Frälsningsarméns tidning Stridsropet nr 4 - 2021

EN TIDNING FRÅN FRÄLSNINGSARMÉN # 4.2021

William Himes:

Soundet är viktigast

VÄLKOMMEN TILL Haga Mölndal i Göteborg MIN VÄG TILL GUD Räddad till livet AKTUELLT Läger för liten och stor PÅ JOBBET Omtanke dygnet runt KRÖNIKA Tar tempen på samhället FOKUS Samverkan som läker utsatta VÄRLDEN Hopp för utsatta i New York BIBEL OCH BÖN Att ge näring till flocken

LEDARE

Frälsningsarméns tidning i Sverige, 138:e årgången.

Postadress Box 5090, 102 42 Stockholm Telefon 08/562 282 00 E-post, hemsida och Facebook stridsropet@fralsningsarmen.se www.fralsningsarmen.se/stridsropet www.facebook.com/stridsropet Territoriell ledare och ansvarig utgivare Bo Jeppsson Redaktion Charlotte Ander, Emilia Beijer, Annette Emmoth, Eva Gustin, Teresia Jansson, Jonas Nimmersjö, Carina Tyskbo, Christina Vauhkola, Gabriel Wahl Utgivning 2021 22 januari, 26 mars, 11 juni, 17 september och 26 november.

Vill du inte ha Stridsropet per post så mejla eller skriv till oss.

Tryck Trydells, Laholm ISSN 0346-1890 Omslagsbild Foto: Carolina Byrmo Internationell ledare Brian Peddle Internationellt huvudkontor The Salvation Army, 101 Queen Victoria Street, London, EC4P 4 EP, England Gåva till Frälsningsarméns arbete pg 900480-5, swish 9004805

N VA

ENMÄRK

Trycksak 3041 0091

2

E T

S

För ej beställda manus ansvaras ej.

Redaktionen förbehåller sig rätten att redigera inkomna manus.

Stridsropet trycks på miljövänligt papper.

Jag lovar!

NÄR JAG KOM I KONTAKT med Fräls-

ningsarmén tog det inte lång tid innan jag gav ett löfte: ”Jag lovar att efter bästa förmåga följa scoutlagen”. När jag blev invigd till soldat gav jag ett nytt löfte: ”Det är mitt fasta beslut att leva i överensstämmelse med Frälsningsarméns lärosatser”. När jag sedan blev installerad som officer lovade jag att tjäna Gud genom att vinna människor för Guds rike.

Jag har fortfarande samma ambition, nu som då, att hålla mina löften. Ibland har det gått bättre och ibland har det gått sämre, men ambitionen finns fortfarande där. När Frälsningsarméns grundare, William Booth, låg för döden så berättas det om hans sista samtal med sin son Bramwell Booth, som efterträdde sin far som ledare för Frälsningsarmén

JUST NU GÖR VI ALLT VI KAN EFTER VÅR FÖRMÅGA OCH EFTER VÅRA RESURSER, MEN VI VILL GÖRA ÄNNU MER. i världen. William önskade att Bramwell skulle göra allt för att sprida evangeliet in i Kina och att Frälsningsarmén skulle göra ännu mer för de hemlösa och de socialt utsatta. Så avslutade han med ordet ”Promise!”, Lova!

Bramwell Booth gav sitt löfte till sin far och han fortsatte med det arbete som redan hade påbörjats men med ännu större iver. Än i dag arbetar vi för att sprida evangeliet till människor och till områden som behöver Gud. Ett evangelium som talar om förändring, upprättel-

se. Gör vi tillräckligt? Än i dag arbetar vi med att möta människor som är socialt utsatta, ett arbete som vi vill ska leda till förändring, upprättelse. Gör vi tillräckligt? Just nu gör vi allt vi kan efter vår förmåga och efter våra resurser, men vi vill göra ännu mer.

Vad var det William Booth sa? ”Så länge kvinnor gråter som nu tänker jag kämpa; så länge små barn får gå hungriga tänker jag kämpa; så länge män döms om och om igen till fängelse tänker jag kämpa; så länge det finns ett fyllo kvar, så länge det finns fattiga och trasiga flickor kvar på gatan, så länge det finns en enda mörk själ som inte nåtts av Guds ljus tänker jag kämpa. Jag tänker kämpa ända till slutet!”

Jag vill att vi ska ingå ett nytt löfte till omvärlden och varandra, ett löfte som bygger vidare på vår vision, en vision som kommer utifrån evangeliet, ett evangelium som talar om upprättelse och förändring till alla som tror på och tar emot Jesus som sin frälsare.

Jag lovar att kämpa ännu hårdare än förut för att få ut evangeliet och hjälpa personer i hemlöshet, de marginaliserade och socialt utsatta människor som finns i vår omgivning! Lovar du detsamma?

Frälsningsarméns ledare i Sverige, överste Bo Jeppsson

Innehåll

#4.2021 VÄLKOMMEN TILL

6. Haga Mölndal i Göteborg

”Detta är ett hem och i ett hem delar man sina bekymmer.”

VÄRLDEN

28. Sju miljoner mål mat i New York

För många av USAs utsatta och de 47000 som sover utomhus i New York är Frälsningsarmén det enda hoppet.

MIN VÄG TILL GUD

12. Maud hittade tryggheten ”Frälsningsarmén har hjälpt mig att hålla mig nykter.”

PÅ JOBBET

16. Omtanke dygnets alla timmar

På FAM-huset i Borås – ett tillfälligt boende för familjer som behöver hjälp.

FOKUS

20. Samverkan som läker utsatta

Från gatan till en varm sängplats och vidare in i en kärleksfull församlingsgemenskap.

PERSONLIGT

24. Brassmusiken blir bara bättre Kompositören, dirigenten, solisten och frälsningssoldaten William Himes har verkat över hela världen.

BARNHÖRNAN

34. Dagens bibelord - Barmhärtighet Barmhärtighet betyder precis som medmänsklighet. Att man bryr sig om andra människor och gör vad man kan för att hjälpa till.

BIBEL OCH BÖN

36. Herden och läraren

Herden ger näring till, och försvarar flocken/ församlingen och läraren behöver också kunna släppa ansvaret mer till andra som vill lära och lära ut.

Stridsropet är en tidning från Frälsningsarmén om tro, arbete och de människor som engagerar sig där. Stridsropet distribueras gratis till Frälsningsarméns medlemmar, anställda och andra intresserade. Den delas också ut i samband med gudstjänster och friluftsmöten. Stora delar av innehållet kan läsas på www.fralsningsarmen.se Tidningsutgivning är förknippat med kostnader och du erbjuds att via bifogat inbetalningskort bidra med en gåva till dessa.

Det går också att prenumerera på Stridsropet som e-tidning. Webbadress: www.fralsningsarmen.se/ stridsropet-etidning Mejla stridsropet@ fralsningsarmen.se om du inte längre önskar få Stridsropet i pappersupplaga utan i stället endast vill läsa den som e-tidning.

RÄTTELSE I Stridsropets personporträtt nummer 3-2021 ska det på sidan 33 under bilden på Mackans Anderssons familj stå: ”Mackan med barnen Isac och Lucas, frun Astrid-Levina och lånedottern Olivia”.

3

Bilden

I FEMTON ÅR har 42-åriga Tommy

4

injicerat amfetamin. Det har tagit ifrån honom jobb och hem och tärt på viktiga relationer. Nu är han ren sedan i januari och glad över att få bo på Frälsningsarméns stödboende Nylösegården i Göteborg. Steg för steg kommer livet tillbaka - han ska på en jobbintervju, går i kyrkans samtalsgrupp och har återfått körkortet.

En dag hoppas han på egen bostad. ”Och nu pratar jag med mamma varje dag” säger Tommy.

foto: jonas nimmersjö

5

välkommen till | Centrumkåren i Haga Mölndal

”Frälsningsarmén är min enda familj” 6

välkommen till | Centrumkåren i Haga Mölndal

294 vuxna och barn kan inte ha fel: Centrumkåren i Haga Mölndal och familjearbetet i byggnaden Stallet är som ett hem. Ja, för många faktiskt det enda hemmet.

TEXT: CARINA TYSKBO FOTO: JONAS NIMMERSJÖ

F

amiljepedagog Birgitta Lindgren driver sedan 1994 ett medvetet gemenskapsbyggande och upprättande familjearbete, där ensamstående mammor i utsatthet står i centrum.

Kärnan handlar om att vara kyrka på ett handfast sätt, att se till mammornas hela vardag och liv och att medvetet samverka med övriga samhället och stärka mammorna i sitt föräldraskap under och efter spädbarnstiden. Hit får kvinnorna komma som de är, oavsett socioekonomisk situation, utbildning eller språkkunskaper.

Birgitta är förskolelärare i botten och arbetar både praktiskt och även terapeutiskt med de familjer hon möter. Till det krävs stor kompetens och erfarenhet, menar hon.

— En del mammor har svåra erfarenheter och är traumatiserade. De behöver mycket stöd och hjälp. Somliga har haft våldsamma psykopatiska män som brutit ner dem både fysiskt och psykiskt, säger Birgitta.

När Stridsropet besöker kåren är det onsdag och dags för ”Dukat bord”, en grupp för mammor och barn i åldrarna tre och uppåt. Det är en efterlängtad kväll med samling, lek, middag och en glad rytmikstund. Husmor Kristina Andersson har förberett mat sedan i morse, och de båda lägger ner mycket tid på att middagen ska vara god och fint dukad.

Sång-och rörelselekar är en viktig del av det terapeutiska familjearbetet på kåren.

Det ska kännas som hemma men också festligt.

— Många mammor har gått hos oss sedan barnen var nyfödda. Jag samarbetar med den ideella föreningen Minna, som ger ensamstående spädbarnsmammor möjlighet att få tala om sin situation.

Man kan ha blivit lämnad när man blev gravid eller brutit upp själv på grund av en destruktiv relation. Minnas personal kopplar till oss på kåren som erbjuder öppen förskola och grupper vidare uppåt i barnets ålder.

— Det blir en slags vårdkedja där Frälsningsarmén avlastar och kompletterar kommunen och socialtjänsten, fortsätter

DET ÄR EN EFTERLÄNGTAD KVÄLL MED SAMLING, LEK, MIDDAG OCH EN GLAD RYTMIKSTUND. Birgitta och tillägger att hennes tjänst delvis finansieras av kommunen.

Rytmikstunden är förutom sång- och rörelseglädje även en viktig del i det terapeutiska arbetet. Genom sångernas rörelser och övningar kan hon se hur 7

välkommen till | Centrumkåren i Haga Mölndal

DETTA ÄR ETT HEM OCH I ETT HEM DELAR MAN SINA BEKYMMER. OCH ALLA KAN HJÄLPA TILL OCH ÄVEN GE TILLBAKA.

anknytningen mellan mamma och barn fungerar. Enskilda samtal erbjuds de mammor som vill, och gruppsamtalen har olika teman. Kvinnorna kan ha svårt med gränssättning gentemot barnen och behöver även tränas i att värna om sig själv i relationer. Här talar Birgitta om att undvika ”SKS”, det vill säga män som är snåla, kontrollerande och svartsjuka.

— Mammor i utsatthet blir avslappnade här. De vet att jag inte är socialtjänsten som kan ta barnen ifrån dem. Detta är ett hem och i ett hem delar man sina bekymmer. Och alla kan hjälpa till och även ge tillbaka, vilket ofta sker hos oss när tidigare aktiva ställer upp med saker, kunskap eller tid, säger Birgitta.

Köket är helt centralt för den här verksamheten, menar Birgitta och nickar i riktning mot Kristina som ilar fram och tillbaka medan härliga dofter av potatisgratäng börjar sprida sig i lokalen.

— Utan Kristina skulle detta inte finnas! Det är så stort att som ensamstående få komma och äta tillsammans med barnet. Och slippa disk och plock efteråt.

