Tidskriften Folkuniversitetet 1, 2017

» JAG ÄLSKAR ATT JOBBA MED UNGA OCH SE DEM VÄXA «

Tidskriften Folkuniversitetet

#1 f ebruari 2017

EN TIDNING FÖR VÅRA MEDARBETARE OCH SAMARBETSPARTNERS

Jens Erik bygger gitarrer på heltid Analfabeter lär sig svenska från dag ett

Höjer rösten

POLITIKERSKOLAN Erik Amnå och Emma Victoria Nilsson vill motverka populismen.

Digitala klyftor en utmaning för skolan Valar morghulis* Möt mannen som skapade valyriska Sju tumregler för källkritik på nätet

* ALL MEN MUST DIE (HÄLSNINGSFRAS I GAME OF THRONES)

Innehåll, nr 1 2017:

PEDAGOGIK & LEDARSKAP 20/ Så här vässar du din källkritiska hållning på nätet 22/ Skolan som tränar elever i demokrati och påverkan

32/

Digital (o)mognad i utbildningen

10/

Skolornas förmåga att använda IT skiljer sig kraftigt åt. Många elever i grundskolan hamnar i en digital miljö som ligger 10–15 år efter dem själva, säger forskaren Uno Fors. Vuxenutbildningen har en uppgift att motverka digitala klyftor.

PÅ FOLKUNIVERSITETET 27/ Första läxan för nyanlända analfabeter – skriva sina namn 29/ Mansnormer är i fokus för en samtalscirkel i Östersund 29/ Malin Gutestam belönas för projekt om tonårshjärnan 31/ Läs det viktigaste om Yrkeshögskolans nya regler

OMVÄRLD 6/ Sociala medier främsta nyhetskällan för ungdomar

32/ Möt Gunilla Olsson Karlsson, dansare, lärare och koregograf, under en hel dag

8/ Lingvisten David J. Peterson skapar utomjordiska språk för film- och TV-industrin 18/ Antje Jackelén om Luther och kyrkans stora utmaningar

2 Tidskriften Folkuniversitetet

22/

35/ Annika Dolk: Ny verklighet tarvar nya ord och nya inititativ

Tidskriften Folkuniversitetet

Lennart Frykskog Redaktör

Demokrati och digitala verktyg

D

emokratin och digitalisering är två stora framtidsfrågor. I bästa fall stärker de varandra: IT kan gynna öppenhet och deltagande, och demokratin kan ge grogrund för att utveckla IT-verktygen. I värsta fall skapas digitala klyftor i utvecklingens spår och göder populism.

Teknisk utveckling kan, som historien visar, vara på gott och ont, och folkbildningen står inför fortsatta utmaningar i den dragkampen.

Nr 1 feb, 2017 Årgång 37 ANSVARIG UTGIVARE

Cecilia Palm CHEFREDAKTÖR

Gabriella Eriksson REDAKTÖR

Lennart Frykskog 070-668 91 64 GRAFISK FORM

Torino Tidningsform REDAKTIONSRÅD

Kicki Emanuelsson, Stockholm Andreas Åhs, Göteborg Hanna Rodriguez, Uppsala Ylva Carlsdotter, förbundskansliet Gabriella Eriksson, förbundskansliet ADRESS

Demokrati och digitalisering är ämnen så stora att vi i tema eller reportage (s. 10–17, 21–25) enbart kan greppa några aspekter åt gången. Men ämnena är också så stora att de indirekt färgar annat, vare sig vi skriver om det nya medielandskapet, intervjuar ärkebiskopen Antje Jackelén eller ger tips och råd om källkritik på nätet.

Språket är tankens verktyg, och flera nya ord (filterbubbla, uberisering med flera) har IT-utvecklingen som bas.

Språket är också ett verktyg som nyanlända måste erövra för att komma in i samhället. Läs (s. 27–28) om hur vuxna analfabeter i dag, i folkbildningens regi, erövrar sitt första skrivna språk!

Trevlig läsning!

Missa inte: En dag med Gunilla Olsson Karlsson, dansare, koreograf och lärare på Balettakademien i Göteborg (s. 32–33). Hon älskar att se ungdomarna växa. Kan man möta framtiden bättre än så?

Folkuniversitetets förbundskansli Box 26152 100 41 Stockholm 08-679 29 50 www.folkuniversitetet.se E-POST

tidskriften@folkuniversitetet.se TRYCK

Trydells Tryckeri issn 0284-7574 UTGIVNINGSPLAN

LJÖMÄRKT MI

341 091

4 nr/per år Nästa nummer, maj 2017 OMSLAG

Magnus Laupa

Tidskriften Folkuniversitetet innehåller analys och fördjupning av omvärldsfrågor som stärker Folkuniversitetets medarbetare och position.

Tidskriften Folkuniversitetet 3

Aktuellt Selfiepinne och Dylanman ¶¶Blippbetalning, blåljus­ personal, Dylanman, filterbubbla, läslov, trumpifiering, uberisering, selfiepinne, sms-anställning. Där har ni några av de 43 nyord som under 2016 har registrerats av Språkrådet. Många av orden har sitt ursprung i världshändelser och i nya samhällsfenomen, inte minst i ny teknik.

Sociala normer styr mer än pengar ¶¶Psykologi är mer avgörande än pengar för att folk ska ändra beteende. Det menar Per Kristensson, professor i psykologi vid Karlstads universitet. Han har undersökt vad som styr människors benägenhet att handla ekologiskt. Priset visade sig vara mindre viktigt än sociala faktorer som motiveras utifrån normer och föreställningar. Forskningen är relevant för alla organisationer som vill ändra människors beteende, anser han.

– Vill staten till exempel att människor ska åka mindre bil är det viktigare att påverka samhällsnormer än skattesatser.

Årets folkbildare 2016 ¶¶Dagens Nyheters vetenskapsredaktion är årets folkbildare 2016. Utmärkelsen delas ut av Föreningen Vetenskap och Folkbildning (VoF). I motiveringen heter det bland annat: 4 Tidskriften Folkuniversitetet

"De båda journalisterna Maria Gunther och Amina Manzoor har under året lyckats beskriva vetenskapliga framsteg, såsom Nobelpristagarnas forskning, genom att använda ett språk som är förståeligt för alla, oav-

2017 …är som alla år ett jubileumseller minnesår för någon händelse. Här ett axplock: Ryska revolutionen inträffade 1917 och Finland förklarade sig självständigt samma år. Martin Luther spikade upp sina teser i Wittenberg 1517. Det första samiska landsmötet hölls i Trondheim 1917.

sett utbildningsbakgrund." Till Årets förvillare har VoF utsett Karolinska institutets rektor Anders Malmsten och övriga i KI:s ledning som "medverkade till att dölja kirurgen Paolo Macchiarinis forskningsfusk".

SIFFRAN:

10 000 000 … folkbokförda människor i Sverige.

Den magiska gränsen passerades i början av året, den 20 januari. På statistikbyrån SCB:s hemsida (scb.se) kunde man via en ”befolkningsklocka” följa utvecklingen i realtid. Gränsen passerades klockan 7:47 på morgonen.

Jämställda par håller ihop

Rätt till komvux klubbad ¶¶Kravet på en examen från ett yrkesprogram i gymnasieskolan för att en vuxen ska ha rätt till komvux på gymnasial nivå tas bort. I stället införs en utökad rätt att delta i komvux på gymnasial nivå för att uppnå behörighet till högskoleutbildning eller till utbildning inom yrkeshögskolan.

– Satsningen för allas rätt till komvux är viktig eftersom den öppnar dörrar i utbildningssystemet och stärker individers rätt till utbildning, säger gymnasie- och kunskapslyftsminister Anna Ekström.

¶¶Mer jämställda relationer.

Så förklarar den danske sociologiprofessorn Gösta Esping Andersen att skilsmässorna minskar i Sverige och Danmark. 1992 skilde sig 0,25 procent av de svenska paren varje år, tio år senare var det 0,22.

Utvecklingen mot stabilare äktenskap är påtaglig bland högutbildade.

