Knivmakaren 2-2004 by Södra Lid

Medlemstidning för Svensk Knivförening

nr 2 2004

FOTOSKOLA del1 Kent Tunlinds bästa fototips Leif Glent tar över klubban Allt från Söderhamn

Knivmakaren nr.2 - 2004

Innehåll

Knivklubbar i Sverige

Ledare

Medlemmar i Svensk Knivförening

Ordföranden har ordet..........................sid.3

Nyheter i korthet

Smått och gott om föreningen och dess medlemmar........................................sid.4-5

Spännade träslag Ett reportage om Larry Davis.............sid.7-8

En värmländsk knivkung

En kniv i Jan-Erik Skoogs samling..sid. 9-10

Knivmakarporträtt Vi träffar en dansk knivprofil.........sid.10-11

Fotoskola

Kent Tunlids guide till bättre bilder.....sid.12-14

Knivdagarna i Söderhamn Bilder, referat och resultat..............sid.16-19

Dalarnas Knivförening c/o Aldor Jansson Nämndemansvägen 17 791 61 Falun Tel: 023 - 71 12 15 Grundsunda Knivgille c/o Bengt-Olof Tallroth Bastuvägen 7 890 35 Husum Tel: 0663 - 103 76 Hälsinge Knivförening c/o Reimond Dempwolf Klockarvägen 9 820 62 Bjuråker Tel: 073 - 18 17 614 Knivmakare i väst c/o Stig Dahlberg Fågelstensvägen 218

437 40 Lindome Tel: 031 - 99 13 29 Mellanbygdens knivgille c/o Michael Almqvist Kungsvägen 54 930 10 Lövånger Tel: 0913 - 100 72 Siljansbygdens Knivklubb c/o Lars-Göran Fröjdhammar Ingels bodaväg 2A 795 92 Rättvik Tel: 070 - 229 81 13 Skånska Knivklubben c/o Jan Martinsson Hyllstofta Pl 6698 264 90 Klippan Tel: 0435 - 241 47

Stockholms Knivförening c/o Anders Holmertz Drottninggatan 34C 745 30 Enköping Tel: 0171 - 44 26 40 Söderköpings Knivgille c/o Bengt Eklöf Folkskolegatan 1 614 54 Söderköping Söderhamns Knivgille c/o Stig Åkerblom Bruksvägen 6 826 62 Norrala Tel: 070 - 672 77 55 Telge Knifgille c/o Bror Lefdén Björknäsvägen 34 II 151 37 Södertälje Tel: 08 - 550 651 08

Den mästerlige smeden

Mattias Styrefors ..........................sid.20-21

Knivskolan med ordlista

Fällkniven växer fram.....................sid.24-26

Tips & Trix

Tips om upphägningen.......................sid.27

Kåseri

Hej då macken....................................sid.31

FRAMSIDA: Åretskniv i Söderhamn 2004 av Johan Stenevad, Kangos. Foto:Per-Håkan Laurin.

BAKSIDA: Vinnare i klassen Smycke ej bälte i Söderhamn Stefan Heldt. Foto: Per-Håkan Laurin.

ANNONSKOSTNADER: Tag kontakt med Hans Wikström för att höra om annonskostnader. Telefon: 0660 - 37 27 28 E-post: h.wikstrom@telia.com

Övriga Arjeplogs Knivsmidesförening c/o Odd-Björn Westerberg Gäddvägen 18 930 90 Arjeplog Tel: 0961 - 105 85

Nordmarkens Knivförening c/o Olle Eriksson Kärrstigen 2 672 31 Årjäng Tel: 0573 - 106 21

Upplands Knivklubb c/o Britt-Marie Fröjdhammar Delbo, 744 92 Huddunge by Tel: 0224 - 960 55

Bergslagens Knivgille c/o Raimo Westerling Ekeby Frommesta 5 692 91 Kumla Tel: 019 - 23 63 96

Norrländsk Knivförening c/o Jan Lindfors Tolvmansvägen 7 975 96 Luleå Tel: 0920 - 256 222

Värmlands Knivklubb c/o Lars Forsman Svamstigen 16 654 68 Karlstad Tel: 054 - 83 01 01

Jössekniven c/o Eskil Groth Vallfartsvägen12 671 93 ARVIKA. Tel: 0570 - 221 71.

Orsa Knivförening c/o Hans-Göran Thuren Lindänget 2322 794 33 Orsa Tel: 0250 - 59 41 03

Smålands knivmakare C/O Thomas Löfgren, Tjädervägen 11 575 34 Eksjö. Tel: 0381.135 73, 070-69 77 405 thomas.lofgren@spray.se

Scandinavian knifemakers guild c/o Anders Johansson Konstvaktarevägen 9 772 40 Grängesberg Tel: 0240 - 232 04

Gränsbygdens Knivförening c/o Anders Kristensson Svedjarevägen 5 286 72 Åsljunga Tel: 0435 - 46 05 65

Södra Vätterbygdens Knivklubb c/o Ulf Winroth L.Hällestorp 561 38 Huskvarna Tel: 036 - 13 62 97

Västerdala Knivgille c/o Jonny Skogmo Rörbäcksnäs 55 780 64 Lima 0280 - 801 34 Östergötlands Knivförening c/o Peter Ahnell Norralundsgatan 35 602 14 Norrköping Tel: 011 - 18 86 68

Nytt ansikte på sidan tre... ..ja men min ”nuna” har ju faktiskt funnit på bild tidigare i tidningen så jag hoppas ingen blir förskräckt.. Jag vill så här inledningsvis tacka för förtroendet att få leda föreningen under det år som kvarstår på den mandattid å vilken Stig Åkerblom vart vald som ordförande på årsmötet 2003 och nu av personliga skäl lämnar från sig klubban. Samtidigt lämnade en annan trotjänare, Hugo Berg, styrelsen och jag vill på denna plats lovorda dessa båda herrar för allt det arbete de lagt ner åt föreningen under de år de varit verksamma - de har utgjort en bas för att styrelsediskussionerna alltid har gått till botten i alla frågor. Stort tack till Er båda. Jag vill även tacka valberedningen för det enorma arbete Ni lagt ner i år igen och jag vet, liksom de flesta som arbetat inom olika föreningar, att inget löser sig utan eldsjälar. Tack! En del förändringar har ju skett under året, inte minst då i vår medlemstidning, och jag tycker mig se möjligheterna för ytterligare förändringar till det bättre åt Dig som knivmakare/knivsmed/samlare/tidningsläsare m.m. ser ut att kunna öka i takt med en postitiv medlemstillväxt de närmaste åren. Den nya, mycket kompetenta styrelsen kommer att fortsätta arbetet med att ta fram ett regelverk för att underlätta tävlingsverksamheten i landet. Grunden finns ju i det omfattande underlag som tidigare arbetades fram av en grupp ”knivmakarproffs” och målsättningen är en ”Knivmakarbibel” eller vad vi nu skall kalla densamma. Som allt annat är densamma förknippad med stora utgifter och jag kan väl på plats och ställe här efterlysa sponsorer till ett dylikt projekt - har du ingen ”egen portmonnä”, tipsa gärna styrelsen om var vi kan äska pengar. Det är alltid roligt när medlemmar icke ingående i styrelsen engagerar sig. Årets knivskola har, liksom tidigare års knivskolor, väckt stor uppmärksamhet och det är med stor beundran jag ser att några av våra skickligaste knivmakare inte bara har tid att sköta sitt eget hantverk med allt vad det innebär utan också kan ta sig tid till att skriva och genomföra en knivskola på ett personligt sätt åt vår förening och i vår tidning. Jag lyfter på hatten åt dessa ”lärare” vi haft genom åren och då inte minst årets rektor Anders Hedlund som ju i tävlingssammanhang bevisat att har är en av våra absolut skickligaste knivmakare. Vissa av våra knivklubbar runt om i landet har för närvarande svårt med att engagera folk till aktiviteter av olika slag (det finns vissa kraftiga undantag) och jag vänder mig här till Dig som bor i ett lokalområde där det finns en förening - tag kontakt med någon i lokalföreningen om Du känner för att hjälpa till - det behövs alltid nya krafter för att föreningen skall utvecklas och inte minst leva vidare. Lyft på luren! Tävlingssäsongen har precis börjat och kommer även i år att bli lång - kanske rent utav längre i år då den för svenskt vidkommande inte slutar förrän i slutet av september enligt vår vetskap idag. Kvaliteten på insända bidrag blir bara bättre och bättre - något tak tycks inte finnas, tack och lov. Redan i detta nummer av tidningen kan du ta del av vad som hänt fram till pressläggningen och i nästa nummer, i september månad, kommer säkert mängden bilder av sommarens tävlingsknivar att fylla Knivmakaren till bredden. Allt beroende på hur mycket material arrangerande förening/vi medlemmar skickar in. Personligen ser jag fram emot Kniv-SM i Olofsfors och då Du får denna tidning i brevlådan har arrangemanget just gått av stapeln och grabbarna i Grundsunda Knivgille kan pusta ut efter ett år av förberedelser. TACK Grundsunda! Ha en trevlig solig sommar så ses på denna sida i höst igen..

