3 minute read

Vänligen, Sören: Bön är hoppets språk

Next Article
Luther och bönen

Luther och bönen

Vänligen | +Sören Dalevi

Bön är hoppets språk

Advertisement

Coronatid. För de flesta av oss var det, och är när jag skriver dessa rader, en märklig tid. För min egen del innebar det initialt arbete från tidig morgon till sen kväll. Krisledning, biskopsmöten och möten, möten och möten igen. Många beslut som behövde tas.

När jag somnade på kvällen var det ofta med en bön på tungan. Jag kom på mig själv att vakna på natten. Och nästan varje natt kom det ett bibelcitat eller något annat känt citat till mig. Jag började efter hand att skriva ned dem, och lade mig sedan att somna om. Så kom det sig att jag en dag råkade träffa på prästen och konstnären Hans Kvarnström på gatan när jag var ute och rastade Svante, vår hund. ”Tio tankar om hopp”, ett projekt med en illustration från Hans och en text från mig, blev ett faktum. Tankarna publicerades varannan dag fram till och med påskdagen, då den tionde och sista tanken publicerades, på Facebook och på Karlstads stifts hemsida.

För mig var det inget speciellt med tankarna, de var bara ett direkt utlopp av mina kvällsböner. Men tillsammans med Hans illustrationer försöker de ändå påminna om något centralt.

Nämligen att bön är hoppets språk. Och att Gud vill oss väl.

Kraftens Ande ”Ty Gud har inte gett oss modlöshetens ande utan kraftens, kärlekens och självbesinningens.”

Orden är skrivna av Paulus, i Andra Timotheosbrevet 1:7. Och det är ett bibelord som har en hel del att säga oss idag.

Ordet ”modlöshet” i citatet kan även översättas med ”fruktan”. Alltså: Gud har inte gett oss en fruktans eller en rädslans ande. Men vad innebär ”självbesinning” som också nämns i citatet? Jo, ordet kan även översättas ”gott omdöme” eller ”måtta”. Sålunda kan vi alltså översätta: ”Ty Gud har inte gett oss en fruktans ande, utan kraftens, kärlekens och det goda omdömets ande.”

I coronatider som dessa där oro, rädsla och fruktan är överhängande, får vi ta till oss Paulus ord. Oro, rädsla och fruktan är känslor som får oss att agera irrationellt, får oss att agera hals över huvud. Men Paulus säger: lyssna inte till rädslan! Behåll förnuftet. Håll er till kraften, till kärleken, behåll ditt goda omdöme.

Och allt detta är möjligt eftersom Gud inte gett oss en modlöshetens ande. Gud har tvärtom utrustat oss med ett gott omdöme. Låt oss använda det.

HOPP

KRAFTENS ANDE

Hopp Psykologiforskaren C R Snyder har ägnat stora delar av sitt liv för att forska om hopp. Snyder konstaterar: hopp är inte, som så många verkar tro, en sorts varm diffus känsla av allmän optimism och framtidstro. Hopp är inte ens en känsla. Nej, menar psykologiforskaren, människor som kommer tillbaka efter motgångar uppvisar i själva verket ett speciellt sätt att tänka.

Enligt Snyder består hopp av tre delar.

Mål: Att ha ett realistiskt mål. Jag vet vart jag vill komma.

Medel: Jag vet hur jag ska gå tillväga för att uppfylla detta mål, men har också förmågan att vara flexibel och hitta alternativa vägar.

Handlingskraft: Det handlar om att vara uthållig, och att stå ut med att bli besviken och försöka igen.

För att säga det med Churchills ord: Success is going from failure to failure without loss of enthusiasm.

Hur lär vi ut den attityden till våra barn och till vårt samhälle?

För här kommer ändå den goda nyheten, om vi får tro Snyder: Hopp är något vi kan lära oss.

Detta var två av de tio tankarna om hopp. Du hittar samtliga tankarna om hopp, med illustrationer, på www.svenskakyrkan.se/karlstadsstift

+Sören

This article is from: