Tidskriften Folkuniversitetet nr 2 2016

folkuniversitetet tidskriften folkuniversitetet tidskriften folkuniversitetet#2, #2,maj maj2015 2016

Den NEST LABORES snabbrörliga SIMODICTEM VEL opinionen • MÖBLERA • EMPLOYER FORSKNING RYMDRESOR OM •UNIVERSUM TRYCKFRIHETEN 250 ÅRFÖR BÄTTRE LÄRANDE BRANDING • NYA • STUDENTSPEX I CIRKEL FRAMTIDENS SPRINTPROGRAMMET STÄDER • FOLKHÄLSA I FOKUS BIDRAGSREGLER

FOTO KARIN ALL

GABRIELLA ERIKSSON CHEFREDAKTÖR

Vem svänger först?

Ingen har väl undgått svängningarna i flykting­ politiken det senaste året. Hur hänger politikernas utspel och förslag ihop med väljaropinionen och hur snabbt kan man egentligen vända en opinion i dagens samhälle? För även om väljarna är mer vilsna och flyktiga idag så är det svårt att flytta sto­ ra grupper väljare snabbt enligt statsvetaren Henrik Ekengren Oscarsson. Vi är fortfarande till stor del trogna våra ideologiska övertygelser.

Dagens snabba mediesamhälle bidrar inte nödvändigtvis till att påverka åsikterna hos stora grupper. Snarare är det så att vi ser olika parallella opinioner som pratar förbi varandra istället för med varandra, bubblifiering börjar bli ett vedertaget begrepp för detta.

Göran Rosenberg beskriver detta som en av de stora framtidsutmaningarna för yttrande- och tryckfriheten. Det finns inga garantier för att inte totalitära rörelser utnyttjar yttrande –och tryck­ friheten för att underminera demokratin, det har vi sett förr och vi ser det hända igen i vår omvärld.

Hans tankar om framtiden kan ni läsa om på sid 18.

Tidskriften Folkuniversitetet Nr 2 maj, 2016 Årgång 36 Ansvarig utgivare Cecilia Palm Redaktion Gabriella Eriksson 08-679 29 59 Klara Johansson 08-679 29 63 Grafisk form Torino Tidningsform Redaktionsråd Kicki Emanuelsson, Stockholm Hanna Rodriguez, Uppsala Andreas Åhs, Göteborg Rebecka Hinn, Lund Christine Thörnström, Umeå Adress Folkuniversitetets förbundskansli Box 26152 100 41 Stockholm 08-679 29 50 www.folkuniversitetet.se E-post tidskriften@folkuniversitetet.se Tryck Trydells Tryckeri issn 0284-7574 Utgivningsplan 4 nr/per år Nästa nummer, September 2016 Omslag Istockphoto/kollage

Trevlig läsning!

LJÖMÄRKT MI

341 091

Tidskriften Folkuniversitetet

MER … ”Styrkan att ifrågasätta är grunden till all mänsklig utveckling”, Indira Gandhi, politiker 2 Tidskriften Folkuniversitetet

innehåller analys och fördjupning av omvärldsfrågor som stärker Folkuniversitetets medarbetare och position.

FUNKIS /30 Uttrycksfullt och kreativt

Innehåll

OPINIONSBILDNING /6 Vänder folk verkligen kappan efter vinden?

omvärld

på folkuniversitetet

Vem svänger först, väljarna eller politikerna? /8

Sprintprogrammet i Uppsala /26

Forskning om snabb språkinlärning /14

Svenska från dag ett – och sen då? /28

Förseningar i rymdtrafiken? /16

Dans och musik för alla /30 Vetgiriga seniorer i Skåne /31

Göran Rosenberg om yttrande- och tryckfrihet /18 pedagogik

& ledarskap

Pejl – projektmodell i ropet /20

Stöd och matchning ledde rätt /31 Nya statsbidragsregler /32 Christina Ekman ser en komplex vardag /35

Arbetsgivare som alla vill jobba för /22

EMPLOYER BRANDING /22 Anna Dyhre vet hur man blir en attraktiv arbetsgivare.

Riskerar vi att sälja vår själ? /25

Tidskriften Folkuniversitetet 3

Aktuellt i vår omvärld

STUDIEFÖRBUNDEN KAN ANSLUTA SIG TILL SEQF

Omvärld

u Sverige

antog 2015 som 29:e land i Europa ett nationellt kvalifikationsramverk, SEQF, som är kompatibelt med det europeiska ramverket EQF. De som utfärdar kvalifikationer utanför det offentliga utbildningsystemet, exempelvis arbetslivsorganisation, utbildare inom folkbildningen, idrottsförening eller en annan typ av organisation, kan ansöka om en nivåinplacering i SEQF med start den 1 mars 2016.

Man ansöker på seqf.se

3-10 JULI

Elevminskningen avtar u Under

flera år har elevkullarna i gymnasieskolan minskat.

Nästa år förväntas antalet elever i gymnasieskolan istället öka. Det beror bland annat på att antalet nyanlända ungdomar ökar men också större elevkullar. Antalet elever på gymnasieprogrammet språkintroduktion fortsätter att öka. Totalt går 18 700 elever på språkintro-

NBV: NOMINERA TILL OSCARSPRISET u Syftet

u Årets

Almedalsvecka.

Vetenskap och allmänhet kommer att vara där, Studieförbunden kommer att vara där, ja, nästan alla kommer att vara där.

4 Tidskriften Folkuniversitetet

duktion. Detta är en ökning med 34 procent jämfört med förra läsåret. Yrkesprogrammen fortsätter att minska. Av de högskoleförberedande programmen ökar ekonomiprogrammet med 7,1 procent. För första gången sedan gymnasiereformen 2011 infördes ökar antalet elever i årskurs 1 på det humanistiska programmet med 9,5 procent.

med priset är att uppmärksamma goda förebilder i folkbildningssammanhang och öka medvetenheten om folkbildningens insatser. Priset delas ut av Oscar Olsson-museet och består av ett stipendium på 10 000 kronor samt en artikel om pristagarens folkbildningsinsats i Oscar Olsson Museets Årsskrift. Sista nomineringsdag 15 juni.

Aktuellt i vår omvärld

LÄNSSTYRELSERNA TAR ÖVER u I vårbudgeten presente-

9 000 u Welcomeappen

hjälper flyktingar och infödda svenskar att få kontakt. I april hade appen 9 000 användare. Via appen kan man ställa frågor och anmäla sig till olika aktiviteter.

rade regeringen utökade och förändrade insatser för asylsökande som berör folkbildningen. Migrationsverket har haft ett ansvar att på anläggningsboenden bedriva ”organiserad sysselsättning” för de väntande.

Det omfattar olika etableringsfrämjande åtgärder och språkundervisning. Denna verksamhet kommer att övertas av länsstyrelserna vars främsta uppgift blir att samordna och organisera olika insatser, inte minst med hjälp av det civila samhället. Länsstyrelserna får 10 miljoner för uppbyggnad av organisationen, och 10 miljoner för att ta fram ett digitalt språkinlärningspaket.

Nu ska alla ha en 3d-skrivare u Försäljningen

av 3d-skrivare drog iväg rejält under förra året och ökade med 70 procent. De flesta säljs till företag och skolor.

Mellan 2014 och 2015 tog försäljningen av 3d-skrivare för under 5 000 dollar, motsvarande 40 000 svenska kronor, ett stort kliv och gick från runt 160 000 till 280 000 sålda enheter.

Enligt Terry Wohlers, vd på Wohlers Associates, beror språnget på att 3d-skrivarna är billiga och ändå klarar att göra skapliga modeller som går att använda i det tidiga skedet när man skapar ny design. Källa: Computer Sweden Tidskriften Folkuniversitetet 5

6  Tidskriften Folkuniversitetet

Förändrade konfliktlinjer, förändrade partier, förändrade medier. Det är några av faktorern­a som ligger bakom allt snabbare opinionssvängningar som kan leda till ett chicken race mellan partier och väljare.

Vad tycker du idag då?

Text ROLF VAN DEN BRINK

I

USA har en politiskt oerfa­ ren företagsledare vid namn Donald Trump på kort tid skaf­ fat väljarstöd som gör honom möjlig utmanare om president­ posten i världens mäktigaste land. I Sverige har frågan om flyktingmot­ tagandet under en höst gått från en icke-fråga till den mest diskuterade frågan som de flesta partier dess­ utom gjort stora omsvängningar i.

På tio år har Sverigedemokraterna under ledning av Jimmie Åkesson blivit Sveriges tredje största parti och Feministiskt initiativ tagit plats i EU-parlamentet.

Rörelserna i opinionen tycks komma snabbare och vara större än tidigare och det är något flera experter är inne på. Henrik Eken­ gren Oscarsson, professor i statsve­ tenskap vid Göteborgs universitet, är en av dem.

– Utvecklingen får man säga är dramatisk, men den går 4-5 decen­ nier tillbaka. I dag byter närmare 40 procent parti mellan valen.