Knivmakaren nr.2 - 2004

Knivmakaren MEDLEMSTIDNING FÖR SVENSK KNIVFÖRENING PRENUMERATIONSFRÅGOR SLUPEN 515, 444 30 STENUNGSUND TEL: 070 - 778 33 70 UTGIVARE: SVENSK KNIVFÖRENING STYRELSE ORDFÖRANDE: Leif Glent, Stenungsund VICE ORDFÖRANDE: Hugo Berg, Ludvika KASSÖR: Torsten Häller, Stenungsund SEKRETERARE: Staffan Pantzar, Jönköping LEDAMÖTER: Lars Blänning, Stockholm Michael Almqvist, Lövånge SUPPLEANTER: Bengt-Olof Tallroth, Husum stig åkerblom, Norrala Kent Karlsson, Motala Jan Martinsson, Klippan REVISORER: Folke Norling, Enköping Jan-Aksel Bergström, Stockholm SUPPLEANT: Peter Blomqvist VALBEREDNING: Jan Bergstrand, Ekerö Ingemar Nodell, Färila Hugo Berg, Ludvika SUPPLEANT: Lars Kock-Jalvemyhr, Stockholm ANSVARIG UTGIVARE: Leif Glent Slupen 5.1.5 444 30 Stenungsund Tel: 070-7783370 REDAKTION: REDAKTÖR: Samuel Karlsson Tel: 08-309912 E-post: samuel.karlsson@bostream.nu TIPS & TRIX, KNIVSKOLAN Michael Almqvist Tel: 0913 - 100 72 E-post: carlmichael@swipnet.se MATERIAL OCH HISTORIK Jan Hedenberg Tel: 0650 - 942 03 E-post: jan_hedenberg@hotmail.com REPORTAGE Lars Kock Jalvemyr Tel: 08 - 669 15 23 kock.jalvemyr@ebrevet.nu

PRENUMERATION: 1 år inklusive medlemsskap i Svensk Knivförening kostar under 2004 250:- Skr. Avgiften sättes in på postgiro 162 14 46 - 2.

Leif Glent

Knivmakaren nr. 2 - 2004

Kort och gott om klubbar och medlemmar Dansk publik gillar svenskt Vid årets Knivträff i Nord som arrangerades i Frederikshamn 8-9 maj var det flera svenskar som utmärkte sig. Lazlo Ballatoni fick ta emot det hedrande Publikens pris för en kniv som han dekorerat med syntetiska rubiner. Skaftet var av briarot, buxbom och wenge-wenge. Bladet var gjort av Pär Björkman och det var lite längre och kraftigare än vad vi är vana att se från hans tillverkning. Även i bladet fanns en infälld rubin. Pär Björkman skördade fler framgångar. Vinnaren i voksenklassen hade ett blad från svensken och Kurt Ivan Wiklund som fick hedersomnämnande i samma klass hade också byggt sin kniv med Pär Björkmans blad. En annan svensk som utmärkte sig var Jan Jonsson som också fick ett hedersomnämnande. Nya ordföranden i Jössekniven och Smålands Knivmakare Föreningen Jössekniven har fått en ny ordförande. Han heter Eskil Groth . Även Smålands Knivmakare har bytt ordförande och ny på posten är Thomas Löfgren. Adresserna hittar du under klubbförteckningen på sidan 2.

Värva medlemmar Under 2004 drar vi i gång en kampanj för att värva fler medlemmar till Svensk Knivförening. Var med du också! För varje ny medlem som du värvar får du en lädersats till en knivslida. Den du värvar får en pins. Mer detaljerad information på vår hemsida www.svenskkniv.nu.

Prenumeration 1 år inklusive medlemsskap i Svensk Knivförening kostar under hela 2004 250 Skr. Medlem bosatt utomlands år 2004 300 Skr. Avgiften sättes in på postgiro 162 14 46 - 2.

Telefontider till styrelsen Då flera av oss i styrelsen har annat för sig på dagarna så har vi bestämt oss för att införa telefontider. Vi har då större möjlighet att ge svar till frågor som ställs. Telefontiderna som gäller är: Måndag och tisdag mellan 18.00 - 21.00. Du kan då kontakta: Leif Glent 070-7783370 Torsten Häller 0523-13238 Staffan Pantzar 036-176231 4

Maihkel Eklund var en av knivmakarna som visade sina knivar på Vildmarksmässan.

Stort intresse för Vildmarksmässan Större, bättre och mer besökare så kanske man kan sammanfatta årets Vildmarksmässa som arrangerades i Älvsjö.

Årets vildmarksmässa lockade jägare, fiskare, äventyrare och friluftsintresserat folk i allmänhet. Förutom utställare av allehanda prylar som kajaker, kläder, böcker och knivar fanns en hel del att pröva på för besökarna. Allt från klättervägg till vattenbassäng för flugfiske. Samtidigt med Vildmarksmässan pågick mässan Nordiska Trädgårdar. I montern för Svensk Knivförening visade flera knivmakare upp sina alster. Bengt-Olof Tallroth och Ulf Brandt

Ingenting är omöjligt för Anders Höök

Det är svårt att tro men det är faktiskt sant att Anders Höök, en av Svensk knivförenings grundare, fyller 60 år. Den 8 juni är den stora dagen för Anders. Anders har alltid haft många strängar på sin lyra. Hans engagemang (tillsammans med hustrun Ingegerd) i Grangärde Fiske har gjort att detta fiskeområde varje år tar emot massor av fiskeintresserade. Utöver detta håller han på med sina byggnationer, allt från stora utställningslador till härliga eldpallkojor. Till sin hjälp har han ofta haft personer, som av olika orsaker, behöver ett tillfälligt arbete. Hans positiva anda avspeglar sig på sina anställda, de trivs med Anders som ledare. För alla som känner Anders kan nog

gjorde också reklam för Kniv-SM. Vildmarksmässan är ett utsökt tillfälle för våra knivmakare att visa upp sina alster till en förhållandevis billig penning med tanke på att Svensk Knivförening åtnjuter föreningsrabatt på kostnaden för golvytan och att föreningen genom åren sponsrat och fortsätter att sponsra sina medlemmar genom att inte ta ut full bordshyra. Besöksiffrorna för årets mässa visar att flytten från Sollentuna till Älvsjö fallit väl ut. Antalet besökare var i år 25543 och det kan jämföras med 2003 då Vildmark och Äventyr lockade 18 152 personer. SK

Anders Höök, en av Svensk knivförenings grundare, fyller 60. Vi hurrar och gratulerar. samtliga skriva under på att ”ingenting är omöjligt”. Tänk om fler människor levde efter den devisen. När han, tillsammans med Kent Bergkvist, startade KnivVeckan i Ludvika var det väl inte många som trodde att gensvaret skulle bli så enormt. KnivVeckan lever vidare idag tack vare Anders Höök. Vad vore livet utan entusiaster som Anders, säkerligen ganska tråkigt! Avslutningsvis hyllar vi Anders med ett fyrfaldigt leve: Hurra, Hurra, Hurra, Hurra!

Knivmakaren nr. 2 - 2004

Ett årsmöte med siktet inställt på framtiden Flera viktiga frågor för Svensk Knivförening behandlades vid årsmötet iSöderham. Det togs bland annat beslut om ny styrelse, nya regler och nästa års SM. Här följer en sammanfattning med utgångspunkt från årsmötets protokoll. Det var en blek uppslutningen av medlemmar vid årsmötet i Söderhamn med tanke på vilka viktiga framtidsfrågorna som behandlades. Den tyngsta punkten på dagordningen var det reviderade förslaget om regler i tävlingsklasserna. En diskussion fördes där flera av regelkommitéens medlemmar förde fram synpunkter på att inte det ordinarie förslaget från kommittén gått ut på remiss i sin helhet. Svaret från styrelsen var att hela arbetet var för omfattande och svåröverskådligt att behandla på samma gång. Tanken är att man nu fortsätter beta av de olika bitarna ett steg i taget. Styrelsen lovade att jobba vidare för att få ut de övriga delarna i förslaget som rör domarutbildningar, arrangemang och tävlingsansvar. Vidare ansågs att alla klubbar genom remissrundan och diskussionsträffen tidigare i vår haft möjlighet att säga sitt i frågan vilket grundlägger att regelverket kan anses förankrat bland medlemmarna. Årsmötet beslutade att det reviderade regelverket skall gälla från och med 1/1 2005 och det skall omfatta Svenska Mästerskapen i knivmakeri samt de tävlingar som arrangeras av föreningar som är medlemmar i Svensk Knivförening. Försenad revision och ny styrelse Kassören Leif Glent berättade kortfattat om föreningens ekonomi men eftersom revisonen inte var klar till årsmötet kunde han inte ge en full ekonomisk rapport. Men det ser ljust ut. Höjningen av medlemsavgiften bidrog under 2004 till att skapa ett bättre ekonomisk läge för förenigen och det verkar bli ett mindre överskott för fjolåret. Verksamhetspalnen för 2004 godkändes men presentation av rambudget kunde inte genomföras. Årsmötet beslutade att överföra det till ett extra medlemsmöte senare i år. Till ny ordförande valdes Leif Glent

Under en paus i årsmötesförhandlingarna visades profilkläder från Ericssons Buisness Line. Mer om detta i kommande nummer av Knivmakaren. och han lämnade över kassörsuppgiften att göra avgående styrelsemedlemtill Torsten Häller, sekreterare blev Staf- marna Stig Åkerblom och Hugo Berg fan Pantzar och till ordinarie ledamöter till hedersmedlemmar i Svensk Knivvaldes Michael Almqvist och Lars Blän- förening. Förslaget antogs enhälligt. ning. Till suppleanter valdes Bengt-Olof Då Stig inte kunde närvara pågrund av Tallroth, Stig Åkerblom, Kent Karlsson sjukdom fick den formella avtackningen och Jan Martinsson. Samtliga i styrelsen skjutas på framtiden. Avslutningsvis överlämnade årsmövaldes enhälligt av årsmötet. tesordförande Folke Hildebrant ordet Till ordinarie revisorer valdes Folke Norling och Jan-Aksel Bergström, supp- till föreningens nye ordförande Leif leant Peter Blomqvist. Till ordinarie Glent. Han tackade för förtroendet och ledamöter i valberedningen valdes Jan menade att det är en stor utmaning att Bergstrand, Ingemar Nordell och Hugo leda föreningen framåt och han hoppas att antalet medlemmar ska öka både Berg, suppleant Lars Kock-Jalvemyhr. i föreningen och på medlemsmötena. Hedersmedlemmar och SM Ett önskemål om att annordna SM i Med detta tackade ordföranden för knivmakeri i Sävsjö 2005, som inkom- visat intresse och förklarade årsmötet mit från Småländska knivsällskapet, avslutat. Under en paus i årsmötesförSkånska knivklubben och Lövträinstitu- handlingarna visades profilkläder från Ericssons Buisness Line. Mer om detta i tet i Sävsjö, godkändes av årsmötet. Du kan läsa mer om arrangemanget kommande nummer av Knivmakaren. Sekreterare vid årsmötet var Mats längre fram i tidningen och mer information kommer troligen att ske under Holmberg. SK årets SM-tävling. Förslag hade väckts 5

Knivmakaren nr.2 - 2004

Det flesta träslag som Larry Davis saluför genom sin firma Gallery Hardwoods är stabiliserat. Han ser det inte längre som artificiellt utan mer som en jämförelse med till exempel metall där man tillsätter någon legering för att få ett bättre stål.

I en värld full av spännande träslag På en mässa i Los Angeles i februari i år träffar jag Larry Davis. Larry är född och uppvuxen i Oregon, Portland. Han berättar att han startade med Gallery Hardwoods sex år tillbaka men att han har jobbat med trä och jordnära material hela livet. text och foto: Claes Löfgren

Det började med att han köpte lätt figurerat trä som han sedan sålde till instrument byggare, så började jakten på nya träslag. Bekantskapen med knivmakare och deras behov kom genom att han besöktes av knivmakare bland annat Anders Högström, Scott Slobodian, Jim Sornberger och Loyd Pendelton. Deras önskemål och behov blev öppningen för Larry att även tillhandahålla och sälja knivmaterial. Nu är han ute på knivmässor och han säljer stabiliserat trä och ädelträ på nätet utöver att han har försäljning i en lokal belägen i Sacramento.

Larry Davis startade med Gallery Hardwoods sex år tillbaka men att han har jobbat med trä och jordnära material hela livet. 6

Alla färger Det är ett stort nöje för en knivmakare att på en mässa söka igenom material-försäljarnas bord och inventera vad som är nytt och intressant. Framför mig på bordet ligger block och skalor i alla variationer och färger. Det mesta, om än inte allt, är stabiliserat. Larry berättar att det som är mycket populärt i USA just nu är färgat stabiliserat

Knivmakaren nr.2 - 2004 trä. Utöver det så är de mest populära träslagen tvärsågad svart palm, stabiliserad ebenholts och spindelebenholts som säljer riktigt bra just nu. Svenska instrumentbyggare Jag kommer in på diskussionen med honom om hur amerikanerna ser på stabiliserat trä och om det är väl ansett. Han berättar att nästan alla frågar om stabiliserat nuförtiden, knivmakare har insett att fördelarna med stabiliseringen långt överväger de moraliska betänkligheter som kan ha förekommit. Just det att det är mycket bättre skyddat mot väta och slitage jämfört med inoljat icke stabiliserat trä, att man ofta kommer ifrån sprickor, färg och variation i ytfinish gör att stabiliseringen har blivit helt accepterad. Man ser det inte längre som artificiellt utan mer som en jämförelse med till exempel metall där man tillsätter någon legering för att få ett bättre stål. Han medger dock att knivmakare haft denna diskussion och att den även finns bland instrumentbyggare som numera också använder stabiliserat trä. Vi lämnar det ämnet då min nyfikenhet över om det finns några nya träslag på den amerikanska marknaden tar över för jag har sett ett par träslag på hans bord som inte liknar något annat jag tidigare sett. Jag tar upp en av blocken och han berättar att det heter ”Silver Wine”, ett träslag från Mexico som är relativt mörkt med kraftiga inslag av silverglänsande slingor. En annan nyhet är spindelebenholts som är spräcklig

i svart och med inslag av gul ytved, stabiliserad är den fantastisk. När jag suttit och tittat på träet och pratat med Larry så har jag insett att han har ett intresse av att veta vad som efterfrågas på den skandinaviska marknaden, vad som är populärt så jag frågar honom om det är möjligt att beställa av honom från Skandinavien. Han berättar att han skickar trä över hela världen och att han nyligen skickade en del trä till svenska instrumentbyggare. Han berättar vidare att han behandlar alla order med samma omtanke oavsett om det är ett träblock som beställs eller om det är hundra. Om man vill ha något speciellt så är det bara att skriva eller ringa. Han kan även ta digitala foton och skicka om fall man vill titta på de olika träslagen. Du finner Larry och Gallery Hardwoods på nätet, www.galleryhardwoods.com

Material för knivslöjd:

www.brisa.fi

Allt för knivmakaren Vi har allt du behöver för knivtillverkning

Knivblad från Finland, Sverige, Norge Mora, Frost, Eka, RB, Baudin, Brusletto, Helle, Lauri, Kankaanpää, Roselli, Priser 15:--1250:-/st Skaftämnen i trä. Renhorn, älghorn, läder, tråd, spacer, vulcanfiber, buffelhorn, mässsing- och nysilverbrickor, nitar, nitknoppar, holkar, topplattor, parerskydd, byggsatser, näver, borrar, raspar, filar, sliprullar, sliphylsor, remmar, färg, läderglans, lim, nålar, sylar, verktyg, böcker, mm. Beställ katalog omgående, Skickas gratis.

Jakt & fritid i Rundvik

Revsundsvägen 24 840 50 Gällö Tel 0693 - 66 20 50 Fax 0693 - 66 20 51 Mobil tel 070 - 550 67 16 E-mail: aksjakt.fritid@telia.com www.aksjaktfritid.nu www.lantbruksnet.se/aksjakt

INBJUDAN TILL TÄVLING Årets Lapplandskniv SMYCKESKNIV HELHORNSKNIV Årets tema är helhornskniv smyckeskniv Inlämning senast 25 oktober

UTSTÄLLNING

vill du inte tävla - visa din kniv på utställningen KNIVARNA SKICKAS TILL: RALLARFESTEN Adolf hedinsvägen 58 981 33 KIRUNA

Information och tävlingsregler: 0980-80141 WWW.RALLARFESTEN.ORG Kent Tunlind 0980 - 17246 / 173 00

RALLARFESTEN

MUSIK TEATER DANS KONST KARNEVAL KURSER RALLARPUB

Knivmakaren nr.2 - 2004

Jan-Erik Skoog är en duktig historieberättare med en imponerande knivsamling. Här sitter han framför sitt knivmuseum i Ransäter hembygdsgård.

En värmländsk knivkung i Jan-Erik Skoogs samling Han var luffare som levde på att sälja vackra knivar. En del kallade honom för knivkungen men det flöt inget blått blod i hans ådror. Johan-Fredrik Hedenberg var av resandefolk och en skicklig hantverkare som imponerar på samlare än idag. text: Samuel Karlsson

Någon gång i mitten på 1940-talet skrev Johan-Fredrik Hedenberg till hovet med en undran om kungen inte ville köpa någon av hans knivar. Men han fick inget svar. Då skrev han igen och den här gången skickade han med ett frankerat kuvert för att verkligen få något besked från de kungliga. Den lyckades och han sålde en kniv för 60 kronor. Det var välbetalt och Johan-Fredriks korrespondens gav upphov till smeknamnet knivkungen. - Jag minns honom som en väldigt gemytlig farbror. Han var social och charmig. När han dog fortsatte hans son Holger att göra knivar i samma stil men han var inte lika skicklig som gubben, säger Jan-Erik Skoog. Stilen som Johan-Fredrik använde är kännetecknande för 8

de knivar som gjordes av luffare och resandefolk i början av förra seklet. Jan-Erik är en storsamlare av knivar och han har ett brett urval av den här specifika gruppen knivmakare. Det är ofta väldigt välgjorda alster. Kniven av Johan-Fredrik på bilden har mer än 500 silverstift i skaftet. Den blänker och är vacker att se på. Det är ett imponerande hantverk med tanke på att knivarna i princip gjordes vid vägkanten. Skaften är ofta av ebenholts och bladen kommer från fabrikssmedjorna i Eskilstuna eller Mora. Gravyren på slidorna är gjord med en teknik som kallades för fuskgravering. Det gick till så att man vickade på gravyrstål när metallen bearbetades. Tekniken gav en frostad yta och egentligen är det metallen som inte bearbetats som utgör själva gravyren. Resandefolk Det här sättet att jobba var väldigt vanligt bland resandefolk och zigenare. Kanske blev det så eftersom det krävdes mycket lite verktyg till jobbet. De gick att ha med sig även i en liten packning. Jan-Erik Skoog har i sina samlingar en hel uppsättningen av verktyg från en annan luffande knivmakare. Det är enkla och väl använda vardagsföremål som ger en liten bild av hantverket. Både zigenare och resandefolk gjorde mycket föremål i nysilver med fuskgravering. Båda grupperna var också duktiga på att förtenna husgeråd och ofta blandar man ihop deras hantverkstraditioner. Men det var bara resandefolk som gjorde knivar. - Vi kallar dem för tattarknivar. Tyvärr ger det en lite dålig

Knivmakaren nr.2 - 2004 klang i Sverige. I Norge är man stolt över att vara resande, säger Jan-Erik. Även Knivkungen bodde en tid i Norge. Han levde under fyra år i Namnå innan han flyttade tillbaka till Värmland och Östmark igen. Där bodde större delen av sitt liv men ursprungligen var han från Västergötland. Han föddes den 14 november 1869 i Skaraborgslän men flyttade till Värmland som 15-åring. - På den tiden fanns det mycket udda figurer här i skogarna. Många av dem var lite av skojare och de var väl inte helt ärliga men Johan-Fredrik var en omtyckt profil i bygden och han levde på sitt hantverk, säger Jan-Erik. Den 6 juni 1950 var Johan-Fredriks vandringar till ända här på jorden. Han fick sin sista vila i graven i Torsby. Den som vill veta mer om honom kan läsa boken “Vägarna och viddernas Värmland“ av Natan Hedin. Historien om Knivkungen är en av många som döljer sig i storsamlaren Jan-Erik Skoogs skattkammare. Han är en riktig historieberättare som kan det mesta om knivmakare främst i Värmland men också i vårt land. Hans samling är imponerande. När utrymme ges kommer vi skriva mer om knivarna i hans samling. Varje sommar ställer han ut närmare 500 knivar på landets enda knivmuseum som ligger vid Ransäters hembygdsgård i Värmland. Museet slår upp portarna i månadsskiftet maj-juni och håller öppet under sommaren. Kniven av Johan-Fredrik är ett imponerande hantverk med tanke på att den i princip gjordes vid vägkanten.

TJÄDER LÄDER AB Vi har Sveriges bredaste sortiment av läder, verktyg, tillbehör samt litteratur för allt läderhantverk. Vi har även kurser i: Läderhantverk med mönstring Sadelmakeri Tenntrådsbroderi Knivtillverkning

   Tjäder Läder AB, Jädraåsvägen 42, 816 91 Jädraås Tel: 0297-45220 Fax: 0297-45310 e-post: tjaderlader@swipnet.se www.tjaderlader.se

Knivmakaren nr.2 - 2004

Knivmakaren Per Glerup är otroligt noga med finishen.

Ingen kniv och inget knivblad lämnas ut till knivmakare innan dom är supe

Han har världens bästa hobby Knivmakarprofilen hämtar vi denna gång från vårt södra grannland. Per Glerup är en skicklig knivmakare som slipar blanka blad ur rostfrittstål. Han har själv varit jägare och vet vilka krav som ställs på kniven. i skogen. text och foto: Staffan Pantzar

Mitt resmål är att hälsa på Per Glerup som slipar superblanka rostfria knivar i Sandvikstål 12C27. Jag kommer åkande till honom en regnig dag i januari genom slättlandet fem mil söder om Köpenhamn. Gårdagen bjöd på snöoväder mellan

Finslipningen gör Per Glerup för hand med slippapper. 10

Helsingör och Köpenhamn, idag är det vanlig dansk vinter med regn. Per bor vid Kögebukten inte långt från havet. Första biten färdas jag på snabb motorväg sedan åker jag på typiska asfalterade, danska småvägar och sista biten genom vattenpölar på en grusväg. Det första jag ser är verkstaden. Därinne jobbar Per medan han väntar på att jag skall dyka upp. Pers specialité är att slipa fram knivblad av rostfria plåtar från Sandvik. Först formar han fram grovämnen och sedan slipar han på bandslipmaskin. Finslipningen gör han för hand med slippapper. Han är otroligt noga med finishen. Inget knivblad lämnas ut till knivmakare innan dom är superblanka. Jag har med mig en kniv som jag har skaftat med ett Glerupblad och jag påpekar att tången bör vinklas ner några grader för att inte komma för högt upp i ryggen på skaftet. Per lyssnar noga och tycker att det är viktigt med reflektioner om hur bladen skall skapas för att knivmakaren skall vara nöjd. Formen på Pers blad är spännande och passar utmärkt för jakt- och fiskeknivar. Han har själv varit jägare och vet vilka krav som ställs på form och praktisk användning. Premie på bladen Per tycker att han har världens bästa hobby – handgjorda knivar. Han startade 1986 med att göra en egen jaktkniv men den första blev inte något vidare så han måste på det igen. Nu har han kommit så långt att han har premierat sina knivarblad. Han har fått första premie i Elverum i Norge på

Knivmakaren nr.2 - 2004

Per tycker att han har världens bästa hobby – handgjorda knivar.

superblanka. Knivbladen är mestadels i nordisk stil . De Nordiske Jagt-og Fiskedagerne. Det dröjde till 1996 innan han gav sig på att göra knivblad för försäljning. Sin utbildning har han inom automatmekanik och där har han fått litet av sin kunskap i att fila i metall. Sedan 1996 har det nästan enbart blivit knivbladstillverkning även om han gör en hel kniv med slida då och då. Knivbladen är mestadels i nordisk stil men Per gör också knivblad på beställning efter ritning, det är spännande att överföra andra människors tankar till stålet. Mestadels använder han 12C27 Sandvik och stål från Damasteel som vakuumhärdas till 58 – 59 HCR. Denna hårdhet är tillräcklig, tycker Per, och man kan slipa knivbladen utan dyra diamantverktyg. Per gör både knivblad med insticks- och fulltånge. Norsk älghund som stämpel Alla knivblad stämplas med en Norsk Älghund-stämpel som är en hundras som Per tycker mycket om. Han har haft älghund sedan 1987 och just nu har han en grå och en svart. Det ligger också en stor, röd och lat katt innanför dörren och hans hustru håller en del ridhästar. Runt omkring finns det rådjur och därifrån har Per inspirerats till att märka sina knivslidor med en hjortklöv. Denna sommar kommer vi kanske att få stifta bekantskap med Per på svenska knivarrangemang. Han har funderat över att åka till Ludvika i juli och har även en del andra funderingar. Svenska knivmakare som har varit i Elverum har redan träffat Per där han har varit en återkommande utställare under ett antal år.

Mestadels använder han 12C27 Sandvik och stål från Damasteel som vakuumhärdas till 58 – 59 HCR.

Per lyssnar noga och tycker att det är viktigt med reflektioner om hur bladen skall skapas för att knivmakaren skall vara nöjd. 11

Knivmakaren nr.2 - 2004

Så får du bättre bilder på dina knivar Vi ska i en serie artiklar reda ut lite begrepp och ge dig lite tips om foto. Har du inte redan investerat i en digitalkamera kan du få en del råd på vad du ska tänka på. Vår redaktör har också önskemål om att få fina bilder till tidningen. text och foto: Kent Tunlind

Vi fokuserar på digitalkameran eftersom den har blivit ett lyft för knivfotografen genom att vi kan se och styra resultatet redan vid fotograferingen, men samma ”regler” gäller självklart för din ”Gamla” kamera. Först måste vi tänka på att kameran bara ser en bråkdel av vad det mänskliga ögat ser, vi lägger ju också till känslor till våra bilder, Kameran vet inte om jag är kär eller har fått barn, den vet inte att jag har semester och är på knivmässa i Ludvika. Kameran ser ingen kniv, den vet inte heller att det här är den finaste kniv som jag gjort, den ser bara reflektioner av ljus. Vårat öga ser skarpt från blomman nära till Kebnekaijse – det gör inte kameran – ju närmare slöjden vi går desto sämre djupskärpa får vi. Två fördelar som digitalkameran har framför den gamla kameran är att vi kan titta på resultatet direkt och att vi kan kontrollera hur bilden kommer bli redan innan vi tar den. Kniven skulle man egentligen behöva exponera på två olika sätt – ett för att skaftet ska bli bra, och ett med mindre ljusinsläpp för att bladet inte ska bli för ljust. I ett bra bildbehandlingsprogram går detta att justera efteråt, men det är inte så lätt som många tror. Inget slår en bild som är korrekt exponerad från början. När vi gör bilder på tävlingsknivar, har vi ofta bara en bild som vi kan visa i Tidningen, och vi vill att läsaren ska kunna se form och proportioner och då blir det ofta en bild rakt framifrån , som kanske kan vara lite tråkig, men vi vet ju att läsarna uppskattar de bilderna för att kunna få lite tips för sin egen slöjd. Ska man fota femtio till hundra knivar på en kväll, måste det kanske bli lite löpande band fotografering, då man inte har så mycket tid för varje kniv. Men även dessa bilder kan du förbättra genom att tänka på ljuset, bakgrund och skugga. När du gör bilder för din hemsida – gå nära, använd/ utnyttja det korta skärpedjupet, prova lite olika vinklar. Bilden får då mer liv och känsla. Stativ Sätt kameran på ett stativ, då har du större möjlighet att förändra bilden - ställ upp, titta i sökaren/bildskärmen, ändra lite, flytta isär, vrid kniven lite, vicka på kniven så ser du att då blänker inte bladet lika mycket, i vissa vinklar blir bladet svart, vricka lite, palla upp kniven med något litet som inte syns, (vi fotografer använder ofta häftmassa som man sätter upp bilder 12

med) så har du en helt annan bild, ta en kopp kaffe, det här är lika rogivande som att binda flugor… Eftersom skärpedjupet är litet, då vi går nära så behöver vi använda en mindre bländaröppning, och då måste vi använda en längre slutartid. Detta är en funktion som du kan ha nytta av, och som du ska tänka på när du väljer kamera, att du kan ställa in ljusinsläppet manuellt, och ett stativ är ett måste. Skugga Vi försöker ofta ljussätta så att skuggan försvinner, men är detta rätt? Skuggan ger föremålet form och personligen tycker jag att skuggan är mycket viktig. Jag fotar uteslutande porträtt i min studio, och i ljussättningen är skuggsidan det avgörande för karaktären i porträtttet. Det vi måste göra är att placera skuggan, och att lätta upp den, därför att på filmen blir skuggan mörkare än vad vi ser med ögat. Bakgrund Bakgrunden är viktig. Vi ser ofta bara kniven och tänker inte på att kameran inte ser tredimensionellt som vi, utan bakgrunden syns lika väl som kniven. Lär dig färgskalan, vissa färger är bakgrundsfärger, och andra som är starkare, är förgrundsfärger. När vi går nära, förstärker vi också bakgrunden, undvik mönster och starka strukturer, och blanka tyger som ger reflektioner. Mot vissa färger, ex. rött, framträder kniven bättre genom den starka kontrastverkan, men bakgrunden kan bli för dominerande, då rött är en förgrundsfärg. Varmare färger, mer närliggande i färgskalan kan upplevas mer harmoniskt. Vill du ha en starkare kulör som exempelvis rött, välj en mörkare. Dagsljus Har du möjlighet ska du fota utomhus, det finns ingen finare studio. Bäst är det om himlen är lite slöjad av vita moln. När ljuset motsvarar bländare 11 är det helt perfekt – fortfarande ett starkt ljus som ger skugga, och högdagrar men som inte är för hårt. Vid mulet väder får du tråkigare bilder då du inte har någon skugga, och ljuset är livlöst, du får inte några högdagrar som ger liv. Fullt solsken är för starkt och hårt, och kan upplevas kallt. Ett tips är att du då går under de yttersta grenverket under ett träd och där har du också ett mjukt slöjat ljus, jag använder det mycket. Här använder du också stativet, för att kunna ändra komposition, vrida lite på kniven och palla upp den så att du har kontroll på högdager och blänk. Reflexskärm Den gör du av en vit pappskiva och den har du mycket nytta av, både utomhus och när du fotar i din studio, det finns också hopfällbara i tyg. Jag använder den vid nästan all fotografering. Med den kan du styra ljuset och ”sätta” och lätta upp skuggan. Många av mina bilder gör jag hemma på köksbordet, tar undan blommorna i fönstret och skjuter undan gardinen, det blir en fin studio och här är reflexskärmen ett måste. Blixtljus Bilder med direkt blixtljus är inte kul, det blir ett alldeles för

Knivmakaren nr.2 - 2004

Ljus, skugga, bakgrund och perspektiv är några saker som man bör tänka på när man fotograferar knivar. Kniven till vänster och längst upp är gjorda av Johan Stenevad. Detaljbilderna till höger är på knivar av Erik Fankki. 13

Knivmakaren nr.2 - 2004

Med en reflexskräm av en pappskiva får man en mjuk skugga som här på bilden av Jan Jonssons kniv. hårt ljus, kontrastlöst och du får fula skuggor, och det är ett ljus som är svårt att styra. Vill du ändå använda blixt bör du ha en som du kan ta lös från kameran och ha den ansluten med en lös sladd. Rikta ljuset, slå det gärna mot en reflexskärm, eller mjuka upp det med att sätta ett tunt tyg, typ tyll, framför, eller täck blixten med ett tunt genomskinligt papper, typ gamla kartritningsark, lite ogenomskinligt plast kan också fungera. Här har du nytta av reflexskärmen för att styra skuggsidan. Om du kan så använd dagsljuset istället. Perspektiv Det finns ingen kamera som ögat. Vi ser i nästan 180 grader, medan kamerans normaloptik har en bildvinkel på ungefär 40°. För att få med så mycket som möjligt, använder vi en vidvinkeloptik med 80° bildvinkel (28mm) och då måste kameran förminska bilden (negativet är ju fortfarande lika stort) och då förvrängs perspektivet, det dras isär, kniven blir överdrivet lång och förvrängd. Teleobjektivet i sin tur trycker ihop perspektivet, men det kan oftast upplevas positivt, starkare. Vidvinkeloptiken tar också med mera utav bakgrunden, medan teleobjektivet tar med mindre, ju mer tele vi använder, desto mindre bakgrund får vi med, ett tips som du kan ha nytta av. En brännvidd på 70 mm är lämplig för de mesta bilder och avfotograferingar, då det stämmer överens med ögats perspektiv. Gråkort Som vi sagt tidigare ser inte kameran en kniv när vi fotogra14

ferar vår slöjd, utan den ser bara reflektioner av ljus. Blandar man ljuset i ett motiv eller en bild blir det grått – tänk dig att du har flera burkar färg och häller över dem i en stor burk och rör om, då blandas färgerna och du får en färg. Lika med ljuset – blandar vi ljuset i en bild får vi grått, det finns ju mörka partier, ljusa, och partier med gråa toner, och tillsammans blir det medelgrått och kamerans ljusmätare är programerad så. Om du tar två bilder på din kniv, en på ett vitt eller ljust underlag och en bild med kniven på ett mörkt underlag, och exponerar (tar bilden) med kameran i Program eller Autoläge, ska du se att du får två olika knivar. Kameran har gjort helt rätt, den ser både kniven och bakgrunden, blandar allt ljus och försöker göra bilden grå. Detta ser du också om du fotograferar av en text på ett vitt papper – pappret blir grått. Här har du nytta av att kunna ställa in ljusinsläppet manuellt, eller att kunna plus eller minusexponera. Med kniven på en ljusare bakgrund måste du släppa in mera ljus än vad kamerans automatik vill, och tvärtom om du har en mörk bakgrund. Hos din fotohandlare köper du ett Gråkort, det är ett grått A4 ark med en reflektion på 18% vilket svarar mot kamerans ljusmätare. Gråkortet sätter du där du ska fotografera (istället för kniven), mäter ljuset och ställer in detta värde manuellt, då har du kameran inställd för det ljus som är just här och nu. Nu kommer kniven att se likadan ut på alla bilder, oavsett vilket underlag du valt att fota mot. Har du inget gråkort, använder du kamerans plus och minus kontroller. Gråkortet har du nytta av vid all fotografering, porträtt, blommor, när du gör bilder på dina fiskeflugor, ja till alla bilder. Låter det svårt? Be din fotohandlare förklara, eller ta kontakt med ortens Fotoklubb, där kan du ofta få hjälp. Sammanfattning Det ska du tänka på är:  Gå nära. Rör på dig, böj på knäna, gå runt kniven, vänd på den, vicka. Fyll hela bilden med kniven  Titta i bilden, se inte bara kniven, utan även det runt omkring. Titta på Bakgrunden, undvik alltför orolig bakgrund, och för starka strukturer.  Se Skuggan, styr och lätta upp den.  Man måste inte heller ha med hela kniven på alla bilder. Titta på andras bilder, försök analysera, varför tycker jag att den här bilden är bra?, varför är den här inte lika bra, vilken bakgrund har man använt?  Gå med i Norsk knivförenig bara för att få deras tidning, Öystein är himla duktig.  Nu är det också så att vi alla tycker olika, personligen gillar jag mer harmoniska mjuka bilder, medan någon annan kan tycka om starkare kontraster, däremot tycker jag att man aldrig ska se bakgrunden före kniven.  Den extrautrustning som jag personligen tycker att du ska investera i är ett redigt stativ och en reflexskärm, ( den gör du av en kartongskiva) som ska vara böjbar. Hoppas du har hjälp av dessa råd och att du kan göra ännu bättre bilder på dina knivar…Lycka till Fortsättning följer på fotoskolan.

Knivmakaren nr.2 - 2004

Staffan Pantzar och Bengt-Elis Pettersson planerar inför nästa års Kniv-SM med en extra klass som kallas för Lövträinstitutets Pris.

Naturkvalité i fokus på Kniv-SM i Sävsjö Naturkvalité kommer att genomsyra 2005 års KnivSM i Sävsjö. Förutom den bestämda klassindelningen kommer en extraklass att finnas med och kommer att kallas Lövträinstitutets Pris. Denna extraklass skall innehålla minst 60 procent lövträråvara som dokumenterat har växt i Sverige. text: Staffan Pantzar foto:Thomas Löfgren

Bengt-Elis Pettersson, som är projektledare för Lövträinstitutet, har 400 lövträambassadörer som, hos skogsägare, letar lövträ som kan passa för knivskaft. Lövträinstitutets projektidé är nämligen att ta fram förstklassigt lövträ som tidigare ej används med motivering att det funnits kvist eller flammig struktur eller något annat som inte har passat ihop med det ”perfekta” virke som efterfrågats av exempelvis tillverkare av möbler. Vi knivmakare använder, i Lövträinstitutets ögon, det mest extrema virket av naturkvalité för våra knivar och det är det som är intressant att lyfta fram. - Vi ser det som en fantastisk möjlighet att lyfta fram det mest extrema virket som finns i Sverige, säger Bengt-Elis Pettersson på Lövträinstitutet. Våra lövträambassadörer har tagit på sig uppdraget att dammsuga sina virkesförråd, stubbar och vedhögar i jakten på lövträ till knivskaft. - Fram i höst eller förhoppningsvis tidigare kan knivmakare beställa ett skaftämne från oss med historiken om var och vilken skogsägare träbiten kommer ifrån, fortsätter Bengt-Elis. Då får kniven även en historia som förhöjer knivens status/ värde. Vårt motkrav är att knivmakaren tillverkar en kniv och deltar med kniven i knivmässan.

Thomas Löfgren, känd knivmakare från Eksjö kommer att vara sammanhållande för tre knivtävlingar under tre dagar i Sävsjö. Dels kommer Kniv-SM att gå av stapeln som vanligt, samt Smålandsmästerskapen och Lövträinstitutets Pris. Hela arrangemanget kommer att bli en Knivmakeri- och Lövträmässa med mycket visningar, workshop och seminarier. Kopplingen till lövträområdet är ett spännande och helt nytt grepp. 2005 års Kniv-SM kommer att hållas i Sävsjö med Lövträinstitutet, Smålands Knivmakare, Sävsjö Skyttecentrum och Sävsjö Kommun i ett samarbetsprojekt. Att det är många starka partners inblandade kommer att borga för en stabil organisation. - En kul grej är Lövträinstitutets engagemang. Vi letar ju redan nu trä för våra knivar men tiden är ju begränsad för oss knivmakare. 400 ambassadörer kan hitta unika bitar som gör våra knivar ännu finare. Att vi dessutom kommer att kunna beställa av material som samlas in gör det hela ännu intressantare, säger Thomas. Allt det insamlade knivmaterialet kommer att ställas ut på knivmässan till försäljning, från uppsågade knivämnen till större och hela bitar/stockar i naturkvalité av svenskt lövträ. Hela projektet kommer att genomföras inomhus i Skyttecentrums stora hallar med stora möjligheter. Sävsjö Skyttecentrum har dessutom 400 000 personer anslutna via sina medlemsorganisationer. Hela skyttesverige är i princip med från Jägarförbundet till bågskyttarna. - Tänk om en sextondel av dessa kommer! Det blir 25 000 personer. Då får vi angenäma problem, spekulerar Bengt-Elis och Thomas. Arrangemanget Knivmakeri- och Löträmässan går av stapeln den 6-8 maj 2005. 15

Knivmakaren nr.2 - 2004

Johnny Axling tog hem första pris i Specialklassen med kniven till vänster. Uppe till höger är Agneta Larssons vinnarkniv i Damklassen och nere till vänster är Kent Tunlinds kniv som fick första pris i Bruks B.

Vackra knivar i Söderhamn 2004 Prislista och referat finns på nästa sida. Se även bilder på första och sista sidan. Foto: Per-Håkan Laurin och Stig Åkerblom.

Jan ”Kniv-Jocke” Olsson tog hem första pris i klassen Smyckekniv ej bälte med kniven längst till vänster. Klassen Brukskniv A vanns av Jörgen Hillgren med kniven närmast till höger. 16

Erik Lundquist vann Ungdom Holmbergs kniv som vann för nadbruks B av Juha Vartiain

Knivmakaren nr.2 - 2004

msklassen med kniven ovan . Uppe till höger är Söderhamnsbon Mats rsta pris i klassen Fulltånge. Till höger är vinnarkniven i klassen Förfinen. 17

Knivmakaren nr.2 - 2004

Domarjuryn i Söderhamn bestod av Maihkel Eklund, Ingemar Nordell och Hugo Berg.

Mats Bjurman och Tommy Hansson lockade hugade spekulanter.

Många unga knivmakare tävlade i Söderhamn

Första pris i klassen Förfinadbruks A gick till Johan Stenevad.

Under helgen 30/ 4-2/5 höll Söderhamns knivgille sin årliga tävling. Vi firar i år 10-årsjubileum med vår tävling. Lite konstigt kan tyckas eftersom föreningen startades 1995 men vi hade faktiskt en knivtävling redan första året.

VM och första maj på en lördag. Det fanns säkert mycket att påta med hemma i landen så den lokala publiken uteblev. Om vi sedan tittar på deltagarantalet så hade många knivmakare lämnat flera bidrag samt att vi saknade många trotjänare i tävlingen vilket ju givetvis gör att antalet besökande knivmakare var lågt.

text: Mats Holmberg, foto: Stig Åkerblom, Per-Håkan Laurin och Kent Tunlind,

Tävlingen då? Kvaliteten på tävlingsalstren var otroligt hög så domarna Ingemar Nordell, Hugo Berg och Maihkel Eklund hade haft ett svettigt arbete att under helgen före betygsätta tävlingsalstren. Stort tack för ett väl utfört arbete. Ungdomsklassen ståtade med 35 !!!!! bidrag där alla utom 2 kom från lokala ungdomar och 31 av knivarna var förstagångsknivar tillverkade under skolornas slöjdlektioner. Med detta vågar vi slå oss på bröstet och säga att vi har Sveriges största ungdomsklass i knivtävlingssammanhang. Till årets kniv hade domarna utsett Johan Stenevads bidrag i den öppna klassen och publikens pris togs hem av Tomas Klang från Ljusne för bidraget i Förfinad brukskniv B. Publikens Pris förresten; aldrig tidigare har så många olika knivar blivit röstade på.94 personer hade röstat på

Hur gick det då i år? Jodå, lite nyheter hade vi försökt med; dels var utställningen flyttad från Kulturhuset Kvarnen till kvarteret Björnen och dels fick alla pristagare ett nydesignat diplom med bild på sin kniv. Det som upplevdes positivt med lokalbytet var att alla försäljare fick plats i samma lokal, fast Kvarnen är ändå Kvarnen (personlig reflektion). Tyvärr måste vi säga så har vi inte upplevt ett så dåligt år publikmässigt som i år. Uppskattningsvis har under helgen ca. 5-600 personer besökt utställningen mot 1500- 2000 som vi haft tidigare år. Här finns mycket plats för självrannsakan och utvärdering men några starkt bidragande orsaker var strålande sol, hockey18

Knivmakaren nr.2 - 2004

Prislista från Söderhamn 2004

Alla vinnare vid Knivdagarna i Söderhamn.

Smeden Kent Andersson i full fart. 40-talet olika knivar vilket i sig talar lite om den kvalitet och tilltalande utformning som fanns bland tävlingsbidragen. Utmaning Nu till en kaxig utmaning till landets alla knivmakare från mig. Jag kommer nästa år att tävla i helhornsklass med ett enkelt tävlingsbidrag i ganska rått oputsat älghorn utan gravyr. I år fanns ingen deltagare i den klassen så skulle jag ha tävlat i den hade jag givetvis fått 1:a pris. Det tänker jag ta nästa år med ovanstående utseende på kniven om ingen annan gör något bättre. Vidare kommer jag att tävla i halvhornsklass, specialklass och fulltångeklass där det i år heller inte var särskilt många bidrag. Ev. kommer jag under året att tävla med liknande alster i andra föreningars tävlingar. Så Michael Almqvist, du var ju lite bekymrad för något år sedan i knivmakaren att Du inte fick något pris trots bra arbete. Nu har jag gett Dig och förhoppningsvis många fler möjligheten att stå på prispallen. Ta vara på min utmaning för ingen kniv kommer att vara sämre än min . Slutligen: STORT TACK till alla tävlande, alla utställare och sponsorer samt funktionärer som gjort årets knivutställning möjlig. Utan Er blir det inget.

Bruks A (Max är 110 poäng) 1. BA 4 Jörgen Hillgren Bergby 102 p 2. BA5 Curt-Ivan Wiklund, Fredrika. 99 p BA 7 Gunolf Pålsson, Kungshamn 99 p 3. BA 6 Gunolf Pålsson 97 p Bruks B. 1. B 10 Kent Tunlind, Kiruna. 100 p 2 B9 Owe Pettersson, Söderhamn 87 p 3. B6 John Eriksson, Mora 84 p Förfinad bruks A (Max 120 p. i övriga klasser) 1. Fb8A Johan Stenevad, Kangos. 115 p 2. Fb6A Stefan Heldt, Söderhamn 114 p 3. Fb7A Johan Stenevad, Kangos. 112 p Förfinad bruks B. 1. Fb6 B Juha Vartiainen, Kista. 113 p. 2. Fb12B Kent Tunlind, Kiruna. 111 p 3. Fb5B Juha Vartiainen, Kista. 110 p Halvhorn. 1. Hh 2 Jörgen Sundström Luleå 116 p 2 Hh 1 Stefan Groth, Valbo. 105 p Smycke bälte. 1. SB 4 Jan ”Kniv-Jocke” Olsson. 108 p 2. SB 5 Kniv-Jocke 107p 3 SB 2 Anders Regnander, Söderhamn. 102 p Smycke ej bälte. 1. Seb 11 Stefan Heldt, Söderhamn 117 p 2. Seb 7 Jan ”Kniv-Jocke” Olsson, Njurunda 108 p 3. Seb 6 Kniv-Jocke 104 p HP Seb 10 Stefan Groth, Valbo. 103 p Specialklass. 1. S2 Johnny Axling Söderhamn 103 p 2. S1 Mats Holmberg, Söderhamn 101 p 3. S3 Janne Persson, Söderhamn. 95 p Öppen klass. 1. Ö6 Johan Stenevad, Kangos. 113p ÅRETS KNIV: 2. Ö2 Juha Vartiainen, Kista. 110 p 3. Ö1 Juha Vartiainen, Kista. 105 p HP Ö5 Sven Thunberg, Njutånger. 103 p Fulltånge. 1. F1 Mats Holmberg, Söderhamn 98 p 2. F2 Stefan Eriksson, Nusnäs. 90 p Ungdomsklass. 1. U 25 2. U5 3 U3 Hp U2 Hp U1 Hp U4 Damklass: 1. D5 2. D1 3. D4

Erik Lundquist, Husum. Mattias Nilksson, Husum. Jimmy Nordh, Söderhamn Jesper Jonsson, Söderala. Jesper Jonsson, Söderala. Anton Gunnarsson, Söderala.

111 p 105 p 91 p 89p 88 p 86 p

Agneta Larsson, Bollnäs 96 p Maria Sällström, Drottningholm. 95 p Agneta Larsson, Bollnäs 93 p

Knivmakaren nr.2 - 2004 Mattias Styrefors gör inte bara snygga damaskerade blad. Han är också en duktig knivmakare. Här en kniv med scrimshaw av Viveca Sahlin

Den mästerlige bladsmeden Vi bjuder på ännu en duktig hantverkare. Det är bladsmeden och knivmakaren Mattias Styrefors som här profileras av Anders Karlsson. De strålade samman på knivmässan i Eksjö förra sommaren för att prata om knivar och smide. text: Anders Karlsson, foto: Samuel Karlsson

Den lider mot sitt slut dag två på Smålands knivmakares mästerskapsmässa i Eksjö. Äntligen har raddan av besökare framför Mattias Styrefors utställningsbord tunnat ut något så vi får möjlighet till en pratstund. Förvisso avbryts vi då och då av någon hugad bladspekulant. Inte minst av flera ur den stora skara som under gårdagen var och lyssnade på Mattias seminarium om blad och metaller med inriktning på damask och mosaik. Nu har de kommit på något de glömde eller inte vågade fråga om under Mattias mycket uppskattade framträdande. ”Bättre sent än aldrig”. Under lördagens föreläsning berättade han för åhörarna att vägen till bladsmide gått genom knivmakeriet och började 1991. Nu så här på tu man hand erkänner han att det faktiskt där hemma i gömmorna finns knivar daterade 1988. Ni vet sådana där alster som man helst vill glömma. Men som trots allt är rätt go’a att ha’. Inte minst för att inse att alla har vi varit nybörjare. Den första inspirationen och lockelsen till knivmakandet hämtas som sig bör när man kommer från norr ur den rika sametraditionen. Strömberg är Guld värd Nå vad är det då som lockat denne unge man från Unbyn utanför Boden till Småländska Höglandet? - När inbjudan kom att få deltaga som både utställare och föreläsare kändes det helt rätt att öga mot öga få stifta bekantskap med den småländska kundkretsen”. En köpande skara han helt och hållet tackar Roland Strömberg för. En knivbyggare som från sitt residens i Mörlunda agerar ambassadör för Styrefors och hans blad, på sydliga bredgrader. - Han, Strömberg, är Guld värd”, säger Styrefors. Mattias väg in i smidet börjar med omformning av andra smeders verk. Efter en hantverkskurs 1996-98 i Vindeln drar han igång tillverkning från scratch men till en början bara för de egna knivarna. Det ena ger det andra och som 25-åring, för tre år sedan blir det så bladsmide på heltid. Något som vi knivbyggare utan möjlighet till egen bladtillverkning har att vara tacksamma för. Styrefors brinner för sitt värv men har som den realist han är givit heltidssmidet fem år. - Vad jag gör om tio år står skrivet i stjärnorna. Har det gått bra står jag kvar vid mitt städ”. Vägen dit går via disciplin. Mattias har hyrt sig en lokal på

