Knivmakaren 1-2005

Medlemstidning för Svensk Knivförening

nr 1 2005

Rallarfesten

Spännade material Knivskolan om läder Traditionen lever i Eskilstuna

www.svenskkniv.nu

1

Knivmakaren nr.1- 2005

Innehåll

Knivklubbar i Sverige

Ledare

Medlemmar i Svensk Knivförening

Ordföranden har ordet..........................sid.3

Nyheter i korthet

Smått och gott om föreningen och dess medlemmar........................................sid.4-5

Knivar i Eskilstuna Traditionen lever än.................................sid.6-8

Rob Hudson

Porträttet......................................sid. 10-12

SM-rapport Utställningen för alla....... .................sid.14

Rallarfesten Fem år med Lapplandskniven......sid.16-18

Tunna material

Mer om ben och horn..................sid.20-21

Knivskolan del 1

Pauting och färgning....................sid.24-25

Tips & Trix

Tips ..................................................sid.28

Kåseri

Tur i oturen......................................sid.31

FRAMSIDA: Kniv Fredrik Prost, foto: Kent Tunlind.

BAKSIDA: Kniv Erik Fankki, foto: Kent Tunlind.

ANNONSKOSTNADER: Tag kontakt med Hans Wikström för att höra om annonskostnader. (Se sid 15) Telefon: 0660 - 37 27 28 E-post: h.wikstrom@telia.com

Dalarnas Knivförening c/o Aldor Jansson Nämndemansvägen 17 791 61 Falun Tel: 023 - 71 12 15

Mellanbygdens knivgille c/o Michael Almqvist Kungsvägen 54 930 10 Lövånger Tel: 0913 - 100 72

Grundsunda Knivgille c/o Bengt-Olof Tallroth Bastuvägen 7 890 35 Husum Tel: 0663 - 103 76

Siljansbygdens Knivklubb c/o L.G Fröjdhammar Ingels bodaväg 2A 795 92 Rättvik Tel: 070 - 229 81 13

Hälsinge Knivförening c/o Reimond Dempwolf Klockarvägen 9 820 62 Bjuråker Tel: 073 - 18 17 614

Skånska Knivklubben c/o Jan Martinsson Hyllstofta Pl 6698 264 90 Klippan Tel: 0435 - 241 47

Knivmakare i väst c/o Stig Dahlberg Fågelstensvägen 218 437 40 Lindome Tel: 031 - 99 13 29

Övriga Arjeplogs Knivsmidesförening c/o Odd-Björn Westerberg Gäddvägen 18 930 90 Arjeplog Tel: 0961 - 105 85 Bergslagens Knivgille c/o Raimo Westerling Ekeby Frommesta 5 692 91 Kumla Tel: 019 - 23 63 96 Jössekniven c/o Eskil Groth Vallfartsvägen12 671 93 ARVIKA. Tel: 0570 - 221 71.

Gränsbygdens Knivförening c/o Anders Kristensson Svedjarevägen 5 286 72 Åsljunga Tel: 0435 - 46 05 65 Nordmarkens Knivförening c/o Olle Eriksson Kärrstigen 2

2

Stockholms Knivförening Lars Blänning Stortorpsvägen 16 760 15 Gräddö Tel: 0176-418 73 Mobil: 070-226 5901

672 31 Årjäng Tel: 0573 - 106 21 Norrländsk Knivförening c/o Jan Lindfors Tolvmansvägen 7 975 96 Luleå Tel: 0920 - 256 222 Orsa Knivförening c/o Hans-Göran Thuren Lindänget 2322 794 33 Orsa Tel: 0250 - 59 41 03 Scandinavian knifemakers guild c/o Anders Johansson Konstvaktarevägen 9 772 40 Grängesberg Tel: 0240 - 232 04 Södra Vätterbygdens Knivklubb c/o Ulf Winroth L.Hällestorp 561 38 Huskvarna Tel: 036 - 13 62 97

www.svenskkniv.nu

Söderköpings Knivgille c/o Bengt Eklöf Folkskolegatan 1 614 54 Söderköping Söderhamns Knivgille c/o Stig Åkerblom Bruksvägen 6 826 62 Norrala Tel: 070 - 672 77 55 Telge Knifgille c/o Bror Lefdén Björknäsvägen 34 II 151 37 Södertälje Tel: 08 - 550 651 08 Smålands knivmakare c/o Thomas Löfgren, Tjädervägen 11 575 34 Eksjö.

Tel: 0381.135 73, 070-69 77 405 thomas.lofgren@spray.se

Upplands Knivklubb c/o Britt-Marie Fröjdhammar Delbo, 744 92 Huddunge by Tel: 0224 - 960 55 Värmlands Knivklubb c/o Lars Forsman Svamstigen 16 654 68 Karlstad Tel: 054 - 83 01 01 Västerdala Knivgille c/o Jonny Skogmo Rörbäcksnäs 55 780 64 Lima 0280 - 801 34 Östergötlands Knivförening c/o Peter Ahnell Norralundsgatan 35 602 14 Norrköping Tel: 011 - 18 86 68

Knivmakaren nr.1 - 2005

Nytt år med... ..förhoppningsvis ljusare utsikter. Förra årets avslutning och början på detta var ju osannolikt tragisk. Förmodligen finns det en hel del medlemmar i vår förening som drabbats av naturkatastrofen i Asien och vi har nog de flesta någon vi känner som just i denna stund behöver allt stöd man kan tänka sig.

Det har varit svårt att hålla tårarna tillbaka och någon sa att det är tufft att gråta. Kanske, men man är inte speciellt kaxig när man står med ansiktet fullt av tårar.

Knappt har förra årets tävlingssäsong avslutats förrän vi är igång på nytt, i år med start i Söderhamn. Årets stora begivenhet, Kniv-SM i Sävsjö, närmar sig med stormsteg. Jag har skrivit det förut och upprepar mig, det blir något alldeles extra. Personligen sitter jag dessutom inne med en del förhandsinformation om vilka knivmakare som är tilltänkta att vara med i det landslag som skall representera Sverige i fyrnationslandskampen. Jag imponeras över kvaliteten på den kvintetten och vilka fem nya namn som skall representera nästa år kittlar min nyfikenhet en hel del redan nu. Kvaliteten på våra knivmakare återspeglas ju i de knivar som visas upp i olika tävlings- och utställningssammanhang både hör hemma och utomlands. De sista åren har dessutom bredden av skickliga knivmakare blivit större och fantasin tycks inte ha några gränser. Tack och lov. Kör så det ryker och ryker det inte så kör ändå…

Innan vi kommer till SM skall föreningen emellertid som vanligt representeras på årets ”Vildmarksmässa” i Älvsjö, även i år med benäget bistånd från Stockholms Knivförening. Det är en tillställning som trots sin stora yta nästan har något spännande att presentera på varje kvadratmeter av de stora hallarna.

Själv besökte jag för första gången marknaden i Jokkmokk som 400-års jubilerade första veckoändan i februari. Besöket på museet Ájtte där Sameslöjdstiftelsen Sámi Duodji anordnade en stor vandringsutställning under devisen ”Designåret 2005”, var en tilldragelse vilken alla som har en möjlighet bör ta chansen att besöka när denna utställning drar land och rike runt under året.

Vilka orter som man ställer ut på kan ses på Sámi Duodji´s hemsida.

Med risk för att verka tjatig vill jag återigen understryka att allt vad föreningen kan och vill uträtta är beroende av pengar – så har du en vän som är intresserad av knivar, lägg ner din själ i att få honom som medlem. Du själv går ju inte heller lottlös ur den bataljen som framgår av notis på annan sida i tidningen. Tidningen ja, jag är stolt att vara medlem i en förening som har ett så fantastiskt fint medlemsblad som vi har! Kanske kan vi få någon att bli knivmakare bara av det skälet?

I skrivande stund pågår förberedelserna inför årsmötet i Kungsbacka den 20 mars med visning av idag Sveriges största hantverk, Ostindiefararen Götheborg, dagen innan. Glöm inte att anmäla dig till dessa båda arrangemang så att vi inte står med avsaknad av fika till någon. Jag ser fram emot att vi möts åtminstone en av dessa dagar och vill citera någon med ett svårt namn som sa, ”De frånvarande har alltid fel!” …väl mött!

Leif Glent

Knivmakaren MEDLEMSTIDNING FÖR SVENSK KNIVFÖRENING PRENUMERATIONSFRÅGOR SLUPEN 5.1.5 444 30 STENUNGSUND TEL: 070 - 778 33 70 UTGIVARE: SVENSK KNIVFÖRENING STYRELSE ORDFÖRANDE: Leif Glent, Stenungsund VICE ORDFÖRANDE: Lars Blänning, Gräddö KASSÖR: Torsten Häller, Lysekil SEKRETERARE: Staffan Pantzar, Jönköping LEDAMOT: Michael Almqvist, Lövånger SUPPLEANTER: Bengt-Olof Tallroth, Husum stig åkerblom, Norrala Kent Karlsson, Norrköping Jan Martinsson, Klippan REVISORER: SUPPLEANT:

Folke Norling, Enköping Jan-Aksel Lundström, Stenhamra Peter Blomquist, Huddinge

VALBEREDNING: Jan Bergstrand, Ekerö Ingemar Nodell, Färila Hugo Berg, Ludvika SUPPLEANT: Lars Kock-Jalvemyhr, Stockholm ANSVARIG UTGIVARE: Leif Glent Slupen 5.1.5 444 30 Stenungsund Tel: 070-7783370 REDAKTION: REDAKTÖR: Samuel Karlsson Tel: 08-309912 E-post: samuel.karlsson@bostream.nu TIPS & TRIX, KNIVSKOLAN Michael Almqvist Tel: 0913 - 100 72 E-post: carlmichael@swipnet.se MEDVERKANDE I NR 1 - 2005 Thomas Löfgren Kent Tunlind Owe Wallin Staffan Pantzar Ulf Brandt TRYCK: Strands tryckeri AB, Idrottsvägen 1, 711 34 Lindesberg. © 2004 ISSN 1102-5085

www.svenskkniv.nu

3

Knivmakaren nr.1- 2005

Kort och gott om klubbar och medlemmar

Kom med till årsmötet 2005 Du hänger väl med i det som händer i föreningen. Om inte bör du boka in den 20 mars 2005. Då har Svensk knivförening årsmöte. Ett bra tillfälle för alla som vill vara med och påverka utvecklingen inom svenskt knivmakeri att säga sin mening och dela med sig av goda förslag och ideer.