Andersen förklarar de stabilare äktenskapen med att högutbildade män deltar 1,5 gånger mer i hushållsarbetet

än vad lågutbildade män gör.

Andersen ser ändå tecken på att jämställdheten är på väg att öka bland de lågutbildade.

– Att dela på hushållsarbete och att ta hand om barn kommer att vara en självklar norm inom 10 till 15 år. Som ett resultat av det kommer vi att få mer stabila relationer över hela befolkningen, säger Andersen till forskning.se Statistiken kommer från rapporten Families in the 21st century från tankesmedjan SNS och refereras av forskning.se

Tidskriften Folkuniversitetet 5

Forskning

Ungdomar upptäcker nyheter via Facebook Facebook är i dag den främste förmedlaren av nyheter till unga i åldern 15 till 24 år. Samtidigt väljer allt fler unga bort nyheter till förmån för allt annat som finns i sociala medier, TV, radio och dagspress. Kunskapsklyftorna växer.

Lennart Frykskog

Istockphoto

INGELA WADBRING, PROFESSOR i medär det inte längre. Nu är det istälieutveckling och föreståndare let en generationsfråga hur man vid Nordicom – ett informationsväljer att uppdatera sig. center för medie- och kommu– Brytpunkten skedde för nikationsforskning i Göteborg drygt tio år sedan, omkring – har ett spännande område att 2005, när halva Sveriges befolkbevaka. ning hade fått tillgång till bredUnder de drygt 20 år som hon band. har forskat i medielandskapet MÅNGA VANOR ÄR trots allt stabila, har en teknisk revolution, med betonar Ingela Wadbring. bredband och digitala Folk tittar ännu på medier, ägt rum, och TV, lyssnar på radio våra förändrade och läser morgonvanor märks allra tidningar. Men de tydligast hos de som är yngre än 50 unga. använder i större – När jag börutsträckning teknijade forska för 20 kens möjligheter, år sedan förklarade INGELA WADBRING, med exempelvis man folks medieprofessor i medieutveckling. play-tjänster och vanor med att det traditionella medier var en åldersfråga. på digitala platformar.

Unga tog till sig de äldres vanor Det mest oroande är nyhetsnär de själva blev äldre. Men så

6 Tidskriften Folkuniversitetet

undvikarna, menar Ingela Wadbring. Det riskerar att bidra till ett växande kunskapsgap.

– I alla tider har äldre tyckt att unga borde bete sig mer som vuxna, men den farhågan är större nu, med all rätta. Fler och fler väljer medvetet bort nyheter när så mycket annat konkurrerar om uppmärksamheten.

– Skolan spelar en stor roll för att undvika kunskapsgap. Men även om man har gått i skolan så åldras kunskaperna om man inte uppdaterar sig.

PARADOXALT NOG BIDRAR faktiskt sociala medier till att även “undvikarna” får del av nyheterna, via artiklar som delas i flödena.

Få kan stänga av helt.

– En farhåga är kvällstidningarnas, och särskilt Aftonbladets, dominans i sociala medier.

Den tryckta dagspressen har ingen framtid bland unga. För tidskrifter finns det däremot hopp.

Deras artiklar delas allra mest.

Frågan är om de klarar ansvaret.

De publicerar mycket bra, men också en del mindre bra.

Ingela Wadbring tror inte att den tryckta dagspressen har någon framtid bland unga. Men andra tryckta medier lär överleva.

– Tidskriften har en framtid, den läser vi på ett annat sätt. Och böcker säljer fortfarande bra i tryckt form. E-boken har inte slagit igenom.

Vilka är de tre mest slående förändringarna under dina år som forskare?

– Jag gjorde en framtidsspaning för Göteborgs-Posten 2006, och sedan dess har vi sett nya sociala medier, Spotify, playtjänster, Netflix…

– Det är svårt att svara på frågan, men säg så här: Mobilen vad gäller tekniken, sociala medier vad gäller innehållet och individualiseringen vad gäller vår användning.

Internet stöper om medielandskapet och våra medievanor. Nio av tio svenskar har nu tillgång till dator. Tre av fyra har smart telefon. Allt större del av TV-tittandet sker utanför tablån. Det gäller såväl SVT som HBO och Netflix. En traditionell platform som håller ställningarna är text-TV som en femtedel besöker varje dag och under allt fler minuter.

Källa: Mediebarometern 2015

Tidskriften Folkuniversitetet 7

Trend

David ger språk åt uppdiktade varelser När någon i Game of Thrones talar är det inte skådespelarens påhit­ tade och improviserade babbel vi hör. Det är ett nyanserat språk med egen grammatik, vokabulär, skrift och uttalsregler, uppfunnet av lingvisten David J. Peterson. Åsa Björklund

Privat, HBO

DAVID TALAR ÅTTA språk – inklusive ryska, arabiska och zulu – och har uppfunnit över 40 språk, så kallade ”conlangs”, en förkortning för konstruerade språk.

Bara för att det var kul. Hobbyn har blivit ett heltidsjobb för filmoch TV-industrin.

Genombrottet för David kom när han vann uppdraget som språkskapare för den hyllade serien Game of Thrones. Sedan dess har jobben trillat in för populära TV-serier som The 100, The Shannara Chronicles, Defiance, Star-Crossed, och den kommande Emerald City.

– Jag skapade fem-sex språk för Game of Thrones, men bara tre kom med i TV. DAVID HAR EN masters i lingvistik men blev intresserad av påhittade språk redan som barn, när

8 Tidskriften Folkuniversitetet

idéer och feedback på en mängd forum och sociala medier.

För att ett påhittat språk ska bli trovärdigt är kunskaper i lingvistik grundläggande.

– Jag har studerat språk från hela vår planet. Om jag kunde leva för evigt skulle mitt mål vara att studera alla, för vartenda ett har något intressant att visa, utbrister Khal Drogo och Khaleesi i David.

Game of Thrones.

han såg Star Wars VI – Jedins Återkomst. I en scen förhandlade prinsessan Leia om Chewbaccas frigivning på ett ”utomjordiskt språk”. Problemet var att något inte stämde. Hon använde ett ord, ”yotó”, flera gånger men det betydde olika saker varje gång enligt översättningen.

BRISTEN PÅ LOGIK

irriterade David, men det var först när internet kom in i allas liv som han på nätforumet Conlang Listserv mötte andra likasinnade ”conlangers”, varav många också hade stört sig på scenen i Star Wars. Internet innebar en revolution för språkskapandet och i dag frodas

JUST NU HÅLLER han på att lära sig finska eftersom han lovat att låta sig bli intervjuad på Science Fiction-konferensen i Helsingfors nästa sommar.

Svenska vill han också lära sig.

– Det är så intressant vad som hänt med er bestämda artikel,

Lingvisten DAVID J. PETERSON instruerar Stephanie Leonidas, som spelar Irisa i science fictionserien Defiance, om hur man uttalar hans påhittade språk Irathient.

säger David och syftar på att de skandinaviska språken anger bestämd form i slutet på ett ord, det vill säga ”huset” och inte med ett separat ord som ”the house” på engelska och alla besläktade språk.

DET MEST VÄLKÄNDA konstruerade språket är esperanto. Sedan kom J.R.R Tolkien. Författaren till Sagan om ringen var först med att skapa fullvärdiga språk för skönlitteratur och dessutom med

att dela in dem i språkfamiljer.

Tolkien är Gud för dagens ”conlangers”.

– Jag tycker att språkskapande i sig är en konstform. Resultatet, själva språket, är ett konstverk som kan användas, precis som arkitektur där man kan gå in i en byggnad, säger David.

Davids bok The Art of Language Invention kom ut på Penguin Random House 2015.

Fotnot: Mer om David J. Peterson hittar du på: www.artoflanguagecreation.com På Tumblr svarar han även på frågor om språk: http://dedalvs.tumblr.com/

Tidskriften Folkuniversitetet 9

text: Torbjörn Tenfält bild: Björn Öberg

Digitala utbildning

klyftor i ngssverige Skolornas digitala mognad skiljer sig kraftigt åt, och andelen digitala läromedel uppgår enbart till 6 procent.

Digitaliseringen ställer nya krav på alla anordnare av utbildning att förbereda oss för framtiden.

