Knivmakaren KNIVMAKAREN NR 3 2010
MEDLEMSTIDNING FÖR SVENSK KNIVFÖRENING
NR 3 2010
13 sidor från
Knivveckan
i Ludvika Knivskaft av
täljsten! Se resultatet i
Lundabygdens
knivtävling Följ med på vårmässan
i Solingen
Messer Macher Messe
Knivskolan med Roland
Strömberg del 3, slidan
1
KNIVMAKAREN NR 3 2010
DAMASTEEL 2000-talets damask
Danny Nordfeldt
Tål tuff användning! Stålet köper du hos: Söderfors Smedja 0293 - 30610 eller Nordell Knives 0651 - 16380
Ge-Ro-jiggen
Slipa perfekta mellanlägg lekande lätt! Kompl med bord, sliprulle, jigg och 4 st extra slipband.
Pris: 2.495:-
Näsmark 3, S-916 93 Bjurholm SWEDEN Tel: +46(0)932 27027 Fax: +46(0)932 27062 Mail: info@jano-knives.com
2
KNIVMAKAREN NR 3 2010
Min första Ledare! Livet är fullt av överraskningar. Att vid 72 års ålder börja skriva ledare i en facktidning fanns inte med i framtidsplanerna, men nu är det verklighet, så vi får se hur det går. Det hör till god ton att först presentera sig. Jag heter Stig Sjunnesson, ålder vet du redan, jag bor på en liten skogsfastighet i mellersta Halland tillsammans med min hustru Gunni. Mitt yrkesverksamma liv har varit synnerligen skiftande. Jag gick i pension hos min 26:e arbetsgivare, så någon varaktig titel har jag aldrig haft. Hur kom då knivmakeriet in i min tillvaro? Jo, som så ofta av en tillfällighet. Passionerad jägare sedan ungdomen, så jag har stor erfarenhet av hur en bra kniv fungerar och impulsen att tillverka en jaktkniv själv kom genom ett bokköp på rea (Jan Martinssons bok). Så nu är det sju år sedan den första kniven kom till, och fortfarande är det lika lockande att gå ut i verkstan och börja skissa på ett nytt knivställ. Den nya styrelsen som enhälligt valdes på årsmötet har en sammansättning som ger mig förhoppningar om ett konstruktivt arbete till föreningens fromma. I första hand ska vi få igång verksamheterna i de kommittéer som finns. Jag ser detta som ett mycket viktigt steg att bredda styrelsens verksamhet, samt plattformen för dess beslut. Hemsidan är även ett område som behöver en översyn, främst när det gäller att få med aktuella händelser. Fortsatt satsning på utbildning av domare för våra tävlingar är ett annat viktigt område.
Innehåll nr 3 2010 Ledaren
Min första Ledare
Knivveckan i Ludvika med massor av knivbilder
Ett fantastiskt möte
Knivmaterial utöver det vanliga
Das haben wir gern
Följ med till Solingenmässan
Täljstensknivtävlingen
hos Lundabygdens Knivgille avgjord
Knivskolan del tre
Roland Strömberg börjar med slidan
Vi har fått en ny styrelse
SvKnf fick en ny styrelse vid årsmötet
Elverum
Svenska framgångar igen
Postfrågan är löst
Nu kan du skicka knivar igen
Resultatlista från Ludvika Se alla vinnarna i NM
3 5 14 18 20 22 27 28 29 29
När du läser detta är vi i början av hösten, den årstid som vi jägare sätter högst, men även knivmakaren börjar fundera över kommande alster och botaniserar bland material från årets inköp på mässor och marknader. Jag önskar er lycka till och hoppas att vi ses på höstens stora begivenhet, Kniv-SM i Söderhamn. Väl mött!
Framsida
Vinnarkniven i Specialklass, klass B, i NM i Ludvika av Vladic Daniluk, ”Siberian Hunter”. Skaftet i mammut, valross, tenn och damaskstål. Eget blad av mosaikdamask. Foto: Bob Tunlind
3
KNIVMAKAREN NR 3 2010
Knivklubbar i Sverige Arjeplogs Knivsmidesförening c/o Odd-Björn Westerberg Gäddvägen 18 930 90 Arjeplog Tel: 0961 - 105 85
Knivmakaren
Bergslagens Knivgille c/o Raimo Westerling Ekeby Frommesta 5 692 91 Kumla Tel: 019 - 23 63 96
MEDLEMSTIDNING FÖR
SVENSK KNIVFÖRENING STYRELSEN: ORDFÖRANDE: VICE ORDF: SEKRETERARE:
Stig Sjunnesson, Vessigebro Dick Gidlöf, Husum Stellan Mattila, Hyltebruk
KASSÖR:
Hans Wikström, Örnsköldsvik
LEDAMÖTER:
Folke Hildebrand, Kungsbacka Torsten Häller, Lysekil Bengt Olof Tallroth, Husum
SUPPLEANTER:
Martin Johnsson, Ödsmål Owe Wallin, Hudiksvall
REVISORER:
Jan-Aksel Lundström, Stenhamra Per Brydolf, Ekerö
VALBEREDNING:
stig åkerblom, Norrala Britt-Marie Fröjdhammar, Sala Lars Billström, Kinna
TELEFONTIDER TILL STYRELSEN:
Måndag och tisdag kl. 18.00 - 21.00. Stig Sjunnesson 0346-77 40 51 Hans Wikström 0660-37 27 28 Dick Gidlöf 0663-617 51
ANSVARIG UTGIVARE: Stig Sjunnesson, Yngered Ekedal 330, 311 65 Vessigebro Tel: 0346-77 40 51, E-post: knivstig@hotmail.com REDAKTÖR & PRODUKTION: Bob Tunlind, Videgränd 6, 871 52 Härnösand Tel: 0611-226 59, 070-233 03 71, E-post: bob.tunlind@gmail.com I TIDNINGSREDAKTIONEN: Thomas Löfgren, Tjädervägen 11, 575 34 Eksjö Tel: 0381-135 73, 070-697 74 05, E-post: lofgrenknives@telia.com
Nästa nr av Knivmakaren utkommer 11 dec. 2010 Material och bokning av annonser senast 23 oktober 2010. PRENUMERATIONSFRÅGOR: Hans Wikström, Långvägen 50, 891 43 Örnsköldsvik Telefon: 0660 - 37 27 28, E-post: h.wikstrom@telia.com ANNONSFRÅGOR: Tag kontakt med Torsten Häller, Gränsgatan 24, 453 30 Lysekil Tel: 0523-132 38, E-post: bohuskniven@telia.com MEDLEMSAVGIFTER: Medlemskap för 2010 kostar 275:Familjemedlemskap: 100:- för varje ny familjemedlem (bara en tidning skickas ut per familj). Medlemskap för boende utomlands: 325:-
Dalarnas Knivförening c/o S-E Lannergård Prästgården 780 53 Nås Tel: 0281 - 59 60 10 Mobil: 076 - 141 32 44 Grundsunda Knivgille c/o Bengt Olof Tallroth Bastuvägen 7 890 35 Husum Tel: 0663 - 103 76 Hälsinge Knivförening c/o Reimond Dempwolf Klockarvägen 9 820 62 Bjuråker Tel: 073 - 98 17 614 Jössekniven c/o Eskil Groth Fabriksgatan 33 E 671 31 Arvika Tel: 0570 - 221 71 Knivmakare i väst c/o Folke Hildebrand Kyrkogatan 7 434 30 Kungsbacka Tel: 0300 - 105 67 Knivfällan c/o Bengt Wettesten Dalboviksvägen 6 430 33 Fjärås Tel: 0300 - 54 18 33 bengt.w@hotmail.com
Lundabygdens Knivgille c/o Ulf Brising Genarpsvägen 12A 240 10 Dalby Tel: 046 - 20 97 68
Södra Vätterbygdens Knivklubb c/o Ulf Winroth L.Hällestorp 561 38 Huskvarna Tel: 036 - 13 62 97
Mellanbygdens Knivgille c/o Michael Almqvist Kungsvägen 54 930 10 Lövånger Tel: 0913 - 100 72
Tornedalens Knivförening c/o Börje Rautila Byvägen 50 957 23 Juoksengi Tel: 0927 - 211 62
Nordmarkens Knivförening c/o Conny Haglund Rommenäs 4 670 10 Töcksfors Tel. 0573 - 600 77
Upplands Knivklubb c/o Britt-Marie Fröjdhammar Åkragatan 8A 733 35 Sala Tel: 070 - 350 60 55 medlem.spray.se/uppknivklubb
Scandinavian Knifemakers Guild c/o Anders Johansson Konstvaktarevägen 9 772 40 Grängesberg Tel: 0240 - 232 04
Värmlands Knivklubb c/o Bertil Forsberg Furirvägen 8 686 31 Sunne Tel: 0565 - 711432
Siljansbygdens Knivklubb c/o Lars Vikman Born Torrångsväg 4 795 92 Rättvik Tel: 0248-144 82
Västerdala Knivgille c/o Jonny Skogmo Rörbäcksnäs 55 780 64 Lima Tel: 0280 - 801 34
Skellefteå Knivgille c/o Ulf Avander Varuträsk 54 93198 Skellefteå
Östergötlands Knivförening c/o Peter Ahnell Norralundsgatan 35 602 14 Norrköping Tel: 011 - 18 86 68
Stockholms knivförening c/o Lars Norling Blomsterkungsv. 356 165 77 Hässelby Tel: 08 - 381424 Mobil: 070 - 239 91 35 Söderhamns Knivgille c/o stig åkerblom Bruksvägen 6 826 62 Norrala Tel: 070 - 672 77 55
