Tidskriften Folkuniversitetet #4 2017 by Folkuniversitetet

» ALLA MÅSTE SAMVERKA FÖR ATT MINSKA MATSVINNET. «

Tidskriften Folkuniversitetet

#4 november 2017

EN TIDNING FÖR VÅRA MEDARBETARE OCH SAMARBETSPARTNERS

Tala om biologisk mångfald Hjälp andra att träna grit En dragkamp mellan politik och vetenskap

Hjärnhälsa REPORTAGE Jenny Nyberg och Kjell Selander om varför fysisk aktivitet kan göra oss smartare

Nyanlända skapar mening genom musiken Balettakademierna firar och dansar vidare

NÖJDHETEN ÄR SOM STÖRST NÄR MAN ÄR 23 ÅR

Innehåll, nr 4 2017: PEDAGOGIK OCH LEDARSKAP 20/ Fyra tips till dig som villstärka din och andras grit 22/ Unga som gamla hjärnor stärks när kroppen tränas 26/ Akut lärarbrist en utmaning i dag – och framöver

27/ Politik ♥ Vetenskap = Sant?

10/

Politikerna vill gärna stödja sina beslut på vetenskaplig grund. Men samspelet mellan ideologiskt grundade värderingar och vetenskapligt belagda kunskaper är komplext. Vi har talat med sex politiker och forskare som har brottats med ämnet.

30/ Elizabeth blev IT-tekniker på ambassad efter YHutbildning

32/ En dag på bokmässan med Folkuniversitetet

8/ Digital teknik hjälper oss i kampen mot matsvinnet

2 Tidskriften Folkuniversitetet

29/ Sound of me skapar förståelse för musikens magi

31/ Folkuniversitetet anpassar sitt dataskydd till EU:s nya regler

OMVÄRLD 6/ Dags ge biologisk mångfald utrymme i debatten

18/ Brit Stakston tror på crowdfunding – och visar vägen med sajten Blank Spot

PÅ FOLKUNIVERSITETET 27/ Balettakademierna firar dubbel-jubileum i år

18/

35/ Christina Ekman: Översynen kommer att göra oss stolta!

Tidskriften Folkuniversitetet

Lennart Frykskog Redaktör

Goda budskap från forskningen

i är nöjdast vid 23, bäst i schack vid 31, ordförrådet toppar vid 70 och hjärnan är formbar hela livet, framför allt om vi tränar kroppen. Ihärdighet (grit) slår medfödd talang i längden. Vi kan påverka våra liv. Det är goda budskap från forskningen till de som utbildar sig i vuxen ålder, och några av de ämnen vi behandlar i tidningen. Vi fördjupar också i det komplexa förhållandet mellan politik och vetenskap. Alla vill så gärna ha forskningen i ryggen, inte minst inom utbildningspolitiken. Men djupt liggande värderingar spelar också in, aktörerna som påverkar besluten är många och budskapen ofta motstridiga. Matsvinnet är gigantiskt och sätter fokus på globalfrågor som fattigdom och klimat. Mänskliga initiativ måste till, men ny (digital) teknik är en oundgänglig del av lösningen. Både vetenskap och politik måste till. Biologisk mångfald var ämnet för gårdagen (minns Riokonferensen 1992) och sannolikt även i framtiden. Läs vad Alexandre Antonelli har att säga. Trevlig läsning!

Nr 4 nov, 2017 Årgång 37 ANSVARIG UTGIVARE

Cecilia Palm CHEFREDAKTÖR

Gabriella Eriksson REDAKTÖR

Lennart Frykskog 070-668 91 64 GRAFISK FORM

Torino Tidningsform REDAKTIONSRÅD

Kicki Emanuelsson, Stockholm Andreas Åhs, Göteborg Hanna Rodriguez, Uppsala Klara Johansson, förbundskansliet Gabriella Eriksson, förbundskansliet ADRESS

Folkuniversitetets förbundskansli Box 26152 100 41 Stockholm 08-679 29 50 www.folkuniversitetet.se E-POST

tidskriften@folkuniversitetet.se TRYCK

Trydells Tryckeri issn 0284-7574 UTGIVNINGSPLAN

LJÖMÄRKT MI

341 091

4 nr/per år Nästa nummer, februari 2018 OMSLAG

Tomas Ohlsson

Missa inte: Intervjun med YH-utbildade IT-teknikern Elizabeth Faläng (s. 30), som glatt gav sig in under skalen redan som tonåring och ”brukade reparera familjens datorer och radioapparater, till mammas förvåning och förtjusning.”

Tidskriften Folkuniversitetet innehåller analys och fördjupning av omvärldsfrågor som stärker Folkuniversitetets medarbetare och position.

Tidskriften Folkuniversitetet 3

Aktuellt Foto: Istockphoto

Ny blogg för #folkbildning

Livet leker vid 23 ¶¶Vi är nöjdast i livet vid 23 års ålder, och når en ny ”nöjdtopp” vid 69. Den fysiska styrkan kulminerar vid 25, men schackspelare toppar först vid 31. Nobelpristagare brukar göra sin stora upptäcker i 40-årsåldern. Ordförrådet kan berikas fram till 70-årsåldern. Stora beslut tenderar vi att ta innan vi fyller jämnt, exempelvis vid 29 eller 49 år. Källa till allt detta är Business Insider Nordic, som i sin tur bygger sina påståenden på en rad olika vetenskapliga studier.

¶¶Folkbildningsrådet har nyligen startat bloggen #folkbildning för att bidra med analys, perspektiv och nyheter i frågor som rör folkbildningen. ”Alla som är intresserad av vuxnas lärande och folkbildningspolitik borde läsa bloggen”, säger Henrik Dahl som är omvärldsanalytiker på Folkbildningsrådet.

Att hålla liv i den hållbara lågan ¶¶Hållbart engagemeng är temat för en seminarieserie i tre delar som Volontärbyrån just nu anordnar. Samtal och kunskapsutbyten pågår om metoder och tips som fungerar i längden för unga som engagerar sig ideellt.

Barn till studieovana föräldrar fullföljer studier ¶¶Studentens sociala bakgrund tycks sakna betydelse för benägenheten att hoppa av en påbörjad högskoleutbildning, visar en rapport från universitetskanslerämbetet. Avhoppen varierar från 8 procent på läkarprogrammet till 35 procent på ämneslärar4 Tidskriften Folkuniversitetet

programmet. Framför allt studenter med låga gymnasiebetyg slutar. Studien visar på samband mellan avhopp och gymnasiebetyg, kön och ålder. Men föräldrarnas utbildningsnivå tycks alltså sakna betydelse, när väl studierna påbörjats.

– Det förvånade oss då social bakgrund påverkar exempelvis betyg från gymnasiet och hur vanligt det är att välja högskolestudier, säger Fredrik Svensson, som tillsammans med Sofia Berlin Kolm författat rapporten.

193 SIFFRAN:

Vanligt att chefen är vän på Facebook

Tio miljoner för att stärka civilsamhället

¶¶Ett ökat kunskapsuppdrag för MUCF (Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällsfrågor) och en breddning av Överenskommelsen på det sociala området. Det är regeringens svar på utredningen Palett för ett stärkt civilsamhälle från 2016, och en skrivelse om detta lämnas över till riksdagen nästa år. Tio miljoner kronor öronmärks för de förnyade uppdragen. Det framgick när

demokratiminister Alice Bah Kuhnke i oktober informerade om hur regeringen går vidare med utredningen Palett för ett stärkt civilsamhälle. Men det är ännu oklart hur utredningens förslag ska implementeras. Många frågor hamnar inom ramen för Välfärdsutredningen. Andra frågor, som utredningen om långsiktiga bidrag, ska blir en departementsskrivelse. Foto: Kristian Pohl/Regeringskansliet

¶¶Varannan chef är Facebookvän med några av sina medarbetare, visar en studie som Novus har gjort på uppdrag av fackförbundet Unionen. Marina Åman, andre vice ordförande, anser att ledare som bara godkänner vänförfrågningar från vissa anställda riskerar att skapa osämja på arbetsplatsen. ”Då kan det vara bättre att tacka nej till alla kollegor”, säger hon.

länder i världen finns det. Åtminstone om land definieras som medlemsland i FN. Räknas även stater med begänsad självständighet in är antalet 246.