Foto: Eva Dalin/SU Uno Fors

D

Datorer och läsplattor finns på plats, likaså strategin för den svenska skolans digitala språng.

Men inte kunskapen om hur ITutrustningen kan användas som ett pedagogiskt verktyg i undervisningen.

– Att man köper utrustning utan att först ha tänkt igenom hur man ska använda den och vilka pedagogiska tankar man har är galet. Tvärtom borde behovet påverka vilken typ av utrustning man skaffar, säger Uno Fors, professor vid institutionen för data- och systemvetenskap vid Stockholms universitet.

I sitt arbete har han sett många felande länkar i den kedja som ska knyta samman den digitala utvecklingen i grundskolan med gymnasieskolan och eftergymnasial utbildning.

Skolväsendet har inte lyckats hänga med i utvecklingen, jämfört med många andra delar av samhället.

– Väldigt många elever som går i grundskolan idag hamnar i en digital miljö som ligger 10-15 år efter vad de själva befinner sig och då tappar de intresset. Det här kan få konsekvenser i hela utbildningskedjan.

finns ofta en eller flera digitala eldsjälar i lärarkåren och kanske även i skolledningen.

– Som elev ska du ha tur att hamna i en klass där läraren är intresserad och själv har sett till att skaffa sig digital kompetens. Detta skapar väldigt ojämlika förhållanden, säger Uno Fors. Är det en demokratisk fråga?

– Ja, absolut. Vissa skolor och vissa enskilda lärare är mer framsynta än andra, men det har inget med om de är friskolor eller kommunala att göra. Två elever kan gå i parallellklasser, där den ena klassen arbetar mycket digitalt och den andra inte alls.

Behövs det en fastare nationell styrning för att få mer likvärdighet mellan skolor?

– Det som behövs är att man ser till att alla lärare i den moderna skolan och alla skolledningar är väl insatta och utbildade i digital pedagogik. Det är de inte idag, säger Uno Fors.

För att komma vidare är bra digitala läromedel en viktig förutsättning. De finns, men fortfarande i begränsad omfattning. I förhållande till den totala mängden läromedel i grundskolan är andelen digitala bara cirka 6 procent i Sverige.

BRANSCHORGANISATIONEN SVENSKA LÄROMEDEL har räknat ut att svenska grundskolor köper in digitala läromedel för i genomsnitt 35 kronor per elev och läsår.

Summan bygger på branschens egna siffror och förlagen gör en distinktion mellan å ena sidan läromedel, å den andra lärresurser och lärverktyg.

Digitala läromedel produceras av förlag, är anpassade till läroplanen och för det mesta interaktiva. Appar och webbplattformar anses inte ha samma pedagogiska kvaliteter och räknas därför som lärresurser eller lärverktyg.

De svenska läromedelsförlagen framhåller gärna Danmark, där fördelningen är en helt annan tack vare initiativ från regeringen. Som en del av en digitaliseringsstrategi för den offentliga sektorn anslog den danska regeringen 2011 en halv miljard kronor för att få fart på skolornas inköp. En förutsättning för att få del av pengarna är att förlagen är beredda att själva skjuta till lika mycket som de får i bidrag. I dag är

Väldigt många elever som går i grund­ skolan idag hamnar i en digital miljö som ligger 10–15 år efter vad de själva befin­ ner sig.

HUR LÅNGT SKOLORNA kommit i sin digitala mognad – och vilka resurser som finns i form av utrustning och digitala läromedel – skiljer sig mycket, såväl mellan som inom kommuner. Där det fungerar bra

12 Tidskriften Folkuniversitetet

Tidskriften Folkuniversitetet 13

93 procent av befolkningen från tolv år och uppåt har tillgång till internet.* 40 procent av de läromedel som de danska förlagen producerar digitala.

Varför har inte de svenska skolornas investeringar i digitala läromedel tagit fart? En förklaring är att många skolor har en tradition att uppmuntra lärarna att hitta läromedel på egen hand hellre än att handla av förlagen. Delvis av ekonomiska skäl, delvis för att man bedömer att kopplingen till undervis14 Tidskriften Folkuniversitetet

ningen blir bättre om lärarna är involverade.

– Vi har inte underlag för att säga att läromedel från förlagen alltid är bättre än det lärarna själva tar fram, säger Peter Karlberg, undervisningsråd på Skolverket.

Den traditionen bygger i sin tur på en grundmurad syn att det är den enskilda skolan och ytterst läraren som avgör vilka läromedel och andra lärresurser de behöver. Ansvaret och friheten att välja anses vara en del av professionen.

DE FÖRSLAG TILL nationella IT-strategier för skolan som Skolverket presenterade förra våren utgick i hög grad från detta synsätt. Den danska modellen med ett stort mått av centralstyrning var uppe till diskussion, men fick inte genomslag.

Däremot ser Skolverket svagheter i de ganska

Peter Karlberg

Anna Carlsson

ÖKAD TRAFIK PÅ NÄTET

Den dagliga användningen av internet ökar i samtliga åldersgrupper i Sverige. I genomsnitt använder svenskarna internet totalt 21 timmar i veckan, varav drygt 8 timmar spenderas på internet i mobilen.*

allmänna skrivningarna om digitaliseringen som finns i skolans styrdokument. När myndigheten i slutet av förra året granskade läroplanen för förskolan resulterade det i skärpta skrivningar för att förbereda barnen för ett allt mer digitaliserat samhälle och öka likvärdigheten i förskolan. På några ställen där det i det nuvarande dokumentet står ”kan” föreslår Skolverket istället ”ska”.

Till exempel ”ska” barn få möjlighet att utveckla sin förmåga att använda digital teknik. Styrdokumentet blir på det sättet mer tvingande och Skolinspektionen får lättare att kritisera huvudmän som inte lever upp till innehållet.

Ett problem med styrdokument är att de snabbt kan kännas inaktuella. Att prata om en digital värld och en icke-digital värld är bara relevant för vuxna som upplevt båda. För barn och ungdomar är den

digitala världen en naturlig del av deras vardag.

SVERIGES KOMMUNER OCH

Landsting (SKL) manar till en nationell kraftsamling för att öka takten i digitaliseringen av skolväsendet. I en skrivelse till regeringen strax före jul begärde förbundet besked om några av de förslag som väckts den senaste tiden: IT-strategierna för skolan, digitalisering av de nationella proven och ändringar i styrdokument.

– Kommunerna behöver ha besked och de vill veta vad som kommer ut av förslagen för att kunna förbereda sig på ett så bra sätt som möjligt, säger Anna Carlsson, programansvarig på SKL:s center för eSamhället.

Hon anser att Sverige tappar mark i den digitala utvecklingen på skolans område.

– Våra nordiska grannar har ett tydligare fokus på kompetenser och färdigheter än vi har i Sverige.

Vi ser också att den stödstruktur som finns i form av till exempel Skolverket är ganska liten i förhållande till grannländerna när det gäller just digitaliseringsfrågorna, säger Anna Carlsson.

90 procent har bredband hemma.* * Källa: ”Svenskarna och internet”, sammanställd av Internetstiftelsen i Sverige, ISS. Siffror för 2015.

Tidskriften Folkuniversitetet 15

97 procent av befolkningen har en mobiltelefon.* SKL välkomnar de förslag som lagts fram till utbildningsdepartementet och som nu är under beredning, men anser att den kraftsamling förbundet efterfrågar behövs för få till en lyckad implementering.

– Annars finns en risk att strategier och styrdokument blir pappersprodukter och då kan det ta många år innan digitaliseringen används som ett naturligt inslag i skolans arbete på ett likvärdigt sätt i alla skolor.

SKL efterlyser också gemensamma initiativ för en bra it-arkitektur, det vill säga den struktur och de principer som styr utformningen av skolans olika it-tjänster. Som exempel nämner förbundet de nationella tjänster för identifiering och autentisering som utvecklats i Norge och Danmark. I de får alla lärare och elever ett användarnamn och lösenord som följer med dem hela vägen, oavsett om de byter skola, huvudman eller kommun. Det ger pedagogerna tillgång till både enskild elevinformation och en rad digitala resurser.

