Tidskriften Folkuniversitetet 3, 2017

» VAR OCH EN SOM FLYTT BÄR PÅ EN HISTORIA. «

Tidskriften Folkuniversitetet

#3

september 2017

EN TIDNING FÖR VÅRA MEDARBETARE OCH SAMARBETSPARTNERS

Kreativ språk­träning ”in the wild” Nudging – mjuk form av påverkan

Vi litar mer på stat än på kommun Folkbildningen föder nya författare Ensam­ kommande om livet i Sverige

Lyfter lärarna

REPORTAGE Jenny Reichwald på UR är nyfiken på skolans heta frågor.

Cecilia Düringer vill locka ned oss i historieälskarträsket

36 SIDOR MED INSPIRERANDE OCH NYTTIG LÄSNING

Innehåll, nr 3 2017:

PEDAGOGIK OCH LEDARSKAP 20/ Så riggar du miljön för att lära ut språk ”in the wild” 22/ Jenny Reichwald står på lärarnas sida i UR:s Lärlabbet

22/ Folkbildningen fostrar författare

10/

Dan Andersson och Lars Ahlin, Kristina Sandberg och Mirja Unge. Ja, där har ni några författare som har gått på folkhögskola. Martin Engberg, författare och lärare inom folkbildningen, berättar om folkbildningsmiljöns betydelse för litteraturen.

PÅ FOLKUNIVERSITETET 27/ Sex ensamkommande barn berättar om sina liv i Sverige 29/ Tierp sätter individen i centrum vid etableringen 29/ Sveriges möbelcentrum i Tibro förnyas med hjälp av YH 30/ Möt Cecilia Düringer – läraren bakom P3 Historia

OMVÄRLD 6/ Svenskar litar mera på ­staten än på kommunen

31/ Utlandspraktik för YH-studerande

8/ Nudging – mjuk påtryckning som ska förmå dig att välja rätt

32/ En händelserik dag med Mattias Jaktlund i Östersund

18/ Nina Rung uppmanar oss att vara obekväma för en god sak

35/ Gunnar Danielsson: Ge oss rätt till betygsrätt!

2 Tidskriften Folkuniversitetet

18/

Tidskriften Folkuniversitetet

Lennart Frykskog Redaktör

Bildningen tar aldrig semester

S

kolor och kontor må vara stängda, men bild­ ningen tar aldrig semester. För många är nyfi­ ket lärande på lediga stunder bästa rekreatio­ nen, vare sig det är böcker, resmål, samtal eller sommarkurser.

Själv har jag ägnat mig åt kurslitteratur i ekonomisk historia, vid sidan av fjällvandring i Jämtland. Kunskap är en lätt packning jämfört med allt i en ryggsäck. Funkar ofta som karta och kompass i tillvaron, bortom fjällterrängen, dessutom.

I Jämtland besökte jag även Folkuniversitetets Open Campus (s. 30) för asylsökande och nyanlän­ da. Minst sagt meningsfull bildning för dem: Språk är verktyg och nyckel in i samhället. Vi kan också lära av och om dem. Agneta Slonawski (s. 27) låter de ensamkommande komma till tals i en ny bok.

Litteraturprofessorn Lars Furuland skrev redan 1970 om folkhögskolan som bildningsväg för svens­ ka författare. Än i dag får skrivartalanger näring i folkbildande miljö. Martin Engberg kan berätta mer om detta (s. 10–17).

Trevlig läsning!

Nr 3 sept, 2017 Årgång 37 ANSVARIG UTGIVARE

Cecilia Palm CHEFREDAKTÖR

Gabriella Eriksson REDAKTÖR

Lennart Frykskog 070-668 91 64 GRAFISK FORM

Torino Tidningsform REDAKTIONSRÅD

Kicki Emanuelsson, Stockholm Andreas Åhs, Göteborg Hanna Rodriguez, Uppsala Klara Johansson, förbundskansliet Gabriella Eriksson, förbundskansliet ADRESS

Folkuniversitetets förbundskansli Box 26152 100 41 Stockholm 08-679 29 50 www.folkuniversitetet.se E-POST

tidskriften@folkuniversitetet.se TRYCK

Trydells Tryckeri issn 0284-7574

LJÖMÄRKT MI

UTGIVNINGSPLAN

341 091

4 nr/per år Nästa nummer, december 2017 OMSLAG

Magnus Laupa

Missa inte: Intervju med läraren och radioprofilen Cecilia Düringer (s. 30).

Hon älskar historia, kan berätta en historia och ger här prov på slagkraftiga formuleringar.

Tidskriften Folkuniversitetet innehåller analys och fördjupning av omvärldsfrågor som stärker Folkuniversitetets medarbetare och position.

Tidskriften Folkuniversitetet 3

Aktuellt Foto: Istockphoto

Ekonomisk tillväxt leder inte till minskade utsläpp

En miljon svenskar oroas över jobben ¶¶Konjunkturen är stark och arbetslösheten minskar. Men över en miljon svenskar (var femte person på arbetsmarknaden) är oroliga för att mista sina jobb, enligt en undersökning som TRR Trygghetsrådet låtit göra. De främsta anledningarna till oron är kostnadsbesparingar och bristande lönsamhet. Samtidigt uppger 2,2 miljoner svenskar att de funderar på att byta jobb, vilket är hela 400 000 fler än i samma undersökning från fjolåret.

¶¶Det finns ett robust samband mellan tillväxt och ökade utsläpp, oavsett om tillväxten sker i rika demokratier eller fattiga auktoritära stater.

Det visar en avhandling från Göteborgs universitet. Flera miljöekonomiska teorier säger att ekonomisk tillväxt kan leda till utsläppsminskningar genom utveckling av effektivare produktionsmetoder och övergång till mindre utsläppsintensiva sektorer. Men detta stämmer inte, enligt Ole Martin Lægreid som testat sådana teorier utifrån historiska data av olika länders utsläpp av växthusgaser.

– Tvärtom visar mina resultat på ett starkt samband mellan ekonomisk tillväxt och ökade utsläpp, säger han.

Sällsynt med policy för nåbarhet på semestern ¶¶Endast en av sju akademiker uppger att det finns riktlinjer på arbetsplatsen för hur man ska hantera mejl och mobil på semestern. Det visar en undersökning som akademikerfacket 4 Tidskriften Folkuniversitetet

Saco har låtit Novus göra bland förbundens medlemmar. Sacos ordförande Göran Arrius varnar för att otydliga förväntningar riskerar att leda till hälsoproblem: − Semestern ska vara

en tid för återhämtning.

Teknikutvecklingen går allt snabbare och vi måste få till en bättre dialog på våra arbetsplatser om hur vi förväntas vara tillgängliga efter arbetstid.

SIFFRAN:

Sveriges placering i EU-kommissionens rankning av medlemsländernas innovations­ kraft. Bara Schweiz (ej EU-medlem) ligger före i Europa.

Ny app väcker liv i medeltida Uppsala

Skilda världar i ungas attityder om jämställdhet männen som känner engage¶¶Arbetsmarknaden kommer mang inför jämställdhet på inte att bli mer jämställd med arbetsmarknaden. Sannästa generation. nolikheten för att några Chefsorganisastörre förändringar i tionen Ledarna positiv riktning kommer har till sin jämTiden går – attityder bes tår att ske utan aktiv påverställdhetsrapport kan är små, snarare ris2017 undersökt kerar jämställdheten att attityderna till lön, stagnera eller gå bakåt. kön och karriär Rapporten finns hos hos millenniegewww.ledarna.se nerationen. En majoritet, 58 procent, av kvinnorna säger att möjligheten för kvinnor och män att ha samma möjligheter att göra karriär är en fråga som engagerar dem, medan det är en minoritet, 38 procent, av LEDARNAS JÄMSTÄLLDH

ETSRAPPOR T

2017

Piendi dollanda ditatem­ porat es del esequam

Tidskriften Folkuniversitetet 5

Foto: Istockphoto

¶¶Arkeologer och spelutveck­ lare har tagit fram en app som gör det möjligt att virtuellt promenera runt i det medel­ tida Uppsala. De digitala mil­ jöerna, från 1509, har byggts upp med hjälp av Upplandsmu­ seets forskning. Domkyrkan var vid den tiden omgivet av ett gytter av småhus och tät stadsmiljö. Appen är del av Region Uppsalas satsning på att utveckla attraktiva besöks­ mål. Fler destinationer i länet ska få egna appar de närmaste åren.