Värva medlemmar Vår värvningskampanj under 2004 fortsätter tillsvidare även 2005 enligt nedanstående.

Var med du också! För varje ny medlem som du värvar får du en lädersats till en knivslida. Den du värvar får en pins. Mer detaljerad information på vår hemsida www.svenskkniv.nu.

Prenumeration Vill du ha Knivmakaren hem i brevlådan under ett år inklusive medlemsskap i Svensk Knivförening? Då ska du betala 250 Skr för hela 2005. För medlemmar bosatta utomlands kostar det 300 Skr. Avgiften sättes in på postgiro 162 14 46 - 2.

Nytt lösenord För att få tillgång till medlemssidorna på Svensk Knivförenings egen hemsida: svenskkniv.nu krävs att man skriver in lösenordet knives4u2

Påverka tidingens inehåll Har du något artikeluppslag. Hör av dig till redaktören Samuel Karlsson. På telefon: 08-309912, mobil 070-3544572, mail: samuel. karlsson@bostream.nu

Telefontider till styrelsen Då flera av oss i styrelsen har annat för sig på dagarna så har vi bestämt oss för att införa telefontider. Vi har då större möjlighet att ge svar till frågor som ställs.

Telefontiderna som gäller är: Måndag och tisdag mellan 18.00 - 21.00.

Du kan då kontakta: Leif Glent 070-7783370 Torsten Häller 0523-13238 Staffan Pantzar 036-176231 4

Knivmakaren Anders Regnander var en av dem som flitigt deltog under fjolårets mässor och tävlingar. Här är en av hans fina knivar som han visade upp vid knivmässan på Skokloster. Foto: Samuel Karlsson

Var med när det händer under 2005 15-17 apri Vildmark & äventyr Vildmarksmässan firar 20-årsjubileum då evenemanget går av stapeln i Stockholmsmässans A-hall den 15-17 april 2005.

6-8 maj KNIV-SM Knivmakeri & Lövträmässa Under mässan i Sävsjö kommer tre tävlingar i knivmakeri att genomföras; Svenska mästerskapet, Smålands-mästerskapet samt Lövträpriset.

7-8 maj KNIVTRÆF I NORD Frederikshavn, Danmark. Frågor som rör knivtävlingen kan ställas till Jørgen Spotteck. Tlf.: +45 9 8 42 89 04 (kl. 17 – 21) 28 maj

Kniv och hantverksmässa Mässa i Kållered, strax söder om Mölndal, mellan Göteborg och Kungsbacka. Vidare information per telefon S-Å Hazard tel: 031-562616 4 juni Knivträff i Robertsfors Knivutställning med publikens pris, lotteri, materialförsäljning m.m. Frågor besvaras av Sören Borrelid 0934-32050.

www.svenskkniv.nu

17-19 juni Knivmässa i Skokloster Internationell knivmässa med tävlingar och utställningar. Info: Lars Blänning 0176-41873 eller 070-2265901.

11-17 juli Kniv-veckan i Ludvika Kontakt: Håkan Rosén 0240-860 00, Anders Höök 0240-814 19.

30-31 juli Knivkul i Gysinge Förfrågningar och platsbokningar kan göras på telefon hos Marie 0224-960 55 eller Lars Göran 070-2298113 Augusti Knivdagene, De nordiske jakt & fiskedager 2005 Elverum knivforening, kontaktman Magne Rugsveen, 0047 62 40 90 07. Mer info på: http: //www.norskkniv.n Vecka 44 Rallarfesten - information; Kent Tunlind 0980 - 172 46. Tema för tävlingen ”Årets Lapplandskniv” är brukskniv, förfinadbrukskniv och smyckekniv. Även utställning av övrig knivslöjd.

Knivmakaren nr.1- 2005

Knivbok till specialpris

Speciellt för Svensk Knivförening har förlaget som gav ut Jan Martinssons bok ”Gör din egen brukskniv för jakt, fiske och fritid”, tryckt upp en mindre upplaga som vi nu kan erbjuda till försäljning.

Detta är enligt undertecknads tycke en alldeles utsökt bok för den som vill ha en referenslitteratur att bläddra i när man kör fast. För mig täcker den det mesta för nybörjare såväl som den som har en längre erfarenhet.

Boken kostar för medlemmar 100:-

Curt-Ivan Wiklund, Ulf Brandt och Anders Hedlund var några av pristagarna vid fjolårets SM i Olofsfors. Vilka blir de lyckliga vinnarna i år?

Erbjudande till knivföreningar Styrelsen i Svensk Knivförening har beslutat erbjuda samtliga lokala knivföreningar i landet ett resebidrag om 1000 kronor för resa till Kniv-SM i Sävsjö, under följande förutsättningar; - att föreningen är medlem i Svensk Knivförening, - att föreningen skall deltaga och presentera sig under SM-dagarna i Sävsjö,

- att föreningen erbjuds 1 bord om 3x1m utan kostnad, - att reseersättningen utbetalas i efterskott.

-Se till att din förening blir representerad på denna knivfest i Sävsjö genom att agera ihop med dina lokala beslutsfattare. Väl mött vid Kniv-SM!! //lg

Beställning kan göras hos Stig Åkerblom Telefon 0270 – 167 60 eller via e-post; knivstig@telia.com //Leif Glent

Svensk Knivförening välkomnar ny medlem Vi hälsar Skelleftebygdens Knivgille välkomna in i Svensk knivförening kontaktuppgifter: c/o Ulf Avander Varuträsk 54 931 98 Skellefteå 070-6356350 0910-50165

Gamla årgångar Är du intresserad av att köpa tidigare årgångar av Knivmakaren?

På inbetalningsblanketten till föreningens postgiro kan Du skriva vilken årgång som önskas. Betalningen sker i förskott.

Årgång 1991–2000: 125:- /årgång.

Paketpris: 900:- för alla 10 årgångarna. Årgång 2001: #1 skickas ut på CD i Pdf-format. #2-4 finnes som tryckt alster.

Säljes endast som hel årgång: 150:Årgång 2002–2003: 200:- /årgång. Årgång 2004: 250:- /årgång.

- 03 = 200 Skr www.svenskkniv.nu

5

Knivmakaren nr.1- 2005

I de gamla Rademachersmedjorna i Eskilstuna arbetar Jan-Peter Hammar. Han gör knivar efter förlagor från början av förra sekelskiftet.

En stolt och levande knivtradition i Eskilstuna Eskilstuna var länge knivstaden framför alla andra i Sverige.

Nu finns bra några få tillverkare kvar från stadens storhetstid som knivcentrum. Jan-Peter Hammar är en av dem som håller det stolta industriarvet vid liv.

Det är lätt att man bara tittar på en knivs estetiska och funktionella värde. Men det finns andra dimensioner som är intressanta att lyfta fram. En del knivar är som nycklar till spännande historier om forna tiders människors liv och arbete. I de gamla Rademachersmedjorna i Eskilstuna arbetar Jan-Peter Hammar. Han gör knivar efter förlagor från början av förra sekelskiftet. Miljön är spännande i sig men det är hantverkets historiska rötter som gör Jan-Peters knivar extra intressanta. Eskilstuna var länge knivstaden framför alla andra med internatio-

Det blir välproportionerade knivar men kolstålet innebär kräver lite omvårdnad.

6

nell ryktbarhet i klass med Sheffield och Sollingen. Men sedan storhetstiden på 1880-talet då 55 knivsmedjor var verksamma i staden har antalet tillverkare minskat stadigt. Nu finns bara EKA kvar av de stora fabrikerna. Av de mindre och mer hantverksmässiga tillverkarna är det bara Jan-Peter. Det finns säkert fler knivmakare i Eskilstuna men de har troligen inte samma historiska band bakåt i tiden. Jan-Peters företag grundades 1891 av Johan-Alfred Hellberg. När de var som störst producerade Hellbergs 100 000 rakknivar om året. Det mesta gick på export till Tyskland och USA. – Det händer att jag får email med frågor om rakknivarna ända från Australien. Ofta har de en gammal kniv från Eskilstuna men det är inte alltid den kommer från Hellbergs. Det har funnits ett 20-tal olika tillverkare av rakknivar i stan, säger Jan-Peter Hammar.

Variationen på rakknivarna var stor.

