Knivmakaren 4-2012 by Södra Lid

KNIVMAK AREN N R 4 2012

MEDLEMSTIDNING FÖR SVENSK KNIVFÖRENING

NR 4 2012

SM 2012 ENKLARE

REGLER

– FLER

VINNARE

DEL 4

FINAL I KNIVSKOLAN Nu är det bara att sätta igång och skapa!

UNIK UTSTÄLLNING

I KNIVSTAN

K NIV MAK ARE N N R 4 20 12

A cut above the rest UDDEHOLM ELMAX ®

Uddeholm Elmax används till Kershaws kniv Speedform, som fick Blade Magazines pris American-Made Knife Of The Year® 2009.

Perfekt balans ger vassa eggar. Uddeholm Elmax är ett pulvermetallurgiskt stål med mycket bra rostskydd, utmärkt slitstyrka och en härdbarhet till över 60 Rockwell. Uddeholms moderna tillverkningsprocess ger minimal pulverstorlek och

www.uddeholm.com/knife

maximal renhet, vilket minimerar risken för urflisning. Knivtillverkare kan dessutom räkna med en problemfri tillverkning med utmärkta egenskaper för slipning och polering. Byt till ett bättre stål. Uddeholm Elmax – a cut above the rest.

KNIVMAK AREN N R 4 2012 K NIVMAK AREN N R 4 2012

Stort tack för i år! Så närmar vi oss slutet på föreningens 24:e verksamhetsår, och det är snart dags att sammanfatta årets händelser i en verksamhetsberättelse som årsmötet har att granska och kommentera. Vad kommer att stå i detta dokument? Ja, bland annat så har vi fortsatt med vår utbildning av föreningens domare, där åter ett antal har blivit certifierade domare vid våra tävlingar. Vi har även arbetat med att få fram nya tävlingsregler, baserade på de synpumkter som kommit fram vid domarmöten, samt remissrunda bland landets lokala föreningar (se artikel på sidorna 16-17). Vi hoppas att genom detta ska intresset att lämna in sina objekt för bedömning, öka bland våra medlemmar. Så har vi även traditionellt arrangerat årets SM-tävling, som var lokaliserad till Ullared och Knivmakare i väst som genomförde tävlingen samt stod som arrangör för en mycket välbesökt mässa. Mässans tema var Jakt-Fiske-Fritid, alltså de grupper som mest använder våra knivar. Tydligen mycket lyckat, då mässarrangören kunde räkna in över 1 000 besökare under de två dagarna, och publiken kunde beskåda över 100 tävlingbidrag. Hoppas att denna trend kommer att fortsätta framdeles, och att fler lokala föreningar ställer upp som arrangörer av SM-tävlingarna. Ett stort och hjärtligt tack till alla medarbetarna i Knivmakare i väst, för det stora arbete som nedlades under mässdagarna i Ullared. Med denna tidning kommer även ett extrablad, där du kan förnya ditt medlemskap i Svensk Knivförening. Vi hälsar naturligtvis dig välkommen till ett fortsatt medlemskap i vår sammanslutning, och ser gärna att du sprider vårt budskap till likasinnade i din omgivning, och hälsar dessa välkomna i vårt krets. Jag slutar med att önskar alla läsare en GOD JUL och ett GOTT NYTT ÅR i Svensk Knivförening.

Innehåll nr 4 2012 Ledaren

Tack för i år

SM 2012

Drygt 100 knivar i kamp om titlarna

Högtryck i Ullared

Över 1 000 besökare

Nya regler

Nu kan vi få fler vinnare

Så blir du en vinnare

Inte bara knivar i Ludvika

Knivskolan del 4

Sista delen om helhornskniven

5-13 14-15 16-17 18-21 22–26

Debatt/insänt

Flugan surrar

Unik utställning

Missa inte ett besök i Eskilstuna

27-28

Kåseriet

Tänk om, Michael Almqvist

Sista sidan

Redaktörns reflektioner

31 32

Framsida I årets knivskola har vi följt arbetet med helhornskniven, här ser ni slutresultatet. Foto:Kent Tunlind och Mats Gyllsand

K NIV MAK ARE N N R 4 20 12

Knivklubbar i Sverige Arjeplogs Knivsmidesförening c/o Odd-Björn Westerberg Gäddvägen 18 930 90 Arjeplog Tel: 0961 - 105 85 Bergslagens Knivgille c/o Raimo Westerling Ekeby Frommesta 5 692 91 Kumla Tel: 019 - 23 63 96

MEDLEMSTIDNING FÖR

SVENSK KNIVFÖRENING ORDFÖRANDE: VICE ORDF: SEKRETERARE:

Stig Sjunnesson, Vessigebro Dick Gidlöf, Husum Stellan Mattila, Hyltebruk

KASSÖR:

Gunnar Holmberg, Strängnäs

LEDAMÖTER:

Martin Johnsson, Ödsmål Rickard Perman, Umeå Bengt Olof Tallroth, Husum

SUPPLEANTER:

Owe Wallin, Hudiksvall Mikael Johansson, Kolbäck

REVISORER:

Jan-Aksel Lundström, Stenhamra Per Brydolf, Ekerö

VALBEREDNING:

Jan-Ove Andersson, Bjurholm Torsten Häller, Lysekil Sune Oskarsson, Ullared

TELEFONTIDER TILL STYRELSEN:

Måndag och tisdag kl. 18.00 - 21.00. Stig Sjunnesson 0346-77 40 51 Dick Gidlöf 0663-617 51

ANSVARIG UTGIVARE: Stig Sjunnesson, Yngered Ekedal 330, 311 65 Vessigebro Tel: 0346-77 40 51, E-post: knivstig@hotmail.com REDAKTÖR & PRODUKTION: Mats Gyllsand, Södra Lid 681 94 Kristinehamn Tel: 0550-311 31, 0730-260 279, E-post: mats@sodralid.se I TIDNINGSREDAKTIONEN: Lars Billström, Enebobacken 2, 511 58 Kinna Tel: 0320-130 50, E-post: billstrom.lars.e@telia.com ...för hemsidan Pär-Olof Eklund, Västra Grubbgatan 2B, 931 64 Skellefteå Tel: 0910-562 40, 070-399 62 40, E-post: 0910.56240@telia.com

Nästa nr av

utkommer 25/3 2013

Material och bokning av annonser senast 1 februari 2013.

