Frälsningarméns tidning Stridsropet nr 2-2020

EN TIDNING FRÅN FRÄLSNINGSARMÉN # 2.2020

Elsa Björkqvist:

Fri att följa sitt kall PERSONLIGT Ändrade planer FOKUS Ut ur skuldfällan EN DAG PÅ JOBBET Förebygga skador MIN VÄG TILL GUD Mats vandrar med Jesus DEBATT Integration är en ickefråga AKTUELLT Jesusfilmer i påsk VÄRLDEN Småbruk i Kenya VERKSAMHET Vardagsrum för alla

LEDARE

Frälsningsarméns tidning i Sverige, 137:e årgången.

Postadress Box 5090, 102 42 Stockholm Telefon 08/562 282 00 E-post, hemsida och Facebook stridsropet@fralsningsarmen.se www.fralsningsarmen.se/stridsropet www.facebook.com/stridsropet Territoriell ledare och ansvarig utgivare Clive Adams Redaktion Charlotte Ander, Emilia Beijer, Gabriel Ekbeck, Annette Emmoth, Eva Gustin, Teresia Jansson, Jonas Nimmersjö, Carina Tyskbo, Christina Vauhkola Utgivning 2020 17 januari, 3 april, 12 juni, 18 september och 20 november.

Vill du inte ha Stridsropet per post så mejla eller skriv till oss.

Tryck Trydells, Laholm ISSN 0346-1890 Omslagsbild Foto: Jonas Nimmersjö Internationell ledare Brian Peddle Internationellt huvudkontor The Salvation Army, 101 Queen Victoria Street, London, EC4P 4 EP, England Gåva till Frälsningsarméns arbete pg 900480-5, Swish 9004805

N VA

ENMÄRK

Trycksak 3041 0091

2

E T

S

För ej beställda manus ansvaras ej.

Redaktionen förbehåller sig rätten att redigera inkomna manus.

Stridsropet trycks på miljövänligt papper.

Det är en konstig värld!

DET VAR 1967, och som tioåring började

jag visa intresse för popmusik. En av låtarna som fick min uppmärksamhet inleddes med den spännande raden: “It’s a strange, strange world we live in, Master Jack!”

Jag har kommit att tänka på den låten på sistone när jag har observerat de konstiga saker som händer i vår värld: Vi har aldrig varit så uppkopplade och samtidigt så avskilda; vi har aldrig kommunicerat så mycket och ändå pratar vi knappt med varandra; vi har aldrig haft så mycket information tillgänglig och ändå har vi så snäva åsikter om olika frågor. Vi delar upp vänner och familjer, länder och samhällen efter vad de tycker i vissa frågor.

Människor som Greta Thunberg och president Trump är älskade och avskydda i lika stor utsträckning. Medierna verkar vara lika splittrade som befolkningen, och sanningen har blivit relativ.

Det är en konstig värld vi lever i!

Sången från 1967 handlade om en ung person som reagerar på arvet som en äldre person lämnat efter sig genom de saker han lärt henne. Hennes reaktion är intressant. Respektfullt, men bestämt avvisar hon detta arv. Den unga personen vill hitta sanningen för sig själv. ”Tack för erbjudandet, men nej tack”, är vad låten säger. Tyvärr är detta samma respons som många i vår värld – såväl unga som gamla – ger till kyrkan. Och det är inte så förvånande. Till och med inom kyrkan försöker motsatta krafter dominera och resultatet är splittrande retorik baserad på olika teologiska synvinklar och bibliska tolkningar av ett antal viktiga aktuella frågor.

Det var omkring 1967 som Frälsningsarmén i Kapstaden beslutade att ändra formatet för vårt påskfirande och vi gick från tre långa gudstjänster på långfredagen till en tre timmars lång gudstjänst.

För en tioåring kändes de tre timmarna

mer som sex, och jag lämnade alltid den gudstjänsten tömd på energi, eftersom den hade varit så tung och dyster ... fylld med drama om Jesu lidande och död.

En vecka efter publiceringen av detta nummer av Stridsropet, minns kyrkan Jesu lidande och död. Återigen, som vi gör varje år, kommer vi att fira påskens budskap – att Jesus genom sin uppståndelse har övervunnit synden och döden.

Det är en underbar högtid eftersom den fokuserar på en fantastisk händelse ... en händelse som entydigt visar Guds kärlek till denna konstiga värld och alla oss underliga människor som lever i den. “…Gud bevisar sin kärlek till oss genom att Kristus dog i vårt ställe, medan vi ännu var syndare.”

(Romarbrevet 5:8).

Den här påsken skulle vi i kyrkan göra gott i att peka bort från retorik och teologiska resonemang och i stället peka på korset, där Guds brutenhet överskrider all splittring och oenighet och på ett underligt sätt drar oss till Jesus Kristus.

Det är en konstig värld vi lever i, men den behöver inte vara det för dig.

Glad påsk!

Frälsningsarméns ledare i Sverige, kommendör Clive Adams

s.14

s. 6 Innehåll

#2.2020 VERKSAMHET

PERSONLIGT

På Frälsningsarmén i Borlänge blir främlingar till familj.

Elsa Björkqvist berättar om sin väg från Zambia till Sverige. Läkaren i allmänmedicin utbildar sig till frälsningsofficer.

6. Öppen dörr

26. Elsa, född fri

MIN VÄG TILL GUD

10. Lämnade tjuvandet för Gud Mats Lilja vandrar med Gud och har sitt andliga hem i Sala.

VÄRLDEN

30. Frälsningsarmén i Kenya Genom Frälsningsarméns projekt får småbrukare lära sig växelbruk.

EN DAG PÅ JOBBET

14. Han ser om vårt hus

BARNHÖRNAN

Mikaael Dhejne Pihl arbetar bland annat med statusbedömning av fastighetstekniska försörjningssystem.

34. Dagens ord

FOKUS

DEBATT

Lisbeth, som idag är skuldfri, stöttar nu andra via Frälsningsarmén.

”Just nu är vår församling en plats där integrationen är naturlig.”

22. Fri från skuldfällan

Dagens ord har att göra med påsken, ordet är förlåtelse.

37. Integration är en ickefråga

Stridsropet är en tidning från Frälsningsarmén om tro, arbete och de människor som engagerar sig där. Stridsropet distribueras gratis till Frälsningsarméns medlemmar, anställda och andra intresserade. Den delas också ut i samband med gudstjänster och friluftsmöten. Stora delar av innehållet kommer även att kunna läsas på www.fralsningsarmen.se Tidningsutgivning är förknippat med kostnader och du erbjuds att via bifogat inbetalningskort bidra med en gåva till dessa.

Stridsropet finns också som e-tidning. Webbadress: www.fralsningsarmen.se/ stridsropet-etidning Mejla stridsropet@ fralsningsarmen.se om du inte längre önskar få Stridsropet i pappersupplaga utan i stället endast vill läsa den som e-tidning.

3

Bilden

4

5

foto: Jonas nimmersjö

HON HAR JUST rest över halva jorden och landat på Sagåsen, Migrationsverkets ankomstboende för asylsökande i Kållered. Här driver Frälsningsarmén i Göteborg tillsammans med flera andra kyrkor ”Hus 100”, ett aktivitetshus för skapande, fika, lek och språkträning.

Man delar även ut kläder, blöjor och hygienartiklar. När allt handlar om väntan på besked normaliseras livet av en plats för rörelse, möten och någon som lyssnar.

verksamhet | Frälsningsarmén xxx i borlänge

Kårlokalerna i Borlänge är ombonade likt ett vardagsrum där besökarna ska kunna känna sig hemma.

Frälsningssoldaten och pensionären Elsmarie hjälper till i köket och servar dagens gäster.

Öppen dörr gör främlingar till familj Borlänge bjuder på en gråmulen och halvkylig väderlek denna januaritorsdag.

Men inne på Frälsningsarmén värms man upp av den inbjudande atmosfären, här möts människor som trots en mängd olikheter har blivit som en familj.

TEXT OCH FOTO: TERESIA JANSSON 6

en dag på jobbet verksamhet | tua dominique | xxx

Rahat har ursprung från Afghanistan/Pakistan och under flykten hit fick han en Bibel. Här sökte han sig till kyrkan och har funnit vänner och trygghet i Frälsningsarmén.

Hanna Smedjegård, kårledare på Frälsningsarmén i Borlänge.

F

rälsningsarméns kår (församling) ligger centralt belägen i Borlänge.

Innanför tamburen sträcker sig en lång disk där koppar, kaffekannor och fikabröd inväntar dagens gäster. Där, liksom i rummet intill, ryms flera bord och musikinstrument. I en hörna längst in står en soffgrupp med kista som avställningsyta och kreativa hyllösningar i form av trälådor.

— Vi vill vara ett vardagsrum på stan som är trevligt och mysigt och dit folk kan komma och känna sig hemma, säger Hanna Smedjegård som är kårledare här sedan två och ett halvt år tillbaka.

— Majoriteten vi möter har ingen hemmiljö där det är ombonat, ljust och härligt.

Man behöver inte vara bostadslös för att inte ha ett riktigt hem, fortsätter Hanna.

Sara Olsson, som är socionom och kårens socialkonsulent, finns till hands för dem som är i behov av hjälp- och stödsamtal. Vi tar trappan ner till källarvåningen där det står ställningar med skänkta plagg från en butik, som behövande kan få. Likaså ett skafferi med välfyllda hyllor samt en kyl och frys med varor från givmilda personer, matgrossister och restaurangägare.

— Vi delar ut matkassar till dem vi möter efter deras önskemål. En hemlös måste ju ha sådant som kan lagas till utan spis, tar Sara Olsson som exempel medan hon plockar ner diverse livsmedel i en påse.

Eftermiddagarna på tisdagar och torsdagar då ”Öppen dörr” står på schemat har kommit att bli veckans höjdpunkter och kärnan i verksamheten. Kring 14-ti-

den trillar de första gästerna in och snart fylls det på kring fikaborden där det hörs skratt och prat på olika språk. Det är en blandad skara beträffande ålder, ursprung och livssituation men det är tydligt att de närvarande inte är främlingar för varandra.

— Någon som har flytt från sitt hemland kan sitta ner och prata med en missbrukare och trots olikheter har de förståelse för varandra. Ungdomar kan ha det tufft även om de har vuxit upp i Sverige, samtidigt som vi möter många ensamkommande, och det är så fint att se hur de sluter kontakter med varandra, menar Hanna Smedjegård.

Ghassan, 52 år och ortodox kristen, är från Syrien men har sin familj i Libanon.

I hemlandet arbetade han som fotograf 7

verksamhet | xxx

Nora från Filippinerna gifte sig med en svensk man men när han dog stod hon ensam och utblottad med tre barn. Via Frälsningsarmén har hon fått gemenskap, livsglädje och hjälp att klara vardagens behov.

Många unga med muslimsk bakgrund kommer till kåren. Här hjälps Maryam och Rand åt med skolarbete.

och filmare men är nu sjukpensionär och trots att han bor i Ludvika, fem mil från Borlänge, så tar han sig hit till kåren så ofta han kan. Det var Socialtjänsten som tipsade honom om Frälsningsarmén.

— Jag är väldigt, väldigt lycklig här. Jag har mycket vänner och jag får hjälp, säger Ghassan menande medan han kalasar på en kopp kaffe och mjuk kaka med grädde.

Vid samma bord sitter Rahat, 21 år, med ursprung i Afghanistan. Han kom till Sverige för fyra år sedan och under resan hit träffade han på en kristen polis i Österrike som gav honom en Bibel.

