12 minute read
Han ser om vårt hus
Mikael Dhejne Pihl är fastighetsförvaltare med uppgift att vaka över Frälsningsarméns byggnader runt om i landet. Att optimera driften och förebygga skador är en viktig del i att verksamheter ska kunna bedrivas och pengar sparas. Via webben ligger han steget före problemen.
TEXT: CARINA TYSKBO FOTO: JONAS NIMMERSJÖ
Advertisement
KLOCKAN 7.57 Morgonen är ännu mörk. Längs Nybrogatan kivas fåglarna om vinterbär i träden och på plan 6 inne på högkvarteret tappar Mikael Dhejne Pihl upp fräscht vatten i sin flaska. Han har en mörkgrå skjortkavaj, murarskjorta och väl ingångna skinntofflor.
— Jag börjar alltid dagen med att få igång kallvattnet, säger han medan vi går en trappa ner till Fastighetsavdelningen. Kollegorna börjar anlända en efter en.
Flaskan ställs på skrivbordet, datorn sätts igång. Bakom Mikael tronar rader med vinröda pärmar med olika fastighetsbeteckningar och företagsnamn. På avskärmningen framför honom finns prydligt uppsatta bilder på familjen, en segelbåt av modellen Hallberg Rassy HR94 och ett foto från ögruppen Kerguelen mellan Australien och Godahoppsudden.
— Ja det är en dröm att resa dit med just den båten. Kargt, inte alls någon badort – men så mäktigt och avlägset, säger Mikael som själv arbetat på sjön i många år, både på fartyg och oljeriggar.
8.14 — Micke, pumparna på Observatoriegatan har stannat, ringer de och säger. Två gånger på en månad nu.
Kollegan Åsa funderar en stund ihop med Mikael hur saken ska lösas. Som teknisk fastighetsförvaltare och driftsansvarig är det Mikaels uppgift att sköta de byggnader som ägs av Frälsningsarmén runt om i landet, både dem som rymmer egen verk
8.30
8.14
8.47
På Högkvarterets fastighetsavdelning gör Mikael allt från att bevaka driften i flera av Frälsningsarméns byggnader till att förbereda möten och vara ”nyckelpiga” i huset med knappt 70 anställda.
9.08
10.30
10.30 Till− och frånluft, el, brandskydd, avlopp och radiatorer – i källaren har Mikael järnkoll på allt via dataundercentralen, eller ”ducen”, som den kallas.
samhet och dem som hyrs ut till andra. Arbetet handlar till stor del om att förebygga. — Ju bättre förvaltning, desto färre akuta tillstånd, skador och i slutändan sänkta kostnader för Frälsningsarmén, säger han och antecknar ett nummer.
8.30 På datorn syns nu en karta över Sverige med många av Frälsningsarméns fastigheter utmärkta. När Mikael kom hit för nio år sedan ville han få bättre överblick och kontroll över alla byggnader. En ramhandling togs fram för styrsystem i fastigheter.
— Samtidigt började arbetet med att få fastigheterna uppkopplade till en webbaserad styr- och reglerportal anpassad till Frälsningsarméns behov, förklarar han. Han pekar på skärmen. Genom webbsidan kan han styra och övervaka värme, vatten och ventilation i de uppkopplade fastigheterna och på så sätt kontrollera
Efter många års erfarenhet av driftfrågor från bland annat Riksdagen och Statens Fastighetsverk vet Mikael att Frälsningsarmén litar på hans omdöme. Det finns inga genvägar – det gäller att känna sin fastighet väl men också tillgodose hyresgästernas speciella krav.
— Min ambition har varit att bygga upp något som man i framtiden inte bara kan strunta i. Jag vill lämna en bra stafettpinne efter mig, menar han.
driftstatus. Händer det något oväntat i huset får han ett larm, varpå han själv via systemet löser problemet eller kontaktar ansvarig person på plats.
— Mitt jobb är till stor del händelsestyrt. Men på det här sättet ligger jag steget före. Jag kan även se förbrukningen värme, el och vatten på till exempel våra hotell. Minskad vattenförbrukning betyder som regel sämre beläggning.
8.47 Kollegan Åsa behöver en nyckel och Mikael låser upp ett massivt metallskåp som rymmer fastigheternas nyckelsystem. Som ”nyckelpiga” på högkvarteret är Mikael den som kommer in överallt. Han är också den som kan få klagomål om inomhusklimatet. I ett hus med drygt 70 kollegor är det en grannlaga uppgift att tillgodose allas önskemål.
— Någon fryser, andra har det för
11.30
12.55 På väg mot Strängnäs för husbesiktning. Mikael har med sig kollegorna Magnus och Åsa, båda med lång erfarenhet av fastigheter.
varmt ... det gäller att hitta balansen och få folk att möblera rätt så att systemet fungerar som det är tänkt, säger Mikael och låser skåpet igen. Det rasslar svagt.