1

Forskning

Svenskar har stark tillit till staten Sverige sticker ut rejält vid en jämförelse med andra länder: Vi har större förtroende för rikspolitikerna än för de lokala politikerna. I omvärlden är förhållandet vanligtvis det motsatta.

Gissur Erlingsson, biträdande professor, Linköpings universitet

Anders Löwdin

VAD HAR VI mest förtroende för: bekräftar med eftertryck en kommunen eller staten? På sådan teoretisk förväntning. I papperet borde utgången av en de flesta västeuropeiska länder, sådan duell vara given. Betydligt liksom för övrigt i USA, gäller att fler är personligt bekanta med ju närmare den politiska nivån kommunpolitiker jämfört med opererar medborgarna, desto riksdagspolitiker, och på direkta mer litar medborgarna på den. frågor uppger svenskarna Och omvänt gäller att ju mer att de har störst möj­ fjärmat beslutsfattandet lighet att påverka är från deras vardag, kommunala beslut. desto mer avtar ­Inget konstigt medborgarnas förstås. Här kan tilltro. politiker och tjäns­ MEN HUR SER det temän i typfallet nås ut i Sverige, med snabbt och enkelt, lång tradition av och omvänt kan GISSUR ERLINGSSON, som forskar om lokal politik lokal självstyrelse rikspolitiken upp­ och förvaltning. (som för övrigt levas som avlägsen, finns inskriven i abstrakt och svår­ vår grundlag)? Om man med överskådlig. I teorin finns goda utgångspunkt i SOM-undersök­ skäl att tro att medborgarna har ningarnas tidsserier granskar större förtroende för kommun svenskarnas inställning till aktö­ jämfört med stat. rer och samhällsinstitutioner på Internationell forskning

6 Tidskriften Folkuniversitetet

kommunnivå respektive riks­ nivå, växer en överraskande bild fram: Sverige avviker rejält från internationellt mönster.

Oavsett vad vi granskar för förtroendeindikatorer, förlorar kommunnivån matchen mot riks­ nivån. Vi har sämre förtroende för kommunpolitiker än för riks­ politiker. Sämre förtroende för kommunstyrelser än för riksdag och regering. Och det stannar inte där, för vi är till och med mindre nöjda med demokratin i hemkom­ munen än i riket som helhet.

Till detta ska dessutom fogas att svenskarna upplever att kor­ ruption i större utsträckning finns i kommunerna jämfört med i staten. Också här avviker svenska kommuner från hur det brukar se ut i andra länder.

DET ÄR INTE särskilt lätt att för­ klara det svenska särdraget.

Rikspolitikerna står högre i kurs än de lokalt folkvalda politikerna i SOM-institutets årliga mätningar.

Ett spår värt att undersöka närmare är emellertid huruvida det kan bero på hur vi historiskt sett valt att organisera välfärds­ staten. Till exempel utgör kom­ munernas utgifter sammanlagt omkring 25 procent av svensk BNPv. Här finns huvudansva­ ret för flera av välfärdsstatens kärnområden, områden som medborgarna är starkt enga­ gerade i: förskola, grundskola, gymnasium, äldreomsorg och socialtjänst.

FÖRUTOM DET TUNGA välfärds­ uppdraget, kan det handla om så vardagliga saker som sophämtning, återvinning, bygglovshantering samt renhåll­ ning av gator och torg. Det finns många händer där det kan gå snett, på områden där medbor­ garna inte sällan har mycket höga krav. Organiseringen av välfärdsstaten skulle kunna vara en delförklaring till att Sverige skiljer sig från det inter­ nationella mönstret.

⚫ SOM-institutet mäter varje år attityder och beteenden i samhället Cirka 20 000 personer besvarar enkäterna.

SOM står för Samhälle, Opinion, Medier. ⚫ ”På det hela taget, hur nöjd är du med det sätt på vilket demokratin fungerar i...?” 71 procent svarade ”mycket” eller ”ganska nöjd” för demokratin i riket; men bara 65 procent för kommunen.

Tidskriften Folkuniversitetet 7

Trend

En vänlig nudge som leder oss rätt Lockvaror vid kassan, vegetariskt överst på menyn, gröna fotsteg målade på gatan ända fram till papperskorgen. Vad har allt detta gemensamt? Jo, påverkan som, utan tvång, ska leda oss till rätt val.

En vänlig knuff i sidan. Nudging (beteendeinsatser) kallas metoden.

Lennart Frykskog

Istockphoto

NUDGING HAR SINA rötter i forskning på 90-talet, men blev mer all­ mänt omtalat när Richard Thaler och Cass Sunstein 2008 publi­ cerade boken Nudge: ­Improving Decisions About Health, Wealth and Happiness. Den handlar om hur vi kan förmås till rationella val, utan att förlora valfrihet.

På områden som miljö och hälsa knyts stora förhoppningar till nudging. En engagerad och namnkunnig förespråkare är norska läkaren och forskaren Gunhild Stordalen, som grun­ dade miljöstiftelsen GreeNudge, som verkar för klimatsmarta lösningar.

EN UTGÅNGSPUNKT FÖR nudging är att vi vill göra rätt, men – när valet blir krångligt – avstår från att källsortera, motionera, äta grönsaker med mera.

8 Tidskriften Folkuniversitetet

cent och 12 procent fler fullföljde Det här tilltalar politiker, studierna. Deltagarna peppades beslutsfattare och aktörer i det med uppmuntrande SMS. civila samhället som vill stimu­ lera människors goda UNDER 2016 FANNS vilja. Att nudging verksamheter för fokuserar på enkla beteendeinsatser i och billiga åtgär­ offentlig verksamhet der som kan ge etablerad i ett 50-tal stor effekt gör det länder, enligt en förstås ännu mer studie som Francisca intressant.

Ramsberg i fjol gjorde Boken gav 2010 ringar på vattnet i NUDGE – ­Improving Decisions på uppdrag av ESO, Expertgruppen för Storbritannien, där About Health, Wealth and Happiness studier i offentlig premiärminister ekonomi. Hon hop­ David Cameron pas att rapporten ska inspirera skapade en ”Nudge Unit” för diskussionen i Sverige ”om hur att omsätta teori i ett batteri av beteendeinsatser kan utgöra ett mjuka påtryckningar. Fler organ­ komplement till mer traditio­ donationer, minskat skattefiffel nella styrmedel.” samt en hel del annat kunde – Det finns ett växande intres­ regeringen stoltsera med efteråt. se för att arbeta systematiskt Deltagandet i vuxenutbild­ med beteendeinsatser, säger ningen ökade också med 21 pro­

Vi ska lockas (inte tvingas) att handla rätt, det är en huvudtanke i den trend som kallas nudging, och som uppmuntras av allt fler aktörer i samhället.

Francisca Ramsberg i dag.

Ett uttryck för det, menar hon är regeringens uppdrag till Kon­ sumentverket att starta ett forum för miljösmart konsumtion. Sik­ tet är att sprida kunskap om bete­ endeinsatser som bidrar till en hållbar miljö. Folk från myndig­ heter, näringslivet och akademin ska finnas representerade.

– Det ska bli intressant att se resultat från det arbetet, säger Francisca Ramsberg.

NUDGING (ELLER BETEENDEINSATSER)

har sporadiskt förekommit i den offentliga sfären utan att kallas så. Ett anslag med ”Tack för att du slänger dina sopor här!” i stället för det auktoritära “Släng dina sopor här!” kan ses som en nudge.

En pionjär är Skattever­ ket, som redan för flera år sedan ändrade bemötande och tilltal, för att öka förtroendet hos allmänheten och därmed även viljan att betala skatt.

Lyckad nudging ⚫ Försök i Tyskland visar att 70 procent behöll den gröna energin när grön energi var standardval vid val av elbolag. När ”smutsig el” var standardval valde bara 7 procent grön energi i stället. ⚫ I Köpenhamn ledde målning av gröna fotspår på marken till att nedskräpningen minskade med hela 46 procent.

Tidskriften Folkuniversitetet 9

text: Martin Engberg bild: Björn Öberg

Folkbildningen – en plantskola för svenska författare

10 Tidskriften Folkuniversitetet

Folkbildningsmiljön är och har varit en grogrund för författare.

Dan Andersson och Kristina Sandberg är några av diktarna som berikats av studiemiljön. Martin Engberg, som själv är författare och lärare, inom folkbildningen, tar oss med på en personligt färgad guidning genom denna kulturgärning.