Han visar en gammal Priskurant från 1914 och där finns blad med halv-, hel eller trekvarts skålning. Alla blad

www.svenskkniv.nu

Bladen som han använder till jakt- och fritidskniv upphettat rundstång. Det kräver en otrolig kraft oc är tillverkade av extra prima stål från Söderfors. De enklaste rakknivarna har skaften av osmyckat trä och de mest avancerade är gjorda av mönstrat elfenben. Priserna varierar från 6:50 kr till 47 kr dussinet. Idag finns det ingen som gör rakknivar i Eskilstuna.

Rakhyveln och rakapparaten slog ihjäl en hel näring. Även Hellbergs kände av de svåra tiderna och firman gick i konkurs i början av 70-talet. Då tog Jan-Peters pappa, som var slipare på företaget, över Hellbergs knivtillverkning.

– Jag har lärt mig allt av min far. Jag började arbeta med honom direkt efter gymnasiet. Det var i början på 70-talet.

Jag hade utbildat mig till elektriker men det fanns inga jobb och då fick jag börja i smedjan istället, säger han.

Men historien om knivtillverkningen

Knivmakaren nr.1- 2005 Det blev inte lättare av att smederna också var tvungna att ta emot lärlingar och gesäller från fattigstugorna i Stockholm.

var är i första hand hejarsmidda i kolstål. I praktiken går det till så att bladen pressas fram ur en ch den stora hejarhammaren får inte plats i Jan-Peter smedja. i Eskilstuna går ännu längre bakåt i tiden. Det är 350 år sedan Reinhold Rademacher anlade de första smedjorna i staden.

Det blev starten för en lång och framgångsrik industriepok. I början tillverkade man knivar, saxar, synålar, knappnålar, lås, verktyg, pistoler och spik. En hel stad fick sin näring ur smedjornas heta glöd. Rademachersmedjorna var en del i Carl X Gustavs stads bruk.

Kungliga smedjor Den kungliga arkitekten Jean de la Vallée ritade en plan för bruket med 120 smedjor i sten. I verkligheten byggdes 20 smedjor i trä och de låg i anslutning till bostadshus och fähus.

I närheten fanns bete för djur och små åkerlappar för odling av bland annat rotfrukter.

Brukspatronen Reinhold Rademacher kom ursprungligen från Livland. Han lockades hit av kungen för att utveckla det svenska smidet. Det var en tid av krig och oro runt våra gränser och smederna spelade en viktig roll i vapenproduktionen. De som bodde och arbetade i smedjorna levde under något som kan liknas vid livegenskap. Alla råvaror som behövdes var de tvungna att köpa av Rademacher. Det var också han som hade monopol på att sälja allt som de tillverkade.

– Det var ett hårt liv. I det här lilla huset bodde troligen ett 30-tal personer.

Och då ska man komma ihåg att den rymde både bostaden och smedjan.

Betalningen var dålig och självhushållningen var nödvändigt för att de överhuvudtaget skulle överleva, säger Jan Peter.

www.svenskkniv.nu

Med maskiner från 1800-talet Idag finns ett litet område av Rademachers smedjor bevarade i Eskilstuna.

De låga byggnaderna ligger och kurar i en liten klunga som ett historiskt reservat inträngt mellan nybyggda hus och trafikerade vägar. Området är en liten oas fylld av kulturhistoria. Här finns kopparslagare, guldsmed, järnsmed, hemslöjdsbod och Jan-Peters knivsmedja.

Byggnaderna är timrade och rödmålade. Det är intressant att gå mellan de olika hantverkarna och känna närheten till historien. Hantverket doftar, låter och lever och skapar en spännande upplevelse i den unika miljön. Det går aldrig återskapa slitet och armodet som forna tiders arbetare upplevt i de gamla kåkarna men en liten bit av deras kunskap finns att beskåda. Det är ett historiskt arv värt att bevara.

En enkel skylt med texten ”Knivsmedjan” hänger utanför dörren till JanPeters lilla hus. Här har han sin butik och sin verkstad. Han jobbar i stort sett med samma maskiner och samma teknik som sina föregångare använde i slutet av 1800-talet. Han tillverkar till och med egna slipskivor.

– De flesta som slipar knivar idag använder slipband men jag lärde mig av min far hur man gör egna skivor. Det blir mycket billigare och så är det kul att jobba på det gamla sättet, säger han.

Bladen som han använder till jaktoch fritidsknivar är i första hand hejarsmidda i kolstål. I praktiken går det till så att bladen pressas fram ur en upphettat rundstång. Det kräver en otrolig kraft och den stora hejarhammaren får inte plats i Jan-Peter smedja. Det är firman Barva hejarsmide som gör bladen och de har sina hammare stående i källaren på stora fundament som är flera meter djupa. Allt för att klara den stora påfrestningen från slagen.

– Den här tekniken använde man till alla saxar och knivblad vid förra sekelskiftet. Efter det kom excenterpressen och nu jobbar man med laser men jag använder det gamla sättet att arbeta, säger han.

De hejarsmidda bladen tillverkas i 7

Knivmakaren nr.1- 2005

2.

3.

1.

En historisk modell som inte liknar något annat jag sett är en fällkniv men ändå inte. Det finns ingen synlig spärr eller fungerande fjädermekanism. I framkanten av skaftet sitter en liten sprint som måste dras ut. Det är en genialisk konstruktion som aldrig blev någon riktig succé men den är ett lysande exempel på kluriga knivmakare från Eskilstuna. några grundutföranden som är lite ovanliga idag. De är lite bredare och längre.

Ofta jobbar Jan-Peter om formen för att få lite kortare blad. Det blir välproportionerade knivar men kolstålet innebär att de kräver lite omvårdnad. Idag är vi så vana vid rostfritt stål att många glömmer bort att torka rent kniven när de använt den.

– Jag är noga med att säga till folk att de måste vårda kniven. Men ibland dröjer det bara någon vecka så kommer de tillbaka och säger att det är något fel på kniven. Då har bladet blivit helt svart och oxiderat bara för att man inte följt mina råd, säger han.

Inte bara jakt- och fritidsknivar Knivarna är robusta och snygga. Skaften är gjorda i ädelträ och har holkar av aluminium. Läderarbetet är gediget men med en lite enklare form av vikslidor än vad som är vanligt hos många knivmakare idag.

Jan-Peter gör inte enbart jakt- och fritidsknivar i kolstål. Han gör både filéknivar i rostfrittstål och speciella takpappsknivar och kabelskalare. Filékniven är elegant med skaft av ädelträ medan de andra är enkla och praktiska verktyg som är välanpassade för takläggarnas och elektrikernas vardagsbehov.

– Om man ska leva på att göra knivar idag krävs det att man specialiserar sig tror jag. Det lönar sig inte att bara göra vanliga knivar, säger han.

Traditionen lever fortfarande i Eskil8

stuna men Jan-Peters knivsmedja är kanske den sista i sitt slag där man kan få en glimt av hur det var när tillverkningen hade sin storhetstid i staden. Det är en skärva av vårt kulturarv. På väggen i den lilla butikslokalen hänger ett fotografi. De äldre männen på fotografiet är klädda i väst och har välformade mustascher. Längst fram sitter några unga pojkar. Det är en bild från en helt annan tid och ett helt annat sätt att leva.

Bredvid fotografiet sitter ett inramat protokoll från ett fackföreningsmöte.

Enligt protokollet har man beslutat att pojkar under 16 år inte behöver betala till sparkassan, dåtidens a-kassa, och att man ska dricka kaffe vid årets sista möte. Små beslut som talar om ett större sammanhang av sparsamhet och svåra livsförhållanden.

– Idag är vi så vana vid att det ska drickas kaffe så fort man har någon sammankomst men på den tiden var det en lyx, säger han.

Det är männen och pojkarna på fotografiet som lagt grunden till dagens välfärd. Deras svett och uppfinningsrikedom banade väg för hela industriutvecklingen. Jan-Peter har ett lite annorlunda exempel på sina föregångares klurighet.

När Johan-Alfred Hellberg drev firman gjorde man en kniv som inte liknar något annat jag sett. Det är en fällkniv men ändå inte. Det finns ingen synlig spärr eller fungerande fjädermekanism.

I framkanten av skaftet sitter en liten sprint som måste dras ut och där-

www.svenskkniv.nu

4.

5.

När man veckla upp kniven kan man spärra den med sprinten igen. efter kan man veckla upp kniven och spärra den med sprinten igen. Det är en genialisk konstruktion som aldrig blev någon riktig succé men den är ett lysande exempel på kluriga knivmakare från Eskilstuna.

– Det tog många timmar innan jag kunde lura ut hur man öppnar kniven.

Den är så enkel och praktisk på samma gång. Om jag får tid ska jag försöka göra en kopia av kniven, säger Jan-Peter Hammar.

Knivhistorien lever fortfarande i Eskilstuna.

Text och foto: Samuel Karlsson

Knivmakaren nr.1- 2005

Knivmässan i Skokloster 2005 En internationell knivmässa i slottsmiljö 17 18 19 juni 2005 Stockholms knivförening inbjuder knivmakare, slöjdare och smeder från de nordiska och baltiska länderna samt Ryssland och Polen till en internationell knivmässa.

Stockholms knivförening arrangerar denna mässa för att vi skall lära över gränserna och skapa kontakter med likasinnade.

Arrangemang Tävling i knivmakeri med följande klassindelning: Brukskniv, Förfinad Brukskniv, Helhorns klass, Halvhorns klass, Öppen klass, Fällknivsklass och Ungdomsklass.

Rekvirera klassinformation och anmälningsblanketter från föreningen.

Föreningen kommer att ordna seminarier, workshops, utställningar, försäljning av material, verktyg och knivar, rephuggartävling och mycket mer.