Dessa nivåer för partibyten mellan valen har vi levt med de senaste tre mandatperioderna, säger han och inskjuter: – Mycket av rörligheten hand­ Tidskriften Folkuniversitetet 7

Henrik Ekengren Oscarsson forskar om opinionsbildning och väljarbeteende.

lar om att byta parti inom det röd­ gröna blocket och alliansblocket.

Ibland får man intrycket av att väljarna kan hamna var som helst, men de är väldigt begränsade av sina ideologiska övertygelser.

Inte bara väljarna blir flyktigare, utan även partierna, konstaterar Henrik Ekengren Oscarsson.

– Partierna byter partiledare oftare, de triangu­ lerar nya positio­ ner och utvecklar politik i snabbare takt. Det blir lite av ett chicken race.

Partierna känner att de behöver bli mer rörliga efter­ som väljarna blivit det. Partierna förvandlas till kampanjpartier sna­ rare än medlemspartier och bygger fungerande budskap som lockar väljare till nästa val och inte på sikt, om 2-3 mandatperioder.

mar. Bilden av partierna får väljar­ na istället uteslutande från medier, som tenderar att beskriva saker och ting som inte fungerar. Det riskerar att ge en rätt negativ bild över parti­ politisk verksamhet, väljarna får så att säga aldrig de goda nyheterna, om när partipolitiskt arbete varit framgångsrikt.

Det är inte alla frågor som är

G

estaltningen av en flyktig fråga kan vara avgörande för opinionen.

– Ligger betoningen i medierna på kostnader för flyktingmotta­ gande eller integrationsutmaning­ ar reagerar väljarna negativt. Om flyktingfrågan presenteras som enskilda människor på desperat flykt från sönderbombade städer gör väljarna andra överväganden och landar i en mer tole­ rant hållning.

Enskilda frågor där nya frågor går på tvärs mot invanda konfliktstrukturer finns det fler exem­ pel på, drar sig Henrik Ekengren Oscarsson till minnes.

– Historiskt har det varit kärn­ kraften, EU och miljöfrågor. Men där har vänster-högerdimensionen så småningom absorberat mycket av konflikterna.

Men vänster-högerskalan har i dag en ny utmanare.

– Just nu står en form av traditio­ nalistisk, auktoritär och nationa­ listisk ståndpunkt mot en alterna­ tiv, grön, libertariansk dimension.

Den syns i nästan alla partisystem i Europa och har mer med kulturel­ la än fördelningspolitiska uttryck och nationens betydelse i en glo­

»Politikerna kan få känslan av att de ligger i otakt med folket och målar en bild av att de behöver gå en svårfångad folkopinion till mötes.«

V

äljarnas kontakter med par­ tierna sker allt mer sällan genom direktkontakter med partierna och det förändrar rela­ tionen, berättar Henrik Ekengren Oscarsson.

– Det byggs inte upp samma känslomässiga engagemang när väjarna inte har den sociala biten med att träffa andra partimedlem­ 8 Tidskriften Folkuniversitetet

föremål för snabba opinionssiffror.

– De flesta åsikter är oftast väl förankrade i ideologisk överty­ gelse, i synnerhet i mer bekanta vänster-höger-frågor. När det dy­ ker upp nya dimensioner, som flyk­ tingfrågan, har vi inte lika färdiga åsikter. Då spelar sammanhanget en stor roll, som i höst med stora förändringar i flyktingström­ marna. Opinionen kan förändras snabbt beroende på hur olika ak­ törer reagerar och agerar. Politi­ kerna kan få känslan av att de ligger i otakt med folket och målar en bild av att de behöver gå en svårfångad folkopinion till mötes.

FOTO ANDERS AHLGREN/SVD/TT

FOTO CHRISTIAN ÖRNBERG/EXP/TT

Bland väljarna finns personer som är mer åt det kosmopolitiska eller åt det nationalistiska hållet.

Här har en ny konfliktlinje uppstått med Fi och SD på varsin sida.

Tidskriften Folkuniversitetet 9

FOTO TOMAS ONEBORG / SVD / TT

Flera av de senaste valrörelserna har präglats av enskilda händelser som tycks ha påverkat opinionen i stor skala.

Ett exempel är Uppdrag Gransknings valstugereportage, som avslöjade rasism bland Moderatpolitiker i valet 2002.

10 Tidskriften Folkuniversitetet

Karin Nelsson menar att unga väljare inte är lojala.

baliserad värld att göra. I nästan alla partier finns personer som är mer åt det kosmopolitiska eller åt det nationalistiska hållet. Traditio­ nalister står mot globaliserad eko­ nomi och mångkultur. Där ligger konfliktlinjen och där är väljarna väldigt oense. Väljarna är vana att tänka vänster-höger, men här är de mer vilsna och påverkbara.

D

et kan tyckas som om partier börjar orientera sig efter den nya skalan, vilket Sverigedemokraterna skulle kunna vara ett ex­ empel på. Frågan är då vilket parti i så fall finns i den andra ändan?

– Sverigedemokra­ terna är en konsekvens av att konflikterna dyker upp i det postindustriella samhället. Den nya konfliktlinjen har sorterat ut människor i den andra ändan som är gröna, generösa till flyktingmot­ tagande och som har icke-traditio­ nalistiska värderingar, exempelvis vad gäller HBTQ. Det sker en mo­ bilisering inom det rödgrönrosa och unga människor röstar på Fe­ ministiskt initiativ, Vänsterpartiet och Miljöpartiet. Det var Feminis­ tiskt initiativ och Sverigedemokra­ terna som gick fram i senaste valet och det var väldigt talande, säger

Henrik Ekengren Oscarsson.

Flera av de senaste valrörelserna har präglats av enskilda händelser som tycks ha påverkat opinionen i stor skala. Ett exempel är Uppdrag Gransknings så kallade valstuge­ reportage, som avslöjade rasism bland Moderatpolitiker i valet 2002. När Emelie Holmquist blog­ gade om sin utförsäkrade mamma tycktes det vända valvinden mot Alliansen efter en massiv medie­ bevakning i valet 2010. Även om

undersökningspanel. Hon instäm­ mer i att opinioner i dag är mer rör­ liga och att det bland annat har att göra med förändringar mellan de politiska partierna att göra.

– I dag har Socialdemokra­ terna en riktig utmaning som åldrande parti med lite nyrek­ rytering, medan aktivistpartier som Feministiskt initiativ har framgångar och attraherar unga.

Men de unga är å andra sidan inte lojala. Många som till exempel röstade på Miljöpartiet 2014 går i dag i stället till Centerpartiet, där mil­ jöfrågan ligger högt på dagordningen och där de finner den liberala flyktingpolitik de vill se.

Liksom Henrik Ekengren Oscarsson har hon gjort observationen att den traditionella vänster-högerskalan i svensk poli­ tik är utmanad.

– Vänster-högerskalan har för­ lorat sin betydelse och partierna verkar överraskade av det. Sedan slutet av 90-talet har jag gjort mät­ ningar som över tid visar att en tilltagande del av väljarkåren är individualistisk och tror på sin för­ måga medan andra, ofta den äldre delen av befolkningen, fortfarande har en hög tilltro till staten och att den tar ansvar för medborgarna.

»Väljarna är vana att tänka vänster-höger, men här är de mer vilsna och påverkbara.« väljarna är mer vilsna och flyktiga i dag, är det likväl svårt att flytta stora grupper snabbt, visar Henrik Ekengren Oscarsson i den nya rap­ porten "Flytande väljare".

– En stor del av väljarrörlighe­ ten äger rum under mellanvalspe­ rioderna. Rörligheten under val­ rörelserna har en mer begränsad betydelse för valutgången, säger Henrik Ekengren Oscarsson.

K

arin Nelsson är seniorkonsult på Inizio och är ansvarig för utvecklingen av Schibsteds

Tidskriften Folkuniversitetet 11

Torbjörn Sjöström ser svartmålning i media.

Ulrica Schenström saknar konkreta politiker.

Detta är en förklaring till det tu­ delade samhälle vi nu upplever.

Utöver det har samhället änd­ rats på sätt som också bidrar till flyktigare opinioner.

– I Sverige är vi väldigt digita­ liserade och duktiga på att ta till oss nya trender. Vi är dessutom ett av de mest postmateriella samhäl­ lena i världen. Post­ materialism handlar om saker som att vara allmänbildad, vara bra på sitt jobb, vara en bra förälder och att ha tid är viktigare än att äga saker. Poli­ tiskt innebär det att vi har ett samhälle med självständiga indivi­ der som är beredda att pröva och omprö­ va sina val, vilket kan förklara en rörligare väljaropinion.

David Ahlin konstaterar att många bestämmer sig sent.

levererar försändelsen när vi handlar, bank och försäkring med mera. Dessutom översköljs vi av olika budskap som uppmanar oss att fundera igenom om vi verkli­ gen har det vi vill ha. Då blir det även alltmer självklart att kunna byta parti och åsikt.

I samband med att personval

blir vald. Det är en skrämmande utveckling, säger Karin Nelsson.