Väl här sökte han mer kunskap om den kristna tron och har nu konverterat från islam och låtit döpa sig. Han har även gått en alpha-kurs i kristen tro på kåren, som han besöker så ofta han kan.

— Det bästa är gemenskapen och jag har jättefina vänner, även de som är 70-90 år. Och att man känner sig så 8

välkommen och trygg här känns skönt, säger han.

Kårmedlemmen Elsmarie Forsberg är pensionär och ansvarar för disken idag men tar sig tid med gästerna emellanåt.

— Rahat är vår lilla älskling, han är så go och rar och omtänksam mot alla. Och han är superbra på svenska, säger hon varmt och lägger en vänskaplig hand på Rahats axel.

När den stora flyktingvågen kom kring år 2015 hamnade många av dem som flytt i Borlängetrakten och i och med detta initierade Frälsningsarmén integrationsverktyget FFA, fotball for all global. Både killar, ofta just ensamkommande, men också tjejer har hakat på det hela. Även om FFA i skrivande stund inte existerar i tidigare form så har dessa unga fortsatt att ha kåren som träffpunkt. Och skaran växer då alltfler av deras kompisar ansluter.

JAG MÅR BÄTTRE AV ATT FÅ PRATA OM MINA PROBLEM. OCH SÅ BER VI HÄR, DET GÖR MIG LYCKLIG.

På sina håll åker exempelvis plockepinn fram och när Nesrin och Aziz från Irak har slagit sig ner vid rummets enda långbord så är snart nioåriga sonen Ayob sysselsatt med ett spel med färgglada brickor. Efter fem år i Sverige hoppas fyrabarnsfamiljen, vars ekonomi är ansträngd, ännu på uppehållstillstånd.

— Det är en väldig stress! Vi får en matkasse här varje tisdag och vi behöver hjälp, säger Nesrin med eftertryck, och i

en dag på jobbet verksamhet | tua dominique | xxx

Sara Olsson, socialkonsulent, plockar ihop matkassar anpassade efter behov och livssituation.

Även om det inte finns någon direkt barnverksamhet så kommer familjer till kåren där det finns en inbjudande barnhörna.

hennes ögon skymtar både allvar, vemod och en gnutta desperation fram.

— Om man har mycket problem så säger folk: ”Gå till Frälsningsarmen!”, påpekar hon tacksamt.

Familjen får även hämta ut kläder till barnen i Frälsningsarméns second hand-affär Myrorna.

Nora, 47 år, är från Filippinerna men hennes svenska make dog år 2017 och Nora är nu ensam med tre barn. I somras passerade hon kåren.

— Jag hade inga vänner i Sverige och var ledsen, desperat och visste inte vad jag skulle göra av mitt liv. Jag fick ingen hjälp och hade inte ens pengar till mat, förklarar hon med tårfyllda ögon.

— Här får jag det, vilket är tillräckligt för mig, och jag mår bättre av att få prata med andra människor om problem. Och så ber vi här, det gör mig lycklig, fortsätter hon med en något muntrare uppsyn.

Ovisshet kring uppehållstillstånd och en knaper ekonomi orsakar stress hos fyrbarnsfamiljen från Irak men på kåren får de hjälp och kan skingra tankarna.

”Öppen dörr” avrundas med en enkel andakt. De flesta brukar dröja sig kvar, så även muslimer.

— De vet vad det innebär att ha en tro och trots olikheter i teologin så finns det ju många övergripande teman att ha samtal om, menar Hanna Smedjegård.

Runt klockan 17 övergår gemenskapen på kåren till Frizon för ungdomar och i vanlig ordning är i princip ingen av dem som deltar av svensk härkomst. Av omkring tio närvarande är de flesta tjejer och flera bär hijab. Under frågesporten på temat världens länder haglar skämten och skratten tätt. Rahat står slutligen som vinnare och initierar sedan prat om livet.

Var och en får berätta om julledigheten och snart glider samtalen in på djupare ämnen såsom mobbning och annat.

Hanna Smedjegård upplever att det finns en stor längtan efter själsliga samtal som ofta även handlar om Gud.

Kårledarskapet innefattar också utmaningar, främst känslan av otillräcklighet gällande att tillgodose alla olika behov hos dem som hennes team möter.

Hon påpekar kyrkans viktigaste uppgift, att liksom Jesus engagera sig i samhället och närma sig även de människor som vissa andra kanske snarare tar avstånd ifrån. Hanna menar också att hon och kårmedlemmarna inte ens har behövt gå ut på gatorna, utan istället har Gud lett människor till dem. Medlemsmatrikelns blygsamma siffra ger på så vis inte en rättvis indikation på all den aktivitet som pågår i lokalerna.

— Vi har bett om och önskat få möta nya människor och Gud har uppenbarligen svarat på den bönen, skrattar Hanna Smedjegård.

— Här kan de få känna sig älskade oavsett var de kommer ifrån. Det är en förmån att få vara med i detta, avslutar hon. g 9

min väg till gud | mats lilja

fakta mats lilja Bor: Runhällen. Ålder: 63.

Läser gärna: Deckare, science fiction.

Viktigt i livet: Barnbarn.

Devis: Motverka orättvisa och främlingshat.

Om fem år: Vill ha hämtat mig helt från sjukdomen.

10

min väg till gud | mats lilja

Lämnade tjuvandet och mötte Gud Mats dubbelnatur kastade honom tidigt mellan grov kriminalitet och en känsla för hög moral och hårt arbete. I många år satt han i fängelse och var sjuk i omgångar innan mötet med Frälsningsarmén i Sala blev en vändpunkt.

Nu vet Mats att han vandrar med Jesus.

TEXT OCH FOTO: CARINA TYSKBO

S

alaån ringlar genom parken mitt i Sala, liksom gångstigarna slingrar sig fram i det lågt liggande januariljuset. Mannen som ser ut över vattnet har haft en allt annat än rak livsväg. Mats Lilja är 63 år. När vi går mot Frälsningsarméns Café William berättar han att han växte upp i Högdalen, söder om Stockholm. Mamma var hemmafru, pappa tjänsteman, de två syskonen snälla och välartade.

— Min barndom var jättebra, jag var väldigt duktig i skolan och hade lätt för mig, konstaterar Mats över en rejäl räksmörgås. Vi har satt oss i Frälsningsarméns kyrksal för att få lite avskildhet.

Men Mats hade tidigt en dubbelnatur.

Han drogs mot att stjäla, blev snabbt arg och ifrågasatte auktoriteter. Som åttaåring drog han sitt första halsbloss och vid 13 rökte han öppet. När tryggheten från mellanstadiet försvann blev högstadiet ett trauma.

— Jag hamnade i dåligt sällskap, skolkade, sniffade thinner och provade droger.

Jag är både döpt och konfirmerad men minns att jag bytte min klackring från föräldrarna mot en bit hasch, säger Mats.

Umgänge med mer erfarna kriminella

HAN LED AV ATT OROA OCH SÅRA SIN MAMMA SÅ OFTA OCH BESTÄMDE SIG I 18-ÅRSÅLDERN FÖR ATT FLYTTA HEMIFRÅN. öppnade dörrar till grövre brott. Tidsandan på 70−talet var sådan att många testade droger. Men Mats blev yrkes- och livsstilskriminell, som han uttrycker det.

Efter gymnasiets fordonsmekaniska linje fick han jobb på olika fordonsfirmor men tröttnade snabbt och bytte. Han gjorde kometkarriär i Stockholms undre värld och blev som 17-åring för första gången häktad. Pappan fick hämta ut sin son.

— Då var det ridå ner, minns Mats och ser ut genom fönstret där solen nu börjat sjunka. Ändå talade vi aldrig om det hemma. Jag var eldfängd och flydde undan. Jag var mer som en inneboende under den där tiden, säger han.

Mitt i tjuverierna hade Mats alltid

varit plikttrogen och social. Han led av att oroa och såra sin mamma så ofta och bestämde sig i 18-årsåldern för att flytta hemifrån. Under åren 1974-1984 satt han till stora delar i olika fängelser, vilket ledde till fler kontaktytor för ytterligare narkotikabrott. Till slut var han totalt less på sitt liv.

— Jag bestämde mig för att något måste ske. På anstalten Hällby utanför Eskilstuna gav jag mig själv ett år utan ”röveri” för att se vad som skulle hända, säger han.

I en samtalsgrupp mötte Mats ledaren Ing-Marie Sandberg, som själv hade ett kriminellt förflutet. Hon såg Mats ambition och hjälpte honom till ”vård utom anstalt”. Han hamnade på landsbygden där grannen var travtränare. Mats fann sig plötsligt indragen i hästlivet, med byggen, anläggning, hästskötsel och så småningom träning.

— Jag var ju ett asfaltsyngel men kände att jag förstod mig på hästarna och deras intelligens. Och när jag för första gången fick köra travhäst blev jag såld direkt, säger han leende.

Nu vände livet äntligen och under många år arbetade Mats och kollegan 11

min väg till gud | mats lilja

STEFAN VAR STOR OCH STARK, EN GAMMAL IDROTTARE. PANG, SA DET, SÅ GREPPADE HAN MIN NACKE OCH JAG SATT SOM I ETT SKRUVSTÄD! HAN SA: ”NU JESUS, MÅSTE VI SE TILL ATT FÅ BORT DET HÄR UR MATS!”

Johnny som framgångsrika travtränare.

Han fick jobb som behandlingsassistent, mötte en kvinna, gifte sig och blev pappa.

— Jag såg mig i spegeln och tänkte: Vad hände? Jag var kriminell och står här med fru och två fina barn! Åren gick. När medierna började skriva om diagnosen ADHD kände Mats igen sig i alla symptom. Tänk om han hade kunnat få tidig hjälp med sin dåliga impulskontroll? Han bad om att få bli utredd på sjukhus, utan resultat. 2011 kom så att bli ett ödesår. Efter en lång tid av alldeles för hårt arbete fick Mats ett återfall, gjorde ett par grova stölder och häktades. Barnen var då 16 och 18 år.

12

—Det var en fullständig katastrof.

Tingsrätten tog ingen hänsyn till att jag varit ostraffad i 24 år utan dömde mig till 2,5 års fängelse, säger han allvarligt.

När Mats kom ut var han skild och hade sparsam kontakt med sina barn.

Han fick en lönebidragsanställning och förfrågan om att medverka i en film om att bryta ett kriminellt missbrukarliv.

Filmen skulle spelas in på Frälsningsarmén i Sala, tillsammans med Stefan Engström, en annan tidigare missbrukare.

Under tiden som följde drev Mats olika företag och livet kom lite mer på fötter. Då började istället en period av svåra sjukdomar. Knäoperation, varböld i levern, vattenfylld lunga och slutligen cancerbesked. Under cellgiftsbehandlingarna förlorade Mats även sin bostad och när han skrevs ut från sjukhuset åtta månader senare var han bruten, hemlös, utan sjukpenning och gick endast med rullator.

— Jag var utspottad tillbaka på ruta ett, i ett uthyrningsrum i Heby som socialen hjälpte mig med. Kanske ett straff för alla mina synder, funderar Mats.

MITT I ALLT MÖRKER bad han förtviv-

lad till Gud om hjälp. Plötsligt kom han att tänka på Stefan Engström i Sala, som han en gång spelat in film med.

Han packade in sin rullator i bilen och åkte till stan på måfå. Väl parkerad utanför Frälsningsarmén såg han en man som kom ut och slängde sopor. Det var Stefan.

— Han jobbade sin allra sista dag där just då och bjöd in mig på fika. Stefan hade mött Jesus och tillfrisknat från sitt svåra missbruk. Det lyste om honom, säger Mats.

Stefan uppmuntrade Mats att söka hjälp på Frälsningsarmén, där han så småningom fick matkassar och började gå på bibelstudier. Parallellt hade Mats flera uppföljande behandlingar för cancern. En dag upplevde Stefan starkt att han skulle be för Mats.

— Stefan var stor och stark, en gammal idrottare. Pang, sa det, så greppade han min nacke och jag satt som i ett skruvstäd! Han sa: ”Nu Jesus, måste vi se till att få bort det här ur Mats!”

Tidigare kårledaren Marina Bratterud anslöt till bönen och Mats hörde hänförande vacker sång. Han var övertygad om att det var Marina, men hon hade talförbud på grund av en halssjukdom. Mats hade hört änglasång.

Dagen därpå öppnade han ett brev från läkaren. Inget uppföljande besök på sjukhuset behövdes, av lymfomet fanns inte ett spår kvar.

— Då tittade jag upp i taket och sade: Tack Gud! Nu är Mats medlem i Salakåren och tycker mycket om människorna och församlingens sociala arbete. Han är fortfarande väldigt trött men återfår sakta krafterna. På söndagar går han till Svenska kyrkan men kommer till kårens bibelstudier för gemenskapen, atmosfären och sången. Han älskar William Booths ord om att hjälpa de svaga eftersom han själv alltid ryckt ut när andra haft det svårt.

Sin krokiga väg till trots vet Mats nu att han är frälst. Han tror på den Jesus som vandrade runt i Mellanöstern och som finns här ännu.

— Hela mitt liv har jag fört en egen dialog med Gud men aldrig uttalat det offentligt. Jag är på en resa. Var den slutar vet jag inte än, säger Mats. g

aktuellt

Jesusfilmen skildrar Jesu liv, död och uppståndelse.

Jesusfilmer i påsk på nätet Påskens budskap har inspirerat till ett stort antal teaterpjäser, filmer och TVserier. Nedan kommer förslag på några filmer om Jesu liv, död och uppståndelse som går att hitta på webben för att titta på under påskledigheten.

JESUSFILMEN (1979)

Den klassiska Jesusfilmen, enligt Lukasevangeliet. Följ Jesu liv från födelsen till åren med lärjungarna, korsfästelsen och uppståndelsen. Filmen inleds med ett nytt intro med jordens begynnelse och Gamla testamentet.

112 min, textad på svenska jesusfilm.org MARIA MAGDALENA – BEFRIAD FRÅN SKAM

Samma team som gjort Jesusfilmen berättar om Kristus ur en kvinnas synvinkel. En film om Maria Magdalena och det hon sannolikt upplevde när hon följde Jesus från Nasaret.

78 min, textad på svenska jesusfilm.org BERÄTTELSEN OM JESUS – ETT FAMILJEÄVENTYR

Den här filmen visar hur barnen kan ha uppfattat vad som hände när de mötte

PÅ SPORTLOVET gick bussen till Vemdalen med ungdomar från Stockholm, Södertälje och Västerås. Härliga dagar i backen blandades med kvällshäng, sällskapsspel, besök på badhus och andakter med snack om Jesus och livet.g Gabriel Ekstedt

Jesus. Även denna film är producerad av Jesusfilmen-teamet.

60 min, dubbad till svenska himlentv7.se THE GOSPEL OF JOHN (2003)

Ett tre timmar långt epos som speglar Nya testamentets fjärde evangelium ord för ord.

183 min jesusfilm.org MARIA MAGDALENA (2018)

Filmen porträtterar Maria Magdalena, den kvinna som var den första som den uppståndne Jesus visade sig för. Maria trotsar sin traditionella familj för att följa Jesus från Nasaret på en resa som leder till Jerusalem.

Kan hyras på SF Anytime för 49 kr sfanytime.com

4 550 877 kr I grytan!

2019 ÅRS julgryteinsamling slutade på hela 4 550 877 kr.

Stort tack alla kårer och verksamheter i hela landet för ett hängivet arbete som kommer Frälsningsarméns sociala verksamhet till del! g Carina Tyskbo

13

en dag på jobbet | Mikael Dhejne Pihl fastighetsförvaltare

Han ser om vårt hus Mikael Dhejne Pihl är fastighetsförvaltare med uppgift att vaka över Frälsningsarméns byggnader runt om i landet.

Att optimera driften och förebygga skador är en viktig del i att verksamheter ska kunna bedrivas och pengar sparas.

Via webben ligger han steget före problemen.

TEXT: CARINA TYSKBO FOTO: JONAS NIMMERSJÖ

KLOCKAN 7.57 Morgonen är ännu mörk. Längs Nybrogatan kivas fåglarna om vinterbär i träden och på plan 6 inne på högkvarteret tappar Mikael Dhejne Pihl upp fräscht vatten i sin flaska. Han har en mörkgrå skjortkavaj, murarskjorta och väl ingångna skinntofflor.

— Jag börjar alltid dagen med att få igång kallvattnet, säger han medan vi går en trappa ner till Fastighetsavdelningen.

Kollegorna börjar anlända en efter en.

Flaskan ställs på skrivbordet, datorn sätts igång. Bakom Mikael tronar rader med vinröda pärmar med olika fastighetsbeteckningar och företagsnamn. På avskärmningen framför honom finns prydligt uppsatta bilder på familjen, en segelbåt av modellen Hallberg Rassy 14

HR94 och ett foto från ögruppen Kerguelen mellan Australien och Godahoppsudden.

— Ja det är en dröm att resa dit med just den båten. Kargt, inte alls någon badort – men så mäktigt och avlägset, säger Mikael som själv arbetat på sjön i många år, både på fartyg och oljeriggar.

8.14 — Micke, pumparna på Observatoriegatan har stannat, ringer de och säger.

Två gånger på en månad nu.

Kollegan Åsa funderar en stund ihop med Mikael hur saken ska lösas. Som teknisk fastighetsförvaltare och driftsansvarig är det Mikaels uppgift att sköta de byggnader som ägs av Frälsningsarmén runt om i landet, både dem som rymmer egen verk-

8.30

en dag på jobbet | xxx

7.57 8.14

8.47

På Högkvarterets fastighetsavdelning gör Mikael allt från att bevaka driften i flera av Frälsningsarméns byggnader till att förbereda möten och vara ”nyckelpiga” i huset med knappt 70 anställda.

15

en dag på jobbet | xxx

9.08

10.30

samhet och dem som hyrs ut till andra. Arbetet handlar till stor del om att förebygga.

— Ju bättre förvaltning, desto färre akuta tillstånd, skador och i slutändan sänkta kostnader för Frälsningsarmén, säger han och antecknar ett nummer.

8.30 På datorn syns nu en karta över Sverige med många av Frälsningsarméns fastigheter utmärkta. När Mikael kom hit för nio år sedan ville han få bättre överblick och kontroll över alla byggnader. En ramhandling togs fram för styrsystem i fastigheter.

— Samtidigt började arbetet med att få fastigheterna uppkopplade till en webbaserad styr- och reglerportal anpassad till Frälsningsarméns behov, förklarar han.

Han pekar på skärmen. Genom webbsidan kan han styra och övervaka värme, vatten och ventilation i de uppkopplade fastigheterna och på så sätt kontrollera 16

10.30 Till− och frånluft, el, brandskydd, avlopp och radiatorer – i källaren har Mikael järnkoll på allt via dataundercentralen, eller ”ducen”, som den kallas.

NÄR MIKAEL KOM HIT FÖR NIO ÅR SEDAN VILLE HAN FÅ BÄTTRE ÖVERBLICK OCH KONTROLL ÖVER ALLA BYGGNADER.

driftstatus. Händer det något oväntat i huset får han ett larm, varpå han själv via systemet löser problemet eller kontaktar ansvarig person på plats.

— Mitt jobb är till stor del händelsestyrt. Men på det här sättet ligger jag steget före. Jag kan även se förbrukningen värme, el och vatten på till exempel våra hotell. Minskad vattenförbrukning betyder som regel sämre beläggning.

Efter många års erfarenhet av driftfrågor från bland annat Riksdagen och Statens Fastighetsverk vet Mikael att Frälsningsarmén litar på hans omdöme. Det finns inga genvägar – det gäller att känna sin fastighet väl men också tillgodose hyresgästernas speciella krav.

— Min ambition har varit att bygga upp något som man i framtiden inte bara kan strunta i. Jag vill lämna en bra stafettpinne efter mig, menar han.

8.47 Kollegan Åsa behöver en nyckel och Mikael låser upp ett massivt metallskåp som rymmer fastigheternas nyckelsystem. Som ”nyckelpiga” på högkvarteret är Mikael den som kommer in överallt.

Han är också den som kan få klagomål om inomhusklimatet. I ett hus med drygt 70 kollegor är det en grannlaga uppgift att tillgodose allas önskemål.

— Någon fryser, andra har det för

en dag på jobbet | tua dominique

12.55 På väg mot Strängnäs för husbesiktning.

Mikael har med sig kollegorna Magnus och Åsa, båda med lång erfarenhet av fastigheter.

11.30

varmt ... det gäller att hitta balansen och få folk att möblera rätt så att systemet fungerar som det är tänkt, säger Mikael och låser skåpet igen. Det rasslar svagt.

9.08 Projektmöte i konferensrummet på

plan 5. Mikael och sektionschef Elisabeth Beckman möter teknikkonsulten Anders Nilsson, som projektleder en inglasning av en innergård på ett av Frälsningsarméns hotell. Det tidigare 80-talstaket är av plast och behöver bytas ut. Mycket måste tas hänsyn till: buller och störningar på hotellet, begränsad framkomlighet och byggarbetarnas tillgång till byggnaden. Ett tak av stål och glas kräver dessutom hög tolerans.

— Jag är lite orolig för att snön ska försvåra inmätningsarbetet, funderar Mikael. Och står hotellet ut med vädertäckning på taket under de här veckorna?

Anders nickar och antecknar. De av-

handlar tidplan och entreprenadformer.

Elisabeth vill se ett anbud under nästkommande vecka.

niska utvecklingen väldigt snabbt och tyvärr är det mycket som blir ”gammalt” redan efter fem - tio år.

10.30

11.30 — Tjena Micke!

Mikael förbereder nästa möte men hinner visa högkvarterets undercentral innan avfärd. Hissen leder allra längst ner till plan -1. Bakom en tung dörr mullrar det dovt och råder exemplarisk ordning.

— Ja, vi har nyligen röjt här. Jag gillar inte när det är stökigt, säger han och berättar initierat om ”Ducen”, Dataundercentralen, till- och frånluft, elskåp, brandskydd, avloppssystem och radiatorsystem.

Inom kort ska han beställa ett nytt expansionskärl, eftersom det är för litet och gör att systemet blir för stumt.

— Det gäller att hålla sig à jour med prylarna, säger han med handen på ett rör. I fastighetsbranschen sker den tek-

Vi har parkerat i Årsta vid ett företag som underhåller några av Frälsningsarméns fastigheter. Servicechefen Micke Gidlund står i dörren med rutig skjorta, jeans och ring i örat. Handslaget är rejält.

Sedan flera år möts han och Mikael och följer upp de olika objektens drifts-och underhållsplaner.