9.08 Projektmöte i konferensrummet på plan 5. Mikael och sektionschef Elisabeth Beckman möter teknikkonsulten Anders Nilsson, som projektleder en inglasning av en innergård på ett av Frälsningsarméns hotell. Det tidigare 80-talstaket är av plast och behöver bytas ut. Mycket måste tas hänsyn till: buller och störningar på hotellet, begränsad framkomlighet och byggarbetarnas tillgång till byggnaden. Ett tak av stål och glas kräver dessutom hög tolerans.
— Jag är lite orolig för att snön ska försvåra inmätningsarbetet, funderar Mikael. Och står hotellet ut med vädertäckning på taket under de här veckorna?
Anders nickar och antecknar. De avhandlar tidplan och entreprenadformer. Elisabeth vill se ett anbud under nästkommande vecka.
10.30 Mikael förbereder nästa möte men hinner visa högkvarterets undercentral innan avfärd. Hissen leder allra längst ner till plan -1. Bakom en tung dörr mullrar det dovt och råder exemplarisk ordning.
— Ja, vi har nyligen röjt här. Jag gillar inte när det är stökigt, säger han och berättar initierat om ”Ducen”, Dataundercentralen, till- och frånluft, elskåp, brandskydd, avloppssystem och radiatorsystem.
Inom kort ska han beställa ett nytt expansionskärl, eftersom det är för litet och gör att systemet blir för stumt.
— Det gäller att hålla sig à jour med prylarna, säger han med handen på ett rör. I fastighetsbranschen sker den tekniska utvecklingen väldigt snabbt och tyvärr är det mycket som blir ”gammalt” redan efter fem - tio år.
11.30 — Tjena Micke! Vi har parkerat i Årsta vid ett företag som underhåller några av Frälsningsarméns fastigheter. Servicechefen Micke Gidlund står i dörren med rutig skjorta, jeans och ring i örat. Handslaget är rejält. Sedan flera år möts han och Mikael och följer upp de olika objektens drifts-och underhållsplaner.
— Vi gör månadsrondering i era fastigheter och säkerställer funktionen inom våra områden ventilation, styr, kyla, el och rör, säger Micke.
Mikael Dhejne Pihl nickar: — Mickes killar ser vad som behöver åtgärdas i husen. Vår relation är så upparbetad, vi tar saker vartefter de kommer. — Ja, rakt och enkelt ska det vara, säger
12.55
14.30 De mer än sekelgamla kårlokalerna i Strängnäs besiktigas. Inget undgår Mikaels blick när det mäts fukt och petas i takkonstruktioner. På vinden får han krypa, och imponeras av kvaliteten på handyxade bjälkar och näver från 1847.
14.30
Micke och skrattar när han berättar att ytterligare fyra Micke finns på arbetsplatsen. De talar en stund om arbetsmiljöfrågor, fakturor och förbättringar medan kaffet bubblar i bryggaren och några drifttekniker i arbetskläder anländer för att fika.
12.55 Januaridis och flera plusgrader råder medan tåget har tagit oss till vackra Strängnäs. Mikael och hans kollegor Åsa och Magnus har rest för att besiktiga kårens gamla lokaler från 1847 och 1929. Skal, fönster, tak och fastighetstekniska försörjningssystem ska statusbedömas. Delar av huset är Q-märkt och eventuell renovering måste göras i samarbete med antikvarie. Andra delar har kåren själva förbättrat. På Hospitalsgatan finns förutom Frälsningsarmén ett bageri, Fonus och några privata hyresgäster.
— En sådan här process är viktig och omfattande. Utifrån vad vi ser idag gör vi en sammanfattande kalkyl på vad en renovering skulle kosta, berättar Mikael. Kårledaren Daniel Viklund kliver ur sin bil vid tågstationen.
— Välkomna hörrni, säger han med ett stort leende. Hoppa in!
14.30 — Jag skulle tagit overallen med! Vi har bjudits varmkorv med hemlagat potatismos och nu har Mikael klättrat upp på vinden som han granskar med ficklampa. Han får krypa och huka bland isolering och damm. Ljuset från det halvmåneformade fönstret är sparsamt och det luktar gammalt trä.
— Titta här, handyxade bjälkar och näver, säger han eftertänksamt och klappar på en balk. Innan takpappen kom använde man näver för att skydda takkonstruktionen. Det är inte ofta jag ser sånt här – och så bra det har fungerat! Inte en tillstymmelse till röta.
Fuktmätaren trycks mot en plats nära takluckan. Siffrorna är okej men Mikael upptäcker att luckan är trasig och skulle kunna flyga upp vid stark vind. Väl nere från stegen borstar han av sig. Åsa, Magnus och Mikael mäter, noterar och diskuterar efterhand som Daniel visar runt överallt. I källaren har det funnits ett musteri och kårlokalerna hyste en gång bageri. Rummen är ganska otidsenliga och numer också rätt trånga för en växande församling.
— Men vi älskar det här huset! säger Daniel entusiastiskt. Alla pratar om atmosfären här och kåren ligger så bra till mitt i stan. Vill ni ha kaffe?