O

m Karin Nelsson talar om hur politik och underhållnings smälter samman reflekterar hennes branschkollega Torbjörn Sjöström, vd för opinionsinstitutet Novus, över hur medierna blir allt mer känslostyrda och att det driver opinionen allt snabbare.

En annan föränd­ ring är att medierna i dag är allt mer känslo­ styrda och det i sin tur beror på att medierna digitaliseras, anser Tor­ björn Sjöström.

– Det beror på di­ gitaliseringen. För att hitta nya kunder flyttar medierna fokus i ännu högre grad från fakta till snabbhet och till att spela på känsloregistret. Ivar Arpi på Svenska Dagbladets ledarredak­ tion nämner som föregångare den amerikanska tv-kanalen Fox News, som har programledare med åsikter.

Med mer känslostyrda, digi­ tala medier hamnar politikerna i rävsaxar.

– Politikerna kommer att pekas ut som aningen smarta eller dum­ ma. Väljare som lär sig om samhäl­ let från massmedier, kommer att

» Politikerna kommer att pekas ut som aningen smarta eller dumma. Väljare som lär sig om samhället från massmedier, kommer att svänga med rapporteringen.«

K

arin Nelsson lyfter även fram den ökade valfrihe­ ten som underliggande förändringsfaktor.

– Vi som medborgare kan och ska göra en rad olika val. Tidiga­ re hade vi Televerket och Posten och bankrelationen hade vi med oss från födseln. Idag har vi lärt oss att vi ska välja och ompröva det mesta: teleoperatör, vem som 12 Tidskriften Folkuniversitetet

introducerades erbjöds väljarna ett nytt sätt att välja parti. I USA har utvecklingen gått ännu längre, anser Karin Nelsson.

– I USA-valet framstår Donald Trump som så skruvad att politik och underhållning går ihop. Min analys är att många väljare vill se honom som presidentkandidat för att han erbjuder just underhåll­ ning. Väljarna gör uppenbarligen inte kopplingen mellan hur USA och dess roll i världen kan komma att påverkas av hans retorik om han

svänga med rapporteringen. Al­ liansen räddades i valet 2010 av en finanskris, när den var över tyckte väljarna att regeringen skulle bytas ut. En sittande regering kommer i större omfattning än tidigare av vara förloraren och pekas ut som primärt ansvarig för en osäker värld.

Torbjörn Sjöström ser en ut­ veckling där medierna målar upp en all svartare världsbild som inte korrelerar med verkligheten. Utan att ha hittat stöd i forskningen tror han att analoga medier gav ett mer eftertänksamt debattklimat.

– Det fanns ett mer reflekteran­ de klimat i de analoga medierna.

Kvällstidningen kunde ha något, dagspressen och tv hängde på, men då de hade sin pressläggning och sändningstider, fanns möjlig­ het att nyansera och komplettera.

Alla publicerade inte samma sak samtidigt och då fanns en chans att se nyanser i det som påverka oss. Vi människor har inte föränd­ rats. Vi försöker fortfarande pussla ihop bilden som ges i den publika opinionen.

När medierna jagar klick och konflikter skapar det en ”extremt enhetlig och svart världsbild, enligt Torbjörn Sjöström.

U

nder sitt jobb som statsse­ kreterare hos statsminis­ ter Fredrik Reinfeldt fick Ulrica Schenström tillfälle att studera opinionssväng­ ningar, något hon fortsatt med i sin roll som kom­ munikationsrådgivare på byrån Hallvarsson & Halvarsson. Hennes er­ farenhet säger att flyk­ tiga opinioner hänger samman med bristande konkretion i politiken.

– Vanligt folk inser vilka de största problemen är, men poli­ tikerna levererar inte hårda och konkreta förslag. Politikerna sä­ ger att det krävs förslag, men vil­ ka är förslagen? Det blir förvirrat för väljarna och skapar ett osäkert opinionsläge.

Ett exempel är bostadsfrågan.

– Alla inser att det behöver byg­ gas bostäder. Då måste det kom­ ma förslag på hur vi får till stånd ett byggande i kommunerna. Det behöver komma här och nu, men gör det inte utan politikerna håller ’bostadssamtal’. Vad betyder det? säger Ulrica Schenström.

När partierna och väljar­ na utvecklas åt olika håll ökar otydligheten.

– Folk känner inte igen sig i det nya partilandskapet och är inte sär­ skilt intresserade av höger och vän­ ster utan mer av värderingar, vad som är rätt och fel. Då kan det bli förvirrat, särskilt om politikerna pratar om just höger och vänster, säger Ulrica Schenström.

Hon tror förvirringen och flyk­

tigheten i opinionen, skapar möj­ ligheter för nya slags politiker.

– Väljarna har ett sug efter po­ litiker som vill väldigt mycket, kavlar upp ärmarna och säger så här gör vi. I Sverige har vi ett bra klimat för politiska förvaltare, men när vi står inför komplicerade pro­ blem som skolan och få folk i ar­ bete, då behövs handlingskraft och kreativitet.

Ä

ven David Ahlin, chef för public affairs på Ipsos kon­ staterar att väljarrörligheten har ökat och att en högre andel bestämmer sig sent inpå valet i valrörelser. Men medan Henrik Ekengren Oscarsson pratar om att skalorna har förändrats, Karin Nelsson ser samhällsförändring­ ar, Torbjörn Sjöström, reflekterar över ett ändrat medielandskap och Ulrica Schenström pekar på brist på konkret politik, berör David Ahlin ett av det svenska politiska systemets fundament.

– En långsiktig trend är att klasstillhörigheten har minskat över tid. Förr röstade väljarna som sina föräldrar. I dag är det vanligare att väljarna betonar sakfrågor där åsikterna stämmer överens med de egna och partiernas och partileda­ res prestationer.

David Ahlin framhåller även att antalet partier har ökat till åtta.

– Och det var på håret att vi fick ett nionde riksdagsparti.

Med fler partier ökar rör­ ligheten och partibytena.

Givet de faktorer som nämnts här, tycks inte utvecklingen vara på väg mot färre och svagare opinions­ svängningar. Snara­ re tvärtom.

FOTO REUTERS/BRENDAN MCDERMID/TT

Tidskriften Folkuniversitetet 13

Forskning

LÄR DIG SPRÅK BÄTTRE PÅ PLATS Årligen väljer tusentals svenskar att åka utomlands på språkkurser i några veckor eller månader, med målsättningen att lära sig språk och att uppleva en ny kultur. Men lär sig alla lika mycket under vistelsetiden i målspråkslandet?

TEXT: KLARA ARVIDSSON, doktorand i franska med inriktning på andraspråksinlärning vid Stockholms universitet

A

tt lära sig ett språk i målspråkslandet, det vill säga i det land där språket talas, har sedan en lång tid tillbaka antagits vara det mest för­ delaktiga ur språkinlärningssynpunkt. Som dokto­ rand i franska med inriktning mot språkinlärning i en målspråkskontext har jag fått bekanta mig med den forskning som gjorts inom forskningsfältet SA (Study Abroad), som är en gren inom forskningen om andra­ språksinlärning. Vad säger då forskningen?

Forskningen pekar mot att den grupp inlärare som åker till målspråkslandet för att lära sig språk har mer att vin­ na än de som stannar hemma Klara Arvidsson och läser språk, åtminstone vad gäller det språkliga självförtroendet, den munt­ liga färdigheten och den pragmatiska kompetensen, det vill säga kunskapen om hur målspråket används i olika sociala situationer. Detta tillskrivs de tillfäl­ len som ges att både använda och lyssna till språket.

Lär sig alla lika mycket under vistelsetiden i mål­ 14 Tidskriften Folkuniversitetet

språkslandet? Nej. Olika individer utvecklar sin språkliga förmåga i högst olika grad under sin vis­ telsetid i målspråkslandet.

I mitt eget forskningsprojekt är jag särskilt in­ tresserad av just detta. Jag kommer att undersöka vad som kännetecknar de individer som tillägnar sig idiomatisk kompetens i franska under en termin i Frankrike. Idiomatisk kompetens innebär i detta fall att känna till de uttryck som de infödda talarna använder sig av i vardagligt talspråk. Denna kom­ petens är viktig för en lyckad kommunikation men är enligt tidigare forskning svår att uppnå. Jag är alltså intresserad av inlärare av franska, vilket man forskat relativt lite om i förhållande till engelska som målspråk.

Generellt visar forskning att variationen i språkut­

vecklingen till viss del beror på individens egna ini­ tiativ under vistelsetiden: inte helt oväntat är det de som skapar kontakter med målspråkstalare, använ­ der sig av målspråket utanför språkkursens ramar och inte underskattar sin egen språkliga förmåga som gör störst språkliga framsteg. De som interage­ rat mer på sitt modersmål än på målspråket ångrar

Forskning visar att du har mer att vinna på att lära dig ett språk i målspråkslandet än hemma.

ofta detta efter språkkursens slut.

