Tidskriften Folkuniversitetet 3, 2016

» PSEUDOVETENSKAPENS INFLYTANDE I SKOLAN ÖKAR «

Tidskriften Folkuniversitetet

#3

september 2016

EN TIDNING FÖR VÅRA MEDARBETARE OCH SAMARBETSPARTNERS

Så anpassar sig fiskar till klimatet Ja, må vi leva uti hundrade år...?

Trädgård som arbetsträning Teknikpyssel i Växjö Pedagogisk utmaning

Fullträff KORTA VÄGEN Läraren Satenik Atanesyans väg in i arbetslivet.

Giorgio Grossi reflekterar över kraven i arbetslivet

HEJ! TIDNINGEN HAR FÅTT NY FORM. HOPPAS DU GILLAR DEN!

Innehåll, nr 3 2016: PEDAGOGIK & LEDARSKAP 20/ Utvecklas som pedagog, gå en kurs hos kollegan 22/ Korta vägen rätt väg för Satenik Atanesyan 26/ Stress i arbetslivet är dåligt för båda parter

29/ Den demografiska utmaningen

10/

Sveriges befolkning ökar rekordsnabbt och allt fler får uppleva sin hundraårsdag. Vilka utmaningar och problem medför det och hur ser lösningarna ut? Innebär det senare pensionsålder och är vi piggare eller sjukare som gamlingar?

29/ Sommarskola för ensam­ kommande blev en succé i drakflygning

31/ Oberoendet i vardagen – en av våra styrkor

8/ Stanna eller gå – inte bara en fråga för skottar och katalaner

2 Tidskriften Folkuniversitetet

29/ Teknikpyssel när Maker­ space-kulturen kom till Växjö

30/ Dima Abed Alrazik hoppas på Sverige

OMVÄRLD 6/ Forskning om fiskar och klimatförändringar

18/ Moa-Lina Croall om framtidens musik

PÅ FOLKUNIVERSITETET 27/ PROVA i Landskrona visar vägen vidare i livet

32/ En dag i Härnösand med stora möjligheter i nytt hus

22/

35/ Cecilia Palm välkom­ nar kvalitetsgranskning

Gabriella Eriksson Chefredaktör

Separationsångest

S

Tidskriften Folkuniversitetet

Nr 3 sep, 2016 Årgång 36 ANSVARIG UTGIVARE

Cecilia Palm REDAKTION

torbritannien vill lämna EU, Skottland vill lämna Storbritannien och i slutet av sommaren blossade en debatt upp om Norrlands relation till resten av Sverige. Norrland borde göra som skottarna och kräva självständighet menade Expressens krönikör Lotta Gröning, och fick mothugg av DNs ledarredaktion. I Europa finns ett antal mer eller mindre aggressiva separatiströrelser. Hur kan vi tänka mindre i termer av vi och dom och komma förbi viljan att särskilja allt som av någon anledning verkar egenartat?

Gabriella Eriksson 08-679 29 59 Ylva Carlsdotter 010-155 77 60

I USA pågår just nu en av modern tids mest ”underhållande” presidentvalskampanjer och de klassiskt konservativa politikerna har fått ställa sig vid sidan om i maktkampen.

Folkuniversitetets förbundskansli Box 26152 100 41 Stockholm 08-679 29 50 www.folkuniversitetet.se

En region som länge identifierat sig som liberal och distanserat sig när övriga USA har dragit åt det konservativa hållet är Cascadia i nordvästra USA. Här har man lite likt republiken Jämtland valt att identifiera sig med egen flagga och en stark folkrörelse som värnar det unika med regionens värderingar och naturtillgångar. Åsa Björklund har besökt Cascadia för vår räkning.

Trevlig läsning!

Missa inte: Michaela Zankls tankar om hur oberoende är ett vaccin mot pseudovetenskapliga trender på sidan 31.

GRAFISK FORM

Torino Tidningsform REDAKTIONSRÅD

Kicki Emanuelsson, Stockholm Andreas Åhs, Göteborg Rebecka Hinn, Lund ADRESS

E-POST

tidskriften@folkuniversitetet.se TRYCK

Trydells Tryckeri issn 0284-7574

LJÖMÄRKT MI

341 091

UTGIVNINGSPLAN

4 nr/per år Nästa nummer, november 2016 OMSLAG

Tomas Ohlsson

Tidskriften Folkuniversitetet innehåller analys och fördjupning av omvärldsfrågor som stärker Folkuniversitetets medarbetare och position.

Tidskriften Folkuniversitetet 3

Aktuellt / omvärld

30 sept Vetenskap & allmänhet arrangerar Forskarfredag på 31 orter i hela Sverige.

Unga designers på Kungliga Operan

Internationella lärardagen.

Passa på att uppmärksamma världens viktigaste yrke.

¶¶Ungt Mode, Stockholms nya modeskola, jobbar i nära samarbete med modebranschen och skolor. Målet är att ungdomar från yttersta­ den ska hitta sig en karriär inom mode och hållbarhet. Uppdraget från Operan var att skapa kläder åt publik som kommer för att se baletten Midsommarnattsdröm. Hur de unga designerna tolkade utmaningen visades upp på catwalken i Operans guldfoajé. Med mode och hållbar­ het i fokus har unga designers jobbat tillsammans med professionella handledare inför visningen.

5 okt

Lågutbildade förlorar jobben i digitaliseringsekonomin ¶¶En ny ESO-rapport visar att digitaliseringen har haft stora effekter på sysselsättning och produktivitet i svenskt näringsliv. Arbetsmarknaden har polariserats genom att 4 Tidskriften Folkuniversitetet

allt fler arbetar inom hög- och låglöneyrken medan allt färre arbetar inom yrken med mel­ lanhög lön. Automatiseringen innebär att vissa typer av jobb försvinner. Utbildning fungerar

som ett skydd mot arbetslöshet – personer med enbart grund­ skola har en avsevärt högre risk att förlora jobbet jämfört med personer som har en akademisk examen.

Utökad rätt till komvux ¶¶Regeringen har beslutat om en lagrådsremiss som innehåller förslag om en utökad rätt att delta i kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå för

Pedagogisk segregation ökar i skolorna

¶¶I skolor där andelen elever med behov av extra stöd är högst har lärarna jämförelsevis lägre kompetens. Skillnaderna mellan kvalitet på undervisningen, elevers prestationer och lärarnas kompetens har också blivit större mellan svenska grundskolor, något som skett samtidigt som flera stora skolreformer sjösatts under de senaste decennierna.

Tidigare forskning visar att lärarens kompetens är den mest betydelsefulla resursfaktorn för elevers skolframgång.

I en ny studie konstaterar forskarna Åse Hansson och JanEric Gustafsson vid Göteborgs universitet att de skolreformer som genomförts i Sverige sedan mitten av 1990-talet inte haft de avsedda effekterna vad gäller elevers och skolors resultat och utbildningens likvärdighet.

att uppnå behörighet till högskola och yrkeshög­ skola. Fler vuxna kommer därmed att kunna öka sina möjligheter på arbetsmarknaden.

Appen som inventerar kompetensen hos nyanlända ¶¶Den samlade kompetensen som finns hos nyanlända vill byrån Iteam tillsammans med Refugee Tech synliggöra. Nu lanserar de tjänsten Compe­ tency – en app som utvecklats för att visualisera och inven­ tera bredden och djupet av kompetens hos nyanlända.

– Vi vill visa att man med tek­ nik kan möjliggöra andra typer

av jobb för nyanlända och för företag som matchar kompetens med efterfrågan, säger Christian Landgren vd Iteam.

Idén till Competency föddes under ett hackaton anordnat av Migrationsverket och Refugee Tech. Appen kan ge nya möjlig­ heter för både nyanlända och för myndigheter och företag i Sverige.

Martha Crimson (@rosengeranium) spinner vidare på Folkuniversitetets kampanjhaj på Twitter.

Tidskriften Folkuniversitetet 5

Forskning

Klimatförändringar hotar fiskarter Studier av hur fiskar anpassar sig till en varmare miljö över tid är avgörande för att förstå effekterna av den pågående klimatförändringen.

Robert Karlsson

Istockphoto

BIOTESTSJÖN ÄR ETT invallat område i skärgården utanför kärnkraftverket Forsmark i Uppland.

Till sjön leds uppvärmt vatten från kraftverkets reaktorer ut, vilket gör att temperaturen är 5–10 grader högre än i Östersjön.

Fiskar är växelvarma med samma kroppstemperatur som vattnet omkring sig. Målsättningen med Erik Sandbloms forskning har varit att studera vilka fysiologiska effekter som det varmare vattnet får på abborrarna i sjön och hur de anpassar sig till den varmare miljön.