— Vi gör månadsrondering i era fastigheter och säkerställer funktionen inom våra områden ventilation, styr, kyla, el och rör, säger Micke.

Mikael Dhejne Pihl nickar: — Mickes killar ser vad som behöver åtgärdas i husen. Vår relation är så upparbetad, vi tar saker vartefter de kommer.

— Ja, rakt och enkelt ska det vara, säger 17

12.55

14.30 De mer än sekelgamla kårlokalerna i Strängnäs besiktigas.

Inget undgår Mikaels blick när det mäts fukt och petas i takkonstruktioner. På vinden får han krypa, och imponeras av kvaliteten på handyxade bjälkar och näver från 1847.

18

14.30

Micke och skrattar när han berättar att ytterligare fyra Micke finns på arbetsplatsen.

De talar en stund om arbetsmiljöfrågor, fakturor och förbättringar medan kaffet bubblar i bryggaren och några drifttekniker i arbetskläder anländer för att fika.

12.55 Januaridis och flera plusgrader råder medan tåget har tagit oss till vackra Strängnäs. Mikael och hans kollegor Åsa och Magnus har rest för att besiktiga kårens gamla lokaler från 1847 och 1929.

Skal, fönster, tak och fastighetstekniska försörjningssystem ska statusbedömas.

Delar av huset är Q-märkt och eventuell renovering måste göras i samarbete med antikvarie. Andra delar har kåren själva förbättrat. På Hospitalsgatan finns förutom Frälsningsarmén ett bageri, Fonus och några privata hyresgäster.

— En sådan här process är viktig och omfattande. Utifrån vad vi ser idag gör vi en sammanfattande kalkyl på vad en renovering skulle kosta, berättar Mikael.

Kårledaren Daniel Viklund kliver ur sin bil vid tågstationen.

TITTA HÄR, HANDYXADE BJÄLKAR OCH NÄVER, SÄGER HAN EFTERTÄNKSAMT OCH KLAPPAR PÅ EN BALK.

— Välkomna hörrni, säger han med ett stort leende. Hoppa in!

14.30 — Jag skulle tagit overallen med!

Vi har bjudits varmkorv med hemlagat potatismos och nu har Mikael klättrat upp på vinden som han granskar med ficklampa. Han får krypa och huka bland isolering och damm. Ljuset från det halvmåneformade fönstret är sparsamt och det luktar gammalt trä.

— Titta här, handyxade bjälkar och näver, säger han eftertänksamt och klappar på en balk. Innan takpappen kom använde man näver för att skydda takkonstruktionen. Det är inte ofta jag ser sånt

här – och så bra det har fungerat! Inte en tillstymmelse till röta.

Fuktmätaren trycks mot en plats nära takluckan. Siffrorna är okej men Mikael upptäcker att luckan är trasig och skulle kunna flyga upp vid stark vind. Väl nere från stegen borstar han av sig. Åsa, Magnus och Mikael mäter, noterar och diskuterar efterhand som Daniel visar runt överallt. I källaren har det funnits ett musteri och kårlokalerna hyste en gång bageri. Rummen är ganska otidsenliga och numer också rätt trånga för en växande församling.

— Men vi älskar det här huset! säger Daniel entusiastiskt. Alla pratar om atmosfären här och kåren ligger så bra till mitt i stan. Vill ni ha kaffe?

16.05 När dagen går mot sitt slut påpekar Mikael hur varierat jobbet som fastighetsförvaltare är: — Man kan inte nog värdera mina personliga möten och relationsbyggen.

Det kommer hela Frälsningsarmén till del och är väldigt kul. Det här jobbet gör det värt att gå upp på morgonen. g 19

generalens hälsning | påsk

Helad och gjord hel TEXT: BRIAN PEDDLE FOTO: UNSPLASH/DANIEL SANDVIK

M

en det var våra sjukdomar han bar, våra plågor han led, när vi trodde att han blev straffad, slagen av Gud, förnedrad, Han blev pinad för våra brott, sargad för våra synder, han tuktades för att vi skulle helas, hans sår gav oss bot. Vi gick alla vilse som får, var och en tog sin egen väg, men Herren lät vår skuld drabba honom.

Jesaja 53:4-6 (Bibel 2000).

Påskbudskapet är det djupaste, mest sanna, livsförvandlande och livgivande

20

budskap vi någonsin kan lyssna till, ge respons på eller delta i. Kort sagt är påskberättelsen kulmen i Guds frälsningsplan för att mänskligheten skulle kunna få förlåtelse och återupprättelse. Sådan villkorslös uppoffrande kärlek frigör Guds barmhärtighet, nåd och förlåtelse. Vi borde uppleva gränslös glädje, uppfångade av vördnad och förundran, fira vår nyvunna frihet och leva i en ny dynamisk relation till den Allsmäktige.

Vi ser i dessa verser från Jesaja precis det Gud gjort för oss i Jesus. Genom att gå till korset gör Jesus något mycket positivt fastän det innebär att han utsätts för smärta, skam, brustenhet och att bli skild från Fadern som han alltid delat en djup intimitet med. Jesus tar på sig allt som är negativt, destruktivt och smärtsamt. Denna uppvisning av äkta, ovillkorlig och självuppoffrande kärlek är oöverträffad i mänsklighetens historia.

generalens hälsning | påsk

HÄR PÅ KORSET BETALAS DET STÖRSTA OFFRET DÅ GUDS RENA OFFERLAMM OFFRAS EN GÅNG FÖR ALLA OCH DÄRIGENOM LEDER OSS IN I NY NÅD OCH BEFRIELSE.

Även när vi läser om och reflekterar över vad Jesus tar på sig, känner vi lättnad, bördan lyfts av oss och vi blir fria. Jesus tar våra svagheter på sig och bär våra sorger.

Ja, det finns en glimt av Jesus mänsklighet här när Ordet ”blev människa” (Johannes 1:14) – helt och hållet människa och samtidigt helt och hållet Gud. Han förstår det sköra, svagheten och det icke perfekta på ett personligt plan. Med detta sagt behöver vi också se att här pågår så mycket mer.

Jesus gör mer än att identifiera sig med oss. Han tar på sig våra svagheter och våra sorger så att vi inte behöver bära dem.

Lägg till detta vad som sägs i Filipperbrevet 4:6-7 (”Gör er inga bekymmer…”) och 1 Petrus brev 5:7 (”Kasta alla era bekymmer på honom, ty han sörjer för er”) för att bättre förstå vad som ges till oss i Jesus. Se igen på vad som sker med Jesus – han är genomborrad, krossad, straffad och sårad. Varför skulle Jesus acceptera allt detta? Varför skulle Gud tillåta sin ende son att utstå allt detta?

Om vi läser verserna från Jesaja ännu en gång, riktas ljuset mot vad vi får ta emot genom detta offer – frid och helande för oss själva. Straffet som lades på Jesus ger oss frid. Vi upplever helande därför att Jesus blev sårad. Det övergår nästan vårt förstånd, men ett fruktansvärt plågsamt ögonblick för läkedom till oss och en förfärligt våldsam handling ger oss evig frid.

Det är något av en orättvis överföring som pågår som visar Guds extravagans och den favör vi får utan att ha gjort oss förtjänta av den och som kallas nåd. Där finns också något djupt teologiskt, ett offer ges och ett förbund sluts.

Offren som ges och hur detta praktiseras i Gamla testamentet finns där för att sona vår synd och ofullkomlighet. Här på korset betalas det största offret då Guds rena offerlamm offras en gång för alla och därigenom leder oss in i ny nåd och befrielse.

Vi har frid med Gud genom allt som Jesus gjorde möjligt och denna frid upplevs genom tro på Jesus (Se Romarbrevet 5:1: ”Då vi nu har gjorts rättfärdiga genom tro har vi frid med Gud genom vår herre Jesus Kristus”). Ja, så enkelt är det!

Vi behöver inte komplicera det!

Påskberättelsen slutar inte med Golgata. Påskdagen handlar om uppståndelse och nytt liv. I 2 Korinthierbrevet 5:17 påminns vi om att ”Den som är i Kristus är alltså en ny skapelse, det gamla är förbi, något nytt har kommit!” Den gamla verkligheten där man är fångad av synd och där döden är vår slutliga fiende, är borta! På påskdagen uppstår vi till nytt liv i Kristus. Det nya livet är evigt liv.

Det innefattar seger över synd och död, det inkluderar vårt helande och hela vår varelse, det är ett liv i djup frid (Jesaja 26;3: ”Den som är ståndaktig skänker du trygghet, på dig förströstar han”).

Denna påsk kan du uppleva helande och helhet i Kristus. Det var därför Jesus kom till jorden och det är vad Gud önskar allra mest för dig. g Frälsningsarméns världsledare, general Brian Peddle

FOKUS | skuldsanering

22

Antalet personer som befinner sig i en skuldsaneringsprocess har ökat stort de senaste åren. Det är lätt att känna hopplöshet och bli passiv om man förlorar kontrollen över ekonomin men många kan komma på banan igen genom rätt förändringar och en budget att hålla sig till.

FOKUS | skuldsanering

Fri från skuldfällan Lisbeth Östling försummade tidigt sin ekonomi. Vid en skilsmässa såldes dessutom huset med förlust och en arbetsskada ledde till sjukskrivning, växande skulder och vräkning. Nu har hon genomgått skuldsanering och kan via Frälsningsarmén stötta andra med liknande problematik.

Å

r 2018 var summan för privatpersoners skulder hos Kronofogdemyndigheten över 81 500 000 000 kronor, en siffra som har stigit de senaste åren. Antalet personer som befann sig i en skuldsaneringsprocess ökade med 56 procent mellan år 2010 och 2018, från nästan 17 000 till över 38 000 stycken.

En av dessa var Lisbeth Östling i Borås.

Hon fick under barndomen höra att hon var en oäkting och kände sig oönskad då hon utsattes för psykisk misshandel av sin mor. Det ledde till dålig självkänsla och en destruktiv livsstil med stort bekräftelsebehov. Lisbeth var ute och festade mycket och fick på så vis uppmärksamhet.

— Jag hade svårt att säga nej och det började gå dåligt för min ekonomi även om jag betalade hyra och el för att ha någonstans att bo, berättar hon.

Hon träffade en kärleksfull man och fick två barn och tack vare äktenskapet blev hon av med sina skulder. Men förhållandet sprack efter åtta år och när makarna sålde sitt hus slutade det med en förlustaffär på över 200 000 kronor.

Lisbeth hade ingen möjlighet att betala dessa pengar och några år senare fick hon en arbetsskada som ledde till sjukskrivning.

— Jag hamnade i en djup depression och försökte ta livet av mig flera gånger, säger hon.

Hon struntade i räkningarna och när hon var på väg att bli vräkt träffade hon en man som hon beskriver som en psykopat men hon flyttade ändå in hos honom eftersom hon var hemlös. I hans sällskap började Lisbeth använda droger och hon utsattes för hot, misshandel och våldtäkter. Hon tvingades även vara en så kallad målvakt för hans bilar. Resultatet blev en skuld på omkring 85 000 kronor i obetalda räkningar för parkeringsböter, skatt och trafikförsäkring. Lisbeth sjönk allt längre ner i skam och skuld och även denna relation varade i åtta år.

För omkring 15 år sedan kom hon till Frälsningsarméns kår (församling) i Borås för att arbetsträna i Kaféet där. Hon fick förtroende för människor på kåren och började berätta om sitt liv.