Det framkommer också i studier att individer reagerar olika på utmaningen att lära sig ett nytt språk i ett nytt sammanhang. Medan vissa upple­ ver det berikande och utvecklande att inta nya såväl språkliga som kulturella perspektiv, upplever andra detta som identitetshotande och utmanande på ett personligt plan. Detta påverkar i sin tur hur mycket inläraren faktiskt använder, eller undviker att an­ vända, målspråket.

Förhoppningsvis kan denna forskning vara till nytta

för individen och för institutioner som investerar i språkkurser i utlandet i deras strävan att skapa gynn­ samma förutsättningar för språkinlärningen. Den ger oss också fördjupade kunskaper om vad som hän­ der när en individ lär sig ett nytt språk, i detta fall när språkinlärningen i ett nytt land är ett eget aktivt val.

Vill du veta mer? u Language learners in study

abroad contexts. DuFon, M. A., & Churchill, E. (red.). (2006).

Clevedon, England: Multilingual matters. u Intercultural journeys: From

study to residence abroad. Jackson, J. (2010).New York: Palgrave Macmillan. u Learning through immersion

during study abroad. The Routledge handbook of second language acquisition. Magnan, S., & Lafford, B. (2012). London: Routledge, 525540.

Tidskriften Folkuniversitetet 15

Trendspaning

MOT STJÄRNO Har du en dagdröm om att vara astronaut? Vill du blicka ut och se jorden från rymden? Kanske finns det möjlighet att leva ut den fantasin snart.

TEXT: KLARA JOHANSSON FOTO: SPACEX/VIRGIN GALACTIC

D

rygt 500 människor har varit i rymden. Sex personer har rest dit i helt privatfinansierade projekt. De flesta av dem har följt med ryska rymdbolag upp och fått betala ca 160 miljoner kronor per person.

Några av de företag som nu leder kapprustningen för kommersiella rymdresor är Virgin Galactic, Spa­ ceX och Blue Origin. Pengar, tid och arbete har in­ vesterats och olika prototyper har tagits fram. Än så länge pågår testning och färjorna är inte riktigt redo att börja trafikera skyn.

Om man vill kan man ändå boka in sig på Virgin Galactics SpaceShipTwo för en resa upp utanför jor­ dens atmosfär. Skeppet kommer att föras upp av ett an­ nat skepp och göra en kortare raketfärd sista biten upp till 100 kilometer över havet. Passagerarna får prova att flyta runt några minuter i viktlöshet innan det är dags för hemfärd. Resan kostar två miljoner kronor och sex passagerare får plats vid varje tur. Första tu­ ren är planerad till 2017, men har redan senarelagts ett antal gånger.

Samtidigt som vissa fokuserar på att ta sig upp

tittar andra på hur vi ska ha det när vi väl är där.

16 Tidskriften Folkuniversitetet

Hotellmagnaten Robert Bigelow kunde nyligen skicka upp sin uppblåsbara bosättning Bigelow Expandable Activity Module till den internationella rymdstatio­ nen ISS. I dessa moduler tänker han sig att vi ska bo och turista i framtiden.

Rymdballonghuset fördes upp till stationen av ra­ keten Falcon 9 och rymdskeppet Dragon. För resor till rymden används ett rymdskepp och en raket. Skeppet på 11 meter ser litet ut i jämförelse med den 70 meter långa raketen som används för att föra ut skeppet i omloppsbana. Falcon 9 och Dragon tillhör företaget SpaceX som är ett av de mest framgångsrika i att ut­ veckla kommersiella rymdresor. SpaceX ägs av Elon Musk, som även står bakom Teslabilarna. Företaget har utmärkt sig genom att livestreama alla testupp­ skjutningar och Elon Musk uppdaterar löpande om projektet via Twitter.

Att ta sig till rymden är inte det svåra egentligen. Det

svåra är att stanna kvar där och sedan ta sig tillbaka utan att brinna upp. Gravitationskraften är nästan lika stark precis utanför vår atmosfär som den är på mar­ ken. För att inte bli insugen mot jorden måste man röra sig sidledes i en hastighet på 8 km/s. När man

SpaceShipTwo från Virgin Galactic.

NORNA! ska tillbaka går det åt massor av bränsle för att bromsa från denna höga fart, vilket gjort att man oftast valt att bromsa genom att helt enkelt krascha in i atmosfären.

Den stora utmaningen är att ta fram en raket som kan

landa på ett sätt som gör att den går att återanvända.

Idag förstörs alla raketer i någon fas av resan, så för varje ny tur måste man bygga en helt ny. Det drar så klart upp kostnaderna för rymdtrafiken. Att tillverka Falcon 9 kostade 490 miljoner kronor. För att utveckla landningen byggde SpaceX en landningsplatta på vatt­ net. Första försöket slutade med en krasch och det andra med några förstörda delar. I december lyckades dock ett test på land och i april fick man ned Falcon 9 i ett stycke på vattenplattformen, där orden ”Of course I still love you” var skrivna i stora bokstäver runt platsen där raketen landade.

Rymden kan snart vara inom räckhåll. Bara att börja packa.

SpaceX:s flytande landningsplatta.

Raketen Falcon 9 från SpaceX skjuts upp fjärde mars i år.

Tidskriften Folkuniversitetet 17

Världen 2025

Göran Rosenberg Journalist och författare om yttrande- och tryckfrihet.

TEXT GABRIELLA ERIKSSON

18 Tidskriften Folkuniversitetet

Sveriges tryckfrihetsförordning är äldst i världen och firar i år 250 år. Ser du några hot mot den?

där journalister i dagsläget riskerar att fängslas för sina ord.

Kommer yttrandefriheten att stärkas eller försvagas i ett globalt perspektiv?

– Vi bör notera att det inte är yttrandefriheten som fyller 250 – Man ska inte underskatta auk­ år utan tryckfrihetsförordningen. toritära regimers egen användning Yttrandefriheten är i Sverige och av den nya ”yttrandefriheten” för många andra länder ett grund­ att genom egna ”nyhetskanaler” lagsreglerat tillstånd. Det stora och ”informationssidor” sprida hotet mot yttrandefriheten, som lögner och förtal. I de här länderna jag ser det, är att regleringen inte handlar det fortfarande om att er­ längre fungerar särskilt bra. Näthat övra den yttrandefrihet som intimt var inte en tänkbar yttrandeform hör samman med demokratins när tryckfrihetslag­ institutioner och » NÄTHAT VAR stiftningen tillkom traditioner. Och INTE EN TÄNKBAR med tanke på hur 1766, och inte heller när yttrandefrihets­ YTTRANDEFORM snabbt informa­ lagen kom till i bör­ NÄR TRYCKFRIHETS­ tion om maktö­ jan av 1990-talet. En LAGSTIFTNINGEN vergrepp och brott av yttrandefrihetens TILLKOM 1766.« mot mänskliga oskrivna förutsätt­ rättigheter kan nå ningar är en offentlig arena där omvärlden kommer individer och yttranden effektivt kan ställas mot organisationer som i sådana länder yttranden. Idag ser vi den offent­ försöker rapportera om vad som liga arenan styckas upp i otaliga pågår att leva under hot och press. ekokammare där likasinnade ta­ Kvarstår gör det enligt min mening lar till varandra och oliksinnade svårare problemet med att hitta förbi varandra, och där det blir allt fungerande former för yttrandefri­ svårare att skilja information från heten i länder där vi fortfarande är desinformation, propaganda från yrvakna inför upptäckten att den journalistik, äkta avsändare från reglerade yttrandefriheten inte går nättroll, ärligt uppsåt från oärligt. att reglera som förut.

BOSTADSORT: Stockholm och Skåne GÖR PÅ LEDIG TID: Jag har tre barn och åtta barnbarn inom ledig tids avstånd.

DRÖMMER OM: Att skriva klart den bok som specialiserat sig på att hitta alla möjliga förevändningar att inte bli skriven.

Kan tryck- och yttrandefriheten stärkas?

Hur vill du summera utmaningarna inför framtiden?

– Medan den ”gamla” tryckfri­ heten huvudsakligen var tänkt som friheten att yttra sig i ett givet politiskt och kulturellt samman­ hang, finns för den ”nya” yttrande­ friheten inget givet sammanhang.

Kan vi skapa ett nytt sådant sam­ manhang kommer yttrandefrihe­ ten att stärkas. Kan vi det inte är jag rädd för att den kommer att för­ svagas hur mycket vi än yttrar oss.

– Jag tror inte att något samhäl­ le någonstans går säkert för mera auktoritära och repressiva styrel­ seformer. Och precis som i tjugooch trettiotalets Tyskland kan det mycket väl bli så att de bärs fram av opinioner och rörelser som ut­ nyttjar tryckfriheten för att un­ derminera demokratin. Donald Trumps framgångar i USA och frammarschen för nynationalis­ tiska rörelser och regimer i Europa bådar illa.