Erik Sandblom och hans kollegor har jämfört kroppsfunktioner hos abborrar som lever i Biotestsjön med abborrar som lever i det normaltempererade vattnet i skärgården utanför sjön. De abborrar som lever i det normaltemperade vattnet har också värmts upp under ett dygn för att de ska få samma kropps-

6 Tidskriften Folkuniversitetet

temperatur som de som lever i Biotestsjön.

– På det sättet kan vi även jämföra hur anpassning under en långvarig temperaturökning som motsvarar situationen vid klimatförändring skiljer sig från kortvarig uppvärmning på lab, säger Erik Sandblom.

vet i vila. Den nya forskningen visar att abborrar som lever i Biotestsjön har nedreglerat sitt syrebehov i vila, medan de bibehållit sin maximala syreupptagningsförmåga. På så vis har de ett oförändrat spann för syreupptag och kan hantera den varmare miljön.

– Även andra kroppsfunktioner I EN VARM miljö krähar förändrats, till ver kroppen mer exempel antalet syre för att upprätthjärtslag per minut. hålla sina funktioner.

Vilopulsen för fisErik Sandbloms karna i Biotestsjön ERIK SANDBLOM, forskare vid forskning visar att är lägre än för de institutionen för biologi och abborrarna som utanför sjön när de miljövetenskap, Göteborgs universitet. lever i Biotestsjön testas vid samma anpassar sin syretemperatur, men upptagningsförmåga till den maxpulsen är oförändrad, säger varmare miljön.

Erik Sandblom.

En särskilt viktig faktor i samMEN ÄVEN OM fiskar anpassar sig manhanget är spannet mellan till en varmare miljö så finns ett djurs högsta möjliga syreuppdet ett tak uppåt för hur mycket tagningsförmåga och syrebeho-

En fisk som lever i en varmare miljö kan anpassa en del av sina kroppsfunktioner efter miljön, men den blir betydligt känsligare för tillfälliga yttre omständigheter som till exempel en värmebölja.

de klarar av att anpassa sig.

Vid en viss temperatur dör fisken – den nivån kallas för den letala gränsen. Forskningen visar att abborrar som lever i Biotestsjön bara har förskjutit sin letala gräns uppåt lite grann i den varmare miljön. Detta gör att skillnaden mellan fiskens kroppstemperatur och dess övre letala temperaturgräns blir flera grader mindre för fisken i Biotestsjön än för den fisk som

lever i normaltempererat vatten.

– Abborrarna kompenserar inte sin letala gräns fullt ut för att de har en varmare kroppstemperatur. I och med att skillnaden mellan deras kroppstemperatur och deras letala gräns blir mindre så blir de också mycket känsligare för tillfälliga yttre omständigheter som till exempel en värmebölja, säger Erik Sandblom.

Namnet abborre lydde ursprungligen aghborre, där 'agh' betecknar något spetsigt och tan­ dat. "Borre" har också betydelsen 'taggigt', som i exempelvis ordet kardborre. "Borre" åter­ finns också i tyskan och engelskan, för Barsch (abborrfiskar) och bass (havsabborre). Jämför exempelvis med det spetsiga verktyget borr.

Källa:Wikipedia

Tidskriften Folkuniversitetet 7

Trend

Cascadia väljer bort självständighet I Europa ser vi regioner som vill bryta sig loss från statsmakternas klor, men i USA har det varit tyst i samma fråga. Förutom i Cascadia.

Men en stor folkrörelse visar på ett alternativ till separation. Åsa Björklund

Cascadia Institute, Åsa Björklund

I NATIONALPARKEN NORTH Cascades i nordvästra hörnet av USA syns det tydligt att hela Cascadiaregionen är ett aktivt geologiskt område där vulkaner och jordbävningar ger invånarna en gemensam verklighet.

Idén om en självständig region i nordvästra USA går tillbaka till 1800-talets början och flammar upp i perioder, särskilt när resten av landet uppfattas som trögt och gammalmodigt. Men grundaren av dagens Cascadia, den före detta sociologiprofessorn David McCloskey, är av en annan mening.

– Självständighet är inte alls ett mål. Olika separatistgrupper, både till vänster och höger, har periodvis kidnappat Cascadia för sina egna intressens skull.

David poängterar faran med att inte ta platsens karaktär i beräkningen.

– Det finns en bioregional

8 Tidskriften Folkuniversitetet

nisation som främjar regionen genom att även sprida kunskap om bioregionens unika särdrag.

Föreningen tar också ett klart avstånd från separatism.

MÅLET ÄR EN hållbar utveckling i – Vi är redan tillräckligt självregionen så man främjar bland ständiga i vår kultur så vi behöannat förnybar energi, närodver inte mer, hävdar Bethany lad och ekologisk mat, skydd Clochard, kommunikationsanav natur och vattentäkter, men svarig på Cascadia Now. även lokal kultur och Samtidigt medger hon skapande av arbetstillatt det finns medlemfällen. mar inom föreningen – I hela regionen som vill se en självser jag personer ständig region. som tar steget – Min uppgift vidare. Det finns som förening är hundratals ekologiska då att vända den jordbrukare som är negativa energin I Nordvästra hörnet av USA kopplade till restautill något positivt värnar Cascadians om regionens ranger eller lokala och peka på vad vi unika särdrag. skördemarknader. har gemensamt.

Samma sak med fiskare, säger Donald Trump kommer inte David. kunna ta ifrån oss våra vackra Sådana typer av initiativ stödjs nationalparker, säger hon med av Cascadia Now, en ideell orgaeftertryck. kultur här, en väldigt framgångsrik gräsrotsrörelse. Tusentals människor och föreningar kallar sig ”Cascadian”, säger David.

DAVID MCCLOSKEY, fd socio­logiprofessor och grundare av dagens Cascadia.

MEN DET FINNS också stora ideolo-

giska skillnader inom Cascadia.

På västkusten spinner IT-industrin pengar och liberala värderingar som kontras med en mer socialkonservativ ranchkultur på östra sidan av bergskedjan.

Ibland urartar de ideologiska skillnaderna i våld, som i Malheur i Oregon där en grupp beväpnade personer ockuperade ett naturreservat tidigare i år.

Boskapshållningen som kräver vatten och stora ytor mark i det

torra inlandet står ibland i konflikt med västkustbornas miljöengagemang. Bethany medger att det är en utmaning att få med sig denna del av befolkningen i integreringen av Cascadia.

– Egentligen handlar ju allt om att hitta den gemensamma nämnaren och skydda vår bioregion.

Om vi i Cascadia Now kan visa på allt positivt som görs i regionen så kan det sprida sig som en förebild till alla delar av befolkningen, avslutar Bethany.

Bioregionen Cascadia sträcker ut sig över både delstats- och landsgränser, från norra Kalifornien upp genom Kanadas västkust ända till sydöstra Alaska. En bioregion är ett område som har gemensamma naturliga drag, till ex­ empel geografi, geologi, klimat, flodområden, flora och fauna.

Källa: Cascadia Institute

Tidskriften Folkuniversitetet 9

text: Rolf van den Brink bild: Björn Öberg

Allt blir 100

10 Tidskriften Folkuniversitetet

fler 0 år Sverige går som ett av världens första länder in i den andra fasen av en åldrande befolkning och för varje år som går blir 100-åringarna fler. På sikt kommer de äldre att kosta samhället mer än de yngre.

Tidskriften Folkuniversitetet 11

Andelen unga som försörjs ligger konstant, men de äldre ökar och 2045 har de äldre passerat de unga. År 2060 förväntas 100 arbetande personer försörja 94 som inte jobbar och betalar skatt.

Kirk Scott

M

ELLAN 1950 OCH 2000 fördubblades andelen äldre i Sverige beroende på minskade födelsetal. Denna fas är stora delar av resten av världen i nu och andelen äldre i världen beräknas fördubblas till år 2050. Sverige kan sägas gå in den andra fasen av en åldrande befolkning. I den andra fasen åldras befolkningen främst på grund av ökad livslängd och minskad dödlighet bland äldre.

– Befolkningsåldrandet kommer att vara den allra viktigaste demografiska frågan under de närmaste tre decennierna. Den kommer att påverka politiken genom en äldre väljarkår, arbetsmarknaden genom ökat tryck på finansiering av äldre samtidigt som vi har en minskande arbetskraft, och näringslivet genom ökad konkurrens på kvalificerad arbetskraft samt en ändrad efterfrågestruktur skapad av en högre medelålder bland konsumenterna, säger Kirk Scott, professor vid Centrum för ekonomisk demografi i Lund.

Idag försörjer 100 personer i åldern 20–64 år 74 personer som är yngre eller äldre, enligt SCB.