Tidskriften Folkuniversitetet 5

Forskning

Biologisk mångfald måste komma i fokus Klimatfrågan har dominerat miljödebatten under många år, men bevarandet av biologisk mångfald är en minst lika viktig fråga för mänsklighetens överlevnad. Just nu hotas världens arter bland annat av ett varmare klimat och landskapsförändringar. Alexandre Antonelli, professor vid Göteborgs universitet

Johan Wingborg / Pontus Aratoun

PATIENTER SOM VAKNAR efter en betydelse. Trots det försvinner hjärtoperation återhämtar sig jordens arter idag snabbare än snabbare, och behöver mindre de gjort de senaste 66 miljoner smärtlindring, om det i deras åren, det vill säga den tidsrymd rum hänger som har gått sedan dinosaurieren naturbild na och nästan allt liv på jorden på väggen utplånades. istället för en ÄVEN OM VI människor tom yta. Det här samkanske skulle klara spelet och beroendet oss med betydligt mellan människa färre arter än vad och natur stannar vi för närvarande inte enbart vid har – cirka 50 000 visuella intryck i Sverige och åtta eller sinnliga intryck miljoner över hela i stort. jordklotet – så Nästan alla våra ALEXANDRE ANTONELLI är professor vid Göteborgs vet vi ännu inte matvaror, kläuniversitet och föreståndare för hur många arter der, möbler, och Göteborgs centrum för globala som behövs för mediciner kommer biodiversitetsstudier. att hålla världens ursprungligen från ekosystem och våra odlingsmarvilda arter. Den biologiska mångker fungerande, vilka arter som falden har varit en nyckelfaktor i kommer ge oss morgondagens människans utveckling och speföda, eller vilka som innehåller lar än idag en roll av oersättlig

6 Tidskriften Folkuniversitetet

botemedel mot cancer och andra sjukdomar. I själva verket är de flesta arter ännu inte påträffade av forskarna, och de luckor som återstår att fylla gäller framförallt små arter och arter i tropiska områden. Även i Sverige beskrivs nya arter i det närmaste på löpande band, vilket visar inte enbart på ökande kunskap – utan även på vår bristfälliga kunskap. I LIKHET MED klimatförändring är biologisk mångfald ett komplext ämne. Klimatet omfattar ju inte bara temperatur utan även nederbörd, säsongsvariationer och extrema händelser. På liknande sätt består den biologiska mångfalden inte bara av arter utan även av genetisk variation och arternas olika funktioner i ekosystemet. Vi bör även ta hänsyn till arter som är särskilt

I regnskogen är artrikedomen störst men kunskapen minst. Därför stödjer svenska forsknings finansiärer utforskningen av den biologiska mångfalden i tropiska områden. I bilden syns Alexandre Antonelli och Christine Bacon under en expedition till Colombias orörda natur.

hotade, spelar nyckelroller i ekosystemet, eller är av främmande ursprung och konkurrerar med den inhemska mångfalden. TROTS MÅNGA VÄRDEN och möjligheter hamnar den biologiska mångfalden ofta mellan stolarna i den allmänna debatten. Det är därför dags att ge den biologiska mångfalden dess rättmätiga plats i debatten och det allmänna medvetandet – som en av mänsklighetens största utmaningar.

Som tur är finns det mycket var och en av oss kan göra på ett individuellt plan, från att skapa en vildare trädgård hemma, till att spara död ved i skogarna för mikroorganismernas skull och stödja nationella och internationella miljöorganisationer. Ett ökat engagemang bland medborgarna och politiska satsningar på biologisk mångfald kan vända den negativa trenden och säkerställa en artrik värld även i framtiden.

Göteborgs centrum för globala biodiversitetsstudier (Gothenburg Global Biodiversity Centre) är en nystartad centrumbildning med 13 partners i Västsverige som jobbar för att länka samman forskare och samhället kring temat biologisk mångfald och bedriva forskning i världsklass. Läs mer på http://ggbc.gu.se Tidskriften Folkuniversitetet 7

Trend

Digital teknik kan minska matsvinnet Få brydde sig om matsvinnet för tio år sedan. I dag är kopplingen till de stora globala frågorna – klimatet och fattigdomen – mer uppenbar än någonsin. Den nya digitala tekniken kan bidra till att kampen mot svinnet gör framsteg. Lennart Frykskog

Istockphoto

FN HAR SOM mål för 2030 att halvera matsvinnet från 1,3 miljarder ton, en tredjedel av världens matproduktion. Klimatpåverkan av allt som går till spillo är enorm, samtidigt som mängden skulle räcka för att mätta hundratals miljoner undernärda. Sverige bidrar med en promille (1,3 miljoner ton) på avfallsberget, vilket redan det är för mycket. Många aktörer inom industrin, handeln och det civila samhället (Stadsmissionen bland andra) tar just nu initiativ för att minska mängden. Regeringen har gett myndigheterna i uppdrag att minska matsvinnet 2017–2019. En handlingsplan ska presenteras inom kort. ÅSA DOMEIJ, MILJÖCHEF på Axfood, ser stora möjligheter för industrin och handeln att samverka och genom den digitala tekniken

8 Tidskriften Folkuniversitetet

färgskiftningar bland annat) på minska sina andelar av svinnet. varans status. Många kylvaror Innovationer har redan gjort håller rätt förvarat längre än nytta i styr- och reglersystemen, bäst före-datum. men kan bidra än mer i framti– Så småningom kommer den, menar hon. en ny teknik som gör det – Autoorder är möjligt att på paketen ett system som avgöra om innehållet används av butiär okej eller inte. kerna för att få in rätt mängd AXFOOD HAR OCKSÅ av varorna från i samarbete med lagren. De här Stadsmissionen öppnat automatiserade butiker med nedsatta systemen går att – Ännu fler innovationer priser på varor vars bygga ut till leveär på gång, säger Axfoods miljöchef ÅSA DOMEIJ. datum närmar sig. rantörerna inom Ekonomiskt utsatta livsmedelsindumänniskor får en kraftig rabatt strin, för att minska svinnet både i restaurang och i butiker. längs hela kedjan. – Det är ett otrolig stort tryck Åsa Domeij ser också fram från kunderna. Jag tror vi får se emot svinnbekämpning på ett fler initiativ av det här slaget, för kunden mer synligt sätt. även utanför Stockholm framöDatummärkningen kan kopplas ver, säger Åsa Domeij. ihop med streckkoder, kylförLouise Ungerth har länge varit packningar kan reagera (med

Alla måste samverka för att få bukt med matsvinnet – bönder, industri, handel och konsumenter. Digitaliseringen av branschen kan hjälpa till.

engagerad i matsvinnet, först som miljöchef på Stockholms Konsumentförening och i dag konsult. 2008 identifierade hon matsvinnet som den viktigaste hållbarhetsfrågan eftersom den kopplar samman så många sociala, ekonomiska och ekologiska dimensioner. – Alla måste samverka för att vi ska få ned matsvinnet – bönderna, industrin, handeln och konsumenterna, säger Louise Ungerth.

Även hon ser potential i den nya tekniken, med bättre prognosticeringar och en ny typ av förpackningar. En utvidgad e-handel, nya konsumentvänliga appar (som Karma, Good To Go med flera) kan hjälpa oss att spara pengar och rädda varor. – Det finns också tjänster med digitala recept som tipsar oss om man kan göra med allt som är på väg att gå ut i datum; en mix av grädde, paprika och champinjoner exempelvis.