Östergötlands Nya Knivförening c/o Kent Karlsson Gymnastikgatan 12 602 39 Norrköping Tel: 011 - 10 13 60 Mobil: 070 - 541 05 21 kent.knives@telia.com
Ny medlem: Betala in 275:- på Sv.Knf:s Plusgiro och ange: ”Ny medlem 2010”. Glöm ej att ange din adress! Tidigare nr av Knivmakaren som kommit ut under året kommer att skickas till dig. Svensk Knivförening Plusgiro: 162 14 46-2, Utlandsbetalning: * IBAN kontonr: SE 88 9500 0099 6034 1621 4462 (24 tecken) Bankens BIC/SWIFT-adress: NDEASESS * Internetinbetalning kan bli billigare än den avgift banken eventuellt tar ut. Kontrollera med din bank. Glöm inte att ange fullständigt namn och adress! Mer information på vår hemsida:
www.svenskkniv.se
TRYCK: Strands Grafiska AB, Bandygatan, 711 34 Lindesberg. © 2004 ISSN 1102-5085
4
Besök SvKnf:s hemsida
www.svenskkniv.se Lösenord till medlemssidorna: medlem123 (ett ord)
KNIVMAKAREN NR 3 2010
Fredrik Isacsson
1:a pris i klass B, FÜrfinad Brukskniv, Ludvika 2010. Skaft i näver, buffelhorn och mammutben. Blad av Pentti Mastosalo. Foto: Kent Tunlind
5
KNIVMAKAREN NR 3 2010
Ludvika - en mötesplats! text: bob tunlind, foto: bob & kent tunlind
Om förra årets knivvecka nästan dränkte oss i regn så var årets knivvecka helt underbar, en stor sol under hela veckan med undantag för några åskskurar. Kanske så bra väder att det påverkade antalet besökare, man tog sig hellre till badplatsen? Jag och min bror är här för att fotografera och få material till Knivmakaren. Kent är i början och jag i slutet av veckan, på så sätt kan vi täcka hela knivveckan. Vi både ser lika ut och fotar likadant! Knivveckan alltid vecka 28, måndag till söndag i Ludvika arrangerades för 23:e gången, sedan starten 1988. Det har blivit en mötesplats för otaliga av landets knivmakare och många har sina äkta hälfter med. Några bor i husvagn på området, man träffas på kvällarna, grillar och umgås. Många är dom vänskapsband som knutits här i Ludvika. Badplatsen, bara ett stenkast bort, var också uppskattad i den sköna värmen.
”Ska vi rösta på den eller..?” Det är besökarna som röstar fram Publikens pris!
Här har vi möjlighet att träffa alla våra materialförsäljare, som Nordell knives, Jano, Si-Knives, Gits - stig åkerblom och Tjäder Läder, men också dem som bara säljer trä eller verktyg för t.ex. silversmide. Är du intresserad av gamla Moraknivar så är det här du hittar dem. Per Thoresen från vårt västra grannland, en ny bekantskap för mig men en välkänd knivboksförfattare och samlare, hade hoppats få möta fler samlare av gamla knivar, men han ville också se fler norska slöjdare. Numera skriver han bara på internet och har efter sitt besök här lagt ut en lång artikel om Ludvika på sin blogg. Nu fanns här flera av våra storsamlare, men de samlar inte på gamla knivar utan samlar på och följer våra nya duktiga slöjdare som Henry Hildén, Roland Strömberg, Embretsen, Conny Persson… Tornedalens knivförening hade samlat 16 stycken medlemmar som åkt 120 mil för att få vara med, man såg dem överallt i sina röda klubbtröjor och de var verkligen lyriska över att ha tagit sig hit. Här kunde de möta slöjdare, få känna på deras knivar och få träffa alla materialförsäljarna, känna atmosfären och stämningen.
En glad Bruno Johansson fick ett 3:e pris i klassen Halvhorn, klass A
Vi träffade också två trevliga damer, svägerskorna Ulla och Tuttan från Uppsala och Rosslagen, de hade en knippe smyckesknivar runt halsen så vi stoppade dem och ville veta mer! De var här för 22:a gången och de köper varje år någon kniv och helst då smyckesknivar. Favoriten var Stefan Heldt och de hade förutom dem om halsen en hel bunt i handväskan. Innan dagen var slut hade de köpt ännu en till, nu en ”skoterkniv” av Owe Wallin, att hänga runt halsen. Det var inlämnat totalt 118 tävlingsbidrag, i klasserna A och B. A- klassen är för dem som vunnit tidigare i den klass de tävlar i, klass B är för dem som inte nått dit än.
6
Svägerskorna Tuttan och Ulla Zettergren samlar på smyckesknivar. Det har hunnit bli en hel del under de 22 knivveckor de hunnit besöka
KNIVMAKAREN NR 3 2010
Dhan Ulbricht från Tyskland hade en jämn ström av intresserade besökare. Udda material är hans område Fredrik Sjöö fick Jonny W Nilssons Hederspris detta år. En duktig fällknivsmakare
Några av årets pristagare. Från v: Leif Gustafsson, Lennart Johansson, Peder Larsson, Stefan Groth, Thomas Löfgren, Claes Löfgren, Morgan Axelsson, Lars Erik Marsja, Michael Holmström, Gunolf Pålsson och Torbjörn Lundström Till vänster får Morgan Axelsson Designpriset till Smålands knivmakares minne av Lars Norling
7
KNIVMAKAREN NR 3 2010
Stefan Groth, en duktig hornslöjdare, tog hem tre förstapriser i A. Thomas och Claes Löfgren hämtade också hem ett par priser var. Bruksknivsklassen som kanske är den svåraste klassen att vinna, vanns i år av Lennart Johansson i klass A och av Henrik Larsen i klass B. Förfinad Brukskniv av Urban Gustafsson i klass A och Fredrik Isaksson i klass B. Tävlingsknivarna höll alla mycket hög och riktigt jämn klass detta år. Kanske saknades fler av våra duktigaste slöjdare, utan att förringa dem som vunnit. Roligt var däremot att en av landets duktigaste sameslöjdare var representerad i tävlingen, Lars Erik Marsja, som tog hem 1:a pris i Halvhornsklassen, klass B eftersom han inte tävlat förut. Hoppas han kan inspirera fler sameslöjdare att delta kommande år. Hemma i byn hade man lovat att bjuda på en trerättersmiddag om han vann! Vår nye ordförande, Stig Sjunnesson, är också en mycket duktig knivslöjdare, ett 2:a pris i Öppen klass, klass A, fick han med sig hem. Publiken pris gick till hemmasonen Michael Holmström, men den största överraskningen var nog JWN:s Hederspris som gick till den chockade unge fällknivsvinnaren, Fredrik Sjöö! Designpriset till Smålands knivmakares minne gick till Morgan Axelsson som även fick ett pris av Damasteel tillsammans med Michael Holmström, Robert Mattsson och Bjarne Widheden. Möten, men av ett annat slag, hölls i utbildningstältet. Den satsning på seminarier som startade förra året ser ut att ha kommit för att stanna. Cirka 200 personer besökte föreläsningarna som handlade om allt från färglära till specifika moment i knivmakeriet. Nya ämnen var att använda kurvlinjal när man formger en kniv, samt tillverkning av kniv med tunna material, som Claes och Thomas Löfgren höll i. Torsdagskvällens traditionella grillafton visade sig bli något alldeles extra. Andes Höök, general för Knivveckan, med hustru Ingegerd som fyllde 60 år, bjöd alla utställare och deltagare på fest! Över 200 personer bjöds på buffé, grillarna var tända och det var bara att ta för sig och grilla det man ville, kött eller fisk av alla de slag. Denna kväll var den första med regn, men det löste man med att alla satt under tak, och efter en stund så var himmelen blå igen! De som var med uppskattade mycket denna trevliga kväll och ville passa på att sända ett stort tack till Ingegerd och Anders genom Knivmakaren vilket nu är genomfört! Ingegerd Höök passade på att fylla 60 år och bjöd på fest!