I övrigt erbjuds Härlig camping för tält och husvagn, bad och duschar. Skokloster Wärdshus med hotell, restaurang och pub 150 meter från slottet. Båthamn och båtcafé.

Mässan äger rum på ett av världens främsta barockslott med en fantastisk vapensamling, von Essens motormuseum och kyrkan med anor från 1200talet.

Allt inom gångavstånd.

Fortlöpande informerar vi om arrangemangets fortskridande på vår hemsida: www.stockholmskniv.nu Du kan även kontakta Lars Blänning, e-post: lars.blanning@telia.com eller på telefon 0176-418 73 eller mobil 070-226 5901

Stockholms knivförening En handgjord kniv, en kniv med själ .

www.svenskkniv.nu

9

Knivmakaren nr.1- 2005

Rob gör allt själv på sina knivar, utom slidan. Han använder sig av svenskt stål, Sandvik 12C27 och Damasteel. Dessutom finns det men det finns en och annan tanto och bowie i utställningen. Det syns att det är en noggrann hantverkare vi har träffat. Finishen är

En amerikan med nordisk knivmakarstil Med Atlanta Blade Show och Niagarafallen i ryggen åker vi söderut genom New York State mot Pennsylvania State med siktet inställt mot en liten by som heter Northumberland. Där bor, enligt en annons i Blade Magazin, en knivmakare som heter Rob Hudson och i annonsen ser det ut som om han gör knivar som liknar våra nordiska.

Text och foto: Staffan Pantzar

Kanske kommer Rob Hudson till Kniv-SM i Sävsjö om han övervinner sin rädsla för att flyga.

10

Jag och min sambo har åkt bil från Minnesota i hyrbil genom Illinois, Indiana, Ohio och New York State och nu närmar vi oss gränsen till Pennsylvania. Bara några miles innanför gränsen skall denne för oss okände man bo. Vi har inte en aning om huruvida vi är välkomna eller ej.

När vi känner att det börjar brännas passerar vi en jakt och fiskeshop. Med stora bokstäver står det Mertz Rod & Gun på ett timrat hus med skyltfönster ut mot vägen. Jag gör en lite för hastig inbromsning och vänder tillbaka. Inne i affären frågar jag efter Rob Hudson. Affärsinnehavaren Niel vet genast vem vi talar om men han har konstigt nog ingen aning

www.svenskkniv.nu

Knivmakaren nr.1 - 2005

verkligen en stor likhet mellan skandinaviska knivar och dom knivar som Rob gör. Det är jakt och fiskeknivar som han gör i huvudsak fantastisk. Knivarna är så där superblanka att minsta fingeravtryck eller hårstrå syns hur tydligt som helst mot stålet. om att Rob gör knivar. Kan vi ha kommit rätt? Niel är i alla fall mycket trevlig och när en för Niel välkänd kund kommer in presenterar han oss som sina vänner från Sverige. Det verkar som om vi känt Niel hela livet. Niel börjar bli till åren och han skall lägga av med sin verksamhet och han hinner erbjuda oss att köpa den billigt. Jag frågar honom om han har jaktkulor i kaliber .35 för självladdning som jag skall köpa till en kompis.

Han letar och hittar två askar som jag absolut inte får betala.

Människor i Northumberland verkar väldigt gästfria och trevliga.

Banditer från Sverige Vi lämnar Niel och på hans beskrivning börjar vi leta efter Rob. En stund senare tycker vi att vi borde vara på rätt ställe men det finns inga nummer på husen. En kvinna visar sig snabbt på väg in i ett hus och min sambo tar med sig Blade Magazin med annonsen och går uppför den långa uppfarten till huset. Jag vågar inte köra bilen in på tomten, man har ju hört talas om att tresspassing är ett allvarligt brott i USA så vi går varligt fram. Stina försvinner in bland träden och sekunderna verkar som timmar men snart kommer hon leende och hämtar mig. Hon förklarar att här bor Rob och hans hustru Jacqueline.

Jag kör upp vår Oldsmoblie Alero fram till huset och par-

kerar. Vi bjuds in av Jacqueline och vi får vänta en stund på Rob som kommer från verkstaden. Vi presenterar oss och talar om att vi är från Sverige att jag gör knivar och är knivintresserad. Först är Rob något reserverad och undra på det. Vi kan ju vara vilka banditer som helst.

Rob tar med oss ner till den inredda källaren där det finns en utställning med knivar och nu lossnar det på allvar. Har ni känt den där genuina känslan när man möter någon med samma djupa intresse. Jag vet och Rob vet vad respektive skall säga när man börjar tala om något som rör knivar och knivtillverkning. Den där ilningen som kommer ända ner från tårna när man nästan utan ett ord förstår varandra. Knivmakeriet är som ett finstämt musikinstrument. Som fina trådar som vibrerar i samstämmighet.

Svenskt stål Rob gör allt själv på sina knivar, utom slidan. Han använder sig av svenskt stål, Sandvik 12C27 och Damasteel. Dessutom finns det verkligen stor likhet i mellan skandinaviska knivar och dom knivar som Rob gör. Det är jakt och fiskeknivar som han gör i huvudsak men det finns en och annan tanto och bowie i utställningen. Det syns att det är en noggrann hantverkare vi har träffat. Finishen är fantastisk. Knivarna är så där superblanka att minsta fingeravtryck eller hårstrå syns 11 www.svenskkniv.nu

Knivmakaren nr.1- 2005 hur tydligt som helst mot stålet. Innan vi går till verkstaden börjar vi snacka jakt. Rob är inte vilken jägare som helst, han jagar med pilbåge och armborst! Under en god stund blir jag varligt undervisad i hur det går till att jaga med pilar. Han berättar hur man måste lära sig djurens beteende för att kunna komma så nära att man avlossa ett säkert skott, förlåt pil, mot en vitsvanshjort vilka finns på hans jaktmarker strax intill husets vidsträckta tomt.

Nu skall vi till verkstaden. Vi får gå ut över gräsmattan och här slår junisolens värme emot oss. Det är verkligen varmt och kvavt ute nu mitt i åska och tornadosäsongen. Men i verkstaden finns givetvis klimatanläggning.

– Det går inte att jobba annars, menar Rob. Man blir så svett att det rinner om en.

Robs verkstad är något alldeles extra. Han gör precis allt själv.

Det står en stor fin härdugn i mitten av rummet med möjlighet till precisionsinställning. Och runt denna härdugn står alla de maskiner och verktyg som man kan tänkas behöva och det är ordning på allt.

Aldrig hela slipfasen Rob berättar om hur han gör sina knivar och det är samma tekniker som vi använder. När han berättar om hur han slipar sina blad undrar jag hur han undviker att bladen slår sig i härdningen. Jag har en del problem med att förklara ”slår sig” men då uppstår den där känslan igen av förståelse utan ord, som strängar som vibrerar. Han berättar att han aldrig slipar hela slipfasen färdig på ena sidan utan avverkar båda sidor successivt samtidigt.

– Om man slipar hela slipfasen en sida i taget så bygger man upp spänningar i stålet, förklarar Rob. När jag började med att byta sida under avverkningen så fick jag betydligt färre blad som slog sig.

Medan vi håller på med knivsnacket kallar Jacqueline på oss.

Nu är det dags för lunch. Vi tittar menande på varandra Stina och jag och säger att vi inte kan tränga oss på och våldgästa dessa vänliga människor på detta sätt.

– No problem, säger Rob. Nu käkar vi.

Vi bjuds in i köket och där är det uppdukat en härlig lunch med sallad, oliver, paprika, tonfisk, kokt ägg mm, som en härlig sommarbuffé hemma i Sverige. Under måltiden berättar Rob att han som tjugoåring tog värvning i den amerikanska flottan och blev sjöelektriker, något som han var under femton, tjugo år. Under denna tid hann han med att tjänstgöra utanför Vietnams kust. Han är tacksam för att han slapp delta i strider.

– Vi hade det bra ombord medan människorna sköt varandra sönder och samman i djunglerna.

Hemma på landbacken väntade Jacqueline med barnen medan Rob låg till sjöss. Efter ett antal år mönstrade han av och fick ett jobb i sina hemtrakter och började bygga familjens hus.

– Jag har dragit varenda ledning i huset.

Huset har stor tomt med en enorm gräsmatta. Det tar två timmar att klippa gräset och det brukar Jacqueline göra med åkgräsklipparen. Det är rena idyllen.

Sedan några år har Rob slutat jobba som elektriker och fått en hygglig pension så att han kan hålla på med knivmakeriet på heltid. Han har varit på Blade Show han också detta år, precis som jag men där strålade vi inte samman. Det är många 12

Robs verkstad är något alldeles extra. Han gör precis allt själv. Det står en stor fin härdugn i mitten av rummet med möjlighet till precisionsinställning. knivshower som han besöker varje år och han åker alltid i egen bil, även över hela kontinenten ända till Los Angelos.

– Jag tycker inte om att flyga, säger han lite förläget.

Det låter inte bra. Jag vill ju gärna att han skall komma över till Sverige och besöka Stina och mig. Jag föreslår att han skall komma till Kniv-SM i Sävsjö i maj och han blir verkligen sugen. Men hur skall det gå att komma dit om han inte vill flyga? Det får bli operation övertalning.

Efter lunchen går vi ut till verkstaden igen och börjar fotografera Rob och hans hustru och en massa knivar. Givetvis börjar kameran signalera att batteriet är på upphällning men jag klarar mig i alla fall.