ANNONSFRÅGOR: Tag kontakt med Gunnar Holmberg, Tosterö Bråtorp 7, 645 93 Strängnäs Tel: 0152-155 04, E-post: k.gunnar.s@glocalnet.net MEDLEMSAVGIFTER: Medlemskap för 2012 kostar 275:Familjemedlemskap: 100:- för varje ny familjemedlem (bara en tidning skickas ut per familj). Medlemskap för boende utomlands: 325:Ny medlem: Betala in 275:- på Sv.Knf:s Plusgiro och ange: ”Ny medlem 2012”. Glöm ej att ange din adress! Tidigare nr av Knivmakaren som kommit ut under året kommer att skickas till dig. Svensk Knivförening Plusgiro: 162 14 46-2, Utlandsbetalning: * IBAN kontonr: SE 88 9500 0099 6034 1621 4462 (24 tecken) Bankens BIC/SWIFT-adress: NDEASESS * Internetinbetalning kan bli billigare än den avgift banken eventuellt tar ut. Kontrollera med din bank. Glöm inte att ange fullständigt namn och adress! Mer information på vår hemsida:

www.svenskkniv.se

Dalarnas Knivförening c/o S-E Lannergård Prästgården 780 53 Nås Tel: 0281 - 59 60 10 Mobil: 072 - 221 32 44 Grundsunda Knivgille c/o Dick Gidlöf Nybovägen 12 896 31 Husum Tel: 0663 - 617 51 070-581 10 06 Hälsinge Knivförening c/o Reimond Dempwolf Gränsgatan 1 824 42 Hudiksvall Tel: 073 - 98 17 614 Jamtlands Knivgille c/o Reinhold Lundblad Abborrvägen 6 832 53 Frösön Tel: 063 - 435 51 Jössekniven c/o Eskil Groth Fabriksgatan 33 E 671 31 Arvika Tel: 0570 - 221 71 Knivmakare i väst c/o Lars Billström Enebobacken 2 511 58 Kinna Tel: 0320 - 130 50 billstrom.lars.e@telia.com

Knivfällan c/o Bengt Wettesten Dalboviksvägen 6 430 33 Fjärås Tel: 0300 - 54 18 33 bengt.w@hotmail.com

Söderhamns Knivgille c/o stig åkerblom Bruksvägen 6 826 62 Norrala Tel: 070 - 672 77 55

Lundabygdens Knivgille c/o Ulf Brising Genarpsvägen 12A 240 10 Dalby Tel: 046 - 20 97 68

Södra Vätterbygdens Knivklubb c/o Ulf Winroth L.Hällestorp 561 38 Huskvarna Tel: 036 - 13 62 97

Mellanbygdens Knivgille c/o Sören Borrelid Gullmark 50 951 98 Bygdeå Tel: 070 - 364 20 06

Tornedalens Knivförening c/o Börje Rautila Byvägen 50 957 23 Juoksengi Tel: 0927 - 211 62

Nordmarkens Knivförening c/o Conny Haglund Rommenäs 4 670 10 Töcksfors Tel. 0573 - 600 77

Upplands Knivklubb c/o Britt-Marie Fröjdhammar Åkragatan 8A 733 35 Sala Tel: 070 - 350 60 55 medlem.spray.se/uppknivklubb

Scandinavian Knifemakers Guild c/o Anders Johansson Konstvaktarevägen 9 772 40 Grängesberg Tel: 0240 - 232 04

Värmlands Knivklubb c/o Bertil Forsberg Furirvägen 8 686 31 Sunne Tel: 0565 - 711432

Siljansbygdens Knivklubb c/o Lars Vikman Born Torrångsväg 4 795 92 Rättvik Tel: 0248-144 82

Västerdala Knivgille c/o Jonny Skogmo Rörbäcksnäs 55 780 64 Lima Tel: 0280 - 801 34

Skellefteå Knivgille c/o Ulf Avander Varuträsk 54 93198 Skellefteå

Östergötlands Knivförening c/o Peter Ahnell Norralundsgatan 35 602 14 Norrköping Tel: 011 - 18 86 68

Stockholms knivförening c/o Lars Norling Blomsterkungsv. 356 165 77 Hässelby Tel: 08 - 381424 Mobil: 070 - 239 91 35

Östergötlands Nya Knivförening c/o Kent Karlsson Gymnastikgatan 12 602 39 Norrköping Tel: 011 - 10 13 60 Mobil: 070 - 541 05 21 kent.knives@telia.com

Besök SvKnf:s hemsida

www.svenskkniv.se Lösenord till medlemssidorna: medlem123 (ett ord)

KNIVMAK AREN N R 4 2012

Halvhornskniv

2:a pris Pär-Olof Eklund, Skellefteå

SM 2012 Sex små skrivtecken – och ändå kan de innehålla så mycket av konstnärlighet, hantverksskicklighet, inspiration, transpiration och förväntningar!

TEXT: LARS BILLSTRÖM FOTO: MATS GYLLSAND

2:a pris Lars-Olof Danielsson, Kållered

på att ta över efter de namn som vi vant oss vid att känna igen i de här sammanhangen. Sju starka bedömare

Bedömningen av knivarna och tävlingsbladen ägde rum helgen den 1-2 september. På fredag eftermiddag anslöt från olika delar av landet den sju personer starka gruppen bestående av domarna Laszlo Balatoni, Torsten Häller, Jan Martinsson, Sune Oskarsson och Bjarne

Årets Svenska Mästerskap hade samlat 103 bidrag från 52 tävlande, glädjande höga siffror jämfört med senare år. Den enskilt största klassen visade sig vara Utvecklad Brukskniv med hela 26 konstverk och vad som var särskilt positivt var det faktum att i Ungdomsklass och Rookieklass deltog hela 28 knivar. Detta måste innebära att det finns en hel hög med knivmakare som hittills varit relativt okända i de stora sammanhangen, men som nu står som löddriga tävlingshästar i kulisserna och väntar

Fällkniv

K NIV MAK ARE N N R 4 20 12

Ungdomsklass

Widheden, domaraspiranten och tillika protokollföraren Eva Holmgren samt tävlingsansvarige Lars Billström till anläggningen Lia Hof strax utanför Ullared. Lia Hof kunde förträffligt nog svara för såväl inkvartering, förtäring som arbetslokaler i samma byggnad, vilket gjorde att arbetet kunde bli effektivt och koncentrerat. Något som behövdes, eftersom ordentligt med tid lades på diskussioner för att nå samstämmighet. Den första besiktningen, som gjordes på fredagkvällen för att domarna skulle kunna bekanta sig med tävlingsbidragen blev så engagerande att vi inte lämnade rummet förrän vid elvatiden på kvällen!