Svinnet i siffror ⚫ Av 1,3 miljoner ton mat som slängs i Sverige står hushållen för 55 procent. ⚫ 64 procent av svenskarna provar gärna nya miljösmarta matprodukter. ⚫ Var tredje svensk har under det senaste året gjort aktiva val att stötta butiker, restauranger och företag som tänker kreativt för att minska sitt svinn. Källa: Arlas Kockrapporten

Tidskriften Folkuniversitetet 9

text: Påhl Ruin & Torbjörn Tenfält bild: Björn Öberg

När politik ska vila på vetenskaplig grund

10 Tidskriften Folkuniversitetet

Värderingar spelar en avgörande roll i politiken. Utbildningspolitiken är inget undantag. Vi har intervjuat sex politiker och forskare om hur tryggt vetenskapligt förankrade de politiska besluten egentligen är. Tidskriften Folkuniversitetet 11

Jan-Eric Gustafsson

olitikerna vill gärna fatta sina beslut på vetenskaplig grund. Men de har det inte lätt när forskarnas slutsatser ofta pekar åt olika håll. Ta exempelvis när skolkommissionen i våras presenterade sitt slutbetänkande. Då hoppades ordföranden Jan-Eric Gustafsson att det skulle ge näring åt en blomstrande politisk debatt om skolans framtid. I stället fastnade den i låsta positioner om det av kommitténs förslag som uppfattades som mest kontroversiellt. Samspelet mellan politiska värderingar och vetenskapligt belagda kunskaper är kantat av många fallgropar. – Både politiker och forskare tar till sig resultat som stämmer överens med de egna förutfattade meningarna, säger Jan-Eric Gustafsson. Som statlig utredare vet han att forskningsrön som stärker den egna bilden ofta får företräde i utredningsförslagen. I sitt arbete som professor i pedagogik vid Göteborgs universitet har han liknande erfarenheter. – Ett av de riktigt stora problemen med vetenskapens objektivitet är att forskare har starka förutfattade meningar som påverkar hur de ser på saker och ting. Jan-Eric Gustafssons intryck är att politiker så långt det är möjligt försöker bygga sina beslut på aktuell forskning, men samtidigt konstaterar han att det ofta är svårt för dem att få tillräcklig överblick. Mängden forskning är oändlig.

UNDER VALRÖRELSEN 2006 hamnade skolan i centrum, inte minst på grund av Jan Björklunds, L, framfart. I debatten hänvisade han till en mängd studier om kunskapsresultat och ordning i skolan. – Efteråt framkom att det var ganska friserade beskrivningar, där överensstämmelsen med källorna inte alltid var så tydlig, säger Jan-Eric Gustafsson. Är det vanligt att politiker förhåller sig till fakta på det viset? – Nej det tror jag ändå inte, men risken ökar när det är ett område som politikerna vet är viktigt för väljarna. Det finns massor av studier som man kan läsa på lite olika sätt och få olika bild av skolan. Jan-Eric Gustafsson lyfter fram fler aktörer som påverkar utvecklingen. På statens centrala myndigheter sitter tjänstemän som ska verkställa politikernas beslut. De tar emot direktiv i form av regleringsbrev och ska ofta göra författningsregleringar och fördjupade utredningar. Men det är inte alltid de uppfyller politikens intentioner. – Där finns det väldigt goda möjligheter att obstruera. Politikerna fattar sina beslut och sedan händer ingenting, eller så händer något helt annat. Motståndet från byråkratin gör att förslag urvattnas eller förstärks. Media spelar också en viktig roll för den bild politikerna får av de förslag utredarna lägger. När skolkommissionen presenterade sitt betänkande såg Jan-Eric Gustafsson på nära håll att den rollen kan vara svår att uppfylla. – Journalisterna fick en lunta med 400–500 sidor i knät och förväntades skriva genomarbetat och ställa begåvade frågor. Det var en omöjlig uppgift. Vi borde gjort som regeringen gör med budgetproppen, pytsa ut de olika förslagen under några veckor. I stället läckte det mest kontroversiella förslaget – lottning – ut kvällen innan och allt mediafokus hamnade på det. Det ledde enligt Jan-Eric Gustafsson till att politikerna snabbt låste sig i olika positioner, trots att forskningssamhället enhälligt sagt att lottning är enda möjligheten att komma till rätta med problemet.

Journalisterna fick en lunta med 400–500 sidor i knät och förväntades skriva genomarbetat och ställa begåvade frågor.

12 Tidskriften Folkuniversitetet

Tidskriften Folkuniversitetetâ&#x20AC;&#x201A;13

ETT ANNAT EXEMPEL där forskningen och politiken inte tycks nå fram till varandra är frågan om elever ska ha betyg, och i så fall från vilken årskurs. Det är en återkommande stridsfråga där de politiska partierna positionerar sig olika, trots att de vetenskapliga rönen är ganska entydiga. – Forskningen visar att det inte finns några generella effekter av tidiga betyg. En del gynnas och andra missgynnas, men inget talar för starka positiva eller negativa effekter, säger Jan-Eric Gustafsson. Tobias Krantz satt i riksdagen för Folkpartiet liberalerna 2002–2010 och var högskole- och forsk-

ningsminister från juni 2009 till början av oktober 2010. Han har en bakgrund som forskare i statsvetenskap och blev 2002 filosofie doktor vid Uppsala universitet på en doktorsavhandling om regiondebatten i Sverige I dag är han chef på Svenskt Näringsliv och leder organisationens policy- och opinionsarbete kring utbildning, forskning och innovation. Tobias Krantz är en stor vän av det svenska utredningsväsendet – åtminstone den del som varit parlamentariskt sammansatt – och anser att det har varit en garant för att politiska beslut vilat på en saklig och ofta vetenskaplig grund.

Politiker har bestämt sig för att luta sig mot den forskning som passar deras smak.

14 Tidskriften Folkuniversitetet

Tobias Krantz

empiriska samband på samma sätt som i naturvetenskapen. – Om jag släpper en sten mot marken hundra gånger så är sannolikheten hög för att den kommer att ramla i backen hundra gånger. Men om jag undersöker kön och partisympatier finns det inte samma tydliga samband; till exempel att alla kvinnor röstar på socialdemokraterna. Det gör frågan om politiken vilar på vetenskaplig grund lite knepigare, menar Tobias Krantz. – Men det finns också samhällsvetenskaplig forskning som är så pass entydig att det går att säga att det här säger forskningen, åtminstone nu. Forskningens betydelse kan också vara att peka på målkonflikter och hyfsa debatten. – Den kan skala bort utanpåverk och peka på kärnan i en konflikt.