— De bad för mig och jag märkte att ju mer jag öppnade upp mig, desto friare blev jag, säger Lisbeth.

Sex år tillbaka hade hon ett skuldberg på nära en miljon kronor uppdelat på 63 borgenärer. Hon blev beviljad skuldsanering och i juli 2019 avslutade hon den fem år långa och tuffa processen då hon har levt på existensminimum. Stundvis har hon känt sig förtvivlad så att betala in de sista pengarna kändes nästan overkligt för henne, för att inte tala om när hon kollade upp hur det gick till att få en kortkredit.

— När jag fick svaret att jag hade blivit

foto: frälsningsarmén

TEXT: TERESIA JANSSON FOTO: SHUTTERSTOCK, FRÄLSNINGSARMÉN

Lisbeth levde ett destruktivt liv med ärenden hos Kronofogden. Hon har nu genomgått skuldsanering och idag stöttar hon andra med ekonomiska problem som kommer till kåren i Borås.

godkänd så var det nästan så att jag började gråta, utbrister Lisbeth.

Hon har till och med kunnat spara ihop en buffert till pensionen. Idag är hon 58 år och bor i en trea i Borås. Lisbeth arbetar i kårens sociala verksamhet där hon möter hjälpsökande kvinnor.

Många är i samma situation som hon varit i gällande ekonomin. Tack vare att hon själv väljer att berätta sin historia så är det flera som får modet att göra detsamma.

— Jag ser en lättnad hos människor 23

FOKUS | skuldsanering

foto: jonas nimmersjö

foto: Arne Vauhkola

Hos Frälsningsarmén kan människor få tips och råd för att få pengarna att räcka och några kårer erbjuder kurser i vardagsekonomi. I Västerås leds dessa av bland annat Susanna Nordberg.

När Susanne Jansson var kårledare i Göteborg var hon med och hjälpte dem som behövde få rätsida på sina in- och utgifter.

som börjar prata och hur skam och skuld lyfts bort från dem. Ju mer du sopar under mattan, desto större blir högen och tillslut snubblar du, så någon gång måste du ta bort mattan, påpekar hon.

Lisbeth har nu en helt annan självkänsla men också en gudstro och hon går Frälsningsarméns bibelskola på distans.

— Jag vill dela mitt vittnesbörd om hur god Gud är. Han har ju varit med hela vägen även om jag inte förstod det då. Jag 24

har inte mycket pengar men har aldrig känt mig så rik och jag är fri från skulder, sår och egoistiskt tänkande. Jag är så tacksam över det jag har och jag är trygg och har sinnesro, säger Lisbeth.

I en del av Frälsningsarméns verksamheter anordnas det kurser i vardagsekonomi. Exempelvis av kåren i Västerås.

Det brukar bli omkring nio lektionstimmar uppdelade på tre tillfällen. Susanna Nordberg ansvarar tillsammans med Elaine Tall Wenlöf för det sociala arbetet där. Enligt henne så är det största problemet hos dem de möter att de har hamnat i passivitet och resignerat.

— Målet med kursen är att bli självförsörjande och att klara sig på det man har om man inte kan påverka sin inkomst och därför kan man behöva peppning och rådgivning, menar hon.

Områden som berörs är hur man gör en budget, skuldsättning och räntor,

Kronofogden, socialtjänstens regelverk, bidrag, pension, planering av inköp, att spara till en buffert och gränssättning när det gäller barns krav på kläder och prylar.

Viktigt är även att ta hand om sin hälsa för att orka arbeta och hur man bäst presenterar sig själv vid en jobbintervju. Vissa behöver bli bättre på det svenska språket och andra får lära sig att cykla för att minska utgifterna för transport.

— En ekonomikurs innehåller så mycket mer än siffror. Det hela handlar om att få grepp om sitt liv och sin tillvaro, påpekar Susanna Nordberg.

I Göteborg har Hisingskåren och Centrumkåren Haga Mölndal anordnat tretimmarskurser tillsammans sedan några år tillbaka. Lektionerna innefattar ekonomi, livshjulet och framtidsdrömmar. Susanne Jansson, tidigare kårledare på Hisingskåren tillsammans med maken Jan, har varit delaktig vid dessa tillfällen. Hon

FOKUS | TRAFFICKING FOKUS | xxx

JAG TROR ATT DE FLESTA FÅR EN BÄTTRE SJÄLVKÄNSLA AV ATT HA KONTROLL ÖVER SITT LIV OCH FÖRMÅGAN ATT FÖRÄNDRA SIN SITUATION. nämner kuvertmetoden då inkomsten fördelas mellan fyra kuvert som ska räcka till de nödvändigaste utgifterna en vecka i taget under månaden. Många har fått bra kontroll över inköpen genom detta.

— Men för att göra förändringar krävs en insats och det är inte alltid man klarar av det. Det är ju mänskligt och ofta svårt för oss alla att börja med en ny vana, menar Susanne Jansson.

Livshjulet delas in i; familj/vänner/relationer, bostad, karriär, ekonomi, fritid/ socialt, kost, fysisk hälsa och personlig utveckling. Vid obalans så pratar man om hur man kan göra en förändring. Att ha mål och drömmar inför framtiden är också av värde.

— Ibland fastnar man i hur livet är just nu så det gäller att väcka en tanke om att det finns en annan framtid. Då kan man börja ta steg mot den, säger Susanne Jansson.

Hon nämner en dam som bodde i en alldeles för dyr lägenhet och några år senare visade det sig att hon hade lyckats byta boende och nu hade hon pengar över varje månad. En annan kvinna hade ärenden registrerade hos Kronofogdemyndigheten men efter att hon gjort och följt en budget var hon snart av med dessa.

— Jag tror att de flesta får en bättre självkänsla av att ha kontroll över sitt eget liv och förmågan att förändra sin situation, att inte känna sig helt maktlös.

Den dagen någon kommer och är skuldfri känns fantastisk. Och det är roligt att se att människor vill försöka göra en förändring, avslutar Susanne Jansson. g

foto: shutterstock

Fakta Skuldsanering Skuldsanering innebär att du blir helt eller delvis befriad från att betala dina skulder och får en avbetalningsplan på fem år. Under den tiden får du leva på existensminimum eller ett så kallat förbehållsbelopp som ska täcka boendekostnader och vanliga levnadsomkostnader. Vid bedömningen tas hänsyn till hur familjesituationen ser ut, om du arbetar eller inte, liksom storleken på inkomst och utgifter som boendekostnad, skulder och annat.

KRITERIER FÖR ATT FÅ SKULDSANERING: • Du har så mycket skulder att du inte kan betala av dem på många år.

• Dina personliga och ekonomiska förhållanden gör skuldsanering till ett rimligt alternativ.

• Du bor, arbetar eller har dina skulder i Sverige.

• Om du har enskild firma ska dess ekonomi vara enkel att utreda.

• Du har inte näringsförbud i nuläget.

Ansökan sker hos Kronofogden: www.kronofogden.se/saharansokerdu.html www.kronofogden.se/Ringa.html Räkna samman dina skulder: Titta på din senaste skattedeklaration, kravbrev från de senaste åren, skatteskulder, studieskulder och privata skulder till familj och vänner. Du ska också uppge anledningen till att du är skuldsatt och varför du inte längre kan betala av på skulden. Övrigt Om du ansöker och blir nekad skuldsanering kan du ansöka igen och även om du har haft det tidigare kan det bli aktuellt på nytt. Om levnadsförhållandena ändras till det bättre eller sämre under tiden skuldsaneringen

pågår kan du ansöka om omprövning. Du kommer förmodligen att få en betalningsanmärkning om du ansöker om skuldsanering.

Du kan även få råd och hjälp av budget- och skuldrådgivarna i din kommun angående skuldsanering.

Håll koll på vardagsekonomin • Gör en budgetkalkyl: www.hallakonsument. se/budgetkalkylen/ • För kassabok så får du bättre översikt på utgifterna.

• Har du några onödiga försäkringar eller går det att byta till billigare sådana?

• Kan kostnader för el, TV, bredband och mobil minskas?

• Se över eventuella lån/skulder. Kan de bakas ihop och till en lägre ränta?

• Hur ser transportkostnaderna ut? Går det att cykla eller åka kollektivt istället för att ta bilen och om du är i behov av bil, går det att minska kostnaden för den?

• Planera matinköpen. Gör en veckomatsedel och inköpslista och håll utkik efter extrapriser.

• Gör matlådor att ta med till arbetet. Baka eget bröd.

• Minska elförbrukningen genom att exempelvis dra ur kontakterna till hemelektronik när den inte används och att alltid fylla en tvättmaskin vid tvätt.

Källa: Konsumentverket 25

personligt | elsa björkqvist

Elsa, född fri Hösten 2019 började Elsa Björkqvist studera på Frälsningsarméns officerskola.

Hennes man Lars blev frälsningsofficer sommaren 2018. Att Elsa som är läkare i allmänmedicin skulle följa honom och själv bli officer var inget hon hade planerat.

TEXT: JONAS NIMMERSJÖ FOTO: JONAS NIMMERSJÖ, PRIVAT

I

mitten av 1960-talet lämnade Elsas pappa den lilla byn utanför Kalix för att genom SIDA-projekt hjälpa småbönder i Zambia. Där träffade han Elsas mamma, de blev kära direkt och gifte sig på midsommaraftonen 1970 i Lusaka. År 1971 föddes Elsa och hon växte upp tillsammans med tre syskon på familjens farm utanför Kabwe, norr om Lusaka.

Hennes mamma, vars morfar var engelsman, växte upp i Nordrodhesia, ett land som likt Sydafrika under apartheidsystemet delade upp folk i olika kategorier, svarta, färgade och vita.

Nordrodhesia blev självständigt 1964 och bytte namn till Zambia och apartheidsystemet försvann. Dock upplevde Elsa rasism åt alla håll och när hon som 14-åring började på internatskola i Zimbabwe, ett land som efter våldsamt krig blev av med sina apartheidregler först 1980, märktes spåren av gamla motsättningar tydligare. I Zimbabwe accepterades Elsa och hennes syster, som klassades som färgade, av de andra grupperna. Men Elsa såg tydligt hur illa de vita barnen behandlade de få svarta barnen och hur illa de svarta behandlade de vita.

— Det var märkligt den rasism som fanns, säger hon. Det var inte kul att 26

höra de olika grupperna prata så negativt om varandra. Jag var tystlåten, men min syster var en verklig människorättskämpe. Hon tog strid och gick till rektorn, medan jag bara var tyst och kände mig dum som inte vågade stå upp.

Tiden på skolan var på många andra sätt omtumlande och ny för systrarna.

De kom till en storstad från ett skyddat och ombonat lantliv i grannlandet.

— Vi växte upp utan elektricitet och vi hade en liten generator, säger Elsa. Mina föräldrar hade också svårt med transportmöjligheter, ofta fastnade man på vägen.

Internatskolan i Zimbabwe följde det engelska skolsystemet vilket var viktigt för dem om de skulle läsa vidare på universitet och högskolor i Sverige. Elsas första år i grundskolan gick hon på en klosterskola i Kabwe, med tyska dominikanernunnor. Varje tisdag hade de nattvard och bikt på skolan.

— Min mamma var katolik, och jag är uppväxt som katolik. Men på skolan fanns det muslimer, hinduer och allt möjligt. Det var ju den bästa skolan i staden.

Vi fick en bra, gedigen start i utbildningen, men det var en väldigt sträng skola.