SVERIGES BEFOLKNING ÖKAR under tiden rekordsnabbt och passerar 10 miljoner år 2017, 11 miljoner 2024 för att hamna på 13 miljoner 2060. Då är 22 procent utrikesfödda, jämfört med 17 procent år 2015, enligt SCB. Fram till 2030 ökar antalet i åldern för äldreomsorgen från 500 000 till 800 000.

Allt fler får uppleva sin 100-årsdag. År 2015 fanns knappt 1 900 hundraåringar för att öka till 9 000 till 2060.

Kirk Scott ser bara ett sätt att hålla kvoten mellan äldre och unga. Då måste fertiliteten öka ordentlig.

Men det skulle ta 25–30 år innan det gav någon effekt.

Kirk Scott anser inte att invandring är ett sätt att hålla befolkningen ung.

– Det är ingen lösning alls. Politiker tycker om att prata om att invandring behövs, men det hjälper inte i det här sammanhanget, mer än på väldigt kort sikt.

Anledningen är att invandrare snabbt anpassar sig till sitt nya land.

– Invandrarna blir också äldre och de flesta anpassar sig relativt snabbt till de nya normerna och slutar att föda sex barn. Då blir de också en del av åldrandeprocessen och en snöbollseffekt uppstår.

EU skulle till exempel behöva ta in 700 miljoner invandrare fram till 2050 för att hålla kvoten. Och om nu invandring skulle vara lösningen så kommer Tyskland och Italien och alla länder att vilja ha dem och det skulle skapas konkurrens om invandrarna.

Nu har Sverige hämtat sig lite och har inte kommit in i det kolossalt låga barnafödande som andra länder har.

12 Tidskriften Folkuniversitetet

KIRK SCOTT TYCKER dock inte att det är Sverige som har de största demografiska utmaningarna.

– 30 år tillbaka i tiden, hade vi kommit längre, nu har Sverige hämtat sig lite och har inte kommit in i det kolossalt låga barnafödande som andra länder har. I Europa ligger Tyskland och Italien i stora farozonen med födelsetal på 1,1–1,2 barn per kvinna i många år, medan länder som Polen åldras snabbast.

Tidskriften Folkuniversitetet 13

Här är de stora utm med en åldrande befolkning ÄNDRAD GLOBAL MAKTBALANS En av konsekvenserna av den förändrade demografin är att maktkartan kan komma att ritas om när ländernas konkurrenskraft förändras beroende på hur gammal deras befolkningar är.

– Försörjningskvoten har legat på en liknande nivå i de länder som har blivit starka, till exempel Kina, Taiwan och Sydkorea. Tiden länderna blev framgångsrika hängde intimt ihop med en ung arbetskraft med relativt få äldre. En ung arbetskraft är bra på många sätt.

Innovationer kommer exempelvis sällan från folk som är äldre än 40 år, säger Kirk Scott.

Sedan kommer länderna till en vändpunkt när försörjningskvoterna går upp.

– Det hände i Japan på 90-talet och då svängde det snabbt, säger Kirk Scott och pekar ut länderna som kan bli vinnare de närmaste 10–20 åren.

– Det är i princip alla utvecklingsländer. Indien ligger väldigt bra till vad gäller demografiska för-

utsättningar och bäst till bland de stora länderna.

Kina är på väg ner och har ändrat sin en-barns-policy till två barn. Men det är för sent. Kina får nog en markant minskad tillväxt. USA har en blandning av en mycket stor spansktalande befolkning som föder fler barn och av någon anledning har landets vita befolkning inte lika snabbt sänkt sin fertilitet och ligger över Sverige i nivå. I Europa ligger Turkiet, Sverige och Storbritannien hyfsat bra till. De har inte en så snabb och akut åldrandekris.

Det räcker dock inte med en ung arbetsför befolkning för att ett land ska lyckas.

– Även länder med en fördelaktig demografisk struktur kan misslyckas, som Latinamerika som inte lyckades på 80-talet. De saknade institutioner, utbildad arbetskraft och hade en utbredd korruption.

Politiskt får vi en ändrad väljarkår som gör att politi­ kerna måste vinkla politiken annor­ lunda.

Lena Granqvist

Jonas Frycklund

14 Tidskriften Folkuniversitetet

NYA POLITISKA FÖRUTSÄTTNINGAR Sammansättningen av väljarkåren förändras när olika åldersgrupper ökar och minskar och därmed ändras även förutsättningarna för att bedriva politik för partierna.

– Politiskt får vi en ändrad väljarkår som gör att politikerna måste vinkla politiken annorlunda. Det är ett problem eftersom pensionssystemet måste ändras och då behövs ett politiskt stöd, men det kan bli svårt att få igenom, säger Kirk Scott.

Frågan är då om det politiskt går att genomföra reformerna som behövs trots att väljarkåren för-

ändras demografiskt och att de äldre prioriterar sina frågor.

– Redan på 80-talet fanns farhågorna. Men svenskar är beredda till stora reformer när det kniper. Pensionärsgrupper kanske till stora delar inte är nöjda med höjd pensionsålder, men om det blir väldigt tydligt att det annars blir nerdragen pension, kan pensionärerna förmodligen ändra inställning. På bara två år, 2004–2006 ändrade majoriteten till exempel inställning till sjukskrivning ordentligt, säger Stefan Fölster, vd för tankesmedjan Reforminstitutet.

9 000

aningarna

JOBBIGARE JOBB Fler kommer att behöva jobba med att ta hand om den åldrande befolkningen.

Samtidigt kommer färre att jobba. Två förändringar som kan komma att stöpa om arbetsmarknaden.

– Att vi blir allt äldre och färre som försörjer fler innebär att 2015 vi behöver få in

1 900

100-åringar i Sverige

2060

fler i arbete. Det kräver senare utträden från arbetsmarknaden och att det går snabbare mellan utbildning och arbete, säger Lena Granqvist, tillförordnad samhällspolitisk chef på den fackliga centralorganisationen Saco.

Hon tror att demografiska förändringar ytterligare sätter press på de allt färre som jobbar.

– En åldrande befolkning med större vårdbehov och de stora grupperna som nyligen kommit till Sverige ökar pressen ytterligare på de anställda inom vård, skola och omsorg. Den ökande andelen sjukskrivningar i psykiska diagnoser, som utmattningsdepressioner ser jag som orosmoln. Det här har vi inte ens sett början av. De psykosociala frågorna i arbetslivet blir allt viktigare.

När jobben blir jobbigare och dessutom varar längre, behöver arbetsmarknaden anpassas till det.

– Det handlar om att skapa ett hållbart arbetliv, så att människor kan jobba längre. Det är en nyckelfaktor. Anställda måste kunna orka jobba kvar.

Och det ska finnas möjligheter till omställning i karriären, säger Lena Granqvist och listar egenskaperna som blir gångbara på arbetsmarknaden.

– Förmågan att lära nytt och ställa om blir ännu viktigare, liksom att vara flexibel och kunna samarbeta. Kreativitet och förståelse för vad som kommer att efterfrågas och hur vi använder teknik i vårt vardagsliv. Teknik och sociala färdigheter i en kombination.

Allt äldre personer kommer att vara eftertraktade på arbetsmarknaden. Inte bara för att besätta platser utan för att ålder i en del fall kommer att vara avgörande för att jobben ska finnas kvar alls.

– Om man kan behålla erfarna personer så kan en verksamhet fortsätta att fungera och skapa jobb. Om viktiga personer slutar, riskeras å andra sidan vissa verksamheter att läggas ner, säger Jonas Frycklund, nationalekonom på Svenskt Näringsliv.

Arbetsgivarorganisationen Sveriges Kommuner och landsting, SKL, räknar med att kommunerna mellan 2013–2023 behöver rekrytera en halv miljon medarbetare. Två tredjedelar av rekryteringsbehovet beror på pensionsavgångar som behöver ersättas. En tredjedel beror på att vården får Tidskriften Folkuniversitetet 15

allt fler att ta hand om, berättar Caroline Olsson, chef för arbetslivssektionen på SKL. – Det här var innan flyktingsituationen hade uppkommit. Nu ökar behoven även inom socialen och skolan, säger hon och berättar att strategin för att lyckas bland annat innebär att medarbetarna behöver jobba längre.

– Och organisationerna måste bli smartare och effektivare så att de högutbildade anställda används på bästa sätt, säger Caroline Olsson.

– Det finns studier som pekar på att många yrken inte kommer att behövas på grund av automatisering. Om det fortsätter som det gör, kanske vi inte får ett problem i produktionen, utan en brist på skattebas som kan finansiera vården av sjuka

när vi har färre som arbetar. Då måste varje arbetare försörja fler konsumenter än nu.