– Utredare får gärna ta tid på sig att samla in underlag och vrida och vända på frågor, särskilt om det är ett politiskt knepigt område. Det är bra om man tidigt under utredningsarbetet kan bryta uppfattningar mot varandra, komma till kompromisser och hitta en väg framåt. Han tycker att allt för många av dagens utredningar inte håller tillräckligt hög kvalitet. De saknar bredd och utredaren får för kort tid på sig. – Jag som själv suttit i regeringen inser ju att om man har fått ett tydligt demokratiskt mandat och att medborgarna väntar sig leverans, då vill man gå lite snabbare fram. Men man bör ändå vinnlägga sig om att ha kompetens i utredningarna. Tobias Krantz konstaterar att det i samhällsvetenskaplig forskning inte alltid går att hitta tydliga

DEN PEDAGOGISKA FORSKNINGEN har under lång tid varit viktig för den politiska debatten på utbildningsområdet. Samtidigt har de senaste 10–15 åren också andra discipliner gett sig in i debatten om hur skolan (utbildningen) ska utvecklas: nationalekonomi, statsvetenskap och till och med naturvetenskap. I det senare fallet handlar forskningen bland annat om hur hjärnan fungerar. – Jag tycker det är bra att fler discipliner forskar på utbildningsområdet. Det ger bättre beslutsunderlag till politikerna, säger Tobias Krantz. En förklaring till att utbildningen ofta varit ett prioriterat område för politiken är att den också har andra uppdrag vid sidan av att förmedla kunskap, som att bidra till att eleverna får en demokratisk fostran och ökad insikt i frågor om jämlikhet. Detta bredare uppdrag

Tidskriften Folkuniversitetet 15

Joakim Johansson

Lena Adamson

bidrar till att skolan blir mer politiserad, menar Tobias Krantz. – Konflikter som finns i andra delar av samhällsdebatten flyttar in i skolpolitiken. Det finns en viss typ av pedagogisk forskning som jag menar inte varit grundad i empiri, utan av värderingar och politiska uppfattningar. Han får medhåll av Ingemar Bohlin, vetenskapsteoretiker vid Göteborgs universitet: – Utbildningspolitiken har i många år präglats av ryckighet, där politiker bestämt sig för att luta sig mot den forskning som passar deras smak. Och så hoppar de över resten. Bland forskarna finns en frustration över detta beteende. Han är också bekymrad över de konflikter som finns mellan kvantitativ och kvalitativ forskning. De kvantitativa undersökningarna fokuserar på resultat som bygger på tydliga siffror medan de kvalitativa tittar på det som inte går att räkna ut, till exempel hur undervisningen fungerar i klassrummet och hur mobbning påverkar inlärningen. – Det finns tyvärr många ideologiska låsningar både inom utbildningsforskningen och utbildningspolitiken i Sverige! JOAKIM JOHANSSON, DOCENT i statsvetenskap vid Mälardalens högskola, saknar de breda kunskapsöversikterna, inte bara på utbildningsområdet utan inom många ämnesområden: – Det var ju den typen av översikter som låg till grund för de stora välfärdsbesluten under andra halvan av 1900-talet. Besluten blir bättre om de bygger på ordentliga underlag. Samtidigt har han svårt att fullt ut hålla med de kollegor som uppmanar politiker att oftare bygga

16 Tidskriften Folkuniversitetet

sina beslut på de forskningsresultat som forskarna tar fram. – Det är ju inte alltid så lätt! Forskare kan ju komma fram till diametralt olika slutsatser, vem ska de luta sig mot då? Om inte forskarna når konsensus är det mycket begärt att politikerna ska lyckas med det. Han nämner två exempel i modern tid: – Inför folkomröstningen om euron fanns renommerade ekonomer som ville att vi skulle gå med i valutaunionen. Och där fanns renommerade ekonomer som hävdade motsatsen. Ett annat exempel är den bristande integrationen där vissa forskare lyft fram den strukturella diskrimineringen som ett huvudproblem, medan andra forskare sett det som ett sidospår och betonat helt andra orsaker. ATT FORSKNINGSRESULTAT NUMERA verkar användas på ett mer vidlyftigt sätt än tidigare beror också på partiernas kris och väljarnas flyktiga beteenden, menar Joakim Johansson. – På senare år har vi märkt hur partier gjort stora positionsförflyttningar på kort tid, många gånger för att stoppa tappet till andra partier. När

de ska argumentera för en ny linje så gäller det att hitta forskning som stödjer den linjen. Men att använda forskning för sina egna syften är förstås inget nytt. En utbildningspolitiker som har historiska erfarenheter på området är Bengt Göransson, S, kultur- och skolminister 1982–89: – Jag hamnade i intensiva debatter med Lärarförbundet och fackligt engagerade partikamrater. Jag propagerade för mer ämneskunskaper hos lärarna medan mina motståndare snarare ville se mer kunskaper i pedagogik. Självfallet fanns där forskning som bägge sidor kunde luta sig mot. Och vi vände oss till den expertis som stärkte de argument som vi själva ville lyfta fram! Ser du detta som ett problem? – Nej, faktiskt inte. Politik handlar både om att välja och om att välja bort. Om forskarna kommer med olika slutsatser måste vi politiker använda våra värderingar när vi väljer vilka kunskapsunderlag som vi tänker bygga våra beslut på. Politiker som fattar beslut utifrån andras tankar är förödande!

FÖR ETT PAR år sedan grundades skolforskningsinstitutet, vars uppgift är att sammanställa breda översikter över aktuell forskning och även finansiera ny forskning inom områden som inte studerats i tillräcklig grad. – Jag upplever att forskningen används på ett inskränkt sätt i skoldebatten, säger direktören Lena Adamson. Under några år kan en viss teoribildning utgöra normen, men sedan bedöms den som daterad och ny teoribildning blir norm. Hennes personliga bild är att politiska beslut många gånger inte fattas på grundval av gedigen utbildningsforskning. – Jag vet att läget är ett annat i till exempel USA och Storbritannien där besluten i högre grad bygger på evidensbaserad forskning. Institutets första stora sammanställning ska komma senare i höst. – Den är i första hand till för de verksamma inom skolan, men jag hoppas förstås att resultaten också ska användas av utbildningspolitiker på både lokal och nationell nivå.

Att forskningsresultat numera verkar användas på ett mer vidlyftigt sätt än tidigare beror också på partiernas kris och väljarnas flyktiga beteenden.

Påverkan från flera håll innan beslut klubbas Statens offentliga utredningar (förkortat SOU), är namnet på den serie betänkanden som regeringen gett ut sedan 1922. Utredningarna presenterar lagförslag och görs antingen av kommittéer eller av en särskild utredare. Ibland

är kommittén parlamentariskt sammansatt, det vill säga med ledamöter från olika politiska partier. Till arbetet knyts oftast en rad experter. Utredningarna tillsätts och får sina direktiv av regeringen. Kommittén eller den särskilde utredaren

är en egen myndighet och ansvarar själv för verksamheten. När en utredning har lämnat ett betänkande skickas det ut på remiss till myndigheter och intresseorganisationer. Även enskilda medborgare eller organisationer som inte står med på

remisslistan kan lämna in remissvar. När remisstiden är slut sammanställs svaren på det departement som ansvarar för den fråga utredningen gäller. Tjänstemän på departementet skriver en proposition. Källa: www.ethnologue.com

Tidskriften Folkuniversitetet 17

Spaningen:

Brit Stakston

Digital strateg, PR-kvinna och opinionsbildare. Brit Stakston har fokuserat på den digitala utvecklingen i 20 år, och förnyat pressen i en tid av tidningsdöd och betalväggar. Crowdfunding och läsarmedverkan har varit modellen. Lennart Frykskog

18 Tidskriften Folkuniversitetet

Lena Dahlström

början av 2015 sedan drog du, Martin Schibbye och Nils Resare igång Blank Spot Project, en gräsrotsfinansierad reportagesajt för utrikesbevakning. Hur har satsningen utvecklats sedan dess? – Vi bygger en digital folkrörelse, med samma modell för finansiering som tidigare och håller fast vid att skapa kvalitetsjournalistik i nära relation med läsarna, via stängda eller öppna Facebookgrupper Läsarna är den otappade resursen. – Framöver tänker vi dessutom rikta sökarljuset mot vita fläckar (”blank spots”) i Sverige, det har länge efterfrågats av våra läsare. Blank Spot var ett svar på att redaktioner drog ned på utrikesbevakningen. Tycker ni att bevakningen av världens ”vita fläckar” (blank spots) ökat sedan dess? – Vi tycker nog att man bara det senaste året sett ett nytt självförtroende i mediebranschen, tack och lov. Titta exempelvis på kvällspressen, både Expressen och Aftonbladet har gjort nya satsningar. – Men medielogiken i dag gör att allt fler springAKTUELL MED: er på samma boll. När En av grundarna (med Trump tillträder i USA är Martin Schibbye bland det lätt att glömma bort andra) till Blank Spot, att även Gambia har en ny en sajt som belönats president och att det sker med flera priser inom en spännande demokratimediebranschen. utveckling där. Skrev nyligen en omMånga crowdfundade världsanalys, inför den projekt tappar fart. Lyckas nationella biblioteksni nå fler läsare? trategin, med fokus – Vi fick 3 000 prenupå digitalisering och meranter första året, och medieutveckling. lyckades få 75 procent av

