5 minute read

Frälsningsarmén i Kenya

Klimatet hotar småbönder i Kenya

Tänk dig att du är en småjordbrukare i Afrika. Din åker ger inte mycket skörd, men du kämpar vidare med samma metoder som du lärt dig från dina föräldrar, och som de lärde sig av generationen före.

Advertisement

TEXT: LENA WICKBERG FOTO: NGOLIA KIMANZU OCH MARGARET MUSUMBI

Du har levt hela ditt liv med ena ögat på vädret, för du vet att en storm, ett kraftigt skyfall eller en utdragen torrperiod kan leda till missväxt. Eftersom du inte har några marginaler att tala om – alla pengar du får in på att sälja en del av din skörd går direkt till att köpa mat och annat som familjen behöver – kan en enda säsongs missväxt bli katastrofal. Det behövs inte mycket för att din familj ska svälta.

Då är det inte så konstigt att du är bland de första som märker av när klimatet förändras. Det invanda mönstret med två årliga odlingssäsonger inramade av regn- och torrperioderna fungerar inte som det gjort tidigare. Det har aldrig varit lätt att förutse hur lång torkan ska bli, och exakt när man måste skörda innan regnen kommer. Men nu är torkan längre och regnen häftigare, och båda fenomenen kan komma tillbaka när de egentligen inte längre är i säsong. Det kan vara torka i ett område medan området intill har översvämningar. Ingenting är som det varit. Naturligtvis påverkas jordbruket. Det är svårt att få ut något av sina fält när översvämningar hindrar en från att så, och torkan slår till innan skörden är mogen.

Men det finns sätt att minska effekterna av det opålitliga vädret. Bland annat genom nya odlingsmetoder som tar bättre hand om marken, nya utsäden som klarar både torka och översvämning, och användande av lokalt naturgödsel istället för den importerade varianten. Tillsammans gör allt detta att jordbruket blir mindre känsligt för väderpåverkan och att skördarna inte bara blir mer stabila, utan även större än tidigare.

I Kenya arbetar Frälsningsarmén med ett stort projekt som berör ungefär 10 000 människor i 40 samhällen där klimatförändringarna slår hårt mot en grupp som redan innan varit starkt utsatt på grund av fattigdom, utarmad jord och brist på tillgång till rent vatten. De ska få utbildning i de nya odlingsmetoderna, tillgång till bättre utsäde och möjlighet att föda upp höns. Hönsen ger protein i form av både ägg och kött, och kan också säljas när familjen behöver pengar. Hönsens avföring fungerar också utmärkt som gödsel på åkrarna, och man slipper lägga pengar på dyr konstgödsel som dessutom inte fungerar så bra på längre sikt.

ETT AV KNEPEN som deltagarna i projektet får lära sig är växelbruk. Genom att växla mellan olika grödor, som använder olika näringsämnen, får marken större chans att återhämta sig mellan odlingarna. Planterar man träd runt åkern får marken också tillförsel av näring genom trädens rötter. Om man dessutom ser till att de träd man planterar är till exempel mango eller papaya får man frukt som ger vitaminer och är en extra inkomstkälla för familjen.

En annan nyhet är att använda kompost. Tidigare hade man ingen användning för blast, stjälkar och blad utan brände helt enkelt upp allt sådant. Nu kommer det istället till nytta både i komposten och som övertäckning av åkrarna för att bevara fukten i jorden under de torra perioderna.

Steven Miangi visar hur bra hans majsskörd har blivit med de nya odlingsmetoderna.

Ett testfält där jordbrukarna får lära sig de nya metoderna.

Projektet har ett sär skilt fokus på kvinnor, som ofta marginali seras och därför har extra svåra villkor.

fakta seto esilience – WASH and Food Security roject, Kenya

• Projektet drivs av Frälsningsarmén i Kenyas östra territorium med stöd av bland annat Frälsningsarmén i Sverige.

• Fokus ligger på nya jordbruksmetoder, på vatten och sanitet, samt på matsäkerhet.

• Totalt kommer över 30 000 personer att delta, med tonvikt på kvinnor och flickor.

• Projektet startade 2019 och pågår i fem år.

DET ÄR EN OERHÖRD SKILLNAD, OCH KAN BOKSTAVLIGT TALAT BETYDA LIV ELLER DÖD FÖR JORDBRUKARNA OCH DERAS FAMILJER.

Att se över vad man odlar, och satsa dels på andra varianter av till exempel majs, och dels på helt nya grödor ingår också i projektet. De nya grödorna är ingenting som jordbrukarna har haft tillgång till tidigare, men de är mer tåliga och klarar av mer av både torka och översvämningar.

Allt detta gör att åkrarna blir bördigare och skördarna större och mer tillförlitliga. De nya metoderna är faktiskt så effektiva att man kan räkna med att få så mycket som tio gånger större skörd än tidigare. Den som förut fick en säck majs kan nu alltså få tio säckar från samma åker.

Det är en oerhörd skillnad, och kan bokstavligt talat betyda liv eller död för jordbrukarna och deras familjer. Med sådana resultat kan de äta sig mätta, sälja överskottet och ändå kunna behålla en del av skörden som reserv för nästa gång skörden slår fel.

Så varför är det här så viktigt? Varför ska vi bry oss om ifall folk i Afrika är hungriga?

Det är naturligtvis en provocerande fråga. Självklart bryr vi oss om att folk svälter, oavsett var de bor!

Men svält är mer än så. Följderna av långvarig undernäring går inte över bara för att man till slut får tillgång till ordentlig mat.

Barn som växer upp med undernäring påverkas för resten av livet, även om de får tillräckligt med mat senare i livet. Deras hjärnfunktioner försämras, och kan sedan inte återhämta sig, vilket gör det svårare för barnen att till exempel lösa problem, planera långsiktigt och förstå större sammanhang.

Det är en tragedi för dem själva, och ett hinder i deras egna liv, men det har även en större och mer långtgående inverkan än så. För hur påverkas ett samhälle om en hel generation av barn växer upp med undernäring och försämrad kognitiv förmåga? Det är ju den generationen som ska ta över och hitta vägar ut ur fattigdom och miljöproblem.

Att en människa inte har nog med mat åt sig själv eller sina barn är fullt tillräckligt för att vi ska vilja hjälpa till. Jesus sa åt oss att behandla andra som vi själva vill bli behandlade. Och om det var vi själva som svalt – visst skulle vi då vilja att den övriga världen kom till vår undsättning?

Om man ser litet längre ser man också att det även handlar om framtiden, och vilka möjligheter vi ska ha att lösa de problem som världen står inför, vare sig det gäller fattigdom och klimatförändringar eller krig och flyktingströmmar. g

This article is from: