Tidskriften Folkuniversitetet 2, 2018

» JAG BRINNER FÖR ATT RAPPA OM HUR DET ÄR. «

Tidskriften Folkuniversitetet

#2 maj 2018

EN TIDNING FÖR VÅRA MEDARBETARE OCH SAMARBETSPARTNERS

Åtta sidor om folkbildningen i valrörelsen 1968 – dynamiskt och tumultartat år

Josef Åhman om hur vi kan nå nya målgrupper

Lär av misstagen

SPANINGEN Christian Unge, läkare och författare, vill att vi ska tala om det som påverkar oss mest

Bästa kryddan till maten – gemenskap

Anna, 100 år, tror på kunskap och gemenskap.

FÖR 150 ÅR SEDAN GICK STARTEN FÖR FOLKHÖGSKOLORNA

20/

Innehåll, nr 2 2018: PEDAGOGIK OCH LEDARSKAP 20/ Så ska du handskas med personuppgifter efter 25 maj 22 / 1968 – studentrevolt och folkbildning i en dynamisk tid 26/ Folkuniversitetet – en stark och oberoende röst i debatten

Folkbildningen och riksdagsvalet

10/

Frågorna som debatteras inför valet den 7 september har bäring på folkbildningen. Just detta valår vill de tio studieförbunden värna demokratin och begär av staten ett nytt uppdrag för etablering av nyanlända.

29/ 100-årig kursdeltagare med kunskapstörst i behåll

31/ Nova ska förnya och förbättra vår IT-miljö

8/ Akvaponik – odling av fisk och grönt i ett hållbart system

2 Tidskriften Folkuniversitetet

PÅ FOLKUNIVERSITETET 27/ Tandsköterskeelever lärde SFI-elever munhälsa

30/ Mushtaq skapar musik för människor på flykt

OMVÄRLD 6/ Ett hälsosamt kostråd –gemenskap vid måltiden

18/ Christian Unge om vårt behov att öppet våga tala om våra misstag

22/

32/ En dag med Linda Olsson, coach och samordnare i Visby

30/

35/ Josef Åhman: Så kan vi göra för att nå nya målgrupper!

Tidskriften Folkuniversitetet

Lennart Frykskog Redaktör

Ett jubileumsår för demokratin

I

Nr 2 maj, 2018 Årgång 38 ANSVARIG UTGIVARE

Cecilia Palm CHEFREDAKTÖR

Gabriella Eriksson REDAKTÖR

maj för 50 år sedan ockuperade radikala studenter kårhuset i Stockholm. För 100 år sedan beslöt riksdagen om allmän och lika rösträtt.

För 150 år sedan startades de första folkhögskolorna.

Störst av ovan nämnda är demokratin. Vi ägnar den åtta sidor i det här numret, inte åt historien i sig, men väl åt aktuella frågor med relevans för folkbildningen inför höstens val.

Tillbakablicken ägnar vi främst åt 1968 och 60-talet: utbildningens, men också folkbildningens, decennium.

Lennart Frykskog 070-668 91 64

Folkbildningen är i dag engagerad i så mycket, vilket avspeglas i tidningen: kommunikation av aktuell forskning, integration, kurser som trendar (akvaponik), källkritik …

Folkuniversitetets förbundskansli Box 26152 100 41 Stockholm 08-679 29 50 www.folkuniversitetet.se

GRAFISK FORM

Torino Tidningsform REDAKTIONSRÅD

Kicki Emanuelsson, Stockholm Andreas Åhs, Göteborg Hanna Rodriguez, Uppsala Klara Johansson, förbundskansliet Gabriella Eriksson, förbundskansliet ADRESS

Det gäller att se framåt, för att vara relevant även i framtiden, men utan backspegeln med kunskap om historien riskerar misstag från förr att upprepas.

Samtidigt är det, som Christian Unge säger, av misstag vi kan lära. En allmängiltig sanning.

Det är bara i diktaturer som stängt av granskningsfunktionen som inga misstag begås.

E-POST

tidskriften@folkuniversitetet.se TRYCK

Trydells Tryckeri issn 0284-7574 UTGIVNINGSPLAN

LJÖMÄRKT MI

341 091

4 nr/per år Nästa nummer, september 2018 OMSLAGSFOTO

Magnus Laupa

Missa inte: Intervjun med hiphop-artisten Mushtaq Khorsand, som upptäckte musikens kraft på flyktingförläggningen. Missa inte heller intervjun med Anna von Hofsten, 100 år och jämnårig med demokratin.

Tidskriften Folkuniversitetet innehåller analys och fördjupning av omvärldsfrågor som stärker Folkuniversitetets medarbetare och position.

Tidskriften Folkuniversitetet 3

Aktuellt Foto: Jörgen Hildebrandt

Hans Roslings testamente ¶¶Factfulness – så lyder titeln på Hans Roslings sista bok, som utkom i april i år. Redaktörer har varit Ola Rosling och svärdottern Anna R­osling Rönnlund som bearbetat struktur och innehåll: text, diagram och tankeverktyg i välkänd Roslingstil. I Factfulness fullföljer han sin mission att sprida en faktabaserad förståelse av världen. ”Min sista strid i min livslånga kamp mot den förödande globala okunskapen”, sade Rosling själv. Han avled i februari 2017 och var sysselsatt med manus in i det sista.

Döden – oundviklig och viktig ¶¶DöBra Kortleken är ett verktyg som hjälper till att reflektera kring och samtala om det oundvikliga.

Kortleken innehåller påståenden om sådant som kan vara viktigt för en i livets slutskede, som till exempel ”Att 4 Tidskriften Folkuniversitetet

vara fri från smärta”, ”Att ha ordning på min ekonomi” och ”Att ha mina närmaste kring mig”. Kortleken finns att köpa hos nätbokhandlare.

Digital parlör öppnar dörrar mot arbetsmarknaden ¶¶Drygt 1 100 facktermer för energibranschen finns nu tillgängliga i den Digitala parlören för nyanlända energiexperter. Parlören finns tillgänglig på webben, helt kostnadsfri, på arabiska, engelska och svenska. Parlören lanseras av branschorganisationen Energiföretagen Sverige, i samarbete med Kraftringen.

HELLO! Trovärdig ton ¶¶Det gäller att slå an tonen.

Säger du “hello” (hejsan) med lätt stigande tonfall framstår du som mer trovärdig, visar fransk forskning, redovisad i Psychological and cognitive sciences.

150 SIFFRAN:

Sverige tvåa i allt mer pressat medieklimat

För lite sömn kan leda till sjukdom

¶¶Kronisk sömnstörning ger en ökad risk att utveckla diabetes 2. Även hjärt- och kärlsystemet är beroende av hur vi sover och använder de första timmarnas sömn för att återhämta oss. En rubbad dygnsrytm påverkar redan efter några nätter vår ämnesomsättning och gör att vi riskerar att gå upp i vikt.

– Utsätter man sig för solljus under dagen påverkar det den inre klockan. Fysisk aktivitet på dagen är också något som hjälper oss att sova bättre, sade Christian Benedict, docent i neurovetenskap och ledare av Uppsala Sleep Science Lab på Uppsala universitet, när han presenterade sin forskning vid ett seminarium på AFA Försäkring.

Foto: Istock

¶¶Sverige klättrar från åttonde till andra plats (efter Norge) när den ideella organisationen Reportrar utan gränser presenterar sitt pressfrihetsindex för 2017. Indexet baseras på sju faktorer, bland annat attacker på journalister, landets lagstiftning och journalisters upplevda självcensur. Sveriges förbättring beror till stor del på att de som hotat journalister också fått sitt straff.

Man sänder en signal till hela Sverige att hot mot journalister också är ett hot mot hela samhällskroppen, säger Jonathan Lundqvist, ordförande för Reportrar utan gränser, till Kulturnyheterna.

Men indexet visar också att mediefriheten i världen har minskat med 14 procent på fem år. USA har sjunkit från plats 40 till 42, Polen är på 71:a plats. Nordkorea har tagit över jumboplatsen från Eritrea.

De första svenska folkhögskolorna grundades 1868. Idag finns det 154 folkhögskolor i landet och fler håller på att startas.

Folkhögskolan är alltså i allra högsta grad en vital, levande och modern 150-åring!