dem att teckna sig igen. I dag har vi över 4 300. Det är fortfarande ett småskaligt projekt, med det växer och utvecklas. Och hittills har vi tre större finansiärer, som också hjälper oss att tänka runt affärsutvecklingen. – Facebook-gruppen som vi skapade för vårt Afghanistanprojekt har i dag över 8 000 medlemmar, som bidrar med olika perspektiv. Har crowdfunding en outnyttjad potential tror du? – Ja, men man måste vara lyhörd för vilka former betalningsviljan tar sig, du får aldrig tro att du har hittat den heliga graalen. När vi drog igång var det bankgiro och SMS som gällde, nu är Swish huvudbetalmedlet. I år sätts betalväggar upp på bred front av media, av ekonomiska skäl. Ni låter alla läsa. Hur resonerar ni kring det? – Människor riskerar sina liv för att berätta, bara det är skäl nog. Eftersom vi vill vara en digital folkrörelse skulle vi också bita oss själv i svansen om vi gömde innehållet. Visst ska man ta betalt för journalistik, men just nu är fel tid att låsa in materialet, när mindre trovärdiga medieaktörer låter sitt material vara fritt. Vad tror du, som mediestrateg, om valrörelsen 2018? – Det finns krafter som tänker gå ut med falsk information och attackera journalistiken. Det är viktigare än någonsin att stötta de källor och aktörer man känner förtroende för.

»Man måste vara lyhörd för vilka former betalnings viljan tar sig.«

Tidskriften Folkuniversitetet 19

tips – så stärker du din och andras grit Grit kallas den där kämpaglöden, som gör att man uppnår långsiktiga mål. På kort tid har det blivit ett centralt begrepp inom inlärningen. Ihärdighet, passionerad ansträngning eller driv kan det också kallas. Men hur tränar man upp förmågan? Här några tips. Lennart Frykskog

Istockphoto

Lär dig vad grit är. Talang är en fördel, men i långa loppet är idog träning avgörande. Ens förmåga är påverkbar. Man är inte dålig, möjligen svag, på matte eller rättstavning – och den goda nyheten är att svagheter kan tränas upp. Ett statiskt mindset kan, med stöd av den insikten, bli dynamiskt, inställt på att kämpa och övervinna motgångar och misslyckanden. Hjärnan är formbar. (se även s. 22) Tips: Tänk på att förmågan är formbar, även högre upp i åldrarna! Inre motivation. Det gäller att få fatt i den. Kan inte lusten väckas har man sannolikt valt fel mål. Passionen (glöden) måste finnas. Det måste inte kännas skoj varje gång

20 Tidskriften Folkuniversitetet

man övar, men känslan av meningsfullhet måste finnas. Belöningen är varken godis eller pengar utan känslan av att man behärskar något. Det stärker självförtroendet. Tips: Odla din passion!

Coachning. Grit ska uppmuntras. En del må vara mästare på att coacha sig själva, men de flesta stärks oerhört av att en lärare, förälder eller vän, ser vad man gör och följer upp med såväl beröm som uppriktig och positivt menad kritik. Och berömmet ska kopplas till ansträngning, inte bara till resultat. Att heja på och bli påhejad på rätt sätt gör skillnad. Tips: Ansträngning ska erkännas, oavsett resultatet!

Talang är bra, men i långa loppet är det idog och mål medveten träning som är avgörande för resultatet.

Mål och delmål. Grit handlar om målmedvetenhet. Bryt ned det stora målet i mindre uppnåbara mål, med gradvis höjd svårighetsgrad. Få som aldrig har löptränat springer milen på 40 minuter första säsongen. Få lär sig tala perfekt svenska på ett år. Vägen dit kan vara lång, och delmålen på vägen måste vara uppnåbara, samtidigt som de ska kräva ansträngning. Tips: Håll fast vid målet och våga utmana för att nå dit!

Aktuell läsning om grit Grit – konsten att inte ge upp, av Angela Duckworth, USA, professor i psykologi som myntade begreppet grit. Har också skapat en gritskala, med tio frågor, som gör egenskapen mätbar. Hjärna, gener och jävlar anamma, av Torkel Klinberg, professor i kognitiv neurovetenskap vid Karolinska Institutet. Har bland annat studerat grit hos lågstadiebarn som ska lära sig matematik.

Hur arbetar du med grit i din undervisning? LENA WINQVIST OCH ANNIKA NILSSON Einar Hansengymnasiet – Det handlar om att göra eleverna uppmärksamma på ansträngning, att fokusera på målen och hålla ut även när det är motigt. Man säger att grit är medfött men det är det troligt att det även går att träna upp. MARTIN GIBE Johannes Hedberggymnaiset – Som lärare ska jag vara nyanserad I min återkoppling. Jag försöker visa på var eleven varit insiktsfull eller ställa frågor för att få eleven att förtydliga eller bearbeta texten. AMIE KRONBLAD Kungstensgymnasiet – Jag arbetar med grit i kommunikationsämnet. Vi pratar om vad som krävs för att lyckas I skolan, hur inlärning går till, om att lära sig av sina misstag. Tidskriften Folkuniversitetet 21

text: Lennart Frykskog foto: Tomas Ohlsson

Träning håller hjärnan fräsch och spänstigt ung FOLKHÄLSA Vår hjärna är mer formbar högre upp i åldrarna är vad vi tidigare har känt till. Och ett av de mest effektiva sätten att påverka nybildningen av hjärnceller är fysisk aktivitet, och framför allt konditionsträning.

ET HÄR ÄR forskningsrön, som den idéburna rörelsen Brain Athletics entusiastiskt och ihärdigt sprider, för att öka folkhälsan, dra in slantar till hjärnforskningen och göra idrottsträning populärt bland äldre och yngre. Just den här kvällen står Jenny Nyberg, doktor i neurovetenskap och vice ordförande i Brain Athletics, på scen vid en föreläsning ordnad av Folkuniversitetet i Göteborg. Salen fylls snabbt av ett hundratal personer, och lika många tvingas vända om. Det här ämnet lockar, och många äldre finns i publiken, de vars hjärnor är långt mer formbara än vad som tidigare antagits. – Man behöver inte vara maratonlöpare för att få effekt på hjärnan, det viktiga är att man rör på sig. För någon kan det betyda en längre promenad, för

22 Tidskriften Folkuniversitetet

någon annan att springa långt och länge, säger Jenny Nyberg. All fysisk aktivitet påverkar hjärnan, även jonglering, men bäst är konditionsträning. Idealet tycks vara att man svettas lite och får upp flåset så pass att man får svårt att prata, mellan 30 och 60 minuter några gånger i veckan. Men som Jenny Nyberg understryker – ansträngningen måste anpassas efter förmåga och lust, liksom typen av aktivitet. Motivation är viktigt. – Man måste ha roligt också, annars blir det bara press och

Man behöver inte vara maraton löpare för att få effekt på hjärnan, det viktiga är att man rör på sig.

Du ger dig själv förutsättningarna att lära dig om du rör dig hela livet. Det är budskapet från Kjell Selander och Jenny Nyberg.