Kina, Turkiet och Eritrea är bara några exempel på länder

Tidskriften Folkuniversitetet 19

Pedagogik och ledarskap

NÅ FRAMGÅNG MED DITT PROJEKT Projekt kan vara en effektiv ledningsform, men det gäller att vara tydlig och styra projekten rätt för att de verkligen ska bli lyckade. Här är sex tips för framgångsrika projekt.

TEXT LOTTA ÅBERG FOTO ISTOCKPHOTO

TIPS #1

ENAS OM EFFEKTEN

Vad ska projektet leda till i förlängningen? Formulera effektmål som beskriver vilka effekter vi ska uppnå med projektet. Det kan vara ökade intäkter, minskad administration eller nöjdare deltagare. Dessa ska projektledare och styrgrupp ha för ögonen genom hela projektet.

FÖRANKRA I VERKSAMHETEN Initiativet till ett projekt behöver komma från verksamheten, där effekterna av projektet ska hämtas hem. Annars riskerar projektet att fokusera på något annat än det som verksamheten egentligen behöver.

20 Tidskriften Folkuniversitetet

TIPS #2

TIPS #3

SKRIV PERSONKONTRAKT

Så gör vi Vad är ditt bästa tips för lyckade projekt?

Få ett skriftligt löfte från chefen om att låna en medarbetare under en viss tid. Nu har medarbetaren dedikerad tid till projektet och kan prioritera projektet före sina ordinarie arbetsuppgifter.

MARTIN COX Projektledare

RÄKNA PÅ PERSONALKOSTNADER TIPS Att räkna in interna personalkostnader i #4 projektbudgeten kan vara en aha-upp­levelse.

Det ger både perspektiv till de externa kostnaderna och tvingar en att tänka på vilka personer som behövs i vilka möten.

TIPS #5

KOM IHÅG ATT KOMMUNICERA

Projekt är förändrings­ processer. Då är kommunikation med berörda medarbetare a och o. Gör en kommunikationsplan och följ upp den. Glöm inte att fortsätta kommunicera när produkten är levererad.

Oftast är det då som det egentliga förankringsarbetet börjar.

TA HEM EFFEKTEN

När projektet avslutats så är det dags att räkna hem effekterna. Nu är det upp till bevis om den förväntade intäktsökningen eller arbetslättnaden faktiskt infriats. Det kan vara lätt att missa den här uppföljningen, men egentligen är ju detta anledningen till att projektet genomfördes!

TIPS #6

I år börjar Folkuniversitetet Service AB jobba efter en ny projektmodell i alla kommande IT-projekt. Modellen bygger på Pejl projektstyrningsmodell. Läs mer på pejl.folkuniversitetet.se eller sök på projektmodell på intranätet

– Var klar över dina mål och fokusera på dem. Det är lätt att bli distraherad av detaljer. Internpolitik har också påverkan på nästan alla projekt. Lyssna men försök att hålla dig och projektgruppen lugna.

MARTIN LUNDIN Servicechef – Man skall ha tydliga mål för projektet. En projektledare med goda ledaregenskaper. En motiverad personal i projektet för att kunna driva det framåt. Viktigt är också information och kommunikation.

KARIN SJÖHOLM HR-specialist Definiera mål, roller och ansvar.

Förankra väl i organisationen och tydliggör vem som ansvarar för implementering. Kommunikation är en viktig punkt. Sist men inte minst, skapa struktur och tidsramar för leveranser/ åtaganden.

Tidskriften Folkuniversitetet 21

Ledarskap

ATTRAHERA ARBETSKRAFT FÖR FRAMGÅNG På en arbetsmarknad som handlar mer om tjänster än om produkter, blir det allt viktigare för företag att attrahera rätt personal och rätt kompetens. Därför är begreppet employer branding hett – men vad innebär det?

TEXT MADELEINE BENGTSSON

D

et är ingen nyhet att många enkla jobb eller industrier har försvunnit från Sverige. Att ekonomin idag till stor del utgörs av tjänster sna­ rare än av konkreta produkter.

Idag använder vi till exempel Netflix eller Spotify istället för att köpa fysiska dvd:er eller skivor.

Det här ställer krav på svenska företags kompetensförsörj­ ning, menar Anna Dyhre, föreläsare och författare som är något av en guru inom employer branding.

– Väldigt få företag har det så pass bra att de har en självsäljande produkt. De behöver kompetent personal med avancerad kompe­ tens eller talanger för att kunna

konkurrera. Hur lockar man då rätt personer till företaget? Och hur får man dem att stanna?

Begreppet

» DET ÄR FÅ IDAG SOM STRÄVAR EFTER GULD­ KLOCKA.«

22 Tidskriften Folkuniversitetet

employer

branding

myntades i början på 90-talet i USA och har med åren blivit allt mer etablerat.

Kort och gott handlar det om hur företag kan stärka sitt varumärke som arbetsgivare.

– Det finns en helt an­ nan transparens idag än för, säg, 20 år sen. Idag kan man googla fram massor med information om ett företag innan man söker jobb där. Det går att ta reda på arbetsmiljön, företagets rykte som arbetsgivare och så vi­ dare. Om ett företag har ett dåligt anseende i branschen, då kommer förstås kompetens söka sig någon

annanstans, menar Anna Dyhre.

Utöver att arbetsmarknaden har förändrats, så ser också ar­ betskraften annorlunda ut idag.

Liksom synen på arbete.

– Det är få idag som strävar ef­ ter guldklocka eller som ser job­ bet enbart som en inkomstkälla.

Många vill istället att deras arbete ska vara berikande, meningsfullt och roligt. Gränserna mellan ar­ bete och fritid suddas ut allt mer, säger Anna Dyhre.

Så vad gör då ett företag at­ traktivt för dagens arbetskraft?

Räcker det inte med hög lön och flextid? Anna Dyhre menar att det är en högst individuell fråga, men att det samtidigt finns något som enligt mätningar lockar de flesta.

– För vissa är det viktigt att ha bra chefer, för andra att ha nära till jobbet eller fri arbetstid. Det

FOTO ISTOCKPHOTO

En bra arbetsmiljö värderas ofta högre än hög lön och karriärmöjligheter.

Tidskriften Folkuniversitetet 23

FOTO PRESSBILD ANNA DYHRE

gäller för företag att vara flexibla och lyhörda för sin personal. Men det som majoriteten tycker är att­ raktivt är en bra arbetsmiljö – det värderas mer än både hög lön och karriärmöjligheter!

Hur skapar man då en god arbetsmiljö?

– Där kommer kultur och värderingar in, vad som sit­ ter i väggarna. Hur man beter sig mot varandra på företaget.

Varumärkesbyggande blir allt viktigare. Och det handlar ju om att visa vilka värderingar företa­ get har. Vad står vi för? Genom att vara tydliga med sina värde­ ringar, blir det också lättare att matcha med rätt personal, säger Anna Dyhre.

Ett företag som

arbetat fram­ gångsrikt med employer bran­ ding är Akade­ miska hus. Det är ett statligt bolag som äger Sanna Flyckt och förvaltar byggnader för universitet och högskolor. Kanske inte det trendi­ gaste man kan hålla på med. Hur gör de för att bli mer attraktiva som arbetsgivare?

– Vi satsar på kompetens­ utveckling och delaktighet i ut­ vecklingen för våra medarbetare.

Som nyanställd deltar man i ett introduktionsprogram och vi har också egna specialistutbildning­ ar, liksom ledarskapsutbildning­ ar för alla med personalansvar.

Dessutom ser vi till att ha goda ambassadörer bland personalen 24 Tidskriften Folkuniversitetet

Anna Dyhre har skrivit flera böcker om hur man rekryterar rätt personer och får dem att stanna.

som sprider en positiv bild av fö­ retaget både internt och externt.

Det har gett effekt: när Sveriges blivande ingenjörer röstar fram sin drömarbetsgivare, är vi bäst i branschen, säger Sanna Flyckt är HR-ansvarig på Akademiska hus Varför arbetar ni med employer branding?

– Vi, precis som alla andra fö­ retag, behöver få in rätt personer med rätt kompetens på rätt plats.

Det är direkt avgörande för vår ut­ veckling och därmed affären. Vi får lättare att attrahera kandidater och därmed större möjlighet att få in rätt kompetens i företaget idag och för framtiden. Samt större möjlighet att behålla kompeten­ sen inom företaget, eftersom an­ ställda utvecklas och trivs.

Anna Dyhre som föreläst och kon­

sultat för många företag om em­ ployer branding, menar att om man vill förbättra sitt varumärke som arbetsgivare, måste man bör­

ja från grunden – men absolut på ledningsnivå.

– Det handlar om att utgå ifrån var man står. Göra en in­ tern swot-analys, som visar vad som är bra och vad som är dåligt i företaget, utifrån arbetsgivar­ perspektiv. Vad är vi idag? Vad vill vi uppnå? Vad vill vi vara om några år? Och hur ser vi till att våra värderingar och målsätt­ ningar stämmer överens med hur vi uppfattas?

Sanna Flyckt erkänner att em­ ployer branding kräver tid och re­ surser, så det är inget som görs i en handvändning.