Tidskriften Folkuniversitetet 11

V

D Hansson ägnat sig mer åt än andra är det Lars Ahlin (1915–1997), och om det finns en författare som – med Gunnars ord – ”gjorts möjlig” tack vare folkrörelserna, är det Ahlin.

I en artikel skriver Hansson att det finns en stor glömska när det kommer till nykterhetsrörelsens betydelse för det svenska bildningslivets framväxt.

Efter att ha studerat Ahlins outgivna verk, bland annat Den lille Prometeus (1936–1937), menar han att den tidiga Lars Ahlins idémässiga utgångspunkt måste sättas i samband med ett bredare folkrörel­ se- och bildningsparadigm än ”arbetardiktningen”.

I Den lille Prometeus prövas den humanistiska ide­ alismen mot verkligheten. I Ahlins debutbok Tåbb med manifestet (1943) nagelfars en annan ideologi, socialismen, men det sker efter samma mönster.

Ahlins författarskap skulle ha setts i ett annat ljus om han fått debutera med Prometeus, menar Hansson.

Vi pratar om annat på tåget.

Jag berättar att jag håller i skri­ varkurser och nu frågar Gunnar mig: – Tycker du om att undervisa då?

Frågan överrumplar mig något.

– Ja jo, det gör jag väl, svarar jag svävande.

Frågan dröjer sig kvar i mig. Jag får återkomma till den.

i har trängt ihop oss på SJ:s röda galon­ soffa. Av en tillfällighet har jag råkat på Gunnar D Hansson, men det passar bra, för jag har en fråga att ställa honom. Det är en tidig vårdag i mars och tåget rusar fram genom det mel­ lansvenska landskapet, riktning Göteborg.

Gunnar berättar att han inte trott sig ha någon mer diktsam­ ling att skriva, men så blev det en i alla fall. Tapeshavet är en bok som rör sig mellan geologi, arkeologi, ishavs­ smältning och klimatförändringar, med utgångs­ punkten i ”exkursioner på ett näs”, enligt förlagsin­ BAKGRUNDEN TILL DEN här artikeln är att jag en tid formationen. tänkt på att många ur min generations författare – Människan är en halvö, säger Gunnar och ler. tagit vägen via folkhögskolan till debuten.

Gunnar D Hansson har visserligen haft sin yrkes­ När jag ska skriva en dedikation mässiga hemvist på universitetet, bland annat till författaren och folkbildaren som adjungerad professor i litterär gestaltning, Stewe Claeson, slår det mig igen. men han är också en folkbildare med en lika stor bredd som de diktsamlingar han skriver.

Jag berättar att jag ska ”skriva en grej” om författarsamhället Martin Engberg och folkbildningen, eller snarare ⚫ Född 1974 ”författarsamhällets skuld till ⚫ Författare till den här folkbildningen”. Är han med på artikeln vad jag menar? ⚫ Romandebut 2006 Dum fråga, får erkännas. Av en ⚫ Senaste bok: En enaenkel anledning.

Det hade gått bättre för den här killen om han kommit till folkhögskolan istället.

12 Tidskriften Folkuniversitetet

Foto: Kalle Sanner

stående karriär (2017) OM DET FINNS en författare Gunnar

Tidskriften Folkuniversitetet 13

Foto: Christer Ehrling

Foto: Jäger Arén

som Dan Andersson, Vilhelm Moberg och Ivar Lo-Johansson.

Litteraturhistorien kunde ha sett mycket annorlunda ut folkhög­ skolan förutan. Åtminstone den manliga delen. ”Ett stort antal författare ur I min roman En enastående kar­ de lägre sociala skikten med mer Gunnar D Hansson riär kommer huvudpersonen till eller mindre autodidaktisk bild­ ⚫ Född 1945 universitetet, dåligt förberedd på ningsgång har för första gången i ⚫ Författare, litteratur­ de koder och de hierarkier som vår historia förmått göra sig gäl­ vetare, översättare. väntar honom. ”Det hade gått lande tack vare de nya folklika ⚫ Debut 1979. bättre för den här killen om han bildningsvägarna – inte minst ⚫ Senaste bok: Tapes­ kommit till folkhögskolan istäl­ folkhögskolan –, folkbildnings­ havet (2017) let”, skriver jag. En spontan häls­ väsendet och föreningslivet ning. Samtidigt inser jag att jag inom folkrörelsen”, skriver Furu­ satt fingret på en viktig skillnad land (s. 264). mellan mig själv och min huvudperson.

Inledningsvis tycks den vägen dock inte stå Inte för att jag varit någon överliggare på univer­ öppen för kvinnor. Furuland skriver endast om sitetet, men jag hade aldrig satt min fot där om jag två, Kerstin Hed och Maj Hirdman, farmor till inte först hittat till folkhögskolan. I likhet med min Yvonne Hirdman. huvudperson kom jag ut i världen med streck i aka­ Den mest kända, kvinnliga proletärförfattaren demiskt kapital. av dem alla, Moa Martinson, gick aldrig på folk­ Det här, tänker jag, måste jag prata med Stewe högskola.

Claeson om.

– JAG HAR BARA blivit förförd två gånger i mitt liv. Den Kursen Stewe Claeson drev under sin tid som andra gången var av Folkhögskolan som idé, säger rektor på Nordiska folkhögskolan i Kungälv, Tag Stewe. och skriv! visar det. Här har författare som Mirja Vi sitter i Stewes och frun Ingelas kök i Nödinge.

Unge, Eva F Dahlgren, Elin Boardy och Jerker Vird­ Det tog mig en stunds trixande med V70:n på de borg nött texter. Sedan finns skrivare på Biskopslabyrintiska smågatorna innan jag hittade till det Arnö, Skurup, Albins folkhögskola och många fler. nybyggda kedjehuset.

EN KOMPLETT KLASSLISTA med alla Jag har hört honom säga det där numera etablerade författare förut, om förförelsen. Det må vara som passerat genom dessa skolor som det vill med den första delen skulle antagligen mest likna släkt­ av påståendet, men den andra träden i gamla testamentet. Utö­ delen framstår i alla fall som tro­ ver det finns alla de som slunkit ut värdig. Stewe Claeson har varit i författarskapet via studieförbun­ folkhögskolerektor i 35 år. Det dens kurser. dramaturgiska greppet – att säga Det andra jag undrar är varför A men inte B – känner jag igen Stewe Claeson ingen belyst detta tidigare. Men från Tag och skriv! Han brukade ⚫ Född 1969 där har jag fel, visar det sig. Redan prata engagerat om författare på ⚫ Författare och översät1971 gav Uppsalaprofessorn Lars ett sätt som gjorde oss nyfikna, tare Furuland ut boken Folkhögsko­ utan att avslöja namnet, tills vi ⚫ Debut 1969 lan – en bildningsväg för svenska satt på kanten av stolarna och ⚫ Senaste bok: Snön faller författare. Han gör en genomgång ropade: Men vem pratar du om!? i Cochise County (2017) av folkhögskolans betydelse för Sedan, när han sa det, kom en rad välkända författare. Namn man ihåg det.

14 Tidskriften Folkuniversitetet

Den folkhögskolans idé Stewe Claeson syftade – På folkhögskolan är samtalet metoden, säger på var den att människor skulle lämna sina vanliga Stewe. Vi kan inte lära er skriva, sade vi på skrivar­ arbeten, för att under ett år komma till en plats där kurserna. Vi kan inte lära er något. Vi kan peka på de, utan betyg, kunde prata om vad tillvaron går ut saker, så har ni lärt er det. Vi kan öppna dörrar, på, för att sedan återvända till sin vardag. men det är den som har dörren inom sig som stiger Vad tillvaron går ut på, och vem man egentligen in genom den, säger han. är, som människa, är också ett återkommande EN AV DE saker Stewe Claeson gjorde som rektor, i tema i Stewes författarskap. analogi med samtalet som metod, var att inympa För det finns ett och här som sammanbinder två ”rundan” i textsamtalen. Han yrkesliv. hämtade metoden från kvin­ – Jag har alltid sagt att jag i norörelsen, som i sin tur hämtat första hand är folkbildare och den från amerikansk indiankul­ författare, säger Stewe. tur. I sin enkelhet går den ut på Angående folkhögskolans roll i att den som ”har” rundan får tala förhållande till författare, innan till punkt, utan att bli avbruten, det fanns uttalade skrivarkurser, sedan går turen vidare till nästa säger han: person. När detta sker i form – På alla folkhögskolor dök det av ett textsamtal, är den som upp de som ville skriva, och det Lars Ahlin skrivit texten tyst och lyssnar, var aldrig något problem! Man ⚫ 1915–1997 tills att alla sagt vad de har att uppmuntrade dem, bjöd hem ⚫ Räknas som en av de säga. Först efter det följer dem. stora 40-talistförfaten diskussion. I indian­ Här fanns och finns möjlig­ tarna kulturen representerades heten att utvecklas utan att bli rätten att tala av ett Wam­ betygsatt.

Tidskriften Folkuniversitetet 15

Foto: Maria Annas

kier, men man var inbjuden till samtalet. Även om hon uppfattade att olika författare och olika textlä­ sare gavs olika status, tvivlade hon aldrig på att hon hade rätt att hålla på med sin grej.

– Jag var hemma där, säger hon, och fick min text speglad av de andra.

Hon menar att Biskops-Arnö, och Skapande svenska i Luleå, hjälpte henne att bli tydlig inför sig själv som författare.

pum-bälte, berättar Stewe.

Kristina Sandberg Min egna, allra första, kontakt ⚫ Född 1971 med en folkhögskola var Furubo­ ⚫ Romandebut 1997 da. Planen var att jag skulle skaf­ ⚫ Augustpriset för Liv fa mig en vårdutbildning och bli till varje pris 2014 ambulansförare. Svenskläraren hette Esbjörn Salje, son till förfat­ taren Sven Edvin (som också är TILLBAKA TILL DET där köket i en av dem Lars Furuland skriver Nödinge, där jag sitter med folkbildaren och för­ om). Esbjörn var förstås rätt person att se och upp­ fattaren Stewe Claeson. Jag är tvungen att fråga muntra en författarambition. Att jag därmed skrev honom hur det där och-et varit möjligt, för Stewe in mig i en klassisk bildningsgång för autodidakter, har inte bara varit rektor och författare. Han har begrep jag inte då. Men jag upplevde mig mindre också varit översättare och tidvis engagerat sig ensam med mitt skrivande. Ett år senare befann både politiskt och i olika nämnder. jag mig på Fridhems skrivarkurs, där uppmuntra­ – När jag blev rektor gjorde ren hette Anne Olsson. jag det klokaste jag gjort i mitt EN ANNAN FÖRFATTARE ur min liv, bortsett från att jag gifte mig generation som gått via folkhög­ med Ingela, säger han. Jag åkte skolan är Kristina Sandberg. runt och pratade om yrket med Inte heller hon var medveten om de gamla folkhögskolerekto­ att hon, genom att först gå på rerna. en konstskola i ABF:s regi, och Det var på det senare Biskops-Arnö, rörde sig genom en folkbild­ sättet han fick ett avgörande råd ningsvärld. Hon sökte sig bara till platser där hon av Alf Ahlberg, en gång rektor på kunde göra det som intresserade henne.

Brunnsvik folkhögskola, som sa: I antologin Bildning (Atlas 2016) skriver hon: – På dagarna är jag rektor. ”Skapande svenska och skrivarlinjen på BiskopsPå kvällarna är jag filosof.

Arnö som jag också gått tillhör en annan del av Skriv böcker, ta ALDRIG med mig – det egna skrivandet – som jag inte förknippar dig kontoret hem. Om du har med akademiska studier. Inte heller med rädsla jävligt mycket, sitt kvar, att underkännas på grund av bristande faktakun­ sov över om det skap.” behövs, men ta Biskops-Arnö var det stora mötet med litteratu­ inte med jobbet rens värld för henne, men det var också en värld av hem.

Ivar Lo-Johansson hierarkier. Det märktes vilka röster i rummet som Ett råd som (1901–1990) vägde tyngst, vilka författare som var viktigare än Stewe har följt. andra, Harry Martinson framför Moa Martinson. Även om han Eyvind Johnson framför Kerstin Thorvall. medger att det – Men att man hade samtal om varandras texter fanns år skrivan­ bröt samtidigt ned hierarkierna. Man var tvungen det fick stå till­ att läsa allas texter. Det var ett samtal med hierar­ baka lite. När han

På folkhögskolan är samtalet metoden.

Foto: Leif Ørnelund,

16 Tidskriften Folkuniversitetet

Foto: Ola Kjelbye

blev rektor i Malung var det mitt Med andra ord har folkbild­ i en kris för skolan, och under ningens grundtankar varit med småbarnsåren var det klart svårt och gjort svenska författarskap ”att skriva 440-sidiga romaner”, möjliga i snart hundra år. därav novellsamlingarna.

Och Gunnar D Hanssons Som alltid är skrivandet bero­ fråga, om jag tycker om att ende både av tanken att det är undervisa? tillåtet att ägna sig åt det, och Ja, framför allt på kvällskur­ Eva F Dahlgren praktiska omständigheter. Som serna. Att sitta i ett rum med ⚫ Född 1952 tid och tak över huvudet. Idag sju–nio personer som tagit sig ⚫ Författare och journalist. kan du ta studielån för att gå tid (och pengar) för att komma ⚫ Debut 1980 vissa skrivarkurser. I början av dit för att prata om det bästa de ⚫ Senaste bok; Vad hän1930-talet, fanns det de som såg och jag vet, skrivande och litte­ de med barnen (2017) begåvningen hos en Dan Anders­ ratur, skapar en oslagbar känsla son eller Lars Ahlin och hjälpte av att göra något meningsfullt till med studieavgifterna, eller tillsammans. En del går hem skapade specialdesignade lit­ igen, till sin vardag, och för­ teraturkurser bara för dem. Eller såg till att en Moa hoppningsvis tar de med sig något av samtalet, Martinson i alla fall fick en skrivmaskinskurs. Och även om de inte fortsätter skriva. Andra söker sig dessa personer fanns inom folkbildningen. vidare, och det skulle förvåna mig om inte någon När skrivarkurserna sedan växte fram var de av dem, om ett par år, återvänder som bara en formalisering av ett sätt att tänka som utgiven författare och avlöser mig som redan fanns där. lärare.

Fler författare från folkhögskolan De skrev in sig i den svenska litteraturhistorien under första halvan av 1900-talet.

Maj Hirdman (1888–1976) Dan Andersson (1888–1920)

Kerstin Hed (1890–1961)

Vilhelm Moberg (1898–1973)

Foto: Ernst Blom

Tidskriften Folkuniversitetet 17

Spaningen:

Nina Rung

Hur kan man förebygga våld i nära relationer och sexuali­ serat våld mot barn? Kriminologen och genusvetaren Nina Rung vet. Hon arbetar nu heltid med att sprida sina kunska­ per ute i landet efter att tidigare ha varit utredare på poli­ sen. Lärare och pedagoger är en viktig målgrupp för henne.

Lennart Frykskog

18 Tidskriften Folkuniversitetet

Viktor Milonjic

D

u, och sambon Peter Svensson, har en metod kallad Huskurage, som ska förebygga våld i nära relationer. Hur utbrett är problemet?

– Oerhört vanligt. Varje dag kommer 50 anmäl­ ningar in till polisen, och det är bara toppen på ett isberg. Vi vet, från en genomlysning som Brottsfö­ rebyggandet rådet gjorde 2014, att 96 procent av de som utsätts för våldet inte anmäler. Trots detta vet vi andra för lite om vad vi ska göra, och det är anledningen till att vi skapade Huskurage.

Ja, vad kan en god granne göra när det inte står rätt till? Ni har listat tre punkter i policyn vet jag.

– Ja, dels vill vi byta ut miss­ tanke mot omtanke, det är en viktig del i vår kommunikation. Vi önskar att man är nyfiken. ”Hej, jag heter Nina, jag är orolig, jag hörde dunsar och vill kolla hur det är.” Vill man inte gå själv kan man gå dit med en granne eller partner. Tycker man det är obehagligt kan man bara knacka på, och gå därifrån samtidigt som man ringer polisen, eller lämna en lapp i brevlå­ AKTUELL MED: dan. Är det akut ska man Föreläsare och utbil­ alltid ringa polisen. dare i frågor som rör Ni sprider Huskurage. Hur våld i nära relationer framgångsrik har metoden/ och sexuellt våld mot policyn varit? barn. Deltar i den – Senast vi kollade var offentliga debatten/ det 250 000 personer samtalet med artiklar som bor i hushåll som har och som kommentator anslutit sig till metoden i media. Har skapat via bostadsrättsfören­ en policy (Huskurage) ingar och kommunala som förklarar hur bostadsbolag. En fram­ grannar kan agera. gång för oss är alla männ­

iskor som hör av sig och berättar om att de har agerat efter att tidigare inte vetat vad de ska göra.

– I Haninge har kommunen och det kommunala bostadsbo­ laget börjat använda vår metod, och där har blev det en ökning av antalet anmälningar både vad gäller barn och vuxna.

Vad vet vi om våldet? Ökar det, minskar det?

– Antalet anmälningar är ungefär 50 om dagen, som tidigare. Det dödliga våldet är likaså ganska konstant, trots att regeringen har satsat ganska mycket pengar.

Cirka 16–17 kvin­ nor per år dödas, ungefär tre-fyra män och lika många barn. Det förekommer våld även i samkönade relationer, bland såväl män som kvinnor. Men om man tittar på det grova våldet är det i stort sett enbart män som använder det mot kvinnor.

– Våld mot barn anmäls av förskolan mer än tidigare, men att våldet blir synliggjort på det sättet betyder inte att det hand­ lar om fler fall än tidigare.

Vad driver dig i ditt arbete?

– Rättvisa. Efter att ha vaknat feministiskt såg jag en tydlig skillnad mellan de som använ­ der våld och de som utsätts för våld. Det fattas ännu en bit i polisens och samhällets före­ byggande arbete. Vi ville skapa en metod, som man kan få gratis via vår hemsida, och som gör trösklarna för att agera så låga som möjligt.

»Hej, jag heter Nina, jag är oro­ lig, jag hörde dunsar och vill kolla hur det är.«

Tidskriften Folkuniversitetet 19

3

tips – så lär du ut språk ”in the wild” ‘In the wild’ handlar om att använda världen utanför klassrummet för att lära sig språk. Vardagliga situationer kan, med små medel, lätt omvandlas till riktiga inlärnings­ situationer i en autentisk miljö. Gör så här: Dennis Day

1

Istockphoto

Engagera människor Välj några offentliga miljöer – till exempel bibliotek, kafé, gym, butik – där språklig interaktion är viktig. Ta kontakt med anställda på dessa platser och hör om och när de vill ha fler besökare, som i sin tur kanske behöver lite mer tid på sig och lite mer hjälp.

2

Studera situationen Här får man vara etnograf! Gör fältstudier på platserna. Låt några deltagare observera och dokumentera situationen och interaktionen utan att själva delta. Det är naturligtvis viktigt att personerna på plats är med på detta. Dokumentationen kan bestå i ord-/fraslistor, bilder, en karta över platsen, inspelningar av några interaktioner eller intervju med deltagare.

Tips:

Tips:

Kan de som jobbar i den valda miljön bli en ”språkvän”?

Använd dokumentationen från fält­ studierna och diskutera i klassrummet!

20 Tidskriften Folkuniversitetet

Vad är ditt bästa tips för att lära sig språk?

SARAH MÜHLENBOCK, engelsklärare, Folkuniversitetet Stockholm – Ha språklunch en gång i veckan och se till att bara prata engelska när ni ses. Hitta någon som vill lära sig ditt språk och gör ett språkbyte. Skriv dagbok på engelska. Låtsas att du är en engelskspråkig turist.

DIETMAR SCHWARZ, tysklärare, Folkuniversitetet Uppsala

3

Variera situationen Fundera över hur man kan bygga om situationerna a) språkligt – vilka språkliga hjälpmedel kan man ha med sig (lexika, översättningsappar etcetera)? b) socialt – hur kan vi skapa bra samtal? c) fysiskt – kan man ändra sin placering för att få till mer interaktion?

Tips: Hör efter om dina deltagare kan få rabatter eller andra förmåner om de besöker stället på tider då det är lite folk.

– Börja hemma!

Sätt klisterlappar med namn på det främmande språket du vill lära dig på saker och ting i ditt hem, t.ex. på kylskåpet eller besticklådan, och du kommer att lära dig en massa vardagliga glosor så att säga i förbigående.

Lycka till!

WILLIAM HARTFREE, engelsklärare, Folkuniversitetet Uppsala – Ta en kvalificerad språklärare med dig på semester för intensiv övning och sparring.

Engelska blir lingua franca på turistställe och globalt. Du kan också ha din tennislektion på engelska helt enkelt.

Tidskriften Folkuniversitetet 21

text: Lennart Frykskog foto: Magnus Laupa

Jenny gör teve för att lyfta lärarna pedagogik Utbildningsradion, UR, satsar på kunskap och ­bildning. Jenny Reichwald leder i höst fjärde säsongen av pro­ gramserien Lärlabbet, som fortbildar lärarna i aktuella ämnen.

Hon älskar samtalen och intervjuerna om skolans heta frågor.

D

ET ÄR HÖGT i tak, sorl och rörelser i Musikhögskolans lokaler medan en teve-intervju pågår. Program­ ledaren Jenny Reichwald ställer nyfiket precisa frågor till IT-stra­ tegen och entreprenören Darja Isaksson, som är där för att förkla­ ra den digitala omvandlingen på ett pedagogiskt sätt.

Många tagningar blir det. Frå­ gor och svar komprimeras och fördjupas.

Två timmars filmning ska till slut klippas ned till fyra minuter i programserien Lärlabbet, en UR-produktion, som går för fjärde säsongen i höst och vars mål­ grupp är lärare.

Jenny Reichwald är ansiktet utåt och själv lärare i grunden.

22 Tidskriften Folkuniversitetet

Hon halkade in på teve-banan av en slump efter flera år i klass­ rummet och kom till UR, först som redaktör för ett språkpro­ gram, sedan som mediepedagog och nu som redaktör och pro­ gramledare för Lärlabbet.

– Tänk dig att stå framför ett gäng 14-åringar tio över åtta en morgon i febru­ ari, och försöka få dem att vakna, jag älskar det.

Den där relatio­ nen med elev­ erna kan man också ha med tittarna så länge man tycker att

Den där relationen med eleverna kan man också ha med tittarna så länge man tycker att det man talar om är roligt, viktigt och intressant.

– Jag är nyfiken på det som händer i skolan, och ibland känns det som det är lärare jag vill vara igen.

Tidskriften Folkuniversitetet 23

Entreprenören Darja Isaksson har kommit till Musikhögskolans fräscha lokaler för att delta i inspelningen av en ny säsong av Lärlabbet.

det man talar om är roligt, viktigt och intressant, säger hon.

NU MÖTER JENNY Reichwald enga­

Vårt uppdrag är att bredda, stärka och komplettera redan befintlig fort­ bildning. Vi gör en smal produktion för en specifik grupp.

gerade lärare, som i kollegiala samtal vill sprida kunskap och goda exempel, och hon möter experter, som Darja Isaksson.

– Det är så kul att prata med människor om viktiga saker. Jag är nyfiken på det som händer i skolan, och ibland känns det som det är lärare jag vill vara igen.

Lärlabbet går i SVT sent på onsdagar, vilket 24 Tidskriften Folkuniversitetet

gör att man når ut brett, men den främsta målgruppen är lärarna, som ofta hittar programmen via hemsidan för UR Skola, bloggen eller sociala medier. Tittarsiff­ rorna varierar mellan 24 000 och 134 000. Producenten Erik Alm­ gren understryker dock att det inte är kvantitet utan kvalitet i djup och användning som är målet.

– Vårt uppdrag är att bredda, stärka och komplettera redan befintlig fortbildning. Vi gör en smal produktion för en specifik grupp.

– Vi står på lärarnas sida. Vi är inte där för att sätta käppar i hjulet eller hitta fel, säger producenten Erik Almgren.

reportage på fem minuter, som följs av ett längre kollegialt samtal lärare emellan, och kompletteras sedan med expertintervjuer och internationella utblickar.

– Vi står på lärarnas sida. Vi är inte där för att granska, sätta käppar i hjulet eller hitta fel. Den UR:S HISTORIA här approachen bidrar ⚫ 1928. Försök med också till att nästan alla skolradio. vi frågar vill medverka i ⚫ 1929. Försöken per­ programmet, säger Erik manentas. Radiotjänst Almgren. huvudman.

NÄR PROGRAM ELLER inslag visas på lärarnas konferen­ ser eller delas via Facebook, känner programma­ karna på Lärlabbet att de gör nytta. Sociala medier är ett nav i spridningen.