Tidskriften Folkuniversitetet 23

Friidrottsledaren Kjell Selander tog initiativet till Brain Athletics. Jenny Nyberg bidrar med att föra ut forskningens resultat.

stress. Och det ska vara något man gör vid upprepade tillfällen. Ett tokpass på gymmet en gång i veckan har inte lika stor effekt. ATT KROPPEN MÅR bra av rörelse är känt. Det motverkar hjärt- och kärlsjukdomar bland annat. Men effekterna på hjärnan, även högt upp i åldrarna. är inte lika väl kända. En forskningspionjär var Peter Eriksson (1959–2007), som var först med att publicera att den vuxna människohjärnan producerar nya nervceller från stamceller. Innan hade man sett det hos andra djur, men inte hos människan. Nu vet forskarna, och många andra, att minnesförmågan och inlärningskapaciteteten ökar av fysisk aktivitet. Risken att drabbas av demens och depression minskar dessutom.

24 Tidskriften Folkuniversitetet

– Det känns som att kunskapen börjar sprida sig mer och mer nu att döma av artiklar och inslag i media. Anders Hansens bok ”Hjärnstark” har också bidragit, säger Jenny Nyberg. Hur möttes hjärnforskning, idrottsrörelse och funktionshinderrörelsen i Göteborg? Initiativtagaren var Kjell Selander, friidrottsledare och numera ordförande i Brain Athletics. Han besökte Vetenskapsfestivalen för några år sedan, lyssnade till Georg Kuhn, professor regenerativ neurovetenskap, och såg en lysande win-win-situation för alla: folkhälsan, forskningen, föreningslivet och friidrotten (som betyder ”athletics” på engelska). – Idrottsrörelsen har alltid intuitivt vetat att den bidrar till folkhälsan, och nu finns det starka vetenskapliga belägg för det också, säger Kjell Selander.

funnits ett prestationstänkande, som gör att de som inte når toppen har slutat helt. Jag tror att vi i föreningslivet nu börjar inse att det handlar om att det, för hälsan, också handlar om att ha roligt när man tränar.

FORSKARNA VAR MED på noterna då Kjell Selander presenterade idén om samverkan, och ett första samarbete blev Jubileumsloppet (tio kilometer löpning), som sedan dess ordnas årligen och som skänker 50 kronor av varje anmälningsavgift till hjärnforskningen. Numera deltar Brain Athletics varje år på Vetenskapsfestivalen. Och för att stärka intresset för löpningen ordnar man varje måndag upplysta löparkvällar på Slottsskogsvallen, dit motionsidrottare i åldrarna 18 till 63 år kommer. Visst finns det elitlöpare där också, men inte bara. Kjell Selander noterar en ny trend, som är belagd även inom forskningen. – De yngre, som man kallar för milleniumgenerationen, tränar inte för att tävla, de tränar för att vara bra i skolan, behålla skärpan. Tidigare har det

LÄRA FÖR LIVET är en flitigt använd fras, men det handlar också om att träna hela livet, menar Kjell Selander. – De båda hör ju ihop. Du ger dig själv förutsättningarna att lära dig om du rör dig hela livet, och du behåller din hjärnhälsa. När visar sig då träningens hälsobringande effekBRAIN ATHLETICS ter på hjärnan? Kroppen Föreningen Brain reagerar omedelbart med Athletics samverkar endorfiner, men det är ett med friidrottsklubkortvarigt rus. För att få barna SAIK, GKIK och IF Kville. Brukarfören- en förändring i hjärnans ingarna har också stort strukturer och funktion så krävs en längre tid av inflytande, liksom regelbunden träning. forskare och andra – Det tar tid att bilda med stort engagemang nya nervceller, kopplingför hjärnforskning och ar och nervbanor! goda livstilsval. Nära Jenny Nyberg vill också anknutna är Stroke framhålla en annan fakföreningen i Göteborg, tor, vid sidan av fysisk Föreningen Hjärnkraft träning, som avgörande och Neuroförbundet för hjärnhälsan: ett berisom också har reprekat liv. Det är inte bara sentation i styrelsen. musklerna, utan även sinnena, som måste stimuleras. Vänner, familj och sociala kontakter ej att förglömma. Även dessa samband är belagda inom forskningen. – Mycket handlar om att uppleva nya saker, ge sig själv nya utmaningar och intryck, lär dig något nytt, gå en ny väg till jobbet, utmana dig efter förmåga.

Tidskriften Folkuniversitetet 25

Dilemmat:

Sverige saknar lärare – hur hanterar vi det? ELISABETH ANDREASSON, om att det råder akut lärarbrist. Att attrahera och behålla lärare är den stora utmaningen för Folkuniversitetet. Ett intensivt arbete pågår. OBEHÖRIGA LÄRARE, KÖER till komVi, som kan satsa omfattande munal vuxenutbildning och resurser på god arbetsmiljö, lärare som byter jobb ofta. Så ser fortbildning och pedagogiskt den verklighet ut som Folkuniver- utvecklingsarbete, är en attraktiv sitetet har att navigera i. Det är akut lärarbrist arbetsgivare. i Sverige och ingen ljusning är i sikte. Stora Behålla personal pensionsavgångar väntar, inte minst vad gälVårt arbetsmiljöarbete skapar ler speciallärare och specialpedagoger. goda arbetsplatser och vi satsar Regeringen, Skolverket, resurser på utveckling och fackförbund och hela spännande möjligheter skolvärlden diskuteför våra lärare. Rätt stöd rar frågan. Enligt för att lärarna ska få SCB arbetar över möjlighet att fokuse30 000 lärare i ra på undervisningandra yrken och en är prioriterat. flertalet skulle kunna tänka sig Utveckla att återvända om Våra fortbildningsförutsättningarna insatser skapas i nära är rätt. samverkan med personaFolkuniversitetet len och kan ge behörighet, har liksom andra utbildELISABETH ANDREASSON, men även ämnesbreddning ningsanordnare i Sverige upphandlingschef och vuxendidaktik. en utmaning i att att Göteborg tillsätta alla lärartjänsPåverka förutsättningarna ter. Men vi har en del Vi bedriver påverkansarbete fördelar och kunskap om hur vi ska hantera för bättre förutsättningar såväl situationen. Vi arbetar därför intensivt på nationellt som lokalt. I frågor både kort och lång sikt: som lärarutbildning, villkor och Attrahera sökande ersättning inom vuxenutbildVi är tydliga med vilka vi är. Vår ägandeform ning och upphandling arbetar och historia som en ideell icke vinstdriven vi aktivt med beslutsfattare och organisation är intressant för många lärare. organisationer.

26 Tidskriften Folkuniversitetet

På Folkuniversitetet / Goda exempel från vår verksamhet

Stolta jubilarer satsar framåt Under 2017 firar Balettakademierna i Stockholm och Göteborg sina 60- respektive 50-årsjubileer. Jan Åström och Malin Brandeby, som leder verksamheterna, möts här i ett samtal om historia och framtid. Klara Johansson

Håkan Larsson

Hur firar ni? Jan: Vi har firat hela året och finalen är en jubileumsföreställning den 4 november i Dansens hus med stor fest efteråt. Vi visar på vår gärning och lyfter personer som har en koppling till Balettakademien. Under året har vi haft jubileumsplatser på

våra kurser för 60 kronor. Vi har återsamlat gamla klasser och provat nya saker. En rolig satsning har varit balett för 60-åringar. Malin: Vi har lyft upp Claude Marchant som haft stor inverkan på Balettakademien. Han tog med sig jazzdansen till Sverige. Han Tidskriften Folkuniversitetet 27

/ Goda exempel forts.

Jan Åström: Bredden ger kompetens så småningom.

dansade med alla de stora på 50- och 60-talet och hans elever kunde uppträda på olika scener i Göteborg. Vi har också på vår facebooksida tagit upp olika framtidsfrågor. Den 7 december anordnar vi ett rundabordssamtal som uppföljning på det, i samband med premiären av vår höstproduktion. Hur har dansscenen förändrats? Malin: Sverige har utvecklat en musikalkultur de senaste 30 åren och Balettakademien och ett par andra utbildningar har lagt grunden för den branschen. Det är vi jättestolta över. Dansen har förändrats med samhället. Tidigare var det hierarkiskt och auktoritärt. Man är mer medveten om den mentala delen av utbildningen nu och synen på dansarens kropp har förändrats. Idag är dansen en bred arena med många olika uttryck och stor variation. 28 Tidskriften Folkuniversitetet

Foto: Harald Nilsson

Foto: Håkan Larsson

Malin Brandeby: Vi vill utbilda för framtida scenkonst.

»Vi jobbar med dan sen som en positiv kraft och utbildar för att våra studerande ska må bra.« Jan: Men det finns också saker som består, som bredden i våra utbildningar. De studerande lär sig både jazz, contemporary och balett. Innan Balettakademien fanns det bara klassisk balettskola. Vi jobbar med dansen som en positiv kraft och utbildar för att våra studerande ska må bra och ha en egen motivation. Vi har dans för personer med Parkinson eller smärta och vi undersöker även hur dans kan användas för integration. Hur ser arbetsmarknaden ut? Jan: Våra studerande blir framför allt frilansare inom nöjesin-

dustrin eller den konstnärliga dansen. De söker olika bidrag och är med i tillfälliga ensembler. 80 % har dans som sin huvudinkomst efter 5 år. I vårt karriärcenter tränar de sig inför arbetslivet. Malin: De flesta blir frilansare men en del går vidare till att arbeta med friskvård, pedagogik eller koreografi. Majoriteten av musikalartisterna är i arbete ett år efter utbildningen. Det är en kollegial bransch. Man konkurrerar med varandra men det handlar inte om vem som är bäst utan vem som är bäst lämpad. Vilka utmaningar och möjligheter ser ni i framtiden? Jan: Vi måste hålla fast vid att du behöver en treårig utbildning där kroppen och psyket hinner med, inte korta kurser och snabb bekräftelse, om du ska bygga en långsiktig danskarriär. Bredden ger en spets så småningom. Malin: Vi måste möta varje studerande individuellt. Den här generationen förväntar sig det. Sedan vill vi utbilda för framtida scenkonst. Branschen har spelat igenom alla musikaler nu och det finns ett sug efter nyskrivet. Teatrarna vågar ofta inte, men vi som skola kan göra det.

Balettakademien Balettakademien finns i Stockholm, Göteborg och Umeå. Balettakademin startades i Stockholm 1957 av Lia Schubert. 10 år senare startade hon tillsammans med Claude Marchant Balettakademien i Göteborg. 2003 anslöt det som tidigare hetat Dansforum i Umeå.

Musik och möten för nyanlända Gabriella Eriksson

Hanna Ögren

SOUND OF ME är Folkuniversitetet Umeås pilotprojekt inom musik och integration som riktar sig till nyanlända ungdomar. Syftet är att tolv ungdomar, med stöd från kommunen, ska få chansen att uttrycka sig själva genom musik i ett socialt sammanhang som skapar tillhörighet och meningsfull fritid. – Tanken med Sound of Me är att kursdeltagarna ska få förståelse för musikskapande. De kommer lära sig enklare former av musikteori, lära sig spela klaviatur samt lära sig använda sina röster, säger Klara Kingsvik, utbildningsledare i Umeå.

»Tanken med Sound of Me är att kursdelta garna ska få för ståelse för musik skapande. «

EN VIKTIG DEL i Sound of Me är att deltagarna ska kunna samtala om musik och olika känslor som musiken förmedlar: Är en viss låt glad eller ledsen? Hur är texten uppbyggd? Är låten snabb eller långsam? Hur låter musiken och hur låter jag? Teori, melodi, takt och text är viktiga inslag, likaså spontana mötesplatser och socialt samspel. Kursdeltagarna får prova att skapa egna låtar via en app, där kursledarna har skapat en manual på lätt svenska för appen i samarbete med en SFIlärare.

Musikskapandet blir en del av språkinlärningen när deltagarna samtalar om vilka känslor musiken förmedlar.

Uppmärksammat läromedel om friluftsliv Gabriella Eriksson Istockphoto

Tillsammans med Fjällsäkerhetsrådet har Folkuniversitetet tagit fram ett digitalt utbildningsmaterial om friluftsliv i fjällen. Utbildningsmaterialet som riktar sig till skolungdomar är gratis att ta del av. Det är användbart för alla som vill införskaffa sig allmänna kunskaper i ämnet. Alla delar i materialet går att koppla till grundskolans läroplan. Målet med materialet är att öka kunskapen om natur, fjäll och friluftsliv och att fler unga människor ska få möjligheten till fina, lärorika och trygga upplevelser i fjällen. – Vem som helst kan besöka webbsidan, man kanske ska ut på sin första fjälltur, eller är ett kompisgäng som ska ge sig ut på en tur. Materialet går också bra att stöpa om så att det passar för studiecirklar. Jag bollar gärna idéer om någon vill använda materialet, säger Mattias Jaktlund, verksamhetsledare skolverksamheten i Jämtland och projektledare för utbildningsmaterialet. Lanseringen i slutet av augusti fick stor uppmärksamhet i såväl riks- som lokalmedia över hela landet.

Tidskriften Folkuniversitetet 29

– Det är jättekul med teknik, ju mer man lär sig desto mer vill man gräva och lära sig.

”Jag är förvånad över att inte fler utbildar sig inom teknik” Elizabeth Faläng arbetar som it-tekniker på Kenyas ambassad i Stockholm. Vägen dit gick via YH-utbildningen IT-infrastrukturspecialist i Falun. Gabriella Eriksson – JAG HAR varit teknikintresserad

sedan tonåren och brukade reparera familjens datorer och radioapparater, till mammas förvåning och förtjusning, berättar Elizabeth. Ett tag tänkte jag mig ett yrke inom elektronik men så blev det en bachelor of science inom IT med några programmeringskurser och innan jag flyttade från Kenya till Sverige så jobbade jag som IT-konsult.

30 Tidskriften Folkuniversitetet

ELIZABETH BOR I Falun och pendlar några dagar i veckan till jobbet på Kenyas ambassad i Stockholm. Hon är ensam ansvarig för allehanda IT-relaterade frågor på ambassaden som har cirka 25 anställda. Hon sköter nätverk och datorer och ser till att ambassadens webbplats fungerar och är uppdaterad. Redan under studietiden sökte hon sig till ambassaden och fick så småningom

en praktikplats som övergick i anställning direkt efter examen. UTBILDNINGEN TILL IT-infrastukturspecialist ger bland annat kompetens att arbeta med design, implementation och drift inom IT-infrastruktur samt felsökning, installation och konfiguration av datorer och servrar. Elizabeth vet vad hon föredrar: – Jag vill gärna jobba som drifttekniker med serveransvar, programmering tycker jag är lite enformigt, säger hon. Men rent generellt är det jättekul med teknik, ju mer man lär sig desto mer vill man gräva och lära sig. Jag är förvånad över att inte fler utbildar sig inom teknik.

/ Våra spelregler Kerstin Namuth, vikarierande förvaltnings- och projektledare för Folkuniversitetets intranät, Infu.

Så påverkas vi av EU:s dataskyddsförordning

fter Transportstyrelsens IT-affär har datasäkerhet och skydd av personuppgifter (PU) blivit ämnen av högt allmänintresse. De flesta av oss är medvetna om att vi lämnar digitala fotspår efter oss i vår vardag. Nästa år skärps lagstiftningen som ska skydda människors personuppgifter. En ny EU-förordning, GDPR – General Data Protection Regulation eller Dataskyddsförordningen, träder i kraft den 25 maj 2018 och ersätter den svenska Personuppgiftslagen (PUL). GDPR ska säkerställa att det inte sparas mer data om oss medborgare än nödvändigt och att den information som sparas hanteras säkert. Som personuppgift (PU) räknas alla uppgifter som kan knytas till en levande person. Det kan alltså vara namn och personnummer, adresser, men även datorns IP-nummer, bilder, DNA …

Vad gör Folkuniversitetet? Vårt InfoSäk-projekt har pågått i snart ett år. Vi har kartlagt vilka PU som finns i vilka system och undersökt hur hanteringen av dem ska anpassas till de skärpta reglerna. Nödvändiga roller i organisationen etableras, styrdokument och tekniska lösningar uppdateras. I dagarna utbildades regionala projektledare.