Knivmakaren nr.2 - 2004 det nerlagda regementet, i Boden. Arbetstiden är lagd som för vilken arbetare som helst. Han arrangerar och håller i kurser, ta’r emot lärlingar och praktikanter när yrkesutbildningarna i området så önskar. Det egna knivmakandet då? Jo då, att göra kniv är fortfarande en fritidssysselsättning. Trots den dagliga beröringspunkten, smidet, så mäktar Styrefors med att slöjda ihop en 10—15 helt färdiga produkter om året. Lite ”avundsjukt” sneglar han bort mot Johan ”Troxhult” Gustavsson vars ässja är i full gång och talar om att även han, gärna skulle vilja ha’ utrymme för mer ”traditionellt” smide. Kunna precis som Johan bulla upp utställningsbord med mer än knivblad. En lugn norrlänning Under vårt samtal slås man av en undran vart kommer epitetet ifrån som beskriver ”norrlänningen” som ordkarg? Mattias är ännu en av dessa från norr om Dalälven som slår sönder myten. Lugn humoristisk och med en sjungande mjuk ordmelodi som så framgångsrikt var receptet vid gårdagens föredragshållande sitter lika naturligt idag. Kanske är detta lugn som också gör att han vågar gå sin egen väg. Han ”ändrar inte stil för att behaga” utan vill man ha’ ett Styreforsblad får man allt hålla tillgodo med det utseende och modeller som bjuds. En inställning och ett kunnande som i sig troligen, bidragit mycket till att Mattias nämns i samma andetag och med lika stor respekt som exempelvis Conny Persson inte minst här i Småland. P.g.a. den geografiska hemvisten ransoneras utflykterna till mässor och utställningar till mellan tre och fem per år. Eftersom han hört mycket gott om ”Game Fair” på Elmia, så lovar han om inte förr så till 2006 återbesöka Småland. För dig som inte kan vänta så länge går det bra att besöka Mattias den kortaste vägen: www.styrefors.com Vi tackar för samtalet och avslutar med bladsmeden Mattias Styrefors visdomsord: ”använd bladen!” ak

Mattias Styrefors i full färd med att smida sina avancerade blad. 21

Knivmakaren nr.2 - 2004

��

   Tjäder Läder AB, Jädraåsvägen 42, 816 91 Jädraås Tel: 0297-45220 Fax: 0297-45310 e-post: tjaderlader@swipnet.se www.tjaderlader.se

Knivmakaren nr.2 - 2004

Knivskolan 2004 del 2

En fällkniv växer stegvis fram Anders Hedlund fortsätter att leda oss in i fällknivens komplicerade inre. I del två av vår knivskola tar han bland annat upp hur man fäster tumknoppen på bladet. När jag gängat de fyra hålen i den ena linern och försänkt skruvskallarna i den andra, samt borrat bakstyckets hål, är det dags att sätta ihop de aktuella delarna, men först tar jag bort det pålimmade papperet. Fast bara på bakstycket. Jag gradar också de borrade hålen. Papperet på linern är jag fortfarande vara rädd om, för längst dess linjer skall jag sedan slipa fram den exakta formen. När de tre delarna är ihopskruvade och skruvarna tajtade, sticker de fyra skruvspetsarna förmodligen fram på baksidan och dem avlägsnar jag genom att slipa bort dem. Nu kan jag ta itu med att slipa fram formen på skaftet och genom att ha följt anvisningarna, slipar jag hela ”paketet” på en gång. Det är naturligtvis viktigt att jag ser till att allt blir slipat i nittio grader. Var försiktig så att inte den pålimmade ritningen brinner upp!

Ett tips när ni slipar fram den exakta formen på de innerkurvor som finns på kniven; Jag ta en sliprulle som jag har till min vanliga knivtillverkning och fäster den i pelarborren. Då har jag nittiograders slipvinkel. Jag tar också och borrar ett något större hål än sliprullen med den dosfräs i T.ex. plywood. Sätt sedan fast plywooden med en tving eller dylikt på pelarbordet. För sedan upp borrbordet så att sliprullen hamnar i hålet i Plywooden. Vips så har ni ett perfekt arbetsredskap för de luriga innerkurvorna. När jag väl klarat av framslipningen av skaftets linjer, skall jag göra två splinthål. Detta underlättar när jag plockar isär och ihop kniven många gånger. Det är inte alltid jag måste skruva ihop hela kniven, exempelvis när jag kollar bladets stopp i utfällt respektive infällt läge. Jag använder naturligtvis 1,5mm borr, då passar de splintarna som jag använde när jag borrade bakstycket. Skaftet skall fortfarande vara ihopskruvat! Splint hålen placerar ni lämpligen strax framför den främsta skruven som håller ihop linerna och bakstycket, respektive strax bakom den bakersta skruven. När jag borrat genom linerna och bakstycket kapar jag splintarna till exakt längd. Splintarna kan jag välja att ha kvar eller inte när kniven är färdig. Jag brukar ha dem kvar. Nu är det dags att sätta i kullagret i bladet och kolla gången. Jag tar den vänstra linern, (om man håller kniven med magen uppåt. Det är också i denna liner som spärren skall skäras ut, om du nu inte är vänsterhänt. Då är det i den högra linern du

Knivmakaren nr.2 - 2004 skall ha spärren.), bakstycket, splintarna, bladet och pivåröret. Sätt en skruv i pivårörets ena sida och tryck upp det underifrån i linerns pivåhål. Tag sedan bakstycket och sätt det på plats med splintarna. Lägg bladet på plats. Nu kan jag lätt se hur mycket jag skall ta bort av bakstycket för att kniven skall fungera på rätt sätt. Var försiktiga så att ni inte tar för mycket på det stället där bladet tar emot bakstycket vid utfällt läge. Jag kallar denna punkt klacken. Bladet får inte droppa, inte heller få uppnäsa.

Vinkeln jag skall använda ligger omkring 7,5 – 8,5 grader. En större vinkel gör så att spärren glider av under press och en mindre gör så att spärren vill fastna mot bladet. Ta det lugnt och tänk igenom det hela innan ni börjar . Här är det lätt att man tänker fel!

När det gäller infällt läge skall stället där bladet tar emot i bakstycket ligga ca: fem millimeter in mot pivån från eggen sett. Det är bara här som bladet skall ligga mot bakstycket. Alltså: Där blad eggen är får jag ta bort ca: en millimeter till på bakstycket. När jag fixat klacken och innerstoppet, skruvar jag ihop kniven med bladet i. Glöm inte den andra packningen! Jag fixar till så att bladets rygg blir exakt efter skaftets form och jag ser till att inte bladet sticker fram i det område spärren skall vara. Jag skruvar därefter isär kniven igen. Nu är jag redo att fixa fasningen på bladets baksida där spärren skall operera. När jag håller bladet med eggen uppåt är det på vänster kortsida fasningen skall göras. (Höger kortsida om du är vänsterhänt). Hela kortsidan på bladet får dock inte fasslipas, tänk på klacken. Det räcker med ca: tio – tolv millimeter.

Nu är det dags att borra hålet för tumknoppen. Se till att den kan passera nederdelen på skaftet vid infällningen. Om ni fixat en 2-56 Socked head Torx slipper ni en hel del jobb. Då är det bara att mäta diametern på skallen och försänka. Annars gör jag så här: 2-56 Button head Torx skruven jag skall använda till knoppen tar jag och slipar ner skalldiametern på. Detta för att inte skruvskallen skall störa och för att den skall få plats på utsedd plats på bladet. Slipa ner skallen till lämplig diameter (lite bredare än gängorna) och försänk hålet ni borrat i bladet på rätt sida beroende på om du är höger eller vänsterhänt. Nedslipningen av skallen görs lättast genom att sätta skruven i chucken på borrmaskinen och sedan hålla en fil mot den medas ni sätter fart på maskinen. Tag nu bort resterande papper som är kvar på linern. Nu skall jag finslipa insidan av linerna, bladet och bakstyckets kortinsida. Bakstyckets sidor behöver inte slipas då de aldrig kommer att synas. Ytterkortsidorna runt om kniven tar jag när jag satt fast bolster och sidomaterial. Då spar jag lite arbete. Jag slipar repfritt ned till 2000 korn eller 1200, beroende på vilken finish jag vill ha. När jag gjort detta får jag hantera delarna lite mer varsamt så jag slipper extra sliparbete 25

Knivmakaren nr.2 - 2004

Förtydligande till knivskolan: Liner: 1. Liner - av titan ca 1,2-1,5 mm tjockt material. Liner är chassist grundstomme som består av två sidor av exempelvis titab. 2. Läppspärren - en del av linern som är lösgjord från resten av linern. Denna läpp böjs så den ligger an bladet och låser det när det fälls ut. Skärs ut med exempelvis en kapskiva för dremel. Kontakten med bladet ska ske i nedre delen annars vickar bladet. 3. Låskula - en liten härdad stålkula på ca 1,5 mm sätts i spärrläppen på så sätt att när bladet fälls in glider kulan över bladets yta under infällningen. Kulan skall, när bladet nått sitt innersta läge, ”vara på väg” ner i ett motsvarande hål i bladet. Om kulan är helt nere i hålet vickar bladet i infällt läge. Låskulan låser alltså bladet i infällt läge. 4. Packningar - läggs mellan blad och liner. En packning placeras på var sida. Den totala tjockleken av bladet och de två packningarna skall vara samma som bakstycket. Lämplig packning är teflon, nylatron eller brons, ca 0,25-0,30 mm tjock. Bakstycke: 1. Backstycke- utgör mitt sektionen i fällknivskonstruktionen. Tar emot bladet när det fälls upp eller in. Kan med fördel göras filework på. Backstycket görs av härdbart material. Tjockleken på bladet och de två packningarna skall vara samma som bakstycket. 2. Klacken - tar emot bladet i utfällt läge. 3. Här får material tas bort så att inte eggen på bladet är nära bakstycket. 4. På denna punkt tar bakstycket emot bladet när det fälls in. Blad: 1. Blad - av lämpligt material. Bladets tjocklek plus två packningar skall vara samma som bakstycket. 2. Tummknopp -en ”tapp” som skruvas fast på bladet som gör det lättare att öppna kniven. Kan ersättas med exempelvis en slits på bladets översta del. 3. Kullager eller annat lager till exempel brons används ör att få en smidigare gång på fällkniven. 26

4. Fasning - på bladets nedersta del. Här tar bladet emot spärrläppen. 5. Pivå - axeln på vilken bladet roterar. Går igenom bladet och linerna på var sin sida. Är ofta tillverkad av ett rostfritt invändigt gängat rör. Mer ordförklaringar: Bolster - betyder det samma som exmpelvis på en fulltångekniv. Metall eller annat material som skruvas eller nitas fast på utsidan av chassit. Torx – En speciell sorts skruv som har ett stjärnformat urtag i skallen. Liknar insex. Splintar – Jag använder splintar av begagnade borr under tillverkningsprocessen. Splintar tycker jag är bra för det är inte alltid man behöver skruva ihop hela kniven.