Elsas tidiga år på klosterskolan i Kabwe var inte lätta. Hon berättar hur hon

fakta ELSA BJÖRKQVIST Ålder: Född 1971 i Zambia.

Familj: Gift med Lars Björkqvist, barnen Olof (läser på bibelskola i Kanada), Samuel (arbetar fram till mars på morföräldrarnas mangofabrik i Zimbabwe) och David.

Yrke: Läkare, kadett på Frälsningsarméns officersskola och Centrumkåren Haga Mölndal.

Bakgrund: Mamma från Zambia och pappa från Kalix. Tre syskon, varav två bor i Sverige.

Uppväxt: Zambia, Zimbabwe och Kalix. Älskar: Att bjuda hem folk, laga mat och sjunga i kör.

Resor: Vill upptäcka nya platser.

Gillar inte: Konflikter, surströmming och lakrits. Saltlakrits är värst.

Bästa bok: Bibeln och fiktiva böcker med bibelkaraktärer, som de av Francine Rivers.

personligt | xxx

Över jul och nyår var Elsa, som nu är kadett på Frälsningsarméns officersskola, tillbaka i Zambia, där hon tidigare arbetat som läkare på Frälsningsarméns sjukhus.

27

personligt en dag på jobbet | xxx | xxx

Elsa med maken Lars och sönerna Olof, Samuel och David utanför Visbys ringmur. I augusti välkomnades Elsa och de övriga kadetterna vid en gudstjänst på Söderkåren.

Elsa är född och uppvuxen i Zambia och brinner för att tjäna Gud och hjälpa människor till ett bättre liv och ett liv med Jesus. I tre år arbetade hon som läkare på Frälsningsarméns sjukhus i Chikankata.

fick utstå skamlig bestraffning och hur nunnorna straffade dem som kissade på sig genom att låta dem stå mitt på skolgården. Elsa berättar att det är något hon fått brottas med länge och hon säger att det tog lång tid för henne att lära sig läsa.

— Men efter min tredje klass fick jag världens underbaraste lärare och jag minns första lektionen som hon pratade om blodet, om röda blodkroppar och vita blodkroppar. Och jag blev så fängslad av det. Den läraren, hon betydde mycket för mig.

Den nya läraren såg Elsas styrkor, svagheter och behov och hon hjälpte Elsa och hennes föräldrar att hantera dem. Ett problem för Elsa var att hon inte klarar snabba vändningar utan behöver tid att ställa om, därför var det viktigt för henne att komma i tid till skolan på morgonen och inte bara rusa in på lektionen. Ett annat ”problem”, som läraren såg var att Elsa vill tillfredsställa hela världen och ta hand om hela jorden. Efter det vände det till slut för Elsa.

— Jag hade fattat grejen hur man pluggar. Jag knäckte koden och mina betyg 28

vände fullständigt. Från att vara bland de sämre blev jag bäst i klassen. Men inget har kommit lätt, menar hon. Och jag har haft en väldig disciplin.

Ett undantag i de tidigare grundskoleåren är det år då Elsa och hennes syster gick i sin pappas gamla byskola utanför Kalix. Hennes föräldrar ville att de skulle lära sig svenska och skickade dem till farfar och farmor. De lärde sig svenska och kalixmål, men var uppväxta med att prata engelska med sin pappa och tappade därför svenskan igen.

— Det var ett fantastiskt år och vi räddade den lilla byskolan som var nedläggningshotad, berättar Elsa. Det var en stor artikel i den lokala tidningen; ”Räddande änglar från Zambia!”. Det var en viktig pusselbit att få lära känna den delen av vårt svenska arv och att lära känna farmor och farfar.

MÄSSAN OCH BIKTEN på klosterskolan

i Zambia var viktig för Elsa, men det var på internatskolan i Zimbabwe som hon blev frälst. Där fanns det en ekumenisk grupp som hade samlingar och till den

Elsas föräldrar Dorothy och Rolf Eriksson.

kom ett team från USA för att evangelisera, berättar Elsa.

— Jag och min syster kände att vi ville ta emot Jesus. Vid varje tillfälle någon bjöd in och frågade; ”vem vill bli frälst?” kände jag; ”Ja, jag vill bli frälst!” Så jag blev frälst typ fem gånger. Till slut sa en av ledarna: ”Det räcker med en frälsning, du behöver inte komma fram varje gång.”

I den ekumeniska gruppen var alla lika oavsett vilken grupp de tillhört och det var i den gruppen som Elsas tro formades. På skolan som i de flesta andra sammanhang i Zimbabwe och Zambia räknar folk med Gud. På samlingar bad man alltid Fader vår och man bad alltid bordsbön före måltiderna.

— Jag gick på skolan i Zimbabwe i fem år, berättar Elsa. Jag valde att läsa naturvetenskapliga ämnen för jag visste att jag ville bli läkare. Det var mitt mål.

Drömmen att bli läkare väcktes när de besökte hennes gammelmormor som låg för döden på ett sjukhus. Det låg många sjuka i samma sal och det luktade som det kan göra på sjukhus i Afrika, men det skrämde inte Elsa.

personligt | elsa björkqvist

JAG HADE INGEN ANING OM VAD FRÄLSNINGSARMÉN VAR, MER ÄN ATT DE HADE KONSTIGA UNIFORMER DÄR.

— Mina syskon tyckte det var jättehemskt att vara i den miljön men jag förstod att jag var hemma, säger hon.

Elsa höll drömmen om att bli läkare vid liv och som 19-åring återvände hon till Sverige för att läsa till läkare på Umeå universitet. Innan läkarstudierna var hon tvungen att gå en preparandutbildning i svenska i ett år. I början, när det var nybörjarsvenska, gick det fort för Elsa men utbildningen var i högt tempo och snart låg språket på mycket högre nivå.

— På läkarprogrammet var det värdefullt att ha bra kompisar som kunde hjälpa mig att anteckna då allting gick så fort. Men det som räddade mig var att mycket litteratur var på engelska.

I Umeå ville Elsa komma i kontakt med en kyrka. Studentprästen hjälpte henne och Elsa började gå till Betelkyrkan, en baptistkyrka i Umeå. Hennes syster hade också börjat studera i Umeå och började också gå till den kyrkan. År 1995 träffade Elsa sin blivande man Lars i kyrkans kör. Även systern hittade sin man där och är idag gift med pastorns son.

— De var fantastiska år i Umeå, säger

Elsa. Tänk alla beslut man fattar. Man kan tycka att det är enkla beslut, men de kan förändra hela livet. Just att jag cyklade till Betelkyrkan en söndagsmorgon, det förändrade mitt liv.

Sommaren 1997 hade Lars och Elsa ett gigantiskt bröllop i Zambia. Pastor Shonga vigde dem i Kabwe Chapel och senare hade de en välsignelse på Gotland.

Elsa gjorde sin AT-tjänst på Gotland och de började gå till Frälsningsarmén.

— Jag hade ingen aning om vad Frälsningsarmén var, mer än att de hade konstiga uniformer där, säger Elsa och berättar att Lars kände Ann-Christine och Kjell Karlsten som då var kårledare på kåren i Visby.

— Och när vi kom till kåren, då bara wow! Vi blev kvar i Frälsningsarmén helt enkelt. Och det är där vi fått rejäl andlig mat, fått växa i tro, våra gåvor har identifierats och vi har fått komma ut i tjänst.

Zambia har alltid varit en naturlig del för familjen Björkqvist. Elsa har sina föräldrar där så familjen har besökt Zambia många gånger. Under tre år bodde de i Zambia där Elsa arbetade som läkare på Chikankata, Frälsningsarméns sjukhus.

Lars var musiklärare på en skola i anslutning till sjukhuset.

— Jag tror att de åren varit väldigt formande för hela vår familj. Vi återkommer ofta till de åren och vad de betytt för oss. Även hösten 2018 var Elsa i Zambia.

Det var då tankarna började landa och i januari 2019 bestämde hon sig för att söka till Frälsningsarméns officersskola.

Elsa fick sitt namn för att hennes mamma älskade filmen ”Born Free” (1966) om lejonet Elsa som växte upp hos en europeisk familj i Kenya men som släpptes fri. Även om många tänker att man blir mer bunden som frälsningsofficer menar Elsa att det är nu hon känner frihet att fullt göra det hon känner vara just hennes kallelse. I framtiden tror Elsa att Frälsningsarmén ger dem order i samråd med dem som familj och att de är medvetna om hennes tidigare kunskaper och kallelse.

Att gå från att vara läkare till Officersskolan är ett stort steg. Familjen har fått anpassa ekonomin, strama åt och minska boende och utgifter.

— Det har varit en väldigt lärorik resa för mig att få vara ”bara” kadett, säger Elsa. Men det har varit viktigt för mig att förstå att oavsett vad jag har för ”status” så är jag i Guds hand. Gud förser för idag. När vi bodde i Zambia hade vi också väldigt lite att leva på, men Gud försåg. Han gav oss det vi behövde. Han gav oss vårt dagliga bröd och Han gav mig det jag behövde som läkare. Jag vill jobba som kristen doktor, inte bara bota patienternas sjukdomar utan också ge dem Jesus, säger Elsa. Jag brinner lika mycket för båda. g 29

världen | kenya

Klimatet hotar småbönder i Kenya Tänk dig att du är en småjordbrukare i Afrika. Din åker ger inte mycket skörd, men du kämpar vidare med samma metoder som du lärt dig från dina föräldrar, och som de lärde sig av generationen före.

TEXT: LENA WICKBERG FOTO: NGOLIA KIMANZU OCH MARGARET MUSUMBI

D

u har levt hela ditt liv med ena ögat på vädret, för du vet att en storm, ett kraftigt skyfall eller en utdragen torrperiod kan leda till missväxt.

Eftersom du inte har några marginaler att tala om – alla pengar du får in på att sälja en del av din skörd går direkt till att köpa mat och annat som familjen behöver – kan en enda säsongs missväxt bli katastrofal. Det behövs inte mycket för att din familj ska svälta.

Då är det inte så konstigt att du är bland de första som märker av när klimatet förändras. Det invanda mönstret med två årliga odlingssäsonger inramade av regn- och torrperioderna fungerar inte som det gjort tidigare. Det har aldrig varit lätt att förutse hur lång torkan ska bli, och exakt när man måste skörda innan regnen kommer. Men nu är torkan längre och regnen häftigare, och båda fenomenen kan komma tillbaka när de egentligen inte längre är i säsong. Det kan vara torka i ett område medan området intill har översvämningar. Ingenting är som det varit.

30

Naturligtvis påverkas jordbruket. Det är svårt att få ut något av sina fält när översvämningar hindrar en från att så, och torkan slår till innan skörden är mogen.

Men det finns sätt att minska effekterna av det opålitliga vädret. Bland annat genom nya odlingsmetoder som tar bättre hand om marken, nya utsäden som klarar både torka och översvämning, och användande av lokalt naturgödsel istället för den importerade varianten. Tillsammans gör allt detta att jordbruket blir mindre känsligt för väderpåverkan och att skördarna inte bara blir mer stabila, utan även större än tidigare.

I Kenya arbetar Frälsningsarmén med ett stort projekt som berör ungefär 10 000 människor i 40 samhällen där klimatförändringarna slår hårt mot en grupp som redan innan varit starkt utsatt på grund av fattigdom, utarmad jord och brist på tillgång till rent vatten. De ska få utbildning i de nya odlingsmetoderna, tillgång till bättre utsäde och möjlighet att föda upp höns. Hönsen ger protein i form av både ägg och kött, och kan också säljas

när familjen behöver pengar. Hönsens avföring fungerar också utmärkt som gödsel på åkrarna, och man slipper lägga pengar på dyr konstgödsel som dessutom inte fungerar så bra på längre sikt.