I SKRIVELSEN, SOM var ställd till både utbildningsminister Gustav Fridolin, MP, och civilminister Ardalan Shekarabi, S, framhåller SKL att digital kompetens är en förutsättning för att kunna leva och verka i ett demokratiskt samhälle. Digitaliseringen kan också bidra till att kunskapsmässigt lyfta elever.

– Det finns gott om beprövad erfarenhet som vittnar om digitala verktygs kompensatoriska effekt för elever i behov av särskilt stöd, säger Anna Carlsson.

FÖRBUNDET LYFTER ÄVEN fram digitalisering som ett verktyg för att motverka bristen på lärare. Ett exempel är att det sedan den 1 juli 2015 är möjligt att på entreprenad köpa fjärrundervisning i modersmål från en annan skolhuvudman.

Fjärrundervisning innebär att undervisningen är interaktiv och sker i realtid med hjälp av informations- och kommunikationsteknik (IKT). Eleverna sitter i en skollokal tillsammans med en handledare, medan läraren samtidigt befinner sig på en annan plats. Fjärr­ undervisning skiljer sig från distansundervisning, där eleverna själva bestämmer när och var de ska utföra sitt skolarbete.

– Digital teknik kan bidra till att alla elever får den utbildning de har rätt till, säger Anna Carlsson.

Digital teknik kan bidra till att alla elever får den utbild­ ning de har rätt till.

”Nya jobb kräver digitala kunskaper” Kopplingen mellan utbildning och arbetsmarknad är den röda tråden i det slutbetänkande som statliga Digitaliseringskommissionen lade fram i mitten av december förra året. När dåvarande it- och energiminister Anna-Karin Hatt (C) år 2012 tillsatte kommissionen var uppdraget allt annat än blygsamt.

Den skulle verka för att Sverige 16 Tidskriften Folkuniversitetet

är bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter.

I slutbetänkandet För digitalisering i tiden (SOU 2016:89) underströk kommissionen skolväsendets och den högre utbildningens roll: De måste använda digitaliseringens möjligheter för att ge elever och studenter tillräcklig kompetens

Vuxna studenter vässas i ny teknik Digital teknik är en gemensam nämnare för många utbildningar som tar sikte på arbetsmarknaden. Antingen som ämne för kursen, eller som verktyg för att underlätta undervisningen.

VUXENUTBILDNINGEN I PITEÅ startade i höstas en 1,5 år lång yrkeshögskoleutbildning till digital strateg.

– Huvudfokus är att de studerande ska bli vassa på att omvärldsbevaka och se trender inom teknikutveckling och digital kommunikation, säger Karin Gebing utbildningsutvecklare i Piteå.

Utbildningen är utformad tillsammans med det lokala näringslivet och har ett 20-tal deltagare.

Jobb­utsikterna är goda. Som digital strateg kan man jobba inom organisationer och företag, med att strategiskt och operativt leda utvecklingen inom ny teknik och skapa digitala möjligheter.

Kursdeltagarnas kunskaper kan även komma till praktisk nytta för vuxenutbildningen i Piteå.

– Under utbildningen kan de få i uppgift att till exempel se trender inom digital teknik för distansstudier, säger Karin Gebing.

UTBILDNINGSFÖRETAGET HYPER ISLAND är specialiserat på digitala och interaktiva medier och förbereder sina studenter för arbetsmarknaden genom att låta

dem arbeta med verkliga projekt. Företaget driver en yrkeshögskola men erbjuder också kortare utbildningar som handlar om att förstå digitaliseringen och vad den innebär för den egna yrkesverksamheten. Företaget skräddarsyr även utbildning till olika företag.

– Som utbildningsanordnare gäller det att ha en tydlig målbild för vart man ska och sedan Karin Gebing hitta den teknik som gynnar målet. Ser man på utbildningsväsendet i stort har vi i dag en jättespännande situation där studenter och elever ofta kan oerhört mycket mer än lärarna. Vi måste diskutera vilka krav det ställer på oss som arbetar med utbildning, säger Hyper Islands Sverigechef Maria Distner.

59 procent har en surfplatta.*

* Källa: ”Svenskarna och internet”, sammanställd av Internetstiftelsen i Sverige, ISS. Siffror för 2015.

i det digitala samhället. Bra digitala kunskaper behövs i sin tur för att ge arbetsgivarna tillgång till personer med rätt kompetens för att klara de nya jobben.

Kommissionen konstaterade att digitalisering, automatisering och robotisering leder till att det skapas många nya yrken, samtidigt som andra försvinner helt, eller åtminstone förändras.

Digitaliseringen gynnar högutbil-

dade mer än lågutbildade, yrken med stora inslag av rutinartade arbetsuppgifter kommer att automatiseras och robotiseras.

Konkurrens om låglönejobben ökar samtidigt som lönerna pressas nedåt.

Kommissionen skrev: ”Till skillnad från tidigare strukturförändringar så sker förändringen av arbetsmarknaden nu brett och berör de flesta sektorer samtidigt.

Utvecklingen går dessutom från att personer har fasta anställningar till att allt fler är egna företagare och har tidsbegränsade anställningar.”

Digitaliseringskommissionen slår fast att universitet och högskolor behöver bli bättre på att möta näringslivets behov och förändringarna på arbetsmarknaden, till exempel genom att satsa mer på uppdragsutbildningar.

Spaningen:

Antje Jackelén Demokratin, digitaliseringen och flyktingfrågan. Det är några utmaningar som ärkebiskopen Antje Jackelén ser för kyrkans samhällsansvar framöver. Hon tar avstånd från reformatorn Martin Luthers syn på judendom, men hyllar honom som levnadsglad och sann folkbildare.

Lennart Frykskog

18 Tidskriften Folkuniversitetet

Jan Nordén /Ikon

F

ör 500 år sedan startade reformationen när Luther spikade upp sina 95 teser på slottskyrkans dörr i Wittenberg. Hur märks jubileet i Sverige?

– Det präglar hela året, lokalt i församlingarna och i stiften, och på nationell nivå där några större evenemang anordnas, bland annat i Uppsala och Västerås.

– Men minnesåret har redan haft en kyrkohistorisk upptakt när Lutherska världsförbundet och Vatikanen gemensamt bjöd in till en ekumenisk gudstjänst, där påven deltog, i Lund den 31 oktober.

Vad står Luther för inom kyrkan i dag?

– Han satte igång reformationen, men det var inget medvetet projekt att splittra kyrkan, även om det blev följden med den smärta och det lidande det innebar. Luther ville förändra och förnya kyrkan.

– Reformationen som följde hade en oerhörd kraft och påverkan på samhället. Den är en bildningsrörelse, och man kan se att läs- och skrivkunnigheten ökade markant i reformationens länder.

Vad står Luther för för dig personligen?

– En kraftfull och motsägelsefull person med spännande tankar om den frihet och trygghet som tron ger, men också sådant man måste ta AKTUELL MED: avstånd ifrån, inte minst Högsta chef för hans sena skrift om judenSvenska Kyrkan, som domen, som har använts i år uppmärksammar för att rättfärdiga antiatt det är 500 år sedan semitism.

Martin Luther inledde – Jag tänker också på reformationen, när den glade Luther. I Svehan spikade upp sina rige har han utmålats som 95 teser till allmän en tråkmåns som påminbeskådan. ner oss om plikterna. I

Tyskland och Danmark är bilden en annan. Luther var levnadsglad och bejakade skapelsens gåvor.

– Dessutom skapde Luther det tyska språket, som det talades bland människor, när han i Wartburg gjorde sin översättning av det nya testamentet. Han kunde uttrycka sig drastiskt.

Nu blickar kyrkan framåt. Vad gör kyrkan relevant om tio år?

– Samma som i dag: evangeliet om Jesus Kristus, att gestalta det i ord och handling. Kyrkan är och bör vara kyrka.

Kyrkan är engagerad i flyktingfrågan. Vilka samhällsfrågor finns på agendan 2027 tror du?

– Demokratins framtid kommer att vara aktuell i flera år. När digitaliseringen påverkar arbetsmarknaden och våra liv förändras stalls nya frågor om social rättvisa.

– Sedan tror jag att migrationen är en fortsatt fråga.

Vi kan vara rätt säkra på att se ytterligare migrationsströmmar till följd av klimatförändringarna.

Och kyrkans roll i allt detta?

– Att vittna om Guds barmhärtighet. Att ta parti för de mest utsatta och frigöra ett hopp som också ger handlingskraft.

Vad tänker du om folkbildningens roll i flyktingfrågan?

– Oerhört viktig. Demokratin är beroende av tillgång till sann kunskap förmedlad på ett förtroendebyggande sätt. Bara om det finns en chans att få vederhäftig kunskap och bilda sig en uppfattning kan demokrati fungera.

» Vi kan vara rätt säkra på att se ytterligare mig­ rationsströmmar till följd av klimat­ förändringarna.«

Tidskriften Folkuniversitetet 19

7

sätt att vässa din källkritik Kritiskt tänkande är A och O när man läser nyheter eller bildar sig. Det gäller i synnerhet på nätet, där vi snabbt får information som lätt kan delas via sociala medier. Falska nyheter sprids i flödet. Här får du tips om källkritik på nätet.

Lennart Frykskog

Istockphoto

1

Sunt förnuft. Fundera över om det du läser är rimligt, osannolikt eller diskutabelt. En bra inledning.

2

Avsändare och syfte. Vem skriver vad och med vilken avsikt? För att bilda opinion, misskreditera eller upplysa? En kvalitetsprövande redaktör och en ansvarig utgivare, som kan ställas till svars, saknas ofta på nätet. Värt att fundera på när man är på privata webbsidor och på nätforum.

3

Källan bakom källan. Finns fotnoter, citat, källhänvisningar eller andra referenser, som gör det möjligt att kolla ursprunget till påståendena?

20 Tidskriften Folkuniversitetet

4

Jämförelser. Allt mår bra av att belysas från flera håll, vare sig det handlar om åsikter eller beskrivande fakta. Allt kan framställas på olika sätt. Hur har andra media behandlat samma ämne?

5

Datum. Mycket som i och för sig var sant när det skrevs kan vara inaktuellt när det publiceras på nytt och/eller delas via sociala medier.

6

Youtube och Google. Googla ”källkritik” (med källkritisk blick förstås). Eller sök på Youtube, där exempelvis Viralgranskaren har lagt upp filmer, bland annat intervju med 20-årige Storken som fick genomslag

Hur källkritisk är du på nätet?

CORY GONZALEZ, verksamhetsledare, Uppsala – Det beror på vad artikeln i frågan kommer ifrån. Är det en känd tidning som ”Dagens Nyheter” eller ”The New York Times” så kollar jag inte alls om nyheten är sant eller inte. Är det å andra sidan en påstående som kommer från mindre kända källor som ”We are Anonymous” eller ”virala” artiklar stämmer jag av med etablerade nyhetssajter.

VIKTORIA NYGREN, utbildningsledare, Umeå

med spekulativa påhitt (”Gudrun Schyman vill förbjuda skägg” bland annat).

7

Fyra klassiska kriterier för källkritik: Tid, beroende, äkthet och tendens. Bra tumregler. Går dock kanske inte alltid att tillämpa fullt ut till vardags för vanliga lekmän.

–Absolut källkritisk. Liksom i tryckt media försöker jag göra medvetna val. Ska jag läsa nyheter på nätet väljer jag DN.se före Expressen.se i tron att journalistiken är mer trovärdig och oberoende.

DANIEL BORGMAN, utbildningsledare, Stockholm

Källkritikens dag

Måndagen den 13 mars har i år av tidningen Metro utnämnts till Källkritikens dag. Tidningen driver projektet Viralgranskaren och publicerar bland annat en varningslista över fejkade sajter.

– Litar inte särskilt mycket på nätet utan dubbelkollar ofta en sajts nyhet mot andra sajter.

Extra försiktig är jag när det gäller sociala medier och länkar som delas där, ofta med personers egna tolkningar av en nyhet.

Källa: Egen sammanställning. Inspiration från bland andra Viralgranskaren, Statens medieråd, IIS, Skolverket, Mediekompassen, UR med flera.

Tidskriften Folkuniversitetet 21

text: Lennart Frykskog foto: Magnus Laupa & Sofia Runarsdotter

De peppar nya politiska talanger utbildning Demokratin är ansträngd, populismen hämtar energi ur misstron mot etablerade politiker. Då vill Politiker­ skolan hjälpa partierna att bredda urvalet av talanger och minska avståndet mellan civilsamhälle och partipolitik.

F

RÅN BÖRJAN HANDLADE medborgarinitiativet Höj rösten om att öka valdeltagandet, men i fjol startade stiftelsen även en politikerskola, vars första årgång nyligen tog examen efter tio intensiva kurshelger.

– Vi har sökt upp lite andra talanger än de som partierna lyckas få fram via sina ungdomsförbund, säger Erik Amnå, professor i statskunskap och styrelseordförande för Höj Rösten Politikerskola.

Uppgiften bottnar i en omvärldsanalys av ett anfrätt förtroende för demokratin och ett växande glapp mellan civilsamhälle och partipolitik. Skeptiska röster har hävdat att politikerskolan gynnar tillväxten av en elit, fjärmad från vanligt folks vardag och problem. Men anordnarna håller inte med.

– Partierna behöver hjälp för att bättre avspegla den svenska befolkningens sammansättning.

Ska vi ha en representativ demokrati behöver vi en bättre representativitet av folkvalda.

– Vi vill bredda rekryteringsunderlaget ytterligare och se till att särskilt ungdomar, förortsbor, olika delar av landet kommer med, och att olika typer av engagemang finns representerat.

Vi har sökt upp lite andra talanger än de som partierna lyckas få fram via sina ung­ domsförbund.

22 Tidskriften Folkuniversitetet

PÅ KURSEN HAR eleverna fått kunskaper i politiska processer, tränats i ledarskap och retorik, uppdaterat sig på forskningen om framtida politiska utmaningar. De har också träffat politiskt kända namn som Anders Borg och Åsa Romson,

– Det är inte svårt för unga att brinna eller vilja göra något, engagemanget finns där, säger Emma Victoria Nilsson, som till­ sammans med Erik Amnå lotsat igenom en första årskull elever på Politikerskolan.

Tidskriften Folkuniversitetet 23

Politikerskolan har gästats av bland andra Anders Borg och Åsa Romson samt en rad företrädare för kommunpolitiken, forskningen och civilsamhället.

kommunalråd samt företrädare för civilsamhället och forskare.

– Vi måste få starkare röster lokalt, i kommunpolitiken, för att vända de politiska vindarna.

Det är verkligen något som jag tar med mig från kursen, säger Peter Eriksson, en av deltagarna, som i dag arbetar i Juventas ungdomsjour i Södertälje, i ett område med länets högsta arbetslöshet och lägsta valdeltagande.

Han är också engagerad i den ideella föreningen Huskurage, som sprider en metod bland kommu-

Vi tar emot alla som övertygande kan visa oss att de bekänner sig till demokratins etik.

24 Tidskriften Folkuniversitetet

ner och fastighetsägare att hantera och förebygga våld i nära relationer, och han arbetar för jämställdhet inom idrottsrörelsen. Civilsamhället är en ryggrad för politiken att hämta kraft ur, menar han.

– Höj rösten har gett mig fler verktyg för att kanalisera det här engagemanget och för att förstå politiken på ett nytt sätt.

I HÖST DRAR andra årskursen av Politikerskolan igång och inför det tänker man göra särskilt stora ansträngningar för att hitta talanger långt utanför

Politikerskolan står i begrepp att inleda ett samarbete med Folkuniversitetet, första steget blir att samverka i Stockholmsområdet om kommande utbildning.

STIFTELSEN HÖJ RÖSTENS STYRELSE:

Stockholm, säger Erik Amnå och skolans rektor Emma Victoria Nilsson. Att få till den rätta mixen av deltagare må vara delikat, men att hitta politiskt intresse bland unga människor är däremot lätt.