8
3:e pris i klass A, Förfinad Brukskniv, Lars Svensson. Skaft i stab. björk och blad av Bo Helgesson.
2:a i Smyckeskniv Bälte, klass A, Ralf Björk. Skaftet av stab. björkmasur, mässing och spacer. Damaskblad av Robert Mattsson
1:a pris i Ungdomsklassen fick Julia Holmén med denna kniv med skaft av rosenträ och blad av Bo Jambrén
KNIVMAKAREN NR 3 2010
2:a pris i Smyckeskniv, ej bälte, klass A, Peter Örjehem har använt renhorn och näver, och ett blad av Kent Andersson
1:a pris i Hantverksklassen, klass A, fick Stefan Groth med denna svampkniv av renhorn, mammut och masurbjörk. Blad av Anders Hedlund och slidan av renhorn och lappläder
1:a pris i Smyckeskniv, ej bälte, klass A, Stefan Groth. Renhorn,mammut. Blad: Tommy Jimmefors
2:a pris i Brukskniv, klass A. Urban Gustafsson. Betsad masurbjörk, blad av Anders Hedlund 1:a pris i Smyckeskniv Bälte, klass A. Thomas Löfgren. Mammut. 925 silver och mosaik och blad av Mattias Styrefors
1:a i Öppen klass, klass A. Claes Löfgren. Ebenholz, rosewood och plast. Eget slipat blad
9
KNIVMAKAREN NR 3 2010
2:a pris i Brukskniv, klass B, Rickard Perman. Rötad björk, blad av Pär Björkman
Ett 2:a pris i Öppen klass, klass A fick Stig Sjunnesson med denna kniv med blad av Mattias Styrefors och skaft i flambjörk och renhorn
1:a pris i klass A, Specialklassen blev det för Morgan Axelsson. Skaft av stab. ask, mammut och silver. Eget slipat blad
3:a i klassen Smycke Bälte, klass A. Bror Näslund har använt stab. färgad alrot, mässing och lönn, och ett blad av Pär Björkman
10
KNIVMAKAREN NR 3 2010
Torbjörn Lundström tävlade i Öppen klass och kom 1:a i klass B. Skaft av stab. björk, mammut, fossil valross och mosaik. Blad av Mattias Styrefors, slidan av rårandsläder, mammutbark och mosaik
3:a i Special, klass A och Publikens pris! fick Michael Holmström med denna dolk av buffel, silver, brons och tigeröga
Carl Holmén fick ett 2:a pris i Ungdomsklassen. Masurbjörk och ett kolstålsblad av Anders Hedlund
2:a pris i Smyckeskniv, ej bälte, klass A. P-O Eklund
11
KNIVMAKAREN NR 3 2010
Lars Erik Marsja
1:a pris i klass B, Halvhorn, Ludvika 2010. Skaft och slida med intarsia av s채lgmasur. Blad av Poul Strande. Foto: Bob Tunlind
12
KNIVMAKAREN NR 3 2010
1:a pris i Helhornsklassen, klass A, P-O Eklund. Renhorn, renskinn och bladet är mosaikdamask av Mattias Styrefors
1:a pris i Fulltångeklassen, klass A fick Lasse Kenttä med denna kniv med skaft av kohorn och koppar. Slidan av shaftläder och bladet ett 1095-15N20
Ende norrman som tävlade var Harald Sellevold med denna Förfinade Brukskniv som dock ej nådde riktigt till prispallen. Ebenholz i skaftet och damaskblad av Dennis Fuglesang
JWN:s Hederspris i år gick till Fredrik Sjöö som tävlade i Fällknivsklassen. Den övre i stainless steel, mosaikdamask och desert ironwood, damaskblad, mekanism: Backlock. Den undre vann 1:a pris i klass B. Mosaikdamask och pärlemor. Mekanism: Liner lock
13
KNIVMAKAREN NR 3 2010
Ett fantastiskt mรถte! text & foto: kent tunlind
14
KNIVMAKAREN NR 3 2010
Under årets knivvecka fick vi göra en ny bekantskap med en materialförsäljare från mellersta Tyskland som hade material som många av oss inte ens visste att det fanns, att använda i vårt knivmakeri – eller vad säger ni om komage, krokodiltänder och nötter!? Det var Thomas Löfgren som hade träffat Dhan Ulbricht med firman ”Blades and more” på flera mässor i Paris under början av 2000- talet och bjöd in honom till första Sävsjömässan som hölls 2005, och han kom också till mässan de arrangerade 2008. Mycket av materialen används av slöjdare i Tyskland och södra Europa till finare bruksknivar, konstknivar och samlarknivar, knivar med lite annorlunda material. Han ville komma tillbaka och nu hade Thomas bjudit honom till Knivveckan i Ludvika, och han kommer även till Kniv-SM i Söderhamn i oktober. För att kunna utveckla vårt knivmakeri med nya spännande material är en sådan bekantskap guld värd och också inspirerar det säkert våra egna materialförsäljare att få upp ögonen ännu mer för sådana udda och annorlunda material. I Dhans monter hittade vi horn från alla möjliga hjortdjur, giraffben, sköldpaddsimit, snäckor, olika typer av pärlemor, stabiliserade snäckskal, tänder från krokodil, nötter stora som hönsägg, vi hittar också ädelträ av alla de slag. Svärdfisk, penisben från valar, mammut och olika fossila saker som tänder och benknotor. Allt skyddat säljs med Citesbevis. Citesreglerna reglerar handeln med material som val, valross m.m. men också utrotningshotade arter som vissa sköldpaddor, snäckor, vissa tropiska träslag som mahogny, och i förekommande
fall säljs materialet med gällande Citesdokumentation och/eller kvitto. Vad tror du om att använda komage i din knivslida!? Grönfärgad, eller röd eller blå komage, självklart finns den även naturell, den har ett härligt rutnät och struktur. Vad sägs om olika färgade strutsbenskinn där också klon sitter kvar? Rockaskinn, inte bara svarta utan i olika färger, groda och ödla. Självklart vill vi behålla vår genuinitet med den nordiska brukskniven, men våga prova på lite udda material vilket ger oss möjlighet att utveckla vårt knivmakeri. Thomas visade en kniv han gjort där han fällt in av Dahns stabiliserade snäckskal i skaftet – jätteläckert! Bläddra fram till sidan 26 så får ni se vad snyggt det blir. Utöver dessa udda material var Dhans monter full av olika snidade skulpturer, c:a 15 cm höga, i olika hjorthorn som sambar men också ren och älg. Han har kontakt med snidare i Indonesien, helt fantastiska arbeten. Stanna upp en stund och titta på några av dessa fantastiska skulpturer på detta uppslag, titta på alla små detaljer – helt otroligt! Många av dessa var också tänkta att kunna användas i våra knivskaft. Krokodilkraniet blev också sålt, med Citesbevis förstås. Dhan var även intresserad av och sålde både antika och nyare knivar från speciellt Indonesien, bland annat en kniv som heter Kris, som användes vid olika ceremoniella tillfällen. Dhan berättade gärna om de olika materialen, han var dessutom med hela veckan, från måndag till söndag. Passa på att besöka hans monter i Söderhamn på Kniv-SM, du kommer att få se helt fantastiska saker!