ETT AV KNEPEN som deltagarna i projektet får lära sig är växelbruk. Genom att växla mellan olika grödor, som använder olika näringsämnen, får marken större chans att återhämta sig mellan odlingarna. Planterar man träd runt åkern får marken också tillförsel av näring genom trädens rötter. Om man dessutom ser till att de träd man planterar är till exempel mango eller papaya får man frukt som ger vitaminer och är en extra inkomstkälla för familjen.

En annan nyhet är att använda kompost. Tidigare hade man ingen användning för blast, stjälkar och blad utan brände helt enkelt upp allt sådant. Nu kommer det istället till nytta både i komposten och som övertäckning av åkrarna för att bevara fukten i jorden under de torra perioderna.

Steven Miangi visar hur bra hans majsskรถrd har blivit med de nya odlingsmetoderna.

31

världen | xxx

Ett testfält där jordbrukarna får lära sig de nya metoderna.

32

världen | kenya

fakta Mseto Resilience – WASH and Food Security Project, Kenya • Projektet drivs av Frälsningsarmén i Kenyas östra territorium med stöd av bland annat Frälsningsarmén i Sverige.

Projektet har ett särskilt fokus på kvinnor, som ofta marginaliseras och därför har extra svåra villkor.

• Fokus ligger på nya jordbruksmetoder, på vatten och sanitet, samt på matsäkerhet.

• Totalt kommer över 30 000 personer att delta, med tonvikt på kvinnor och flickor.

• Projektet startade 2019 och pågår i fem år.

DET ÄR EN OERHÖRD SKILLNAD, OCH KAN BOKSTAVLIGT TALAT BETYDA LIV ELLER DÖD FÖR JORDBRUKARNA OCH DERAS FAMILJER.

Att se över vad man odlar, och satsa dels på andra varianter av till exempel majs, och dels på helt nya grödor ingår också i projektet. De nya grödorna är ingenting som jordbrukarna har haft tillgång till tidigare, men de är mer tåliga och klarar av mer av både torka och översvämningar.

Allt detta gör att åkrarna blir bördigare och skördarna större och mer till-

förlitliga. De nya metoderna är faktiskt så effektiva att man kan räkna med att få så mycket som tio gånger större skörd än tidigare. Den som förut fick en säck majs kan nu alltså få tio säckar från samma åker.

Det är en oerhörd skillnad, och kan bokstavligt talat betyda liv eller död för jordbrukarna och deras familjer. Med sådana resultat kan de äta sig mätta, sälja överskottet och ändå kunna behålla en del av skörden som reserv för nästa gång skörden slår fel.

Så varför är det här så viktigt? Varför ska vi bry oss om ifall folk i Afrika är hungriga?

Det är naturligtvis en provocerande fråga. Självklart bryr vi oss om att folk svälter, oavsett var de bor!

Men svält är mer än så. Följderna av långvarig undernäring går inte över bara för att man till slut får tillgång till ordentlig mat.

Barn som växer upp med undernäring påverkas för resten av livet, även om de får tillräckligt med mat senare i livet. Deras hjärnfunktioner försämras, och kan

sedan inte återhämta sig, vilket gör det svårare för barnen att till exempel lösa problem, planera långsiktigt och förstå större sammanhang.

Det är en tragedi för dem själva, och ett hinder i deras egna liv, men det har även en större och mer långtgående inverkan än så. För hur påverkas ett samhälle om en hel generation av barn växer upp med undernäring och försämrad kognitiv förmåga? Det är ju den generationen som ska ta över och hitta vägar ut ur fattigdom och miljöproblem.

Att en människa inte har nog med mat åt sig själv eller sina barn är fullt tillräckligt för att vi ska vilja hjälpa till.

Jesus sa åt oss att behandla andra som vi själva vill bli behandlade. Och om det var vi själva som svalt – visst skulle vi då vilja att den övriga världen kom till vår undsättning?

Om man ser litet längre ser man också att det även handlar om framtiden, och vilka möjligheter vi ska ha att lösa de problem som världen står inför, vare sig det gäller fattigdom och klimatförändringar eller krig och flyktingströmmar. g 33

Barnhörnan Välkommen till Barnhörnan, platsen för dig som är eller tänker som ett barn.

s

Dagens ord

Förlåtelse IBLAND tror vi att förlåtelse betyder att vi bara ska glömma bort allt som hänt, men förlåtelse kräver två delar av oss: 1. Att vi ångrar det vi gjort 2. Att vi har en vilja att förändras och inte göra om samma sak igen Förlåtelsen får inte missbrukas, den blir inget värd om vi fortsätter göra samma misstag om och om igen. Det är inte okej att vara taskig mot en kompis varje dag och i slutet av dagen säga: ”Förlåt! Nu måste du glömma allt dumt jag gjort”. Nej, om vi ångrar oss på riktigt betyder det också att vi inte vill göra samma misstag igen. Ibland kanske vi till och med behöver en särskild plan för att inte göra om samma fel. Om du till exempel ofta slåss kan du be om hjälp med att få den bubblande ilskan inom dig att försvinna, och om du ofta retas kan du behöva lyssna på andra människor och lära dig om hur det du säger påverkar dem.

34

Dagens bibelberättelse SAMTIDIGT SOM JESUS korsfästes två brottslingar. En av dem skrattade åt Jesus och sa: ”Om du är Guds son kan du väl hjälpa dig själv nu när du hänger på korset?”

Då svarade den andre brottslingen: ”Har du inte respekt för Gud ens när du håller på att dö? Vi förtjänar att dö, men Jesus har inte gjort något ont.” Sen vände han sig till Jesus och sa: ”Snälla, tänk på mig när du kommer till ditt rike”.

Då svarade Jesus brottslingen: ”Redan idag ska du vara med mig i paradiset”.

VAD KAN VI LÄRA OSS AV BIBELBERÄTTELSEN? Alla människor

gör fel ibland, till exempel för att vi är arga, rädda eller egoistiska. Efteråt kan vi ångra oss och inse att vi varit dumma, men då är det svårt att erkänna våra misstag. Vi skäms och är så rädda för att berätta att vi skyller ifrån oss och fortsätter göra allting värre.

Brottslingen i berättelsen hade gjort väldigt hemska saker, men när han erkände vad han gjort så accepterade Jesus honom ändå. Det lär oss att hos Jesus får vi alltid en andra chans. Det jarder il m .3 2 a c som krävs av oss är att vi vågar Det finns r e d n u u vara ärliga. Det är modigt att om d e ls e d kristna, så n å t s p be om förlåtelse och det är r Jesus up a r fi n e k s å svårt att erkänna att man inte p mans med m a s ill t t e är perfekt, men kom ihåg att gör du d r, i alla o k is n n ä m Jesus accepterar dig för den der flera miljar . n e d du är. hela jor

att?

Visste du

r länder, öve

Utmana familjen och se vem som kan få flest rätt i vårt påsk-quiz!

färglägg!

’

Vad heter platsen där Jesus korsfästes?

Dagens tips!

Betlehem Golgata

På Frälsningsarmén UNGs hemsida hittar du information om läger, material för ledare och annat spännande för både barn och vuxna. Plocka fram surfbrädan och surfa in direkt!

Nasaret Getsemane

Påsken är kristnas största högtid. Ungefär hur många kristna finns det i världen?

www.fralsningsarmen.se/ung

400 miljoner 1.6 miljarder

900 miljoner 2.3 miljarder

Vilken av följande ingredienser ingår INTE i påskmust?

kolsyrat vatten

karamellfärg

maltextrakt fruktjuice

Under vilken dag i påskhelgen korsfästes Jesus?

Skärtorsdagen Påskafton

Långfredagen Påskdagen

Hur mycket ägg äter svenskarna under påskveckan?

200 ton 2 000 ton

1 000 ton 10 000 ton

Påskens svenska namn kommer från ordet ”pesach”.

Vilket språk är det?

Hebreiska Latin

22-24 maj Supernajs, Halmstad 12-16 juni Barn- och musikläger, Hjälmargården 11-17 juli Scoutläger, Korsberga 2-15 augusti Konfirmationsskola, Halmstad 6-9 augusti European Youth Event, Holland Lägren är öppna för alla!

För aktuell information, läs mer på hemsidan www.fralsningsarmen.se/ung

’

Kalendern

Missa inte!

Grekiska Arameiska

Vad betyder ordet ”pesach”?

Fira Äta

Passera Förlåtelse

Vi svenskar äter 17 kilo godis per person och år.

Hur mycket äts under påskveckan?

400 gram 1.2 kilo

700 gram 2 kilo

Vad hette lärjungen som förrådde Jesus?

Judas Pilatus

Petrus Johannes

Vilket är det vetenskapliga namnet för påsklilja?

Anemone nemorosa Pesachius lilius

Utslagsfråga (närmast rätt svar vinner): Hur många ägg får plats i Globen?

Narcissus pseudonarcissus Panthera leo

Läs svaren i spegeln!

)lm 05 = ggä 1( redrajlim 1.21 :agårfsgalstU sussicranoduesp sussicraN .01 saduJ .9 marg 007 .8 aressaP .7 aksierbeH .6 not 000 2 .5 negaderfgnåL .4 dnalksyT .3 redrajlim 3.2 .2 atagloG .1 :ravS :ziuq-ksåp ravS

Dagens tips!

Påsk-quiz

35

korsord

Lösningen publiceras på Stridsropets webbsida www.fralsningsarmen.se/mer/tidningen-stridsropet/

Konstruktion: text & Bild Lars Fridestig foto: jonas nimmersjö och Erica brodin

Påskkryss

36

debatt

ÅLDER, BAKGRUND, politisk uppfattning, hudfärg, religiös övertygelse, etnicitet, familjeförhållanden, sexualitet, modersmål, favoritmat är helt ointressanta frågor när vi möts till gemenskap på Frälsningsarmén i Borlänge. Eller, nu ska jag rätta mig själv – favoritmat är faktiskt viktigt. Och religiös övertygelse – självklart längtar jag efter att alla

INTEGRATION ÄR NÄR VI VÅGAR MÖTAS MITT PÅ BROARNA VI BYGGER ISTÄLLET FÖR ATT SÄTTA UPP MURAR FÖR ATT SKYDDA VÅRT EGET. människor ska få möta den frihet och det hopp som jag har gjort i Gud, men oavsett om du delar min uppfattning eller inte så kommer vi förenas i att ”Frälsis” är vårt gemensamma vardagsrum där livet levs.

Jag vågar säga att just nu är vår församling en plats där integrationen är så naturlig att den inte benämns som just –

integration. Vi arbetar inte med integration. Frälsningsarmén i Borlänge är inte ett integrationsprojekt och har heller aldrig varit det. Vi är en plats dit alla är välkomna och där jag vågar påstå att alla faktiskt känner sig välkomna. Här behöver vi inte fundera på om vår verksamhet först och främst ska fokusera på integration, barn- & ungdomsarbete, församlingsliv eller biståndsarbete. Vi är. I vårt innersta väsen bara är vi. Tillsammans.

Men om jag ändå ska försöka mig på att ge dig en bild av vad jag tänker om just integration så tänker jag så här; det är när vi vågar mötas mitt på broarna vi bygger istället för att sätta upp murar för att skydda vårt eget. När vi pratar med den som tycker annorlunda än vi själva.