Tidskriften Folkuniversitetet 5

Forskning

Det goda kostrådet: att äta tillsammans Det är lätt att fatta fel om maten i en flod av motstridiga råd. Vi vet dock ganska väl vilka kostråd som lägger grunden till en god hälsa. Men glöm inte bort betydelsen av måltidsgemenskap.

Agneta Yngve

Istockphoto

VI DRUNKNAR NÄSTAN i budskap om matvanor från alla möjliga källor. Halvseriösa eller fullständigt oseriösa bloggar, löpsedlar, TV- och radioprogram, ”expert”-uttalanden, kostråd från myndigheter. Det är lätt att skjuta ifrån sig ansvaret och säga att ”experterna ändrar sig hela tiden”.

Huvuddragen i det vi vet är bra för oss är ändå ganska klara och har varit det sedan flera decennier. Livsmedelsverket har gjort ett bra jobb i att sammanfatta ett komplicerat budskap i några få utvalda kostråd: Ät grönare, lagom mycket och rör på dig – så lyder den sammanfattande devisen som kan studeras i sin helhet på Livsmedelsverkets hemsida. Vad man INTE tar upp är betydelsen av gemensamma måltider och varför mattraditio-

6 Tidskriften Folkuniversitetet

har också visats tappa sitt fotfäste i den dagliga måltidsrutinen och det uppstår stor risk för felnäring.

Från kronobiologin, där man studerar hur vi fungerar ur ett tidsperspektiv över dygnet, förstår vi att just den gemensamma måltiden hjälper oss att VI VET REDAN att gemenbygga en tidsstruktur samma måltider som innebär en viss är en viktig del regelbundenhet av av barns socialinäringsintag och sering och att en social gemenskap, gemensam lunch särskilt viktigt när på arbetsplatsen kan arbetslivet avslutas. vara ett bra sätt att En annan aspekt AGNETA YNGVE, bygga ett välfungsom kan vara potenprofessor, institutionen erande team. Likaså tiellt mycket viktig för kostvetenskap, Uppsala vet vi att ensamma är den som belyser universitet måltider på ålderns olika matkulturer, höst kan medföra en förlust av till exempel Medelhavsmaten måltidsrutin och så kallad ”kafeeller den Nordiska maten, vilka teriadiet”. Personer som har förbåda i kliniska studier visar på lorat sin partner efter många år förbättrad hälsa. Vi borde nog ner och matkultur är viktiga. I ett nytt forskarnätverk på Uppsala universitet inom området Måltidsgemenskap ska en grupp forskare försöka utröna vikten av att äta tillsammans kontra att äta ensam.

Kanske är det viktigaste av allt att hitta vägar och former för att skapa måltidsgemenskap, exempelvis matlag eller studiecirklar.

lära oss mer om olika lokala matkulturer, lära oss laga själva och gärna bygga på med en resa för att få en ökad förståelse för hur dessa matkulturer fungerar. Och sedan ta till oss det som känns gastronomiskt intressant.

I UNESCOS ERKÄNNANDE av Medelhavsmaten som ett kulturarv, kopplar man dessutom ihop matval med måltidsgemenskap och att förbereda och laga maten tillsammans.

Hur gör man när huvuddelen av hushåll är singelhushåll? Kanske är det viktigaste av allt att hitta vägar för att skapa måltidsgemenskap, en gemensam middag i månaden på kvarterskrogen eller den gamla varianten ”matlag” där flera hushåll lagar mat tillsammans och äter tillsammans vid ett eller två tillfällen i månaden. Eller studiecirklar där man studerar en matkultur, lagar mat och kanske besöker ursprungslandet.

De brasilianska kostråden uppmanar till att äta regelbundet, i en bra miljö och i sällskap, att dela på förberedelser, tillagning och disk.

Koppla det med att äta grönare, lagom mycket och rör på dig så har du inget att oroa dig för.

Och – njut av maten.

Lite av det mums-goda slår alltid mycket av det sisådär-goda.

Tidskriften Folkuniversitetet 7

Trend

Ett kretslopp av fisk och sallad Akvaponik är konsten att odla fisk och grönsaker i ett slutet system, gärna på platser där det annars är svårt att producera mat. Tekniken innebär relativt låg miljöpåverkan och investering.

Klara Johansson

Jens Björkqvist

ORDET AKVAPONIK ÄR en sammanden skall gå att använda komslagning av akvakultur (odling mersiellt på platser som idag är av djur i bassänger) och hydrosvåra att odla upp. Experiment ponik (odling av växter i vatten). har gjorts i bland annat BangEtt problem med akvakultur ladesh, Palestina och på Barär att djurens avföring bados. förgiftar vattnet.

Intresset för akvaGenom att kombiponik har ökat stort nera med växtbland privatperodling så renas soner den senaste vattnet samtidigt tiden. På nätet som näringen tas samlas entusiaster tillvara och man kan och nyfikna i forum skörda både fisk och för att dela kunskap JENS BJÖRKQVIST, grönsaker. och erfarenheter odlingsentusiast och Lantbrukare i Asikring småskaliga kursledare. en och andra världssatsningar i hemdelar har använt mamiljö. Kurser i sig av liknande metoder långt akvaponik har blivit allt mer tillbaka i tiden. Sedan slutet populära. av 1990-talet har forskare och HEMMA HOS odlingsentusiasten entreprenörer arbetat aktivt för Jens Björkqvist simmar fiskarna att utveckla och modernisera omkring i sammanbyggda akvatekniken. Förhoppningen är att

8 Tidskriften Folkuniversitetet

rier kompletterade med ”toppar” där grönsakerna växer med hjälp av lampor.

– Jag som många började med att bygga mig ett eget system och min snälla far tillät mig ha det i hans trädgård. Där hade jag guldfisk och odlade främst sallad, vilket blev uppskattat under grillkvällarna den sommaren.

– Men vintern kom och jag var tvungen att packa ihop systemet. Eftersom det tar en månad att köra igång biofiltret, så måste man ha systemet inomhus om man ska kunna göra någonting värt besväret, berättar han.

AKVAPONIK ÄR NÅGOT dyrare än traditionell odling då det är en del pumpar, rör och fiskmat som ska tas med i beräkningen. Men för den som är teknikintresserad och lite händig är det betyd-

Nytt liv för gamla akvarier. Fisken håller man som vilken akvariefisk som helst och matar med vanlig akvariemat. Det behövs inte mer energi än ett vanligt akvarium. ”Det gav en fin sallad och jag kände mig stolt när jag kunde äta det jag odlade”, säger Jens Björkqvist

ligt roligare att försöka bygga upp och ta hand ett ekosystem än att påta i trädgården, menar Jens Björkqvist som också tror att det är av den anledningen som många yngre gillar idén med akvaponik.

Ser man på akvaponik i stort så är det i det småskaliga formatet som den kan göra mest nytta. Folk som inte har tillgång till jordbruksland eller som inte har vatten att vattna sina grödor med skapar kriser mitt i den glo-

bala uppvärmningens era. Har man då ett odlingssätt där man kan odla fisk och grönt, i öknen eller på tak och dessutom spara vatten samtidigt så har man helt plötsligt ökat förutsättningarna för att människor ska kunna hjälpa sig själv och inte vara i behov av ständiga bistånd.

– Att hjälpa folk att hjälpa sig själv är en av mina starkaste drivkrafter, säger Jens Björkqvist som också leder kurser i akvaponik.

De första akvaponiska systemen fanns i tidiga högkulturer, exempelvis hos aztekerna. Moderna akvaponiska system utvecklades i slutet av 1900-talet i USA, i forskningsmiljö; kommersiell odling följde i spåren av det. Doktor James Rakocy vid University of Virgin Islands har listat tio framgångsfaktorer för akvaponik (syrehalt, pH-värde med mera).

Källa: Wikipedia

Tidskriften Folkuniversitetet 9

text: Lennart Frykskog bild: Björn Öberg

Valet som folkbildning står inför

10 Tidskriften Folkuniversitetet

gen

Folkbildningen lär nämnas sparsamt i valdebatterna.

Men att tro att studieförbunden verkar i en politiskt fredad zon vore fel. Tvärtom, i heta frågor som rör utbildning, arbetsmarknad och integration spelar folkbildningen viktiga roller, direkt eller indirekt.

Tidskriften Folkuniversitetet 11

David Samuelsson

D

lätt att ta demokratin för given, men vi ser oroande tendenser i omvärlden och även i Sverige ser vi ett ifrågasättande bland populister och debattörer på nätet som undergräver förtroendet för demokratin.

– Tanken att värna demokratin är partiöverskridande, understryker han.

– Men vi ser gärna att det blir en tuff debatt där olika alternativ bryts mot varandra. Det är också en del av demokratin, säger David Samuelsson.

Område 2

Integrationen DET FINNS SKÄL för studieför-

bunden att lyssna extra noga när statsministern läser upp regeringsförklaringen efter valet i höst. Riktigt hur uppdragen till dem formuleras vet förstås ingen idag, men att studieförbunden även framöver lär vara viktiga för att bemästra integration och utbildningsklyftor är ingen högoddsare. Utmaningarna på dessa områden är större än på mycket länge. Men det som gör valåret 2018 speciellt för folkbildningen är också att Studieförbunden (de tio förbundens egen intresseorganisation) i år har tagit initiativ på områden där man ser behov av aktiv uppbackning från folkbildningen: värnet av demokratin och aktiviteter riktade till alla nyanlända som går in i etableringsfasen.

Område 1

Demokratin STUDIEFÖRBUNDEN STÖDJER ETT medborgarinitiativ till värn för demokratin kallat ”vi måste prata” (med bland andra Hédi Fried, Ola Larsmo, Elisabeth Åsbrink och Sverker Sörlin i spetsen). Studieförbund och folkhögskolor mobiliserar med möten och samtal. En bok ges ut i maj och flera digitala projekt genomförs i hela landet.

David Samuelsson, generalsekreterare för Studieförbunden, berättar att man har en föreläsarbank med 110 personer, som erbjuder sig att komma ut och tala för demokratin.

– Vi vill stärka förtroendet för demokratin och stärka människorna i att vara medborgare. Det är

12 Tidskriften Folkuniversitetet

SEDAN MIGRATIONSKRISEN 2015 har studieförbunden och folkhögskolorna på uppdrag av staten haft hand om språkundervisning (Svenska från dag ett) och samhällsinformation för alla asylsökande. Så här långt har 120 000 deltagit i insaterna. Men när uppehållstillstånd beviljas kopplas folkbildningen bort. Samtidigt behövs stärkta insatser just i etableringsfasen.

Väntetiden på en etableringsplan är lång och bristen på SFI-lärare stor.

När nu ytterligare uppemot 50 000 migranter, enligt Migrationsverkets prognoser, årligen ska påbörja etablering begär de tio studieförbunden att få göra mer. Generalsekreteraren David Samuelsson anser att folkbildningen är rätt aktör. Det finns en etablerad kontakt med målgruppen, med föreningssverige samt ett nätverk av kompetenta cirkelledare.

– Vi har kapacitet och resurser, med språklärare bland annat, som gör oss lämpade. Myndigheter i all ära, men de har inte samma förmåga som vi att bygga broar.

Den nuvarande gränsdragningen för folkbildningens ansvar kan flyttas.

– Vi jobbar ju inte med administrativa kategorier, vi jobbar med människor som kommer till Sverige och behöver ett antal år för att klara sin etablering.

Förslaget är att göra Studieförbunden till Arbetsförmedlingens partner. Huvudansvaret ska dock fortsatt ligga hos myndigheten. Uppdraget kräver,

Myndigheter i all ära, men de har inte samma förmåga som vi att bygga broar.

Tidskriften Folkuniversitetet 13

enligt Studieförbunden, ett förstärkt anslag på 500 miljoner kronor per år (att fördela via Folkbildningsrådet), vilket ger utrymme att stödja 100 000 personer per år. En stor summa, men ”en bråkdel av kostnaderna för de offentliga aktörerna på området eller det samhällsekonomiska priset av ett misslyckande”, skriver Studieförbunden i en debattartikel.

Att Studieförbunden skulle få totalt gehör är kanske inte troligt, men utvidgade uppdrag är ändå sannolikt. Redan i år har man ett nytt uppdrag i form av uppsökande verksamhet riktad mot utrikesfödda kvinnor.

Område 3

Arbetsförmedlingen IDAG BEDRIVER VISSA studieförbund, i likhet med

14 Tidskriften Folkuniversitetet

flera privata aktörer, arbetsmarknadsutbildning på uppdrag av Arbetsförmedlingen. Som framgår ovan vill de även samverka med myndigheten om etableringen av nyanlända. Men den heta debatten om Arbetsförmedlingens framtid väcker samtidigt frågor om hur myndigheten som potentiell partner ser ut efter valet.

– Moderaterna vill ersätta Arbetsförmedlingen med en mindre och vassare statlig aktör. Tyvärr har regeringen dragit frågan i långbänk, säger Jessica Polfjärd, arbetsmarknadspolitisk talesperson för Moderaterna.

M är inte ensam om kritiken. Myndigheten har misslyckats att matcha arbetslösa mot jobben och bör läggas ner i dess nuvarande form, skriver de fyra partiledarna inom Alliansen på DN Debatt den 4 april. De vill se en slimmad myndighet med

Jessica Polfjärd, M

Raimo Pärssinen, S

en, som satt vid makten 2006–2014. Jobbcoacher, etableringslotsar och Fas 3 var inga lösningar på utmaningarna på arbetsmarknaden, menar arbetsmarknadsutskottets ordförande Raimo Pärssinen, S. – De borgerliga körde ned Arbetsförmedlingen i ett träsk, vi försöker lyfta och få ordning på det hela. Men vi är inte heller nöjda utan kräver alltid mer av dem, och därför pågår också ett förändringsarbete för att förmedlingen ska bli bättre på matchning. Nu har också upphandlingssystemet förenklats så att det går smidigare att göra regionala och lokala upphandlingar.

Krutröken till trots – en statlig myndighet lär bli kvar i någon form och fristående/privata aktörer har fortsatta uppdrag att fylla. Oavsett valutgången.

Område 4

Yrkeshögskolan, YH Moderaterna vill ersätta Arbetsförmedlingen med en mindre och vassare statlig aktör. fortsatt huvudansvar för arbetsmarknadspolitiken – och de vill att fristående aktörer ska ta större ansvar för matchningen. Men de vill också att ”staten” ska ha fortsatt ansvar för nyanländas etablering – samtidigt som man öppnar för att kommuner, som jobbar effektivt med ”nyanländas jobbetablering”, bör få större ansvar.

Socialdemokraterna skyller en stor del av Arbetsförmedlingens problem på den borgerliga regering-

DESTO FÖRSONLIGARE ÄR tongångarna kring den eftergymnasiala Yrkeshögskolan, som skapades 2009 för att matcha arbetslivets kompetensbehov och som i de flesta fall leder till specifika yrken. Lovorden haglar över YH. 94 procent av de arbetgivare som rekryterat från YH anser att kompetensen i hög grad motsvarar krav och behov. Antalet antagna på YH har närmat sig 20 000 per år. Mer än hälften av utbildningarna bedrivs i privat regi och exempelvis Folkuniversitetet anordnar YHutbildningar inom olika branscher.

– Jag ser bara positivt på YH:s framtid, behoven är stora där ute, säger Raimo Pärssinen. Även Moderaterna vill bygga ut Yrkeshög-

Tidskriften Folkuniversitetet 15

Vi bedriver en meningsfull verksamhet som är en resurs för samhället i sin helhet, säger David Samuelsson.

Område 6

Generella anslag 2018

skolan. Partiet vill, enligt stämmobeslut, inte bara att fler YH-platser skapas. Man vill också inrätta fler preparandutbildningar och baskurser för att ge fler behörighet till YH. Område 5

Anslag till folkbildningen FOLKBILDNINGSRÅDET HAR JÄMFÖRT hur de offentligt budgeterade medlen till studieförbunden har utvecklats från 1992. Av den framgår att de statliga anslagen har ökat med 8 procent. Men landstingen har skurit ned anslagen med en tredjedel och kommunerna med över hälften. Det offentliga i sin helhet har skurit ned anslagen till folkbildningen med 20 procent under de senaste 25 åren. Samtidigt har BNP ökat med 65 procent. Avgifter och uppdragsutbildning har blivit allt viktigare i finansieringen.

– Vi ser behov av ökade generella anslag och det är viktigt att det finns ett statligt anslag i botten.

DE GENERELLA ANSLAGEN till studieförbund och folkhögskolor uppgår i regeringens budget för 2018 till drygt 4,3 miljarder kronor och ytterligare 170 miljoner till särskilda insatser (t ex svenska från dag ett). Alla oppositionspartier utom Centerpartiet ville minska anslagen, enligt en kartläggning av budgetmotionerna, gjord av Studieförbunden. C skriver att man vill minska projektbidrag och se stabilare grund stöd från det offentliga på alla nivåer.

• Liberalerna vill dra ned 420 miljoner på de nya platserna till folkhögskolan och läxläsningen till föräldrar. Samtidigt vill Liberalerna anslå tio miljoner på ”kulturcollegemodellen”, som riktas till unga med intellektuell funktionsnedsättning.

• Kristdemokraterna vill dra ned 145 miljoner (bland annat på svenska från dag ett) och vill i stället förstärka kvalificerad sfi-undervisning. KD bekymras över att kommunerna minskar de generella bidragen till studieförbunden.

• Moderaterna vill skära ned det generella anslaget med 460 miljoner och det särskilda anslaget med 170 miljoner. Regeringen kritiseras i budgetmotionen för att dölja öppen arbetslöshet.

• SD vill minska de generella bidragen med 770 miljoner samt svenska från dag ett (170 miljoner). I budgetmotionen talas i kritiska ordalag om ”omfattande och omotiverade anslagsökningar” riktade till bland annat ”integrationsåtgärder inom folkbildning.”

Folkbildningen och politiken Studieförbunden har politiska anor, flera var från start knutna till folkrörelser och bröt mark för demokratin.

Alla riksdagspartier utom SD har kopplingar 16 Tidskriften Folkuniversitetet

till något av studieförbunden.

Folkbildningen har haft betydelse för politikernas bildningsgång, mera då än nu ska dock sägas, eftersom partier-

nas medlemstal krymper och allt fler aktiva har högre utbildning i stället för folkhögskolan.

Att stärka och utveckla demokratin är ett av fyra syften

bakom statens bidrag till folkbildningen. Även de övriga syften delaktighet, samhällsengagemang, höjd bildningsnivå med mera bidrar till demokratin.

Så vill S och M styra Att Socialdemokraterna eller Moderaterna blir tongivande i en ny regering efter valet är ingen djärv gissning. Vad vill de båda partierna på för folkbildningen viktiga områden? Vi summerar vad de själva skriver. Stora utmaningar och satsningar väntar.

Folkbildningen Socialdemokraterna Viktig för ett livslångt lärande.

Dagens föränderliga arbetsmarknad kräver möjligheter att uppdatera, validera och komplettera sin utbildning.

Kultur- och folkbildningssatsning för källkritik och mot faktaresistens.

Moderaterna Erbjuder långsiktig bildning genom hela livet. Folkbildningen ska stärka omställning och vidareutbildning på en modern arbetsmarknad. Idrott, kultur och folkbildning är viktiga för att bryta segregationen.

Vuxenutbildningen Socialdemokraterna Fler utbildningsplatser inom Kunskapslyftet, som fortsätter att byggas ut och ska omfatta 93 185 personer 2021 (att jämföra med 78 780 i år) enligt budgetpropositionen. Av dessa utgörs 8 000 av platser på folkhögskolan (allmän och särskild

kurs) och 18 800 av platser på YH – mer än en fördubbling jämfört med idag. Yrkesvux byggs ut med 2 500 ytterligare platser.

En trepartisk kompetensförsäkring mellan stat, fack och arbetsgivare som ska möjliggöra återkommande kompetensutveckling för löntagarna.

Effektivare och mer individanpassad SFI, som gör det möjligt att kombinera SFI med annan vuxenutbildning.

Dessutom: Möjlighet att läsa hel gymnasieutbildning på folkhögskola direkt efter grundskola.

Moderaterna Möjligheterna till vuxenutbildning måste förbättras. Alla som vill och kan ska ha möjlighet att vidareutbilda sig. Extra viktigt för dem som saknar relevant yrkesutbildning.

Komvux viktig för dem som vill ha fullständig utbildning eller för dem som vill byta yrke.

Utbildningsinnehåll

kan behöva anpassas till det stora antalet nyanlända – för få av dem studerar i Komvux under etableringstiden.

Modern yrkesutbildning måste bli mer efterfrågestyrd – anpassad till näringslivets och individens snabbt skiftande behov. Vill se en valfrihetsreform där den studerande fritt ska få välja att läsa inom kommunal regi eller annan regi.

Dessutom: Tvåårig yrkesskola för elever som går ur grundskolan utan gymnasiebehörighet och till nyanlända i åldern 16–21 år.

Integration – språk och jobb Socialdemokraterna Sverige står inför största integrationsutmaningen någonsin. Vuxenutbildningen är avgörande.

Fler möjligheter behövs, men också ökade förväntningar på arbetslösa. Skyldighet att delta i SFI för att

kunna få ett jobb. Ökad möjlighet till kompletterande utbildning i kombination med praktik och jobb. Ökat stöd till kommunerna för bra utbildning och socialt stöd för nyanlända barn och ungdomar. Samhällsorienteringen för nyanlända ska handla mer om normer och värderingar.

Moderaterna Integrationen är vår största utmaning.

Inträdesjobb skapas – en ny form av förenklad anställning för nyanlända och unga upp till 23 års ålder utan gymnasieexamen.

Integrationsplikt för alla nyanlända vuxna i Sverige. Minst 100 timmars samhällsorientering (60 i dag) med samhällstest inom ett år efter att etableringen inleddes, utbildningsplikt samt ökade aktivitetskrav i etableringsersättning och försörjningsstöd.

Källor: Regeringens budgetproposition, moderaternas budgetmotion samt program, riktlinjer med mera från partiernas webbplatser.

Tidskriften Folkuniversitetet 17

Spaningen:

Christian Unge Christian Unge vill att läkare ska våga prata mer om sina misstag och felbedömningar. Han ser problem i vården, men älskar utmaningarna i jobbet och mötena med patienterna.

Lennart Frykskog

18 Tidskriften Folkuniversitetet

Magnus Laupa

V

ården är het detta valår. Kan vi lita på att vi får bra vård?

– Ja, du får fantastiskt vård på en akutmottagning eller en vårdcentral. Vi har kompetent personal och är långt framme med forskning, utveckling och medicinsk teknik. Men vi måste också problematisera vad som har hänt på tio-femton år. Vi har en stor sjuksköterskebrist, vilket har lett till brist på vårdplatser.

Vad kan politiker och ansvariga inom vården göra åt det?

– Sjuksköterskornas löner måste höjas rejält och arbetsmiljön förbättras, så att folk tycker att det är kul att vara på jobbet.

Chefskapet är viktigt: vem som slår an tonen, om det är högt i tak, om man kan ventilera problem och misstag öppet. Låt personalen få inflytande över schemaläggning.

Men vi måste också ha mer luft, vara fler i arbetslagen, och slippa pressen att snabbt skriva ut patienter. Det är för slimmat i dag samtidigt som vi, i takt med en åldrande befolkning, har fått fler multisjuka och tyngre patienter.

I din senaste bok skriver du om läkarens administrativa börda…

– Ja, enligt en OECDrapport spenderar en AKTUELL MED: Boken Har jag en dålig svensk läkare bara en tredjedel av sin tid med dag kanske någon dör. Christian Unge är patienterna och resten med ”annat”: utbildning, läkare på Karolinska universitetssjukhusets handledning och dokuakutklinik i Huddinge. mentation. Vissa saker är adekvata, men det är Har varit verksam i Afrika (Burundi, Kongo för många formulär och enkäter på bekostnad av och Kenya). Podden mötet med patienten och ”Ronden” är snart mjuka värden, som är uppe i 100 avsnitt. lätta att rationalisera bort Skriver spännings­ eftersom de inte är mätromaner.

bara på samma sätt.

Det finns problem, men du älskar ditt jobb. Vad är din drivkraft?

– Jag tycker att det är skitkul att gå till jobbet varje dag och älskar att träffa patienter som behöver min hjälp. I jobbet ingår också ett slags deckargåta. På akutmottagning vet varken de eller jag riktigt vilka deras problem är när jag går in till dem.

Där har jag en utmaning att snabbt och effektivt ta reda på och åtgärda det. Jag tycker om att jobba under stress.

Läkare lyckas oftast, men missbedömningar sker. Du vill tala mer om det?

– Ja, i smått och stort. Vi måste ha ett klimat, inom våra föreningar och på våra arbetsplatser, där vi vågar prata om våra misstag och lär av varandra. Vi läkare har en kultur av att vara duktiga och det finns konkurrens oss emellan. Men vi har allt att vinna på att dela med oss. Vi vet ju alla att det är misstagen som påverkar oss mest.

Slutligen, du skrev 2016 en medicinskt präglad spänningsroman (Saharasyndromet) och har en avhandling i global hälsa bakom dig. Går världen mot ökad hälsa?

– Ja, verkligen, grovt sett.

Viktiga parametrar som barnadödlighet, vaccinationer och tillgång till medicin förbättras.

Det är den generella bilden, men man måste förstås se varje land för sig. I krigshärjade länder som Syrien, Jemen och Afghanistan finns stora problem.

»Vi vinner på att dela med oss. Vi vet ju att det är misstagen som påverkar oss mest.«

Tidskriften Folkuniversitetet 19

Så blir du redo för GDPR Från och med 25 maj gäller den nya Dataskyddsförordningen (GDPR) som ska se till att företag och organisationer inte missbrukar människors personuppgifter. Den är gemensam för hela EU och ersätter Personuppgiftslagen (PUL).

Hanna Rodriguez

1

Istockphoto

Vad behöver du tänka på när du hanterar personuppgifter?

Syfte: Du ska veta vad du ska använda uppgifterna till. Du får inte ändra syftet i efterhand.

Relevans: Du får endast samla in relevanta uppgifter, inget extra som skulle kunna vara bra att ha i framtiden.

Rensa: När du inte längre behöver uppgifter ska de tas bort. Åtkomst: Endast de som har användning av uppgifterna i sitt arbete ska komma åt dem.

Skydd: Se till så att uppgifterna inte kan komma ut.

Information: Personer vars personuppgifter du hanterar ska veta det.

20 Tidskriften Folkuniversitetet

2 Din mobil och dator I dag har många av oss personuppgifter lagrade utan att tänka på det. Din dator och jobbtelefon kan vara fyllda med personuppgifter. Därför behöver du ha extra koll på dem. ⚫ Se till att alltid logga ut från ditt användarkonto när du använder lånedatorer. ⚫ När du inte har uppsikt över din dator – logga ut (flagga +L). ⚫ Lägg till lösenord på din jobbmobil.

Hur har du förberett dig inför GDPR? ANETT EICHHORN, dataskyddsombud på Folkuniversitetet: Som nytillträtt Dataskyddsombud har jag satt mig in i hur vi ska garantera våra medarbetare och kunders rättigheter. Jag svarar på frågor och är vår länk till Datainspektionen.

KARIN WENNBO, serviceledare IT på FSAB:

Ordlista: Dataskyddsombud Är den i organisationen som kontrollerar att förordningen följs.

Rättslig grund Personuppgifter får samlas in om det finns rättslig grund. Rättslig grund kan vara: ⚫ Samtycke ⚫ Avtal ⚫ Rättslig förpliktelse ⚫ Skydd för grundläggande intresse ⚫ Uppgift av allmänt intresse och myndighetsutövning ⚫ Efter intresseavvägning

Under det senaste året har jag ingått i ett nationellt projekt som kartlagt hur vi lagrar våra personuppgifter, sett över att vi har säkra system samt lagt in samtyckesdelar på vår webb.

ERIC HALE, utbildningsledare YH, Stockholm -Jag ser över vilka personuppgifter vi verkligen behöver hantera och våra arkiverings- och gallringsrutiner, så att vi inte sparar uppgifter längre än nödvändigt.

Annars följer jag vad som skrivs om GDPR på Infu.

Tidskriften Folkuniversitetet 21

text: Lennart Frykskog foto: Sam Stadener / Bertil S-son Åberg

1968 – dynamik och tumult i Utbildningssverige UTBILDNING I maj 1968, ockuperade studenter kårhuset i Stockholm i protest mot en utbildningsreform. En spektakulär händelse, en sinnebild för årtalet, ändå bara en bit i en större berättelse om framväxten av ett nytt Utbildningssverige där folkbildningen spelar en vital roll.

D

ET RADIKALA 1968 kan fångas i dramatiska bilder: protester mot Vietnamkriget, studentrevolt, hippies, popkonst. Att förklara det samhälle som ger grogrund för detta kräver mer. Men i år, när det mytomspunna året firar jubileum, ger sig många i kast med detta, historikern Henrik Berggren exempelvis.

En dramatisk händelse är kårhusockupationen i maj. Bakgrunden till revolten utgörs av en kraftig utbildningsexpansion, intagningsspärrar som saknas inom humaniora och samhällsvetenskap, ett nytt studielånesystem som underlättar för alla att läsa vidare. ”I mitten av 1960-talet hade situationen blivit krisartad vid de svenska universiteten med över-

22 Tidskriften Folkuniversitetet

fulla lärosalar och brist på lärare”, skriver Henrik Berggren.

Då kommer en arbetsgrupp vid Universitetskanslerämbetet, UKÄ, med ett förslag, kallat UKAS, som ska tvinga studenterna att välja linjer med fasta studiegångar – och man överväger att strypa intaget till humaniora och samhällsvetenskap.

Studentkåren har accepterat ramarna som statsmakten dragit upp för diskussion, men nu ockuperas kårhuset av radikaler som vill föra en utomparlamentarisk

Folkbildningen har alltid sökt sig fram till dem som inte täcks in av det offentliga oavsett vad det har gällt.

De radikalaste studenterna tog intryck av Kinas ledare Mao Zedong och kulturrevolutionen, som hade inletts 1966.

Tidskriften Folkuniversitetet 23

Folkuniversitetet var öppet för människor med idéer, som exempelvis Lia Schubert som introducerade modern dans genom Balett­akademien.

kamp därifrån. En emblematisk bild för revoltåret i Sverige, ändå inte lika våldsam som i Paris eller USA. HELA DET DYNAMISKA 60-talet kan bara fullt förstås om man betonar utbildningens roll.

Att utbildningssektorn var vinnare i varje statsbudget tycktes inte räcka. Behoven bara växte i spåren av den ekonomiska boomen – och det gällde även de äldre .

Folkbildningen hade tidigt svarat på suget efter vuxenutbildning för dem som missade möjligheten i den reguljära ungdomsskolan. Så exempelvis hade Folkuniversitetet 1953 startat Kvällsgymnasiet sedan staten hade gjort det möj-

ligt att avlägga studentexamen i etapper. Antalet deltagare i den här skolformen växte fram till 1968, då riksdagen införde Komvux, en form för utbildningar motsvarande ungdomsskolan, i kommunal regi .

När söktrycket till högre utbildning ökade fick studieförbund på 60-talet möjlighet att erbjuda distansstudier genom så kallade universitetscirklar med universitetslärare som cirkelledare och möjlighet till examination. Parallellt med det omstridda reformarbetet med UKAS och U68-utredningen utvecklade universitet och högskolor delvis likartade (och avgiftsfria) studieformer, och efterhand infördes regler som i praktiken satte stopp för cirklarna.

Folkuniversitetet var öppet för människor med idéer.

24 Tidskriften Folkuniversitetet

Jan-Sture Karlsson

Även inom invandrarundervisningen var studieförbunden en föregångare på 60-talet. Det rådde akut brist på arbetskraft och studieförbunden gavs i uppdrag att sköta SFI, Svenska för invandrare. De kunde snabbt bygga upp en organisation som gav kunskaper i svenska och om samhället. På 80-talet kommunaliserades även denna uppgift.

VI SER ALLTSÅ samma mönster på tre stora områden.

Det offentliga (stat och kommun) tar över där folkbildningen har varit aktiv föregångare, innan det trögare offentliga systemet har hunnit reagera på de nya behoven.

