna Uddens camping ca 2 kom från stämmoplatsen.

Hotell Cikada erbjuder dubbelrum (74 €/rum) med möjlighet till en extrasäng (24 €), enkelrum kan också ordnas(64 €/rum). Frukost ingår.

Gröna Udden erbjuder enkla men trivsamma stugor med två våningssängar och en liten altan under tak med stolar och bord. WC och dusch finns i en service byggnad bredvid. Möjlighet att boka bastu och frukostkorg finns.

Pris per stuga 115 €. Begränsat antal.

Man kan även bo i egen husbil, husvagn eller tält på området. Bokas direkt med Gröna Uddens camping www.gronaudden.com Trähusstaden Mariehamn.

Utfärder På lördag eftermiddag finns det möjlighet att åka på utfärd, både till sjöss med båt och på land med buss. Du kan välja mellan följande: Guidad utfärd med båt till Kobba Klintar, en ö ytterst vid havsbandet utanför Mariehamn men en välbevarad gammal fyr, café och en nybyggd mötes- och samlingslokal. Platsen bevaras och drivs av en förening. Otaliga timmar har lagts på bevarandet och rustandet av denna unika miljö. Ön är handikappanpassad med fina träspångar som gör det lätt för alla att ta sig fram. Caféet är öppet under vårt besök om någon skulle bli kaffesugen! Har man en gång besökt Kobba Klintar vill man alltid återvända. Pris 20 €/person (begränsat antal platser). Cirka 2 timmar.

Guidad tur till Smakbyn och Kastelholms Slott Vår guide tar oss med buss till Sund där vi besöker Kastelholms Slott och Mikael Björklunds restaurang Smakbyn. Vi får en guidad tur i destilleriet och får även en smaktallrik med olika delikatesser. Ca 2 timmar.

Svenska spelmän på sångfest i Mariehamn 1922. Arkivbild

Den som önskar bli kvar i Mariehamn på lördag eftermiddag blir inte utan program. Det blir buskspel på olika håll i staden, bland annat på däck på Segelskutan Pommern och i Sjökvarteret, en unik hamnmiljö med träbåtar och båtbygge.

13

Program för spelmansstämman i Mariehamn Programmet är lite mera omfattande i år. Vi samarbetar med Nordens Institut på Åland som firar 30 år på Åland i år. Det ger oss möjlighet att i år bjuda in två nordiska grupper som uppträder var sin kväll.

Himmerland (Danmark) spelar på fredag kväll och Skrömta (Sverige/Åland) spelar på lördagen.

Himmerland håller även en låtkurs för intresserade på lördag förmiddag innan de reser vidare på nästa uppdrag. I övrigt är programmet enligt traditionen, dock anpassat till färjtiderna.

FREDAG 14.10 Ankomst till Mariehamn Inskrivning i stämmokansliet, välkomstkaffe samt installering i boendet.

Spontant buskspel i parken och Badhuspaviljongen.

16.30 Middag i Rödakorsgården 18.00 Officiella invigningen av Spelmansstämman 2015 i Badhuspaviljongen Öppningsceremoni, konsertspel och dans.

LÖRDAG 10-12 Workshop/ Låtkurs med Himmerland i Uncan 12.30-13.30 Lunch i Rödakorsgården 13-16 Buskspel på olika ställen i staden 13.30 -15.30 Utfärder 16.30 Middag i Rödakorsgården 18.00 Huvudfest i Badhuspaviljongen med konserter och dans.

SÖNDAG 11.00 Spelmansgudstjänst i St Görans Kyrka.

12.30 Kyrkkaffe som Mariehamns Stad bjuder på.

13.30 Avfärd från hotellet.

14

Ovan: Gruppen Skrömta från Sverige/Åland. Till höger statyn av Kejsarinnan Maria Alexandrovna som gav namn åt Mariehamn.

Mariehamn – sjöfartsstaden och sommarparadiset Redan på 1800-talet var Mariehamn en populär semesterort.

Den ryska tsaren Alexander II grundade staden 1861 och staden fick sitt namn efter hans fru Maria Alexandrovna. Från den så kallade badhusepoken i början av 1900talet finns idag Segelpaviljongen, ritad av Lars Sonck, och Doktorsvillan kvar i Badhusparken där kurhotellet en gång stod. Senare har Badhuspaviljongen byggts i parken, den plats som i sommar inhyser årets spelmansstämma.

Söder om den plats där Badhuspaviljongen står idag byggdes 1897 den så kallade Badhusrestaurationen. Då var staden en badort på modet med stora skaror badturister varje sommar. På

femtiotalet revs huset och nu står där Sveriges generalkonsulat på samma plats i utkanten av Badhusparken.

Här har spelats fiolmusik förr, kunde vi konstatera när den gamla svartvita bilden på föregående sida dök upp: fyra svenska spelmän framför ”Badhusrestaurationen” i Mariehamn. Bilden hittades på en vind i en låda med bilder från sångfesten 1922.

Spelmannen längst till vänster är Hjort-Anders och längst till höger står en annan känd spelman på den tiden, Höök Olle.

På gångavstånd från Badhusparken finns gågatan och stadens handelscentrum med ett sjudande caféliv och butiker sommartid.

Idag bor det ca 11 500 invånare i staden på 11 km2 men sommartid är det betydligt fler då staden fylls med sommargäster.

Staden omges av hav på bägge sidor. Lindallén går tvärs över det 1 km breda näset från Österhamn till Västerhamn. Många av stadens gamla trähus finns bevarade och har restaurerats varsamt. I Västerhamn finner vi idag den stora färjhamnen där passagerarfartygen kommer i land, Ålands Sjöfartsmuseum med segelskutan Pommern vid kaj, segelbåtshamnen med uteserveringar i kvällssolen och Badhusparken.