Fortsättning följer i nästa nummer av Knivmakaren.

Knivmakaren nr.2 - 2004

Tips & Trix Då var det dags för ett nytt tips & Trix igen efter ett kort uppehåll i det förra numret. Den här gången tänker jag visa hur jag syr mina slidor för att få till en bra och stark lösning för hällans upphängning med en D-ring. Lika bra att börja från början… när kniven och inner träholken är klar, virar jag löst in kniven i två lager plastfolie. Ta därefter en tunn papperstape och tejpa in hela kniven utan att sträcka tapen särskilt hårt. (Det gör att du sedan får ut kniven ganska lätt ur mallen.) Som vanligt ritar du på tapen hur du vill att slidans avslutning uppåt skall se ut. Därefter ritar du på mallen hur du vill att sömmen skall gå. Se bara till att den ”slutar” i mitten på baksidan, vilket är en förutsättning för att just den här typen av upphängning skall bli bra. Dra ut kniven och klipp därefter upp pappers slidan/ mallen efter din tänkta söm och övre avslut. Lägg ut mallen på ett papper med plastsidan neråt och rita av den. Nu ska du lägga på dom där extra millimetrarna på din mall för att kompensera krympningen på lädret samt lädrets tjockhet. Du skall fortsätta med pennan rakt uppåt cirka 5 cm när du kommer till slidans övre kortända. (se bild). Mallen ska se ut som ett stort U med hängmage.

Uppsticket på ”tungan” bör vara minst 40mm. När du sytt färdigt trär du på D-ringen och viker ner ”tungan” och ser efter att den är lagom lång. Kapa, runda till och fasa av kanterna. Med håltångens minsta storlek klipper du nu två hål på lagom avstånd nedanför Dringen. Motsvarande hål göres på slidans baksida. Jag brukar ta svart beckad lintråd och knyta ihop ”tungan” med den. Avsluta nu arbetet med den fuktiga slidan som vanligt med att komprimera lädret fixa till sömmen och färga. Hällan brukar jag knyta ihop med en fuktig rund läderrem. Knuten förstärker jag med lite lim.

Det var allt för denna gången. Ha en trevlig sommar. Michael Almqvist

Klipp nu ut mallen och för över den till läderbiten och skär ut den. Blöt, håla upp och gör allt annat klart. Nu kan du börja sy. En av finesserna med denna metod är att du inte behöver sitta och räkna hål för sömmen. Det spelar nämligen inte någon roll om hålen ”går jämt upp” eller inte i slutändan. Du börjar med att sy nedifrån och upp. De sista hålen på ”hängslena” kan du vänta med att göra tills du mer exakt vet hur lång hållaren till hällan ska bli. 27

Knivmakaren nr.2 - 2004

Knivmässan i Skokloster 2004 ett samarbete mellan Skokloster slott och Stockholms knivförening En fantastisk knivmässa med allt du kan önska. Alla är välkomna! 14, 15 augusti 2004 Tävling i Knivmakeri med generösa priser. Planera ditt deltagande nu. Rekvirera klassinformation. Försäljning: Materialförsäljare och smeder är välkomna att anmäla sig. Tävlingsutställningen i slottet pågår i två dagar. Vår repskärartävling går vidare. Tävling på lördagen, Vandringspriset är ännu inte taget. Du är välkommen att deltaga. Se reglerna på vår hemsida och bygg din kniv nu. Auktion söndag. Vi tar emot ett begränsat antal handgjorda knivar för auktion. Minikurser i knivbygge m.m. Separatutställning av knivmakare och knivsamlare. Prisutdelning: Söndag klockan 14. Alla faciliteter finns: Härlig camping för tält och husvagn, bad, och duschar. Skokloster Wärdshus med hotell, restaurang och pub 150 meter från slottet. Båthamn och båtcafé. Vi har avtalat pris med hotellet. Hör av dig. Sevärdheter: Ett av världens främsta barockslott med en fantastisk vapensamling, von Essens motormuseum och kyrkan med anor från 1200-talet. Allt inom gångavstånd. Anmälan: Anmäl dig redan nu. Succén från förra året (ca 5000 besökare) kan innebära en överbokning och vi kan inte bygga till slottet. Information finns inom kort på vår hemsida: www.stockholmskniv.nu Du kan även kontakta Lars Blänning, email: lars.blanning@telia.com eller på telefon 0176-41873, mobil 070-226 5901

- 03 = 200 Skr 28

Knivmakaren nr.2 - 2004

��

g o l ta g! a y k gån N på

Knivmakaren nr.2 - 2004

Radannonser

P UN M P A R E R S K YDD S N P U I RÅ R AN R N A R V U AM BO L T I B O L S T E R HORN Y G L Å S V R I L B P AC E R S Y R E N R Y Å I E GGE N Y E N M F L Ä S S J AN V H L L E A S I L V E R R W B N B E T U L A E RU PONG G R 1

Andreas Ädelträ Försäljning av knivämnen tel.nr 0480-20323 alt. 0733-095641 http://home.swipnet.se/knivmaterial Masurbjörk säljes Ett större parti masurbjörk säljes.Vid intresse kontakta Thord Nilsson telefon jobb: 0565711179 hem 711560

D A M A S K

37 39

S A R T K H Ä DS L Ä DE R C L R U E L I NO L J A S Ä M P S U S V T U F I L E WOR K C T A P E R A N F F I B R I A RO T L E AV Y R 3

Created with EclipseCrossword — http://www.eclipsecrossword.com

Smidestänger på beställning Ring Einar mobiltelefon 073 925 9152 epost svavi@swipnet.se

Här är lösningen på korsordet från nummer 4 -2003. Det var tydligen mycket klurigt. Inget fullständigt svar har kommit in.

Radannonser har du som medlem rätt att införa gratis i tidningen. Sänd annonsen till: Samuel Karlsson Atlasvägen 25 131 34 Nacka e-post: samuel.karlsson@bostream.se

Öppettider: Vardagar 13.00 - 17.00 Besöksadress: Södra Järnvägsgatan 11

Ny katalog: Skicka in 20 kr i ett kuvert, glöm inte att uppge adress, så skickar vi katalogen.

Knivmakaren nr.2 - 2004

”Hej då Macken” My so prpreciussss...

är jag sitter och skriver detta är det fortfarande vinter här uppe i norr. Men förhoppningsvis har sommaren kommit när du läser dessa rader. Med sommaren brukar de flesta av oss också bomma igen snickarboa för säsongen och ge sig ut på sommarens knivmässor och marknader. Med blandade känslor brukar jag likt Roy och Roger i ”Macken” på ett rituellt sätt ta adjö av min ”mack”, d.v.s. snickarboa. Jag börjar med att gå fram till min bandsåg. Försiktigt blåser jag av lite slipdamm från sågbordet, drar mina fingrar över bandsågens nötta egg. Tyst viskar jag mitt ”farväl och på återseende” och lovar den ett nytt bandsågsblad till hösten.

Därefter är det bandslipens tur. Startar upp den och testar med en träbit om det fortfarande finns något bett i slipduken. Behövs det byter jag till nytt, annars rengör jag bara bandet med rensgummit. Därefter lägger jag min hand på motorn en stund och känner av dom där små härliga vibrationerna ute i fingerspetsarna. Med en liten tår i ögonvrån stänger jag av maskinen och vänder mig snabbt om till nästa objekt. Där ligger den… ”my so prpreciussss”, Dremeln. Jag lyfter upp den, stoppar kontakten i uttaget och med en lätt fingerrörelse går den igång. Först på låga varv, sedan drar jag på med lite högre varvtal liksom för att imponera på dom andra maskinerna, ”Se vad jag klarar av!”. (Ungefär som när Du som tonåring satt där på moppen i ett gathörn och varvade lite extra när flickorna tittade på.) Sedan ner med den i lådan för sin välförtjänta sommarvila. Pelarborren behöver jag inte ägna någon tid åt. Den står där trygg och osentimental och påverkas inte av något gull gull. Sist av allt tar jag fram en liten borste och med några bestämda drag borstar jag av snickarbänken. Blåser bort lite spån från ett hörn och lägger därefter min kind mot den ärrade arbetsytan, blundar en stund och minns alla goa stunder vi haft tillsammans under året som gått… Lägger därefter pekfingret i skruvstädet och drar åt så att det rätta avståndet infinner sig. Med en djup suck släcker jag till sist lampan i taket och säger de klassiska orden ”Hej då Macken…” Michael Almqvist Lövånger

Multi tool snubben

I år kommer jag att finnas på följande Knivmässor:

Han är ofarlig för sig själv och andra. Möjligen får han själv lite lätta klämskador när han fäller ihop sin multi tool. Han visar den gärna, berättar engagerat om hur mångsidig den är, att han använder den varje dag, att den räddat hans liv, hur bra förstoringsglaset är, att man kan tända eld men den om man är utan tändstickor och så vidare, i all oändlighet –han slutar aldrig. Medans han pratar visar han dig sin multi tool, som han dessutom inte hittar verktygen i och som han hela tiden fäller ut fel verktyg på. Det hela blir nästan patetiskt. Ofta klämmer han sig. Tandpetaren är den funktion han använder mest. Oftast på sig själv. Thomas Löfvenmark

11-13 Juni Olofsfors Bruk SM 5-11 Juli Ludvika 24-25 Juli Gysinge 14-15 Aug Skokloster

Knivmakaren nr.2 - 2004 Returadress: BruksvĂ¤gen 6 826 62 Norrala