– Folkbildningen har alltid sökt sig fram till dem som inte täcks in av det offentliga oavsett vad det har gällt, nya målgrupper, innehåll, studiearbetets genomförande eller nya pedagogiska former, säger

Ulf Bjereld

Jan-Sture Karlsson, generalsekreterare för Folkuniversitetet 1979–2006 och än idag aktiv inom folkbildningen. Även den traditionella folkbildningen hade i många stycken gyllene tider på 60-talet. Det största ämnet för flertalet studieförbund var engelskan, som definitivt hade tagit över tyskans roll som första främmande AKTUELLA språk. Suget efter engelBÖCKER OM 1968 ska växte hos alla.

Henrik Berggren: 1968 Även det estetiska Ulf Bjereld/Marie ämnesområdet hade ett Demker: 1968: När allt uppsving. När staten blev började. generösare med anslagen Jan Guillou: 1968 öppnades möjligheterna Håkan Thörn: 1968. till fler efterfrågstyrda Revolutionens rytmer. kurser. Ur myllret av kurser växte det i början på 60-talet fram sammanhållna linjer med kompetensgivande utbildning.

– Folkuniversitetet var öppet för människor med idéer, som exempelvis Christer Strömholm som startade och drev Fotoskolan, och Lia Schubert som introducerade modern dans genom Balett­ akademien. Vi hade då råd och möjlighet att vara generösa med dessa utbildningar.

Statsvetarna Marie Demker och Ulf Bjureld har reflekterat kring arvet från 1968. Det goda är ett stärkt skydd för individens rättigheter, frigörelsen av sexualitet och könstillhörighet, jämlikheten i deltagande och självklarheten i det fria valet av religion, partner, livsstil, språk och utbildning.

– Däremot har inte institutionerna hängt med.

De politiska partierna har halverat sina medlemsantal på 20 år. Många av de viktiga politiska besluten har flyttat utomlands, från riksdagen, vilket försvårar ansvarsutkrävandet och i förlängningen riskerar att urholka tilliten till demokratin, säger Ulf Bjereld.

Tidskriften Folkuniversitetet 25

Dilemmat:

Vi måste kunna stå upp för våra värderingar Ett bredare samhällsengagemang kräver att vi kan uttrycka våra värderingar trots vårt oberoende, skriver CECILIA PALM. MED SIKTET PÅ Målbild 2025 arbetar Folkuniversitetet för att höras mer i samhällsdebatten, men går en stark röst och en oberoende ställning verkligen att kombinera?

Folkuniversitetet är en utbildningsorganisation och så länge vi uttrycker oss inom det utbildningspolitiska området är vi så att säga på vår mammas gata. Folkuniversitetets mångåriga erfarenhet av en verksamhet som omfattar i stort sett hela utbildningssystemet ger en fast grund att stå på.

Vi företräder varken egna eller medlemmars intressen, utgångspunkten ska vara den enskilda människans och samhällets sammanvägda behov.

⚫ i FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna – en självklar utgångspunkt för oss.

FOLKUNIVERSITETETS NÄRVARO PÅ

Bokmässan 2017 är ett färskt exempel på hur vi tvingades tillämpa de vackra orden i praktiken. Den högerextrema tidningen Nya Tider ställde ut och i protest valde många författare och några förlag att bojkotta den.

Förbundsstyrelsen beslöt att vi skulle fullfölja med motiveringen att fler ska ha tillgång till kunskap, kunskapen ska vara tillförlitlig och alla ska ges möjlighet att förstå, granska, värdera och ta CECILIA PALM, ställning till olika påståengeneralsekreterare för DET ÄR INTE alltid så den.

Folkuniversitetet enkelt. Ett bredare samDet kommer fler tillfällen hällsengagemang och ökad synlighet kräver då vi måste pröva vårt synsätt. att vi också kan uttrycka våra värderingar. Även i mycket angelägna och Vägledning finns engagerande frågor kan slut⚫ i verksamhetsidén, som hävdar kunskasatsen bli att vi inte ska delta i pens och toleransens betydelse för vårt debatten, därför att det är för samhälle i motsats till fördomar och förutlångt från vårt fokus och komfattade meningar petensområde. Vi ska emellertid ⚫ i Målbild 2025, som framhåller att vi värnar inte undvika debatt på grund av om de demokratiska värderingar som samatt vi drar oss för att ta ställning i hället vilar på en värderingsfråga.

26 Tidskriften Folkuniversitetet

På Folkuniversitetet / Goda exempel från vår verksamhet

De blivande tandsköterskorna berättade om sockrets påverkan – och hur man kan skydda sig mot den.

Elever fick lära munhälsa av elever På YH-utbildningen för tandsköterskor i Uppsala skräddarsydde eleverna nyligen sina grupparbeten i förebyggande munhälsovård – och riktade dem direkt till Folkuniversitetets många SFI-elever.

Lina Börjesson SFI-ELEVERNA KOMMER FRÅN flera olika länder och kulturer med varierande tandvård. Ofta söker man hjälp hos tandläkare först när man får besvär. När Ulrika Andersson, lärare på YH-utbildningen för tandsköterskor på Folkuniversitetet i Uppsala,

skulle planera de studerandes grupparbeten såg hon ett gyllene tillfälle att låta temat bli förebyggande munhälsovård direkt riktat mot SFIeleverna. Det gav även tandsköterskorna möjlighet att få redovisa sina arbeten för en extern Tidskriften Folkuniversitetet 27

/ Goda exempel forts.

Maja Elovsson-Malmesjö, Marie Ingemasson och Hanna Börzsei lär ut konsten att hålla en god munhygien.

publik och inte bara inför de egna klasskompisarna. Presentationerna hölls på svenska och nivån anpassades till varje SFIgrupp beroende på hur långt de kommit med språkträningen.

»Samarbetet blev väldigt lyckat och kommer absolut att få en fortsättning framöver.«

DE BLIVANDE TANDSKÖTERSKORNA

Maja Elovsson-Malmesjö, Hanna Börzsei och Marie Ingemasson berättar att det först var lite nervöst att prata inför en okänd grupp, men det släppte snart då SFI-eleverna lyssnade intresserat och kom med frågor om både den egna och de egna barnens munhälsa. Den muntliga presentationen varvades med att visa bilder och små korta filmer så att alla lättare skulle kunna ta till sig all information.

SFI-eleverna gick därifrån med mycket ny kunskap och varsin liten påse med prover på 28 Tidskriften Folkuniversitetet

olika produkter som kan användas för att varje dag förbättra munhälsan framför badrumsspegeln och därigenom förebygga risken att drabbas av onödiga besvär. ÅHÖRARNA BLEV VÄLDIGT överraskade över hur mycket socker det är i chips och hur skadligt rökning är för tänderna och inte bara för lungorna och resten av kroppen. En nyhet för många var också att en mjuk tandborste är det bästa, då en hård sliter för mycket på tänder och

tandkött. Ramsan 2+2+2+2 nöttes också in – borsta tänderna 2 minuter med 2 cm tandkräm 2 gånger om dagen och vila tänderna 2 timmar efter att du ätit.

Både SFI-eleverna och de studerande på tandsköterskeutbildningen har sina klassrum i Folkuniversitetets lokaler på Bergsbrunnagatan i centrala Uppsala och nu känner de igen varandra och hälsar i korridorerna.

– Samarbetet blev väldigt lyckat och kommer absolut att få en fortsättning framöver, avslutar Ulrika Andersson.

Tandsköterske­ utbildningen på Folkuniversitetet är en YHutbildning som drivs på heltid och är drygt tre terminer lång.

LIA, lärande i arbete, ingår i utbildningen. Att arbeta som tandsköterska är ett serviceyrke med mycket patientkontakt. I dagsläget utbildas det inte tillräckligt många tandsköterskor för att täcka det växande behovet av nyrekryteringar som finns över hela landet. Folkuniversitetet bedriver utbildningen på sex orter; Falun, Linköping, Uppsala, Visby, Örebro och Östersund.

Biskops Arnö Nordens folkhögskola SFI-skola bedrivs i samarbete med Folkuniversitetet i Uppsala och har cirka 150 elever som studerar SFI-kurserna B, C och D. De som läser SFI har varierande utbildningsbakgrund från sina hemländer och många elever har knappt avslutat grundskolan medan andra har en universitetsexamen i bagaget.