Maria Jonsson/Siv Ekström 15

Mästerspelmännen – den finländska folkmusikens traditionsbärare Kaustinen Folk Music Festival har utnämnt mästerspelmän, mästerfolksångare och -dansare sedan år 1970. År 2014 utnämndes fiolspelmännen Aimo Mässbacka från Vindela, Janne Rauma från Kaustby samt dragspelaren Klas Nyström från Korpo.

Hur och varför har mästerspelmansinstitutionen uppkommit, och varför har mästerspelmännen fortfarande sin plats på folkmusikfältet? Idén om att utnämna mästerspelmän har sina rötter bland diskussioner som fördes inom festivalstyrelsen i början av festivalen 1968. Man ville på något sätt lyfta upp ”de bästa av de bästa” bland folkmusikerna. Eftersom speltävlingar inte fick stöd inom styrelsen, beslöt man att årligen dela ut titeln Mästerspelman åt några spelmän som väljs av en sakkunnigkommitté. Idén härstammar ursprungligen från bl.a. professor Erkki Ala-Könni, hans assistent magister Vuokko Kivisaari och styrelseordföranden Viljo S. Määttälä. Titeln Mästerspelman etablerades på initiativ av Erkki Kujala, dåvarande radioreporter och ansvarig för spelmansmottagning på festivalen. År 1970 utnämndes fiolspelmännen Otto Hotakainen (Halsua), Kustaa Järvinen (Eura), Konsta Jylhä (Kaustby) samt Tuure Niskanen (Pielavesi) till mästerspelmän.

Kriterier

Som mästerspelman kategoriserades en spelman som med sin skicklighet, omfattande repertoar och andra egenskaper hade befrämjat den finländska folkmusikens utveckling.

Kriterierna har förblivit de samma under årens lopp, numera har man också tagit med både folksångare och -dansare.

Mästardiplom har hittills utdelats till sammanlagt 130 spelmän, sångare och dansare. Största grup16

Finlandssvenska spelmän i festtåg, i mitten Knut Ewalds, till höger Sven-Runar Wiik, mästerspelman 1984. Foto: Leo Torppa, FMF 1973

pen består av fiolspelmän, sammanlagt 58. Antalet dragspelare är 27, folksångare 12, kantelespelmän och munharpister 11. De övriga mästarna består av harmoniumspelare, klarinettister, sågspelare, mandolinister och en kontrabasist.

Folkdans och sång

I början av festivalen utnämndes enbart spelmän. De första mästersångarna utnämndes år 1979. År 2011 fick mästartiteln Antti Savilampi (Esbo), folkdansare, som under hela sin yrkeskarriär som folkdansinstruktör har gjort ett omfattande arbete i Finland och utomlands för den finländska folkdansens befrämjande. Att man tog med folkdans, var ett välkommet element inom hela mästerspelmansinstitutionen.

Folkdans är en väsentlig del av folkmusiken. Man borde aldrig definiera folkmusik enbart ur musikaliska aspekter: där ingår också bl.a. själens och kroppens kommunikation, samvaro, med mera.

Idag finns det sammanlagt 21 utnämda finlandssvenska mäster-

spelmän. Bland de första blev Erik Johan Lindvall och Viktor Andersson, som utnämndes redan år 1971.

Klas Nyström från Kimitoön är den senaste utnämnda mästerspelmannen, från år 2014. Den starka representationen av finlandssvenskar bland mästerspelmän betyder att den kultur och traditioner som de representerar är livskraftig, har väl bevarats och fortfarande vårdas och uppskattas.

Nutidens mästerspelmän

Under detta årtusende skiljer sig mästerspelmännen mycket från dem som utnämndes under de första åren. Alla fyller de kriterier som fastslogs redan i början, men folkmusikens karaktär har förändrats. De allra första mästerspelmännen representerade ”det gamla folkets” självlärda spelmän. Att lära sig efter gehör med den ursprungliga stilen var självklara realiteter. Dagens mästare har deltagit i kurser, de flesta behärskar noter och kombinerar ledigt element av både klassisk musik och rytmmusik.

Det som är gemensamt för samtliga

är uppskattandet av den gamla traditionen och den unika stilen.

Traditionen har förmedlats från far till son eller från by till by. De mest uppskattade traditionsbärarna har fått åhörare och deras spel-, dans- eller sångkunskap har härmats. Sätten att förmedla traditioner har påverkat att stilaspekterna har blivit mångfacetterade. Varje spelman eller sångare har haft sitt eget individuella sätt att utöva musik. Varje by har haft sina egna favoritlåtar och det har funnits flera än ett sätt att spela en låt eller sjunga en visa. Under de senaste seklerna och decennierna har folkmusikens mångfald ofrånkomligt minskat: skolväsendets uppkomst, körsång och notböcker har påverkat de traditionella spel- och sångstilarna, sedermera har radion, televisionen och de andra teknologiska apparaterna haft samma effekt.

Den äldre spelmansgenerationen har ofta varit orolig över hur förmedla de traditionella spelstilarna till de kommande generationerna.

Att utnämna nya mästerspelmän är därför ytterst viktigt för att bevara traditionens mångfald och de gamla stilarna.

Mästerspelmännen är dagens förebilder och traditionsbärare vars spelstilar vi ännu kan lära känna.

Deras kunskap och skicklighet borde vi vårda för att också de kommande generationerna ska få njuta av vårt lands rika och levande folkmusik. Vår spelmanstradition är verkligen värd mästerspelmansinstitutionen.

Matti Hakamäki

De finlandssvenska mästerspelmännen: 2014, Klas Nyström, dragspel, Kimitoön 2012, Dan Lillas, dragspel, Korsholm 2011, Christine Julin-Häggman, dragspel, fiol, Jeppo 2010, Jonas Borgmästars, fiol, Esse 2009, Erik Dannberg, fiol, Hangö 2008, Karl Erik Berg, fiol, Korsholm 2007, Thure Hinds, dragspel, Tjöck 2006, Lars Engstrand, fiol, Vörå 2003, Ingmar Furu, fiol, Esse 2001, Gösta Bergström, fiol, Vörå 1998, Ricke Mette, fiol, Helsingfors 1996, Bengt Lillhannus, fiol, Helsingby 1989, Elis Andersson, fiol, Jeppo

1986, Boris Wiklund, fiol, Övermark 1984, Sven-Runar Wiik, fiol, Sibbo 1983, Otto Silander, fiol, Kumlinge 1978, Valter Enlund, fiol, Lappfjärd 1978, Torsten Pärus, fiol, Lappfjärd 1974, Erik Jansson, fiol, Korpo 1971, Viktor Andersson, Jeppo 1971, Erik Johan Lindvall, fiol, Oravais

Mästarspelman av årsmodell 2014: Klas Nyström från Kimitoön. Foto: Lauri Oino.

Hur väljer man mästerspelmän?

Mästerspelman är en titel som Kaustinen Folk Music Festival (Pro Kaustinen rf) beviljar en person som med sitt traditionella kunnande, sin omfattande repertoar eller övriga betydande förtjänster har befrämjat folkmusikutövningen.

En arbetsgrupp som folkmusikinstitutet (Kansanmusiikki-instituutti) utsett förbereder förslaget om nya mästare till styrelsen för Pro Kaustinen. Under förberedelsearbetet beaktas även synpunkter av Suomen Kansanmusiikkiliitto (det finska folkmusikförbundet) samt festivalens programteam. Förslag till mästerspelman, -folksångare eller -folkdansare kan man skicka till: Kansanmusiikki-instituutti/Matti Hakamäki, Jyväskyläntie 3, 69600 Kaustinen, eller e-post: matti.hakamaki@kaustinen.fi 17

BU

Ungdomar i farten: The PeeGees på Ålands sjödagar i Mariehamn. Foto: Siv Ekström

Spelmansförbundet vill satsa mera på barn och ungdomar Under sitt höstmöte diskuterade styrelsen ingående barn- och ungdomsverksamheten inom Spelmansförbundet. Under många år har vi t.ex. haft kurser som helt eller delvis riktat sig till de yngre. Det största och viktigaste evenemanget har varit det sommarläger som vi under många år ordnat i Nykarleby.

Först i egen regi, och under senare år i samarbete med Martin Wegeliusinstitutet. Inom ramarna för det i och för sig goda samarbetet har barn med folkmusik- och klassisk bakgrund haft ett gemensamt läger. Vi har under åren sett en mycket starkt nedåtgående trend i deltagarantalet på lägret. Från att ha haft upp emot 50 deltagande har vi under senare år haft ett tiotal deltagare, och 2014 endast fyra deltagare på lägret med folkmusikbakgrund.

Mot den bakgrunden, och eftersom lägret dessutom är en stor eko18

nomisk satsning för förbundet så diskuterades ingående olika alternativ. Eftersom styrelsen anser att en satsning på barn och ungdom är av högsta prioritet med tanke på förbundets och den finlandssvenska folkmusikens framtid så beslöts att vi i sommar inte satsar på ett läger, utan vill försöka nå flera ungdomar med befintliga medel. Vi vill också öka aktiviteten inom barnoch ungdomsområdet och har därför ansökt om medel för en utökad verksamhet. Vi hoppas att våra bidragsgivare inser betydelsen av vårt arbete med barn och ungdomar och bifaller vår ansökan.

I stället för att försöka locka unga med en klassisk bakgrund till folkmusik, som varit ett av det gemensamma sommarlägrets mål, vill vi nu i stället satsa mera på de nybörjare som redan är intresserade av folkmusik, och vidare utöka den

verksamheten också på andra orter.

Som ett konkret nytt initiativ för 2015 planeras en större spelträff, eller stämma om man så vill, för de barn- och ungdomsgrupper och enskilda unga som finns.

För att koordinera och driva barn- och ungdomsaktiviteterna tillsatte styrelsen ett nytt barnoch ungdomsutskott, med Linnea Holmberg, Synnöve Svanström samt organisationssekreteraren som medlemmar.

För att Fiolen mins läsare enkelt skall kunna identifiera info och artiklar som rör barn och ungdomar så kommer sånt material att märkas med ett speciellt märke, som också syns här ovan.

Stefan Kuni

Folkmusikläger i Ålands skärgård Tid: 2-7 augusti Plats: Havsgården på Kyrkogårdsö Arrangör: Föreningen Antons Vänner r.f.

Kom med och spela folkmusik på gehör en hel vecka på en underbar ö i den åländska skärgården! Alla åldrar och spelnivåer är välkomna. Årets nyhet bland lärarna är den amerikanska folkmusikern Laurie Hart. Hon spelar både fiol och nyckelharpa och har givit ut flera CD-skivor och böcker om skandinavisk folkmusik. På lägret undervisar hon i amerikansk folkmusik från sina

hemtrakter. De andra lärarna har varit med i många år redan: Tommi Asplund, Emil Kunze och Siv Ekström.

Deltagarna delas in i grupper efter spelerfarenhet och träffar under veckan alla fyra lärare. Sång och dans ingår särskilt i kvällsprogrammet som också består av simning, bastu och korvgrillning.

Förfrågningar och anmälningar till: anmalan@antonsvanner.ax

BU

Kvällsjam på Kyrkogårdsö sommaren 2014. Foto: Siv Ekström

Musikläger för barn och unga Tidpunkt: 1-5.6.2015 Plats: Kristliga Folkhögskolan i Nykarleby Kurspriser: Helpension 220€, Dagsläger (utan övernattning) 200€, Kortkurs i nybörjarfiol 1,5h/dag 70€ Anmälan: www.mwi.fi senast 10.4.2015.

Börja sommarlovet med sång och spel på musikläger i Nykarleby! Lägret riktar sig till alla barn och ungdomar som tycker om att spela och sjunga. Du kan delta med sång, violin, altviolin, cello, dragspel eller akustisk gitarr som ditt instrument. Ifall du spelar något annat och vill delta i lägret tveka inte att ta kontakt med lägrets kursledare!