UTBILDNING SOM ALDRIG TAR SLUT Den förändrade demografin kan komma att förändra själva sättet att se på lärande.

– Vi har kvar en bild att man utbildar sig i 20-årsåldern och jobbar fram tills pension. Så ser det sannolikt inte ut framöver. Man behöver kunna bygga på eller byta kunskaper under ett arbetsliv.

Då behöver vi mer flexibla utbildningssystem. Det kräver något annat än det vi har i dag, kanske tillgång till digitalt lärande, säger Caroline Olsson.

Jonas Frycklund tror det blir nödvändigt att korta utbildningstiden.

Pensionsåldern kommer att behöva höjas till 70 år. Om den inte höjs, får vi en befolkning som lever en allt större del av livet i pension

16 Tidskriften Folkuniversitetet

– Sverige har ett försenat inträde på arbetsmarknaden. Den genomsnittliga examensåldern är 29,4 år, medan man i Storbritannien har 24 år. Här finns en stor potential i att studenterna blir färdigare snabbt. Studenterna börjar snabbare betala skatt och tränger dessutom inte undan enkla tjänster eftersom deras tid som studenter blir kortare, säger han.

Caroline Olsson

Mårten Blix

Stefan Fölster

HOTET MOT VÄLFÄRDEN

tjänsterna på ungefär samma nivå. Det reser frågan om det inte går att lösa demografiutmaningarna bättre än många tror, säger han.

– Välfärdstjänsterna tillsammans står bara för en tredjedel av de offentliga utgifterna. Det visar att det går att upprätta välfärdstjänster även om vi måste dra ner på annat. Kan vi höja produktiviteten med 0,5 procent per år, skulle skattehöjningsbehovet försvinna. I den privata tjänstesektorn har vi en produktivitetshöjning på 1,5 procent per år.

Frågan är hur vi ska få kommuner att jobba med sin produktivitet i stället för att ta den enkla vägen ut och höja skatterna? säger Jonas Frycklund.

Dock slänger Kirk Scott in en brasklapp.

– Om vi ändrar produktionssätt och kan hitta sätt att öka produktiviteten dramatiskt, finns en möjlighet. Men produktivitetsökningar sker aldrig jämt över ekonomin och där produktiviteten ökar, kräver arbetarna ökade löner. Sedan leder det till allmänna löneökningar, så att även om produktivitetsökningen sker i telekomsektorn, får jag som professor ökad lön, trots att produktiviteten inte har ökat för mig. Vinsten av produktivitetsökningar äts upp av löneökningar, säger han.

När allt färre arbetande ska försörja allt fler, hur ska då välfärden finansieras? Det är en knäckfråga för politikerna.

– Huvudscenariot säger att vi kommer kunna öka välfärden lite även när man tar hänsyn till den demografiska förändringen. Men ökningen av välfärden kommer vara mycket lägre än det historiska genomsnittet sedan 1980 och vi behöver jobba längre och effektivisera den offentliga sektorn, säger Mårten Blix, forskare vid Institutet för Näringslivsforskning.

Stefan Fölster anser att hotet är överdrivet.

– Sedan slutet av 80-talet har andelen pensionärer ökat en hel del. Ändå har Sverige förmått att sänka skattetrycket en del och behållit välfärds-

De flesta experter flaggar för att pensionsåldern behöver höjas. Och att allt fler blir sjuka.

– Vi lever längre och i förlängningen blir det normalt att man jobbar längre eftersom fler friska år adderas i kalkylen. Det har redan skett en förskjutning i den faktiska pensionsåldern. Det är en del av lösningen.

– Pensionsåldern kommer att behöva höjas till 70 år. Om den inte höjs, får vi en befolkning som lever en allt större del av livet i pension. Den stora utmaningen är hur vi ska klara av att folk lever längre i pension utan att sänka sin levnadsstandard, säger Kirk Scott.

NYA METODER OCH TEKNIK Det finns stora förhoppningar på att nya metoder och teknik ska kompensera för den åldrande befolkningen.

– Till 2030 går det att med smart digitalisering spara 30 procent av kostnaderna. Då ska man inte tänka sig robotar som går omkring i äldrevårdskorridorer utan att de äldre har en Ipad som de kan prata med sjuksköterskor och läkare med i stället för släpa sig i väg med Färdtjänst och remitteras runt i sjukvården.

Det skulle förbättra snarare än försämra de sociala kontakterna och spara väsentliga kostnader. Och ännu viktigare, det går att höja kvaliteten längs vägen, säger Stefan Fölster.

HÖGRE PENSIONER – FLER SJUKA

Tidskriften Folkuniversitetet 17

Spaningen:

Moa-Lina Olbers Croall Musiker, författare och lärare på Biskops Arnös låtskrivarutbildning siar om musiken år 2025 Ylva Carlsdotter

18 Tidskriften Folkuniversitetet

Natur & Kultur

V

ad hoppas du på för framtiden?

– Att kvinnor och ickebinära i minst lika stor utsträckning som cismän kommer i åtanke för exempelvis producent– och kompositionsuppdrag och festivalbokningar. Just nu ser vi en positiv utveckling i den riktningen tack vare olika initiativ som Femtastic, Rättviseförmedlingen och Popkollos nystartade producentutbildning.

Jag upplever att det finns ett mycket större självförtroende hos unga tjejer och ickebinära som håller på med musik nu än vad det gjorde när jag själv var i tjugoårsåldern. Många nya producenter kommer fram. Ju fler förebilder det finns desto fler kommer fram – jag kommer alltid verka för att det ska fortsätta i den riktningen.

Du undervisar på Biskops Arnös låtskrivarutbildning – vad skickar du med eleverna?

– Att de ska försöka tänka bortom det förväntade, vara öppna för nya perspektiv och infallsvinklar. Experimentera, testa nya grejer och låta uttryck vara rörliga. Och att göra aktiva val, musikaliskt och textmässigt, för att få syn på vad de gör och veta varför de gör det.

Själv använder jag ofta instrument som anses lågt värderade inom samtida popmusik AKTUELL MED: – exempelvis panflöjt, ”I mitt namn – en bok vissa typer av slagverk om att vara trans”, som eller ”meditationsbygger på intervjuer synthpads” – vilka i sig med arton transpersjälva är ljud precis som soner. Skriver på en alla andra ljud, men skiva som blir ännu mer historiskt sett har ladkonstmusikinspirerad dats med en viss typ av elektropop än hens användande, som är tidigare. kopplat till stereotypa

bilder av klass, kön och etnicitet.

I kombination med det har jag min grund i en ”traditionell” låtskrivarkunskap. Jag blandar också in mycket konstmusikelement i min musik, som ”konkreta ljud”, alltså ljud som jag har spelat in i offentliga och/eller privata miljöer, såsom i naturen, på byggarbetsplatser, på bibliotek …

Vem är framtidens musiker?

– Jag tror att vi kommer få bredda och definiera vad som ryms i begreppen och vad det kan innebära, som exempelvis vad en DJ, en tonsättare, en virtuos eller en producent är.

Historiskt sett så har musikerns roll länge varit att bemästra fysiska instrument och/ eller ha kunskap i att komponera ett verk. I takt med teknisk, digital och även samtida analog utveckling, en process som pågått ända sedan den elektroniska musikens intåg, spår jag att vi kommer se en än mer avancerad och preciserad trend, där en musiker behärskar musikframställning i fler och mer överlappande roller, i alla led. Både som strikt nischat inom en viss genre eller att hen har en bred kompetens där rollerna sammanflätas. Och där skiften mellan dessa inte är en motsättning.

Tankesättet att en enbart måste vara det ena eller det andra är på väg bort samtidigt som bredden på vad som är möjligt är i ständig utveckling.

» Jag tror att vi kommer få bredda och definiera vad som ryms i begreppet musiker och vad det kan innebära.«

Tidskriften Folkuniversitetet 19

6

kurser att få ny inspiration från Som pedagog är det lätt att vilja dela med sig av kunskap och skaparglädje, men ibland känns det som att stå och stampa på samma plats och inspirationen tryter. Våga gå utanför din bekvämlighetszon och lär dig något helt nytt inom ett område du inte alls behärskar. Få inspiration eller kunskap som fyller på din egen erfarenhetsbank eller gör det bara för att det är kul!

Ylva Carlsdotter

Istockphoto

1

IMPROVISATIONSTEATER För dig som vågar utmana dig själv och vill prova på teater och improvisation. Lär dig att arbeta med grunderna inom teatern.

3

ASTRONOMI Under denna kurs, får du en inblick i världs­ rymden och lär dig både praktisk och teore­ tisk astronomi.

2

STREETDANCE Streetdance är samlingsnamnet på en rad stilar. Streetdance är en fri dansstil som har sina grunder i jazzen. Dansa till modern musik med fokus på rytm och hitta känslan i musikens tydliga slag.

4

ARABISKA Passa på att lära dig ett språk som är helt främmande, men kanske mer användbart än du har tänkt på. Om inte annat för att förstå hur svårt det omvända är.

20 Tidskriften Folkuniversitetet

Hur har du utmanat dig själv?

MASIN GASI Civilingenjör och engelsklärare, Härnösand – Matlagning är en konstform som hjälper mig att fokusera. Jag har gått kurser och lärt mig laga olika sorters mat. Ara­ bisk, fransk och italiensk kokkonst innehåller olika typer av kryddor och grönsaker som ger nya intryck och öppnar sinnet.

WILLIAM KRANTZ Ämnesansvarig studieservice, Stockholm

5

6

BIND DINA EGNA FISKEFLUGOR Varför inte börja med en inspirerande helg­ kurs. Lär dig binda de vanligaste flugorna och få grunden som ger dig de kunskaper som behövs för att komma igång.

MÅSTE ALLA KUNNA "KODA"?

Alla behöver inte kunna koda, men med grundläggande förståelse för hur program­ mering fungerar blir det lättare att förstå det digitala. Prova på datalogiskt tänkande.

– I slutet av som­ maren satte jag mig och kollade efter det mest läs­ kiga att gå - Impro­ visationsteater.

Jag bälgade i mig kaffe innan, men väl i teatersalen var allt som tidigare oroat mig som bort­ blåst. Alla släppte jobbet och gick in i som en ny värld! Jag lärde mig att bara vara här och nu.

PETRA ROSSBÄCK skidlärare och lärare i matematik/NO/teknik, Uppsala – Känslan av att vara malplacerad i samband med en golflektion nyligen har gett mig stor förståelse för hur nybörjare kan känna sig inför lärsituationer.

Tidskriften Folkuniversitetet 21

text: Agneta Slonawski foto: Agneta Slonawski/Tomas Ohlsson

Fullträff med praktik pedagogik Tack vare Korta vägen fick Satenik Atanesyan en skräddarsydd praktik. Snart är hon redo att söka sitt första jobb i Sverige.

V

I STÅR UTANFÖR Alfons Åbergs hus, vid Trädgårdsföreningens ingång i Göteborg. Hit går Satenik Atanesyan regelbundet med sin 3-årige son Samuel. Hon åker från förorten in till centrum och letar upp mötesplatser med svenska småbarnsföräldrar – allt för att hennes son skall integreras i det svenska samhället och lära sig felfri svenska.

– Jag kan aldrig bli svensk helt och hållet. Men han kan det, eftersom han är född här. Bästa sättet att komma in i samhället är att lära sig språket. Jag pratade ganska bra förut, men tack vare min praktikplats på naturvetenskapliga fakulteten vid Göteborgs universitet, så har jag lärt mig så mycket mer. Nu kan jag säga att jag har arbetslivserfarenhet och dessutom en god förståelse för universitetets verksamhet, förklarar Satenik Atanesyan som anser att det är oerhört viktigt att få vistas på en svensk arbetsplats för att så småningom få en chans till en anställning.

– Det som svenskar anser vara självklart, att

22 Tidskriften Folkuniversitetet

fixa fika eller att det finns en lista på jobbet vem som ska ta med sig en kaka – har betytt jättemycket för mig att förstå, menar hon.

Efter uppehållstillstånd och två års svenskstudier kom hon via Arbetsförmedlingen i kontakt med Korta vägen i slutet av förra året. Då hade hennes betyg från hemlandet redan validerats. I bagaget hade hon med sig en examen som lärare i franska från sitt hemland Armenien. Då visste hon inte att man måste ha svensk lärarlegitimation för att söka jobb.

Bästa sättet att komma in i samhället är att lära sig språket.

KORTA VÄGEN FUNGERAR delvis som en rekryteringsbyrå för akademiker, där man

Satenik Atanesyan utanför Alfons Åberg-huset i Göteborg dit hon ofta går med sin son för att han skall få träffa svenska barn och lära sig språket.

Tidskriften Folkuniversitetet 23

Satenik Atanesyan är tacksam över praktiken på Göteborgs universitet. Förutom erfarenhet av administration har hon lärt sig en del om svensk fikakultur som kan vara till hjälp på en arbetsplats.

letar efter skräddarsydda praktikplatser på universitetet. Efter en noggrann matchning fick hon en praktikplats. En av anledningarna till att projektet varit lyckat är att Korta vägen haft bra koll på sina deltagare; vilken kompetens de har och hur bevandrade de är i svenska språket. De gör en noggrann kartläggning av varje individ innan det är dags att ta steget till praktik.

Göteborgs universitet, i sin tur, har avsatt en person som fungerar som en länk mellan potentiella praktikplatser och Folkuniversitetet som är huvudman för Korta vägen. När

deltagarens CV är genomgången, letas lämpliga praktikplatser inom Göteborgs universitet upp.

Därefter sänds tre praktikplatsförslag till Korta vägen. Deltagaren rangordnar platserna. När det blir träff brukar man mötas en gång för att förklara vad praktiken innebär och för att känna efter så att allt stämmer.

Jag har fått självförtroende och erfarenhet från universi­ tet plus goda referenser

24 Tidskriften Folkuniversitetet

I SATENIK ATANESYANS fall blev det fullträff med en gång. Nu har hon precis avslutat sin tre månader långa praktik.

– Här har jag haft en egen mejladress med mitt namn och universitetets, jag har haft ett arbetsbord med

Snabbspår eller Korta vägen – vad är vad?

Medan Korta vägen riktar sig till akademiker är Snabbspåret regeringens förslag på samma tema – att ta tillvara flyktingars yrkeskompetens.

dator och jag har haft ansvar för ett eget projekt under praktiktiden. Nyligen fick jag föredra det hela för dekanus på institutionen och ledningsgruppen. Då kände jag att jag inte bara var en praktikant, utan att jag hjälpt de andra med att sköta ett administrativt jobb på egen hand. Jag har fått självförtroende och erfarenhet från universitet plus goda referenser. Nästa steg är att söka jobb som studieadministratör på universitetet. Jag vet att det är svårt; att jag konkurrerar med svenskfödda, men jag har något att tillföra, eftersom jag kommer från en annan kultur och har en annan syn på saker och ting, konstaterar Satenik Atanesyan.

Hittills har 20 personer fått praktik via Korta vägen i Göteborg.

Tanken är att det ska ge en snabbare väg in på arbetsmarknaden för nyanlända som har utbildning och yrkeserfarenhet som efterfrågas av arbetsmarknaden.

Trepartssamtal förs om snabbspår mellan arbetsmarknadens parter och regeringen samt berörda myndigheter. Totalt pågår samtal om snabbspår med fjorton branscher/sektorer.

Regeringens Snabbspår har ett brett perspektiv där man riktar sig mot nyanlända från många olika yrkesgrupper.

Fokus är på nyanlända som omfattas av etableringsuppdraget. Även här samverkar man med Arbetsförmedlingen för att vaska fram värdefull kompetens hos nyanlända.

Precis som i Korta vägen har Snabbspåret svenskutbildning och validering och bedömning av utbildning och yrkes­ erfarenhet. Dessutom ges svenskkurser som är relevanta för yrkesområdet och komplet­ terande utbildningsinsatser vid behov.

I år har regeringen avsatt 260 miljoner kronor för detta. I dagsläget finns det Snabbspår för exempelvis kockar, lastbilsförare, läkare, sjuksköterskor, tandläkare, lärare, ekonomer, målare, jurister och socionomer.

Tidskriften Folkuniversitetet 25

Uppföljningen: SKRIVA

Att förebygga73 D ohälsa i jobbet

Ledare

Kurs D

SKRIVA Genre pedago gik

för sfi

PROCENT

Helena Bogren Susann e Söderg ren

u Så många upp ger att de läser nyheter på Infu. Gullers Grupp har hjäl pt oss med en användaru ndersökning av intranätet.

Sammanlagt gjordes 20 tele fonintervjuer, 10 användarte ster och en mejlenkät där 845 svar inko m.

Tack alla som svarat!

Läs mer om anv ändarundersökningen på intranätet.

Nya direktiv från Arbetsmiljöverket har kommit för att förebygga ohälsosam arbetsbelastning.

Docent och stressforskare GIORGIO GROSSI på Stressmottagningen i Stockholm förklarar hur han ser på psykisk ohälsa.