Vad är nytt i GDPR jämfört med PUL? Företag måste ha bättre koll på sin hantering av personuppgifter: vad hanteras? Var? I vilket syfte och på vilken laglig grund? Hur länge? Om det inte finns lag- eller myndighetskrav på att spara en personuppgift behöver företaget inhämta samtycke från personen. Skulle PU komma på vift måste detta anmälas till Datainspektionen. Företag som bryter mot GDPR riskerar ett kännbart vite. Hos de flesta organisationer och företag i Europa pågår febril aktivitet för att anpassa sig till den nya lagen.

» Vi har kartlagt vilka PU som finns i vilka system och undersökt hur hanteringen av dem behöver anpassas till de skärpta reglerna. «

Hur påverkar GDPR dig som medarbetare? Cirkelledare, kursledare, lärare, coacher och administratörer ska fortbildas i dataskydd och du behöver kanske ändra några rutiner kring inloggning till våra system eller var du sparar personuppgifter samt säkerställer att det är OK att lagra dem. Mer information kommer om hur detta påverkar just dig.

Tidskriften Folkuniversitetet 31

/ En dag på …

… BOKMÄSSAN. Som höjdpunkt på firandet av Folkuniversitetets 75-års jubileum arrangerades en kunskapsfest i vår monter. Vi var där och möttes av hög stämning och hårt arbetande kollegor. Gabriella Eriksson

Sofia Dersén

Folkuniversitetets monter i siffror: 32 Tidskriften Folkuniversitetet

1 56 monter á

kvadratmeter

programpunkter

1. Folkuniversitetets ordförande Sverker Sörlin föreläser om antropocen. 2. Moderatorn Ulla Berglindh lotsade besökarna genom en bildningsstafett med forskare från Folkuniversitetets styrelse. 3. Andreas Åhs introducerar forskaren Emma Frans på scen. 4. Författaren Louise Wester och Språktidningens chefredaktör Patrik Hadenius utbyter erfarenheter. 5. En strid ström av besökare i montern. 6. Fikapaus på stående fot för monterpersonalen Gunnar Forsman och Andreas Åhs. 7. Författaren Louise Wester och Folkuniversitetets förlags chef Henrik Killander stämmer av programmet med monterns projektledare Fredrik Korsan-Bengtsen.

Cirka

2 500

besökare

Cirka

500

visningar på Youtube* * Till och med 1/11 2017.

Tidskriften Folkuniversitetet 33

/ Aktuellt hos oss Foto: Øyvind Sviland

Sandra Magnusson skriver om sina erfarenheter som sfi-lärare.

Vill skapa debatt om sfi ¶¶Folkuniversitetets sfi-pedagog Sandra Magnusson medverkar i nya antologin Skolan och integrationen. – Jag har skrivit om mitt jobb som sfi-lärare i Malmö och hela boken är en debattantologi inför valet nästa år. Mitt inlägg handlar

om hur man kan skapa samarbete mellan sfi, näringsliv och andra samhällsaktörer för att individualisera undervisningen och snabbare få ut nyanlända i arbetslivet. Medförfattare är bland andra Özz Nûjen, Kurdo Baksi, Björn Ranelid och Dilsa Demirbag-Sten.

Fyra steg till ett bättre minne ¶¶Annika Nilsson och Lena Winqvist är förstelärare i svenska på Einar Hansengymnasiet i Malmö. De är även läromedelsförfattare och föreläsare inom pedagogik och kommunikation. Nu har de kommit ut med boken Hjärnsmart lärande – Fyra steg till ett bättre och mer effektivt minne. Det är en bok för alla som vill förstå fascinerande och grundläggande principer om vår formbara hjärna och för alla dem som vill effektivisera sitt lärande.

Folkuniversitetet startar gymnasier i Karlstad, Uddevalla och Varberg ¶¶Skolinspektionen godkänner Folkuniversitetet som huvudman för gymnasieskolor i Uddevalla och Varberg. Utbildningarna startar 2019. Hösten 2018 startar även AlmaAkademin i Karlstad, en gymnasieskola som erbjuder utbildningar där eleverna möter universitetsvärlden redan under studietiden. 34 Tidskriften Folkuniversitetet

– Vi är glada över att våra ansökningar om att starta fristående gymnasieskolor beviljas, säger Stig-Olov Blixt, stiftelserektor. – Våra nya gymnasier kompletterar och stärker utbudet genom vår internationella profil och vårt fokus på att förbereda eleverna för studier på högskola och universitet, fortsätter han.

GÖTEBORG FÅR NY LITTERATUR FESTIVAL

Kurser i gamla hantverk ¶¶Folkuniversitetet i Södertälje samarbetar med Torekällberget som är ett friluftsmuseum som drivs av Södertälje kommun. Där erbjuds kurser i fyra gamla hantverk: gör din egen krinolin, gör din egen bahytt, gärdsgårdsbygge och timring. Kurserna har väckt stort intresse hos nya målgrupper för såväl Folkuniversitetet som Torekällberget, och i vår väntas flera spännande kursnyheter.

Folkbildning utanför folkbildningen Christina Ekman, rektor för Folkuniversitetet region norr

S Foto:Jasmin Storch

¶¶I november arrangeras GBG Romanfestival för första gången. – Målet är en årlig festival som sätter romanen i centrum, säger författarna Martin Engberg och Mattias Hagberg som ligger bakom festivalen. Bland årets deltagare finns Karolina Ramqvist och Kristina Sandberg. Folkuniversitetet är medarrangör.

/ Sista ordet

tatens anslag till folkbildningen tenderar att minska, samtidigt som många kommuner drar ner de kommunala anslagen avsevärt eller tar bort bidragen helt. Innebär detta att folkbildningen minskar eller är i kris? Jag är övertygad om att svaret är nej och att folkbildningen blomstrar som aldrig förr. Studieförbunden når varje år många fler människor än de som deltar i statsbidragsfinansierad verksamhet. Folkbildningsrådets expertgrupp för utvärdering och uppföljning kommer inom en snar framtid att göra en översyn av ”folkbildning utanför folkbildningen”. De uppmärksammar och tar för första gången initiativ till att dokumentera all den verksamhet som dagligen genomförs i studieförbundens och folkhögskolornas regi, men som enligt gällande regelverk inte kan rapporteras som statsbidragsfinansierad folkbildning. Det är en mycket intressant utveckling! Jag är säker på att vi alla kommer att bli imponerade och stolta över vad översynen kommer att visa, men absolut inte förvånade. Detta är ingenting nytt för oss som dagligen arbetar med folkbildningsverksamhet. Det som blir spännande är att se om översynen kan bli en indikator och leda till förändringar i det nuvarande, i mångt och mycket föråldrade, regelverk för bidrag som definierar folkbildning idag.

»Studieförbunden når varje år många fler människor än de som deltar i stats bidragsfinansierad verksamhet. «

Tidskriften Folkuniversitetet 35

POSTTIDNING B TIDSKRIFTEN FOLKUNIVERSITETET BOX 26152 100 41 STOCKHOLM

Vetenskap för alla Under 2016 anordnade vi 810 populärvetenskapliga föreläsningar i 73 kommuner. Sammanlagt kom 47 437 besökare till föreläsningarna vilket är en ökning med 51 procent jämfört med föregående år.

Folkuniversitetet