Nytt är en nybörjarkurs i fiolspel som pågår varje dag kl. 13-14.30. På lägret musicerar vi tillsammans i både små och större grupper med folkmusik och kammarmusik på olika nivåer. Du har chansen att få pröva

olika stilar, men kan också välja att enbart rikta in dig på den musik du tycker bäst om. Som lärare på lägret fungerar Päivi Löfroth (violin, altviolin), Johanna Lönngren (violin), Marianne Maans (violin, sång), Désirée Saarela-Portin (sång, gitarr), Johanna Toppinen (cello) och Mia Willnäs (dragspel). Med på lägret är också våra fritidsledare Janeta Österberg och Jessica Österberg. Lägerprogrammet innehåller också fritidsaktiviteter, små utflykter, grillning o.dyl. Övernattningen sker på folkhögskolans internat, men man kan delta i lägret även om man vill bo hemma.

Lägret arrangeras av Martin Wegelius-institutet i samarbete med Kristliga Folkhögskolan i Nykarleby.

Varmt välkommen!

Marianne Maans, kursledare, tfn 040-5258819, marianne.maans@gmail.com 19

Gruppen Ålandsfolk spelade i Kaustby i somras: folk i alla åldrar och med olika spelvana förenades i samspel.

”Musiken är allt i livet – och ännu mer” av: Esko Johnson Har du någonsin funderat varför man håller på med musicerandet nästan i hela sitt liv? Hur blir och förblir man en aktiv amatörmusiker, utan att sluta? Besatt av dessa frågor beslöt jag ta en inblick i amatörmusikers upplevelse av sitt intresse och livslånga inlärning. Jag valde att forska på ett narrativt och biografiskt sätt, vilket ledde mig att använda intervjumetoden med en inledande enkätstudie.

Min utgångspunkt blev individens livslånga inlärning och upplevelse av sitt musikintresse, dock utan att glömma den sociala anknytningen: den typiska amatörmusikern övar hemma men föredrar att musicera i en orkester eller kör om det finns tillfälle. Jag utgick ifrån att musik skapas genom att sjunga och spela medan musikintresset består av aktivitet, samverkan och kommunikation.

Amatörmusikerna som deltog i studien kommer från Karlebynejden. De är både män och kvinnor från olika åldersgrupper och musikgenrer som rock, dansmusik, folkmusik och körsång.

20

Forskningsmaterialet kom att bestå av fyra djupintervjuer och sexton svar på en webbförfrågan.

I denna artikel sammanfattas det forskningsresultat som huvudsakligen baserar sig på intervjumaterialet. Mera information om forskningsprojektet inklusive mellanrapporten finns att få på webbadress slideshare.com/eskojohnson.

Den äldsta jag intervjuade är Ville, en trummis och vokalist som började spela i dansorkestrar på 1960-talet. Han har gjort sammanlagt över femtusen spelningar och fortsätter även idag med framträdanden, två till tre gånger per vecka.

Lasse engagerar sig att spela fiol i lokala folkmusikgrupper, tidigare också i stråkorkestrar. Frihet att välja och tolka låtarna och samverkan med de övriga spelmännen och publiken är det viktigaste för honom. Han har också komponerat låtar i folkmusikstil.

Matias som är gitarrist och basist, har spelat och sjungit rock samt andlig musik i församlingen. Han beskriver sig själv som en flexibel

och öppen person men också en perfektionist med höga ambitioner när det gäller att framföra musik.

Världsberömda rockartister utgör hans inspirationskälla. I skrivbordslådan finns kompositioner med budskap om livet. För tillfället finns det inget band där han kunde skapa den musik han gillar mest.

Den yngsta jag intervjuade är Jenny som sjunger och spelar piano.

Hennes musikintresse förstärktes på rockskolans kurser och konservatoriets sånglektioner. Idag studerar Jenny på universitet och drömmer om att få jobba som sånglärare.

Hur blir man amatörmusiker?

Uppväxten som musikant börjar oftast i barndomsmiljön. Men utvecklingen är aldrig ett lineärt framskridande trots att föräldrarna försöker sitt bästa i att stöda och uppmuntra musicerandet. Jenny minns väl hur föräldrarna övertalade och nästan tvingade henne då hon inte riktigt ville lära sig spela fiol. Några år senare började Jenny sjunga och uppträda med sina klasskamrater. På den tiden hade hon börjat på rockskolan, lämnat fiolen och gått över

till att kompa på piano och gitarr.

Mamman hjälpte och gav Jenny fortsättningsvis stöd.

Att öva solosång hemma kan fortfarande vara tungt för Jenny: det är pinsamt då det låter så hemskt och går fel. Då blir hon irriterad och på dåligt humör. Men att sjunga för en publik ger henne stor glädje, speciellt när någon kommer och säger hur de blev rörda och tyckte om Jennys sång.

Musikintresset går i arv, berättar informanterna. Intresset understöds av och får skepnad i traditioner och praxis inom musikgenrer men i praktiken tar sig musikintresset uttryck i aktivitet, samverkan och kommunikation. Inlärning av musik sker informellt, mera sällan som en skild aktivitet, trots det växande utbudet av musikkurser.

Det är typiskt att man inte ens lägger märke till allt det man har lärt sig, antingen ensam eller i det sociala sammanhanget.

Ett band, en orkester eller en kör och musikkompisar utgör vanligen en viktigare anknytning till musiken än hemmet. Musiklärare, instruktörer/ledare och de identifieringsobjekt man valt för sig kan vara lika viktiga.

Ville berättar att det finns musikanter på båda föräldrarnas sida.