– Arbetet tar tid och behö­ ver stort engagemang, stolta eld­ själar och uthållighet. Förankring bland personalen är avgörande för att behålla trovärdigheten.

Det är ett långsiktigt arbete, men det ger oftast mycket mer tillbaka.

Vi vill alla trivas på jobbet, må bra och ha kul tillsammans; då kommer också leveransen.

Dilemmat

Värdegrunden visar vägen

SÄLJER VI VÅR TROVÄRDIGHET GENOM ATT TA PÅ OSS LUKRATIVA UPPDRAG? Peter Högström är distriktschef i Jämtland Härjedalen, ledamot i nationella uppdragsgruppen och leder en av strategigrupperna i upphandlingsarbetet.

PETER HÖGSTRÖM, DISTRIKTSCHEF Tack vare många medarbetares insatser

vinnande anbud, och inte i första hand med vår värdegrund som utgångspunkt.

I nationella uppdragsgruppen har vi därför startat en dialog om hur vi skulle kunna skapa en övergripande strategi, grundad i Rektorsau, med nationella och regionala spelregler för vår anbudsprocess. Kanske handlar det om värdebaserade riktlinjer för vilka uppdrag, kunder och partners vi kan säga ja till?

Det är ju insikten om vår stolta historia, om Folkuniversitetets själ och om våra viktiga vär­ den, som långsiktigt bygger trovärdighet både inåt och utåt. Ändamålet helgar inte medlen – det är värdegrunden som visar vägen!

FOTO KRISTIAN HULT

genereras nödvändiga överskott till vårt utvecklingsarbete. Detta överskott kan vi an­ vända för att utveckla vår verksamhet inom folkbildningen.

Men innebär det att vi alltid kan säga ja vil­ ka uppdrag som helst? Om vi inte hade varit en idéburen, oberoende och icke vinstdrivan­ de organisation med en stolt och förpliktande värdegrund, så hade svaret varit enkelt.

Våra verksamheter innehåller många situa­ tioner med etiska dilemman. Det finns en skil­ jelinje mellan avsiktsetik och konsekvensetik.

Avsiktsetik bedömer en handling utifrån för­ pliktelser och värdegrund och konsekvensetik utifrån effekt och resultat. Vår organisations inre kompass är grundad i ett antal viktiga värden som visar vägen i analys och besluts­ fattande. Med hjälp av vår värdegrund, kombi­ nerad med ett vetenskapligt angreppssätt, kan även etiska dilemman lösas logiskt genom att genomföra konsekvensanalyser före beslut.

För snart ett år sedan startade vi utveck­ lingen av Folkuniversitetets anbudsprocess med målet ”Bäst på anbud”. Metoden fick sitt elddop vid vårt senaste anbud, där tilldel­ ningen av uppdrag var framgångsrik i alla våra stiftelser. I vår modell finns ett antal gransk­ ningar och kontrollstationer om att gå vidare med anbudet eller inte. Men fokus vid dessa kontrollstationer ligger på om vi kan lägga ett

Peter Högström vill se värdebaserade riktlinjer för uppdragsverksamheten.

Tidskriften Folkuniversitetet 25

En dag med…

MAJA NORDSTRÖM arbetar som lärare i svenska

som andraspråk och samhällskunskap på Internationella gymnasiet i Uppsala (IGU). Där läser nu trettiotvå nyanlända ungdomar svenska.

På Folkuniversitetet

I

december välkomnades de nya eleverna till skolan. De kom­ mer framför allt från Eritrea och Syrien, men även från exem­ pelvis Palestina, Nya Guinea och Kroatien. I och med sprintpro­ grammet gick Maja Nordström upp i tid och fick jobba med det hon verkligen ville.

– Jag har haft som målbild att jag ska få jobba med de här ungdo­ marna och det är jättekul.

I uppehållsrummet mitt i sko­ lan hänger några av eleverna. Mo­ hammed från Somalia gick tre år i skolan och läste sedan bland annat matte och engelska på egen hand.

Han tycker om allt med skolan.

– Man träffar sina vänner, lärarna är bra och vi får tid på lektionerna.

Milkyas vill bli programmera­ re. Han gick tio år i skolan i Eritrea och håller med Mohammed.

– Jag tycker om skolan. Jättebra lärare. Vi hjälper varandra. Alla är duktiga. Här kan man göra mer praktiska saker. I mitt hemland säger de bara vad man ska skriva.

Ungdomarna har varit här se­ dan i somras och ligger på ny­ börjarnivå i svenska. Först fick de registrera sig på kommunens sprint-mottagning för inskriv­ 26 Tidskriften Folkuniversitetet

1. Maja Nordström är lärare i svenska som andraspråk.

2. Mohammed, Filip och Milkyas var alla med och spelade fotboll i friskolekampen där IGU kom till final för första gången någonsin.

3. Dania från Syrien har varit i Sverige i tio månader. Hon vill bli barnläkare i framtiden.

4. Under lektionen i samhällskunskap diskuteras demokrati och de svenska riksdagspartierna.

1

ning och test. Där läste de svenska i väntan på en placering. När IGU valde att starta upp sprintverksam­ het fick man ta emot elever som var på ungefär samma nivå. Nu läser de bland annat matte, engelska och svenska nivåanpassat.

–Det är mycket motiverade elev­ er och det går snabbt fram, berättar Maja Nordström. Man har inte en lugn stund för det är så mycket frå­ gor. Det är tacksamt men kan vara tufft också. Man känner att man inte räcker till.

De som inte fått uppehållstill­ stånd är i en svår situation. När de fyller 18 blir de flyttade från ung­ domsboende till asylboende och får inte längre någon god man.

TIMME FÖR TIMME 08.00 Kollar mejl.

08.30 Svenska som andraspråk 2 för årskurs 2. Analyserar Martin Luther Kings tal.

09.30 Kaffepaus; pratar med kollegorna om en fortbildning om rasism.

10.00 Planeringstid. Arbetar med mentorselever.

13.10 Samhällskunskap med sprintklassen. Pratar om demokrati i Sverige.

14.00 Planerar för en studiedag på riksdagen för sprintklassen.

15.00 Bokcirkelsträff med kollegorna för att hitta en ny bok.

2

4

Skolan har för­ stärkt personalen med kurator, syo­ konsulent, elevassis­ tent och en praktikant som talar arabiska.

– De ska känna sig trygga och glada här, säger Maja Nordström.

De får ha dåliga dagar och alltid vara välkomna. Jag rotar inte så mycket. De stödjer varandra och vi har de här andra funktionerna.

Men när vi pratar om demokrati och mänskliga rättigheter finns de­ ras erfarenheter väldigt nära. Vilka skillnader finns mellan länder och varför har de kommit till Sverige?

Det är inte fakta man lär ut, utan verkligheten.

Det är dags för lektion i sam­ hällskunskap. Maja Nordström frågar alla en i taget hur de mår. Hon går sedan över till ideologier och svenska partier. Direkt börjar eleverna kommentera och repetera från tidigare lektioner. ”Socialde­ mokraterna” säger någon. Sedan följer några lösryckta begrepp som ”diktatur” och ”god man”. Maja fångar upp inspelen och tydliggör olika dimensioner på tavlan.

I den andra delen av klassen har man NO med läraren Moa Eriks­ son som pratar om ljud och hörsel­ skador. Eleverna översätter ord till sitt eget språk och läser sedan en 3

text på svenska tillsammans. De passar på att gå igenom skillnader mellan a, å och ä. Många ljudar högt med läraren. De pratar om att skydda och skada stavas lika men uttalas olika. Buller, bulle, och köttbullar kräver också sin förklaring.

Uppsala kommun räknar med en fortsatt hög inströmning nyan­ lända ungdomar kommande år.

Från och med i höst erbjuder IGU ett fullt sprintprogram där man läser in hela högstadiet i snabbare studietakt.

– Man gör det man kan och jag är glad att vi gör det här, säger Maja Nordström.

TEXT OCH FOTO KLARA JOHANSSON Tidskriften Folkuniversitetet 27

Goda exempel

Språkkafé på kontoret Hösten 2015 avsatte regeringen 30 miljoner kronor till studie­ förbunden för särskilda insatser för asylsökande. Men vad händer när de pengarna tar slut? Visionen för Folkuniversitetet i Stockholm är att alla större arbetsplatser ska arrangera studiecirklar i svenska.

Sedan i höstas erbjuds alla asylsö­

kande, som väntar på uppehålls­ tillstånd, en månads fri undervis­ ning i svenska. Hittills har cirka 350 personer fått svenskundervis­ ning i Folkuniversitetets lokaler på Kungstensgatan i Stockholm.

– Det som är speciellt här i Stockholm är att de flesta asyl­ sökande har egna boenden och där­ för är en ganska svår grupp att nå. Vi har varit väldigt aktiva på sociala me­ dier och sedan sprider det sig snabbt från mun till mun, säger Petra Cyrillus, som ansvarar för asylverksamheten.