3:e pris Petter Melander, Brastad

Kniv för kniv, blad för blad

Direkt på lördagsmorgonen började det egentliga arbetet, en noggrann genomgång kniv för kniv, blad för blad. Eva H var noga med att fånga upp de poäng som sattes på vart och ett av de upp till 14 olika bedömningsmoment som utvärderas för varje kniv, (det innebar att domargruppen skulle bli enig om långt över tusen beslut under helgen!) och formulerade de kommentarer som skall skrivas in på respektive protokoll. Alla poängvärden och kommentarer fördes löpande in i tävlingsdataprogrammet så att klassammanställningar, Ungdomsklass resultatlistor och protokoll kunde ligga färdiga i databasen 1:a pris Andreas Kero, Pajala när den sista klassen hade bedömts. Rationellt, praktiskt – och nödvändigt för att skapa tillräckligt med tid för att uppnå den kvalitet på bedömningsarbetet som vi kräver av våra SM-arrangemang. Bra disciplin

Det var en ren fröjd att som tävlingsledare få uppleva hur de sex övriga i rummet växte in i sina roller och tog för sig i diskussionerna. Personkemin var förträfflig, det kanske mest viktiga när man skall arbeta tätt tillsammans under två och ett halvt dygn. Själv upplevde jag diskussionerna som så medryckande och intressanta att jag tydligen inte hade kontroll på mig själv – domare Bjarne W påpekade vänligt vid ett tillfälle att jag inte fick undslippa mig några ”hmm” och ”aha”, eftersom det kunde påverka omgivningen! Detta säger en del om arbetsdisciplinen. De som känner mig vet att jag har svårt att hålla tyst, men jag bättrade mig verkligen vid det här tillfället. Ett stort tack till er sex som höll i själva bedömningen. Kompetens, engagemang och arbetsdisciplin kan tjäna som en sammanfattning av er som grupp. Och att det dessutom gavs tillfälle till många skratt blev liksom pricken över i.

Ungdomsklass

2:a pris Niklas Illipe, Fjärås

KNIVMAK AREN N R 4 2012

Utvecklad brukskniv

3:e pris Urban Gustafsson, Trollh채ttan

Utvecklad brukskniv

1:a pris Michael Almqvist, G채vle

Utvecklad brukskniv

2:a pris Gunnar Holmberg, Str채ngn채s

K NIV MAK ARE N N R 4 20 12

Smyckekniv

3:e pris Henrik Larsen, Helsingborg

Teamwork

2:a pris Michael Almqvist, Gävle + Daniel Qvarnström gravyr, Tommy Jimmefors blad

Helhornskniv

Peter Örjeheim, Bredbyn

Konstkniv

3.e pris Ingrid Åman, Jörn

KNIVMAK AREN N R 4 2012

Teamwork

3:e pris Eskil Andersson, Kåge + Mattias Styrefors blad, Hans Lundmark gravyr

Traditionell brukskniv

1:a pris Urban Gustafsson, Trollhättan

Fällkniv

1:a pris Lars-Olof Danielsson, Kållered

Halvhornskniv

3:e pris Lars Feddersen, Munka Ljungby

Knivblad – slipade

1:a pris Tommy Jimmefors, Brastad

K NIV MAK ARE N N R 4 20 12

Traditionell brukskniv

3:e pris Michael Almqvist, Gävle

Teamwork + Publikens pris! 1:a pris Stefan Aronsson, Gällö + Jukka Alakorpi och Lars-Åke Svensson

KNIVMAK AREN N R 4 2012

Smyckekniv

2:a pris Rickard Perman, Umeå

Rookieklass

1:a pris Lars-Åke Svensson, Varberg

Knivblad – slipade

2:a pris Bo Jambrén, Tostared

Konstkniv

1:a pris Michael Almqvist, Gävle

Knivblad – slipade

3:e pris Tommy Jimmefors, Brastad

K NIV MAK ARE N N R 4 20 12

Smyckekniv

1:a pris Leif Gustafsson, Rydöbruk

Rookieklass

2:a pris Reinhold Lundblad, Frösön

Halvhornskniv

1:a pris Pär-Olof Eklund, Skellefteå

Konstkniv

2:a pris Allan Nilsson, Hålta

Miniatyr/smyckekniv

1:a pris Peter Örjeheim, Bredbyn

KNIVMAK AREN N R 4 2012

Rookieklass

3:e pris Lars-Åke Svensson, Varberg

Vilket underbart hamrat bolster! Jag föreslår en nia på både komposition och finish. Vad säger du, Sune?

Vilken härlig materialsammansättning! Vad sätter vi på den här?

Traditionell brukskniv 2:a pris Urban Gustafsson, Trollhättan

Knivblad – smidd damask Kent Andersson, Åre

Vad säger ni om formgivningen på bladet? (Dosan, kaffemuggarna och frukten på bordet visar att logistiken fungerade)

Miniatyr/smyckekniv

2:a pris Gunolf Pålsson, Kungshamn

Miniatyr/smyckekniv

3:e pris Henrik Larsen, Helsingborg

K NIV MAK ARE N N R 4 20 12

Det var bra med folk bland montrarna som ville titta närmare på alla bidrag, bland annat 14-årige Petter Melanders kniv som kom på tredje plats.

Högtryck i Ullared Svensk Knivförening och Knivmakare i väst prövade i år ett nytt grepp: att arrangera en knivmässa i Ullared, denna mycket speciella lilla ort med 800 innevånare, som senaste året besöktes av 4,6 miljoner köphungriga tillresande. Som värst har köerna för att komma in i den stora publikmagneten, varuhuset Gekås, varit 1,4 kilometer lång! TEXT: LARS BILLSTRÖM FOTO: MATS GYLLSAND

Våra förutsättningar var väl något mera blygsamma, men de var likafullt högklassiga. Mässan kunde hållas i den nybyggda idrottshallen som ligger centralt i samhället och där finns gott om övernattningsalternativ (om man är ute så där tre kvarts år i förväg med bokningar). Dessutom bra med parkeringsutrymmen och lätt att få någonting till livs. Vad mer kan man begära? En arbetsgrupp började redan under slutet av förra året att förbereda arrangemanget under ledning av Stig Sjunnesson, ordförande i Svensk Knivförening och kassör i Knivmakare i väst, som praktiskt nog kunde förena intressena från de båda arrangerande föreningarna i en och samma person, vilket underlättade snabba förhandlingar och beslut. Effektfull invigning

Alla förberedelser gav som resultat att dörrarna välkomnande kunde öppnas på lördag morgon. De 73 utställarna, varav glädjande nog uppåt tjugotalet personer

från Danmark, Norge och Tyskland, stod på parad bakom sina uppdukade bord och montrar. Klockan 11 dånade en effektfull jakthornssignal genom lokalen, som en påannonsering av den formella invigningen, vilken förrättades av Thomas Karlsson, en av delägarna i tidigare nämnda Gekås. Han anknöt i sitt tal på ett charmigt sätt till sin egen första erfarenhet av knivmakeri och drog ur innerfickan upp den kniv han själv gjort under sin skolgång på orten, då under handledning av dåvarande slöjdläraren, nu en av drivkrafterna bakom mässan, Sune Oskarsson. Framtid och utveckling

I lokalen fanns samtliga tävlingsbidrag i årets Svenska Mästerskap utställda och på söndag eftermiddag förrättades prisutdelningen för tävlingen. Ett antal kända ansikten fick medaljer, diplom och vederbörliga hyllningar, men glädjande nog fanns det även ett antal nya bekantskaper bland pristagarna, något som bådar gott för framtid och utveckling. När helgen summerades kunde vi konstatera att dryga tusen personer hade besökt vår Ullaredsmässa och att mängder av lovord över lokal, arrangemang och trivsel hade framförts. Kanske nådde vi inte riktigt samma omsättning som Det Stora Varuhuset (över 31 miljoner på en dag), men åtskilliga utställare var nöjda med sin försäljning, några var mycket nöjda och andra åter tyckte att dagskassorna var väldigt snabbräknade – en blandning alltså, precis som det brukar vara på mässarrangemang. Från arrangörssidan vill vi framföra ett stort tack till utställare, seminarieledare, funktionärer, tävlande och besökare, som gjorde helgen så minnesvärd!

