Hur ska kyrkan nå unga vuxna?

Många spanar efter trender och tecken för att försöka förklara varför unga i så stor utsträckning väljer bort kyrkan. Och hur man ska nå dem. Längtar kyrkan kanske mer efter de unga än de unga själva längtar efter kyrkan?

De kallas generation Z, de som är födda mellan 1995 och 2005. Alla vill veta vad denna generation har för sig, vad den vill och vart den är på väg. I landets kyrkor och samfund är det glest i bänkarna med representanter för generation Z. Och alla undrar: hur når vi dem?

Korsväg tog med spaningarna till Olle Philipsson och Li Almgren. Olle är sedan några månader tillbaka stiftsadjunkt i Göteborg med uppgift att leta nya sätt att vara kyrka. Li arbetar med ungdomsdiakoni i Varberg sedan ett par år. Tillsammans har de tidigare spanat efter just nya sätt att vara kyrka i Varberg.

Analysföretaget Kairos Future konstaterar att var fjärde svensk tycker att livet är meningslöst, då man frågade om beredskap och hotbilder mot Sverige, svenskarnas självbild, gemenskap, tillit och artificiell intelligens, AI. Det kan ju tyckas dystert, men å andra sidan är det 75 procent som tycker att livet i någon mån är meningsfullt.

– Jag tror att unga inte kollar så långt in i framtiden. Vi har levt i en tid då allting utvecklats till det bättre, nu ser det inte ut så med krig och klimatoro. Vad är värt att kämpa för, tänker nog många, säger Olle Philipsson.

– Jag tänker på detta med KASAM, känsla av sammanhang: meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet, som är viktigt för existentiell hälsa. Känner unga att de kan påverka sin egen framtid?

Har utrymmet för framtidsdrömmar krympt?

– Jag känner inte riktigt igen detta, det krockar med den verklighet jag möter; unga pratar visst om yrke, studier och relationer, säger Li Almgren. Det jag möter i samtal är den mellanmänskliga problematiken; många känner inte att livet är hanterbart, men är det detsamma som att livet inte är meningsfullt?

Li Almgren

Olle Philipsson

Ungdomsbarometern har sedan 90-talet frågat svenska ungdomar om stort och smått. I den rapport som presenterades i vintras, där 15 000 ungdomar intervjuats, konstaterades att unga människor känner ökad ekonomisk stress och ett minskat politiskt intresse.

”I en orolig värld prioriterar ungdomar dagliga orosmoment och trygghet över långsiktiga samhällsfrågor. Vänner, familj och den egna ekonomin blir i stället viktigare. Det politiska engagemanget minskar samtidigt som andelen som anser att de har små eller inga möjligheter att påverka i samhället ökar. Fler än hälften, 56 procent, tror inte att politikerna kan lösa samhällsproblemen och tron på demokrati minskar”, heter det i rapporten.

Andelen unga som uppfattar livet som tryggt ligger på 58 procent jämfört med 71 procent 2019. När fokus skiftar från de stora frågorna till de mer vardagsnära är det tydligt att familj, vänner och ekonomi är i centrum. Kompisarna är viktigast för unga idag, och sex av tio uppfattar livet som rikt på vänner. Även familjen är viktig och tre av fyra unga upplever att de står ganska eller väldigt nära sina föräldrar.

En tydlig signal är ungas bristande tillit till samhället. Kan kyrkan vara med och skapa bättre tillit? Olle och Li blir tysta en stund.

– Jag tycker vi är bra på att erbjuda trygga sammanhang, snälla sammanhang, och vi ska inte se ner på snällhet, säger Li.

– Vi måste visa att det finns sätt att hjälpas åt, i gudstjänster, när vi är tillsammans och ber. Kanske ska vi skapa fler aktionsgrupper,

fler ytor där man hjälps åt, tänker Olle högt.

– Vi måste fortsätta att säga att du är värdefull för det du är, inte för det du presterar. Värdefull på riktigt, sedd och älskad, och inte ensam, fyller Li i.

Diakon Li Almgren pekar på betydelsen i att kyrkan ska vara och synas där de unga är.