– Det är inte svårt för unga att brinna eller vilja göra något, engagemanget finns där. Det svåra är att komma in och känna att man kan påverka och ta sig an uppdrag. Det finns något slags glastak i vägen och det handlar om strukturer, säger Emma Victoria Nilsson.

Att samhällsengagemanget är stort, minst lika stort som på 60-talet, stöds av forskningen, understryker Erik Amnå. Men formerna ser annorlunda ut i dag. Att under lång tid inordna sig under en

Daniel Sachs, grundare, vd Proventus Paul Alarcon, hållbarhetschef Stockholms Stad Erik Amnå, styrelse­ ordförande, professor i statskunskap Per Schlingmann, för­ fattare och rådgivare Lisa Witter, grundare Institute for a Demo­ cratic Future Seher Yilmaz, ordförande Rättviseförmedlingen Emma Victoria Nilsson, rektor Höj Rösten Politikerskola

gemensam idé och organisation tilltalar allt färre unga, vilket syns i medlemssiffror för partier och folkrörelser.

– Alla gamla 1900tals­organisationer kämpar för att försvara årsmötet, men i stället är det projekten som kommer. Projektosen har vunnit.

SKOLAN ÄR PARTIPOLITISKT

obunden och bygger på en värdegrund, som ligger väldigt nära den svenska grundlagen och demokratins idébas.

– Vi tar emot alla som övertygande kan visa oss att de bekänner sig till demokratins etik , säger Erik Amnå.

Ett syfte med skolan är att ”partilösa” begåvningar ska hitta in in i partierna. Det är dock upp till var och en hur man tar engagemanget vidare.

– Vi tvingar dem inte till att ta steget till partipolitiken, men vi tvingar dem att överväga det.

Och vi försöker att få dem ut ur komfortzonen, Tidskriften Folkuniversitetet 25

Erik Amnå och Emma Victoria Nilsson har tagit ett grepp för att bredda rekryteringen till de politiska partierna.

för ju mer man befinner sig utanför den desto mer lär man sig om sig själv och andra. Man får syn på ideologin, vad man själv står för och tror på, säger Emma Victoria Nilsson.

Att lyssna på andra och respektera andras åsikter är en viktig del i kursen.

– De som visste hur allt var beskaffat och hade sin uppfattning klar har utmanats av de med andra ideologier, och de som varit politiskt intresserade som konsumenter har provocerats att kliva fram.

Marcus Pallvid tar med sig en ökad förståelse för komplexiteteten i samhällsfrågorna från kursen.

I dag jobbar han aktivt med att skapa nätverk och driva mötesplatser för entreprenörer, och medverkar i utvecklingen av ett språkcafé i Trollhättan.

Han funderar ännu på en sakfråga att ta sig an, vilket skulle kunna leda vidare in i partipolitiken.

– Centralt för demokratins framtid är att människor känner delaktighet och trygghet i vardagen.

Att ordna möjligheter att mötas och skapa starka band dem mellan är därför otroligt viktigt, vare 26 Tidskriften Folkuniversitetet

sig det handlar om ens grannar, företagare eller skolkamrater.

SARA BESSA SÄGER att det ibland har gjort ont att vara den obekväma i rummet som ställer svåSara Bessa ra frågor eller tar upp privilegier andra inte ser.

– Jag kan inte vara tyst, inte så länge det finns så många andra i världen som skulle göra allt för att få sina röster hörda.

Mänskliga rättigheter är hennes kompass. Hon brinner för rättvisefrågor och har i flera år engagerat sig ideellt och skapat nätverk och organisationer.

– Jag kämpar för ett samhälle där vi erkänner diskriminerande strukturer som hindrar medborgare att nå sin fulla potential och få ett värdigt liv.

Jag tänker att jag vill kanalisera mitt engagemang i något slags mellanläge mellan partipolitik och ideell organisering.

På Folkuniversitetet / Goda exempel från vår verksamhet

Så lär sig analfabeter svenska från grunden Att lära sig svenska från dag ett är inte lätt om du inte ens kan läsa. För vissa asylsökande gäller det att börja från början, med att forma själva bokstäverna.

Ylva Carlsdotter

Gabriella Eriksson

IDÉN TILL SVENSKA för analfabeter föddes under arbetet med kurser i svenska för asylsökande. Trots att flera av kurserna gick bra märkte verksamhetsutvecklaren Petra Cyrillus att det fanns deltagare som inte tillgodogjorde sig innehållet. Några av dem var analfabeter, och det fanns ingen verksam-

het att hänvisa dem till.

I samarbete med lärarna Johannes Vivers och Timea Nagyne Taraba utformades en kurs. I efterhand visade det sig vara ett klokt beslut att låta två lärare gemensamt utarbeta och hålla i kursen. Ingen hade någon konkret erfarenhet av att Tidskriften Folkuniversitetet 27

/ Goda exempel forts. vi kan säga att vi borde hållit oss till bara substantiv, men det blev roligt när vi hade ordet Usch för U. Då fick vi gestalta det med kroppsspråket och rynka på näsan.

Allt tog mycket längre tid än lärarna är vana vid. Bara att skriva tre A:n kan ta flera minuter för en ovan.

Att skriva tre A:n kan ta flera minuter för en ovan, berättar Timea och Johannes.

undervisa vuxna analfabeter, så de fick testa och modifiera kursen under hand.

REDAN UNDER UPPROPET visade sig problemen när Johannes försökte få deltagarna att visa på närvarolistan vilken av Mohammad eller Sadi de var.

– De kunde ju inte läsa sina namn, säger Johannes Vivers.

Första läxan blev att få hjälp på asylboendet att skriva namnskyltar till lektion två. Steg två var att börja med alfabetet. Bokstäverna har ofta flera ljud. Bokstaven B heter Be, men uttalas som ett kort B-ljud. Samtidigt skulle de lära sig att skriva själva bokstäverna. För den som aldrig skrivit är det inte självklart att hålla i en penna och dra ett rakt streck. För att inte tala om att skriva ett S. För de äldre männen i klassen blev det mycket svårt. Det lättas-

28 Tidskriften Folkuniversitetet

»Det blev roligt när vi hade ordet Usch för U. Då fick vi gestalta det med kroppsspråket och rynka på näsan.« te sättet var att fylla i ett stort S för att träna upp motoriken.

För varje bokstav lärde de sig ett kort ord och till varje ord visade Johannes och Timea bilder föreställande ordet på en Ipad.

– Det är bra att relatera till ord de själva känner till, som då vi använde G-ljudet i Afghanistan och Q då vi hade ordet Qatar och visade en bild på landet. Det är svårt att förklara när det inte finns något språk att förklara med. Vi använde mycket kroppsspråk.

– Så här i efterhand kanske

NÄSTA STEG BLEV siffror, veckodagar och månader. Och som i alla klasser finns det de som lär sig snabbt och de som behöver lite mer tid på sig.

Deltagarna hade lektioner två gånger i veckan, två timmar (plus en kvarts paus mitt i), vilket var en perfekt frekvens för att alla skulle hänga med och upprepa det de lärt sig.

För lärarna har kursen varit en stor pedagogisk utmaning som krävt både mycket energi och gett mycket tillbaka.

– Det mänskliga mötet är härligt på varje kurs, men här blir det på ytterligare en nivå när vi möts mer genom gester och tonläge. Människor är både lika och olika varandra, bara att skratta tillsammans åt samma sak är befriande, säger Johannes Vivers.

NÄR JULLOVET KOM fick deltagarna tre sidor med övningsord att plugga på varje dag till återträffen och redan då hade de kommit en bra bit på väg.

– Det har varit både spännande och inspirerande och de visade oss så mycket tacksamhet för att de lärt sig principerna för att läsa och skriva, säger Johannes och jämför deltagarnas kick med hur barns ögon glöder av glädje när de lär sig något nytt.

Malin prisas för projekt som stärker tonåringar Ylva Carlsdotter

Mickael Tannus

MALIN GUTESTAM ÄR till vardags verksam som idrotts-

lärare vid Folkuniversitetets gymnasieskola Johannes Hedberggymnasiet i Helsingborg. Pilotprojektet ”Unga hjärnor” riktade sig till ungdomar för att förebygga negativ stress och öka mentalt välbefinnande. Projektet byggde på modern forskning inom neurovetenskap och psykologi.

– Jag har arbetat med kursen i form av en pilotstudie på skolan i två år och ska använda priset till att vidareutveckla kursen samt skriva en bok som bygger på Unga hjärnor och som både elever och föräldrar kan ha nytta av, säger Malin Gutestam.

»Jag ska använda priset till att vidareutveckla kursen samt skriva en bok«

UNDER PILOTPROJEKTET FICK gymnasieeleverna lära sig mer om vad en tonårshjärna behöver, hur de kan reducera stress och få en bättre sömn. Malin Gutestam menar att gymnasieelevers vilja att plugga och glädjen i att utvecklas och prova nya saker ökar om hänsyn tas till hur deras hjärnor fungerar och de får verktyg att klara av att göra val för att inte hamna i stress.

Helgepriset delas ut i fyra kategorier och priset består av ett stipendium på 125 000 kronor och delas ut av Helge Ax:son Johnsons Stiftelse. Representanter från Lärarnas Riksförbund, Lärarförbundet och Sveriges Skolledarförbund är med och utser stipendiaterna

Malin Gutestam, idrottslärare vid Johannes Hedberggymnasiet.

Tobias Johansson, Felix Chougui och cirkel­ ledare Gunnar Rönnqvist.

Det börjar med mig – en studiecirkel om mansnormer Aziza Dhaouadi

På Campus i Östersund träffas en diskussionsgrupp om män och mansroller i en tid av förändring.

Gunnar Rönnqvist kände att det var nödvändigt att göra något för arbetet med mäns våld mot kvinnor, så han startade samtalscirkeln ”Det börjar med mig” som handlar om mansnormer.

I den här gruppen träffas män mellan 30 och 60 år och pratar bland annat om sexism, om när de använt olika härskartekniker gentemot kvinnor. Men de pratar också om egna erfarenheter av att vara man, uppväxt i en patriarkal värld med många gånger påtvingade och begränsande mansnormer, och vilka effekter det kan få för kvinnor men också för männen själva.

I december fick cirkeln besök av Folkbildningspodden som spelade in ett av vårens poddavsnitt.

Podden ges ut av de tio studieförbundens bransch- och intresseorganisation Studieförbunden.

Lyssna på avsnittet via Studie­förbundens webbplats: www.studieforbunden.se/pod/

Tidskriften Folkuniversitetet 29

Jag gillar verkligen hela byggprocessen, både planeringen och alla andra moment på vägen mot en färdig gitarr, berättar Jens Erik Larsen.

»Här får jag fördjupa mig i det jag gillar mest« Jens Erik Larsen har alltid gillat att arbeta med trä, från snickeriet i Roskilde hittade han till Musik­ instrumentakademien. Hösten 2015 började han på utbildningen och bygger nu gitarrer på heltid.

Emma Jarvi JENS ERIK LARSEN är från Danmark.

Intresset för att snickra och bygga saker har alltid funnits där. Som tonåring byggde han om sin första elgitarr och sedan dess har intresset bara växt. − Efter gymnasiet reste jag runt under ett år och i Indien såg jag mycket trähantverk. Speciellt fascinerande var det att titta på de som byggde de indiska tablatrummorna. När jag kom hem från min resa så började jag på en snickarutbildning. Intill min

30 Tidskriften Folkuniversitetet

lägenhet fanns det en gitarr­ byggarverkstad. Jag var i skolan på dagarna och på kvällarna byggde jag på min gitarr.

När gitarren var klar ville han bara bygga gitarrer, så han hoppade av snickarutbildningen.

Han fick tips om att söka till Musikinstrumentakademien i Upplands Väsby.

PÅ UTBILDNINGEN FÅR de jobba med sina olika gitarrer under vägledning av lärare. I utbildningen

ingår även kurser inom ämnen som musikhistoria och musikteori, kamerakunskap, träkunskap och hur man städar i verkstaden.

– Dagarna delades mellan praktiska och teoretiska kunskaper och jag fick verkligen fördjupa mig i det jag gillar mest, formgivning av trä. Jag gillar verkligen hela byggprocessen.

Både planeringen innan jag sätter igång och alla moment på vägen mot en färdig gitarr. Men också känslan av träet och hur olika sorters trä är bra för olika saker och varför det är så.

JENS ERIK RÅDER alla som är intresserade, särskilt om de själva spelar ett stränginstrument, att söka utbildningen, de lär inte bli besvikna tillägger han.

/ Våra spelregler Fredrik Korsan-Bengtsen, omvärldsbevakare på förbundskansliet

R

Nya regler för yrkeshögskolan

iksdagen har klubbat propositionen om en stärkt yrkeshögskola. De viktigaste förändringarna för Folkuniversitetet är att flera utbildningsstarter ska beviljas och att det införs ett krav på yrkeskompetens för utbildningsanordnaren.

I NULÄGET FÅR en beviljad yh-utbildning starta två gånger innan det är dags att söka den på nytt. Förändringarna innebär att ”beviljandet ska som regel omfatta fler än två utbildningsomgångar”. Exakt hur många är dock oklart, men en rimlig gissning är att det kommer att bli tre. Myndigheten har tidigare inte visat något särskilt intresse att bevilja alltför många utbildningsomgångar, istället har man framhållit flexibiliteten i yh-systemet. Det är ju också arbetslivet behov som ska styra, och med allt för många starter så blir det ett behov som är svårt att överblicka. Man tänker sig likväl att utbildningar som kräver stora investeringar ska kunna beviljas ännu fler starter. Effekten blir att färre utbildningar kommer att beviljas vid varje ansökningsomgång. Myndigheten tänker sig också att förändringen kan frigöra resurser som istället kan läggas på tillsyn och kvalitetsuppföljning.

DET KOMMER INTE att räcka med att anlita yrkes-

skickliga lärare och konsulter för att bedriva en yh-utbildning, utan anordnaren måste själv besitta kunskaper inom yrkesområdet. Denna fråga har vållat en viss strid i utbildningsutskottet. I propo-

»Flera utbildningsstarter ska beviljas och det införs ett krav på yrkeskompetens för utbildnings­anordnaren.«

sitionen står att yrkeskompetensen ska finnas på ledningsnivå inom organisationen. Utskottet tyckte att det var att gå för långt och har i sitt betänkande skrivit att befattningsnivån ska ses som ett exempel. Detta tycks också myndigheten ha tagit fasta på och skriver ”var i en organisation den person eller de personer som ska ha kompetens befinner sig beror på hur utbildningsanordnaren är organiserad”. Det

kan ändå innebära stora förändringar för många anordnare, även för Folkuniversitetet, i hur man planerar utbildningarna och organiserar sig. Och många frågor uppstår, till exempel, behöver man ha kompetensen när man ansöker om utbildningen, eller när den startar?

Tidskriften Folkuniversitetet 31

/ En dag med …

… GUNILLA OLSSON KARLSSON som har en lång, framgångsrik karriär som dansare, kore­ ograf och lärare. Vi träffar henne under repetitio­ nerna av Balettakademien Göteborgs Evita.

Andreas Åhs

G

Harald Nilsson

unilla Olsson Karlsson kan se tillbaka på en karriär som tagit henne från sjabbiga skrubbar på Valand till resor kors och tvärs – med Moskva och en privatföreställning för Sovjetledaren Michail Gorbatjov som en av många höjdpunkter.

Hon började på Stora teaterns Balettelevskola.

Efter att ha utbildat sig i London, New York och Paris återvände hon till Göteborg där hon gick på Balettakademien och var med i Claude Marchant Dance Theatre tills hon blev lärare på skolan.

Intresset för koreografi växte längs vägen, delvis till följd av krassa ekonomiska realiteter.

– När jag gick på skolan hade den inga statliga bidrag. Vi var tvungna att jobba för att betala terminsavgifterna. En liten grupp i klassen gjorde shower som jag koreograferade, berättar Gunilla.