KNIVMAK AREN N R 4 2012

Jonny Nilsson tilldelas stol nummer 6 i Ärans Hus av ordförande Stig Sjunnesson.

Det var inte bara aktion på borden i salen under SM! En del hamnade under dem i sina försök att finna nya vinklar.

Resultat SM Ullared Traditionell brukskniv 1 Urban Gustafsson, Trollhättan 2 Urban Gustafsson, Trollhättan 3 Michael Almqvist, Gävle 4 Göran Gidlund, Örnsköldsvik 5 Gunolf Pålsson, Kungshamn

129 128 127 125 121

Utvecklad brukskniv 1 Michael Almqvist, Gävle 2 Gunnar Holmberg, Strängnäs 3 Urban Gustafsson, Trollhättan 4 Urban Gustafsson, Trollhättan 5 Gunolf Pålsson, Kungshamn

138 133 131 130 127

Smyckekniv 1 Leif Gustafsson, Rydöbruk 2 Rickard Perman, Umeå 3 Henrik Larsen, Helsingborg 4 Gunolf Pålsson, Kungshamn 5 Jörgen Stridh, Norrköping

124 123 122 121 118

Halvhornskniv 1 Pär-Olof Eklund, Skellefteå 2 Pär-Olof Eklund, Skellefteå 3 Lars Feddersen, Munka Ljungby 4 Lars Feddersen, Munka Ljungby 5 Börje Lidman, Björneborg

133 125 115 109 81

Helhornskniv 1 Peter Örjeheim, Bredbyn

128

Miniatyr/smyckekniv 1 Peter Örjeheim, Bredbyn 2 Gunolf Pålsson, Kungshamn 3 Henrik Larsen, Helsingborg

123 120 111

Fällkniv 1 Lars-Olof Danielsson, Kållered 2 Lars-Olof Danielsson, Kållered Komplett lista hittar du på www.svenskkniv.se

111 105

Konstkniv 1 Michael Almqvist, Gävle 2 Allan Nilsson, Hålta 3 Ingrid Åman, Jörn 4 Ingrid Åman, Jörn 5 Henrik Larsen, Helsingborg

128 110 105 102 101

Teamwork 1 Stefan Aronsson, Gällö + ”Jukka Alakorpi, Lars-Åke Svensson 125 2 Michael Almqvist, Gävle + Daniel Qvarnström gravyr, Tommy Jimmefors blad 123 3 Eskil Andersson, Kåge + Mattias Styrefors blad, Hans Lundmark gravyr 105 Ungdomsklass 1 Andreas Kero, Pajala 2 Niklas Illipe, Fjärås 3 Petter Melander, Brastad 4 Emil Into, Perstorp 5 Omma Moonfalk, Lund

98 97 95 91 88

Rookieklass 1 Lars-Åke Svensson, Varberg 2 Reinhold Lundblad, Frösön 3 Lars-Åke Svensson, Varberg 4 Jukka Alakorpi, Bräcke 5 Gillis Andersson Djerf, Lindome

107 106 105 94 90

Knivblad - smidd damask 1 Kent Andersson, Åre

Knivblad - slipade 1 Tommy Jimmefors, Brastad 55 2 Bo Jambrén, Tostared 51 3 Tommy Jimmefors, Brastad 50 4 Bo Jambrén, Tostared 49 5 Michael Almqvist, Gävle 43

K NIV MAK ARE N N R 4 20 12

Från och med årsskiftet lanseras det nya regler gällande tävlande vid bland annat SM. Reglerna har tillkommit för att stimulera fler till att tävla.

Fler vinnare och enklare Reglerna för tävlingar inom Svensk Knivförening förändras i och med årsskiftet. De nya reglerna kommer därför att gälla från SM 2013. TEXT: RICKARD PERMAN

Reglerna kan naturligtvis användas även vid andra tävlingar. Förändringarna har tagits fram av föreningens tävlingskommitté och varit på remiss hos anslutna lokala klubbar samt certifierade domare. Ändringarna stöds av en stor majoritet bland inkomna remissvar. Beslutet för genomförande har Svensk Knivförenings styrelse fattat. Grundtankarna vid förändringarna har varit att reglerna ska bli så enkla som möjligt, stimulera till nya tävlande och att alla knivar ska kunna tävla. Ett antal begränsningar i klasserna har tagits bort för att underlätta indelningen. En medalj per tävlande och klass

Tidigare har en och samma knivmakare kunnat ta flera priser och till exempel bli både Svensk Mästare och ta en silvermedalj i samma klass. Den möjligheten tas bort och

en knivmakare får maximalt ett pris per klass. Det blir samtidigt tillåtet att lämna in tre bidrag per klass istället för tidigare två och alla godkända knivar kommer fortfarande att bedömas. Kom ihåg att man får tävla i så många klasser man vill! Stabiliserat material i nästan alla klasser

Då stabiliserade material tagit knivvärlden med storm och används i många knivar så tillåts stabiliserat i alla klasser utom traditionell brukskniv, där valet har blivit att inte förändra den gällande ordningen. Knivar innehållande stabiliserat material kommer därför att hamna i utvecklad brukskniv eller någon annan klass istället. Smyckekniv ändras till konstkniv, fokus på knivlängd.

Det är svårt att skilja mellan smyckekniv, konstkniv och utvecklad brukskniv, de flesta knivarna kan flyttas från ena klassen till den andra. Därför tas smyckekniv bort som knivklass. Istället delas konstkniv i två delar med gränsen för knivlängden 250 mm. Kortare knivar ingår i konstkniv – mindre och längre i konstkniv - större. För konstknivarna står hantverket i bakgrunden och fokus ligger på design och känsla.

KNIVMAK AREN N R 4 2012

Lys upp vintermörkret... ...med ett hantverk du älskar!

Butik Skara Axvallagatan 10 532 37 Skara

NY Butik Stockholm Mäster samuelsgatan 56 111 21 Stockholm

w w w. s l o j d - d e t a l jer.se Kundtjänst: 0511 - 267 67 order@slojd-detaljer.se

FOTO: LARS BILLSTRÖM

regler Hårdare regler för ungdomsklassen

För att få bättre sammanhållning och fler bidrag till ungdomsklassen har fler begränsningar införts. Det är inte godkänt med mosaikdamask, inte heller ädelmetaller eller fossila material. De ungdomar som vill använda dessa material är välkomna att göra det, men då blir det i ordinarie klasser och inte i ungdomsklassen.

Vi levererar slipband och bandsågsblad i alla längder och bredder!

Temakniv

Här är en helt ny knivklass som kan vara nästan vad som helst. Arrangören av Kniv-SM ges möjlighet att ta fram ett tema som godkänns av styrelsen för Svensk Knivförening. Tidigare år har morakniv och brevkniv varit aktuella, men dessa har tävlat med övriga bidrag. I och med den nya klassen ges möjlighet till en separat klass för dessa knivar. Regelverk och poängmall måste anpassas efter årets tema och kommer därför inte att finnas klart före temat är bestämt. Nya regelverket i sin helhet finns tillgängligt på Svensk Knivförenings hemsida www.svenskkniv.se Klicka på tävlingar. Jag och många med mig hoppas att just du kommer att skicka in en eller flera knivar till nästa SM. Du har allt att vinna och inget att förlora!

www.si-knives.se Box 56. 794 21 Orsa. Tel. 0250-445 70 simachintool@telia.com

K NIV MAK ARE N N R 4 20 12

SÅ HÄR BLIR DU EN TEXT OCH FOTO: MICHAEL ALMQVIST OCH P-O EKLUND

Kniv-SM i Ullared utgjorde final på tävlingssäsongen 2012. De ”stora” tävlingarna under året är – förutom SM – Knivveckan i Ludvika och Knivdagarna i Söderhamn. Till Ullared hade glädjande nog antalet knivar ökat efter flera år av nedgång. Glädjande var också att den klass som hade näst flest deltagare var rookieklassen, det vill säga klassen för knivmakare som tävlade för första gången. Yngst i hela startfältet torde Petter Mellander från Brastad, endast 14 år gammal, ha varit. Det finns hopp för svenskt knivmakeri. Även om antalet deltagare ökat borde dock långt fler knivmakare skicka sina knivar till tävlingar – i synnerhet till dem med bedömningsprotokoll. Vid SM är det extra angeläget med många deltagare för att alla tävlingsklasser ska få SM-status (minst 2 deltagare behövs). Från nästa år blir det så att en knivmakare bara kan få ett pris i varje klass, oavsett om man deltar med flera knivar i just den klassen. Men framför allt innebär tävlandet en möjlighet att få sina knivar bedömda av certifierade domare. Genom bedömningsprotokollet får man möjlighet att utvecklas i sitt knivmakeri genom att förbättra sig på de områden där man fått låga poäng. Många är ”rädda” för att få kritik för sina knivar. Det är synd. Man ska inte se kritik som ”sågning” utan som en utmaning att förbättra sitt hantverk. Alla knivar som skickas till SM får en individuell bedömning ur såväl en estetisk som ur en teknisk/ hantverksmässig aspekt. Till varje kniv upprättas ett bedömningsprotokoll där de olika punkterna poängsätts och kommenteras. En guldgruva för den som strävar efter att utvecklas och gå framåt i hantverket. För att tydliggöra kriterierna för bedömningen ger vi här två exempel, en kniv från SM 2011 och ett knivblad från årets SM. I båda fallen arbeten som hamnade utanför prispallen. Deltagande i tävlingar bygger naturligtvis på en förhoppning om en bra placering. Besvikelsen över uteblivna framgångar är förståelig, men får inte bli dominerande. I protokollet får man förklaring till bedömningen, och det är ett värdefullt omdöme för att kunna ta revansch nästa gång.

Halvhornskniv Jag deltog med denna halvhornskniv i SM i Ludvika 2011. Protokollet är indelat i följande avdelningar. Estetiskt helhetsintryck

Med detta avses om kniven är vacker och formskön och om den har ett fint linjespel. Denna bedömning är naturligtvis subjektiv. Man brukar säga att skönheten finns i betraktarens ögon. Trendernas betydelse ska inte förringas. Om man granskar stilen på knivarna ett antal år tillbaka så kan man se att det skett en utveckling mot mera svängda former i skaftet, den så kallade S-formen har blivit dominerande. Tidigare hade många knivar rakare utformning. Personligen är jag mera tilltalad av de svängda formerna – något som också bidrar till bättre greppvänlighet. Estetikens betydelse har betonats mer under senare år, något som varit eftersatt i det höga tekniska kunnandet som i dag kännetecknar svenskt knivmakeri. Skaftet

En av bedömningspunkterna när det gäller skaftet är infästningen mellan skaft och blad. För att nå höga poäng ska infästningen vara jämn och så tät som möjligt. Men ibland är absolut täthet inte optimalt, till exempel i horn där det alltid finns risk att det krymper med åren och därmed spricker. Detta är en svårighet som varje tävlande brottas med även om det lyckades rätt bra med denna kniv. Holken är gjord av renhorn och då får det helst inte förekomma någon märg. Hornet ska vara så tätt som möjligt. Märgfria horn finns som bekant inte, men man får vara noggrann vid urvalet om man använder tvärsågade holkbitar. Domarna ser dock inte lika allvarligt på märggenomslag på skaftets kortsidor jämfört med långsidorna. En helt tät frontbit kan göras av den svängda delen på hornets ytterform, där märgen slipats bort. Angående materialkompositionen så säger tävlingsreglerna att man ska använda träslag som traditionellt används i hornknivar, till exempel sälgoch björkmasur. I praktiken har det dock blivit så att svenska träslag godkänts. Diskussionerna har gällt hur man ställer sig till stabiliserat trä, vilket denna

Vill du bli en bättre knivmakare – skicka dina knivar till tävling!

KNIVMAK AREN N R 4 2012

VINNARE!

K NIV MAK ARE N N R 4 20 12

kniv innehåller. Dagens tävlingsregler är otydliga på den punkten. I förslaget till nya tävlingsregler konstateras att användandet av stabiliserade material är så utbrett att det ska godkännas. Kanske en klok anpassning till dagens situation. Bladet

Bladet är det enda jag inte kan påverka (förutom beslutet att använda det till kniven) eftersom jag inte själv gjort det. De flesta blad formas så att rygglinjen har droppform, det vill säga att den inte är helt rak. Bladets lite svängda form gör det lättare att ta igen formen i skaftet. Det finns en härlig utmaning i knivmakeriet – att anpassa ett blad efter behov och kvalitetskrav. Finish och dekor handlar till exempel om att inga sliprepor får synas och om att slipfaserna är liksidiga. Knivmakarens ansvar för bladet är dock lika stort som om man gjort det själv. Bristande slutbehandling efter knivbygget, det vill säga polering och rengöring, kan dra ner poängen. Slida

Här tycker jag att det är två saker som är knepiga; knivens passning och punkten ”finish, färg, dekor och gravyr”. Det är de punkter där jag brukar få lägre poäng. Knivens passning innebär att den varken får sitta för hårt eller för löst. Det är svårt eftersom läder är ett levande material. En kniv som sitter perfekt som nygjord kan efter några veckor plötsligt sitta alldeles för hårt. Genom att i efterhand slipa på skaftet kan passningen

justeras något. Gravyren är svår. Här har slidan dessutom försetts med genombruten gravyr. Jag strävar efter att följa slidans form vid mönstringen och skapa en kontrastrik mönstring. Domarnas kommentar om gravyren var att överskär förekommer och att de raka linjerna inte är riktigt raka och jämntjocka. Överskär innebär att de tvärgående linjerna i flätmönstret korsar de längsgående linjerna. Linjerna är helt enkelt skurna för långt. De ”kroknande” linjerna är en sak jag är medveten om och jobbar på att förbättra. Men jag tröstar mig med att detta i någon mån återspeglar livet – som inte heller alltid går rakt. P-O EKLUND

KNIVMAK AREN N R 4 2012

Slipat knivblad

Jag deltog med ett blad i klassen slipade knivblad i SM i Ullared 2012. Protokollet är indelat i följande avdelningar. Estetiskt helhetsintryck

Här fick jag sex av tio möjliga poäng. Man kan tycka att det inte finns så mycket att titta på när det gäller det estetiska helhetsintrycket i denna rena bladklass. Men det är mer än man tror som påverkar intrycket. Den yttre formen är naturligtvis dominerande och styr det övriga som händer i bladet. Hur ligger ett eventuellt damaskmönster i förhållande till övrigt linjespel? Formgivning

Bedömningspunkterna kring formgivningen är många. Har bladet en för låg eller hög slipfas? Hur är klackens form och bredd? Har slipfasen en så kallad ”glad mun” eller ligger den rak och fin? Klacken, är den ”välformad”? Symmetri

Här tittar domarna naturligtvis på om slipfaserna på båda sidor ligger på samma höjd. Ligger eggen centrerad på bladets tjocklek? Skärpa

Ett av de svåraste momenten för mig, där jag också fick lägst poäng – sex av tio möjliga. Självklart är skärpan en av de viktigaste bedömningspunkterna. Problemet vid bedömningen kan dock vara att veta vad bladet är tänkt att användas till. Jaktblad eller slöjdblad har olika krav på hur skärpan läggs. Finish och dekor

Under denna punkt aktualiseras många frågor: Finns det sliprepor? Är de av olika djup? Lyser de igenom i

eventuellt damaskmönster? Sliprepor i slipfasen kan vara okej om de går lodrätt, ligger på samma djup? Hur fungerar eventuell dekor på bladet? Passar denna typ av slipfas ihop med damaskens mönster? Är fileworken bra utförd? Tånge

Här fick jag också låga poäng. Det är lätt att slarva eftersom man tänker att den inte kommer att synas. Vid tävling går det inte att tänka så. Bedömning görs om svetsfogarna är bra utförda, om tången är rak, jämntjock och taperad åt rätt håll? MICHAEL ALMQVIST

K NIV MAK ARE N N R 4 20 12

Knivskolan Text & foto:

del

Peter Örjeheim, Bredbyn

Hornknivar på mitt vis! Ja, då har vi kommit till den sista artikelserien i min knivskola, Hornknivar på mitt vis! Måste få inleda med att säga tack till alla mina läsare av denna knivskola. Jag har träffat många på mina knivmässor, många har ringt och framförallt skickat mail. Stort tack för att ni har gillat knivskolan och vad jag har hört så har den varit bra på ett pedagogiskt vis också, det känns extra roligt att höra att det har lämnat spår i knivvärlden. Danska, norska och svenska knivmakare har hörsammat detta i en positiv anda. Stort tack till er alla ännu en gång. Jag hoppas att bilderna skall tala sitt klarspråk här, men jag kan beskriva lite hur jag går till väga med olika saker under resans gång. Ni ser hur jag har fäst ihop hornslidan med små klackar av renhorn, det vill säga jag låser den samman, en del använder sig av silverskruvar eller nitar ihop med mässing. När ni har kommit så långt att ni har gjort klart med fästpunkterna på slidan, då börjar allvaret med att rita upp ett mönster som ska passa kniven. Ni såg i första artikeln att jag gjorde en ritning på hela knivstället, på den kan ni med fördel sitta och fantisera ihop ett mönster som skulle passa. Det är ett bra sätt att lära sig ett lätt mönster som ni då enklare kan för över på hornkniven. Jag vet av egen erfarenhet att det kan vara svårt att hitta några mönster, men låna gärna böcker med samiska mönster på biblioteket. Är ni osäkra på hur ni ska gå till väga med att karva i renhornet, ta då en skrotbit ur lådan och prova er fram på den först. Ni måste se hur ni ska få fram mönstret i hornet innan ni skär i den färdiga kniven, man blir inte glad när man misslyckas! Jag ritar upp mönstret med en blyertspenna 0,3 i tjocklek. När jag har ritat upp mönstret klart måste jag försegla det med lim, brukar stryka ut ett tunt lager snabblim. Varför gör man det? Jag brukar alltid hålla i mina knivar när jag karvar, då är det lätt att man gnuggar bort blyertsen! Har även provat med fixativsprej, men det funkar mycket sämre. Som förslag innan ni börjar karva i knivstället: jag brukar tejpa i kring där jag inte ska karva. För att någon gång brukar det slinta till och man vill inte gärna ha ett större jack på en slät yta. Glöm heller inte att ni måste ha knivskaftet i slidan, när du ska karva i densamma. Lätt annars att knäcka hornet, och det vill man inte göra när man har kommit så här långt med den. Kommer inte att orda så mycket om hur jag karvar här,

Nu är både knivskaftet och hornslidan klara för att slipa ut urtagning, ni ser på mallen hur det ska bli.

Klipper ur den mittre delen på mallen, och ritar med pennan var jag ska lägga snittet. Detta gör jag på båda sidorna på knivskaftet och hornslidan.

utan jag överlåter åt bilderna att tala helt enkelt. När ni har karvat klart på både knivskaftet och hornslidan, då tar ni och slipar bort snabblimmet och ser till att ni får en fin yta igen. Brukar använda mig av polerborste och en polerpasta av typen DIALUX BLANC, men ha inte för mycket pasta på polerborsten. Det kan lätt bli polerrester i mönstret och det vill man inte ha. Ja, det var den sista meningen för den här gången. Under denna artikelserie har det varit pilligt att både vara knivmakare samt fotograf samtidigt, och skriva hela artikeln också. Jag har tagit närmare 350 bilder och fått banta ner det rejält till varje nr av Knivmakaren.

KNIVMAK AREN N R 4 2012

Så här ser ni hur jag har ritat ut på båda sidorna på knivskaftet och hornslidan.

Nu är så detta gjort, men det tar sin lilla tid att karva och slipa bort det överflödiga renhornet. Ha inte för bråttom här, var noggranna så ni inte slipar igenom, speciellt på hornslidan.

Ni ser hur jag har filat ur låsklackens form, med en större rundfil fixar ni detta lättast, ja som en laxstjärtform. Var noga med att den passar bra, sedan klickar ni några droppar snabblim och trycker dit låsklacken i spåret.

Två låsklackar rätt över på ryggdelen, färdigslipade och klara.

Ni gör även på motsvarande sätt med låsklackar på slidans buklinje. Det gör sig rätt bra med att ni väljer en annan färg på hornet, som här har jag valt ett vitare horn mot det mörka renhornet.