Det har varit många spelmän och dansbandsmusiker i släkten. Redan som gymnasist blev Ville övertygad att han ska musicera hela sitt liv, dock på amatörbasis. Han brukade följa med när ett dansband övade i en affärslokal. Inför en spelning blev bandets trummis sjuk och måste stanna hemma. Då fick Ville hoppa in i stället som novis, och så började hans bana som dansbandstrummis som räckte i fem decennier. En mängd orkestrar, otaliga musikkompisar samt regelbundna spelningar som ger lite tilläggsinkomster utgör ett tätt nätverk så Ville förblir en sjungande trummis även i pensionsåldern.

För honom finns det egentligen inga andra nätverk eller vänskapsrelationer.

Händelser och kritiska moment i den unga amatörmusikerns liv kan

leda till omvärderingar och övergång. Som informanterna berättar, tycks musiken vara ihopkopplad med individens livsbana på många sätt. Anslutning till och bortfall från orkestrar och körer – till exempel på grund av inledning av studier på en annan ort eller flyttning till/ från orten eller – kan bli ett viktigt skede, moment och vändpunkt.

Amatörmusikerns identitet förstärks från tonåren till vuxen ålder.

Jenny berättar hur hon hittade sig själv inom musiken. De avgörande elementen var skolans musikundervisning, konservatoriet och framför allt rockskolan med trevliga kompisar och skickliga lärare.

Men identitet är inte enbart svaret på frågorna som ”vem är jag?” eller ”vad vill jag bli?”. Det gäller också värderingar och handling.

Lasse gillar den fria tolkningen av spelmanslåtarna, kontakten med publiken och dialogen mellan spelmännen. ”Det är ju så att för en

Samspel över generationerna: Esko Johnson spelar med dotterdottern Laura Kentala. Foto: Seija Johnson.

spelman, finns det ett tvång att få spela, ett inre tvång. Och det ger nog mycket om man lyckas framföra något stycke bra, så det är man förhoppningsvis nöjd med sig

själv. Det kanske är en sjukdom att då man har börjat så inte kan man sluta”, funderar Lasse.

Lasse berättar hur han tycker om att spela i stråkorkestrar under ledning av skickliga dirigenter som kan tolka ett stycke på rätt sätt.

Men trots det lämnade han stråkorkestern för att koncentrera sig på folkmusik. I en liten spelmansorkester har han bättre möjligheter att förverkliga sig själv. ”När det gäller spelandet, fast man inte är tekniskt så skicklig, så det är ändå tolkningen av ett stycke som har stor betydelse. Det kan ju vara en tekniskt enkel låt, men det kan ändå låta otroligt vackert då nån spelar det. Det är mycket viktigt att man kan spela en enkel låt grant.” ”Noterna är ju bara riktgivande, de är aldrig exakta, så det borde finnas tolkningsmöjlighet men det är ju dirigenten [i stråkorkestern], så det hör ju till honom, han tolkar det, och då får man följa. Jag brukar ställa höga krav på mig själv och på andra. I en grupp måste man förstås kunna acceptera att det finns olika smakriktningar. Man lär sig förstå hur vissa låtar passar för en och vissa passar för en annan.”

Sammanfattningsvis, vad betyder musik i vårt liv? Eftersom musik betyder mer än instrument, repertoar och tekniskt kunnande, finns det inget enkelt svar för att beskriva mångfalden av upplevelsen.

Tar man en stund för att berätta det man upplevt som amatörmusiker så kan man uppfatta otroligt mycket – förhoppningsvis i nytt ljus. Här gäller det att ställa frågor och lyssna på svar, till exempel om viktiga moment i musikerlivet, drömmar man har (haft) och det som man både missat och åstadkommit.

Vad annat? För att förstå sig själv och musikkompisarna är det värt att konstruera och dela sin berättelse som amatörmusiker. Jag tycker att varje musikgrupp borde för en gångs skull låta bli att spela eller sjunga någon kväll, för att i stället höra var och ens musikaliska livsberättelse.

21

Tydliga noter som dansant breder ut sig över notsystemen. Inget utrymme har gått till spillo. A.F. Stares notbok finns i Sibeliusmuseet i Åbo..

Om en gammal notbok Seminarium, konsert och kurser i Åbo

På låtkurserna i Åbo med Arto Järvelä 2009-2013 har en stor del av repertoaren hämtats ur ”Stares notbok”, Stefan Kuni och Patrik Andersson har spelat låtar ur samma notbok på sina kurser och Stefan Kuni har skrivit här i Fiolen min om vem Stare var. Nu kommer notboken ut i faksimil och med anledning av detta ordnas det både ett seminarium och spel- och danskurser i Åbo 10-11 april.

Faksimilutgåvan är resultatet av ett samarbete mellan Finlands svenska spelmansförbund, Södermanlands spelmansförbund och Sibeliusmuseet vid Åbo Akademi.

Faksimil betyder att man åstadkommer en kopia av originalet. I detta fall har man alltså skannat alla sidor i den handskrivna notboken och sedan tryckt detta som en bok. A.F. Stare var en ung student vid Åbo Akademi i början av 1800-talet. Själva notboken lämnar 22

inga upplysningar om vem han var, men med forskning i kyrkböcker och andra källor från den tiden har man fått fram en hel del om honom och hans familj. Notboken har man inte heller vetat så mycket om. Vem skrev in låtarna i boken? Vem har spelat dessa melodier och vid vilka tillfällen? Det finns alltså många frågor kring denna intressanta melodisamling.

På seminariet i Åbo den 10 april presenterar Stefan Kuni boken och dess innehåll, Christina Frohm som är riksspelman och numera medlem i Zornjuryn (som utnämner riksspelmän i Sverige) berättar om A.F. Stare och hans familj. Gunnel Biskop talar om polskan som efterdans till menuetten och Bert Persson, pensionerad lektor i folklig dans vid Danshögskolan i Stockholm, presenterar några förslag till hur man kan utföra danser till melodierna i boken.

Efter seminariet blir det konsert med Starelåtar där fiolspelmännen Arto Järvelä, Christina Frohm och Patrik Andersson medverkar. Även en trio med svenska riksspelmännen Marianne Furå, Pär Furå och Robert Persson medverkar på fiol, nyckelharpa och viola. På lördagen hålls en spelkurs i Arbetets Vänners lokal och en dansworkshop i Gillesgården. Patrik Andersson och Arto Järvelä leder spelandet och Bert Persson leder dansandet och ger då deltagarna möjlighet att utforska olika dansvarianter som kan tänkas ha dansats till några av låtarna i notboken. Där fungerar Christina Frohm som spelman.

På kvällen avslutar man med samkväm för dansare och spelmän tillsammans. Kurserna ordnas i samarbete med SFV Bildning. Till kurserna ska man förhandsanmäla sig till stefan.kuni@elisanet.fi eller tfn +49 151 23080323.

A.F. Stares notbok från 1806 Människan, musiken och dansen

Seminarium och bokrelease Fredag 10.4.2015 kl 10:00 – ca 15:15 Sibeliusmuseum, Biskopsgatan 17, Åbo Fritt inträde.

10:00-10:45 10:45-11:30 11:30-13:00 13:00-13:30 13:30-14:15 14:15-15:15

Stefan Kuni: A.F. Stares notbok i ett nötskal, ursprungsproblematiken, dess innehåll och betydelse som folkmusikalisk källa. Bokrelease.

Christina Frohm: A.F. Stare och hans familj.

Lunchpaus Gunnel Biskop: Polskan som efterdans till menuetten. En ny tolkning.

Bert Persson: Danserna i Stares notbok. Några förslag till utförande.

Sammandrag och diskussion

Konsert med musik ur A.F. Stares notbok Fredag 10.4.2015 kl 19 Sibeliusmuseum, Biskopsgatan 17, Åbo Riksspelman Christina Frohm, Sverige, fiol Folkmusiker Arto Järvelä, Finland, fiol Folkmusiker Patrik Andersson, Sverige, fiol Riksspelmännen Marianne Furå, Pär Furå och Robert Persson, Sverige. Fiol, nyckelharpa och viola.

Inträde 10 € / 6 € (stud.)

Spel- och dansworkshop Lördag 11.4.2015 kl 9:30-17 Spelkurs i Arbetets Vänners lokal, Auragatan 1 C, Åbo Danskurs i Gillessalen, Gillesgårdens bottenvåning, Auragatan 1, Åbo På workshoparna dyker vi in i musiken och dansen så att deltagarna får en möjlighet att göra en närmare bekantskap med A.F. Stares musik och dans från tiden. På spelworkshopen verkar Patrik Andersson från Sverige och Arto Järvelä från Finland som lärare.

Dansworkshopen kommer under Bert Perssons ledning att ge deltagarna möjlighet att utforska olika dansvarianter som kan tänkas ha dansats till en del av låtarna i Stares notbok. Christina Frohm står för musiken. Gemensamt samkväm med spel och dans för kursdeltagarna på lördagskvällen. Både kursledarna och riksspelmännen Marianne Furå, Pär Furå och Robert Persson spelar till dans!

Förhandsanmälning senast 30.3.2015 till: stefan.kuni@elisanet.fi eller tel. +49 151 23080323 Kurserna ordnas i samarbete med SFV Bildning.

Kursavgift 25 € 23

Åke Grandell som vi gärna minns honom: glatt och spjuveraktigt involverad i samtal. Här i Tenala 2012 med Per-Erik Grönroos till vänster.

Foto: Siv Ekström.

Åke Grandell in memoriam 18.3 1938 – 21.2 2015 Åke Grandell har gått bort. Ovanligt att tänka sig att hans ljudliga skratt och ögonglimten hädanefter är sånt som man bara kan leta i minnet efter.

Otaliga är de spelmansstämmor där Åke ordnade med radiobevakning, kånkade på kontrabasen, spelade på den och livligt diskuterade allt möjligt med den ena efter den andra som han mötte.

Han var rättfram och inte rädd att lufta sina åsikter. (När han skulle presentera något framträdande visste man aldrig vad som komma skulle.) Åke var otroligt 24

intresserad av musik och musikanterna som spelade den. Jazzen låg honom varmt om hjärtat, men den som hört historien om hur han upptäckte folkmusiken i början av 1970-talet när Spelmansförbundet tog sina första stapplande steg, vet att han var minst lika engagerad i den. Tidigt förespråkade han t.ex. det samarbete med Kaustbyfestivalen som numera är så naturligt och fruktbärande. Åkes arbete på radion gjorde att han hade en utomordentlig plattform att sprida intresset för folk-

musik. Hans program Per Spelman betydde mycket för ”folkmusikvågen” öster om Ålands hav. Ingen på radion reser längre runt som han mellan Svenskfinlands alla hörn och spelar in konserter och lyfter fram amatörmusiken och dess utövare.

På en av de första spelmansstämmorna jag deltog i började Åke och jag diskutera ivrigt vid frukosten i skolmatsalen. Först när vi märkte att de hade börjat duka för lunch insåg vi hur länge vi hållit på. Ett av många minnen av Åke!

SE

Västnyländsk spelmansträff Som traditionen påbjuder samlades de västnyländska spelmännen med bihang till midvinterträff den tredje fredagen i januari. Ett sjuttiotal personer hade trotsat de isiga byvägarna och halkat sig fram till Malmåsa i Prästkulla. Efter att årets värdar Tenala Spelmanslag hade inlett kvällen med några låtar med lokal anknytning avnjöts det dignande buffébordet med tillhörande drycker. Trots välsmorda krås och spända byxlinningar klingade allspelet därefter mycket vackert!

De västnyländska spelmännen hade äran att på träffen gästas av de från Korsholm hemmahörande men i Karis studerande virtuosa Double J Twins, som under kaffet trollband åhörarna på fiol och

Samspel på Västnuländska spelmansträffen. Foto: Gun Lundsten.

dragspel med sin fantastiska musikalitet och ungdomliga utstrålning.