Genom kontakter fick hon möjlighet att koreografera för TV4. Kär och galen visades 1993 – 1995, leddes av Lotta Engberg och gav par chansen att gifta sig i teve.

– Det var helt galet! Jag jobbar fortfarande med Lotta – i år gör jag Lotta på Liseberg för fjärde säsongen, säger Gunilla.

FLER TEVEJOBB SOM Sikta mot stjärnorna gav ett renommé som ledde till stora musikaler på bland

annat Göteborgsoperan där hon är en återkommande koreograf. Hon tilldelades den prestigefulla Guldmasken för Fame 2003.

Trots framgångarna har Gunilla inte lämnat Balettakademien där hon idag arbetar som koreograf, coach och danslärare.

– Jag har varit skolan trogen.

Det är en bra arbetsplats som står för bra saker som att fokusera mindr­e på prestation, perfektion och utseende och mer på den egna kroppen, kapacitet och inställning, säger Gunilla.

– Skolan har en anda av öppenhet och ett starkt kollegium som samarbetar för att påverka dansvärlden i en positiv riktning, tillägger hon.

NÄR VI TRÄFFAS jobbar Gunilla med musikaltreornas slutproduktion: Andrew Lloyd Webbers Evita i regi av Rikard Bergqvist som inleder skolans 50-årsjubileum 2017. Produktionen har kommit in i slutskedet och dagarna är långa och intensiva.

09:00

10:30

11:00

13:00

Uppvärmningsklass med musikaltreorna som gör Evita.

Förberedande möte med Rikard Bergqvist som regisserar Evita.

Repetitionerna av Evita börjar på Balettakademiens teater.

Lunchmöte med produktionsledning och klass­ representanter.

32 Tidskriften Folkuniversitetet

Den här är inget undantag.

Förmiddagen börjar med en uppvärmningsklass som följs av repetitioner på skolans teaterscen. Efter ett lunchmöte med produktionsledningen fortsätter de långt in på kvällen då Gunilla hjälper de studerande att finslipa sina nummer.

– Vi jobbar branschnära eftersom det är en yrkesutbildning.

Evita har spelats många gånger och har ett facit. Därför bygger vi sakta och hittar på i stunden – ofta direkt på scenen. Det är ett

14:00

18:00

Repetitionerna fortsätter.

Middagspaus.

– Den ena dagen är inte den andra lik. Jag älskar att jobba med ungdomarna och se dem växa!

tätt, organiskt samarbete mellan regissör, koreograf och studerande, säger hon.

DET MÄRKS ATT Gunilla brinner för sitt jobb, vilket hon också uttrycker under en kort paus där de studerande hämtar andan.

– Den ena dagen är inte den andra lik. Jag älskar att jobba med ungdomarna och se dem växa!

18:30

De studerande har flextid på eget bevåg. Gunilla hjälper dem att finslipa sina nummer.

19:30

00:30

Stannar till på gymmet på vägen hem.

Läggdags.

Tidskriften Folkuniversitetet 33

/ Aktuellt hos oss Vi växer i norr

Lima, Peru

Prisade studiecirklar ¶¶Årets mottagare av Folkuniversitetets stipendium för fri kunskapsbildning har utsetts.

Fritidsagenturen och Platsen belönas för sitt ideella arbete med att tillhandahålla kulturella mötesplatser som bidrar till delaktighet och ett levande, öppet kulturliv. Sembrando Esperanza Peru belönas för sitt angelägna volontärarbete med kunskaps-

spridning om tuberkulos, mänskliga rättigheter och global hälsa för socialt utsatta människor i Perus huvudstad Lima.

Stipendiet uppmuntrar, stödjer och stimulerar fri kunskapsbildning och delas varje år ut till tre grupper som bedriver studiecirklar i Västsverige.

Stipendiaterna får 10 000 kronor vardera.

¶¶Hösten 2016 köpte Folkuniversitetet Norr ett hus i Boden vid namn Snabelhuset. Det finns radio- och inspelningsstudio och en konserthall samt replokaler och kurslokaler. I och med inköpet av fastigheten förstärks vår närvaro i Norrbotten.

I huset kommer Folkuniversitetet att bedriva samtliga verksamhetsformer, men i första hand folkbildning samt uppdrag. Just nu är två musikcirklar uppstartade av dels en radioförening dels en musik- och konsertförening med inspelningsstudio.

Nya konst- och kulturutbildningar ¶¶Myndigheten för Yrkeshögskolan har beviljat region öst nya konst- och kulturutbildningar med start hösten 2017. Det gäller Vadstena sång- och pianoakademi grundår och fördjupningsår samt Danslinjen och Musikallinjen vid Balettakademien i Stockholm.

MYH har också beviljat fler platser på Arki34 Tidskriften Folkuniversitetet

tekturskolan Sthlm (från 15 platser till 24 platser).

Beslutet innebär att vi redan till hösten kan anta fler studerande på denna mycket populära ­utbildning.

10

NYA YHUTBILDNINGAR ¶¶Yh-myndigheten har beviljat 10 nya yrkeshögskoleutbildningar för Folkuniversitetet. Bland de nya utbildningarna finns bland annat drönarpilot och möbeltekniker.

Folkuniversitetet är en av landets största utbildningsanordnare inom yrkeshögskolan och startar totalt 37 yh-utbildningar hösten 2017.

Ida, Marc och Valle med boken och gipsansiktet.

Ungas skaparlust blev en bok ¶¶Via projektet Konstlangarandan fick unga musiker skapa musik som etablerade konstnärer tolkade med sitt eget uttryck.

Ida och Valle skrev låten Shoo papi tillsammans och konstnären Marc Ljungström tolkade deras musik och skapade ett ansikte i gips och mosaik. Fjorton ung­domars skaparlust fick stå i fokus och gav dem möjlighet att se sina texter i bokform. Folkuniversitetet samarbetade med Fryshuset och Ungdomens hus i Skärholmen för att genomföra projektet.

/ Sista ordet

Ny verklighet tarvar nya ord och initiativ Annika Dolk, rektor för Folkuniversitetet region syd

Å

r 2015 fick vi ett nytt ord i svenskan, faktaresistens, och 2016 valde Oxford Dictionaries ordet post-truth till årets ord. Bägge orden speglar samma förhållningssätt: att man inte låter sig påverkas av fakta som strider mot ens egen uppfattning och att objektiva fakta betyder mindr­e för att skapa folklig opinion än att anspela på känslor och personlig övertygelse. Resultatet av förra årets stora kampanjer i den engelskspråkiga världen, Brexit och presidentvalet i USA, visar vad innebörden i de bägge orden får för konsekvenser.

Kombinerar man de ovan nämnda orden med ett annat nyord, filterbubbla, som innebär att en algoritm anpassar resultat av en sökning på internet till vad jag som användare sökt och klickat på tidigare, inser man att vi lever i en tid när folkbildning blir allt viktigare. Studiecirkelns sammansättning av olika personer med olika erfarenheter, det fria kulturutövandet och den forskningsföreläsningsverksamhet som vi inom Folk­u niversitetet bedriver erbjuder ett motstånd mot faktaresistens. I region syd har vi därför startat Kunskapsklubben. Vi vill locka fler människor att ta del av vetenskap genom att erbjuda spännande möten med forskare, i oväntade sammanhang utifrå­n utmanande frågeställningar.

En ny verklighet tarvar inte bara nya ord utan också nya initiativ.

»Vi vill locka fler människor att ta del av vetenskap genom att erbjuda spän­ nande möten med forskare«

Tidskriften Folkuniversitetet 35

POSTTIDNING B TIDSKRIFTEN FOLKUNIVERSITETET BOX 26152 100 41 STOCKHOLM

Hur smakar ett äpple?

Strukturer, symboler, signaler hjälper oss att navigera på kommunikationens öppna vatten och låter oss stifta bekantskap med kända och okända personer som gjort betydande insatser för svenska språket utanför Sverige.

Ulla Berglindh har varit universitetslektor och lärarutbildare på Göteborgs universitet i decennier och svensk lektor i Zagreb. Hon har tidigare gett ut boken Tecken, texter, tolkningar.

Folkuniversitetet