Generation Z är även känd för ett starkt intresse för träning, kost och hälsa. Bland unga är träningsmänniska det vanligaste begreppet man använder för att beskriva sig själv. Trots detta intresse visar generationen samtidigt höga ohälsotal, främst psykisk ohälsa, bland annat på grund av pressen att uppnå ideal kopplat till hälsa och träning, konstaterar Ungdomsbarometern.

– Man kan ha mycket muskler och ändå vara olycklig, stora muskler men inga vänner ändå, säger Olle.

– Att man söker sig till hälsoforum och träning kan svänga och skada i stället, samtidigt som det är viktigt att sova och röra på dig för att må gott. Det är som två sidor av ett mynt, säger Li.

Når kyrkan ut med budskapet att du duger som du är?

– Är det ett eftertraktat budskap i vår tid?

Eller sållas det bort när en är uppfylld av att man inte duger, att man hela tiden jämför sig, undrar Li retoriskt.

Trygghetssökandet bland unga borde vara en öppen dörr för kyrkan …

– Vi möter dem i enskilda samtal. Varför alltid samla i grupper, varför är vi så styrda av verksamheter och statistik? Varför får det inte

vara bra nog med de enskilda samtalen? Jo, säger en del, det är inte gemensamhetsskapande. Gemenskap är en viktig byggsten i vårt andliga mående. Vi har varit ute och letat efter de gemenskapsfrämjande sammanhangen.

Där vill jag vända på perspektivet, jag vill att vi ska vara ute där de unga är, vara på nya arenor och synas.

– Och det är viktigt att veta att unga inte en homogen grupp, vi vill gärna bunta ihop efter ålder, påpekar hon.

– Och det är viktigt att veta att unga inte en homogen grupp, vi vill gärna bunta ihop efter ålder, påpekar hon.

Hur kan kyrkan armbåga sig fram i bruset bland alla budskap som möter människor i dag, inte minst på sociala medier?

– Ja, hur nå unga vuxna … Vi har nosat lite på det, säger Li. Vi tittade runt på vad andra gjort, och det finns goda initiativ; kyrkan på campus, matlådor, möjlighet att komma på samtal och prata om existentiella frågor. – När det gäller unga vuxna finns det väldigt få initiativ nedskrivna. Vi höll på ett helt år och letade goda exempel, fyller Olle i. Det finns en viss tafatthet inför denna nya generation. Ett gott exempel på en kyrka som tänker nytt är Betlehemskyrkan i Göteborg, som skapat en rad nya mötesplatser.

Vi dyker ned i ännu en undersökning, denna gång i Svenska kyrkans Konfirmation i förändringens tid. Konfirmationen är ju en unik kontaktyta för kyrkan med en stor andel av de unga, även om talen sjunkit stort år från år, dock har siffrorna vänt något uppåt under senaste året. I rapporten efterlyser ungdomarna

en tydligare undervisning om Gud och Jesus för att ta ställning till den kristna tron. I rapporten sägs att när de inhämtade kunskaperna under konfirmandtiden inte räcker till för att kunna göra ett aktivt ställningstagande, så ökar missnöjet bland konfirmanderna. Även om andelen som är nöjda med sin konfirmationstid fortfarande är hög, så har den på tio år minskat från 90 till 83 procent.

– Vi ska inte konkurrera med hoppborgar, vi är intresserade av innehållet. Ibland tänker jag att vi vill göra andra grejer, men vi är bara sämre än andra på det, i stället för att dela det vi har, det som är vårt ärende.

– Här i Varberg centrum börjar vi alltid med att fråga konfirmanderna, att när vi nu ska göra den här resan tillsammans; vad har ni för funderingar? Lägg dem i den här hatten, så får alla skicka med sina frågor.

Kännedomen om Svenska kyrkan må vara låg i generation Z, och frågan om hur den ska ökas är det få som har svar på, metoder och inte minst kanaler är många. Men frågan hur kan inte skiljas från frågan vad. Vad innebär det att vara en kristen kyrka i dag i Jesu efterföljd, i en orolig tid med klimatkris och krig i vår omgivning, i en tid då artificiell intelligens AI hotar att upplösa gränsen mellan sant och falskt?

Kanske ska kyrkan lyssna på ungdomarna som vill ha mer undervisning om Jesus.

Text och porträttbilder: Lasse Bengtsson