Under lunchen har vi till och med blivit erbjudna att stanna över natten men vi kan bara inte utnyttja gästfriheten hur länge som helst. Vi kom klockan ett och nu börjar klockan dra sig mot sju på kvällen. Det är dags att dra sig ner mot Harrisburg och leta nattlogi.

Det är med vemod vi tar avsked men med löfte om att hålla kontakten. Jag kommer att återvända någon gång det lovar jag mig själv men det är sorgset att Rob är så bestämd på att inte flyga. Skall man till Europa är flyg i alla fall snabbaste färdmedlet. Båt kan man väl inte åka i det 21 århundradet?

www.svenskkniv.nu

Knivmakaren nr.1- 2005

��

�����������������

����� � � ��� � �� � � � � � � � � �� � �

������������ ������������������������� ���������������������� ������������������� ����������

���������� ������������

�������

����������������������� �������� ���������������� ����������������������� ������������������ ��������������������� ������������������ ������������

������� ����� �����

�������������������� ��������������������������������������������������������� �����������������������������������������������������

Ett stort tack till våra GULDSPONSORER som gör Knivmakeri & Lövträmässan möjlig att genomföra.

SH Bandslip Sten Håkansson

Norrsmide www.styrefors.com

Jano Knives www.jano-knives.com

Sören Nicklasson, STIHL www.stihl.se

Lofgrenknives www.lofgrenknives.net

SweDendro AB www.swedendro.se

Källemo www.kallemo.se

Slöjd-Detaljer www.slojd-detaljer.com

Johansfors Glasbruk AB www.johansfors-glasbruk.se

Nordell Knives www.nordellknives.com www.svenskkniv.nu

Läs mer på -

www.savsjoskyttecenter.se 13

Knivmakaren nr.1- 2005

Tiden är en förbrukningsvara!

Gott om tid – det har vi ont om brukar man säga. Själv brukar jag påstå att tid ”har” vi inte. Det är en förbrukningsvara som försvinner när vi gör något meningsfullt under dess förintelseprocess. Någon annan har sagt att Tid är något som naturen har skapat för att allt inte ska hända på en gång. Och det är vi i mässledningen jäkligt glada för!

Att det finns så mycket att göra inför ett mässarrangemang det förstår man först när man är mitt uppe i arbetet.

Den stora trösten, när arbetsuppgifterna hopar sig, är att man är en del i större ”happening” som vi tillsammans skall göra till ett glatt minne i vårt knivmakarliv. Det känns skönt att kunna bidra till att skapa en mötesplats med diverse aktiviteter och att därefter kunna åka på andra arrangemang och njuta av det som andra har skapat.

Kom, ställ ut, sälj Passa på att tömma knivförrådet på färdiga knivar och även material som du inte har användning för. Vårt mål med mässan att vi skall ha minst 70 utställare och 8 000 besökare. Sävsjö är inte särskilt stort men det är nära till ”bebodda trakter” så nog kommer det att finnas en marknad för alla.

Vi uppskattar om du så snart som möjligt anmäler dig om du nu inte redan har gjort det. Vi har bara 70 bord som är 1 X 3 meter men vi har samtidigt 5 000 kvadratmeter utställningsyta så nog kommer vi att kunna få fram och in fler bord om det behövs. Som du säkert vet så har vi ju nu gott om virke i Småland.

Tävla, vinn, ta steg Hoppas att du nu som bäst befinner dig på upploppet med dina tävlingsknivar.

Tre tävlingar är en utmaning inte minst för smålänningarna som kan delta fullt ut i alla tre. I en knivtävling är alla vinnare. Att få ett utlåtande på de inlämnade knivarna från en kompetent jury är guld värt för den personliga utvecklingen i det egna knivmakeriet.

Domarjuryn är nu utsedd och består av ett antal mycket kompetenta personer som tillsammans kommer att göra ett fantastiskt bra jobb under helgen 14

Den som kommer till Sävsjö får ett sällsynt tillfälle att se alster av Jonny W Nilsson, Johan Gustafsson, Anders Högström och inte minst Kaj Embretsén (bilden ovan visar en av Kajs fällknivar). Foto: Samuel Karlsson.

14 dagar före mässan. Under samma helg kommer fotodokumentationen av tävlingsbidragen att genomföras. Vi kommer, liksom Grundsunda förtjänstfullt gjorde, att ta fram en cdrom-skiva som erbjuds till försäljning.

Den som inte syns – finns inte!

Så brukar det stå i reklamen för att vi skall bära reflexer. Att mässan skall ”synas” är inte ett mål utan det är en metod för att vi alla skall komma till mässan och att vi skall få dit tusen och åter tusen besökare.

Ett av våra medel för att ”nå ut” är vår hemsida som vi har försökt att göra så utförlig som möjlig. Vi har även översatt den till engelska samt med stöd av ett antal knivmakares hemsidor länkat ut i vida världen. Många tyskar, engelsmän, fransoser och massor av andra nationaliteter är besökare på dessa hemsidor varför vi försöker att locka till oss besökare utanför Skandinaviens gränser.

Vi har också en man som nu jobbar med att även göra en tysk översättning av delar av materialet.

Vi lägger nu upp planerna och strategin för hur vi skall terrorisera radiooch tv-medierna i länet för att skapa optimal fokus på arrangemanget. Till detta kommer annonseringar i diverse tidningar och facktidskrifter. Dessa annonser bygger på att vi skall få läsaren till att besöka webbsidan som i mångt

www.svenskkniv.nu

och mycket utgör navet i vårt marknadsföringshjul.

Läget? _ Liggande med remstöd! Ja varför inte nyttja en skytteterm nu när vi skall husera i Skyttecenters lokaler.

Läget är per den förste februari följande; Anmält sig har följande Ett 30-tal knivmakare 16 materialförsäljare inklusive smeder 9 Guldsponsorer 2 Sponsorer Till detta kommer en organisation på ca 40 personer varav en hel del är knivmakare.

Vi upplever nu inte bara bokstavligt att dagarna blir ljusare och ljusare. Även bildligt så ser det ljust ut inför mässan.

Målet med mässan är att skapa en mötesplats för hela knivmakarsverige samtidigt som vi även strävar efter ett antal internationella inslag bland besökare, knivmakare såväl som materialförsäljare. Bland våra internationellt arbetande knivmakare så har vi nu fått klartecken från Jonny W Nilsson, Johan Gustafsson, Anders Högström och inte minst Kaj Embretsen. Vi arbetar enträget vidare med att få HELA knivmakargänget i Skandinavien att sluta upp.

Du är en av oss! Välkommen med din anmälan!

För mässledningen:Thomas Löfgren

Knivmakaren nr.1 - 2005

KNIVTRÆF I NORD

Frederikshavn, Danmark 7. – 8. maj 2005.

Vendsyssel Knivmagerlaug inviterer igen til knivtræf med mere i Frederikshavn på Knivholt Hovedgård med knivmagerarbejde, knivkonkurrence, smedning, arbejdende stande, pilefletning, fluebinding, sølvarbejde, jagthunde, pibemager, buefremstilling og meget andet.

Lørdag aften: Fællesspisning med musik og dans. Kuvertpris ca. DKR. 120. Drikkevarer købes til fornuftige priser.

Knivkonkurrence uden aldersbegrænsning i klasserne (Pris pr indsendt kniv DKR 50): 1) Begynderklasse. Åben for alle som ikke har deltaget i en knivkonkurrence før.

2) Voksen klasse. Der kan anvendes knivblad lavet af andre end knivmageren.

3) Voksen klasse – videregående. Alle dele skal være lavet af knivmageren selv.

4) Åben klasse. Alt hvad der har med knive at gøre. Foldeknive, papirknive, smykkeknive mm.

5) Publikumspris uddeles.

Der udfyldes en skriftlig bedømmelse for hver enkelt kniv i knivkonkurrencen.

Knivkonkurrence.

Knive med beskrivelse sendes til:

Knivtræf i Nord, v/ Jørn Sønderskov Christensen, Postboks 190, Peter Wessels Vej 19, DK-9900 Frederikshavn

Indleveringsfrist: Mandag d. 25. april 2005.

Spørgsmål vedrørende knivkonkurrencen rettes til: Jørgen Spotteck. Tlf.: +45 98 42 89 04 (kl. 17 – 21) Tilmelding til Knivtræf i Nord samt henvendelse angående overnatning: Frederikshavn Turistbureau, Skandia Torv 1, DK – Frederikshavn.

Tlf. +45 9842 3266. Fax +45 9842 1299 E-mail: turistbureau@frederikshavn-turist.dk www.frederikshavn-turist.dk

Stadepladsleje kr. 150,00 pr. udstiller incl. 1 telt (3x3 m), 1 bord (3 m) og 1 stol.

Besøg hjemmesiden www.knivtraefinord.dk og se alle relevante informationer om Knivtræf i Nord.

Kontakt kan ske på e-mail: info@knivtraefinord.dk

Annonsuppgifter 2005 Knivmakaren är Svensk Knivförenings medlemstidning, som når mer än 2000 knivslöjdare och knivklubbar med fyra nummer per år. Vid samtidig bokning av annonsplats för helt år (4 nummer) lämnas 25% rabatt, förutsatt att annonsens storlek är densamma även om innehållet kan varieras.

Knivklubbar/föreningar anslutna till Svensk Knivförening lämnas 50% rabatt. Färdigställande av material kan göras av oss – kostnad 300:- per timme Annonsmaterial Annonsmaterial skickas direkt till redaktören, företrädesvis elektroniskt till samuel.karlsson@bostream.nu eller annars per post till Samuel Karlsson, Atlasvägen 25, 131 34 Nacka.