Anna – hundraåring med kunskapstörst Cecilia Montgomery 100-ÅRIGA ANNA VON Hofstens intresse för konst väck-

tes i början på 60-talet. Det var påsk och några vänner samlades för att göra lerfigurer.

– Jag gjorde en tupp och en höna och jag blev så förvånad över att det lite grann liknade en tupp och en höna, skrattar Anna.

Det blev startskottet för konstintresset och kurser i keramik och skulpturalt papper. Att lära sig i grupp ser hon många fördelar med.

– Det mest givande var samarbetet med de kamrater jag fick på kursen. Att alla hade sin egen stil och sitt eget sätt att uttrycka sig, berättar Anna.

»Jag började inte träna på gym förrän jag var 98. «

VIKTEN AV ETT socialt sammanhang är något hon ofta återkommer till. På frågan om det vinnande konceptet för ett långt och friskt liv är det just gemenskapen hon kommer att tänka på.

– Och en positiv livssyn. Det tror jag är det viktigaste av allt.

Men att träningshets skulle vara en förutsättning för ett långt liv, det håller hon inte med om.

– Folk tror att träning gör så stor skillnad, men jag började inte träna på gym förrän jag var 98, säger Anna.

Anna von Hofsten har hållit igång med kursverksamhet i mer än halva hennes 100-åriga liv.

Eleverna löser deckargåtor.

Källkritik för gymnasiet Lotta Gullers Henry

Inom ramen för ett förstelärarprojekt har Maria Lindgren och Kathryn Boyer vid Folkuniversitetets gymnasium i Trollhättan utvecklat ett spel för gymnasieelever. Spelet är ett kortspel där eleverna leker detektiver och får lösa en deckargåta och lista ut vem en mördare är. Spelets syfte är att eleverna ska lära sig att värdera källor, dra slutsatser, bedöma vilken information som är relevant, föra logiska resonemang och samverka med andra.

Projektet innebar att förstelärarna undersökte vilka behov som de övriga lärarna uttryckte vad gäller undervisningen. Lärarna i de teoretiska ämnena behövde stöd i att lära eleverna källkritik, att ta ut relevant information för särskilda syften och argumentera tydligt. Resultatet blev deckarspelet. Under 2017 har det testats för att kompletteras och justeras för att bli så bra som möjligt. Omdömet från elever och lärare har varit gott och Maria Lindgren och Kathryn Boyer funderar på att söka samarbete med ett läromedelsförlag.

Tidskriften Folkuniversitetet 29

Mushtaq Khorsands album och tillhörande musikvideos har tillkommit genom studiecirklar hos Folkuniversitetet.

” Jag brinner för att rappa om hur det är” Hiphop-artisten Mushtaq Khorsand är aktuell med debutalbumet Qiamat E Rapp där han rappar om att vara asylsökande från Afghanistan. Nyligen fick han Folkuniversitetets stipendium.

Andreas Åhs

Ellen Hansson

MUSHTAQ KHORSAND ÄR 18 år och har bott i Sverige sedan 2015 då han kom hit som flykting från Afghanistan i hopp om att hitta en fristad från krig och förtryck.

På flyktingförläggningen började han rappa på dari och skapa musik som enade människor på flykt.

– Musiken hjälpte mig att överleva. När jag mådde dåligt skrev jag låtar som jag spelade för folk i

30 Tidskriften Folkuniversitetet

samma situation. De kunde dela känslan och känna att de inte var ensamma, säger Mushtaq Khorsand.

Hans texter handlar om situationen i Afghanistan och om hur det är att vara afghansk flykting i Europa och Sverige.

– Politiken i Afghanistan är dålig. Jag bryr mig om samhället – men inte bara i Afghanistan och Sverige utan i hela världen.

Jag brinner för att rappa om hur det är och vilka lösningar som finns, säger Mushtaq Khorsand.

NYLIGEN TILLDELADES HAN Folkuniversitetets stipendium för fri kunskapsbildning för sin musik. I mars 2018 släpptes debutplattan Qiamat E Rapp (”Rappens domedag”) på skivbolaget Louvaio Productions. Skivan är unik eftersom det är den första i världshistorien med hiphop skriven och framförd på dari av en och samma artist.

Under våren väntar spelningar med Elaha Sooror, en känd kvinnlig artist som också tvingats fly från Afghanistan. Vad som sker därefter är oklart. Mushtaq Khorsand har fått avslag på sin asylansökan och väntar på besked om sin överklagan.

– Oavsett om jag får stanna i Sverige kommer jag att fortsätta med hiphopen. Jag har massor av mål och har bara börjat, säger Mushtaq Khorsand.

/ Våra spelregler Peter Mikulic, vd Folkuniversitetets Serviceaktiebolag, FSAB

P

Nova slår ut Sluggo när vår IT-miljö moderniseras

rojektet FAS2020 innebär att Sluggo pensioneras och ersätts av Nova – ett nytt system för verksamhetsrapportering. Folkuniversitetet får också nya system för affärsanalys och kundrelationer.

Nova ska göra det lättare att rapportera och följa upp vår verksamhet. Information om kurser och deltagare läggs in i det nya systemet från och med maj 2019.

Under våren 2018 har Sluggogruppen och Folkbildningsgruppen analyserat hur teknik och processer kan anpassas för att Nova ska stödja verksamheten effektivare. Under hösten kommer vår externa partner Innofactor att göra anpassningar utifrån detta underlag. Allt eftersom Nova utvecklas kommer medarbetare att bjudas in att via webbinarier i Skype kunna få se hur lösningen ser ut och fungerar.

Nova bygger på Microsoft Dynamics 365. Med ett mer standardiserat system kan vi dra nytta av löpande teknikutveckling och fokusera på de behov som är unika för just vår verksamhet. Vi kommer även att arbeta mer likartat över landet.

Det gör det lättare att samarbeta kring till exempel support och introduktion av nya medarbetare. En annan effektivisering är att kopplingen till våra andra Microsoftsystem minimerar behovet av att registrera samma information på flera ställen.

Regionerna har upprättat projektorganisationer som ansvarar för kommunikation, utbildning och support i samband med övergången. Alla som idag använder Sluggo ska känna sig trygga inför

» Nova ska göra det lättare att rapportera och följa upp vår verksamhet. Information om kurser och deltagare läggs in i det nya systemet från och med maj 2019.«

att börja arbeta i Nova. De som har användning för systemen för affärsanalys och kundrelationer kommer att få dessa demonstrerade. Redan nu till sommaren kan vi till exempel börja arbeta med kundregister i den nya lösningen.

Om du har frågor kring projektet så hör av dig till din regionala representant eller en projektledare. Du hittar kontaktuppgifter och löpande information via gruppen FAS2020 på Infu.

I korthet: ⚫ Juni 2018: Nytt system för kundregister tas i bruk.

⚫ September 2018: Nytt system för affärsanalys tas i bruk.

⚫ Hösten 2018: Teknisk utveckling av Nova sker, med möjlighet att få demonstrationer löpande. ⚫ Maj 2019: Verksamhetsrapportering sker nu i Nova.

Tidskriften Folkuniversitetet 31

/ En dag med …

1

… LINDA OLSSON, coach och praktiksamordnare i Folkuniversitetet Visbys ESF-projekt ”Ökad mångfald – ökad tillväxt”.

Anna Morin

V

i löste det!

Linda Olsson hoppar in i bilen. Hon har hjälpt sin kollega Marie Hedrén att öppna dörren till Folkuniversitetets minibuss. Nu rullar både bilen och bussen iväg, ner till centrala Visby och förmiddagens studiebesök på ett hotell.

På morgonen har Linda ringt till företag och diskuterat praktikplatser. På plattsättarfirman var det stressigt och de bad henne återkomma senare.

LINDA OLSSON ARBETAR för Folkuniversitetet i Visby i ett arbetsmarknadsprojekt där deltagarna är arbetssökande födda utomlands. Hennes uppdrag är att coacha, samordna praktikplatser, matcha deltagare med arbetsplatser och undervisa om svensk arbetsmarknad. Hon har en bakgrund inom serviceyrken och event, och hon har kontakter över hela Gotland.

– Jag har lätt att hitta praktikplatser, det svåra är att följa upp deltagarnas önskemål eller när det krävs särskild utbildning eller språkkunskaper.

Linda har gett deltagarna i uppgift att komma in med önskemål om vilken praktik de vill ha.

– Jag uppmuntrar dem även att söka ett sommarjobb för att tjäna pengar, det kan vara ett första steg. Jag vet att det är viktigt med referenser, och

08:00

Ringer företag om praktikplatser.

32 Tidskriften Folkuniversitetet

det ger en praktik­ period.

GRUPPEN FÅR EN rundtur och höra mer om hotellet; arbetsuppgifter och säsongsanställningar. Linda Olsson strålar, lyssnar uppmärksamt, tar med hela gruppen när några stannat till. Efteråt går hon och pratar med Fadi Alfakhuori och Zinah Ar Shamar. Nästa vecka börjar praktiken, Fadis är klar och Zinah söker fortfarande.

Kanske blir det hotellet.

Mats Ladebäck som är platschef för Folkuniversitetet Gotland och Linda stämmer av flera gånger under dagen. Hellre ett samtal för mycket än för lite innan alla 17 deltagare har praktik, matchningen ska passa både arbetsplatsen och praktikanten.

Flera tidigare deltagare har arbete idag.

Efter en gemensam lunch hålls en svensklektion, och sedan har Linda ett pass om arbetsmarknad.

Vad var det Sophia Lindell på hotellet sade? Personlighet och hårt arbete är viktigare än ett CV,

09:30

10:00

10:15

12:00

Avstämning med platschefen Mats, om administration och praktikplatser

Samling vid minibussen.

Studiebesök på hotell.

Lunch på Folkuniversitetet i Visby.

2

3

menade hon. Gruppen diskuterar och utgår från saker som kommit upp under dagen, och sina erfarenheter av arbetslivet.

– Tider är superviktiga i Sverige, säger Linda. Och närvaro!

ADNAN ISMAIL SKA göra praktik som gårdskarl på ett ulltvätteri.

Lindas ögon lyser när hon berättar om hans första besök, hur Adnan gått bredvid tvätteriets ägare och frågat om allt och planerat sitt arbete.

– Jag gillar att träffa mycket

1. Gruppen på hotellet. 2. Linda Olsson och Mats Ladebäck stämmer av. 3.

Tillsammans med deltagarna Zinah Ar Shamar och Fadi Alfakhuori. 4. Linda leder passet om arbetsmarknad.

4

folk! säger Linda Olsson. Jag lär ut men lär mig också nytt.

Linda Olsson tycker det är bäst att träffa företagen personligen, liksom att ta med gruppen på studiebesök. Att deltagarna blir mer intresserade när de får bilda sig en egen uppfattning.

– Att göra praktik är också en möjlighet att prova något nytt. I morgon ska vi till Coop!

13:00

14:00

15:30

16:30

17:00

Fortsatta företagssamtal medan gruppen har svenskaundervisning.

Håller pass om arbetsmarknad.

Praktiksamordning, ringer företag igen.

Dokumentation och administration.

Gör en lista över morgondagens uppgifter och åker hem.

Tidskriften Folkuniversitetet 33

/ Aktuellt hos oss Foto: Oskar Allerby

Martin Bergös forskning om antioxidanter och cancerutveckling har fått stor uppmärksamhet.

Martin Bergö invald i Nobelförsamlingen ¶¶Martin Bergö, professor i molekylär medicin och styrelseordförande för Folkuniversitetet region väst har valts in i Nobelförsamlingen vid Karolinska institutet.

Nobelförsamlingen vid Karolinska institutet utser Nobelpristagarna i fysiologi eller medicin.

– Det är hedervärt och spännande att bli invald. Arbetet är omfattande, djuplodande och

viktigt och jag förväntar mig att lära mig mycket nytt, både om processen i sig och om medicinsk vetenskap i allmänhet, säger Martin Bergö. År 2015 fick hans upptäckt att antioxidanter påskyndar cancerutvecklingen genomslag över hela världen.

Martin Bergö tillträder sin plats i Nobelförsamlingen den 4 juli.

Ny gymnasieskola i Göteborg ¶¶Skolinspektionen godkänner Folkuniversitetet som huvudman för en ny gymnasieskola i Göteborg. Utbildningarna startar hösten 2019.

Godkännandet avser utbildning på det nationella ekonomiprogrammet med inriktningen ekonomi och det nationella samhällsvetenskapsprogrammet med inriktningen medier, information och kommunikation.

– Visionen är att vi i samarbete med Lin Education och Högskolan Väst ska skapa en skola som blir en plantskola för skolutveckling och nya pedagogiska verktyg. Det ska också vara en skola som verkar i samhället och tar tillvara kraften att påverka genom kunskap och kritiskt tänkande, säger Daniel Jonlund, chef för verksamhetsområdet gymnasieskolor.

Samarbetsavtal med SFS ¶¶Sveriges förenade studentkårers samarbete med Folkuniversitetet innebär ett nationellt stöd för SFS utveckling samt ett lokalt stöd till medlemskårerna. Förutom stöd till folkbildningsverksamhet för de lokala medlemskårerna 34 Tidskriften Folkuniversitetet

så erbjuder Folkuniversitetet stöd till relevant kompetensutveckling för SFS kanslimedarbetare inom de områden som rör deras uppdrag och med syfte att utveckla organisationen i sin helhet.

14-17 J

U

N

I

¶¶Stockholms länsbildningsförbund samlar alla studieförbund för att tillsammans visa vad folkbildning är under Järvaveckan. Folkuniversitetet bidrar med bland annat dans, språk och stiftelserektor Gunnar Danielsson i ett panelsamtal.

/ Sista ordet

Nya målgrupper, nya möjligheter Josef Åhman, rektor för Folkuniversitetet region mitt

J

ag pratade nyligen med opinionschefen på en av Sveriges större mediekoncerner, som berättade om deras svårigheter att nå ungdomar. Förr i tiden nåddes de flesta genom ett fåtal kanaler. Men på vilka arenor och forum finns ungdomarna idag (och imorgon)? Facebook i all ära, men den störst växande gruppen där är 55+.

Paralleller kan dras till folkbildningen. I vårt uppdrag ligger att nå en mångfald av människor.

Men hur gör vi för att nå ut till helt nya målgrupper? På vilka fysiska eller virtuella arenor finns de och hur lockar vi dem till oss?

Två prioriterade områden i Folkuniversitetets nya folkbildningsstrategi är att nå fler människor och förnya verksamheten. Båda områdena är viktiga, men det senare kommer sannolikt även att bli ett medel för att nå det förra – för att nå nya grupper krävs nya grepp.

Hur ska då detta förverkligas? Ja, bara det faktum att Folkuniversitetet är ett oberoende studieförbund med utgångspunkt i individens behov innebär möjligheter att nå ut till de som idag står utanför folkbildningen. Vår universitetsanknytning ger också möjligheter. Studentsamarbeten kan ge oss större kunskap om ungdomars behov och samtidigt vara en kanal att nå dem. En tredje möjlighet är ett utvecklat mångfaldsarbete. Genom att attrahera, rekrytera och behålla en mångfald av människor skapar vi de allra bästa förutsättningarna att förnya vår verksamhet. Och att nå nya målgrupper!

»För att nå nya grupper krävs nya grepp «

Mot Berlin ¶¶Internationella skolorna har tecknat avtal med Linnéuniversitetet om utbildning i spanska, tyska och franska utomlands. Avtalet om tyska sträcker sig över fyra år och utbildningarna förläggs till Berlin.

Tidskriften Folkuniversitetet 35

POSTTIDNING B TIDSKRIFTEN FOLKUNIVERSITETET BOX 26152 100 41 STOCKHOLM

Frågor för en smartare valrörelse

03-VA-Hurvetdudet-A7-50x70cm.indd 10

Politiker som lutar sig mot vetenskap skapar bättre politiska förslag. Med Hur vet du det? vill vi låta vetenskaplig kunskap ta större plats i debatten. Våga fråga du med! www.hurvetdudet.nu #hurvetdudet är en politiskt obunden kampanj som samlar ett 70-tal svenska organisationer. Folkuniversitetet är en av dem.

Folkuniversitetet

2018-04-11