I julas och påskas lagade Kristina juloch påskbord som mammorna fick hämta hem, för att undvika smittspridning. Under pandemin har den stora middagsgruppen delats upp så att färre mammor med barn vistas på varje våning, vid flera tillfällen. Alternativet att ställa in fanns aldrig.

— Nej, våra grupper kan vara skillnaden mellan liv och död för dessa

»

8

välkommen till | Centrumkåren i Haga Mölndal

CAROLINE, 34 ÅR MED SONEN REX 4 ÅR — Som nyförlöst var jag ensam med allt, och jag hade inga anhöriga i Göteborg. Jag och pappan gled isär alltmer, det fungerade inte och var ganska jobbigt. Rex sov inte, han ville bara vara nära och skrek väldigt mycket. Jag varken handlade mat eller sov. Till slut åt jag bara filmjölk och blev svagare och svagare. På Minna-mottagningen erbjöd de babymassage och där träffade jag Birgitta. Hon talade om Öppet hus på Frälsningsarmén, jag gick dit och sedan över till ”Dukat bord” när Rex var 1,5 år. Nu har vi gått här på Haga-Mölndals kår sedan han var bebis.

-Jag och Rex älskar ”Dukat bord!” Den här platsen är som en familj och jag har fått nya vänner. Här kan man vara glad eller ledsen, hur som helst. Om jag behöver får jag råd och samtal med Birgitta. Som ensamstående är det så skönt att få komma och äta. Jag är inte direkt troende men vi är alltid med på familjegudstjänster, familjedagar och utflykter.

NAHID, 48 ÅR MED TRILLINGARNA ARAYA, ARYANA, ANAHITA, 11 ÅR — Hela veckan längtar barnen och jag till onsdagen! Mina trillingar har så roligt här. Idag fyller de 11 år och blev firade med tårta och present! Vi hade så roligt läger i helgen, barnen lekte, badade och kramades. De bråkade inte när de inte fick ha Ipad och mobiler. De fick lite vila för hjärnan, det är bra.

— Jag går hushållsutbildning och blir klar i september. Min praktik gjordes här hos Birgitta och Kristina på kåren och jag vill gärna jobba i storkök på skola, förskola eller inom vården.

Jag har ingen annan familj i Sverige. Birgitta hjälper mig så mycket och barnen lyssnar på henne. Det är som om hon har ”tusen pistoler”- hon skjuter kärlek från Gud på mig.

SABINA, 41 ÅR OCH DOTTERN ESTELLE, 4 ÅR — Jag har varit med här sedan Estelle var en månad. Vi känner varandra så väl här och Estelle blir så glad när jag säger att vi ska hit. Hon gillar rytmikstunden väldigt mycket. Hon lyssnar på Birgitta och jag får sitta koncentrerat med mitt barn. Det här är vår stund, inte jobbets eller mobiltelefonens. Så värdefull tid!

— Estelle har aldrig träffat sin pappa, han försvann ur bilden när jag blev gravid. Det var hemskt i början men nu är det lättare. Jag jobbar med ekonomi och alla på jobbet vet att jag slutar tidigare på onsdagar för att hämta mitt barn och gå hit. Jag har även haft min stora flicka med här, från ett tidigare förhållande. För henne var det en uppenbarelse att se så många barn som också levde bara med mamma. ”De är ju helt vanliga, mamma!” sade hon.

— I början spelade jag tuff men var egentligen sårbar. Jag är oftast glad men många mammor kommer hit och gråter. Här kan man berätta allt för alla, vi kan säga ”Jag orkar inte!” till varandra. Birgitta som har fem barn berättar också saker och delar erfarenheter och ger bra råd.

9

välkommen till | Centrumkåren i Haga Mölndal

”FRÄLSNING” KAN HANDLA OM ATT FÅ SAMTALA OM TRO I SIN TAKT, SÄGER BIRGITTA. kvinnor. Frälsningsarmén ska vara » mitt i nöden - vad skulle hända om vi förHusmor Kristina Andersson lagar all maten och bakar brödet till familjearbetet. ”Utan henne skulle den här verksamheten inte finnas”, säger Birgitta.

JEANETTE, 40 ÅR OCH SONEN SEBASTIAN 13 ÅR — Jag har varit med i Frälsningsarmén i sju år och vi kommer alltid till ”Dukat bord”. Jag kom till Sverige 2001 och för mig är Stallet min enda familj, ännu mer under pandemin. Jag kom hit tack vare Birgitta. Hon är som min mamma, jag kan alltid ringa henne. När jag är ledsen brukar jag be. Då minns jag att jag ska hit på onsdag och känner mig tröstad.

— Det vi mammor lärt oss av Birgitta kommer vi aldrig att glömma. Till exempel hur man ska vara med barnen, hur man sätter gränser. Jag har fått så många råd och hjälp till tålamod och ork. Jag ska till exempel fråga Sebastian vad som hänt och lyssna innan jag blir arg och dömer och säga mer positivt än negativt. På lägret på Knappekulla var det så bra att teknologi var förbjuden. ”Inga telefoner!” sade Birgitta, och barnen lyssnade på henne. Vi lekte, gick i skogen, spelade boccia med kottar, gick i regnet och skrattade och samtalade i grupp.

— Jag är så glad för Frälsningsarmén. När jag måste jobba på söndagarna får min pojke komma hit och vara med personalen både före och efter gudstjänsten. Det är fantastiskt.

Jag vill aldrig att detta ska ta slut.

SUSANNA, 35 ÅR, SONEN OMAR 12 ÅR. — Jag kom hit första gången 2017. Det här är jättebra för mig. Jag är ensamstående, det här är min familj. Jag studerar till barnskötare. Birgitta är en fantastisk kvinna som har hjälpt mig så mycket, som när jag har svårt med språket eller med mina studier. Vi har precis varit på läger, jag kommer aldrig att glömma det. Så mycket bra och fint! Jag är så bekväm med alla personer, vi känner varandra.

— Jag tror på Gud och kommer till kyrkan varje söndag. Nu har jag tagit körkort också.

Om fem år hoppas jag att jag har jobb och fått utveckla språket så att jag kan uttrycka det som finns i mitt hjärta bättre. Jag vill aldrig någonsin lämna Frälsningsarmén!

10

svann? Det går att vara uppfinningsrik och hitta alternativ, säger hon.

Birgitta tycker att Frälsningsarméns nya vision är fantastisk men hon påpekar att man måste veta vad man menar med att säga ”Välkommen hem”. Hur tillgänglig ska man till exempel vara?

För Birgitta är det viktigt att mammorna alltid kan nå henne, men hon respekterar att alla inte vill eller kan arbeta så.

Däremot lyfter hon fram behovet av en nytänkande Frälsningsarmé som svarar upp mot nutidsmänniskan.

— Kan vi till exempel kräva att alla ska gå i gudstjänst på söndagen? Kan invandrarkvinnan vara med utan att ha konverterat? För oss behöver William Booths ord komma stegvis: ”Soppa och tvål” kan vara att i lugn och ro få amma sin bebis och bli sedd och bekräftad. ”Frälsning” kan handla om att få samtala om tro i sin takt, säger Birgitta.

För att göra Centrumkåren Haga Mölndals breda familjearbete möjligt samarbetar Birgitta med kvinnojour, socialtjänst, kompetenscenter, vården, vuxenutbildning, arbetsförmedling och SFI. Hela tiden utnyttjas det stora nätverket inom och utom Frälsningsarmén för att befrukta andra områden. De unga mammorna sammanlänkas med arbetsplatser för att de ska komma in i arbetslivet och få praktikplatser. En trillingmamma praktiserade nyligen under några månader i köket under sin hushållsutbildning.

välkommen till | xxxxxxxxxxxxx

HELA TIDEN SKER SMÅ VARDAGSUNDER. JAG TROR PÅ ATT VI KAN FÖRÄNDRA GENOM ATT VÅGA, BIDRA OCH DELA.

Det breda familjearbetet bygger på att Birgitta samarbetar med exempel Kvinnojourer, SFI, Socialtjänsten och Arbetsförmedlingen.

— Jag finns med som kontaktperson i viktiga kontakter och beslut. På det sättet blir Frälsningsarmén en viktig aktör i samhället som både påverkar och bjuder in, menar hon.

För att hinna med är det viktigt att delegera och ta tillvara andras kompetens.

Birgitta skulle också gärna anställa en person på halvtid som skulle kunna besöka och hjälpa nyblivna ensamstående mammor i hemmet.

Mitt i öppenheten och tillgängligheten är det viktigt att sätta en gräns för vad man ska eller inte ska göra. Men också att ha tillit till en Gud som leder.

— Jag lever efter orden i Jesaja 41:10: ” Frukta inte, ty jag är med dig, se dig inte ängsligt om, ty jag är din Gud. Jag styrker dig, jag hjälper dig, jag uppehåller dig med min rättfärdighets högra hand.”

Gud går in där vi minst anar det och sammanför oss med andra. Hela tiden sker små vardagsunder. Jag tror på att vi kan förändra genom att våga, bidra och dela.

Något mer välsignat kan jag inte tänka mig, säger Birgitta Lindgren. g

fakta familjearbetet Centrumkåren Haga Mölndal Antal vuxna och barn per år totalt: 294 Antal ensamstående mammor i olika grupper: 106 Erbjuder bland annat: • Barnrytmik med sång och dans som avslutas med fika.

• Öppen förskola.

• Familjefester och gudstjänster.

• Enskilda samtal och gruppsamtal.

• Hjälp med myndighetskontakter, arbetslivsvägledning och arbetspraktik.

•”Dukat Bord” - En kväll för ensamstående mammor med barn.

• Samarbete med olika språkprogram, SFI, språkträning för utlandsfödda.

• Utflykter och läger till Frälsningsarméns lägergård Knappekulla utanför Lerum.

Ansvariga: Birgitta Lindgren, familjepedagog och Kristina Andersson, husmor.

11

Maud har en svår uppväxt och ett destruktivt leverne bakom sig. Idag är hon nykter och gläds över den varma gemenskapen på kåren i Strängnäs.

12

min väg till gud | maud bäck

Utan Frälsningsarmén hade jag inte levt idag Missbruk av alkohol och tabletter präglade Maud Bäcks liv i 50 år.

När Frälsningsarméns kår i Strängnäs startades upp på nytt hittade hon dit.

Nu är hon frälst, döpt, kårmedlem och nykter. Utan Frälsningsarmén vet hon inte om hon hade levt idag.

TEXT OCH FOTO: TERESIA JANSSON

J

ag hade kanske supit ihjäl mig, gjort dumheter och skadat mig själv.

Orden kommer från Maud Bäck, 67 år. Hon kom till Frälsningsarméns kår (församling) i Strängnäs vid dess omstart för åtta år sedan. Hon har ett brokigt förflutet med en orolig uppväxt i Avesta i Dalarna. Detta eftersom fadern drack mycket och använde tabletter och det var många gånger som han lades in för avgiftning.

— Vi fick passa honom och ta hand om honom så att han inte kissade i garderoben exempelvis. Han var ett nervvrak och ibland kunde han få dille på någonting och det var väldigt obehagligt, säger Maud.

När familjen, som också innefattade två bröder, flyttade till Blekinge utsattes Maud för mobbning som kom att pågå i nio år, dels för att hon pratade dalmål, dels för att hon var smal och hade en alkoholist till far. Att Maud dessutom blev riktigt arg på mobbarna gjorde det bara roligare för dem, så på så vis var hon ett tacksamt offer.

— Det var väldigt jobbigt och min självkänsla blev låg. Egentligen vågade jag inte gå till skolan men jag gjorde det ändå, säger Maud.

När hon var ute och dansade i 15-årsåldern drack hon alkohol för första gången och hon märkte att hon blev

JAG VAR SÅ TRASIG OCH VISSTE INTE RIKTIGT VAD JAG GJORDE lugn och glad av det. När hon var runt 18 år eskalerade det hela och därefter följde en vild tid som hon uttrycker det själv.

