världen | kenya
Klimatet hotar småbönder i Kenya Tänk dig att du är en småjordbrukare i Afrika. Din åker ger inte mycket skörd, men du kämpar vidare med samma metoder som du lärt dig från dina föräldrar, och som de lärde sig av generationen före. TEXT: LENA WICKBERG FOTO: NGOLIA KIMANZU OCH MARGARET MUSUMBI
D
u har levt hela ditt liv med ena ögat på vädret, för du vet att en storm, ett kraftigt skyfall eller en utdragen torrperiod kan leda till missväxt. Eftersom du inte har några marginaler att tala om – alla pengar du får in på att sälja en del av din skörd går direkt till att köpa mat och annat som familjen behöver – kan en enda säsongs missväxt bli katastrofal. Det behövs inte mycket för att din familj ska svälta. Då är det inte så konstigt att du är bland de första som märker av när klimatet förändras. Det invanda mönstret med två årliga odlingssäsonger inramade av regn- och torrperioderna fungerar inte som det gjort tidigare. Det har aldrig varit lätt att förutse hur lång torkan ska bli, och exakt när man måste skörda innan regnen kommer. Men nu är torkan längre och regnen häftigare, och båda fenomenen kan komma tillbaka när de egentligen inte längre är i säsong. Det kan vara torka i ett område medan området intill har översvämningar. Ingenting är som det varit.
30
Naturligtvis påverkas jordbruket. Det är svårt att få ut något av sina fält när översvämningar hindrar en från att så, och torkan slår till innan skörden är mogen. Men det finns sätt att minska effekterna av det opålitliga vädret. Bland annat genom nya odlingsmetoder som tar bättre hand om marken, nya utsäden som klarar både torka och översvämning, och användande av lokalt naturgödsel istället för den importerade varianten. Tillsammans gör allt detta att jordbruket blir mindre känsligt för väderpåverkan och att skördarna inte bara blir mer stabila, utan även större än tidigare. I Kenya arbetar Frälsningsarmén med ett stort projekt som berör ungefär 10 000 människor i 40 samhällen där klimatförändringarna slår hårt mot en grupp som redan innan varit starkt utsatt på grund av fattigdom, utarmad jord och brist på tillgång till rent vatten. De ska få utbildning i de nya odlingsmetoderna, tillgång till bättre utsäde och möjlighet att föda upp höns. Hönsen ger protein i form av både ägg och kött, och kan också säljas
när familjen behöver pengar. Hönsens avföring fungerar också utmärkt som gödsel på åkrarna, och man slipper lägga pengar på dyr konstgödsel som dessutom inte fungerar så bra på längre sikt. ETT AV KNEPEN som deltagarna i projektet får lära sig är växelbruk. Genom att växla mellan olika grödor, som använder olika näringsämnen, får marken större chans att återhämta sig mellan odlingarna. Planterar man träd runt åkern får marken också tillförsel av näring genom trädens rötter. Om man dessutom ser till att de träd man planterar är till exempel mango eller papaya får man frukt som ger vitaminer och är en extra inkomstkälla för familjen. En annan nyhet är att använda kompost. Tidigare hade man ingen användning för blast, stjälkar och blad utan brände helt enkelt upp allt sådant. Nu kommer det istället till nytta både i komposten och som övertäckning av åkrarna för att bevara fukten i jorden under de torra perioderna.