Merparten av deltagarna kom­

mer från krigshärjade Syrien, men också från Afghanistan, Somalia, Etiopien, Iran och Irak.

Folkuniversitetet erbjuder inte bara undervisning, utan även läxhjälp, språkkaféer och planer finns på en sommarskola i sam­ arbete med Konst­a kademien.

Man har även startat sam­ arbeten med Stockholms universitet och med Handels­ högskolan, där lärare och stu­ denter under­ visar på frivil­ lig basis.

En arbetsplats som redan har öppnat dörren för asylsökande är PR- och kommunikationsbyrån Publik i centrala Stockholm.

»DET ÄR EN SAK MED DEN AKUTA FLYKTINGKRISEN, MEN VI MÅSTE SOCI­ ALT INTEGRERA ALLA DE MÄNNISKOR SOM HAR KOMMIT HIT. «

28 Tidskriften Folkuniversitetet

En gång i veckan kom­ mer en grupp asylsökande hit på språk­ kafé. Eldsjälen bakom är Pia Petra Cyrillus Runfors, som är anställd som rådgivare och projektledare.

– Jag kontaktade Folk­ u ni­ versitetet eftersom jag ville göra något. Det är en sak med den akuta flyktingkrisen, men vi mås­ te socialt integrera alla de männ­

– Vi släpper inte deltagarna när svenskundervisningen är slut, utan visionen är att skapa en plattform för långsiktigt lärande. Min vision är att alla större arbetsplatser i Stockholmsområdet ska anordna studiecirklar i svenska, säger Petra Cyrillus.

iskor som har kommit hit. När det visade sig att det fanns behov av ett språkkafé nappade jag direkt.

Och alla andra på jobbet tyckte det var en god idé, säger hon.

Varje vecka kommer en grupp på

fem–tio personer till Publiks lokaler på Riddargatan och diskuterar allt från religion till matlagning med Pia och de kolleger som har tid.

– Jag känner mig alltid glad ef­ teråt. Det är en väldigt samman­ svetsad och ambitiös grupp som är oerhört tacksamma för att få

en chans att pra­ ta med svenskar.

För de flesta är vi de enda svensk­ ar som de umgås med. Samtidigt lär jag mig mas­ Pia Runfors sor och får per­ spektiv på min egen tillvaro, säger Pia. Hennes råd till andra arbetsplat­

ser som funderar på att göra sam­ ma sak är vikten av att vara flexibel och öppen.

– Gruppen förändras hela ti­ den. Några får uppehållstillstånd medan andra får avslag och för­ svinner av det skälet. Det är också viktigt att tänka igenom varför man vill göra en insats? Om det enbart är i marknadsföringssyfte kanske man bör låta bli? Visst speglar det här vårt företags vär­ deringar, men det är inget som vi slår på stora trumman för, säger Pia. TEXT CARINA JÄRVENHAG FOTO JOHANNA HENRIKSSON Tidskriften Folkuniversitetet 29

Funkis i Malmö Femton deltagare går på musik, dans och sing-along-kör på funkisverksamheten i Malmö. Kurserna vänder sig till personer som behöver extra stöd.

Emma Sturesdotter är verksam­

hetsutvecklare för Funkis. De hål­ ler till på Musikhuset i Malmö, där det finns både replokaler och danssal. Det började som ett in­ ternt projekt och blev en fast verk­ samhet förra våren.

– Att vara ny aktör på mark­ naden och erbjuda aktiviteter för denna målgrupp är ett tufft jobb, berättar Emma, men jag ser hela tiden ett stort behov av det vi er­ bjuder och det ger mig drivkraft.

Förutom kurserna finns det ett samarbete med arvsfondsprojek­ tet "Unga i Grunden" och förra året fick man medel från Fritidsfonden på Eslövs Folkhögskola för att starta en ensemble för dem som kommit lite längre.

30 Tidskriften Folkuniversitetet

– Roligast är att se guldkornen; när de sätter den där takten som de kämpat med under flera veckor el­ ler de vågar ta plats i gruppen trots ett funktionshinder som säger att det inte ska gå. Vi stöter på många utmaningar längs vägen och miss­ lyckas och lyckas som alla andra.

Det viktiga är att aldrig låta det hindra oss. Har man inte de fysis­ ka förutsättningarna för att spela gitarr så hittar vi ett sätt att spela med bara en arm eller med något hjälpmedel.

Emma spånar alltid på nya idéer

och deltagarna är en stor källa till inspiration. Till hösten planeras kursen "Berätta din historia" och "Skapa din superhjälte/skurk"

Under årets sommarkurs kommer deltagarna få skapa sin egen superhjälte eller skurk.

som testas som intensivkurs i som­ mar. Man kommer även att starta den ideella FUNKIS-föreningen, som ett forum för deltagare och andra att vara delaktiga och på­ verka. Emmas tips till andra som vill starta liknande verksamhet är att prioritera mindre grupper och hitta pedagogiska, inspirerande och lyhörda ledare.

– De är guld värda för att få verk­ samheten att lyfta. Man bör också vara medveten om att det krävs tid och tålamod för att bygga upp för­ troende hos målgruppen och andra inblandade. När man väl har det är det lika viktigt att vårda dessa rela­ tioner. Man ska vara personlig men inte privat, erbjuda kvalitet och inte vara rädd för att utmana. Men allra viktigast: ha roligt längs vägen och tänk utanför boxen!

TEXT KLARA JOHANSSON FOTO ØJVIND SVILAND

Goda exempel

”Jag har lärt mig väldigt mycket” Personligt stöd och nya kunskaper gjorde att Evelina Käld fick jobb efter stöd och matchning hos Folkuniversitetet. Nu har hon tagit nästa steg och pluggar på Karlstads universitet.

Styrelsen i Nordvästra Skånes Senioruniversitet.

menar Per-Olof är att hitta datasys­ tem som förenklar det administra­ tiva arbetet. De vill också bli fler aktiva i föreningsarbetet. Det finns ett 30-tal Senioruniversitet som be­ driver studieverksamhet i samar­ bete med Folkuniversitetet, bland annat i Lund och Kristianstad.

Ibland träffas de och utbyter idéer och erfarenheter.

tog studen­ ten 2014.

Efter gym­ nasiet hade hon svårt att Evelina Käld hitta jobb.

– Efter tre månader som arbetslös gick jag med i Arbetsförmedlingens jobb­ garanti för ungdomar. Där blev jag tipsad om stöd och matchning och valde Folkuniversitetet, berättar hon.

Evelina visste inte vad hon skulle förvänta sig av utbild­ ningen men är positivt över­ raskad över allt hon lärt sig.

– Vi fick ett starkt person­ ligt stöd. Min coach hjälpte mig att skriva ett proffsigt CV och personligt brev. Jag lärde mig hur viktigt det är att följa upp en jobbansökan och boka personliga möten för att för­ bättra chanserna att få jobb.

Evelinas coach Anna Gustavsson tipsade om ett jobb på Pandaförsäljning i Karlstad. Där arbetade Evelina och sparade pengar för att sedan läsa vidare.

TEXT REBECKA HINN

TEXT: EMMA ZETTERLUND & ANDREAS ÅHS

SKÅNSKA SENIORER VÄXER Från en grupp på 18 seniorer 2012 har Nordvästra Skånes Senioruniversitet (NSSU) växt till 660 medlemmar.

Efter en termin tillsammans på

Senior Sport School ville en grupp seniorer fortsätta att träffas. De tog kontakt med Folkuniversitetet och bildade NSSU våren 2013. Innan första året var slut hade de 200 medlemmar. De flesta är mellan 65 och 75 år, men den äldsta är 97 år.

– Vi hade inte varit den förening vi är om vi inte hade fått det enor­ ma stödet av Folkuniversitetet, berättar Per-Olof Lindberg, ordförande.

Framgången ligger också i bredden av programpunkter.

Under ett år erbjuds 20 föreläs­ ningar på teman som Afrika, En blick in i framtiden och Skånes historia. Medlemmarna har skri­ varcirklar och franskt café och har samarbetat med IT-gymnasiet

Evelina Käld

kring datakurser. De flesta ak­ tiviteter sker på dagtid eftersom många upplever ett tomrum när de lämnar arbetslivet.

– Det sociala är väldigt viktigt och vi har gjort sådant vi själva tycker är roligt, som vandringar och studiebesök där man normalt inte kommer in, exempelvis på Höganäsbolaget som gör metall­ pulver och hos Karmelitnunnorna i Glumslöv.

Den stora utmaningen framöver

Tidskriften Folkuniversitetet 31

Statsbidraget

I december 2015 beslutade Folkbildningsrådets styrelse om ett nytt system för fördelning av statsbidrag till studieförbund. Systemet träder i kraft 1 januari 2017.

NYA BIDRAGSREGLER FÖR FOLKBILDNINGEN

F

olkbildningsrådets förhoppningar med nytt statsbidrag är framför allt att kunna möta samhällets behov av folkbildning och ge studieförbunden förutsättningar och möj­ ligheter att bedriva folkbildning som följer statens syften.

DE VIKTIGASTE FÖRÄNDRINGARNA ÄR:

u Tydligare koppling till statens syften med

statsbidraget till folkbildningen. u Hälften av verksamhetsbidraget beräknas på unika deltagare vilket är en kraftig ökning jämfört med innevarande system. u En ny fördelningsgrund, korttidsutbildade unika deltagare, införs. u Tillgänglighetsbidraget höjs och avser verk­ samhet med personer med funktionsnedsätt­ ning som har behov av särskilt stöd. u Grundläggande villkor, organisatoriska och verksamhetsmässiga, för att erhålla statsbi­ drag har förtydligats.

Från och med 2017 kommer alltså statsbidraget att fördelas annorlunda mot vad det gör idag. Det kom­ mer att fördelas enligt följande principer: Organisationsbidrag, totalt avsätts 10 procent av statsbidraget. Bidraget är delvis rörligt och baseras till hälften på antal unika deltagare och till hälften på an­ talet kommuner där Folkuniversitetet har minst 2000 32 Tidskriften Folkuniversitetet

studietimmar och minst 100 unika deltagare.

Tillgänglighetsbidrag, totalt avsätts 8 procent av statsbidraget för att ge möjlighet att utveckla verksamheten så att den är till­ Ingela Ek gänglig för personer med funk­ tionsnedsättning och behov av särskilt stöd. Den rörliga delen omräknas varje år utifrån Folkuniver­ sitetets tidigare verksamhet med målgruppen och för­ delas i proportion till Folkuniversitetets andel av den totala verksamheten med målgruppen.

Verksamhetsbidraget beräknas på antalet stu­ dietimmar och antalet unika deltagare i studiecir­ kel, annan folkbildningsverksamhet och antalet kulturprogam.

Verksamhetsbidrag/studiecirkel, 62 procent av­ sätts till studiecirklar. Hälften baseras på antalet stu­ dietimmar och hälften på unika deltagare.

Verksamhetsbidrag/annan folkbildning, 5 pro­ cent avsätts till annan folkbildning. Även här baseras hälften av bidraget på studietimmar och hälften på unika deltagare.

Verksamhetsbidrag/kulturprogram, 15 procent avsätts till kulturprogram. Fördelningen sker utifrån antal kulturprogram. Hälften baseras på slutrappor­ terad verksamhet och hälften på ett genomsnitt av slutrapporterad verksamhet 2013-2014.

TEXT INGELA EK, administrativ chef på förbundskansliet

På intranätet hittar du det senaste om Folkuniversitetets anvisningar och riktlinjer för statsbidragsberättigat folkbildningsarbete – Atomen.

SYFTET MED STATENS STÖD TILL FOLKBILDNINGEN ÄR ATT: u Stödja verksamhet som bidrar till att stärka och utveckla demokratin. u Bidra till att göra det möjligt för en ökad mångfald människor att påverka sin livssituation och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen. u Bidra till att utjämna utbildningsklyftor och höja utbildningsoch bildningsnivån i samhället. u Bidra till att bredda intresset för och delaktigheten i kulturlivet.

Tidskriften Folkuniversitetet 33

Aktuellt hos oss SKRIVA Kurs C

SKRIVSAKRIVA Genrepedagogik

för sfi

SKRIVA Kurs D

SKRIVA Kurs B

DANS FÖR PARKINSON

Genrepedagogik för sfi

u Balettakademien

SKRIVA Genrepedago

Thérèse SK A SVAEN LÄK ARE ICINFÖRSK UTL ÄNDSK MED HANDBOK Werner

B

gik för sfi

C

Helena Bogren Karin Sundström MEDICINS

D

Helena Bogren Karin Sundström

K SVENSK A

brinner för dans och vill att alla ska dansa, oavsett förutsättningar. Därför startades Dans för Parkinson.

Liknande koncept finns i både USA och England sedan länge, men i Sverige är det relativt nytt.

Initiativtagare till projektet är Åsa N. Åström, dansare, koreograf och pedagog. I sitt arbete med dans på äldreboenden träffar hon många personer med sjukdomen. − Dansare vet hur man kombinerar kropp, känslor och tankar och skapar en upplevelse av nuet. I dansen glömmer de medverkande bort att de har en sjukdom, de är inte sin Parkinson, de är dansare, säger Åsa N Åström.

Helena Bogre n Susanne Söder gren

Användbart material i språkundervisning.

Succé för nya läromedel u Under

2015 kom Folk­uni­ versitetets förlag ut med flera nya titlar inom sfi och medicinsk svenska.

Skriva-serien används redan på många håll runt om i landet inom sfi. Den hjälper eleverna mycket konkret och praktiskt att förbereda sig inför de nationella proven efter B-, C- och D-kurserna.

Medicinsk svenska – handbok för utländska läkare ingår nu som en självklar del i Korta vägens nyligen startade snabbspår för utländska läkare och tandläkare i Lund. Målet är att de betydligt snabbare än vad som är vanligen är fallet ska få sina svenska yrkeslegitimationer och börja arbeta inom sina egna yrken.

VÅLD, HEDER OCH EVOLUTION – MOT EN JÄMSTÄLLD FRAMTID u Internationella

avdelningen i Uppsala anordnade i april en tvådagars internationell konferens i Örebro om mänskliga rättigheter, heder och våldsförtryck. Målet med konferensen var att skapa ett forum för att sammanföra civilsamhälle, politiker och forskare 34 Tidskriften Folkuniversitetet

till en gemensam dialog rörande utmaningar och lösningar.

Inbjudna hedersgäster var Dr. Nawal El Saadawi och Buthina Canaan Khoury.

Konferensen arrangerades inom Fatima-projektet som finansieras via EU-kommis­sionen.

Ledare

73 PROCENT

u Så

många uppger att de läser nyheter på Infu. Gullers Grupp har hjälpt oss med en användarundersökning av intranätet. Sammanlagt gjordes 20 telefonintervjuer, 10 användartester och en mejlenkät där 845 svar inkom.

Tack alla som svarat!

Läs mer om användarundersökningen på intranätet.

FAVORIT I REPRIS u Kvickrotsfestivalen

vill skapa en mötesplats och högtid för människor intresserade av hållbarhet och närproducerad kultur. 2015 blev det en väldigt lyckad och gemytlig gårdsfest med runt femtio besökare, liveband och föreläsningar och 2016 expanderar festligheterna i samband med Bjurholmsdagarna. Kom och upplev musik i blandade genrer, föreläsningar, utställningar, filmvisning och annat på temat hållbar utveckling.

Var: Backfors, ett par kilometer norr om Bjurholm.

När: 1-3 juli 2016

CHRISTINA EKMAN, REKTOR FÖR FOLKUNIVERSITETET REGION NORR

Arbetsliv och annat liv Nya regler har trätt i kraft gällande den organisato­

riska och sociala arbetsmiljön. Syftet är i sig ädelt, och innebär att ansvaret som nu läggs på arbetsgivare ökar ytterligare. I den kampanj som Arbetsmiljöverket be­ driver i samband med detta så tar man bland annat av­ stamp i en undersökning där man tittat på hur många som säger sig känna någon som är i ”riskzonen”, eller som redan blivit sjuk på grund av stress i jobbet. Detta är problematiskt, då det är omöjligt för en utomstå­ ende lekman att göra en objektiv bedömning av vad som ligger bakom en persons upplevda problem, eller om denne befinner sig i ”riskzonen”.

Självklart är det för den enskilde individens hälsa oerhört viktigt hur det fungerar på jobbet. Men under­ sökningar visar också hur psykisk ohälsa och stress ökar bland ungdomar som ännu inte trätt in på arbetsmark­ naden. Problembilden är mer komplex än vad Arbets­ miljöverket vill ge sken av. Det hade varit bra om de tyd­ ligare hade uttryckt en förståelse för att det finns många faktorer som påverkar den upplevda hälsan, även om myndigheten själv bara har mandat att hantera frågor som har koppling till arbetslivet.

Det är en central uppgift att som chef kunna ge medarbetare förutsättningar för att lyckas i arbetet och samtidigt må bra. En viktig fråga är var arbetsgi­ varens ansvar börjar och slutar. Det finns så mycket och många faktorer i vår omvärld som totalt påverkar hur vi mår. Det blir fel om en myndighet tenderar att skuldbelägga arbetslivet som enda orsak till stressre­ laterade sjukdomar.

JUST NU …

< <

Bäst just nu: Våren i Norrbottensfjällen.

Mindre bra just nu: Svårt att inte nämna den flyktingsituation vi ser i Europa.

Tidskriften Folkuniversitetet 35

POSTTIDNING B TIDSKRIFTEN FOLKUNIVERSITETET BOX 26152 100 41 STOCKHOLM

Visste du att …

Intresset för sommarkurser har ökat stadigt de senaste åren?

Mellan 2011–2015 ökade antalet deltagare med 297%. Svenska som främmande språk, dans och engelska är de populäraste ämnena sommartid.

Folkuniversitetet