När vi vågar spegla vår Gudsbild i någon annans – utan rädsla för att min relation till Gud tar skada av det. Integration är att våga ifrågasätta varandra och att högt värdera olikheter. Det är att prata, inte för att slå hål på den andres åsikter, utan för att det finns en längtan att göra sig förstådd. Det är att lyssna, inte bara med ena örat – utan att verkligen vilja förstå.

Integration är en sammansmältning av det som är jag och du. Det är när viet blir större och viktigare än jaget. När ditt liv blir viktigare än mitt eget. När min kärlek till dig är oberoende av kulturell bakgrund, tradition, ålder, sexualitet och

foto: jonas nimmersjö

Hos oss är integration en ickefråga

Hanna Smedjegård Kårledare, Frälsningsarmén, Borlänge

språk – när min kärlek älskar och välkomnar, oavsett.

Den dagen längtar jag efter. Den dag då integrationen är en ickefråga. Den då vi inte längre behöver särskilda bidrag för att starta projekt som främjar integration och motverkar segregering. Den då samtalet i de politiska rummen slutat använda integrationen som ett slagträ i debatten och kommande generationer ser ut som frågetecken när vi pratar om tider där integrationsproblem var på löpsedlarna. Jag kanske sticker ut hakan nu – men jag längtar efter ett samhälle som är en spegling av vår församling, där integration är en ickefråga. Ett samhälle där vi bara är vi. Tillsammans. g

37

bibel & bön

Påskfirande i Egypten och Rwanda Påsk firas i hela den kristna och judiska världen, men det kan se lite olika ut på olika håll. Tomas Samuel från Egypten, som kom som flykting till Sverige för fem år sedan, och Jean Paul Murrara, som kom hit som student, berättar om sina hemländer Egypten, där 94 procent av befolkningen är muslimer, och Rwanda, där den stora majoriteten är kristna.

JEAN- PAUL MURARA: I Rwanda är långfredagen en allmän helgdag, liksom i Sverige, men för dem som inte är kristna är det bara som en semesterdag för att vila eller göra andra privata aktiviteter. För kristna är det däremot en speciell dag, en dag av glädje, då man sjunger Halleluja och firar Jesus uppståndelse. Kyrkorna organiserar många aktiviteter på påskdagen och ofta är de mer fulla än andra vanliga söndagar.

Efter gudstjänsterna möts människor i sina familjer och fortsätter firandet genom att äta sina favoritmåltider. Ofta är det också några som döps på påskdagen, vilket bidrar till att det blir fler gäster och mer fest.

Det finns ingen speciell påskmat i Rwanda, men liksom vid andra festdagar äter man traditionella rätter med kött, ris och stekt potatis. Köttet kan vara nötkött, get, kyckling, kanin, fisk ibland fläsk och lamm, beroende på smak och ekonomisk situation. g TOMAS SAMUEL: Kristna kyrkor har

olika traditioner för att fira påsken i Egypten. I vissa kyrkor börjar bönen en hel vecka före påsk med dagliga möten,

då kyrkan hänger upp svarta gardiner, minns den smärta och tortyr som Jesus Kristus genomled och tackar Herren för att han bar våra synder. På långfredagen lyfter de korset och går runt hela kyrkan och prisar Herren för hans kärlek.

Andra kyrkor koncentrerar alla möten till påskdagarna. Många pjäser om korset och korsfästelsedagen spelas upp på skärtorsdagen, långfredagen och påskdagen.

På påskdagen tar alla kyrkor som använt svarta gardiner ned dem, ersätter dem med färgglada och så börjar firandet.

Många kristna fastar också i olika perioder, och fastan bryts senast på påskdagen. Då träffas man i varandras hus där man lagar mat och äter tillsammans. Det blir mycket kött, kyckling och anka.

Men det här är en sida av historien, för än i dag övervakas kyrkorna extra mycket av polisen under påskdagarna och det är svårt för konvertiter från islam att komma till en kristen kyrka. Ibland bjuder kristna in konvertiter till sina hem till påsk, för att dela med sig av familjetid och påskstämning.

Påsken är en högtid som ligger nära konvertiternas hjärtan. Som konvertit

Tomas Samuel (tv) från Egypten har konverterat från islam och är i dag kaplan vid Frälsningsarméns EU-Center och bibellärare. JeanPaul Murara (th) från Rwanda är lärare inom finansiell teknik vid Mälardalens Högskola, musiker och medverkar ofta på Frälsningsarmén i Västerås.

i Egypten kunde jag känna hur Jesus lidit för mig och på påsksöndagen kunde jag fira Jesus uppståndelse och seger över döden och känna att det fanns ett hopp också för mig att gå från mörker till ljus.

Vi fick hopp om att vi en dag skulle kunna åka ut ur Egypten och in i vårt utlovade land, där vi öppet skulle kunna fira och vittna om hur korset och Jesus uppståndelse förändrade våra liv.

Påsken är nära nu i Sverige, och minnena kommer tillbaka. Jag kan inte förneka att jag saknar det varma firandet, de kristna familjesammankomsterna i de troendes hem. Men samtidigt påminns jag om att jag har blivit ledd ut till mitt utlovade land och att jag nu kan fira med mina bröder och systrar utan rädsla för att bli fångad av säkerhetspolisen. Jag predikar ibland under påskdagarna och tjänar Herren i kyrkan.

Mitt budskap till dig under påsken, är att jag önskar att påsken inte bara skulle vara en dag med firande och god mat, utan också en tid att begrunda det pris som har betalats för att frigöra dig och hur mycket Gud älskar dig och bryr sig om att du ska få tillbaka en relation med honom. g

VAR MED OCH GÖR SKILLNAD

Lämna en gåva till Frälsningsarméns arbete i ditt testamente. www.fralsningsarmen.se/testamente Tel. 08-562 282 34/39 38

Frälsningsarmén är ett internationellt evangeliskt trossamfund inom den världsvida kristna kyrkan.

Vårt budskap är grundat i Bibeln. Vår tjänst motiveras av Guds kärlek. Vårt uppdrag är att sprida budskapet om Jesus Kristus och att utan åtskillnad möta människors behov i hans namn.

bibel & bön

Befordrade till härligheten Siw Hammer, soldat i Strängnäs, bosatt i Enköping Gunnel Rosenius, Luleå Sven-Erik Flodén, Oskarshamn Elisabeth Elardt, Örebro Siv Lindroth, soldat i Örebro, bosatt i Askersund Evan Ljungren, Eksjö Ulla Trepkow, Stockholm

Engagerad bön på Nationella bönedagen EN GEDIGEN SKARA samlades till bön

och tillbedjan på Kungsholmskåren en gråtrist lördag i januari. Inne i lokalen var det däremot en engagerad värme. Dagen började med att vi tackade och lovade Gud för att han är den han är. Sedan blev det aktiv bön för olika förbönsämnen, till exempel enhet, ledarskap, hjälp att rätt förstå Guds Ord, se en riktning inför framtiden och för Frälsningsarméns grunduppdrag. De församlade bad också för arbetet med människohandelns offer samt för unga människor i Sverige som

foto: unsplash/Cristian Lozan

Gud,

mår psykiskt dåligt. Nytt för i år var att bönedagen arrangerades samma helg på nio platser ute i landet: Luleå, Örnsköldsvik, Borlänge, Trelleborg, Nässjö, Kungsholmskåren i Stockholm, Hisingskåren i Göteborg, Lidköping och Kristinehamn.

Det var Frälsningsarméns lokala kårer (församlingar) som stod som värdar för Nationella bönedagen som genomfördes tillsammans med bönenätverket Eldsflammans ledningsgrupp, Eldsflamman Ung, divisionscheferna och ledningsrådet. g Christina Vaukola

du som på korset möter mig där jag tror att jag är helt ensam – hjälp mig att ta emot dig.

Du som vandrar mot mig med uppståndelsen när jag tror att allt hopp är ute – led mig ut till ett liv i frihet.

Du som spränger alla gränser för att nå mig med din kärlek – låt mig vara med på ditt försoningsprojekt i världen.

Amen

Be för

• Frälsningsarméns uppdrag att personligt förmedla budskapet om frälsning genom Jesus Kristus till människor i alla åldrar och med olika behov.

• Frälsningsarméns ökade satsning på barn och unga.

• Frälsningsarméns verksamheter där kurser i vardagsekonomi erbjuds.

• Frälsningsarmén i Borlänge.

• Frälsningsarméns arbete internationellt, bland annat i Kenya.

Frälsningsbön Den som vill ta emot Jesus och tillhöra honom kan be den här bönen: Himmelske Far, tack för att du sände din son, Jesus, för att dö på korset och återuppstå för mig så att jag kan få förlåtelse och bli fri.

Från och med nu vill jag följa och lyda honom som min Herre.

Jag är ledsen för allt som jag har gjort fel i mitt liv. (Här kan du stanna upp och be om förlåtelse för något som du har på ditt samvete.) Käre Gud, förlåt mig. Nu vill jag vända mig bort från allt som är ont och fel. Tack för att du erbjuder mig förlåtelse och din helige Ande. Jag vill ta emot den gåvan nu. Gud, kom in i mitt liv med din helige Ande, och stanna kvar hos mig för alltid.

I Jesu Kristi namn. Amen.

Stridsropet ges ut med fem nummer under 2020. Namnen på medlemmar som befordrats till härligheten, liksom minnesrunor, publiceras på Frälsningsarméns webbsida www.fralsningsarmen.se/medlemssidor. Minnestexter läses även in på Stridsropets ljudtidning.

39

Posttidning B Stridsropet Box 5090 10242 Stockholm

BEGRÄNSAD EFTERSÄNDNING Vid definitiv eftersändning återsänds försändelsen med den nya adressen på baksidan (ej adressidan)

sista ordet

Att inte missa målet Livet handlar mycket om att nå sina mål eller till och med att nå nya ”höjder”. Något som jag ofta strävar efter är att förbättra mig när det gäller träning för att få bättre kondition och må bättre. Jag sätter mål om att kunna lyfta tyngre vikter eller springa snabbare.

Ju mer jag pressar mig själv för att nå målen desto mer undrar jag om jag verkligen gör detta för min egen skull. Hur bra kommer jag egentligen må av att springa en minut snabbare jämfört med den senaste löpturen? Behöver jag pressa mig själv för att må bra?

Ibland behöver vi kanske jobba under press och stress för att åstadkomma något extra svårt och krävande. Men det blir så uppenbart för mig att det handlar om mer än att ”bara må bra”, när jag redan efter varje träning direkt tänker på nästa. Oftast när jag springer utomhus tänker jag bara på underlaget, och missar i själva verket naturen runt omkring. Även om jag är medveten om att jag springer längs med vatten eller i skogen fokuserar jag mer på musiken i mina hörlurar och på mobilen som säger hur långt jag har sprungit, än den vackra natur som Gud faktiskt skapat.

Ibland behöver vi stanna upp och tänka efter. Vem gör jag egentligen detta för? Och varför ska jag pressa mig själv till max när jag egentligen duger som jag är? Jag vet att jag mår så mycket bättre av att träna men ibland missar jag poängen med det hela. Att jag har förmånen att vara frisk, att kunna få träna i den vackra naturen och att jag duger som jag är, för att Gud älskar mig precis för den jag är, oavsett om jag springer en minut snabbare eller inte.

Emilia Beijer