FAVORIT I RE PRIS

u Kvickrotsfestiv alen vill skapa en mötesplats och hög tid för män niskor intresserade av hållbarhet och närproducerad kultur. 201 5 blev det en väldigt lyckad och gemytlig gård sfest med runt femtio besökare, live band och före läsningar och 2016 expanderar festligheterna i samband med Bjurholm sdagarna. Kom och upplev musik i blandad e genrer, föreläsn ingar, utställningar, filmvisning och annat på temat hållbar utveckling.

Var: Backfors, ett par kilomet er norr om Bjurholm.

När: 1-3 juli 201 6

CHRISTINA EKM AN, REKTOR FÖR FOLKUNIVERS ITETET REGION NORR

Arbetsliv och annat liv

Nya

regler har trät t i kraft gälland e den organisato­ riska och sociala arbetsmiljön. Syft et är i sig ädelt, innebär att ansv och aret som nu lägg s på arbetsgivare ytterligare. I den ökar kampanj som Arb etsmiljöverket driver i samban be­ d med detta så tar man stamp i en und bland annat av­ ersökning där man tittat på hur mån som säger sig kän ga na någon som är i ”riskzonen”, som redan bliv eller it sjuk på grund av stre är problematis ss i jobbet. Detta kt, då det är omö jligt för en utom ende lekman att stå­ göra en objektiv bedömning av som ligger bakom vad en persons upp levda problem, om denne befinne eller r sig i ”riskzonen ”.

Självklart är det för den enskilde individens häls oerhört viktigt hur det fungera a r på jobbet. Men sökningar visar under­ också hur psykisk ohälsa och stress bland ungdomar ökar som ännu inte trät t in på arbetsmark­ naden. Problem bilden är mer kom plex än vad Arb miljöverket vill ets­ ge sken av. Det had e varit bra om de ligare hade uttr tyd­ yckt en förståelse för att det finns faktorer som påv många erkar den upplevd a hälsan, även om myndigheten själv bara har mandat att hantera fråg som har kopplin or g till arbetslivet.

Det är en central uppgift att som medarbetare föru chef kunna ge tsättningar för att lyckas i arbe och samtidigt må tet bra. En viktig fråg a är var arbetsgi varens ansvar bör ­ jar och slutar.

Det finns så myc och många fakt ket orer i vår omvärld som totalt påverka hur vi mår. Det r blir fel om en myn digh skuldbelägga arbe et tenderar att tslivet som end a orsak till stre laterade sjukdom ssre­ ar.

Ur Tidskriften Folkuniversitetet nr 2 2016.

DET ÄR SVÅRT att svara på frågan Stressmottagningen är det oftare var arbetsgivarens ansvar börjar den totala livssituationen som och slutar, men det finns tillavgör. Människor kan tolerera räckligt med kunskap idag om ganska mycket belastning, så JUST NU … att arbetsgivare ska skapa ett klimat som är länge det finns någon tillflyktsort < i Norrbottens tydligt för medarbetarna i organisationen. De där vi kan ladda batterierna. fjällen. < Bäst just nu: VårenMen Mindre bra just nu: Svårt att inte nämna den flykt ska ha klart för sig vad det är för produkt eller när ingenting återstår,ingsdå brukar ituation vi ser i Europa. tjänst som ska levereras. Vad det är som ska vi krascha. prioriteras, vem som ska ge ledsagning och vilKANSKE HAR ARBETSMILJÖVERKETS ka befogenheter som finns. För det är allmänt föreskrift gjort det en aningen känt idag att om man kan skapa en tydlighet enklare för arbetsgivaren att se så är det avstressande. Arbetsgivaren ska vad som kan göras, frågan ansvara för att stämma av hur arbetsär hur enkelt det är för tagaren upplever sin situation. arbetstagarna att dra Som drabbad så behöver man gränser med tanke göra det som är verksamt, har jag på de ideal vi har om brutit benet så får jag se till att få att vara perfekta, det gipsat, men är jag utmattad ambitiösa och hålla blir det knepigt. Ofta behövs det oss tillgängliga. Många även här kvalificerad hjälp för att diagnosticera och komma ur det, GIORGIO GROSSI, stress­forskare. gånger gäller det att ha modet att stå men okunskapen är ganska stor när det gäller stress och utmattning. Många har emot trycket på jobb och i andra sammanhang. Då behövs ett den föreställningen att det bara är att vila upp arbetsklimat som verkligen gynsig och skärpa till sig så är det över, riktigt så är nar och tillåter kommunikation det inte. Det är en långdragen process och det om svårigheterna och det är båda är viktigt att få kunskap och hjälp att träna för parters ansvar att verka för att det att komma tillbaka. verkligen finns utrymme för det.

Det finns många arbetsplatser som är oerInte bara i teorin. hört stressande, men av de som söker sig till

Tidskriften Folk universitetet 35

26 Tidskriften Folkuniversitetet

På Folkuniversitetet / Goda exempel från vår verksamhet

De sår ett frö till framtida arbete I projektet PROVA i Landskrona kan ungdomar med koncentrations­ svårigheter fokusera i timmar i trädgårdslandet, vilket tillsammans med andra delmoment gett flera av dem en ny väg in i arbetslivet.

Ylva Carlsdotter

Rebecka Hinn

PROJEKTET UTVECKLAR EN alternativ väg till jobb eller studier för unga med psykisk ohälsa och drivs av Folkuniversitetet i Landskrona i samarbete med Individuell Människohjälp – IM och med stöd av Arvsfonden.

Maria Andersson är aktiv i utvecklingen av verksamheten. Tillsammans med trädgårdsmästare Martin Bofeldt, som ansvarar för odlingarna på Ewerlöfs holme på Citadellområdet, och alla deltagare från PROVA som arbetstränar Tidskriften Folkuniversitetet 27

/ Goda exempel forts.

Digital storytelling. I arbetsträningsprogrammet får var och en välja vad de vill göra – jobba i kafeét eller med odlingarna på Ewerlöfs holme eller en kombination av båda. Efter det är det dags att tänka på en extern praktik. PROVA har kontakt med flera olika företag. Exempelvis har två av deltagarna fått plats på en förskola, en fick prova på konstinramning som en ren hantverkspraktik och en del har praktiserat i Svenska kyrkans lunchservering. De viktiga är att ge dem en möjlighet att få testa vingarna.

– Det som har funkat bra är att fokus alltid är på individerna och arbetsträning är en viktig del av det hela, säger Martin Bofeldt. driver hon det sociala företaget Café Konsthallen.

För de människor som arbetstränar i projektet PROVA är caféet en väg in i arbetslivet.

De flesta av råvarorna som de odlar på holmen hamnar i caféets bakverk, smörgåsar och enklare luncher.

EN VIKTIG KOPPLING mellan caféet och odlingen är att de också har förädlingsworkshops där deltagarna får testa att ta hand om grönsaker och pröva på att göra nya produkter av råvaror från odlingarna och naturen som de sedan kan sälja i caféet.

Exempelvis har de fått lära sig att göra picklad rödlök och flädersaft.

– Den vanligaste reaktionen från deltagarna är att Martin Bofeldt det är lättare

28 Tidskriften Folkuniversitetet

»Det är lugnande att så och plantera.

Har du koncentrationssvårigheter eller har mycket tankar hela tiden kan du lägga dem åt sidan.« än de från början trodde. Att det bara handlar om att så ett frö.

De har glömt att de stått i 25 grader och rensat ogräs när de väl skördar. Jag försöker medvetet blanda grönsaker som tar längre tid, med det som tar kortare tid som till exempel rädisor, man kan behöva de kortare kickarna också, säger trädgårdsmästare Martin Bofeldt.

SOM PROJEKTET NU ser ut så finns det först en uppstartsperiod som dels består av att deltagarna får berätta sin historia genom

PROVA ÄR INNE på sitt andra år, men redan nu har det gett stora effekter. Vissa deltagare har i tidigare projekt haft väldigt lite närvaro, på PROVA deltar de till 95 % av tiden och några har börjat plugga efter att gått hemma i flera år.

– Odling är bra för koncentrationen, naturen ger ett annat fokus. Du kan ta in saker passivt.

Det är lugnande att så och plantera. Har du koncentrationssvårigheter eller har mycket tankar hela tiden kan du lägga dem åt sidan, säger Martin Bofeldt.

Efter svettiga dagar av rensning och sådd ingår självklart trädgårdsfest med grillning av korv, pinnbröd, majs och marshmallows. Och efter skördefest i augusti blir det trädgårdsgille.

Läs mer och följ projektet på deras facebooksida: PROVA Landskrona – Folk­universitetet.

Unga spelar bananpiano i Växjö Ylva Carlsdotter

Carl Johan Erlandsson

Det blev fullt hus på Biblioteket i Växjö när Folkuniversitetet startade upp öppet hus för teknikpyssel.

Med inspiration från internet, Makerspace* och andra aktörer startade verksamhetsutvecklare Carl Johan Erlandsson teknikpyssel.

– Växjö behöver också en öppen medborgarverkstad, menar han.

Deltagarna fick testa på att skapa egna teknikuppfinningar, som att bygga ihop små batteridrivna motorer med plastmugg och tuschpennor och göra en ritmaskin. De använde också konceptet MaKey MaKey där ett kretskort kopplas till en dator och tillhörande krokodilklämmor.

Klämmorna kopplades sedan till frukt, kroppen eller trolldeg. På så sätt går det att spela bananpiano, musik på en kompis eller dataspel med trolldeg.

– Vi fick bra respons både från barnen och föräldrarna. Många vuxna känner att de inte kan möta upp sina barns intresse för teknik. Här lär sig alla att skapa. Det är ju folkbildning, man lär sig av varandra, säger han.

I höst planeras fler lovkurser och workshops öppna för allmänheten.

»Många vuxna känner att de inte kan möta upp sina barns intresse för teknik.«

* Makerspace är en plats som syftar till att främja utforskande i gränslandet mellan teknik, konst och hantverk.

Sommarskola för nyanlända ungdomar Ylva Carlsdotter Lotta Gullers Henry

Den fyra veckor långa sommarskolan för nyanlända ungdomar började tillsammans med elever och lärare från Konsthögskolan på Skeppsholmen med måleri, fotografi och drakbygge. Det avslutades med drakflygning på gärdet, men där blev lärarrollen omvänd. Flera av killarna var riktiga proffs både på att bygga och att flyga drake. Sedan var det dags för skolbänken och svenska med Nils Persson som många av ungdomarna träffat redan i mellandagarna i projekt Svenska från dag ett. Ytterligare två veckor ingick i programmet som då var fyllt med engelska, matematik, sexuell hälsa, studiebesök på museum och mycket annat.

Svenskundervisning och sommarskolan var viktigt för ungdomarna på boendet i Täby för att få en innehållsrik sommar i väntan på höstterminen.

Tidskriften Folkuniversitetet 29

– Jag älskar Järntorget i Göteborg, säger Dima Abed Alrazik som studerat svenska för asylsökande på Folkuniversitetet.

Nu hoppas hon på att få stanna i Sverige.

Dima vill lära sig mer svenska Som barn var Dima Abed Alrazik med i en svensk bok – om ett flyktingläger i Palestina.

Nu söker hon uppehållstillstånd i Sverige och lär sig svenska på Folkuniversitetet.

Agneta Slonawski DET ÄR TISDAG på Kafé Tellus, högst upp i Folkuniversitetets lokaler vid Järntorget i Göteborg. Den orientaliska buffén står uppdukad på ett långbord. Det är ovanligt välbesökt, men Dima Abed Alrazik tycker att det är tyst och lugnt. Hon är född i flyktinglägret Shatila i Beirut, där folk är trångbodda och där en stor del av vardagslivet sker utomhus.

– Jag vet inte hur mycket folk det bor i Shatila i dag, men det är många fler än när jag växte upp. Det har kommit en massa

30 Tidskriften Folkuniversitetet

folk från Syrien och andra länder de senaste åren.

Snart har hon varit ett år i Sverige och under den tiden har hon läst svenska för asylsökande plus samhällsinformation.

– Det är jätteroligt. Jag har lärt mig mycket och jag har träffat en marockansk vän som jag tränar svenska med ibland.

I BOKEN ”DIMA från Shatila i Libanon” kan man läsa att familjen lever i en tvårummare i ett rivningshus i Beirut, med brist på el och vatten. Boken kom 2004

då Dima var elva år. Nyligen stavade hon sig igenom den lättlästa boken tillsammans med sin svenska ”familjehemspappa”.

– Då kom jag ihåg mycket från den tiden, säger Dima, vars biologiska familj fortfarande bor kvar i samma rivningslägenhet i flyktinglägret.

DIMA HAR NYLIGEN blivit intervjuad på Migrationsverket och väntar på en tid för en andra intervju, innan det är dags för beslut.

– Det är långsamt och frustrerande, men jag har det bra här.

Min svenska familj hjälpte mig till en praktikplats på social­ demokraternas kontor. Men helst av allt vill jag fortsätta läsa svenska, säger Dima Abed Alrazik som hoppas att Folkuniversitetet skall erbjuda fler kurser för asylsökande i höst.

/ Våra spelregler Michaela Zankl, chef för uppdragsverksamheten i region Öst

Oberoendet i vardagen

V

i är skyldiga att förankra vår skolverksamhet i forskning eller beprövad erfarenhet enligt skollagen, och det bör genomsyra all vår verksamhet. Pseudovetenskapens inflytande i skolan ökar, men jag vill hävda att Folkuniversitetet har en motståndskraft mot den typen av trender både genom universitetsanknytningen och oberoendet.

Oberoendet kan upplevas som en frånvaro av någonting, men är ett vaccin mot att dras med i olika trender. Det finns både utbildnings- och arbetsmarknadsaktörer som har en egen agenda och dem behöver vi förhålla oss till. Vi är en källkritisk organisation. Verksamheten kommer i första hand.

EN KONSEKVENS AV oberoendet är att vi får svårt att ta ställning i vissa frågor. När en kommun upphandlar komvux utifrån en viss kravspecifikation så kanske det inte alla gånger är rätt för oss. Vi behöver ofta analysera ganska så grundligt innan vi lämnar anbud för att veta att vi kan leverera rätt sak och stå för det.

Forskning och beprövad erfarenhet är lösningen.

Det är inte kontroversiellt. Sakkunskap är en del av vår profil oavsett om vi bedriver folkbildning, skola eller uppdrag. Vi behöver inte testa sådant som inte är beforskat, vi vet vad som är framgångsrikt, ex vis inom andraspråksinlärning.

Det är inte lätt att rekrytera till bristyrken som

»Vi behöver inte linda in våra kärnvärden i förskönande omskrivningar som riskerar att genom­skådas när man kommer under ytan.«

lärare, men det är ändå förhållandevis lätt att som chef förmedla till blivande och nuvarande medarbetare vad vi står för tack vare oberoendet. Denna transparens kan vara en av förklaringarna till att vi har många medarbetare som stannar kvar länge. Vi behöver inte linda in våra kärnvärden i förskönande omskrivningar som riskerar att genomskådas när man kommer under ytan.

Här är också det faktum att vi inte tar ut vinst en stor fördel för oss. Det gör skillnad att vi inte behöver skicka ett par procent till en enskild ägare. Man behöver inte vara för eller emot vinster i välfärden för att tycka att det är en bra modell. Det finns ingen ”girig ägare” att bli arg på i svåra tider. Oberoendet skapar ett annat fokus.

Tidskriften Folkuniversitetet 31

/ En dag med … … CHATARINA BÄCKMAN och hennes kollegor i Härnösand som precis har flyttat in i ett nytt hus. Nu fyller de loka­ lerna med korta vägen och folkbildning.

Gabriella Eriksson

C

hatarina Bäckman pratar mycket i telefon.

Det första telefonsamtalet denna morgon kommer från Örnsköldsviks kommun.

– Vi fick precis veta att vi får starta utbildning för tio språkhandledare i september. Härligt, jag hoppas vi kan få det i Härnösand så småningom också, säger Chatarina som är verksamhetschef för både Härnösand och Örnsköldsvik.

Arbetsuppgifterna är minst sagt varierande, strax efter beskedet om den nya utbildningen är det dags för möte angående städning av lokalerna och efter ca en timmes samtal har en ny städentreprenör avtalats.

Strax innan semestrarna fick Folkuniversitetet i Härnösand flytta in i ett av Mittuniversitetets gamla hus. Förutom ett k-märkt hus med högt i tak och stora salar så ingick även en del teknisk utrustning, musikinstrument samt drejskivor och brännugn.

Så nu finns goda förutsättningar att starta fler kurser inför hösten.

– Det är mycket praktiskt att stå i med nya lokaler, själv har jag inte ens hunnit få passerkort ännu, men det ger sig, säger Chatarina med ett skratt och påminner sig själv om att hon måste söka bygglov för en skylt.

STOMMEN I HÄRNÖSANDSKONTORETS verksamhet är för närvarande korta vägen. I skrivande stund finns 52 personer inskrivna på den 26 veckor långa utbild-

ningen för invandrade akademiker. Fyra gånger per år startar nya grupper.

– Vi har ett stort antal deltagare som fått jobb, så Arbetsförmedlingen är nöjda. Praktikperioderna för deltagarna förläggs oftast hos privata näringsidkare på orten, säger Chatarina som själv började som coach och praktiksamordnare här för tre år sedan. Sedan dess är det mycket som har hänt.

– Det är svårt att förutse och hänga med i volymförändringar.

Vi expanderade snabbt för ett par år sedan och lagom tills att vi hade fattat hur vi skulle anpassa kostymen till det stora antalet deltagare så sjönk antalet igen. Vi hade många deltagare inom allmänförberedande utbildning, men det uppdraget stoppades ju i våras och just nu vet vi inte om eller när det blir något nytt, hinner Chatarina berätta innan telefonen ringer igen. Nu är det rektor Christina Ekman i Umeå som behöver göra en snabb avstämning.

Efter ett antal telefonsamtal varvat med löneadministration så börjar det dra ihop sig till lunch och hundpromenad. Elin Lundin och Sandra Ingelsten hänger också med. Härnösand bjuder på blåsigt väder.

08:00

08:20

09:30

11:00

12:00

Besked om ny beviljad utbildning i Örnsköldsvik.

Möte om städning av huset.

Attesterar löner.

Samtal med Arbetsförmedlingen om deltagarantal på korta vägen.

Lunch och promenad med hundarna.

32 Tidskriften Folkuniversitetet

4

2

3

1 5

– Jag har bott i Härnösand hela mitt liv, oftast tillbringar jag min fritid ute i huset på ”ön”. Där tar jag det lugnt och laddar batterierna tillsammans med hundarna.

I HAMNEN PLANERAS lite uppfräschning i form av en strandprome-

1. Nya huset. nad, överlag försöker Härnösand 2. Relationerna med Arbets­ satsa på närheten till vatten och förmedlingen är goda. hamnen som en del av sin identi3. Elin Lundin jobbar med tet berättar Chatarina som också korta vägen och Sandra Ingelsten med folkbildning. sitter med i stadens näringslivs4. Inspektion av tekniken grupp. i lokalerna.

Väl tillbaka från lunchen hörs 5. Chatarina laddar batterierna engagerade röster från en lekmed hundar och båtliv. tionssal. Korta vägen-deltagarna tävlar om vem som kan komma på flest verb som börjar på bokstaven S. – På eftermiddagarna försöker jag komma ut från mitt kontorsrum och träffa deltagare och personal. Det finns så stora möjligheter i det här nya huset och det finns så många bra idéer bland personal och deltagare som jag vill ta del av.

13:00

15:00

17:30

18:30

Ekonomifrågor.

Går en sväng bland deltagare och personal.

Tränar eftersök och spår med hundarna.

Tar båten hem till Lungön.

Tidskriften Folkuniversitetet 33

/ Aktuellt hos oss Foto: Oskar Allerby

Museer ny arena för folkbildning ¶¶Kalla krigets historia på Aero­ seum, teckning på Göteborgs konstmuseum eller dramatisera­ de visningar på Karlsborgs fäst­ ning? Kanske en YH-utbildning på Gunnebo Slott och Trädgårdar?

I Region Väst satsas det på museisamarbeten för att möta nya deltagare i kurser, föreläsningar, studieservice och yrkesutbildning.

I dagsläget finns samverkan med ett tjugotal museer, från Alma Löv Museum i Karlstad

till Tjolöholms Slott söder om Kungsbacka. Som om inte det vore nog driver Folkuniversitetet ett eget museum: Kanalmuseet i Trollhättan, öppet juni–augusti varje sommar.

– Museerna har en liknande syn på pedagogik och lärandeprocesser. Det är inte så konstigt. De sysslar också med folkbildning hela dagarna, säger Karin Nylén, utbildningsledare vid Folkuniversitetet Göteborg.

Vi vänder på könsbalansen ¶¶52 spelställen och 103 speltillfällen genomförde Folkuniversitetet under världens största musik­ festival 2015. Hela 62 % av våra arrangemang var kvinnodominerade och dessutom passade vi på att genomföra forsknings­ föreläsningar med tema genus och jämställdhet inom musiken. Könsba­ lansen i genomsnitt, för de 10 största festivalerna i Sverige, är 29 % kvinno­ dominerat, 67 % mansdo­ minerat och 4 % mixat så vi vände upp och ned på statistiken.

Folkuniversitetets varumärke i siffror ¶¶Varumärkesmätning från 2014 har upprepats under våren 2016. Varumärke och profil har förflyttats i en positiv riktning och det finns en samsyn mellan deltagare och anställda avseende kärnvärdena universitetsanknytning, oberoende och förnyelse. Även upplevd kvalitet får högre medelvärde 2016. Kärnvärdet förny34 Tidskriften Folkuniversitetet

else får högre medelvärde från deltagare än från anställda, men har fortfarande lägst medelvärde. Den starkaste associationen i profilen – universitetsanknytningen, värderar del­ tagarna till 4,2 på en skala mellan 1 och 6.

86 procent av våra deltagare anger också att man gärna rekommenderar Folkuniversitetet.

65 KOM M U N ER

…anordnade vi populärvetenskaplig föreläsningsverksamhet i under 2015. Totalt erbjöd vi 617 arrange­ mang som lockade 31290 deltagare.

Med folkbildning in i framtiden i Almedalen ¶¶Förändras folkbildningen i takt med tiden, eller fungerar den förträffligt som den redan är? Hur påverkas folkbildningen och vuxenutbildningens medborgerliga och demokratiska funktion i marknadiseringens tidevarv? Frågan diskuterades av Andreas Fejes, professor i vuxenpedagogik, Linkö­ pings universitet, Cecilia Palm, generalse­ kreterare, Folkuniversitetet, Kerstin Enlund, förbundsrektor, Studieförbundet Bilda och Ann-Sofie Henriksson, förbundschef, Med­ borgarskolan Seminariets vinkel var både studieför­ bundens och folkbildningsforskningens och baserades på boken Folkbildningens framtidsfrågor som kan beställas från förbundskansliet.

/ Sista ordet

Hur bra är vi?

Cecilia Palm, generalsekreterare för Folkuniversitetet

S

edan några år är vi certifierade enligt ISO. Internt har det lett till en ökad systematik i uppföljningen och bättre förutsättningar att prata kvalitet med varandra. Det kommer att bli ännu lättare nu när en gemensam kvalitetspolicy är på väg att antas i alla stiftelser.

Certifieringen ökar vår trovärdighet och har gjort det lättare att beskriva för omvärlden hur vi arbetar med kvalitet.

Allt råder vi dock inte själva över. De kvalitetsuppföljningar, enkäter och undersökningar som andra gör kompletterar, överlappar och mäter ibland på en annan ledd än vi.

Kvalitetsuppföljningarna kan leda till en trötthet hos deltagarna, som motverkar ansträngningarna att förbättra våra prestationer. Folkbildningsrådet har i sina senaste enkäter fått så få svar att man tvingas pröva nya metoder för att få fram vad deltagarna tycker och tänker.

Samtidigt infinner sig en skön känsla när enkäterna visar att deltagarna blir allt nöjdare eller att kunskaperna efter avslutad kurs leder dem dit de önskar. Det har betydelse att resultatet går att följa över tid och att det är representativt för Folkuniversitetet.

Kvalitetsarbete tar tid. Det gäller att mota en alltför glupande aptit på statistik och koncentrera sig på att hitta de få men avgörande värden som vi ska arbeta med.

Andra arbetar naturligtvis också med sin kvalitet.

AcadeMedia har valt att redovisa sina resultat på hemsidan. Här ligger en utmaning till oss andra. Är vi beredda att göra motsvarande redovisning?

»Certifieringen ökar vår trovärdighet och har gjort det lättare att beskriva hur vi arbetar med kvalitet. «

Se seminariet på tinyurl.com/folkbildning Tidskriften Folkuniversitetet 35

POSTTIDNING B TIDSKRIFTEN FOLKUNIVERSITETET BOX 26152 100 41 STOCKHOLM

Ragnvald Blix Karikatyrtecknaren som utmanade Hitler Karikatyrtecknaren Ragnvald Blix (1882–1958) var känd för sin skarpa blick och bitande humor. Mest berömd blev Blix för sitt engagemang mot Hitler och nazismen.

Tillsammans med Torgny Segerstedt stod han upp för det fria ordet i en tid då många valde att tiga.

Folkuniversitetet firar tryckfrihetsåret 2016 med en spännande och annorlunda skildring av de totalitära regimernas uppgång och fall. Boken är illustrerad med över 150 av Blix’ mästerliga teckningar. folkuniversitetet.se/akademiskapress

”Rikke Peter sson … har g jort en sto av Bli x sati rartad insa riska gärnin ts genom d g.” – Inger F enna nyintr redriksson oduktion , BTJ-häftet