Här visar jag hur jag sammanfogar eller låser fast hornhalvorna på slidan. Små hornbitar ska hålla ihop som låsning. Ritar ut var jag ska sätta låsklackarna. Såga ut tunna fina rimpor av renhorn och planslipa gärna på en sida, planslipade sidan ska ligga mot slidan.

Lite pillande med nålfilen, filar upp som en laxstjärt. Var så noga som ni kan här, ytan ska vara så plan som ni bara kan. Så ska den planslipade delen på låsklacken ligga i spåret.

Vi måste även göra upphängningsknappen i samma drag som det övriga på hela knivstället. Tänk hela tiden på det estetiska helhetsintrycket på en kniv – alla detaljer ska följas åt så gott man kan.

K NIV MAK ARE N N R 4 20 12

Så äntligen dags att börja rita upp mönster på helhornskniven. På denna bild ritar jag upp en ram = yttre ramen. Sedan ritar jag in det mönster som jag kom fram till inom ramen.

Skär sedan ut på kanterna med djupare snitt, och jobbar sedan in i mönstret. Tänk på att hela tiden hålla verktyget vasst för bästa resultatet.

Så här kan det se ut när man har karvat djupare i hornet. Med en Dremel har jag kört ur i mitten på snirklarna för att visa hur ni kan skapa ett djupare mönster senare.

Mönstret är nu uppritat och klart! Ni ser att den blänker lite grann, det beror på att jag måste försegla mönstret med lite snabblim. Ja varför då undrar ni säkert, jo, jag sitter och håller i kniven när jag karvar. Man kan spreja på fixativ eller hårsprej, men det gnuggar man så lätt bort under resans gång.

Nu till gravyren = karvningen. Samma sak här som på bild 11, börjar alltid med att skära ut ramen först med tunna linjer som bilden visar.

Glöm inte att ha knivskaftet i hornslidan när ni börjar karva, annars knäcker man så lätt hornslidan. Det är mycket hårt att djupkarva i horn. Sedan skär jag ut alla snirklar i mönstret, som bilden visar.

Här ser ni hur man kan förstärka mönstret med att göra tunna snitt i snirklarna.

Ville bara visa på hur man kan göra så att karvningen träder fram bättre.

KNIVMAK AREN N R 4 2012

När ni har kommit så här långt då kan ni känna er riktigt nöjda! Upphängaren på plats och hela stället är gjort enligt befintlig ritning.

Upphängarknappens utförande som det övriga på knivstället. Sedan gömmer jag läderknuten i hornknappen, och sedan fäller jag in en fin bit av stabbad sälgmasur.

Hel och ren helhornskniv från min knivskola 2012!

går.

Så här kan det se ut på insidan av hornslidan där genomföringen av den fyrflätade renskinnssnodden

Baksidan på helhornskniven, här kan man också karva om man vill.

Karvning på knivskaftet också, båda sidor blev det.

Gjorde en liten klack, en förhöjning där fyrflätade renskinnsnodden går in för upphänget.

Sista bakbiten på hornskaftet är nu färdig också, stabbad sälgmasur pryder den fint.

K NIV MAK ARE N N R 4 20 12

Knivskolans kniv i sin helhet. Tävlade med den på Kniv-SM 2012 i Ullared. På estetiskt helhetsintryck (Max 20) fick den 20 poäng. Skaft=formgivning 10 poäng. Bladet=formgivning 10 poäng. Slidan=formgivning 10 poäng. Detta är bara för att visa er att TÄNK på det estetiska när ni gör en kniv, och att ni får med er den rätta formkänslan.

Kort och gott: den sista bilden i min knivskola bara på mitt vis får avsluta denna artikelserie från 2012. Renhorn är ett vackert material att göra knivar på. Lycka till alla som har följt min knivskola här i Knivmakaren.

Debatt/insänt Flugan surrar Bzzz... Ville surra lite om kniven. Ni vet, det vi så ofta sysslar med. Hur skall den vara skapt? En gång i tiden skar sig vår förfader på en stenflisa. Det var så han kom på den briljanta idén: att om man kan skära sig själv, då kan man även skära något annat. Efter fler självåsamkade skärskador lindade vår förfader en sena runt skaftet och det blev en kniv – Urkniven, och så fortsätter vi en stolt tradition. Men mina vänner, tradition är inte ett tillstånd. Det är inte en ruta från en filmrulle. Det är en process, en förändring.

Vad tycker du? Skicka in ditt material till mats@sodralid.se

Om traditionell betydde likadan som förr skulle filmen stanna av. Då är det en fråga om replikering, inte skapande. Star Treks replikator skulle i så fall vara den ultimata kulturbäraren. Men kamrater, slappna av! Det tar cirka 50 år tills en funktionsduglig replikator står färdig. Pusst! Till dess får vi nöja oss med handarbete. Flerårig övning i att finslipa tekniken i tillverkning av i princip samma kniv, borde ge utmärkta resultat. Vilket det gör, med briljans! Knivarna är korrekta. Var det, det handlade om? Hm…

KNIVMAK AREN N R 4 2012

Ge-Ro Jiggen

Slipa perfekta mellanlägg lekande lätt!

2.495:-

Jag har nu sålt min E-handelsfirma, JANO-Knives.com, och kommer nu bara att göra/slipa blad, leverera stabbat samt sälja Ge-Ro Jiggen.

JANOfritid

Näsmark 3, S-916 93 Bjurholm SWEDEN Telefon: 070-582 09 32 Mail: info@janofritid.com

TJÄDER LÄDER AB Jädraåsvägen 42. 816 91 Jädraås. e-post: info@tjaderlader.se Tel. 0297- 45 220, fax 0297- 45 310

Katalogen finns även på vår hemsida

www.tjaderlader.se 27

K NIV MAK ARE N N R 4 20 12

På Eskilstuna Stadsmuseum kan du fram till i vår se en unik knivutställning. I tretton montrar har muséet samlat över tusen knivar, bland annat från den kände

Unik knivutställning i I Eskilstunas Stadsmuseum finns nu och fram till våren 2013 en stor utställning med enbart knivar tillverkade i Eskilstuna. Sveriges enda knivutställning värd namnet. TEXT OCH FOTO: ANDERS HALLDÉN

Eskilstuna är känt sedan början av 1800-talet för sina smeder och speciellt då knivtillverkningen. I slutet av 1800-talet fanns det 55 knivtillverkare i olika storlekar, fortfarande 1950 fanns det ett 20-tal tillverkare kvar. Eskilstunaknivar är kända över hela världen. Arne Marmér var storsamlare av knivarna och skrev

dessutom den kända ”knivbibeln” Knivar från Eskilstuna. När Marmér gick bort köptes hans samlingar till Stadsmuseet. Det ska sägas med en gång att detta är en fantastisk knivutställning för alla som är teknikintresserade och speciellt för oss som gillar vår knivhistoria. Eskilstuna Stadsmuseum har lyckats enastående bra och gjort en mycket seriös satsning genom att visa upp sin knivskatt. I 13 glasmontrar visas 970 fällknivar, 127 slidknivar och 15 konsttäljknivar med en åldersspridning från 1700-talet till nutid. Det mest fantastiska, tycker jag, är Pontus Holmbergs utställningstavla med 33 slidknivar i lyxutförande och

KNIVMAK AREN N R 4 2012

samlaren Arne Marmér.

Eskilstuna! helt orörda. Tavlan mäter 110 gånger 150 centimeter och är framtagen för att imponera, du ser på bilden hur den ser ut och du kommer att bli imponerad. I nuläget finns inga uppgifter om tavlan registrerade på museet men min bedömning om ålder är förra sekelskiftet. Utöver knivarna finns en gammal arbetsplats från Östbergs knivfabrik, det finns förstorade bilder och ett bildspel från forna tiders knivfabriker. I museets shop kan du köpa Marmérs fina bok för 400 kronor. Museet har utöver detta flera andra intressanta utställningar om teknikhistoria som också är värda ett besök. I anslutning till museet finns också de berömda

Rademachersmedjorna, flera smedjor från 1600- till 1800-talet. Jag rekommenderar alla att åka dit, det är en timmas bilresa från Stockholm, det är Stadsmuseets första knivutställning och den kommer att plockas ner till våren. Min förhoppning och rekommendation till Eskilstuna är att en del av utställningen hamnar i museets basutställning. Mer information om utställningen: eskilstuna.se välj stadsmuseum och utställningar. Fotnot: fler Eskilstunaknivar hittar du på min knivsajt www. cultur.nu/knivar. Kontakta mig: anders@cultur.nu.

K NIV MAK ARE N N R 4 20 12

DAMASTEEL

2000-talets damask För skönhet och kvalitet

Kaj Embretsen

DAMASTEEL AB Stallg. 9, 815 76 Söderfors sales@damasteel.se

0293-30600 www.damasteel.se

www.jano-knives.se

Tjärnstigen 38, 135 62 Tyresö, tel 070-211 84 50 e-post: info@jano-knives.se 30

KNIVMAK AREN N R 4 2012

TÄNK OM... TEXT OCH FOTO: CARLMICHAEL

I förra numret stack jag ut hakan lite grann och påstod att om inte jag får en ordentlig framgång i årets SM i Ullared så var risken stor att jag skulle gå och bli bitter. En del av er vet redan att det hotet undanröjdes med all önskbar tydlighet. Till er andra kan jag bara meddela att två guld, konstkniv och utvecklad brukskniv, ett silver – teamwork med Daniel Q & Tommy J – samt ett brons, traditionell brukskniv, gjorde att hotet undanröjdes. Extra stolt vart jag naturligtvis för guldet i utvecklad brukskniv – naturligtvis, då det verkligen är den svåraste klassen att vinna då antalet tävlande i den är störst. Men säg den guldyra som inte också har en baksida… För nu så slår den andra tanken på för fullt. Ni vet den där ”tänk om…” tanken. Om jag ändå bara hade varit

lite mer noggrann, putsat lite mer där, tänk om jag bara varit lite mer noggrann i inpassningen, tänk om jag kanske ändå skulle ha tagit den där slidan jag kasserade, så hade jag kanske fått…? Ja, så är det när man bara hamnar två poäng efter vinnaren i både traditionell brukskniv och teamwork. Fick förresten rejält med spö i klassen knivblad slipade, av samtliga de andra deltagarna som ställde upp där, 41 poäng respektive 43 poäng av 60 möjliga. Det vill säga sist med bägge bidragen, men det är lugnt, hade inga förväntningar där. Men tänk om? AaaaHhhhagrrrr, jag tror jag blir tokig! Nästa år, då blir det inga fler tänk om…

Returadress: Bruksvägen 6N N R 4 K NIV MAK ARE 826 62 Norrala

20 12

SVERIGE PORTO BETALT PORT PAYE

Jag begriper inte hur ni bär er åt! Efter ett drygt år som redaktör för Knivmakaren kan jag konstatera ett antal saker. 1. Jag gör inte några knivar själv. Anledningarna är flera, dels är jag född med tummarna centralt placerade i händerna, det spelar in. En del hävdar att det inte ska spela någon roll, men jag vet sanningen. Kanske är det något som jag skyller på, att det egentligen handlar om något helt annat... För inte är det väl så att jag gör knivar, fast i smyg, för feg för att visa upp dem? Nej, jag lovar, det bor ingen knivmakare i min kropp. 2. Jag är mycket imponerad av vad alla ni andra skapar. Har hunnit med ett antal tävlingsbesök, i Sverige och i utlandet, under tiden med Knivmakaren. Begriper inte hur ni får till det! Kolla till exempel i gravyren på kniven nedan. Vet inte hur många timmar som ligger bakom den, eller bara idén att göra densamma. Kniven var med i årets SM där den placerade sig på en andra plats. Tvåa, då begriper man ganska enkelt hur svårt det är att vinna! Det krävs mer än teknik, det krävs kreativitet – det krävs konstnärsskap! 3. Det är inte många som hör av sig. Utan att skryta kan jag påstå att Knivmakaren är en av de bästa klubbtidningarna i landet. Kul med en förening som

satsar så stort på en tidning. Det är då extra synd att det inte är fler som engagerar sig i den. När jag tog uppdraget trodde jag att jag skulle överösas med tips på jobb och medlemmar som skickade in egna reportage. Det har inte blivit så mycket av den varan. Ni borde fixa det, ni som är så kreativa när det gäller att skapa knivar. För det är väl inte så att er kreativitet bara räcker till en sak? Sätt er vid datorn och sätt i gång att skapa när ni har några minuter över, jag lovar att det kommer att se fantastiskt bra ut när vi publicerar det i tidningen, det är betydligt lättare än vad du tror. 4. Knivar är uppskattade överallt. I maj var jag och jagade i ett hårt drabbat land, Zimbabwe. Innan jag åkte dit funderade jag på vad jag skulle plocka med mig för att ge bort till lokalbefolkningen. Funderade fram och tillbaka tills jag kom på det. Knivar! Det kan låta väldigt enkelt, men jag har vid tidigare resor sett att det är en extrem lyxvara på många platser. Då snackar vi inte om exklusiva handgjorda knivar, i Afrika fungerar det bra med enklaste modellen med slida i plast. Kom över ett parti till det facila priset av 19 kronor styck, så jag plockade med mig 15 stycken. Efter ett par dagar på platsen delade jag ut dem tillsammans med en annan lyxvara, kepsar. Servicen jag upplevde under resterande tid i Afrika går inte att beskriva, så knivar funkar överallt. Vill även passa på att önska alla en riktigt god jul och ett gott nytt år – nytt år nya möjligheter! Mats Gyllsand mats@sodralid.se

Teamwork, andra pris på SM i Ullared. Skapad av: Michael Almqvist, Gävle, Daniel Qvarnström gravyr och Tommy Jimmefors blad.