16.05 När dagen går mot sitt slut påpekar Mikael hur varierat jobbet som fastighetsförvaltare är:
— Man kan inte nog värdera mina personliga möten och relationsbyggen. Det kommer hela Frälsningsarmén till del och är väldigt kul. Det här jobbet gör det värt att gå upp på morgonen. g
Helad och gjord hel
TEXT: BRIAN PEDDLE FOTO: UNSPLASH/DANIEL SANDVIK
Men det var våra sjukdomar han bar, våra plågor han led, när vi trodde att han blev straffad, slagen av Gud, förnedrad, Han blev pinad för våra brott, sargad för våra synder, han tuktades för att vi skulle helas, hans sår gav oss bot. Vi gick alla vilse som får, var och en tog sin egen väg, men Herren lät vår skuld drabba honom. Jesaja 53:4-6 (Bibel 2000).
Påskbudskapet är det djupaste, mest sanna, livsförvandlande och livgivande budskap vi någonsin kan lyssna till, ge respons på eller delta i. Kort sagt är påskberättelsen kulmen i Guds frälsningsplan för att mänskligheten skulle kunna få förlåtelse och återupprättelse. Sådan villkorslös uppoffrande kärlek frigör Guds barmhärtighet, nåd och förlåtelse. Vi borde uppleva gränslös glädje, uppfångade av vördnad och förundran, fira vår nyvunna frihet och leva i en ny dynamisk relation till den Allsmäktige. Vi ser i dessa verser från Jesaja precis det Gud gjort för oss i Jesus. Genom att gå till korset gör Jesus något mycket positivt fastän det innebär att han utsätts för smärta, skam, brustenhet och att bli skild från Fadern som han alltid delat en djup intimitet med. Jesus tar på sig allt som är negativt, destruktivt och smärtsamt. Denna uppvisning av äkta, ovillkorlig och självuppoffrande kärlek är oöverträffad i mänsklighetens historia.
Även när vi läser om och reflekterar över vad Jesus tar på sig, känner vi lättnad, bördan lyfts av oss och vi blir fria. Jesus tar våra svagheter på sig och bär våra sorger. Ja, det finns en glimt av Jesus mänsklighet här när Ordet ”blev människa” (Johannes 1:14) – helt och hållet människa och samtidigt helt och hållet Gud. Han förstår det sköra, svagheten och det icke perfekta på ett personligt plan. Med detta sagt behöver vi också se att här pågår så mycket mer. Jesus gör mer än att identifiera sig med oss. Han tar på sig våra svagheter och våra sorger så att vi inte behöver bära dem. Lägg till detta vad som sägs i Filipperbrevet 4:6-7 (”Gör er inga bekymmer…”) och 1 Petrus brev 5:7 (”Kasta alla era bekymmer på honom, ty han sörjer för er”) för att bättre förstå vad som ges till oss i Jesus. Se igen på vad som sker med Jesus – han är genomborrad, krossad, straffad och sårad. Varför skulle Jesus acceptera allt detta? Varför skulle Gud tillåta sin ende son att utstå allt detta?
Om vi läser verserna från Jesaja ännu en gång, riktas ljuset mot vad vi får ta emot genom detta offer – frid och helande för oss själva. Straffet som lades på Jesus ger oss frid. Vi upplever helande därför att Jesus blev sårad. Det övergår nästan vårt förstånd, men ett fruktansvärt plågsamt ögonblick för läkedom till oss och en förfärligt våldsam handling ger oss evig frid.
Det är något av en orättvis överföring som pågår som visar Guds extravagans och den favör vi får utan att ha gjort oss förtjänta av den och som kallas nåd. Där finns också något djupt teologiskt, ett offer ges och ett förbund sluts.
Offren som ges och hur detta praktiseras i Gamla testamentet finns där för att sona vår synd och ofullkomlighet. Här på korset betalas det största offret då Guds rena offerlamm offras en gång för alla och därigenom leder oss in i ny nåd och befrielse.
Vi har frid med Gud genom allt som Jesus gjorde möjligt och denna frid upplevs genom tro på Jesus (Se Romarbrevet 5:1: ”Då vi nu har gjorts rättfärdiga genom tro har vi frid med Gud genom vår herre Jesus Kristus”). Ja, så enkelt är det! Vi behöver inte komplicera det! Påskberättelsen slutar inte med Golgata. Påskdagen handlar om uppståndelse och nytt liv. I 2 Korinthierbrevet 5:17 påminns vi om att ”Den som är i Kristus är alltså en ny skapelse, det gamla är förbi, något nytt har kommit!” Den gamla verkligheten där man är fångad av synd och där döden är vår slutliga fiende, är borta! På påskdagen uppstår vi till nytt liv i Kristus. Det nya livet är evigt liv. Det innefattar seger över synd och död, det inkluderar vårt helande och hela vår varelse, det är ett liv i djup frid (Jesaja 26;3: ”Den som är ståndaktig skänker du trygghet, på dig förströstar han”).
Denna påsk kan du uppleva helande och helhet i Kristus. Det var därför Jesus kom till jorden och det är vad Gud önskar allra mest för dig. g
Frälsningsarméns världsledare, general Brian Peddle