Snart kom även lugnande tabletter in i bilden. Till en början fick Maud dem på recept av läkare men hon började överdosera och när hon behövde mer piller

än vad hon fick förskrivet skaffade hon dessa på svarta marknaden. Hon insåg att hon hade slagit in på samma väg som sin far. Under fyra år vikarierade hon på en förskola och hjälpte till på kollo men sedan slutade hon helt att arbeta. Och den lilla summa pengar hon fick från Socialtjänsten gick först och främst till att finansiera missbruket, en livsstil som kom att prägla hennes tillvaro i 50 år.

— Det var ett väldigt rörigt liv och jag gick från gubbe till gubbe som försåg mig med alkohol och droger. Jag var så trasig och visste inte riktigt vad jag gjorde, berättar Maud.

— Jag mådde inte bra alls, jag var orolig, nervös och aggressiv, fortsätter hon.

Som barn hade Maud gått i söndagsskola hos Frälsningsarmén i Avesta. Även om hon inte kommer ihåg så mycket av den tiden så minns hon de snälla tanterna som serverade soppa på kåren. Mauds mor gillade musiken så de brukade vara där tillsammans. När Maud bodde i Stockholm i slutet av 80-talet sökte hon 13

min väg till gud | maud bäck

DET ÄR EN VÄLDIG TRYGGHET ATT KUNNA KOMMA DIT KLOCKAN TIO VARJE DAG OCH DÄR FINNS DET ALLTID NÅGON SOM FÖRSTÅR EN OCH SOM LYSSNAR.

upp Frälsningsarmén i stan och gick dit under en period.

— Jag hade nog någon slags gudstro redan då och jag sökte efter lugn och ro och glädje i livet. Det är ju det man vill ha, men utan tabletter, säger hon.

Maud fortsatte sitt sökande och en tid deltog hon i bibelstudier hos Jehovas vittnen men hon kände snart att det inte var någonting för henne. Vid ett tillfälle följde hon med en kille som skulle till Strängnäs för att sälja knark. De åkte fast av Polisen men när de släpptes ville inte Maud åka tillbaka till Stockholm. Första tiden bodde hon på ett vandrarhem tills

hon fick en egen lägenhet på sin nya hemort. Där träffade hon även en man som hon håller ihop med fortfarande.

En dag när Maud var ute på stan blev hon kontaktad av representanter för Frälsningsarmén. De berättade att kåren som varit nedlagd i 24 år skulle starta upp igen och nu undrade de vad ortsinvånarna hade för behov och vilken typ av verksamhet de ville ha där.

— Jag ville ha en oas för oss som har det svårt, dit vi kan komma och gå. Jag är ju uppvuxen med Frälsningsarmén och vet att grundaren William Booth sagt att han ska kämpa för alla svaga och det säger ju Jesus också, påpekar Maud.

När hon kom till kåren för åtta år sedan fick hon en väldigt fin kontakt med kårledaren Daniel Viklund och snart blev hon både troendedöpt och medlem.

Maud deltar i en hel del av Frälsningsarméns aktiviteter såsom bokcirkel, bibeltimmen, soppluncher och gudstjänster.

Hon har ersatt AA-mötena, Anonyma Alkoholister, med tid på kåren. Nu är hon på plats varje förmiddag till morgonbönen och under pandemin ringer hon innan för att försäkra sig om att det finns en plats åt henne.

— Det är en väldig trygghet att kunna komma dit klockan tio varje dag och där finns det alltid någon som förstår en och

som lyssnar. Man kan prata med folk här oavsett hur man mår, säger hon.

— Hit kan jag komma precis som jag är och jag vet att jag är väldigt omtyckt så det finns väl någonting bra med mig också, fortsätter hon lite skämtsamt.

Med tiden har Mauds självkänsla byggts upp. Även hennes tro har blivit allt starkare. Dagligen läser hon Bibeln och kristen litteratur och varje kväll sänder hon upp en tacksägelsebön till Gud. Det är som att något saknas om hon inte gör det, menar hon. När hon stöter på svårigheter ber hon Gud om vägledning och då upplever hon att hon får det. Dessutom har hon blivit allt lugnare till sinnes med åren. Att kämpa mot missbruket har inte varit enkelt men nu har Maud inte druckit på ett helt år. Hon nämner favoritcitatet som hon hört någon säga: ”Frälsning är inte en lön för rättfärdiga utan en gåva till syndare” Det talar till hennes hjärta.

— Frälsningsarmén har hjälpt mig att hålla mig nykter. Jag har försökt hålla mig borta från alkohol och droger för jag vill inte ha det och jag kan ju inte gå till kåren påverkad. Men om jag skulle falla dit är det ingen som föraktar mig, menar Maud.

— Jag lever ett bra liv nu efter alla gånger jag har varit i helvetet och vänt. Jesus är ju vägen, sanningen och livet avslutar hon. g

fakta Maud Bäck Ålder: 67 år.

Bor: I lägenhet i Strängnäs.

Familj: Sambo, dotter, två barnbarn.

Sysselsättning: Pensionär.

Läser gärna: Bibeln och uppbygglig litteratur som ger tröst.

Hobby: Måla, teckna, läsa.

aktuellt

g

Stor glädje under gemenskapsdagar i Rättvik PÅ STIFTSGÅRDEN VID SILJAN i Rättvik hölls gemenskapsdagar 9-13 och 16-20 augusti. Första veckan samlades omkring 40 pensionärer. I vanlig ordning anordnades de av Vasakåren med Leif Alm i spetsen men förra året ställdes de in på grund av pandemin.

— Det bästa har varit den positiva och glada samvaron för vi är svältfödda på den.

Men också den vackra miljön och goda maten, säger Britt-Marie Albinsson.

— Jag längtar varje år efter att komma hit och jag känner något speciellt i den här

gemenskapen, säger Alicia Persson.

Båda kommer till dagledigträffarna på Vasakåren.

Utflykter, föreläsningar, frågesport, bad, sång, skratt och glädje fanns på menyn.

— Jag hoppas att de bär med sig fina upplevelser av sommaren och budskapet i morgonandakterna om att de inte är ensamma, säger ledaren Margit Östman.

Tack vare fondmedel blev prislappen för veckan endast 2000 kronor per person. g Teresia Jansson

Konfa 2021 ”Summercamp” Under veckan före midsommar samlades 50 ungdomar och ledare på lägret SUMMERCAMP på Ågesta, söder om Stockholm. Årets konfirmander var den största gruppen på lägret, på förmiddagarna samlades de för konfaundervisning och efter lunch deltog de tillsammans med de äldre ungdomarna på aktiviteter och kvällsmöten. Veckan fylldes av bad, tävlingar, bengaler, talkshows, lovsång, bön, fotboll och massor av karaoke.

Många ungdomar fick vänner för livet och längtar efter att få åka på läger tillsammans igen. g Gabriel Wahl

Skratt på dagkollo i Alingsås På Frälsningsarmén i Alingsås hölls i juni två sommarkollodagar för barn. Gruppen om elva barn fick bada och paddla i sjön Lilla Färgen, skapa i trä och måla. Roliga lekar som såprutschkana och vattenkrig framkallade många glada skrik och skratt. Ledaren Lisa Thunberg berättade att det på grund av pandemin länge var osäkert om och hur länge kollot skulle kunna hållas. När man med kort varsel fick klartecken av myndigheterna var glädjen desto större. Flera av barnen var glada över att de fått nya vänner på lägret, somliga var aktiva på kåren sedan tidigare. Under andakterna betonades Guds omsorg om varje barn och att vi kan lämna all oro till honom. g Carina Tyskbo

15

xxxxxxx på jobbet| xxxxxxxx | fam-huset i borås

Catharina Nyström brinner verkligen för sitt arbete och att vara Jesus förlängda arm. Hon tror att den goda miljön och atmosfären som de boende och anställda upplever på FAM-huset beror på att man här står upp för kristna värderingar.

Omtanke dygnets alla timmar Runt om i Sverige arbetar Frälsningsarmén för att hjälpa personer i utsatthet. Ett sådant arbete är FAM-huset i Fristad, Borås, ett tillfälligt boende för familjer som behöver utredas och/eller få behandling. Man arbetar för att tillsammans med familjen och Socialtjänsten hitta lösningar som ger barnen möjlighet att växa upp i trygghet.

TEXT OCH FOTO: JONAS NIMMERSJÖ 16

NYA ledare

F

AM-huset i Fristad har sex lägenheter för de boende samt ett övernattningsrum för jourhavande personal.

I huset, som är ett enplanshus, finns även kontor och gemensamma utrymmen med plats för lek och umgänge. På hemmet finns det socionomer, socialpedagoger och förskollärare som utifrån sina specialiteter arbetar med familjerna.

Catharina Nyström arbetar som behandlingsassistent och är en av dem som regelbundet har jour på boendet. Hon har arbetat på FAM-huset sedan sommaren 2015, på heltid sedan februari i år, och arbetar mycket med våldsutredningar.

— Det kan vara ganska tufft om man har en mamma på boendet med ett nyfött barn som kräver tillsyn några gånger per natt. Då kan man behöva gå upp var tredje timme, säger Catharina.

Ibland kan FAM-huset få förfrågningar från Socialtjänsten om akutplaceringar. Då kan det komma en familj på kvällen som måste tas emot och skrivas in på boendet.

— I det här jobbet är det snabba förändringar, allt sker med väldigt kort varsel.

Så när jag kommer en dag till jobbet vet jag inte om jag har ett långt pass som går till klockan sju på kvällen. Går man till klockan sju, så har man också beredskap, utöver den som sover på hemmet under natten. Och den som har beredskap måste stanna kvar eller ringas in vid behov.

De boende är människor i kris med många trauman med sig och normalfallet stannar på boendet i åtta veckor.

Ibland kan det vara personer som redan har utretts, men som behöver ett kortare boende och kompletterande utredning för en tid. Ibland, beroende på avtal med olika kommuner, så kan det vara en längre tid. All personal på boendet har tystnadsplikt och det finns personal som talar flera språk, man anlitar även tolk vid behov. De boende har under vistelsen kontinuerlig kontakt med sin socialsekreterare. Det finns också möjlighet att ta emot besök från vänner och

I matsalen serveras måltider som til�lagats av boendets kock.

JAG VÄRDESÄTTER VERKLIGEN ATT DETTA ÄR EN KRISTEN ARBETSPLATS.

familj och det finns en särskild besökslägenhet.

Det finns en stor trädgård med lekplats för barnen och en uteplats för att umgås, äta och koppla av under årets varmare tider. I matsalen serveras mat som tillagats av boendets kock. För den som hellre vill laga egen mat finns det pentry i vissa lägenheter eller så får man laga mat i ett gemensamt pentry.

Under utredningsplaceringen på FAMhuset, som varar i cirka åtta veckor, försöker utredarna ge en saklig och tydlig beskrivning av barnet, barnets behov och föräldrarnas omsorgsförmåga. Bedömning av risk och skydd, centrala behov och mottaglighet genomförs. ”Signs of Safety” används som en riskbedömningsmetod som verkar för ett systematiskt och långsiktigt barnskydd bland annat genom arbete med säkerhetsplanering och trygghetspersoner. Utredarna sammanställer ett beslutsunderlag som lämnas till Socialtjänsten och familjen. Vad

som sker efter tiden på FAM-huset beslutas av Socialtjänsten.

— Vi tar emot blivande föräldrar och barn från noll till 13 år. Orsaken till placering här är att Socialtjänsten vill se hur föräldraskapet fungerar, det kan vara att de tidigare är kända av Socialtjänsten eller att de fått in orosanmälningar under en tid och vill se hur det är i familjen. Det kan ha blivit akutplacerade på grund av våld, berättar Catharina.

Boendet på FAM-huset är oftast där frivilligt men ibland händer det att de har boende som är LVU-placerade, det vill säga Socialtjänsten har bedömt att de måste ha denna placering vare sig de vill eller inte.

— Då är det väldigt olika till hur de ställer sig till placeringen här, säger Catharina.

Den personal som arbetar ensam på natten har överfallslarm. Det är bra att alltid ha som rutin att ha det på sig, menar Catharina även om de får information vid tillfällen då de har boende som innebär ökad risk. Det är inte alltid hotet kommer inifrån FAM-huset, det kan komma utifrån också. Personalen har också ett GPS-larm när de är ute och kör med någon av de boende.

På FAM-huset har man nolltolerans mot droger och alkohol och placeringen blir avbruten om någon nyttjar det under sin vistelse på boendet. Det är inget behandlingshem för missbruk, boende som har missbruksproblem måste ha vi17

på jobbet | fam-huset i borås

I sammanträdesrummet möter vi kollegan Carolina Hedblom.

Jag arbetar mycket kväll och 29-timmarspass, då jag ”dygnar” som ungdomarna säger.

PÅ FAM-HUSET ARBETAR MAN MED BARNETS BEHOV I CENTRUM, BBIC, VILKET ÄR SAMMA METOD SOM SOCIALSTYRELSEN UTGÅR IFRÅN.

sat drogfrihet i ett antal veckor innan de kommer till boendet.

Ett vanligt dagpass på FAM-huset börjar med en överlämning och rapport klockan halv nio i 30 minuter följ av morgonsamling på en kvart.

— Där alternerar vi mellan personalen för att ha en morgonsamling. För mig har morgonsamlingen varit viktig och jag värdesätter verkligen att detta är en kristen arbetsplats, säger Catharina.

Efter morgonsamlingen sitter Catharina och skriver på utredningen, eller så är det något praktiskt att göra, som att köra en familj till sjukhus eller Socialtjänsten eller boka läkarbesök och BVC-besök.

18

— Det kan också vara att gå ut med en familj, den huvudsakliga uppgiften är ju att observera hur familjerna är i vardagen.

Gör jag det så är jag med en familj under dagen vid olika tillfällen, sitter med vid matstunderna eller följer med vid promenader eller vid nattning. Vi tittar mycket på barnets anknytning till familjen, säger Catharina.

På FAM-huset arbetar man med barnets behov i centrum, BBIC, vilket är samma metod som Socialstyrelsen utgår ifrån. Man tittar på familj och miljö, barnets utveckling och föräldrars förmåga.

— När jag är inne i en utredning så sitter jag och skriver i möjligaste mån under dagarna. När utredningen är klar så är det lugnare perioder. Har jag inte kontaktmannaskap, så har jag inte lika mycket uppgifter. Har jag kontakmannaskap så är jag kontaktperson för familjen vilket innebär att jag ansvarar för större delen av deras kontakter och frågor och veckosamtal. Kontaktpersonen håller också i uppföljningsmöten med Socialtjänsten.

Ett långpass på FAM-huset för Catharina kan vara från klockan 8.30 till klockan 19 på kvällen, och då har hon beredskap till 8.30 nästa dag. Är det på en fredag så är beredskapen till lördag klockan 10.

— Jag arbetar mycket kväll och 29-timmarspass, då jag ”dygnar” som ungdomarna säger. En vanlig korthelg för mig kan vara att jag börjar klockan 11 på en lördag och slutar klockan 16 på söndag. En lång helg börjar 14 på fredag till klockan 16 på lördag, men den fortsätter sedan klockan 11 på söndag till 8.30 på måndag. Under helgen har vi ingen kock, så då måste vi som personal ta hand om matlagningen, vi är alltid tre personal. Vi försöker också hitta på aktiviteter på helgerna, det finns en fin badsjö i närheten och så brukar vi grilla ute i trädgården.

På tisdagar har FAM-huset aktivitetsdag då man brukar pyssla, göra gipsavgjutningar, måla och annat, som julpyssel före jul. En dag i veckan är det också sångstund.

Catharina berättar att hon kände en stark kallelse att arbeta med just det hon gör på FAM-huset.

— Jag brinner verkligen för att vara Jesus förlängda arm, och det är tillåtet att prata om det. Jag tror att grunden för den fina miljö och atmosfär vi har beror på att vi vill stå för de kristna värderingarna. För mig har det varit en lärorik tid att vara här.

När man blir kallad av Gud är det att vara i rätt tid på rätt plats, säger hon. g

krönika

Frälsningsarmén tar tempen på samhället I FRÄLSNINGSARMÉNS SOCIALA arbete ser vi hur pandemin drabbar dem som redan har det tufft. De tim- och korttidsanställda tappar sina anställningar först. När man sedan ska ta del av våra välfärdssystem blir det ofta ekonomiska ”glapp” innan man hittar rätt och får sin rättmätiga utbetalning. Detta beror till stor del på att myndigheter som Arbetsförmedling, A-kassa och Försäkringskassa är överbelastade och processerna har blivit allt långsammare.

UNDER DENNA TID FICK HON LOV ATT LÅNA PENGAR TILL HYRA OCH MAT. UTAN GODA VÄNNER OCH EN VÄLVILLIG HYRESVÄRD HADE HON VARIT HEMLÖS IDAG. En av våra volontärarbetande kvinnor hade arbetat som tillsvidareanställd säljare i ett år på ett företag som sa sig vilja satsa på vidareutbildningar och erbjuda mer varierande arbetsuppgifter. Alla dessa löften försvann vid pandemins inträde och hon har sedan dess varit arbetslös.

Av de 20 anställda varslades 12 personer.

Hon trivdes på sitt jobb och hade äntligen känt positiva framtidsutsikter. Och inte nog med att hon nu förlorat jobbet. Nu väntade de nya problem, som så många upplever, i mötet med våra myndigheter.

Hon försökte omedelbart få kontakt med Arbetsförmedlingen vilket visade sig vara svårare än väntat. Pandemin omöjliggjorde fysiska besök och hon hänvisades till telefonen. När hon efter en och en halv vecka inte lyckats nå dem skickade hon ett mejl som hon fick svar på tio dagar senare. Äntligen blev hon inskriven.

När hon sedan behövde fråga om något kunde hon få stå i telefonkö i upp till en och en halv timme, för att ibland sedan vidarekopplas till en telefonsvarare. Då var det bara att börja om igen.

A-kassan meddelande att man fått lov att permittera folk samtidigt som deras arbetsbelastning ökade. Detta gjorde att hon fick vänta i hela sex månader på sin berättigade ersättning. Under denna tid fick hon lov att låna pengar till hyra och mat. Utan goda vänner och en välvillig hyresvärd hade hon varit hemlös idag.

Detta är bara ett exempel av många.

Det är inte konstigt att människor ger upp när de tvingas berätta saker gång på gång och får olika svar från olika personer på olika myndigheter. Tålamodet prövas och oron börjar komma. Hur ska det gå för mig?

Ja, månader av utebliven ersättning slår hårt mot den fattige och bostadshyran är den mest utmanande utgiften. Lägg där-

Daniel Back, ansvarig socialt arbete, Templet i Stockholm

till den hårdnande boendesituationen vi har i hela landet, och då inte minst i våra storstäder. Det är lätt att föreslå byte till ett billigare boendealternativ, men oftast mycket svårt att hitta i praktiken. En liten ekonomisk förändring kan innebära en katastrof då man tvingas leva närmare och närmare marginalen och där man till slut inte klarar av sin boendekostnad. Detta gäller framförallt ensamstående föräldrar med barn, fattigpensionärer och långtidssjukskrivna. Med andra ord drabbar detta dem vi som samhälle borde hjälpa som mest.

I allt detta har vi som kristen kyrka ett viktigt uppdrag. När skattepengen inte längre alltid är en garanti för ett säkert omhändertagande blir civilsamhällets roll desto viktigare, inte bara genom konkret hjälp för utsatta gruppers basbehov utan även genom att ge dem en röst i samhällsdebatten. I Frälsningsarméns sociala arbete tar vi dagligen tempen på hur samhället mår. Därför är det viktigt att vi gör denna temperatur publik och konkret, för febern kommer säkerligen att fortsätta även i pandemins efterdyningar. g

19

Per Arenlid är verksamhetschef på akut- och stödboendet Sagahemmet i Uppsala.

Samverkan läker ande, kropp och själ Från gatan till en varm sängplats och vidare in i kärleksfull församlingsgemenskap. Frälsningsarmén möter samhällets marginaliserade och välkomnar dem till livet med Jesus. Sagahemmet och kåren i Uppsala har ett gott samarbete och på behandlingshemmet Kurön i Stockholm blir många klienter frälsta.

TEXT OCH FOTO: TERESIA JANSSON 20

fokus | Jesus till de utsatta

Sagahemmet i Uppsala ligger centralt och nära Frälsningsarméns kår vilket underlättar samarbetet dem emellan.

S

oppa, tvål och frälsning är vad Frälsningsarmén vill ge till människor.

Mat, dusch och rena kläder i all ära men fattigdom kan även finnas i anden.

I mötet med samhällets marginaliserade erbjuds även församlingsgemenskap och ett liv med Jesus. Sagahemmet i Uppsala är Frälsningsarméns boende med sex bäddar för enbart kvinnor på akutboendet och 27 platser på stödboendet där gästerna förbereds för ett framtida liv på egen hand. Gästerna är kvinnor och män i olika åldrar som lever i hemlöshet och ofta med en missbruksproblematik.

Inte långt därifrån ligger Frälsningsarméns kår (församling) med Åsa och Christer Svensson som kårledare. På sistone har samarbetet med Sagahemmet utvecklats. Christer och biträdande kårledare Per Hallsten har deltidstjänster som kaplaner och boendestödjare där.

De håller i andakter och i diverse aktiviteter. Mellan Sagahemmet och kåren är det bara ett par hundra meter.

— Därför är steget inte så långt för de boende att komma hit. Några av dem är här och spelar pingis på torsdagseftermiddagarna så på så vis kan vi skapa gemenskap och bygga relationer, säger Christer.

— Samarbetet betyder mycket för oss.

Vi tänker enhet och helhet och jobbar

PERSONALEN OCH CHEFEN PÅ SAGAHEMMET ÄR JÄTTESNÄLLA OCH HAR HJÄLPT MIG VÄLDIGT MYCKET OCH NÄR JAG BÖRJADE GÅ TILL KÅREN BLEV MITT PSYKISKA MÅENDE BÄTTRE.

medvetet för integration, fortsätter han.

Till kårens sociala arbete kommer människor i behov av stöd, bland annat för att få samtal, praktisk hjälp och rekvisitioner till second hand-kedjan Myrorna.

Kåren, det sociala arbetet och Sagahemmet har en del gemensamma aktiviteter, såsom grill- och tacokvällar, fikastunder och samtalsgrupper. Ibland åker man ut till Frälsningsarméns scoutstuga i Nåntuna tillsammans, något som är väldigt uppskattat.

— Det har blivit lite otydliga gränser

När Stefan kom till Sverige drabbades han av psykisk ohälsa och alkoholmissbruk.

Via Sagahemmet kom han till Frälsningsarmén och upptäckte den kristna tron.

mellan Sagahemmet och kåren. Fördelen är att vi tillhör samma organisation men att det är två verksamheter med olika resurser och kompetenser som kompletterar varandra. På så vis kan vi få ut så mycket som möjligt av varandra, säger Per Arenlid, verksamhetschef på Sagahemmet.

Inom Brobygget söks människor som riskerar att hamna i hemlöshet upp och en hel del av dem stiftas det bekantskap med när de bor på Sagahemmet. Många lider av psykisk ohälsa och de erbjuds hjälp med att söka pengar, ställa sig i bostadskö med mera. Brobygget utgår från kåren i Uppsala och samarbetar med kommunen, Sagahemmet, kårens sociala arbete och Myrorna. En av Sagahemmets medarbetare, Jorma Selin, är nu utlånad 21

Daniel Back, ansvarig för det sociala arbetet på kåren Templet, möter dagligen människor som behöver stöd av olika slag.

På behandlingshemmet Kurön erbjuds andakter i kapellet och på senare tid har många kommit till tro där.

för att jobba med Brobygget tillsammans med Ulrika Pettersson, socialkonsulent på kåren.

— Brobygget har aldrig varit så bra rustat som nu. Vi har nått oanade höjder i att vara en röd tråd i vår organisation lokalt i Uppsala och vi har kontakt och samarbete över gränserna på ett sätt jag personligen länge drömt om, säger Ulrika.

Sagahemmets personal tar ibland med sig klienter till söndagsgudstjänsterna och Christer berättar att en av dem har blivit en trogen gudstjänstbesökare och mötesvärd. Den han syftar på är Stefan, 45 år. Han flydde för åtta år sedan från Kurdistan där han varit fängslad och utsatts för tortyr av politiska skäl. Här i Sverige fick han snabbt arbete i restaurangbranschen och ett rum att hyra men hans förflutna gjorde att han utvecklade ptsd, posttraumatiskt stressyndrom.

— Jag blev jättestressad av att arbeta med människor, hade mardrömmar på nätterna, såg syner och hörde röster.

22

Och jag trodde att alkohol skulle hjälpa mig att inte tänka så mycket men jag fick problem av alkoholen också, säger han.

Stefan hamnade på en psykiatrisk avdelning och när han skrevs ut fick han ett rum på Sagahemmet där han bodde i tre-fyra år. På så vis kom han i kontakt med Frälsningsarmén och fick chansen att komma till kåren på aktiviteter och gudstjänster.

— Personalen och chefen på Sagahemmet är jättesnälla och har hjälpt mig väldigt mycket och när jag började gå till kåren blev mitt psykiska mående bättre, säger Stefan.

— Jag utforskade kristendomen på nätet och läste hela Bibeln och jag kände att den vägen är sanningen, fortsätter han.

För tre år sedan tog han emot Jesus som sin frälsare och han har också blivit troendedöpt i en kyrka i Sigtuna. Stefan har helt slutat med alkohol, delvis tack vare antabus men han tror även att han

har fått hjälp ovanifrån. Snart blir han medlem i kåren.

— Jesus säger ju att församlingen är hans kropp och att han finns ibland oss om två eller fler samlas i hans namn. Det känns fantastiskt att träffa människorna i kåren, vi är som en familj, säger Stefan entusiastiskt.

— Att jag blivit frälst har gett mitt liv högre kvalitet. Det är en jättestor skillnad, jag vet varför jag lever och är inte deprimerad längre, fortsätter han.

Nu jobbar han heltid på en restaurang och bor i en tvåa nära arbetsplatsen.

I Frälsningsarméns verksamheter i Stockholm tas människor omhand i en obruten vårdkedja, där ett första möte med en person kan vara via ett uppsökande arbete eller på Frälsningsarméns sociala center eller härbärge. Vidare kan den som är motiverad få en plats på ett stödboende eller på Kurön. Där har Frälsningsarmén ett behandlingshem för människor i missbruk enligt HVB (Hem

välkommen till | xxxxxxxxxxxxx

för vård och boende) med 63 platser för vuxna över 21 år.

Peter och Eva Manninen är kaplaner där sedan januari år 2020. I kapellet håller de i andakter och samlingar och sedan de kom dit har fler än 20 klienter blivit kristna. Peter tror att det finns ett andligt sökande idag, till viss del på grund av oron kring pandemin, och många har goda erfarenheter av Frälsningsarmén och den kristna tron via det sociala arbetet, menar han.

— I kapellet är vi väldigt öppna med vår tro och försöker presentera Jesus på ett klart och tydligt sätt. Jag tror att det är attraktivt. Friden och livet med Jesus är ju något unikt, påpekar han.

— Många har varit på institution efter institution men när de möter Jesus får de hopp och en nystart i livet, fortsätter han och nämner att Kurön kallas för just hoppets ö.

Paret försöker uppmuntra dem som kommer till kapellet att se möjligheter. I våras anordnades påskfirande och då deltog 18 av de 35 boende och två blev frälsta. Sinnesrostunderna vid lunchtid har på sistone blivit till en bibelstudiegrupp på begäran av deltagarna.

— Vi älskar att möta ivern och hungern i de här sammanhangen, när klienterna själva kommer med frågor och är nyfikna på Jesus och Bibeln, säger Peter.

Det har blivit som en liten församling här, en missionsstation, och vi är så oerhört glada och tacksamma över att vi får arbeta med detta och att den här platsen finns, fortsätter han.

Peter och Eva håller även i andakter på akut- och stödboendet i Midsommarkransen och Halvvägshuset i Hjorthagen.

I planerna finns att starta grupper inom Celebrate Recovery på kåren Templet på Östermalm där Manninens är medlemmar. Det är ett tolvstegsprogram på kristen grund som kan bli en del av Frälsningsarméns vårdkedja. När klienter flyttar ut från något av Frälsningsar-

Åsa och Christer Svensson är kårledare i Uppsala.

méns boenden så kan Peter hänvisa dem till Templet. Är de från en annan stad så kontaktar han kårledaren där för att kunna erbjuda ett socialt sammanhang.

Han pekar på vikten av att ha ett hem där någon väntar på en och ber för en.

— Många klienter är ensamma och har dåliga gemenskaper så det är viktigt för dem att få bra kontakter, understryker Peter.

— En kille som blev frälst sa att han hade fått frid, att han hade lättare att tänka positivt och att han inte kände sig ensam längre, fortsätter han.

Till Templet kommer dagligen omkring 100 gäster till Kafé i Gemenskap för att fika, få en matkasse och hjälp med myndighetskontakter och annat.

— Det är viktigt att bryta med gamla relationer, miljöer och beteendemönster och vi försöker vara en plats som det är lätt att komma till om man har levt i missbruk och utanförskap, säger Daniel Back som är ansvarig för det sociala arbetet där.

— Celebrate Recovery är ett bra redskap för det och man kan även forma

gudstjänster att passa målgruppen men det är ett arbete under utveckling, fortsätter han.

Numera ingår även samtalscentret Eken i vårdkedjan. Efter vistelse på exempelvis Halvvägshuset välkomnas klienterna till fem kostnadsfria eftervårdssamtal på Eken.

— På så vis släpper vi dem inte bara, för efter tiden på boendet väntar nya frågeställningar och problem. Via samtalen ges träning och struktur och vi jobbar långsiktigt, säger Mattias Nordenberg.

Han är samordnare och projektledare för samtalscentrets implementering i vårdkedjan. Dessutom är han vårdplanerare på Halvvägshuset. Per-Johan Fernström är verksamhetschef för Frälsningsarméns vårdkedja i Stockholm.

— Jag tycker det är bra att komma bort från institutionaliseringen av de boende, att de får komma till en annan och mer neutral plats. Målet är att bibehålla nykterhet och Eken ger också en möjlighet till fortsatt kontakt med Frälsningsarmén och att kanske bli en del av kårgemenskapen, säger han. g 23

I dag bor William Himes i Chicago och är fortfarande efterfrågad som dirigent, kompositör, föreläsare och solist.

24

personligt | william himes

Brassmusiken blir bara bättre Som en av världens mest tongivande kompositörer av brassmusik är frälsningssoldaten William Himes ett bekant namn för många. Han är fortfarande efterfrågad som dirigent, kompositör, föreläsare, solist, och har verkat över hela världen.

TEXT: JAN BYRMO FOTO: CAROLINA BYRMO

I

dag bor William Himes i Elmhurst, strax utanför Chicago. Han växte upp på 50-talet i Michigan där både hans farföräldrar och föräldrar var officerare i Frälsningsarmén. En dag berättade hans pappa att han skulle få åka på ett musikläger och börja spela baryton.

— Jag visste inte vad baryton var för något, berättar William. Men jag höll ut hela lägret och efter det var det baryton som gällde för mig.

Familjen flyttade runt i Michigan och när William var i 10-årsåldern bosatte de sig strax utanför Detroit, där det fanns bra musikledare som även gav William privatlektioner. William gick en femårig musikutbildning och arbetade sedan som musiklärare i Flint, Michigan. Efter några år blev han inbjuden till en jobbintervju på Frälsningsarméns huvudkontor i Chicago. William tvekade på grund av det långa avståndet, men blev övertalad och tog till slut jobbet. Tillsammans med sin fru flyttade han till Chicago och blev kvar i 38 år. Under dessa år har han jobbat med det mesta inom musiken i Frälsningsarmén.

— För mig har komponerandet alltid varit en hobby. Jag har aldrig drömt om att bli kompositör. Jag ville först bli musiklärare, skrivandet gjorde jag för att jag kunde. Det verkade som om jag hade någon form av naturlig fallenhet för det.

När jag var yngre tittade och lyssnade jag på musiker men jag tittade aldrig på några noter. Om någon frågade mig om ett ackord var jag tvungen att fundera först.

Jag tänkte mer på soundet. Min utbildning var ju till musiklärare men jag tog senare även en utbildning i komposition, vilket gav nya möjligheter, säger William Himes.

När det gäller utvecklingen av brassmusiken anser William Himes att en del kanske har blivit sämre, men att det mesta har blivit bättre.

— Det bästa är att vi på senare år har blivit mycket bättre på att spela olika musikstilar. När jag var ung fanns det i princip bara marscher och hymner. Jag minns när jag år 1978 skrev mitt första stycke där det var swing från början till slut. Det var flygelhornssolot So Glad. Det var sent rent tidsmässigt men väldigt radikalt för

NÄR JAG VAR YNGRE TITTADE OCH LYSSNADE JAG PÅ MUSIKER MEN JAG TITTADE ALDRIG PÅ NÅGRA NOTER. OM NÅGON FRÅGADE MIG OM ETT ACKORD VAR JAG TVUNGEN ATT FUNDERA FÖRST. JAG TÄNKTE MER PÅ SOUNDET.

Frälsningsarmén på den tiden, berättar han, och fortsätter: — Det fantastiska med ett brassband är att man kan få fram olika sound. Det kan låta som en orgel, en militärorkester, en orkester, ett storband eller rent av som rockmusik. I mitt stycke Celebration of 25

personligt | Mackan andersson

fakta William Himes • Har komponerat och arrangerat mer än sjuttio musikstycken.

• Tog sin kandidat- och magisterexamen i musik från University of Michigan.

• Undervisade i musik under fem år i de offentliga skolorna i Flint.

• 1977–2015 hade han tjänsten som musikdirektör för Frälsningsarméns centrala territorium.

• Dirigent för Chicago Staff Band, ett internationellt erkänt brassband.

26

Contemporary Gospel Song finns tre eller fyra olika stilar. Detta skrevs omkring 1982 och var en utmaning. Under de senaste 30–40 åren har vi tagit till oss dessa musikstilar. Rock och swing ansågs tidigare av många vara djävulens musik.

En annan intressant utveckling är hur tillgängligheten till musik förändrats genom internet och sociala plattformar som till exempel Facebook. Man kan framföra ett nytt stycke i Stockholm på kvällen och samma natt höra det i USA. William Himes är mycket optimistisk när det gäller framtiden för brassmusik. I USA är det en explosion av nya orkestrar som håller en mycket hög standard.

— Jag är varje år domare i olika brasstävlingar och tidigare pågick dessa som regel under en dag. Nu är det så många band som deltar att man behöver fyra dagar.

För William Himes är varje stycke han skrivit som hans lilla barn.

ALLA MUSIKER VERKADE FÅ SAMMA IDÉ SAMTIDIGT – VI VILLE FÖRSÖKA FÅ FRAM DET MEST UNDERBARA SOUND VI KUNDE. TONEN VAR SÅ UNDERBAR OCH ALLA GJORDE SITT BÄSTA.