Sedan fortsatte kvällen till långt över midnatt medan den ena spelmansgruppen efter den andra äntrade scenen och de övriga taktfast svängde runt på parketten.

Med den trevliga kvällen i färskt minne kan vi nu se fram emot nästa års spelmansträff, som ordnas på Talon i Karis med Stråkdragarna som värdar.

Gun Lundsten

Närpes spelmansgille firade 40 år Närpes spelmansgille startade hösten 1974 och fyllde således 40 år hösten 2014.

Jubileet firades i Frans Henriksonsalen i det nya Mittistan-huset i Närpes centrum med en konsert 29.11. Inför en en fullsatt sal bjöd Gillet med gästartister på traditionell spelmansmusik och en hel del annat mellan country och Beatles.

I samband med jubileumskonserten fick publiken möjlighet att bekanta sig med ett bildkollage, sammanställt av Eva-Lisa Karlsson, kring spelmansgillets verksamhet.

Gillet består för närvarande av 13-14 medlemmar, från att som mest ha varit 24 st, och leds av spelledaren Sven Söderlund, som varit med så gott som från början.

Ordf. är Henrik Vikstrand och viceordf. Klas Karlsson, som också båda varit med från starten. Övningarna pågår varje vecka i MI:s regi, och ibland är man ute på ”keikkor”, dessa är för övrigt ganska sällsynta nuförtiden. Till traditionen hör spelresor vartannat år till olika mål ut i Europa, senaste höst besöktes Kroatien under en veckas tid, där vi hade möjlighet att bjuda på vår musik vid olika tillfällen för en synbarligen intresserad publik.

Gästartister på jubileet var MI:s Marika Esch med unga fiolelever som spelade mycket skickligt Gånglåt från Svedjebacken, som Marika hade komponerat. Följande gästartist var Benita Yrjans som gjorde ett häftigt framträdande

med Edith Piafs De tre klockorna och ett svängigt tangopotpurri.

Av Gillets egna var Kristina Asplin, Helge Stenback, Sven Söderlund, Heidi Martens, Matilda Westerback, Johan Pått och Kjell Strandholm i elden.

Lasse Eriksson var programledare.

Jubilaren uppvaktades bl.a. av staden, vuxeninstitutet, skolmusikkåren, Korsholmsgillet, Tjöck Spelmanslag, Vörå Spelmansklubb, Spelmansförbundet och kompisar från Tenala.

Sven Söderlund Sven-Erik Bernas

25

Spelmanslaget som vi minns Brages spelmanslag fotograferat 1983 i samband med Sepän Soitto i Mäntsälä. (FMI 128, Esko Salmelas samling)

D

en 15 februari 2015 på dagen 40 år efter Brages spelmanslags första uppträdande, samlades 15 personer till en gemensam spelmansträff på Brage i Helsingfors. Träffen var avsedd att ännu en gång samla de spelmän och övriga personer som under de gångna 40 åren medverkat i spelmanslagets aktiviteter.

Brages spelmanslag grundades 1974. Allt har sin tid och verksamheten håller nu en paus i väntan på att nya spelmän fortsätter spelandet. Initiativtagare till träffen var Ulla-Stina Henricson, tidigare ordförande för spelmanslaget. Hon kontaktade ett antal spelmän att under fria former spela tillsammans och minnas det man upplevt. Ulla-Stina har framställt ett jubileumsnothäfte till alla spelmän med 40 låtar ur spelmanslagets repertoar. Esko Salmela har gjort pärmbilden. Under sin aktiva tid var Esko en stor tillgång för laget.

Han var en skicklig fotograf och lade grunden till lagets eget notarkiv och urklippsbok. Ordförande Sonja Londen hälsade välkommen.

I sitt tal riktade hon sig till enskilda spelmän, spelmansmakar och utryckte sin uppskattning över sam26

arbetet med Brages stråkorkester.

Ett festligt kaffebord hade dukats med läckra pajer och kakor. Glädjande var att Gunnar Bärlund och Gunnar Döragrip var närvarande.

De deltog båda i det möte där spelmanslaget grundades i september 1974. Sven Runar Wiik, vår första spelledare, var gehörsspelman. Efter sin far Rudolf Wiik kunde han många fina låtar, som Gunnar upptecknade och arrangerade. Kurt Sohlström, tidigare ordförande för spelmanslaget och föreningen Brage, upptecknade också Sven Runars låtar, som nu finns bevarade i spelmanslagets arkiv.

Sedan följde utdelning av föreningens bordstandar och blommor till personer som på ett synligt och aktivt sätt verkat för spelmanslaget. Helge Löfman, tidigare ordförande, fick motta föreningens bordstandar och en ros som överräcktes av Sonja och Ulla-Stina.

De betonade bland annat skötseln av spelmanslagets notarkiv, lång erfarenhet av och hängivet engagemang för spelmanslaget. Bengt Östen Söderlund, spelmanslagets nuvarande spelledare, som tyvärr inte kunde delta fick motta standaret hemma. Med en blomsterbukett

uppvaktades Sonja av spelmanslaget för fyllda 50 år. Ett utställningsbord med spelmanslagets 25 års historik, urklippsbok med foton, skivor, kassetter och övrigt material fanns till påseende för gästerna.

Som medlem i Brages spelmanslag ända från början kan jag konstatera att spelmanslaget har verkat för att utveckla och synliggöra den lokala spelmansmusiken inte bara i Helsingfors utan även på andra orter. Jag har haft möjligheten att följa med på resor till Sverige, Norge och Estland där vi uppträtt på olika evenemang. Av den musik som spelats har en del dokumenterats på skivor och kassetter och i ett nothäfte. Trots att medlemsantalet aktiva spelmän har varit 7-8 medlemmar har fem av dem varit invalda i spelmansförbundets styrelse.