– Det viktiga för oss är att vara relevanta och ha verklighetsförankring, säger Erik Almgren.

Lärlabbet tar fram programidéer via omvärlds­ analys och samtal i referensgrupper bland lärarna.

Tidigare säsonger har bland annat handlat om mobbning och hur skolan kan ta hand om nyanlän­ da. I höst gör man en satsning på digital kompetens och skolans nya styrdokument.

Lärlabbet bygger på lärarnas medverkan. Man utgår från ett lärande exempel, ett klassrumsnära

⚫ 1961. Testsänd­ ningar av skol-TV. ⚫ 1979. Sveriges Ra­ dio klyvs i fyra dotter­ bolag. Ett är Sveriges Utbildningsradio. ⚫ 1985 upphör skat­ tefinansieringen. UR börjar finansieras av TV-avgiften. ⚫ 1994 blir UR fristå­ ende bolag inom public service-sfären (som även omfattar SVT och Sveriges Radio) ⚫ 2004 startar Kunskapskanalen i samarbete mellan UR och SVT.

MARIE NYBERG, EXEKUTIV

producent som ingår i UR:s utbudsledning, säger att uppdraget har varit sig likt över åren, men ändå har blivit allt viktigare, – Idag behöver alla fylla på med kunskap för att förstå det förändrade medielandskapet, kom­ plexa skeenden och vår samtid. Inte minst för att förklara världen för nya generationer. Jag själv tittar på UR med mina barn för att hjälpa dem i skolar­ Tidskriften Folkuniversitetet 25

Det goda och engagerade samtalet med lärare och experter på olika områden hör till programupplägget i UR:s Lärlabbet.

betet, eller för att höja min kompetens inom något område. Även UR måste förnyas till följd av teknikut­ vecklingen, men i flera avseenden har UR legat i framkant. Det kan vi bygga vidare på och utveck­ la, menar Marie Nyberg.

– Vi har alltid jobbat nära våra målgrupper, våra tittare, lyssnare, användare och haft en UTBILDNING OCH dialog med dem för att bli FOLKBILDNING bättre på det vi gör.

Enligt sändnings­ – Sedan länge finns vi tillståndet ska UR på andra plattformar, inte “koncentrera sin bara i “broadcast”. Vi är programverksamhet tillgängliga för alla och till utbildningsområ­ det och därutöver till­ möjliggör ett lärande – oavsett ålder och tidigare handahålla ett utbud utbildning. av folkbildningspro­

gram.” All utbildning – även vuxenutbild­ ning, studieförbund och folkhögskolor – inkluderas.

26 Tidskriften Folkuniversitetet

RADIO OCH TV i allmänhe­ tens tjänst (Public servi­ ce), som har folkbildande och utbildande ambitio­

ner, finns i flera länder, men den organisatoriska lösningen – tre egna och självständiga bolag inom Public service-sfären varav UR är ett – är sannolikt unik. I exempelvis Danmark och Norge finns ett enda Public Marie Nyberg service-bolag.

– Om det leder till mer och bättre program vågar jag inte säga, men självständighet ger i alla fall ett bättre utgångsläge för att planera verksamheten, säger Lars Nord, professor i medie- och kommunikationsve­ tenskap vid Mittuniversitetet i Lars Nord Sundvall.

Public service upplever, som all media, hårdnade konkurrens och ökat kom­ mersiellt tryck. Har teve med bildande ambitioner en framtid?

– En plattformsoberoende bildning, tillgänglig via playfunktion, tror jag absolut har en minst lika stor potential som hittills.

På Folkuniversitetet / Goda exempel från vår verksamhet

”Var och en som flytt sitt land bär på en personlig historia” Bakom varje person som tvingats fly från sitt hemland och söka asyl i Sverige finns en personlig berättelse. Agneta Slonawskis nya bok ”Hemma är där jag bor” ger röst åt de ensamkommande barnen.

Andreas Åhs

Martin Lundin

”HEMMA ÄR DÄR jag bor”. Så sa en 15-årig pojke från Västsahara på en av Agneta Slonawskis kurser i kreativt skrivande för ensamkommande barn.

Det har också fått bli titeln på hennes nya bok som innehåller intervjuer med barn som kommit ensamma till Sverige.

– Boken skildrar sex barns berättelser om sina liv i Sverige. Efter flykten, efter kampen för att komma hit och etablera sig, gå i skolan, få lägenhet och extrajobb. Den handlar om hur livet i Sverige blev – egentligen, säger Agneta Slonawski.

De är idag mellan 18 och 23 år och kommer Tidskriften Folkuniversitetet 27

/ Goda exempel forts.

Foto: AnnaCarin Isaksson

Ikar och Laila, två av dem som ger oss sin historia i Agneta Slonawskis nya bok.

från Afghanistan, Etiopien, Somalia och Syrien. Deras berät­ telser spänner över personliga funderingar om landet Sverige, en obändig längtan efter den egna familjen och en stor fram­ tidstro. Gemensamt för texterna är att de har formen av monolo­ ger.

– Det är viktigt för mig att läsaren ska höra barnens röster.

Språket blir mer naket så. Det förstärker bokens känsla och syfte, säger Agneta Slonawski.

INTERVJUERNA KOMPLETTERAS MED

porträttfotografier av AnnaCa­ rin Isaksson och dikter skrivna av barn på Agneta Slonawskis kurser.

– För mig är det väsentligt att ha med fotografier, så att jag kan se dem som pratar. Flera av bar­ nens berättelser är hemska och skildrar svåra umbäranden. Dik­ terna ger en fin kontrast mellan 28 Tidskriften Folkuniversitetet

»Det är viktigt för mig att läsaren ska höra barnens röster.

Språket blir mer naket så. Det förstärker bokens känsla och syfte.« hårt och mjukt, berättar Agneta Slonawski.

Men varför är det angeläget att dokumentera de ensamkom­ mande barnens berättelser? För Agneta Slonawski är svaret själv­ klart. För att vi ska minnas.

Minnas Shakiba, Ikar, Laila, Shaban, Zozan och alla andra barn som döljer sig bakom rubri­ kerna i mediernas rapportering.

– Var och en av dem som flytt sitt land på grund av krig, ter­ ror eller fattigdom bär på en personlig historia, säger Agneta Slonawski.

– Barnen måste få komma till tals. De är vuxna snart. De ska arbeta i det svenska samhället, på sjukhus och skolor. Kanske ta hand om oss när vi blir gamla.

Det är viktigt att vi kommer ihåg deras historier. Att vi inte glöm­ mer varför människor söker asyl i Sverige, fortsätter hon.

AGNETA SLONAWSKI ÄR själv enga­ gerad i ensamkommande barns situation; som journalist och författare, som god man och som pedagog på Folkuniversitetet.

– Jag tycker inte om orättvisor.

Jag har alltid varit socialt enga­ gerad; för missbrukare, hem­ lösa och människor som lever i samhällets utkanter. Nu är det ensamkommande barn som är bland de mest utsatta, säger hon.

Engagemanget är en röd tråd i hennes 30 år långa journalistiska karriär, som omfattar en mängd socialreportage och sju böcker.

– Att ha för­ månen att lyfta dessa frågor och skriva om dem är både viktigt och roligt. Det gäl­ ler inte minst böckerna.

De finns kvar – på biblioteken, hemma hos människor – på ett helt annat sätt än vad artiklar gör, säger Agneta Slonawski.

”HEMMA ÄR DÄR jag bor” ges ut av Folkuniversitetets Akademiska Press. Under Bokmässan i Göte­ borg samtalar Agneta Slonawski med Laila Karan, en av de ung­ domar som medverkar i boken, i Folkuniversitetets monter.

Individen i centrum för etableringsprocessen Gabriella Eriksson

Gabriella Eriksson

GENOM BÄTTRE SAMVERKAN mellan de insatser som riktas till nyanlända inom etableringsuppdraget effektiviseras individens väg till arbetslivet. Tierps kommun deltar i projektet och deltagarna har stora förhoppningar.

– Vi på sfi är nog de som träffar individerna oftast och vi behöver ha koll på andra instanser, både för att vi får många frågor från eleverna och för att vi behöver planera vår verksamhet så att den fungerar med andra insatser säger Metoden Mari-Louise Årne, sfi-lärare.

