6 minute read
Processen som gett nya perspektiv
from Korsvag-244
by Korsväg
I september fick Kristinehamns pastorat Regnbågsnyckeln, Svenska kyrkans HBTQ-märkning. Under ett halvårs tid har både förtroendevalda och personal arbetat tillsammans i studiecirklar för att utvecklas inom områden som inkludering och öppenhet. – Nyckeln öppnar nya vägar till förståelse. Men det får inte sluta där, säger kyrkorådsledamoten Lars Tanner.
I församlingshemmet i Kristinehamn råder full aktivitet. Skratt och prat fyller kafédelen med liv. En stor grupp konfirmander är på väg ut mot kyrkan, och samtidigt börjar äldre ungdomar att ramla in för sin kvällsaktivitet. Kristinehamns pastorat har ungefär 100 konfirmander och många som väljer att fortsätta engagemanget genom Unga ledar-utbildningen. Dessutom börjar ikväll en ny verksamhet som ska ha ännu mer fokus på ”Gud och tro” som pedagogen Anna Pollack beskriver det.
– Att vi har så många konfirmander, och att många dessutom väljer att hänga kvar här när de blir äldre, det tror jag beror på att vi lyckas skapa en plats som är deras. Vi visar på Jesus i handling, i mötet med människor, och det märker ungdomarna, säger hon.
På borden i församlingshemmets kafé finns små regnbågsflaggor. Och på väggen hänger en regnbågsnyckel som manifesterar att pastoratet just genomgått Svenska kyrkans process för HBTQ-märkning.
Vid ett av borden sitter kyrkorådsrepresentanterna Lars Tanner (POSK) och Sandra Lindberg (S).
– Vi har många unga som är aktiva i församlingen här. Ofta tror jag att de unga och ungdomsledare kan visa vägen framåt. Men vi äldre behöver ta efter och inspireras, säger Lars när vi inleder samtalet om Regnbågsnyckeln tiden man arbetar med Regnbågsnyckeln får alla lära sig nytt, och fundera över frågor som både kan vara
– Stora förändringar tar tid, men man måste börja någonstans, fyller Sandra i.
Regnbågsnyckeln är en hbtq-märkning som visar att förtroendevalda och medarbetare i en församling genomgått en process för en mer inkluderande kyrka och har viljan att arbeta aktivt för mångfald och öppenhet. Processen består av utbildning, studiecirklar, visionsarbete och reflektion. Regnbågsnyckeln är utarbetad av Svenska kyrkan, Sensus och Riksförbundet EKHO och ägs av Sensus Studieförbund och Riksförbundet EKHO.
– Under tiden man arbetar med Regnbågsnyckeln får alla lära sig nytt, och fundera över frågor som både kan vara svåra och jobbiga. Jag tror att mycket av den rädsla som finns i de här frågorna bygger på okunskap och Regnbågsnyckeln kan kanske minska intolerans genom att sprida kunskap, berättar Frida Amundsson, stiftskonsulent för Svenska Kyrkans Unga och HBTQI+ på Karlstads stift.
Varför ska Svenska kyrkan arbeta med en HBTQ-märkning, tycker du?
– Kyrkan står för kärlek. Vi ska stå på den minstas sida och kämpa för de utsatta. Många tar de här frågorna som en självklarhet, men tyvärr är det inte det i dagens samhälle. Därför är det viktigt att vi tydligt visar vad vi står för, och visar att alla är välkomna hos oss, säger Frida.
Kristinehamns pastorats process att HBTQ-märkas har pågått i ungefär ett halvår. Kyrkorådet fattade beslut att pastoratet skulle genomföra den modell som leder fram till Regnbågsnyckeln. Sedan dess har både förtroendevalda och personal slutfört utbildningen i form av studiecirklar och en mångfaldsvision har arbetats fram. I materialet får deltagarna möta livsberättelser för att sedan reflektera och samtala utifrån dem. – Jag tycker att vi lärt oss att se med andra glasögon. Både genom de berättelser vi fått ta del av och genom diskussionerna. Att prata med varandra ger nya perspektiv. Vi är alla olika, med olika bakgrund och erfarenheter. Det tycker jag har varit nyttigt, säger Sandra.
– När man börjar prata om någonting, då väcks genast nya frågor. Man upptäcker sin egen brist på kunskap och kanske också brist på förståelse, säger Lars.
Plötsligt fylls församlingshemmet av matdoft när flera familjepizzor levereras, till ungdomarnas stora glädje. Den nya verksamheten för gymnasieåldern ska kicka igång med pizzakväll och filmvisning. I lokalen är stämningen uppsluppen och glad. Kanske är det pizzan som gör det, kanske är det något annat.
Anna Pollack beskriver det som att miljön i Kristinehamn under lång tid varit öppen och välkomnande. Och att Regnbågsnyckeln kanske framför allt är en bekräftelse på attityder som funnits redan tidigare.
– Jag känner en stolthet över sammanhangen vi arbetar i. Men samtidigt känner jag en ilska och en frustration över att det inte är perfekt, och att arbete med normer och identitet behövs. Det här är grejer som borde vara självklara, säger Anna.
– Regnbågsnyckeln har såklart lett till att jag också fått upp ögonen för saker. Processen har förändrat mig, arbetsplatsen och församlingen till det bättre, fortsätter hon.
I sitt arbete möter hon ungdomar som ofta kan ha en skev bild av vad det innebär att vara kristen, och vad kyrkan står för i Sverige. I en global värld kan de unga möta röster, genom klipp och åsikter i sociala medier, som är fördomsfulla och intoleranta.
– Är det så här i Svenska kyrkan också, kan ungdomar fråga. Därför är det extra viktigt att vara tydlig och manifestera vår människosyn även konkret i rummet. Här är alla välkomna, och det ska märkas, säger Anna. Hon tycker också att Svenska kyrkan har en roll som innebär extra ansvar. Att församlingar behöver arbeta med normer, bemötande och inkludering på ett särskilt tydligt sätt. – Religion är speciellt. På något sätt är vi företrädare för något som inte går att säga emot: Gud. Därför är det så viktigt att hela tiden lyfta fram kärnan i budskapet. Varje människa Jesus mötte bekräftade han och lyfte. Jag tror inte att någon som träffade Jesus kände ”jag är fel”. Det måste vi visa på i allt vi gör, säger Anna.
I början av september tog Kristinehamns pastorat emot Regnbågsnyckeln, som ett bevis på att personal och förtroendevalda genomfört processmodellen som Svenska kyrkan, Sensus och Riksförbundet EKHO står bakom.
I september fick Kristinehamns pastorat ta emot Regnbågsnyckeln, som nu sitter tydligt på väggen i församlingshemmets kafé. Festmässan då det uppmärksammades innebar slutet på ett halvårs process. Men för medarbetarna är arbetet inte slut för det, snarare tvärtom.
– Fördomar och våra personliga åsikter påverkar hur vi bemöter människor, oavsett om vi vill det eller inte. Det måste vi fortsätta jobba med! Det får aldrig finnas minsta tvekan till att människor känner sig sedda och älskade här, säger Anna.
– Jag tycker att Regnbågsnyckeln snarare är en början än ett slut. Jag tror att vi behöver fortsätta fördjupa oss, och ha fler gemensamma träffar, säger Lars.
– Ja, ibland kanske man måste låta kunskapen sjunka in och återkomma till den för att den ska få verklig effekt. Arbetet tar aldrig slut, vi måste fortsätta och ta nya steg. Jag hoppas att vi fortsätter prata om normer och att Kristinehamns pastorat kan vara en plats där alla känner sig trygga och hemma, säger Sandra.
Text: Peter Pasalic Östborg
Foto: Øyvind Lund