Förutom knivmaterial var Dahn Ulbrichts monter full med fantasifulla vackra konstverk av Indonesiska mästersnidare
Tänk att avsluta kniven på detta sätt, eller promenadkäppen, eller... bara fantasin sätter gränser
15
KNIVMAKAREN NR 3 2010
Vad vi hittade på borden... Mattias Styrefors
Mattias Styrefors
Thomas Löfgren, med ny annorlunda filework Pär Björkman
Maihkel Eklund
Två nya blad av Maihkel Eklund som kan inspirera till nya spännande former på skaft och slida Danmark var representerat av bl.a. Gunner Nielsen. Här en av hans knivar med blad av Per Glerup
Nu slipar bröderna N
En tidig E. Poggats som vi hittade i PerThoresens ryggsäck
16
KNIVMAKAREN NR 3 2010
En gammal skotsk Scian Dhu, troligen från 1800-talet. Gömdes i strumpskaftet eller innanför västen Buköppnare och en ostronkniv på Gunolf Pålssons bord. Slida medföljer
Två knivar i en! Johan Gustavsson
Kniv med gravyr av Maihkel Eklund
Två knivar på Bruno Johanssons bord med för honom lite ny design
Från Dhan Ulbrichts bord
Harald Sellevold, blad av Robert Mattsson Publikfriare på Henrik Ussings bord med exotiska material
Två tunnknivar, eller emigrantknivar. Den bakre av C G Larsson tillverkad 1890-94. Den främre en lite mindre, stämplad A Halling
Nylund sina blad själva
Filtmakare Lisbeth Störzer Nielsen från Danmark hade ett bord fullt med läckra hattar!
17
KNIVMAKAREN NR 3 2010
Das haben wir gern! text & foto: thomas löfgren
Till vänster ser vi Johan Gustavsson och Henrik Ussing
Den mycket välorganiserade mässan hade mycket att bjuda på, t.ex. smide
”Guten Heute alle Leute” var ett av alla de uttryck som skämtsamt florerade när man gick i skolan. ”Es ist unser in der Luft, bald kommen die Löwen und die Bären” var ett annat sådant uttryck. Visst var det våren vi mötte när vi billedes tog oss till staden Solingen som är ett knivcentrum med åtskilliga hundra års knivhistoria på sitt samvete, och visst hade löven slagit ut men några bär såg vi inte till, men vad gör det när man är på helig mark. Deutsches Klingenmuseum är en underbar plats för den som vill botanisera i knivmakeriets, stålets eller bestickets fantastiska historia. Tiden för att botanisera är dock något begränsad när man själv har ett utställarbord på Tysklands mest ansedda mässa Messer Macher Messe.
småningom klartecken från organisatörerna i Solingen. Valborgsmässoaftons morgon satte vi oss med ”äkta hälfter” i bilen för en 106 mil lång dags färd mot ljuset.
Messer Magazin Historien bakom vårt deltagande i nämnda mässa har sin upprinnelse i Guildens mässa i höstas. Äventyret där resulterade inte i någon knivförsäljning på plats men, som man som knivmakare ofta inte tänker på, så ger mässor en god marknadsföring och en utveckling av kontaktnätet med andra människor. Hans Wieland, chefredaktör på den tyska knivtidningen Messer Magazin, bevakade på plats i Stockholm evenemanget på Hotel Royal Viking. Utöver en allmän artikel om arrangemanget så avsåg han att göra några ytterligare artiklar om skandinaviska knivmakare. På uppmaning skickade jag och Claes in vår ”biografi” och många, många knivbilder. I februari fick vi ett mail från Hans Wieland där han undrade om det var ok om han publicerade artikeln om oss tre veckor före Solingenmässan. Av naturliga skäl så mötte hans förslag inget större motstånd. En bättre språngbräda in på den tyska marknaden kan väl näppeligen finnas. Eftersom vår tyska kundkrets bestod av 2 (två) knivköpare, så vidtog nu hårt arbete för att ta oss in på den ofta fullbokade Solingenmässan. Med god hjälp från Alfred Dobner i Värmlands djupa skogar och Hans Wieland fick vi så
18
Ganz voll Att använda ord som ”fullsatt” och ”trångt” var ingen överdrift. När dörrarna slogs upp myllrade folket in. Scenen var så totalt olik den som vi upplevt fem veckor tidigare på knivexpot i Pasadena i Kalifornien. Där frågade man sig tio minuter över tio: ”Har de öppnat mässan?” Tio minuter efter öppning i Solingen så stod det minst tio personer blick stilla framför vårt bord. De vilt stirrande blickarna var kanske inte något som våra knivalster skall ta åt sig äran för utan får väl mer hänföras till panikkontot där mångas latent liggande klaustrofobiska arvsanlag började blottläggas. Men som med en större översvämning så stabiliserades läget när väl den första svallvågen hade fördelat ut sig lite jämnare. Trevliga och mycket intresserade besökare frekventerade ihärdigt vårt och våra trevliga bordsgrannars bord. Till höger om oss hade vi nämligen Anders Högström och Johan Gustafsson. De är båda kanonduktiga på det engelska (amerikanska) språket. Själv försökte jag att använda mig av min gamla skoltyska som jag, förvånande nog, fick att fungera titt som ofta. För en smålänning med sina skorrande ”R” ligger den nordliga plattyskan väl i gommen jämfört med engelskans rullande r.
”Jag tar en sån där Bratwurst”
KNIVMAKAREN NR 3 2010
Viel, viel mehr Den mycket väl organiserade mässan hade mycket att bjuda på. Smidesförevisningar, seminarier, praktisk ”svärdföring” och mycket annat stod på programmet. Enligt tysk sed så fanns ett digert utbud för att säkerställa att magen så välbehövligt fick sitt. Specialiteterna korv och öl levde väl upp till sitt gastronomiska rykte. I matkön kunde Johan såväl som Anders skönjas vid ett par tillfällen. På knivmakarfronten fanns många kända utställare från Europas alla hörn. Många andra länder var naturligtvis representerade men flera duktiga tyska knivmakare och bladtillverkare var nya bekantskaper som man kanske inte träffar utanför Tysklands gränser. Det var ett gott utbud av blad och bladämnen om man nu vill slipa sina egna blad. Själv beställde jag några helt fantastiska damaskämnen av duktiga smeder. Henrik Ussing fanns på plats med alla sina underbara materialbitar. Henrik är expert på materialet så ett köp hos honom är alltid en klok investering, även om hustrun oftast har en avvikande uppfattning.
Herzlich willkommen Visst kände vi oss välkomna. Många besökare uppskattade våra knivalster och det faktum att vi var där. Många frågade om vi kommer tillbaka nästa år, vilket vi på plats kunde bejaka. Vi tycker att det blev ett skönt sätt att inom familjen eller med sin äkta hälft möta den vår som vi alla har längtat efter under en bister och kall vinter som fått en att allvarligt överväga sin mantalsskrivningsort, inte en utan många gånger.
Knivar av Uwe Heieck, Tyskland
Efter att någon gång tidigare i denna tidning har gjort reklam för att besöka Paris i kombination med ett besök på knivmässan S.I.C.A.C. så vill jag passa på att också föreslå ett besök i Solingen under 2011 års Messer Macher Messe, 7 och 8 maj är datumen, om jag fick rätt uppgifter av organisatörerna. Fördelen med denna mässa är att huvuddelen av oss kan nå den med bil eller tåg, oberoende av vad som händer på Island eller andra öar. Under vår vistelse så bodde vi cirka 7-8 kilometer ifrån mässan i en mindre ort vid namn Haan. Vi hade ett fint boende på CityClass Hotel Savoy, bokat via www.booking. com som jag själv alltid utnyttjar vid bokning. Om du väljer Haan som ”basläger” så hittar du mer information på länken www.tripadvisor.se/Tourism-g198453-Haan North Rhine Westphalia Vacations.html Information om Solingen hittar du på http www. tripadvisor.se/SmartDeals-g187387-Solingen North Rhine Westphalia-Hotel-Deals.html Info om museet hittar du på www.klingenmuseum.de Informationen om själva mässan ligger dock hästlängder efter det som vi tillsammans åstadkom till Knivexpot i Sävsjö 2008. Bis zum nächsten Jahr!
19
KNIVMAKAREN NR 3 2010
Knivmakare från vänster: Ulf Brising, Bengt Nilsson, Göran Cajhagen samt Anders Holstein
Vi gjorde knivar av täljsten! text: bob tunlind, foto: Göran Cajhagen
Ulf Brising, som är ordförande i Lundabygdens Knivgille, berättade i ett tidigare nummer att man hade en liten intern tävling där man skulle göra knivskaften av täljsten. För att få vara med betalade man en liten symbolisk summa och vinnaren skulle få den insamlade potten på c:a 180: -. På kvällen den 25 maj hade man vårsäsongens sista möte och nu skulle vinnarna koras. Till domare hade utsetts Thomas Olsson, Löberöd, och Robert Gustavsson från Dalby. I reglerna ingick att man inte var tvungen att ha gjort en slida till, då man i ett senare skede skall ha en kurs i slidsömnad. Vinnare blev: Brukskniv: Anders Holstein från Revinge. Förfinad Brukskniv: Göran Cajhagen, Svedala. Konstkniv: Ulf Brising, Dalby, Originellaste kniv: Bengt Nilsson från Eslöv. ”Best in the Knifeshow” och prispotten gick till Anders Holstein (som också fungerat som kursledare) som hade vänligheten att skänka hela potten till föreningens kassa. Täljstenen man använde var MammuttiSten från finska NunnaUuni, Ulf hade fått över några bitar från en tidigare installation av en täljstensspis. Jag frågar hur det är att jobba i materialet och Ulf berättar att det är lätt att såga eller tälja i, man kan ta sin täljkniv och skära om
20
man vill, fast kniven blir slö ganska fort. Man kan med fördel grovforma skaftet med en enkel trärasp, eller en vinkelslip. Använder man vinkelslip, vilket går fortare, rekommenderas att arbeta utomhus. ”Det dammar som bara f-n!” – säger Ulf. Munskydd är också att rekommendera! Skall man använda ett bågfilsblad bör det vara ett gammalt och slitet blad, likaså, om man använder stämjärn får man räkna med att slipa om dem efter arbetet. Största problemet är nog att limma fast knivtången i hålet, som bör vara rent från slipdamm och det är att rekommendera att hålet tvättas rent med rödsprit därför att täljsten är ”oljig” till sin natur och det oljiga bör tvättas bort för att få epoxilimmet att fästa. Även här är det lämpligt att använda en gammal avlagd borr därför att efter borrning är borret inte vasst längre. Täljsten är lite ”mjuk” till sin natur och definitivt mer lättformad än t.ex. ek och det går utmärkt att slipa med alla typer av papper, det är bara att prova sig fram. Putsa ner till korn 1000-1500 och använd sedan slippasta på en tygtrissa så blir täljstenen blank och vacker. Skaftet kan också dekoreras med silver eller guld eller något
KNIVMAKAREN NR 3 2010
passande träslag som appliceras som intarsia med hjälp av en Dremel. Ska kniven användas, och inte bara vara en prydnadskniv, kan det vara en fördel att sätta en holk i ett hårdare material längst fram. En täljstenskniv kommer att ligga tungt i handen och kännas ganska kall men värms fort upp av kroppsvärmen. NunnaUuni Oy berättar på sin hemsida att i Nunnanlahti, i Norra Karelens storslagna landskap, har man brutit täljsten i över hundra års tid. Täljstenen från Nunnanlahti blev känd under jugendperioden (kring förra sekelskiftet) då den var ett populärt fasadmaterial bland arkitekter. Eftersom täljsten är ett lättbearbetat material kunde man billigt såga till, formge och tälja de mest fantasifulla ornament för att pryda statusbyggnaderna i den tidens storstäder. Så fick alla stenarter som innehåller talk sitt namn, täljsten. I Nunnanlahti öppnades över tio byggnadsstenbrott. Man bröt sten där man kunde och fäste inte någon större uppmärksamhet vid stenens värmebeständighet och värmeegenskaper förrän när verksamheten med byggnadssten började avta mot slutet av 1960-talet och man övergick till att tillverka värmelagrande eldstäder. De förde vidare en ugnstradition som gick tillbaka till 1800-talet. För ugnstillverkarna var det ett levnadsvillkor att känna till olika täljstensarter. De färdades från hus till hus och tillverkade värmelagrande eldstäder, som användes som husens enda värmekälla. Den stora täljstensfyndigheten i Nunnanlahti kallas MammuttiStenfyndigheten och enligt undersökningar finns det 15 000 000 m³ MammuttiSten i fyndigheten och med den nuvarande brytningstakten räcker den i ytterligare 500 år. Kvaliteten är mycket jämn och stenen lätt att bryta. MammuttiStenens unika, kraftigt skiktade, talkstruktur gör den mycket värmebeständig och ger den en utmärkt värmeledningsförmåga, vilket gör att stenen kan lagra stora mängder energi. Ulf berättar att tidigare i vår hade Lundabygdens Knivgille en nybörjarkurs hos den gamle knivsmeden Lars Pettersson i Östra Ljungby utanför Helsingborg. Man var fem deltagare från lördag morgon till söndag kväll och var och en hann med att smida 4-6 knivblad. En jättetrevlig tillställning tyckte alla och man var välkommen tillbaka till hösten då Lars skulle kunna ordna Bed
and Breakfast på nära håll. Kanske får vi se resultatet av smidesknivarna längre fram. Ulf berättar också att föreningen fått ett problem som man kanske inte är ensam om, nya hyresvillkor för slöjdsalen man hyrt. Tidigare har man betalt en slitagekostnad per termin på 500: - och en timhyreskostnad på 127: -. Nu har man höjt slitageavgiften till 10 000: -, ett garantibelopp för att täcka eventuella skador på maskiner och utrustning, samt timhyran till 150:-, alltså en ganska rejäl höjning som nog inte många knivföreningar klarar av! Detta har medfört att man nu måst söka sig till en annan slöjdsal för sina trevliga trivselkvällar och kursverksamhet. I vinter kommer man att träffas i ett samhälle som heter Löberöd och som ligger cirka 2 mil nordost om Dalby. Genom kontakter, via Bengt Nilsson från Eslöv som är medlem i föreningen, har man fått hyra en slöjdsal till ett mycket bra pris, 200: - per kväll när lokalen används. Risk finns att någon faller ifrån på grund av avståndet, men det kan också innebära att någon kommer till från Löberöds närområde. Det får framtiden utvisa… För att i framtiden kunna förhandla och kanske kunna pressa orimliga hyreskostnader skulle man gärna vilja veta vad andra knivföreningar betalar och hur man löst lokalfrågan. Om man vet vad andra föreningar har för hyror kanske det är lättare att förhandla sig fram till en vettig hyresnivå. Hör gärna av dig till Ulf, telefonnummer hittar du på sidan 4 och e-post skickar du till u.brising@telia.com Detta kanske också är ett ämne vi skulle kunna uppmärksamma i Knivmakaren.
”Best in this Knifeshow” och vinnare i klassen Brukskniv blev kursledaren Anders Holstein som skänkte prispotten till föreningens kassa
Besök min butik på nätet
www.knivsmeden.se /Pär Björkman
21
KNIVMAKAREN NR 3 2010
Knivskolan del tre med Roland Strömberg
måttar jag in den på slidan och bestämmer hur högt upp holken ska sitta.