UTMANINGARNA ÄR FLERA men målet är att

Folkuniversitetets Internationella avdelning i Uppsala ansvarar för Igma, en modell som skapar ett ramverk för samverkan och ger individen möjlighet att få ökat inflytande över sin etableringsprocess.

få ihop flera verksamheter på ett effek­ tivt sätt med individen i centrum påpe­ kar Jeanette Magnusson, sektionschef på Arbetsförmedlingen.

– Vi behöver komma bort från gene­ rella anvisningar och få till bra aktivi­ teter utifrån individens behov. Jag vill att Tierp ska ha en bra etableringspro­ cess för alla, säger hon.

– Det är viktigt att individen äger sin egen pro­ cess. Och vi gör klara resursbesparingar om vi samordnar oss mellan olika förvaltningar och inte dubbelarbetar eller ger otydliga besked till indivi­ den, säger Mari-Louise Årne.

Jeanette och Mari-Louise deltar i KISA, ett ESFprojekt som riktar sig till arbetssökande nyanlända inom Uppsala län.

Jukka Tallbacka, vd för Möbeldesign i Tibro

Nio YH-utbildningar för eftertraktade hantverkare Andreas Åhs

Martin Lundin

Att det är högkonjunktur i möbeloch inredningsbranschen råder det inga tvivel om när man besö­ ker fabrikerna i Tibro.

Expansionstakten har dock sina baksidor. Som den framtida kom­ petensförsörjningen. De enkla jobben är på väg att försvinna samtidigt som produkterna blir mer komplexa.

– Det är nödvändigt med högre utbildad personal. Hantverkare som är innovativa och beredda att testa nya metoder och idéer är särskilt eftertraktade, säger Jukka Tallbacka, vd för Möbeldesign i Tibro.

En lösning är Folkuniversitetets Hantverkscentrum. Med sina nio YH-utbildningar är skolan ett nav för att lära dagens hantverkare yrken som bygger på den kunskap och utveckling som gjort Tibro till Sveriges möbelcentrum.

Jukka Tallbacka ser möjlighe­ terna. Hans företag engagerar sig i utbildningarnas ledningsgrup­ per och har handplockat medar­ betare från skolan.

– Vi får det tufft framöver om vi inte säkrar återväxten.

Tidskriften Folkuniversitetet 29

– Vi har fått många lyssnare och får en massa fin respons av glada historieälskare, säger Cecilia Düringer.

”Jag är tokig i att berätta historier” Cecilia Düringer arbetar som lärare på Kungstens­ gymnasiet i Stockholm och är även programledare för P3 Historia. På båda platserna får hon chans att engagera kring sitt favoritämne.

Klara Johansson

Mattias Ahlm

Hur är du som lärare?

– Jag tror att mina elever skulle skratta och jämföra mig med valfri diktator, men sedan säga att jag är hård men rättvis och verkligen vill att de ska lära sig mycket. Förhoppningsvis säger de också att jag bryr mig hemskt mycket om dem, för det gör jag.

Hur blev du programledare?

– Till P3 Historia kom jag för att jag är tokig i att berätta histo­ rier och gjorde det på en casting för programmet. Jag hade aldrig 30 Tidskriften Folkuniversitetet

gjort radio tidigare, men efter castingen fick de i princip slita ut mig ur studion. Förutom att vara lärare, som är det bästa jobbet i världen, är radio det roligaste jag gjort.

Vad har ni fått för respons?

– Vi har många lyssnare och får en massa fin respons av glada historieälskare i landet. Det är många som säger att de inte egentligen är intresserade av his­ toria, men de gillar P3 Historia.

Eftersom vårt mål är att nå just

sådana lyssnare och locka ned dem i historieälskarträsket, är det extra kul att höra.

Hur ser intresset för historia ut?

–Det finns en uppsjö av histo­ riska tidskrifter, det görs teveserier och filmer med historiska motiv och historia är numera ett kärnämne i gymnasieskolans teoretiska program. Vi lever i en tid av stor förändring. Då kan historia fungera lite som en snuttefilt – vi kan i alla fall vara säkra på det som har hänt även om vi inte riktigt kan kontrollera varken vår nutid eller vår framtid. Dessutom är historien proppfull av de mest oemotståndliga berättelser, människoöden och händelser som fiktionen liksom inte kan överträffa.

/ Våra spelregler Mikael Cronwall, utbildningsledare YH, Stockholm

olkuniversitetet har fått möjlighet att 2017– 2019 använda medel från Erasmus+ till att låta yrkeshögskolestuderande göra sin LIA, det vill säga sin praktik, utomlands. LIA-platserna kan sökas inom alla yrkesroller och i hela Europa.

Ersättningen täcker omkostnader för den stude­ rande samt möjlighet till fortbildning för personal.

DEN MÖJLIGHET SOM Erasmus+ yrkesmobilitet ger stu­ derande vid våra yrkeshögskoleutbildningar är en viktig del i en allt mer internationaliserad arbets­ marknad. Resurserna från Erasmus+ kan använ­ das för LIA inom EU för studerande på yrkeshög­ skoleutbildningar. Praktikperioden måste omfatta minst två veckor och högst sex månader.

Hanteringen sker via en konsult som hjälper till med exempelvis lokala kontakter för att hitta rätt praktikplats, boende och resor. Folkuniversitetet anmäler vilka personer som ska göra utlandsprak­ tik och får sedan hjälp med det praktiska. Folkuni­ versitetets ansvar är att prioritera bland sökande.

Vi ansvarar även för ett digitalt språktest. Folk­ universitetet gör nu en intresseförfrågan om vilka personer som är intresserade av utlandspraktik inom Erasmus+ och i så fall i vilket land och vilken period.

ERASMUS+ TÄCKER ÄVEN fortbildning av personal, exempelvis i form av besök på arbetsplatser och

» Folkuniversitetet anmäler vilka personer som ska göra utlands­ praktik och får sedan hjälp med det praktiska.«

jobbskuggning. Personalfort­ bildning måste omfatta minst två dagar samt två resdagar.

Resekostnaderna ersätts enligt en schablon som beräknas efter den kortaste resrutten.

Det finns även en schablon för ersättning för boende, mat, fickpengar och kollektivtrafik.

Lönekostnader för personal ersätts inte.

Foto: Jack Cronwall

F

Utlandspraktik för YH-studerande

FOLKUNIVERSITETET ANVÄNDER tillde­ lade medel som ett konsortium.

Det innebär att pengar som inte används av en stiftelse kan flyt­ tas över till en annan. Det finns inte medel för administrati­ va kostnader, varför hante­ ringen måste vara så enkel som möjligt. Folkuniversite­ tet, region Öst ansvarar för projektet.

Tidskriften Folkuniversitetet 31

/ En dag med … …MATTIAS JAKTLUND, som är verksamhets­ ledare och skolutvecklare i Östersund. Vi möter honom på Open Campus, där det myllrar av asylsökande och blivande tolkar.

Lennart Frykskog

M

attias Jaktlund anländer strax före åtta till Folkuniversitetet Jämtlands lokaler på Mitt­ universitetets stora campusområde. Den stora lådcykeln är hans miljöanpassade och prak­ tiska färdmedel i en stad med korta avstånd.

Först vill Mattias ha kaffe och skriva dagens attgöra-lista. När väl detta är klart, strax efter åtta, öppnar han mejlen och tar itu med dagens beting.

– Det är många bollar i luften, många projekt, och det som ligger överst i mejlkorgen är inte alltid det mest brådskande. Prioritering är viktigt.

Nu förbereder Mattias nya YH-utbildningar och diskuterar med kommunen om tänkbara kurser.

Han skriver också en projektplan för SFI på dis­ tans. Bara för att nämna några ”bollar i luften”.

– Min arbetsdag består mycket i mejl, telefon och möten. Många externa möten. Hela YH-biten handlar om att fånga upp behoven i näringsliv och offentlig sektor. Tandvårdsengelska håller jag på med just nu, säger Mattias.

FOLKUNIVERSITET JÄMTLAND BÖRJADE växa rejält för några år sedan, nu finns 17 anställda. En milstolpe var av att man fick Korta Vägen för fem år sedan.

Sedan har även folkbildningen och skolverksamhe­ ten (Mattias främsta syssla) tillkommit.

Två stora inslag i YH är tandsköter­ skeutbildningen och kontakttolkutbild­ ningen. Den senare ges på distans med 22 inskrivna. I dag samlas de i Östersund, en av åtta träffar under de åtta månader långa utbildningen.

– Vi utbildar i fyra av de fem mest efterfrågade språken; ara­ biska, dari, farsi och somaliska, berättar Mattias stolt.