Samvaron varvades och avslutades med musik. Jag riktar ett stort tack till Ulla-Stina Henricson som tog sig an uppgiften att förverkliga den trevliga träffen med varma och glada återseenden. Jag hoppas innerligt att pausen i spelandet blir kortvarig. Nya krafter behövs för att folkmusiken skall frodas i Bragehemmets ljusa salar.

Helge Löfman

På hemvägen Kyrkslätt spelmän Kyrkslätt spelmän firade nyligen sitt 30 årsjubileum med att ge ut en CD med titeln ”På hemvägen”. Efter en lång resa är man nu på hemväg och delar med sig av en mängd souvenirer som man samlat på sig på ”resan”. På omslaget konstaterar man att det inte behöver resas så mycket i dagens värld utan man kan hitta låtar från alla delar av världen på internet. Anmärkningsvärt är alltså att största delen av låtmaterialet på skivan är hämtat på ”nätet”, framförallt på Youtube. Vid behov har lagets mångåriga ledare Per Olf Munck arrangerat musiken för lagets olika instrument.

På de 25 spåren finns allt från hemgjorda schottisar till English Breakfast rhapsody och låtar från Bulgarien och Estland. Friska tag!

Øjeblikket Norrøn Tre danska välutbildade och skickliga musiker i en litet ovanlig triokombination är med och inleder skivproduktionen för detta år på GO’ Danish Folk Music: Pia Nygaard på fiol, Nina Veng på tvärflöjt och offerdalspipa samt Anja Præst Mikkelsen på klarinett och basklarinett. Jag har alltid gillat Anja Prästs klarinettspel

i gruppen Phønix till exempel, men här låter det litet mer annorlunda än vanligt och kräver ganska mycket av lyssnaren. I infotexten som kommer med försändelsen berättas att gruppen aldrig spelar skrivna arrangemang utan musiken uppstår i nuet utgående från en melodi. Efter gruppens konserter brukar folk i publiken uppge att de känt sig som en del av processen och blivit berörda av gruppens lek med melodierna. Det är säkert mera tacksamt att spela så här live med publiken närvarande i rummet. Någon bakgrundsmusik är det inte, utan det skulle vara bäst om man kunde sitta bekvämt med hörlurar på och sjunka in i musiken.

Då ger man de här sympatiska musikerna en chans och får en verklig musikupplevelse på köpet.

Repertoaren är blandad - traditionellt samsas med nygjort, och även instrumentkombinationerna varieras på alla sätt som överhuvudtaget är möjliga med två spelmän. Bland upphovsmännen till låtarna samsas namn på nyckelharpshjältar från förr som till exempel Donat och Boussard, med Hazelius och Hedin själva.

För några år sedan när duons första skiva var aktuell uppträdde de på Geta poesi och visa och därför kan jag berätta att lika bra som de är på skiva är de också i verkligheten. Om Fiolen min höll sig med något betygssystem för nya skivor skulle det nu vara fem av fem möjliga. Absolut.

Live at DR Byen Basco & DR Big Band Sunnan Hazelius & Hedin Jag gillar när första låten på en ny CD genast har en i sitt grepp. När det svänger så att man inte kan hålla sig från att dansa - eller i alla fall gunga med där man sitter. Precis så är det med Esbjörn Hazelius och Johan Hedins ”Sunnan”. Johan Hedin är nyckelharpsspelmannen som spelar på harpor av olika storlek och stämning, Esbjörn Hazelius är sångaren med den varma personliga rösten som dessutom är skicklig på både fiol, gitarr och cittern. ”Strängmästare och nyckelharpsvirtuos” har skivbolaget kallat dem och det är så sant som det är sagt. De spelar så fint tillsammans, lyhört och finstämt med väl avvägda arrangemang. Den där första låten som svänger så skönt och anger tonen för hela skivan heter Himlapolskan. Den följs av sången Det hände sig en aftonstund.

Den danska gruppen Basco har Fiolen min skrivit om tidigare. Nu är det en annorlunda skiva som snurrar: Basco spelar live tillsammans med danska radions big band. Enligt instruktionerna på konvolutet ska man ordna det bekvämt för sig, hälla upp något gott att dricka och skruva upp volymen på sin musikanläggning. Sedan sätter man sig på rätt ställe framför högtalarna och låtsas att man befinner sig i danska radions studio nr 2 och lyssnar när de här två grupperna musicerar. Det är nog mödan värt även om det går bra med mindre noggranna förberedelser. De fyra medlemmarna i Basco med sina fioler, violan, mandolan, cittern och dragspelet smälter ihop med bigbandet på det mest smakfulla sätt. Fem spår finns på skivan, alla längre än vanliga folkmusikcd-spår, upp emot en 8-9 minuter ibland. Ren och skär njutning alltså.

SE 27

Avs.

Finlands svenska spelmansförbund Handelsesplanaden 23 B, 65100 Vasa

Händelsekalender 21-22 mars

Förbundsdag med Vinterstämma i Karleby

3 april

Öppet hus för spelmän i Önningebymuseet, Åland

10-11 april

A.F. Stare-seminarium, kurser och bokrelease i Åbo

25 april

Återträff med Arto Järveläs låtkursgäng i Åbo

1 maj

Öppet hus för spelmän i Önningebymuseet, Åland

1-5 juni

Musikläger i Nykarleby

5 juni

Öppet hus för spelmän i Önningebymuseet, Åland

26-28 juni

Spelmansstämma i Mariehamn

8 juli

Lilla Spelmansstämman i Kaustby

2-7 augusti

Antons Vänners folkmusikläger på Kyrkogårdsö, Åland

8 augusti

Kvinnfolks spelmansstämma, Önningeby, Åland

23-24 okt

Vasa Folk

Händelser till kalendern skickar du på adressen kansliet@spelmansforbundet.fi eller fiolenmin@spelmansforbundet.fi Händelsekalendern publiceras också på www.spelmansforbundet.fi

28