Priser:

För kvaliteten på annonsmaterial som måste inscannas ansvaras ej.

Filer med annonsmaterial måste fungera i PC. Helst ser vi högupplöst PDF. Annonser i Microsoft Word undanbedes.

Skicka beställningen via e-post till h.wikstrom@telia.com, eller med snigelpost till Hans Wikström, Långvägen 50, 891 43 Örnsköldsvik.

Har du frågor så ring Hans på 0660-37 27 28 eller sommartid på 090-550 83.

Nästa nummer kommer ut den 2 junioch manusstopp är 28 april.

Storlek

Helsida

Halvsida

1/4-sida

En spalt

Två spalter

svart/vitt, SEK färg, SEK

2 200:3 300:-

1 300:1 950:-

700:1 050:-

5:50/mm 8:25/mm

11:-/mm 16:50/mm

Mått [mm]

188x275

188X135

92x135

www.svenskkniv.nu

92xhöjd

188xhöjd

15

Knivmakaren nr.1- 2005

Vinnarna av utmärkelsen Årets Lapplandskniv de fem senaste åren är från vänster: Göte Nilsson 2000, Roger Saitton 2001, Andreas Lundström 2002 och 2003, Fredrik Prost 2004.

Vackra knivar på Rallarfesten Foto: Kent Tunlind

Detalj på vinnarkniven 2005.

16

Vinnaren av Årets Lapplandskniv, fick glasplaketten som designats av Eva Björnström.

www.svenskkniv.nu

Knivmakaren nr.1- 2005

Sixten Keisus helhornskniv kom på delad tredje plats i tävlingen.

Erik Fannki fick andra pris för denna fina helhornskniv.

Ett fantastisk detaljarbete i Erik Fannkis helhornskniv.

www.svenskkniv.nu

Per-Anders Hurris fina bidrag placerade sig inte i tävlingen

Ingvar Svonni knep tredje priset.

17

Knivmakaren nr.1- 2005

Rallarfesten lockad många besökare till utställningen med många vackra knivar av bland andra Lazlo Balatoni och Anders Hedlund.

Femte Rallarfesten med Årets Lapplandskniv Tävlingen och knivutställningen som arrangerades 2004 skulle avsluta den serie om fem års tävlingsknivar ”Årets Lapplandskniv”, som annordnats av Rallarfesten och temat var ”Helhornskniv”.

Text och foto Kent Tunlind

Utställningen var koncentrerad till bruks och förfinad brukskniv och vi visade en blandning av ”Lappknivar” och traditionell brukskniv. Hedersutställare var Anders Hedlund, Lysekil som visade sina vinnarknivar. Laszlo Balatoni har ställt ut knivar under alla fem år, stort tack från oss.

Rallarverkstaden inbjöd till seminarier om knivtillverkning och vi visade lite ”hemligheter”. Linjer, proportioner, balans och lodlinjer, för många är det nya begrepp som kan lyfta ens slöjd.

Täljspånen växte i stora högar på golvet när barnen med

Tävlingen vanns av helhornskniv 18

röda moraknivar tog ”Knivcertifikat”. Tanken med rallarverkstaden är att det är bättre att lära barnen att använda kniven på rätt sätt hellre än att stifta lagar om knivförbud. Barnen fick lära sig att kniven är inte farlig – det är när man använder den fel som den blir det. Man får inte vifta med den och inte springa runt med den.

De fick börja med en fyrkantig pinne och göra den rund – att alltid tälja ifrån sig – sedan kunde man från den göra ett platt blad och vips så hade de gjort en träkniv. Nästa uppgift blev att göra en smörkniv och så fick de lära sig att tälja en grillpinne – enkelt tänker ni, men alla vuxna vi frågade om de kunde göra en korvpinne, gjorde fel. Hur många barn har inte tappat korven i elden, men nu fick de lära sig att göra på rätt sätt, en platt pinne med stopp.

Vinnaren sticker ut Tävlingen vanns av Fredrik Prost 24 år från Kiruna med en helhornskniv i bruksknivsstorlek, ett blad om 7 cm och hela längden 17 cm, smäcker, ligger helt rätt i handen. Fredrik gör även bladet själv, med en alldeles egen design med en väldigt liten ”drop”. En kniv som sticker ut, var juryns intryck ”Han har utnyttjat traditionen, följer den men är inte fångad, utan gjort den till sin egen”. Ett av kriterierna i tävlingen är att det är en brukskniv – att man ska kunna använda den – och Fredriks kniv gör verkligen skäl för det.

Fredrik har växt upp bland sådana här knivar och har just avslutat en treårig utbildning på Samernas Utbildningscenter i Jokkmokk, och tänker på sikt försöka livnära sig på sitt slöjdande.

Jag har även fått fingra på en kniv han släpper på Jokkmokks marknad och den är grym, vi kommer nog att få se mer Fredrik Prost 24 år från Kiruna med en av denne slöjdare.

Detta är femte och sista året i denna serie om fem täv-

www.svenskkniv.nu

Knivmakaren nr.1 - 2005 lingsknivar på olika teman. Brukskniv år 2000 vanns av Göte Nilsson Luleå. År 2001 vann Roger Saitton Kaitum helhornstemat. Andreas Lundström Kiruna vann både 2002 och 2003 där temat var Intarsia respektive Smyckeskniv . Andreas har även vunnit publikens pris fyra år i rad. 2004 års vinnare i Helhorn Fredrik Prost.

Kniven som bruksföremål Rallarfestens vision om knivtävlingen är att lyfta fram kniven som ett bruksföremål och att skapa en medvetenhet om regionen och den lokala kulturen där knivtraditionen alltid varit stark. ”De är artister” som Tomas Olofsson Rallarfesten säger, och vi vill lyfta fram våra knivmästare på samma sätt som vi lyfter fram våra artister inom musik och dans, och visa upp dem. Tanken är att vi ska kunna visa upp våra slöjdare på olika mässor i Sverige, Finland, Norge och Ryssland, men också att hitta ovanliga utställningsplatser för knivarna.

Rallarfesten kommer även nästa år utse ”Årets Lapplandskniv”, men nu kommer alla att kunna vara med. Ni behöver alltså inte göra 10 knivar om ni vinner.

2005 års tävling som går vecka 44 kommer att ha tre tävlingsklasser: Brukskniv, Förfinad bruks och Smyckeskniv, och av vinnarna i de tre klasserna kommer ”Årets Lapplandskniv” att utses. Tävlingen kommer att följa Svensk Knivförenings Regler och bedömning, men fortfarande kommer bruksegenskapen att bedömas separat. Vi kommer också fortsätta ha en utställningsdel för dem som inte vill tävla, men ändå vill visa upp sin slöjd…var med du också…

Mix Fishing

Knivmaterial - Fiske - Jakt

TACK!

Alla kunder för att ni har gett oss förtroendet att leverera knivmaterial till Er. Vi ökar nu takten genom att öka sortimentet ytterligare!!

120 sorter knivblad, 35 olika träslag, 16 typer av vulcanfiber, bolster, holkar, mosaik pins, konstgjord sten, läder, horn, nysilver, knivslidor, böcker m.m.

Beställ GRATIS katalog!!

www.mixfishing.se 0171-447060

������ ����� �� ���������������������������������������������������������������� ��������������������������������������� ��������������������� ��������������������������� ����������� ���������������� ����������������

�������������������� ������������������������������������������������ ���������������������������������������������������������������� ������������������

www.svenskkniv.nu

19

Knivmakaren nr.1- 2005

Att nyttja det tunna materialet till ett fullbreddsskaft genom att limma samman två skalor är dock mindre vanligt. Här är delar till skaftet och en mall.

Ett fantastiskt bra alternativ till de fossila materialen med det vackra mönstret och färgsättningen är olika typer av ben som färgats och stabiliserats.

I många fall är de skrämmande lika en skala i regnbågens alla färger men det kan vara klokt

Tunna material – en spännande möjlighet!

Flera av oss har nyttjat tunna material till fulltångeknivar där skalorna inte ska vara så tjocka. Att nyttja det tunna materialet till ett fullbreddsskaft genom att limma samman två skalor är dock mindre vanligt. Här öppnar sig dörren till en avsevärt utökad och spännande materialvärld.

materialet. Olika mineraler och spårämnen ger olika färger såsom blå, svart, brun och grön. Under årtusenden som materialet har legat i marken så har det fått utstå påfrestningar i form av väta, torka och ibland även mekanisk påverkan. Resultatet är att materialet får ett underbart vackert utseende med charmiga mönster och underbara färgschatteringar. Färgen i materialet sitter dock ytligt. Det är sällsynt att den speciella ytfärgningen är djupare än ett par tre millimeter. Materialet inne i beten kan i vissa fall färgas men saknar då det speciella mönster som ytskiktet ofta har.

Fossila material Organiskt material exempelvis i form av ben och betar som ligger länge i jorden tar upp mineraler och andra spårämnen från den omgivande marken. De ämnen som tas upp omvandlas genom kemiska reaktioner till färgämnen i det organiska

Alternativ till fossila material Ett fantastiskt bra alternativ till de fossila materialen med det vackra mönstret och färgsättningen är olika typer av benmaterial som färgats och stabiliserats. I många fall är de skrämmande lika en skala av mammutbark och har sprick-

Hur många gånger har man inte sett ett nytt material i försäljarens utbud som ser så där härligt spännande ut men som är alldeles för tunt för att använda till en ”sticktångekniv”. Lugn det finns botemedel!