Kniv med genomgående tånge, slida med silverholk och doppsko TEXT: erik johansson, FOTO: roland strömberg
Hej på er och hoppas att ni haft en fin sommar. Med kniven färdig i förra numret är nu turen kommen till slidan med dess beslag. Jag kommer här att ganska strikt hålla mig till arbetsgången och de moment som rör slidans färdigställande. I den avslutande artikeln i nästa nummer kommer jag att förutom att avsluta kniven, repetera vissa moment och framför allt ge mer kött på benen vad gäller materialfakta om silver, dess egenskaper, lödteknik och liknande.
Jag skär bort överflödigt läder och lägger skarven ordentligt snett för att den inte ska synas om den torkar isär. Jag sparar lite extra läder för att ha lite mån att gå på i omkrets.
Då jag tidigare gjort ett antal silverholkar tar jag fram gamla mallar som jag sparat och ser om någon med vissa justeringar kan tänkas passa som grund till min kniv. Jag använder gamla fotopapper eller fotografier till mallarna då denna papperskvalitet passar utmärkt eftersom den inte ändrar form och har bra hållbarhet. Ska slidan skos med holk och/eller doppsko använder jag alltid shaftläder. Detta för att ha så bra koll som möjligt på formningen av lädret liksom för att minimera risken för krympning. Jag mallar slidan på sedvanligt sätt och syr upp till underkanten för holkens placering. Jag tar till lite extra läder där holken ska placeras vilket kommer att behövas för inpassningen i senare moment. Viktigt är också passformen på slidans nedre del där doppskon ska placeras. Denna får inte bli för klumpig varför jag tunnar ut lädret ordentligt och syr med mindre stygn genom att sy närmare kanten på lädret.
22
När jag bestämt och format mallen
Mallen formas runt skaftet och skarven/ lödningen passas in kant i kant och placeras på samma ställe som lädersömmen. Att komma ihåg nu är att lädret är fuktigt och därför kommer att krympa en aning. Jag minskar därför mallen i skarven med 1 mm på var sida för att ta hänsyn till detta.
Mallen placeras på plåten, jag använder 0,7 mm 925/1000 silver, och fästs med dubbelhäftande tejp. Jag sågar till den mer eller mindre exakt efter mallen och filar till resten på en gång.
När biten är utsågad, formar jag den runt en lite äggformad fixtur som har ungefär samma form som holken kommer att ha.
KNIVMAKAREN NR 3 2010
på mina knivar utan väljer oftast att möntra det med någon form av struktur. Här använder jag en dremel med slipstift.
För att senare lätt kunna ta isär holken och justera omkretsen när lädret torkat, löder jag nu endast ihop den med en punkt i vardera ände av fogen och prövar den på slidan. Det ska vara trångt och jag varvar med att ömsom passa in holken, ömsom varsamt knacka den till rätt form. Är den glapp sågar jag försiktigt upp skarven, filar lite och punktlöder igen.
När holken är justerad och inpassad medelst filning, kan jag, om jag är trygg med storleken och formen på holken, nu slutligt löda ihop hela skarven och grovpolera den. Är jag osäker kan jag i stället först färga och mönstra slidan enligt nedan och låta den torka över natten för att se att allt stämmer. Shaftläder torkar ju i stort sett på ett dygn, så vill jag vara säker på krympningen väntar jag med den slutliga lödningen till dagen efter. I detta fall räknar jag dock med att kunna hantera eventuellt glapp genom att arbeta upp lädret runt om. Fukta i så fall lädret runt holken en aning och arbeta upp det runt kanterna med ett pautjärn. Tänk på att det alltid ska finnas gott om läder kvar ovanför holken. I färdigt skick ska det sitta fast. Holken limmar jag aldrig.
Dags då för gångjärnet till upphängaren. Väl centrerat och i lämplig höjd på holkens baksida filar jag först ett litet spår med en tunn rundfil. Ett silverrör med 2 mm invändig diameter och 7 mm längd löds fast i spåret. Var mycket noga med centreringen och vinklarna så att kniven sedan hänger rakt!
Jag har tänkt lägga två stycken 1 mm:s guldtrådar över holken på den här kniven. Dessa är nu fixerade före lödning. I detta fall värmer jag endast på silvret, vilket har högre smältpunkt, när jag löder. Mer om detta i nästa nummer.
Den färdiga holken har jag oxiderat med silveroxid för att ge den en mörkare ton. På det sättet får jag skarpare kontraster och guldtrådarna framhävs tydligare.
Med holken klar färgar jag slidan, passar in holken, mönstrar och gör slidan helt färdig inför arbetet med doppskon.
Guldet är nu pålött och allt är inpassat och polerat. Jag vill sällan ha blankt silver
23
KNIVMAKAREN NR 3 2010
naturlig förlängning på lädret så viktigt är att formen stämmer och slidan känns som en enhet.
Jag börjar alltid med doppskons framdel. Den bestämmer formen på skon och ska gå ner på sidorna så att skarvarna hamnar så lågt som möjligt. Bakdelen blir därmed i sin tur nästan plan. På samma sätt som med mallen till holken utgår jag ofta från tidigare mallar jag gjort av fotopapper och justerar dessa. Lägg gärna till lite filmån på både fram- och bakdel. Dags då för bakdelen. Placera den färdiga framdelen på en bit silverplåt. Lägg till 2-3 mm runt om, markera och såga ut.
Silvret drivs till önskad form med kulhammare och ciseleringsdornar. När jag knackar till formen på biten använder jag en bit mjukare trä som underlag för att inte få märken i biten och för att den ska forma sig lättare.
När biten börjar ta form passas den in på slidan. Doppskon ska uppfattas som en
24
Bearbeta och driv bakdelen till rätt form på samma sätt som tidigare framdelen gjordes. Här är båda delarna färdiga och har planats till bra passning mot varandra innan lödning. Vill jag vara extra noga med den senare fixeringen av doppskon på slidan, hugger jag innan hoplödningen av halvorna, försiktigt små hullingar på insidan i silvret med hjälp av exempelvis en getfot för att på så sätt få skon att ”tagga i” lädret.
Silverdelarna fixerade för lödning.
Färdiglödd passas doppskon in på lädret. Jag justerar slidan genom att tunna ut läderspetsen nedanför änden på sömmen för att lättare få upp skon på rätt plats. Holk och doppsko får aldrig skäras ned genom narven på lädret vid övergången mellan läder och metall. Det försämrar såväl slidans hållbarhet som stabilitet väsentligt.
Färdiglödd, polerad och klar. Som avslut på doppskon har jag lött på en liten bit av guld vilken jag försiktigt format till en knopp.
Doppsko och holk ska vara täta mot lädret. Till skillnad från holken limmar jag fast doppskon med lim, ex. Araldit.
KNIVMAKAREN NR 3 2010
jag nitar ett gångjärn fäster jag den ena dornen i ett skruvstycke och den andra i chucken på en borrmaskin. Håll sedan i gångjärnet och pressa försiktigt ihop medan maskinen går på låga varv. Använd gärna lite slippasta. Gångjärnet är nu nitat och klart.
Så här kan det se ut från sidan med guldet som kommer fram och första biten till upphängaren på plats.
Nästa del av upphängaren görs på följande sätt. Böj en 2 mm:s silvertråd till en båge med lämplig storlek och form. Kapa till cirka 17 mm av ett silverrör med samma dimension, 2 mm invändig diameter, som det som tidigare fästs på holken. Plana till den sida på ändarna på bågen som ska lödas mot röret en aning. Löd därefter ihop båge och rör. Måtta sedan röret mot det på holken tidigare fastlödda röret och såga bort mellanbiten.
Fixera bågen mot röret på holken och tryck i en 2 mm:s silvertråd genom hålen. Såga av det så att det blir cirka en mm kvar på var sida. Kontrollera att gångjärnet går skapligt lätt. Om inte tas tråden ut och putsas med lite sandpapper och sätts i igen. Kolla och upprepa till dess gångjärnet går lätt.
