PS: Att finna själens ädelmetaller

Har du flyttat eller är adressen fel? Kontakta i första hand din församling så att du har rätt adressupgifter registrerade i databasen Kyrksam. Du kan annars mejla till: goteborg.korsvag@svenskakyrkan.se

ps | Lasse Bengtsson

BEGRÄNSAD EFTERSÄNDNING Vid definitiv eftersändning återsänds tidskriften med nya adressen på baksidan. Returadress: Göteborgs stift, Box 11937, 404 39 Göteborg.

Att finna själens ädelmetaller

För några år sedan fick jag anledning att revidera min uppfattning om vad sabbat är. Som många hade jag skapat mig en bild av vad man i judisk tradition inte får göra. Och den listan kan ju göras lång och upplevas som tämligen omöjlig eller dyster.

Men så fick jag under en resa till Israel besöka en synagoga med namnet Kehilat kol haneshama* i Jerusalem och delta i en sabbatsgudstjänst en fredagskväll. Det är en ”reformerad” synagoga, män och kvinnor sitter tillsammans. Det var en av de gladaste gudstjänster jag varit med om! Alla sjöng med lust och glädje i sångerna – a cappella. Rabbinen dunkade takten med handen i bordet. Efter första sången reste sig alla upp, vände sig mot dörren och bugade, så hälsade man ”Drottning Sabbat” välkommen. Fest och glädje? Inför en dag då man nästan inget får göra? Jag var minst sagt förundrad.

Rabbi Joshua Heschel (1907–1972) beskriver något av sabbatens hemlighet så här: ”Den sjunde dagen är ett palats i tiden som vi bygger. Det är gjort av själ, glädje och tystlåtenhet. Genom att skära bort arbetet och tekniken kommer vi in i en annan sorts medvetande, en annan tidsdimension och en annan atmosfär, en gruva där man kan finna själens ädelmetaller.”

Så, vad kan våra judiska syskon lära oss i den kristna traditionen?

Rytmen ligger nedlagd i skapelsen; arbete och vila måste få växla. Modern forskning visar att det ökande antalet utbrända och stressade inte beror i första hand på mycket arbete, utan att vi inte ger oss tid att vila. Modern teknik lockar oss att vara uppkopplade dygnet runt.

Kan vi återerövra sabbaten, vilodagen? Det kan finnas en nyckel till frihet här, frihet från prestation. Under sabbaten skapar jag inte, den återskapar mig. Det man gör på sabbaten är frikopplat från nyttan/pengarna. Det kan ge utrymme för lust och glädje, tid att följa sitt hjärtas innersta längtan.

Författaren Tomas Sjödin, som är väl bekant med judisk tradition, skriver i boken Det händer när du vilar: ”Att fira sabbat i det judiska tänkandet är inte bara ett sätt att avstå från arbete. Det är framför allt ett sätt att vara tillsammans, skapa fest och öppna sig för andra krafter än marknadskrafterna.”

Viktigt är att komma ihåg Jesu ord, när han kritiserade de skriftlärdas rigorösa tolkningar av sabbatsbudet, att ”sabbaten blev till för människan och inte människan för sabbaten” (Mark2:27).

Numera plingar det till i min smarta mobil varje lördag kl 18. En påminnelse om att nu är det dags att stänga av och i stället glädjas över ”själens ädelmetaller”.

Lasse Bengtsson

* Namnet betyder Församlingen Allt som lever och andas, hämtat från Ps 150:6. Hemsida: www.en.kolhaneshama.org.il/prayers