Material i form av färgade och stabiliserade giraffben i alla dess former kommer att saluföras på Knivmakeri & Lövträmässan i Sävsjö av det sydafrikanska företaget JAB Supplies.

20

www.svenskkniv.nu

Knivmakaren nr.1- 2005

av mammutbark och har sprickmönster samt underbart vackra färgsättningar. De finns ofta att välja färger som gör att man lite närmar sig det svenska ordet ”lagom”. mönster samt underbart vackra färgsättningar. De finns ofta i regnbågens alla färger men det kan vara klokt att välja färger som gör att man lite närmar sig det svenska ordet ”lagom”.

Dessa skaftmaterial görs av ben från giraff, kamel, ko, osv. I framtiden är jag helt säker på att vi även kommer att kunna köpa älgben i samma utförande.

Den stora fördelen med benvarianten är att sprickor och färgning går djupt ner i materialet. Det innebär att man då har ”slipmån” när kniven formas.

De fossila materialen måste man på baksidan slipa ner och göra plana så att rätt skafttjocklek uppnås utan att ytskiktet behöver bearbetas mer än i form av en finputsning. Likaså så måste materialet vara symmetriskt och redan från början vara format som det slutliga skaftet. I annat fall kommer man att slipa bort delar av mönster och färgsättning.

Andra material Tekniken att foga samman två skalor

av material går naturligtvis även att använda när det gäller trä. Om man sågar isär ett knivämne så kommer man i snittytan att få samma mönster på båda sidor vilka man sedan vänder utåt när man limmar ihop de två tidigare yttersidorna. Att mönstret blir lika på båda sidor är ju annars väldigt svårt att uppnå.

Andra material som går att användas är horn, pärlemor och andra snäckskal, etc.

Tillvägagångssätt När kniven skall tillverkas så börjar man med en frambit som har fullbredd. Efter denna så sätter man spacer, tenn och andra eventuella mellanlägg.

Därefter planar man bitarna, exempelvis av giraffben och limmar dom med epoxy, varefter man borrar ur för tången när limmet har torkat.

När man sedan sätter dit det limmade materialet så kommer framdelens skarv att döljas av mellanlägget. Den

www.svenskkniv.nu

bakre skarven döljs sedan genom att man gör ett avslut med någon form av mellanlägg och hel bit av något material som får bli ”bakstycke”.

Om du har valt två skalor, som säljs i par, med bra ”färgpassning” så kommer i många fall skarven upptill och nedtill knappt att synas. Med bra färgpassning menas att mönster och färgsättning uppe skall stämma inbördes mellan skalorna. Samma gäller naturligtvis nertill även om ovandelen är viktigast eftersom kniv-materialet är bredare där när kniven är färdig.

För att förstärka det limmade materialet så kan man nita kniven med några vackra pins eller nitar. Alternativt så kan man i den främre och bakre tvärytan borra för och limma fast ett par häftklamrar eller tunn tråd. Dessa går att försänka genom att fräsa bort lite i materialet. Det är också viktigt att ytorna som skall limmas inte putsas blanka utan är plana men lite ”ruggliga”.

Man kan också göra lite sår i ytskiktet med en Dremmel och sedan lätt plana till ytskiktet. Limmet tränger då ner i håligheterna och håller ihop materialen. Se dock till att hålla reda på var skaftets ytterlinjer kommer att gå så att du inte gör hål där eftersom det kommer att synas i skarven.

Pröva!

Pröva på tekniken och jag lovar att du får en ytterligare kick i ditt knivmakeri.

Material i form av färgade och stabiliserade giraffben i alla dess former kommer att saluföras på Knivmakeri & Lövträmässan i Sävsjö av det sydafrikanska företaget JAB Supplies. De har också skalor av kamel och ko liksom andra hornmaterial och kanske även mammuth. Gå gärna in på deras hemsida www.jabsupplies.com Om du vill läsa mer om hur du handskas med mammut och andra elfenben så kan du söka uppgifter på www.boonetrading.com /WorkingInstr uctions.html Välkommen till mässan - med nya möjligheter!

Text och foto: Thomas Löfgren Smålands Knivmakare

21

Knivmakaren nr.1- 2005

22

www.svenskkniv.nu

Knivmakaren nr.1 - 2005

www.svenskkniv.nu

23

Knivmakaren nr.1- 2005

2.

1.

3.

Knivskolan 2005 del 1 Bildserien visar momenten i den ordning som de tas upp i texten.

4.

5.

6.

9.

10.

7.

8.

24

www.svenskkniv.nu

Pauting och färgning

Knivmakaren nr.1- 2005

Jag har blivit ombedd att medverka i två nummer av knivskolan för att försöka beskriva hur jag färgar och pautar läder.

Det är naturligtvis svårt att med text och bilder lära ut det här, och att gå en helgkurs med någon erfaren knivmakare ger säkert mycket mer, men jag skall försöka göra mitt bästa för att ni skall få ut något av det här.

Ulf Brandt bjuder på tips om färgning och pauting.

Text och foto: Ulf Brandt

och skär med en skalpell bort överflödigt läder.

När jag sätter i kniven i slidan så är det en ”bula” på lädret och lite luft mellan läder och knivskaft, bild 2. Det kan verka svårt att få till en slida med bra passform då det är så mycket läder över, men allt eftersom arbetet fortskrider så kommer det ”överblivna” lädret hamna på rätt plats och passformen blir bra.

tingen att stanna kvar riktigt när lädret är för blött men nu är det dags att börja göra mönstret som man tänkt sig men det är först när ytan börjar torka lite som sen riktiga mönstringen börjar.

Först tar jag modelleringsjärnet och med spetsen på ”skeden” lyfter lädret inifrån så att upphöjningen blir större.

Sedan markerar jag löst med falsbenet hur jag tänkt göra mönstret, se bild 5.

På bild 1 ser ni tre linjer markerade. 1 är markeringen som jag med naglarna mätt ut hur stor kniven är. Linje 2 är den där jag lagt till ca. dubbla lädertjockleken, och 3 är det tillägg jag beräknar kommer att behövas för pautingen. Det är svårt att säga exakt hur mycket som skall läggas till, men det största tillägget jag gjort här var ca. 5 mm.

Jag syr upp till vinkeln strax under 4 ( som ligger något ovanför knivskaftets tjockaste punkt) och just i den vinkeln bör man inte lägga till mer än dubbla lädertjockleken, för då kan passformen bli glapp.

De enda verktygen jag använder är två st. falsben, samt två modelleringsjärn som syns på bild 3. Jag skulle klara mig bra med ett av varje men det ena falsbenet är lite spetsigare och så tillverkade jag ett längre modelleringsjärn för att komma åt och lyfta läder på insidan av slidan.

Det första som måste göras nu är att lägga sömmen tillrätta och sedan se till att det överblivna lädret hamnar på framsidan. Med framsidan vänd emot dig trycker du nu med tummarna allt du kan från sidorna. Nu bildas en ganska smal upphöjning på framsidan, se bild 4, och kniven ligger lite mer emot lädret på baksidan. Än är det ett tag kvar tills man kan börja med pautingen och jag arbetar inte lädret som skall pautas på framsidan. Nu börjar jag arbeta med baksidan för att släta ut lädret och forma klacken som skall bli stoppet för kniven.

Jag arbetar med falsbenet från spetsen på slidan och uppåt tills en klack formas.

Jag försöker också att med falsbenet släta ut lädret på sidorna för att till slut ha kontakt med kniven överallt utom där pautingen skall vara. Det här måste göras om och om igen under tiden som lädret torkar om det skall bli en riktigt fin yta.

Nu börjar jag arbeta ner lädret försiktigt, bild 6. Fortfarande sticker upphöjningen upp ganska mycket med bara svaga intryckningar, bild 7. Man ser också på det apelsinskalsliknande lädret att jag ännu inte arbetat med att glätta upp en fin yta ännu.

Nu går jag än en gång in med modelleringsjärnet för att lyfta lädret längre ner. Här är det bra med ett längre skaft än vad det brukar vara på de fabrikstillverkade, men det är enkelt att tillverka ett eget modelleringsjärn. Jag trycker även med tummarna från sidan för att få mer höjd på lädret, bild 8. Nu fortsätter jag arbeta fram mönstret med falsbenet.

Dels trycker jag ner läder runt upphöjningarna och dels markerar linjer, bild 9.

Jag ”tummar” också för att få formen som jag vill ha den, bild 10, samt går in och lyfter om det behövs. När mönstret i stort sett ser ut att ha kommit på plats så markerar jag linjerna en sista gång innan det är dags för färgning.

Under tiden som jag hållit på med att pauta så har jag gjort avbrott för att arbeta upp ytan och forma lädret på andra delar av kniven innan lädret hinner torka för mycket i t.ex. spetsen och överkanten.

När kniven är färdigsydd så märker jag ut var övre kanten på slidan skall vara,

Nästa steg blir att forma överkanten som man vill ha den. Det går inte att få pau-

Fortsättning följer i nästa nummer..

Många gör ett eller ett par försök med pauting och ger sedan upp för att resultatet inte blev som väntat. Själva tekniken med pauting är egentligen inte svår, men det kan vara svårt att få ett bra resultat första gångerna, utan att slinta och repa lädret eller få fula gropar där det borde vara slätt. Förra våren höll Roland Strömberg en läderkurs som jag deltog i, och även om jag kunde pauta tidigare så gav kursen en del nyttiga tips som har förbättrat mitt eget resultat i läderarbetet.