För att nita fast tråden i gångjärnet använder jag två dornar jag gjort av rundjärn i silverstål med 4-5 mm:s diameter och en dm långa. Dessa har jag försänkt och skålat i ena änden med hjälp av en borr och sedan putsat. När
Så här ser upphängarfästet ut när det är färdigt.
Upphängaren klar och monterad med färdig knapp.
Med slidan klar kan kniven nu mönstras och färdigställas med scrim. I nästa nummer lägger jag den sista handen vid kniven, tittar på lite olika alternativ och tekniker vad gäller vissa moment och detaljer samt går igenom lite fakta om bland annat silver. Synes i nästa nummer!
25
KNIVMAKAREN NR 3 2010
Diamond League Knivmakare: Thomas Löfgren
Skaft av mammuttand och stabiliserad spiralsnäcksskal infälld i en trästomme av ebenholz som stipplats i skaftets främre och bakre del. I mitten av snäckorna är en guldinfattad 2,5 mm vit diamant infälld. Damaskblad av Vladic Daniluk Foto: Thomas Löfgren
Owe Wallins skoterkniv
...en liten, bara 16 cm lång, kniv att hänga runt halsen. Smidig att ta fram, och bara att stoppa innanför skjortan när man ska in på affär´n eller vara bland folk. När man bär ryggsäck är det ofta problem med att ha en kniv i bältet, speciellt om man har höftbälte, mycket enklare att ha den runt halsen...
Foto: Löfgren Foto: Thomas Bob Tunlind
26
KNIVMAKAREN NR 3 2010
Årsmötet 2010 Så var det dags att hålla årsmötet 2010 för Svensk Knivförening i samband med den traditionella Knivveckan i Ludvika. Före årsmötesförhandlingarna hälsade Ordförande Britt-Marie Fröjdhammar medlemmar och gäster välkomna. Därefter blev huvudpersonen Jan Bergstrand förärad utmärkelsen ”Ärans Hus”, den största hedersbetygelse en svensk knivmakare kan erhålla. Jan Bergstrand är en stor profil i KnivSverige med en aldrig sinande idérikedom och ett brinnande intresse för både gammal och ung knivmakare. En mycket rörd och tacksam nestor inom vår gemensamma nisch mottog en fin present av Anders Höök som gratulerade honom till innehavet av Stol nr 4. Jan Bergstrand tackade för uppmärksamheten kring hans person och glädjen han kände för detta gick ej att ta miste på! Årsmötet besöktes av 25 medlemmar samt 7 gäster, däribland några kollegor från Danmark. De sedvanliga dagordningspunkterna fortlöpte planenligt under ordförandeskap av Folke Hildebrand och den tidigare sekreteraren Kent Karlsson. Ny ordförande för Svensk Knivförening det kommande verksamhetsåret blev en välkänd knivmakarprofil, nämligen Stig Sjunnesson. Övriga val t.ex. arbetsgrupperna i styrelsen kommer att ske på det konstituerande mötet. Grupperna kommer att bestå av en ansvarig styrelseledamot kompletterad med några föreningsmedlemmar ute i landet.
Anders Höök, innehavaren av Stol nr 3, delar ut det specialgjorda priset till Jan Bergstrand som får sitta på Stol nr 4
Beträffande genomförande av Kniv-SM 2011 har ingen medlemsförening anmält sitt intresse att få arrangera detsamma. Det ankommer då på styrelsen att besluta om var detta mästerskap skall gå av stapeln. Britt-Marie Fröjdhammar gav en kort redogörelse från domarcertifieringen på Kalvudden i Rimforsa som genomfördes under en helg i maj. De 9 domarna fick då tillfälle att träffas och ventilera ett otal synpunkter kring knivmakeriet samt ta del av det utbildningsmaterial som låg till grund för utbildningen. Årsmötet avslutades med att den nya ordföranden Stig Sjunnesson avtackade de förtroendevalda som i och med årsmötet lämnade styrelsen; Britt-Marie Fröjdhammar och Leif Sjöqvist. Vid pennan: /Sekr. Stellan Mattila
Jan Bergstrand, här med hustrun Britta, har fått utmärkelsen ”Ärans Hus”, den största hedersbetygelse som en svensk knivmakare kan erhålla
27
KNIVMAKAREN NR 3 2010
Jan gjorde det igen! I De Nordiske Jakt- og Fiskedager i Elverum blev det svenska framgångar igen genom Jan Jonsson som i klassen Staskniv fick 1. Premie och även i Åpen klasse fick 1. Premie. Knivmakaren gratulerar till framgångarna! Foto: Øystein Køhn
Jan Jonsson
Kent Andersson, Åre, vann 2. Premie i klassen Mönstersmidda blad Foto: stig åkerblom Kent Andersson
1. premie i Åpen klasse, Elverum 2010 Blad av Robert Mattsson
Äldre årgångar Betalning sker i förskott. Skriv vilken årgång du är intresserad av på inbetalningsblanketten till föreningens Plusgiro: 162 14 46 - 2 1991 - 2000 kostar 120:- /årgång eller 900:- för alla. År 2001 - 2008 kostar 120:- /årgång, år 2009 kostar 200:- Porto tillkommer med 40:- per årgång.
28
KNIVMAKAREN NR 3 2010
Postsfrågan är löst! I förra numret skrev Anders Halldén om sina problem med Posten som stoppat leveransen av en samlarkniv han köpt via eBay från USA med motiveringen att knivar klassas som vapen. Postens svar till Anders (den 14 maj) var att: ”När det gäller knivar så kan man sammanfatta det med att, allt som är vasst, taggigt eller spetsigt, faller in under begreppet vapen i Postens villkor. Denna förändring att klassa knivar som förbjudet innehåll (vapen) genomfördes 1 januari 2010. ...ni måste hitta en annan transportör av erat gods än Posten”. Detta betydde att man nu även skulle få problem med att skicka tävlingsbidrag till årets knivtävlingar, NM i Ludvika och SM i Söderhamn, leverera sålda eller få hem köpta knivar, köpa blad m.m. Samtidigt hade Posten på sin hemsida, under ”Paketeringstips”, utförliga anvisningar för hur man skulle paketera knivar för att ingen ska ta skada i Postens hantering! Inkonsekvensen i detta påpekades bl.a. i brev till Posten från Svensk Knivförening av den 19 maj, liksom det faktum att olika avdelningar inom Posten lämnade motstridiga uppgifter om huruvida man fortfarande fick skicka knivar brevledes. I brevet begärdes att Posten skulle “lämna ett
tydligt, gemensamt och gällande besked” i ärendet. Kort därefter, den 1 juni skriver chefen för Posten Logistik och beklagar det som hänt. Genom ett internt missförstånd hade det gjorts en referens till Vapenlagen, vilket var helt fel. I brevet bekräftades också det viktigaste, nämligen att det är tillåtet att skicka knivar med Posten liksom tidigare. Genom en snabb och engagerad insats från alla inblandade parter gick det att reda ut den här situationen, vilken från början såg ut att kunna trassla till det rejält för oss i knivmakarsverige. Hur gick det då med kniven, en ovanlig kniv bladstämplad J.W. Björk, som slutade sin produktion 1874? Jodå, den har kommit fram efter många turer. Anders fick säljaren att mot betalning skicka kniven till en svensk knivsamlare i USA som sedan skulle skicka kniven med UPS men nu kunde han skicka den med Posten istället, precis som säljaren gjort från början! Anders har även fått full kompensation av Posten för sina utlägg. David vann över Goliat! -som Anders utrycker det och tackar alla som varit med och utövat påtryckning på Posten.