— Alla har sin historia. När det gäller till exempel stycket Nicea så var jag då musikmästare i Flint, Michigan. Varje söndagskväll före kvällsmötet åkte vi till ett ålderdomshem. Vi gjorde det för den

William Himes leder både brassbandet och en kör på Chicago-kåren där han verkar som pensionär.

goda saken skull. Vi tyckte nog inte att det var jätteroligt men vi gjorde det, berättar han.

Den här kvällen var det väldigt varmt så orkestern spelade utomhus och folket kom fram till fönster och verandor för att lyssna. Det var så varmt att asfalten mjuknade. När de hade spelat avslutade kaplanen med en andakt och bad sedan om ännu ett stycke.

— Jag tog fram Holy, holy, holy i vår sångbok och då hände något mycket intressant. Alla musiker verkade få samma idé samtidigt – vi ville försöka få fram det mest underbara sound vi kunde. Tonen var så underbar och alla gjorde sitt bästa. När vi kom fram till den avslutande frasen sa jag: Spela det igen! Det lät fantastiskt, jag måste göra något av detta en dag, tänkte jag. Denna händelse gav mig inspirationen att skriva ett nytt arrangemang av sången som jag gav namnet Nicea, säger William. g

Brassmusiken i Frälsningsarméns hjärta MUSIK HAR VARIT EN VIKTIG DEL i Frälsningsarmén ända sedan starten i England, då man använde brassinstrument som ett sätt att locka till sig människor för att samtidigt kunna berätta om Guds kärlek.

Redan från början har Frälsningsarméns musik varit vida spridd. Frälsningsarméns kompositörer och arrangörer har producerat en stor repertoar av musikaliska verk som används för gudstjänster och konserter.

Brassmusiken har varit en viktig del av det andliga livet i Frälsningsarmén både som uttryck för en glädjande tro och som en form av rekreation. Många framstående musiker över hela världen har fått sin musikutbildning inom Frälsningsarmén och många officerare och soldater spelar musikinstrument och deltar i informella musikstunder. Band och körer är erkända för sina prestationer och uppmanas ofta att delta i samhällets aktiviteter.

Några av världens mest framstående brassband härstammar från Frälsningsarmén, till exempel International Staff Band från London, England, som tjänar som det främsta armébandet i världen. Enastående amerikanska brassband finns också, till exempel New York Staff Band, Chicago Staff Band, Southern Territorial Band, National Capital Band, Pasadena Tabernacle Band och Tustin Ranch Band.

Många av Frälsningsarméns utbildade musiker har blivit extremt skickliga och inkluderar berömda kompositörer som William Himes, James Curnow och Stephen Bulla, som för närvarande tjänar för United States Marine Corps Band i Washington, D.C, som har till uppdrag att uppträda för USAs president.

Inom Frälsningsarmén får människor i alla åldrar möjligheten att lära sig hur man sjunger och spelar instrument till Guds ära och för att välsigna andra. Oavsett om det innebär att man spelar i ett brassband, sjunger i en kör eller i ett lovsångsband i en söndagsgudstjänst eller spelar instrument vid en julgryta, ger Frälsningsarmén möjlighet till en livstid av musikaliskt lärande med ett högre syfte.

Ursprunglig text från Frälsningsarmén i Södra New England.

27

världen | new york

Samhället räknar med Salvation Army vid kriser. Många volontärer, god logistik och ett väl fungerande samarbete med partners hjälpte många New York-bor under pandemin.

Sju miljoner mål mat i New York Soppa, aktiviteter för barn i karantän, medicinskt stöd, bibelgrupper på nätet.

Nu summerar The Salvation Army i New York hur man betjänade människor under pandemin som stängde ner hela staden och drabbade hundratusentals redan utsatta.

TEXT: CARINA TYSKBO FOTO: FRÄLSNINGSARMÉN 28

världen | liberia

I novemberrusket kunde Frälsningsarmén dela ut en god Thanksgivingmåltid.

Major Margareta Ivarsson menar att det ur coronapandemin växte fram nya sätt att vara kyrka och betjäna människor. Inte minst gudstjänster sända över nätet når ut till tusentals personer i hela världen.

J

ag vaknar varje morgon i ett land med extrema olikheter!

Major Margareta Ivarsson har bott i USA sedan 1998. På divisionshögkvarteret för Frälsningsarmén i Greater New York ansvarar hon bland annat för divisionens kvinno- jämställdhetsoch sociala rättvisearbete samt driver ”KeepSAfe” (motsvarande Sveriges I Trygga Händer, ITH).

— New York är hela världen i en stad.

Man behöver inte resa härifrån, fortsätter hon med ett leende när vi talas vid över dator från hennes kontor. I den stora staden har arbetsdagen just börjat och långt nere på gatan hörs ilande uttryckningsfordon.

Vid stora kriser har Frälsningsarmén i USA en överrenskommelse med stadens räddningsinstanser om att vara på plats med omedelbar verkan. Efter 11 september-attackerna reste anställda och aktiva från hela USA till New York och befann sig där i hela nio månader, en eller två veckor i taget.

— Vi är en självklar del av bilden när det händer något och finns i framkanten av arbetet med logistik och organisation kring matutdelning och annan hjälp.

Alla vet att Frälsningsarmén är goda organisatörer och ansluter gärna för att ge gåvor och hjälpa till praktiskt. Mat och annat hämtas av kårledarna på särskilda avlämningsplatser, berättar Margareta.

I mars 2020 kom så coronapandemin som inte liknade någon annan kris. Staden lamslogs och tillvaron slogs omkull för hundratusentals människor. Värst drabbades de redan utsatta, till exempel immigranter och papperslösa som redan innan behövde hjälp och stöd. Men ”The Salvation Army” stängde inte. Matutdelning blev central och ett drygt år senare har man delat ut över sju miljoner mål mat i New York.

29

världen | new york

Lång kö av människor i behov av hjälp vid Ridgewood Citadel kår. Pandemin gjorde tillvaron svår för många fler än de 47 000 som sover utomhus i New York.

— Brödutdelningen på gatorna blir både en aktiv handling och en symbol för Kristi närvaro, menar Margareta.

— Den kristna kyrkan firar ju varje söndag att vi går från död till uppståndelse.

Vi visar med vår handling vad det betyder: ”Att vara Kristi Brutna Bröd” (citat från Frälsningsarméns Sångbok 385, vers 1, red anm).

Den amerikanska drömmen bygger på att alla ansvarar för sitt eget liv. Men det är ett brutet system, menar Margareta. I New York sover 47 000 personer utomhus och regeringens arbete för människor i utsatthet är en droppe i havet. Frälsningsarmén har under året följt alla restriktioner men tvingats finna egna vägar att tjäna människor. Under divisionens uppsökande verksamhet i somras upptäcktes hur illa människor for i karantän, ibland med tre familjer inklämda i ett enda rum. Förutom mat och hjälp med hyran stöttade man barnen.

30

— Vi såg till att öppna basketplaner, gym och trädgårdar intill kårerna för att få ut barnen ur hettan och instängdheten, säger Margareta.

Arbetet under pandemin har hela tiden vuxit och Frälsningsarmén har blivit en del av lösningen – från att dela ut munskydd till att se din granne. I programmet ”Don’t Walk By” går kårer ut i hela New York city och möter människor.

På så sätt vill man bryta myten kring hemlöshet. Uniformen med den röda skölden symboliserar ett viktigt hopp i USA:s stadsbild. För många människor det enda hoppet. Men lika viktigt för den som arbetar hårt är att finna en sund balans mellan arbete och fritid.

— Jag har andligt ansvar för personal och kåranställda och mina officerare och deras familjer är alltid min första prioritet, poängterar Margareta.

Att mycket av kårernas andliga tjänst har flyttat över till datorn i och med pan-

UNIFORMEN MED DEN RÖDA SKÖLDEN SYMBOLISERAR ETT VIKTIGT HOPP I USA:S STADSBILD. FÖR MÅNGA MÄNNISKOR DET ENDA HOPPET. demin har fått oväntat positiva konsekvenser. Kvinnogrupper, bönegrupper, bibelstudier, livesändningar av gudstjänster når ofta långt fler än annars.

Rullstolsburna äldre som saknat internet har fått hjälp med datorn och kan även de delta i grupper varje vecka.

— Vi var alla tvungna att snabbt lära oss det tekniska och tänka nytt. Och våra gudstjänster har tusentals följare från

världen | new york

hela världen, det är väldigt roligt, säger Margareta.

När intervjun sker i april 2021 börjar staden och kårerna öppna sig alltmer. På divisionshögkvarteret arbetar man enligt schema för antalet tillåtna i lokalerna.

Alla febertestas och bär mask. Officerare och volontärer ska snart få sitt vaccin.

— Ja, vi börjar se ljuset i tunneln. Jag tror att vi har lärt oss något viktigt av detta. Hur finner jag Gud mitt i krisen? Och vad kallar han mig till idag?

Soppa, bröd, frukt och munskydd. Från mars 2020 och ett år framåt delade Frälsningsarmén i New York ut hela sju miljoner portioner mat. ”Många har sagt att utan oss hade de inte haft mat alls detta år” säger Arlene Di Katerina på Queens Temple Jackson High.

MAJOR ARLENE DI KATERINA sprudlar

av glädje och entusiasm. Trots avstånd i rum och tid får Stridsropet med hjälp av datorns kamera gå på tur i kåren Queens Temple i Jackson Heights, en spansktalande församling med 700 medlemmar i hjärtat av New York. Här slog pandemin hårt i mars 2020 när samtliga nio anställda och 80 medlemmar insjuknade i covid-19 efter en gudstjänst. Då började en resa kåren aldrig kunnat föreställa sig.

I köket står kårens två kockar med munskydd och handskar och tillreder lunch i gigantiska grytor. Det ryker inbjudande när fisksoppan hälls upp i runda pappersburkar med lock och läggs på en bricka tillsammans med bröd och frukt.

— Visserligen delade vi redan innan pandemin ut runt 130 portioner varje dag, oftast till personer i utsatthet och missbruk. Men när viruset kom ringlade sig kön flera kvarter bort. Så många förlorade arbetet, sina deltidsjobb eller timersättningar och plötsligt hade vi hjälpsökande i precis alla kategorier. Vissa dagar serverade vi 650 lådor! säger Arlene.

Ryktet spred sig snabbt om hjälpen hos Frälsningsarmén. I början hjälpte andra organisationer till i New York, men med tiden försvann de. Bara Frälsningsarmén stod kvar. Maten till luncher och matkassar tog slut. Då började företag och

MEN NÄR VIRUSET KOM RINGLADE SIG KÖN FLERA KVARTER BORT. restauranger skicka råvaror till kåren.

Grönsaker, fisk, kyckling, bröd och även förpackningar. Även statligt stöd kom.

— Man såg att vi agerade och litade på oss. Regeringen ville ha veckorapporter om antalet hjälpsökande och vi organiserade arbetet effektivare med bokning och nummerlappar. Behoven var så stora.

Området Queens är en av världens mest mixade stadsdelar där omkring 25 språk talas. Personer med fasta jobb hade möjlighet till statligt stöd i samband med nedstängningen men de papperslö-

sa stod nu än mer blottställda. Och Frälsningsarmén frågar aldrig efter papper, menar Arlene.

— Här är alla välkomna. Så många har sagt att utan oss hade de inte haft mat alls detta år, fortsätter hon rörd.

Utöver utdelning körs mat hem med hjälp av statens transporter till hundratals barnfamiljer, äldre och sjuka varje vecka. Arlene öppnar kårdörren ut mot trottoaren där en volontär står och väntar på dagens första bil som ska packas med förnödenheter. Parallellt tillverkas egna munskydd med Frälsningsarméns logga för utdelning. Hon beskriver hur en skrivare kopplad till dator gör tio sköldar åt gången som appliceras på tyg.