Han är också stolt över sam­ arbetet med Mittuniversitetet kring Open Campus, ett tvåårigt projekt vars målgrupper är asyl­ sökande och nyanlända.

– Vi har många berörings­ punkter, de hjälper oss bland annat med Korta vägen och validering, studie- och yrkes­ vägledning. Tanken är att sänka trösklarna, säger Mattias.

TVÅ DAGAR I veckan får asylsökan­ de komma till campus och träna vardagssvenska. Vill de sitta kvar i klassrummet efter lektionstid eller plugga på egen hand i loka­ lerna går det bra. En trivsam och öppen miljö för språkinlärning.

07:55

10:00

11:30

13:00

Anländer till Campus med lådcykeln. Kaffe och att-göra-lista

Möte med Naturvårdsverket om en ny webbaserad kurs i fjällpedagogik.

(Release 31 augusti)

Lunch och arbetssamtal med utbildningsledarna för tolkutbildningen (YH).

Skriver ansökningstexter.

32 Tidskriften Folkuniversitetet

1

2

3

Impulsen till modellen var att suget efter språkinlärning var så stort på asylboendena.

Det var frustrerande att se att behoven var så stora och resur­ serna begränsade, berättar Mat­ tias. Ett nytt tänk behövdes.

– Kom och lär dig svenska här, säg till bara, ”det är bara att komma” är budskapet, dörren är öppen!

– Den här samarbetsmodel­ len gör också att vi kan utveckla vardagssvenskan och höja nivån.

1. Lådcykeln – Mattias miljöanpassade färdmedel.

4

2. Samtal med utbildningsledaren och tolken Sara Edvinsson.

3. Språkgym för asylsökande.

4. Fångad i flykten mellan två möten.

SAMMANLAGT PÅGÅR ETT tiotal aktiviteter inom ramen för Open Campus. Några tankar om vad som står på schemat nästa år?

– Behoven ska styra, men min spaning säger att de som fått uppehållstillstånd, är klara med SFI och utskrivna ur etableringen men fortfarande får arbetslösa för lite naturlig kontakt med svenska språket. Vi skulle kunna erbjuda språkgym för fort­ satt träning!

14:00

14:30

Deltar som lärare på tolkutbildningen.

Skriver projektplan för hur sfi på distans ska utvecklas.

17:30

Lagar middag åt familjen

20:00

23:00

Kvällsbestyren hemma.

Fasadrenovering pågår.

Nattlampan släcks.

Tidskriften Folkuniversitetet 33

/ Aktuellt hos oss Foto: Freddy Billqvist

– Ett erkännande och ett tecken på att vi är på rätt väg, säger Hedvig Weibull, konst­ närlig projektledare, om stipendiet.

Kunskapsklubben får stipendium ¶¶Folkuniversitetet i Region Syd och projektet Kunskapsklubben har tilldelats ett stipendium motsvarande 125 000 kronor av Sten K Johnsons Stiftelse, för sitt arbete med att förmedla forskning till en bred allmänhet.

Kunskapsklubbens vision är att bli en regional samlingsplats för kunskap och det livslånga lärandet, för såväl studievana

som ovana målgrupper.

Genom att involvera publiken vill Kunskapsklubben förnya formerna för folkbildning och kunskapsinhämtning.

– Stipendiet är ett erkännande och ett tecken på att vi är på rätt väg. Glädjande att intresse finns för Kunskapsklubben hos allmänhet och forskare, säger Hedvig Weibull, konstnärlig projektledare.

Ny bok om ungdomstugg ¶¶Ungdomsvärldens uttryck från Folkuniversitetets förlag vänder sig till alla vuxna som har med ungdomar att göra – givetvis föräldrar, men även yrkeskategorier som till exempel lärare, annan skolpersonal, socionomer och poliser.

Tyngdpunkten i handboken ligger på: ⚫ ordkunskap och terminologi ⚫ förkortningar vid sms, chatt etc. ⚫ olika moderna fenomen, särskilt på sociala medier ⚫ vuxna, goda strategier för att närma sig ungdomar.

Dokumentär om sprintlärare ¶¶Regissören Åsa Ekman arbetar med en doku­ mentärserie om integration. I en av filmerna följer hon eleverna och personalen på sprintpro­ grammet på Internationella gymnasiet i Uppsala. Åsa Ekman vill bland annat berätta hur lärarna på skolan hamnar i kläm mellan sin vilja att göra gott och lagar och samhällsstrukturer.

– Jag upplevde att personalen på skolan är en 34 Tidskriften Folkuniversitetet

sammansvetsad och trygg grupp som vill sina elevers bästa och att de gör mer för eleverna än vad deras yrkesroller kräver. Det var intressant att följa hur personalgruppen förhöll sig till den nya kritiserade lagen om asylsökande gymnasie­ elever som klubbades igenom 1 juni.

86 p r o ce n t

¶¶Folkuniversitetets sfi, svenska för invandrare, deltar årligen i en omfattande kvalitetsundersökning som riktar sig till alla anordnare i Storstockholm. Våra resultat ligger nu över genomsnittet i alla delar och vi når målvärdet 4,5 på en 5-gradig skala. När det gäller bemötande från lärare ligger vi i absoluta toppen och vi har gjort ett markant lyft avse­ ende att lärarna motiverar eleverna att lära mer. Extra stolta är vi över att ha högst svarsfrekvens av alla 30 skolor, 86 procent.

Naturnära i Gävle ¶¶Varför sitta inne, när man kan gå ut och lära sig saker? I Gävle samarbetar Folkuniversitetet och uteklubben Naturnära i kurser i skog och mark som inspirerar till ett självförsörjande uteliv på ett enkelt och avslappnat sätt. Dessa kurser innefattar allt från att hitta och tillaga vilda ätliga växter och svampar till ostystning och smörkärning.

/ Sista ordet

Ge oss rätt att ansöka om betygsrätt Gunnar Danielsson, rektor för Folkuniversitetet region öst

F

olkuniversitetet och de nio andra studieförbunden i Sverige är en viktig sam­ hällsresurs. Det visade vi genom grundläggande språkträning och språkundervisning för fler än 80 000 asylsökande i 266 kom­ muner under 2016. Resursen utnyttjas inte fullt ut idag. Samtidigt står det svens­ ka vuxenutbildningssystemet inför en stor utma­ ning, då man under de kommande åren möter alla dem som får uppehållstillstånd och behöver höja sin utbildningsnivå.

För att förbättra möjlighe­ terna för nyanlända att snabbt etablera sig i vårt samhälle bör studieförbundens insat­ ser samordnas mer med det gängse utbildningssystemet.

Därför bör studieförbunden ges rätt att ansöka hos skolin­ spektionen om rätt att utfärda betyg (en rätt som idag finns för viss kommunal vuxenutbildning).

Den här förändringen skulle snabba på etable­ ringen för ett antal nya svenskar. Den skulle spara resurser för samhället. För Folkuniversitetet skulle det bli möjligt att utfärda betyg för sfi-kurserna redan i samband med utbildning för asylsökande. Vi skulle kunna validera kunskaper och utfärda betyg inom flera av våra arbetsmarknadsutbildningar och i anslutning till några av våra kurser inom folkbild­ ningen.

För att hantera utmaningarna för svensk vuxen­ utbildning krävs många åtgärder, där de flesta är komplicerade och resurskrävande. Det här förslaget är mycket enkelt och bör bli verklighet nu!

»Vi skulle kunna validera kunska­ per och utfärda betyg inom flera av våra arbets­ marknadsutbild­ ningar. «

Tidskriften Folkuniversitetet 35

POSTTIDNING B TIDSKRIFTEN FOLKUNIVERSITETET BOX 26152 100 41 STOCKHOLM

Vi ses på Bokmässan!

#fu75 #bokmässan

Folkuniversitetet firar sitt 75 års-jubileum på Bokmässan i Göteborg. Under fyra intensiva dagar bjuder vi på ett fullspäckat program där föredrag och samtal om aktuella bildnings- och samhällsfrågor möter estetiska workshops.

Sverker Sörlin, Ebba Witt-Brattström, Jack Werner, Emma Frans, Bi Puranen, Jesper Strömbäck, Dick Harrison, Navid Modiri och Aliya Sabir Imanli är bara några av alla de forskare, författare och journalister du möter i vår monter B07:74. folkuniversitetet.se/bokmassan

Folkuniversitetet