Hallå där..! ...stig åkerblom, en av dom som håller i planeringen för årets Kniv-SM, 29-31 okt. i Söderhamn, hur ser det ut så här långt? Jodå, vi ligger bra till i planeringen och det ser ut att bli ett mycket bra evenemang! Hur är intresset för årets Kniv-SM? Det har redan börjat komma in tävlingsbidrag och vad jag hört så är intresset större än vanligt. Det är en bra tid på året så man har haft lång tid på sig att slöjda. Vad jag förstått så har ni fått tag i en väldigt bra lokal -”Verkstäderna”? Det går nog inte att hitta en bättre! Stora ytor med plats för alla som vill vara med, materialförsäljare, hantverkare och knivmakare. I samma lokal finns det restaurang så man kan både äta och fika utan att behöva ta sig ut på stan. Och framförallt kommer vi att kunna visa knivarna så dom kommer till sin rätt!
Det händer en massa kring knivtävlingen, kan du berätta något om detta? Det är redan många materialleverantörer, knivmakare, bladsmeder och andra hantverkare som anmält sig för att vara med. På SvKnf:s hemsida finns en länk till SM och där kan man se vilka som anmält sig och få all information. I annonsen för Kniv-SM finns förslag på ett billigt boende... Det är Best Western Hotell som erbjuder ett dubbelrum med frukost för bara 500:-! Men glöm inte att nämna att ni ska besöka KnivSM, det är ett erbjudande som vi lyckats förhandla oss till och gäller bara för oss. Hur hittar jag till tävlingslokalen? Den ligger lite norrut, efter Norra Hamngatan vid Söderhamnsån, och det är väldigt enkelt att hitta dit. En karta finns nu också på hemsidan. Skriv också att alla är hjärtligt välkomna!
Knivveckan i Ludvika 2010 Brukskniv, klass B 1. Henrik Larsen 2. Rickard Perman 3. Leif Eriksson Peder Larsson Brukskniv, klass A 1. Lennart Johansson 2. Urban Gustafsson 3. Hans Svensson Förfinad Bruks, klass B 1. Fredrik Isacsson 2. Leif Gustafsson 3. Henrik Larsen Förfinad Bruks, klass A 1. Urban Gustafsson 2. Bror Näslund 3. Hans Svensson Lars Svensson Specialklass, B 1. Vladic Daniluk Specialklass, A 1. Morgan Axelsson 2. Claes Löfgren Thomas Löfgren 3. Michael Holmström Fulltånge, klass B 1. Peder Larsson 2. Henrik Larsen Fulltånge, klass A 1. Lasse Kenttä 2. Roger Fält Öppen klass, B 1. Torbjörn Lundström 2. Bengt Arousell 3. Krister Markunger Öppen klass, A 1. Claes Löfgren 2. Stig Sjunnesson 3. Gunolf Pålsson Helhorn, klass A 1. Per-Ove Eklund Halvhorn, klass B 1. Lars Erik Marsja 2. Sixten Keisu Halvhorn, klass A 1. Stefan Groth 2. Per-Ove Eklund 3. Bruno Johansson Eskil Andersson Smyckes Ej bälte, klass B 1. Peder Larsson Smyckes Ej bälte, klass A 1. Stefan Groth 2. Per-Ove Eklund Peter Örjeheim 3. Gunolf Pålsson Jan Engberg Smyckes Bälte, klass B 1. Leif Gustafsson Smyckes Bälte, klass A 1. Thomas Löfgren 2. Ralf Björk 3. Bror Näslund Fällkniv, klass B 1. Fredrik Sjöö 2. Michael Henningsson Hantverk, klass B 1. Hans Holzmair Hantverk, klass A 1. Stefan Groth Damklass 1. Tuula Taavo 2. Marie Antonsson Anne Keränen Ungdom 1. Julia Holmén 2. Carl Holmén Hederspris Ungdom Carl-Johan Dahle Omma Moonfalk JWN:s Hederspris Fredrik Sjöö Publikens Pris Michael Holmström
29
KNIVMAKAREN NR 3 2010
TJÄDER LÄDER AB Jädraåsvägen 42. 816 91 Jädraås. e-post: info@tjaderlader.se Tel. 0297- 45 220, fax 0297- 45 310
iv-SM! n K l l i t mmer
Vi ko
Katalogen finns även på vår hemsida
www.tjaderlader.se 30
KNIVMAKAREN NR 3 2010
Besรถk vรฅr nya shop! www.si-knives.se Box 56. 794 21 Orsa. Tel. 0250-445 70 simachintool@telia.com
Fiske Knivar Knivblad Ett av Nordens stรถrsta sortiment fรถr knivtillverkning
www.mixfishing.se Tel. 0171-360 05
31
KnivSM Tävla i följande klasser: UTVECKLAD BRUKSKNIV TRADITIONELL BRUKSKNIV HELHORNSKNIV HALVHORNSKNIV KONSTKNIV SMYCKEKNIV MINIATYR/SMYCKEKNIV FÄLLKNIV TEAMWORK UNGDOMSKLASS ROOKIEKLASS KNIVBLAD SMIDDA KNIVBLAD SLIPADE KNIVBLAD SMIDD DAMASK SvKnf:s tävlingsregler gäller. Tävlingen är öppen för knivmakare i Sverige och tävlingsbidragen (väl inpackade) ska ha inkommit till Håkan Elffors Johansson, Segelviksvägen 116, 826 91 Söderhamn, senast 15 oktober. Avgiften, 150:- per deltagare, betalas på b-giro 59581199. Upplysningar på Håkans telefon, 0270-281135 eller av stig åkerblom på telefon 0270-167 60. Avhämtning söndag efter prisutdelning, annars postens avgifter för återsändande. Logiförslag: Best Western Hotel, tel 0270-266 200. Ange Kniv-SM vid bokning så får ni ett dubbelrum inklusive frukost för 500:(enkelrum samma pris).
Anmälan för plats för utställare, knivmakare, materialförsäljare och hantverkare sker till stig åkerblom, 0270-167 60. Plats för Kniv-SM är Verkstäderna, Styrmansgatan 4, Söderhamn. Se även: www.soderhamnturist.se www.helahalsingland.se
Damasteel CUP
4 tävlingsklasser: JAKTKNIV KÖKSKNIV/KOCKKNIV KONSTKNIV FÄLLKNIV
Sista anmälningsdag är 15 okt. Avgift 150:- Bidragen sänds till Anders Regnander, Norralavägen 51, 826 62 Norrala. Tel 0270171 89. Upplysningar fås även av Mats Holmberg, tel 0270-131 33.
32
B
2010
SVERIGE PORTO BETALT PORT PAYE
SM
KNIV Svensk Knivförening arrangerar
2010
Returadress: KNIVMAKAREN NR 3 Bruksvägen 6 826 62 Norrala
Söderhamn 29-31 okt.
Damasteel CUP TÄVLA I 4 KNIVKLASSER: JAKTKNIV, KÖKS/KOCKKNIV, KONSTKNIV & FÄLLKNIV KNIVBLADEN SKA VARA GJORDA PÅ DAMASTEELS DAMASKSTÅL
I år går Kniv-SM i den vackra norrlandsstaden Söderhamn, ute vid kusten, strax norr om Gävle. Lokal är Verkstäderna, beläget efter Söderhamnsån (karta på hemsidan). Lokalerna rymmer även knivmakare, materialförsäljare och andra hantverkare, bara att boka plats. Här kan du också äta gott eller bara ta en fika. Bo bra och billigt på Best Western Hotell, ett dubbelrum med frukost för endast 500:-, eller boka boendet via Söderhamns Turistbyrå. Sista anmälningsdag för att tävla både i SM och Damasteel Cup är 15 oktober. Anmälningsavgift 150:- Högst två tävlingsbidrag i varje klass (gäller SM). Öppettider: Fredag 16-20, lördag 10-17, söndag 10-15. Kamratträff lördag kl.19. Prisutdelning på söndag kl. 14 där vinnarna koras till Svensk Mästare om tillräckligt många deltagare anmäler sig. Hederspris till de tre främsta i varje klass. All information du behöver kommer att finnas på vår hemsida www.svenskkniv. se där också en länk finns till Söderhamns Knivgille som är den knivklubb som håller i årets tävlingar. Välkomna! HUVUDSPONSORER:
SÖDERHAMNS KOMMUNSÖDERHAMNS KULTUR & FRITIDSTUDIEFRÄMJANDETDAMASTEELHELSINGEHUS