Gudstjänsterna som vilat eller flyttats över till livesändningar på dator kunde i juni 2020 så smått flytta in på Queens Temple igen. I juli sågs man utomhus och när hösten kom återvände kåren åter in till templet. För närvarande fördelas 31

världen | new york

Varje morgon, samma procedur: anställda och volontärer kokar soppa i jättelika kärl.

Råvaror som fisk, kyckling och grönsaker skänks av företag och matkedjor. ”Vi visar med vår handling vad det betyder att vara Kristi brutna bröd, som det står i sång 385 i Frälsningsarméns sångbok”, säger Margareta Ivarsson.

gudstjänsterna på fem i veckan med max 100 besökare per gång.

— Spansktalande människor älskar att ses, fira och krama om varandra. Men vi håller duktigt avstånd och har mun-

skydd, säger Arlene och skrattar. På påskdagen var vi 125 inomhus och många utanför som följde gudstjänsten på en teveskärm. Det var underbart!

Så blir hon allvarligare och fortsätter:

Viktiga hälsocenter Major Tracy Keats är pastoralt ansvarig på ett av Frälsningsarméns 31 medicinska center för personer i utsatthet. Här erbjuds familjeprogram i form av vård- och stödsamordning för vuxna, och familjehem för mestadels ensamstående, färgade mammor med barn. Klienterna får hjälp med boende, mat, hälsofrågor, myndighetskontakter och andra sociala frågor. Centret erbjuder även gruppterapi och skapandegrupper. Förutom hemlöshetsproblematik och fattigdom brottas många av patienterna med psykisk ohälsa, olika psykiska diagnoser och HIV. Kravet på hemskolning under pandemin drabbade skolgången för främst minoritetsgruppernas barn som saknar datorer, material och förskoleplats. Möjligheten att komma direkt från gatan och ta en kopp kaffe 32

Major Tracy Keats, pastoralt ansvarig på medicinskt center.

i lobbyn, gråta ut och tala med någon är unik för Frälsningsarmén.

När hälsocentret öppnat igen återvänder personal och klienter gradvis. En utmaning i en post-covid värld är hur det fortsatta betjänandet av människor ska gå till och hur de man möter inom den sociala verksamheten ska hitta till eller återvända till en kår. Däremot har tillgängligheten av gudstjänster och andakter över dator öppnat upp för helt nya människor att hitta till Frälsningsarmén och tron, menar Tracy Keats. g

— Under påskdagens gudstjänst delade vi ut diplom och hemgjorda chokladägg till våra volontärer. De har slitit så otroligt hårt under året. Det här hade aldrig gått att genomföra utan dem. g

fakta Greater New York Division (GNY) Antal kårer: 38 Antal soldater/civilmedlemmar: Juniorsoldater - 1764 Soldater - 3929 Civilmedlemmar - 1512

fakta Manhattan

Antal kårer: 4 Manhattan Citadel, New York Temple, Harlem Temple, Times Square Soldater och medlemmar totalt: Juniorsoldater - 178 Soldater - 484 Civilmedlemmar - 116

korsord

Konstruktion: text & Bild Lars Fridestig foto: jonas nimmersjö och Carina tyskbo

Korsord

Lösningen publiceras på Stridsropets webbsida www.fralsningsarmen.se/mer/tidningen-stridsropet/

33

Välkommen till Barnhörnan, platsen för dig som är eller tänker som ett barn.

Här hittar du spännande fakta, bibelberättelser, kluringar och massa annat kul.

foto: shutterstock

Barnhörnan

foto: shutterstock

Dagens bibelord:

Den barmhärtige samariern

Vad kan vi lära oss av bibelordet?

DET VAR EN MAN som skulle resa från

s

Dagens ord

Medmänsklighet Att visa medmänsklighet betyder att man bryr sig om andra människor.

Det handlar om att lyssna på och försöka förstå de människor man möter och att göra vad man kan för att hjälpa till.

34

Jerusalem till Jeriko. På vägen blev han överfallen av rövare. De stal hans kläder, misshandlade honom och lämnade honom halvdöd i diket. Då kom det en präst på vägen, men när han fick syn på mannen gjorde han en omväg runt honom.

Sedan kom det förbi en som tjänstgjorde i templet, och även han undvek mannen på vägen.

Till slut kom det en kättare från Samarien* på vägen. När han fick syn på mannen reagerade han med hjärtat. Han gav honom första hjälpen, tvättade och förband såren, lyfte upp honom på sin åsna och tog honom med till ett värdshus där han skaffade rum åt honom. Nästa morgon gav han värden två silvermynt och sa: ’Sköt om honom. Om det här inte räcker så skriv upp det på min räkning – då betalar jag på hemvägen.’

Text från The Message © Libris bokförlag *samarierna var illa omtyckta

För att förklara viktiga saker talade Jesus ofta i liknelser, det är exempel från livet som vi kan lära oss av. Berättelsen om den barmhärtige samariern handlar om medmänsklighet, ordet barmhärtig betyder också att man bryr sig om andra människor. Samariern och den överfallna mannen kom från olika folkgrupper som inte brukade hjälpa varandra, men med berättelsen ville Jesus visa att det är viktigt att bry sig även om de människor som kommer från en annan plats och som är annorlunda mot hur du är.

Alla kan vi vara med om jobbiga saker och behöva hjälp. En dag kan jag behöva hjälp av dig, en annan dag kan du behöva hjälp av mig.

En medmänsklig värld är en plats där vi bryr oss om varandra och hjälps åt, för att alla ska må så bra som möjligt.

Skämt Varför hade läraren på sig solglasögon i klassrummet?

För att eleverna var så lysande.

Ge av din tid till någon annan. För många är tid mer värt än pengar, att ha tid att lyssna på och bry sig om en annan människa är att visa medmänsklighet.

Läs eller titta på nyheterna. När vi lär oss om hur andra människor har det så växer vår medmänsklighet.

Dela med dig. Att dela med sig av det man har till andra människor är ett sätt att hjälpa till och visa att man bryr sig.

Förlåt andra människor. Alla människor gör vi fel ibland, alla gör vi saker som vi ångrar. Att ge förlåtelse till en annan människa är att ge kärlek och visa medmänsklighet.

Utmana dina fördomar. Döm inte en person på förhand utan var öppen för att lära känna personen som den verkligen är.

Våga fråga en person som har det svårt om vad du kan göra för att hjälpa till. Ofta vill vi människor inte be om hjälp fastän vi egentligen behöver det, om någon frågar om hur den kan hjälpa till är det lättare att be om hjälp.

Ge en komplimang. Berätta för andra människor vad de är bra på och varför du tycker om dem. Att få höra en komplimang är som att få en present, då känner man sig älskad och omtyckt.

Kluring

Ett sätt att visa medmänsklighet är att dela med sig, till exempel av sitt fika.

Kan du klura ut vem som äter vilket fika i denna röra?

Maja Chokladboll Elliot Donut Wilma Vindruvor Hugo Smoothie Elsa Apelsin Amir Kladdkaka

Tips!

Vill du veta vad som händer för barn och unga inom Frälsningsarmén så kan du prenumerera på vårt nyhetsbrev. Där berättar vi om läger och andra spännande aktiviteter.

Gå in på fralsningsarmen.se/ung för att registrera dig!

Jasmine Banan Liam Pannkakor Olivia Kanelbulle Matteo Melon Alice Tårta Noah Äpple

35

Läs svaren i spegeln!

Se människor i ögonen och säg hej. Även personer du inte känner, det gör att människor känner sig välkomna och omtyckta.

Säg ifrån när någon säger eller gör något taskigt. Det visar att det inte är okej att behandla en person illa på det sättet.

Hör av dig till någon som är sjuk eller ensam.

Att vara sjuk och inte få träffa sina vänner kan vara väldigt långtråkigt och jobbigt, då muntrar det ofta upp när någon hör av sig och frågar hur man mår.

Lär dig första hjälpen. Det är bra att kunna hjälpa till när någon har skadat sig.

nolem – haoN ,rokaknnap – ecilA ,akakddalk – oettaM ,nislepa – aivilO ,tunod – maiL ,eihtooms – enimsaJ ,rovurdniv – rimA ,atråt – aslE ,elppä – oguH ,llobdalkohc – amliW ,ellublenak – toillE ,nanab – ajaM

Här är förslag på olika sätt att visa medmänsklighet:

bibel & bön

Det här är den sista delen av tre i en artikelserie om Bibelns fem tjänstegåvor, som Gud gett för att utrusta församlingarna. APEST-modellen utgår från de femtjänstegåvorna och betonas i Frälsningsarméns vision för de närmaste fem åren: Välkommen hem – livet med Jesus.

Apostel

Profet

BYGGA

• Nya vägar • Nya människor • Nya platser • Utveckling

LYSSNA

• Bön och tillbedjan • Söka Gud • Vägledning • Social rättvisa

Evangelist

BERÄTTA

• Bjuda in • Vardag och fest • Presentera Jesus • Leda till omvändelse

Herde

ÄLSKA

• Se människan • Identifiera och möta behov • Gemenskap • Stöd och omsorg

Lärare

VÄXA

• Smågrupper • Undervisning • Delaktighet • Ledarskap

Herden och läraren behövs för att göra lärjungar TEXT: EVA GUSTIN FOTO: FRÄLSNINGSARMÉN

CHRIS OCH HANNA MINGAY kom till

Helsingborg i januari 2016 och har varit med ända från början av den lokala Frälsningsarmékårens (församlingens) omstart där. Kårledarteamet arbetade under ungefär ett år med APEST-modellen, då de fick upp ögonen för vilka av de fem tjänstegåvorna som var och en var stark i.

Hanna Mingay, som i dag är en del av ledarteamet i Helsingborg, är stark i herdegåvan. Hon är utbildad socionom och har tidigare även arbetat inom Socialtjänsten.

— Mitt mål är att människor ska få känna sig sedda och att de ska bli upprättade och helade. Jag tycker om att bjuda in och möta människor. Även när jag arbetade inom socialtjänsten drevs jag av att familjer skulle få uppleva helande och

36

upprättelse i sina liv. Gud är på många platser, säger hon.

Genom att arbeta med APEST tycker Hanna att hon har fått större förståelse för det uppdrag som Jesus har gett kyrkan, att vara hans händer och fötter, och för att alla delar är lika viktiga. Det har blivit lättare att prioritera och att se när hon behöver ta hjälp av någon annan i teamet.

— Herdens fokus är att skapa platser där Guds frid och harmoni får råda, där människor får bli sedda, helade, upprättade, älskade, kända vid namn, ihågkomna. Herden kan koppla ihop människor naturligt i en grupp och fungerar ofta som ett socialt klister. Det gäller att både ge näring till och att försvara flocken, säger Hanna Mingay.

Hon framhåller att det är ett ganska tufft arbete att skydda en flock. Det kan handla om både yttre och inre hot i form av allt från konflikter och motsättningar till moraliska övertramp och ohälsosamma mönster.

— Det är herdens uppgift att gå med människor genom dödsskuggans dal, att ha tålamod och mod att vara kvar där så att man sedan kan gå ut på de gröna ängarna. Vissa har fått Guds gåva att trivas bättre med detta än andra, men det skulle bli en ohälsosam församling om det bara var herdens uppgift. Vi är alla kallade att likna Jesus, säger Hanna.

I sitt herdeuppdrag ser Hanna Mingay också uppgiften att utrusta andra. Det handlar om att identifiera herdegåvan hos andra och låta dem gå bredvid. Hon

bibel & bön

DET GÄLLER ATT BÅDE GE NÄRING TILL OCH ATT FÖRSVARA FLOCKEN.

Hanna Mingay i ledarteamet på Helsingborgskåren är starkast i herdegåvan.

påpekar att det är viktigt för alla att både ha någon att följa och någon att själv ge vidare till.

För att upptäcka herdegåvan hos andra menar Hanna att man kan titta på om personen är trygg bland folk, kan andra människors namn, blir oroad om någon inte har kommit på länge eller upprörd om flocken är splittrad. Herden är den som får förtroenden, den som kollegan anförtror sig åt i en svår situation, som vet när grannen behöver stöd eller som sitter kvar på kyrkfikat i långa samtal och glömmer bort tiden.

Att herdegåvan är stark i en församling är grundläggande för att den ska kunna bli en trygg plats för människor, som en trygg familj, där de kan växa som lärjungar.

— Annars finns det en risk för att budskapet kan bli hårt, okänsligt, och att människor inte känner sig lyssnade på.

I pionjära sammanhang skyddar ett herdeperspektiv mot utbrändhet, konflikter och att personer sårar andra för att de själva är sårade, säger Hanna Mingay.

När herdegåvan är stark fungerar församlingen som ett växthus, med ett bra klimat så bra att människorna i försam-

lingen kan växa, det vill säga utvecklas i sitt kristna liv. Även Chris Mingay har gåvan att vara herde, men den starkaste tjänstegåvan hos honom är läraren. Chris har under våren varit pappaledig på 85 procent och jobbat 15 procent i Helsingborgs ledarteam.

— Jag har alltid gillat att lära och att lära ut, men innan vi började jobba med Efesierbrevet och APEST hade jag inte satt ord på det. Jag upptäckte att mycket av det jag gjort kombinerar lärar- och herdegåvan. Inom Football for All (FFA), som i Helsingborg drivs av Frälsningsarmén i samarbete med Erikshjälpen, handlar det till exempel både om att ta hand om och att lära ut, berättar han.

När Chris bodde i London gick han en mentorsutbildning och började jobba med att utveckla mentorskapsprogram.

— Då tänkte jag inte att det var något teologiskt eller från Gud, men nu blir det klart att det var en del av Guds plan, säger han.

På Helsingborgskåren står lärjungaskapsträning i smågrupper eller individuellt för en viktig del av lärandet.

— Bilden av en lärare har varit av den som står på scenen och pratar, men det är så mycket mer. En lärare är någon som andra söker sig till när de behöver råd eller hjälp med beslut. Det är inte bara en gåva som man använder en gång i veckan, att vara en lärare är en livsstil, säger Chris Mingay och fortsätter: — Det är intressant att det var bara 20 procent av det Jesus lärde ut som ägde

37

bibel & bön

Chris Mingay i Helsingborgs ledarteam är starkast i lärargåvan.

rum i templet. I kyrkan har det ofta blivit 100 procent. Läraren har en viktig uppgift utanför kyrkan – i hemmen, på arbetsplatsen, i fotbollsklubben… Det handlar också om att bygga en miljö som uppmuntrar andra att lära sig.

I de första kyrkorna skedde mycket av inlärandet genom samtal, genom att upptäcka tillsammans. I Helsingborg startade man smågrupper för lärjungaskapsträning, för att upptäcka mer av Bibeln och var och ens kallelse.

— Något av det allra viktigaste är att kunna släppa ansvaret, att våga lämna över mer och mer till andra som vill lära och lära ut, säger Chris Mingay som menar att man känner igen lärargåvan på att

det finns en längtan efter att lära mer och att lära andra.

— Vi fokuserar gärna på dem som har mycket kompetens, men det viktigaste är att de är hungriga. Jesus kan använda dem som vill bli använda. Omogna lärare har mycket kunskap men det kan vara omöjligt för andra att förstå. En mogen lärare kan göra kunskapen tillgänglig för alla. Jesus använde liknelser för att alla skulle förstå. Han hade kunnat använda svåra ord, men då hade han inte nått fram, säger han.

Chris Mingay råder den som ser sig själv som en lärare att jobba med sitt ego.

Det är lätt att bli självcentrerad för den som får stå på scenen och som börjar bli inbjuden att förkunna på olika håll.

— Då är det viktigt att byta fokus från att bry sig om hur många som kommer och lyssnar på mig till hur många jag sänder ut – genom att jag delar med mig av kunskap, är mentor och ger över ansvar till andra, säger han.

Chris Mingay har fortfarande en stor passion för att lära sig – just nu läser han teologi – och han älskar att upptäcka Bibeln på djupet.

— En bra lärare är ofta den som älskar Bibeln. Jag försöker ställa frågor till Bibeln om något är svårt. När man för-

DIN PROCENT GÖR SKILLNAD. Visste du att du kan välja vart din kyrkoavgift ska gå?

www.fralsningsarmen.se/kyrkoavgift

38

svenska!

Snart på

bereder en predikan måste man lära sig mycket om ett ämne, men man behöver inte dela allt. Man får inte låta egot ta över och visa upp allt man kan. Dela i stället de viktigaste sakerna som kan ge frukt och sanning i andras liv. g

Fakta APEST står för de fem tjänstegåvorna enligt Efesierbrevet 4: • Apostel - kopplad till Guds uppdrag • Profet - kopplad till Guds hjärta • Evangelist - kopplad till Guds budskap • Herde - kopplad till Guds folk • Lärare - kopplad till Guds sanning Hur vet du vilken tjänstegåva du har fått från Gud? 1) Fråga Gud. 2) Låt gåvan bekräftas av andra.

3) Ett APEST-test kan hjälpa till att visa var du är stark och svag.* 4) Pröva och se var du fungerar bäst.

Praktisera och lev i en tjänst under en period, känn efter var du trivs. * Se vidare facebook.com/5Qnordics

5Q

— Aktivera den ursprungliga intelligensen och kapaciteten i Kristi kropp.

Alan Hirsch

”Inspirerar, provocerar och engagerar. Det blir en katalysator för mission åratal framöver”.

Danielle Strickland Aktivist, Missionell ledare, Talare, Brobyggare.

Reservera en kopia av boken redan nu. helsingborg@fralsningsarmen.se Finns framöver även i bokhandlar på nätet.

bibel & bön

Frälsningsarmén är ett internationellt evangeliskt trossamfund inom den världsvida kristna kyrkan.

Vårt budskap är grundat i Bibeln. Vår tjänst motiveras av Guds kärlek. Vårt uppdrag är att sprida budskapet om Jesus Kristus och att utan åtskillnad möta människors behov i hans namn.

Befordrade till härligheten

foto: jonas nimmersjö

Berit Mårtensson, Södertälje Anna-Lisa Johansson, Huskvarna Edna Karlsten, Falun Ruth Birgerstam, Stockholm Marie Hallsten, Uppsala Ulla Lundberg, Oskarshamn Vera Andersson, Oskarshamn Ragnhild Gotthardsson, Krokom

Be för

Installation av nya ledare

foto: unsplash/ben collins

Jesus,

Kommendörerna Eva och Johnny Kleman ledde installationen på uppdrag av general Brian Peddle. Från Sveriges Kristna Råd hälsade nya generalsekretaren Sofia Camnerin Bo och Christina välkomna in i den ekumeniska gemenskapen genom att ge dem ett ljus, för att symbolisera det ljus de ska vara i Sverige. Christina Jeppsson höll ett kort tal och Bo Jeppsson predikade över texten om den förlorade sonen, men med fokus på den bror som var kvar. g Jonas Nimmersjö

du är vår Herde som för oss till vatten och gröna ängar. Tack för ledigheternas sol, vila och återhämtning. Vi ber för dem vars sommar innebar sjukdom, förlust eller ekonomiska svårigheter.

Hjälp oss sträcka ut en hand mot den som går in i hösten med ovisshet och oro. Låt oss bära varandra in i din heliga, goda närvaro - i det ljus som aldrig slocknar.

Amen.

Ny på officersskolan foto: teresia jansson

I EN GUDSTJÄNST lördagen den 14 augusti installerades nya ledare för Frälsningsarmén i Sverige och Lettland, överstarna Bo och Christina Jeppsson. Gudstjänsten som också livesändes på Frälsningsarméns Youtubekanal leddes av chefssekreterare Kjell Olausson, medverkade gjorde även överstelöjtnant Gunilla Olausson, lovsångsteam från Skillingaryd, Ewa-Marie och Markus Khilagård, Marie Lundell, Sara och Anders Beijer och Therese Frisk Svensson.

• Frälsningsarméns uppdrag att förmedla frälsning och erbjuda en trygg miljö där människor kan bli hela till ande, kropp och själ.

Fältsergeanten Marjo Maikkunen är ny elev på officersskolan. Hon är även kårledare i Haparanda med hjärta för Norrbotten/Tornedalen. g Teresia Jansson

Frälsningsbön Den som vill ta emot Jesus och tillhöra honom kan be den här bönen: Himmelske Far, tack för att du sände din son, Jesus, för att dö på korset och återuppstå för mig så att jag kan få förlåtelse och bli fri.

Från och med nu vill jag följa och lyda honom som min Herre.

Jag är ledsen för allt som jag har gjort fel i mitt liv. (Här kan du stanna upp och be om förlåtelse för något som du har på ditt samvete.) Käre Gud, förlåt mig. Nu vill jag vända mig bort från allt som är ont och fel. Tack för att du erbjuder mig förlåtelse och din helige Ande. Jag vill ta emot den gåvan nu. Gud, kom in i mitt liv med din helige Ande, och stanna kvar hos mig för alltid.

I Jesu Kristi namn. Amen.

Stridsropet ges ut med fem nummer under 2021. Namnen på medlemmar som befordrats till härligheten, liksom minnesrunor, publiceras på Frälsningsarméns webbsida www.fralsningsarmen.se/medlemssidor. Minnestexter läses även in på Stridsropets ljudtidning.

39

Posttidning B Stridsropet Box 5090 10242 Stockholm

BEGRÄNSAD EFTERSÄNDNING Vid definitiv eftersändning återsänds försändelsen med den nya adressen på baksidan (ej adressidan)

sista ordet

Tiny boobs och bibelappen Överbevisad stänger jag ner bibelappen. Kan jag sätta mig upp mot Guds ord? Han som gjorde mig.

Vävde mig. Räknar varje hårstrå. Böneprojektet nedlagt. En känsla av frihet infinner sig. Kvar står jag tacksam över mina tiny boobs. Övermåttat underbar.

Ja! En riktig kalaspingla!

Alexandra Ougleva, barnmusikkonsulent Södertälje kår

foto: unsplash/sasha freemind

JAG BEFINNER MIG I MITT FLICKRUM. Jag är 19 år och har min vän Sophie på besök. Det är sen sommarkväll och vi ska snart sova. Obrydd slänger jag av mig överdelen och ska precis trä på mig nattlinnet när Sophie lättsamt säger: ”You have such tiny boobs… Det är fint”. Orden som var avsedda att uppmuntra känns mer som att hon råkat slunga iväg ett basebollträ i ansiktet på mig. Jag vänder mig om och hittar mina trumpna ögon i spegelbilden, tar en hastig blick neråt bröstkorgen och lyckas knappt dölja hur sårad jag blir.

Sophie märker ingenting och fortsätter ostört babbla på, medan det inom mig pågår en vild debatt mellan min kränkta fåfänga och min jordade självdistans. Det är oklart vem som leder argumentet.

Silikoninlägg? Större BH? Operera mig? Förnuftet tar till orda. ”Men snälla Alex. Ska du verkligen behöva ta det så hårt...” Fåfängan avbryter och utlyser en funnen lösning! Varför inte be Gud om en mer representativ byst? Ett par rejäla bröst kan väl inte vara så svårt att fixa? Fåfängan klubbar beslutet. Ett nytt böneprojekt ska etableras i min kammare ikväll! Jag sneglar nöjt in i spegeln.

Morgonen därpå ringer alarmet på mobilen och jag sträcker mig mot telefonen. Det första som möter min blick är bibelappen som tapetserat dagens vers på min display. Gårdagens tankar framstår som absurda i ljuset av orden från den 139:e psalmen. ”Du har skapat mina njurar, du vävde mig i moderlivet.

Jag tackar dig för att jag är så underbart skapad. Underbara är dina verk, min själ vet det så väl.”