Eftersom det skall handla om pauting och färgning så hoppar jag över själva starten från tillverkning av mall, tills slidan är färdigsydd och tillskuren upptill.

Jag kommer dock visa på mallen hur mycket läder jag lägger till för pautingen. Jag har valt att fästa D-ringen till upphängaren genom att vika ner läder från slidan och sy fast detta. Det gör att det inte behövar läggas till något extra läder för att läderstropparna som annars stoppas ner i slidan skall få plats.

www.svenskkniv.nu

25

Knivmakaren nr.1- 2005

När Owe Wallin funderat ett tag kom han på en egen lösning på hur han skulle kunna göra för att få lädret lika rörligt som med Dring i metall. Foto: Samuel Karlsson

Tips & Trix - En smart upphängare av läderspill Idén till dessa upphängare, fick jag när reglerna för enkel brukskniv inte fick ha metall eller D-ring i upphängaren.

När jag funderat ett tag på hur jag skulle kunna göra lädret lika rörligt som med D-ring i metall.

Jag provade olika läderkvalitéer och kom fram till att krupong = genomgarvat läder till det dubbelvikta insticket

Owe Wallin bjuder på tips om hur man gör en praktisk upphängare.

26

i knivslidan, som är nerskärflat, är ett måste. Den övre delen av upphängaren, så kallad sölja, har jag gjort i två varianter. Där har jag använt ett rårandsläder med inte så kraftig rårand. Den ena varianten är en traditionell sölja med två spår i för livrem.

Den andra är en dubbelvikt rårandsbit. För att läderbitarna ska löpa i varandra, har jag använt en 16 mm hålpipa och sparat så mycket material för att få en stark och en glidande sidorörelse på upphängaren, som slår i 180 grader, utan att få någon påfrestning. Den varianten med dubbelvikt läder, har jag sytt en söm runt det utstansade hålet och lästat ut utrymmet för livrem. Mellan insticket i knivslidan och det stansade hålet, har jag polerat lädret med bivax.

Formningen är fri på söljorna.

Testad i tre år Denna idé testades i tre år av mina kompisar som jagar och någon tystare och följsammare kniv efter kroppen har dom aldrig tidigare burit. Denna idé har givit mig ett 1:a pris i Delsbo och ett 2:

www.svenskkniv.nu

Owes upphängare är ett enkelt och bra sätt att bli av med läderspill, då inga stora bitar behövs. a pris i Ludvika i enkel brukskniv i Aklass. Viktigt är att instickslädret inte är längre än att det räcker till för nedre delen av söljan. Så kort som möjligt ger bästa resultat för att få en följsam upphängning. Ett enkelt sätt att bli av med läderspill, då inga stora bitar behövs.

Med kreativa hälsningar Owe Wallin

Knivmakaren nr.1 - 2005 Bjuder in till Knivträff i Överklinten, Robertsfors.

Lördagen den 4/6 -05. Tid 10.00-18.00 Inträde 20 kr. Ungd.10 kr På inträdesbiljetten/röstsedeln utlottas en fin kniv.

• • • •

Knivutställning med publikens pris. Tre utställningsklasser: Valfri brukskniv. Hornkniv.

Ungdomsklass. (priser utdelas i form av kontanter) Kniv och materialförsäljning.

Lotterier, med fina vinster knivar mm.

Tips & trixs hörna. (Med Knivmakaren).Täljhörna.

Sänd in ditt utställningsbidrag senast 25/5 till Michael Almqvist Kungsvägen 54 930 10 Lövånger.

Materialbeskrivning samt försäkringsvärde anges. Avgift 50 kronor max 3 knivar. Betalning till bankgiro 5594-1686 eller kontant i kuvert. Ej avhämtade bidrag återsändes mot postens avgifter. Eventuella frågor besvaras av Sören Borrelid 0934-32050 eller Michael Almqvist 0913-10072 carlmichael@swipnet.se

����������������� Kniv- och Hantverksmässa i Kållered lördag 28 maj kl. 10-17 och söndag 29 maj kl. 10-15.

Förutom högklassig knivslöjd och försäljning av knivmaterial och utrustning kommer även andra hantverksgrenar att representeras, som t.ex. träslöjd, keramik, silversmide och textila produkter.

Mässan hålls i Ekenskolans idrottshall i Kållered Köpstad vid E6an söder om Göteborg, ett livaktigt butiksområde med närmare 50 000 besökare under en sommarhelg. Våra skyltar visar vägen.

I år arrangeras för första gången Västsvenskt Knivmästerskap!

Alla knivmakare inbjudes att deltaga i vår tävling som hålls i samband med mässan. Svensk Knivförenings tävlingsregler gäller och samtliga bidrag får bedömningsprotokoll. Kniven får inte ha deltagit i en tidigare tävling.

Klassindelning: Brukskniv, Förfinad Brukskniv, Smyckeskniv Bälte respektive Icke Bälte, Ungdomsklass (max 18 år) och Nybörjarklass (knivmakare som inte tävlat förr).

Tävlingsbidragen med namn, adress, telefonnummer, aktuell tävlingsklass och försäkringsvärde skickas till Sven-Åke Hazard, Bergegårdsvägen 11, 423 53 TORSLANDA och skall vara honom tillhanda senast 13 maj.

Anmälningsblankett finns på vår hemsida www.knivmakareivast.just.nu eller via S-Å Hazard tel. 031-56 26 16.

Prisutdelning söndag 29 maj kl. 13. Tävlingsbidragen lämnas ut samma dag efter kl. 15 eller återsändes mot postens avgifter.

Hjärtligt välkommen! www.svenskkniv.nu

27

Knivmakaren nr.1- 2005

Allt för knivmakaren Vi har allt du behöver för knivtillverkning

Knivblad från Finland, Sverige, Norge Mora, Frost, Eka, RB, Baudin, Brusletto, Helle, Lauri, Kankaanpää, Roselli, Priser 15:--1250:-/st Skaftämnen i trä. Renhorn, älghorn, läder, tråd, spacer, vulcanfiber, buffelhorn, mässsing- och nysilverbrickor, nitar, nitknoppar, holkar, topplattor, parerskydd, byggsatser, näver, borrar, raspar, filar, sliprullar, sliphylsor, remmar, färg, läderglans, lim, nålar, sylar, verktyg, böcker, mm.

Beställ katalog omgående, Skickas gratis.

Jakt & fritid i Rundvik

Nyhet Gårdsbutik Nu har jag öppnat en gårdsbutik i anslutning till min smedja. Här finner du det mesta vad gäller knivmaterial samt hela sortiment av knivblad.

Revsundsvägen 24 840 50 Gällö Tel 0693 - 66 20 50 Fax 0693 - 66 20 51 Mobil tel 070 - 550 67 16 E-mail: aksjakt.fritid@telia.com www.aksjaktfritid.nu www.lantbruksnet.se/aksjakt

Allt Du behöver i VERKTYG Beställ vår KATALOG MASKINER HALVFABRIKAT METALLER STENAR PÄRLOR PUTSMEDEL PÄRLSILKE finner Du hos oss Box 20059, 104 60 Stockholm, Besöksadress: Magnus Ladulåsgatan 53 Tel. 08-720 37 90, Fax. 08-720 28 85, E-mail info@konradw.se, Hemsida www.konradw.se

28

www.svenskkniv.nu

Knivmakaren nr.1 - 2005

Ny katalog ute nu!

Katalogen får du gratis. Posta 20 :- i ett kuvert och du får den hemskickad.

Glöm inte att ange namn och adress.

Adressen är: Jano Knives, Näsmark 3, 916 93 Bjurholm

Nyöversatt bok som förklarar hur du tillverkar en egen halvhornskniv.

Boken finns både på engelska för 300 :och på svenska.

Nu 250 :Tel: + 46(0)932-270 27, Fax: 46(0)932-27062, Mobil: 070-582 09 32, Mail: info@jano-knives.com, Hemsida: www.jano-knives.com

www.knivprylar.se Fällknivar i byggsats!

Flera modeller. Alla delar ingår.

Blad i AUS-8 stål.

Ny Kniv!

�������������������� ���������������� �������������������������������������� ������������������������������������������ ��������������������������������������� ����������������������������������������� ������������������������ ����������������������� ��������������� ������������������� ���������������

Sidor/skalor medföljer.

Frame-lock låsning.

Knivarna utgör en utmärkt grund för modifiering och tillverkning av exempelvis egna skalor och bolster.

����������� ����� ������������������������������������ ������������������������������������������������������� ����������������� ��������� ������� �����������������

www.svenskkniv.nu

���������������� ���������������� ����������������������

29

Knivmakaren nr.1- 2005

Brisa Knives AB

Knivblad ca 80 modeller verktyg trä damascus horn holkar bolster beslag mosaic pins rec ädelsten slidor nitar ringar metaller jap köksknivar slipmedel läder carnauba ccl oil fiber (0.4 - 10 mm) wootz stål mm.

KNIVÄMNEN SÄLJES !

SVENSKA OCH UTLÄNDSKA TRÄSLAG MASURBJÖRK, JAKARANDA MM. Andreas ädelträ http://home.swipnet.se/knivmaterial 0480-20323 alt. 0733-095641 Email:and.ring@swipnet.se

WWW.BRISA.FI Se även Mixfishing.se

Knivmakare

Radannonser Radannonser har du som medlem rä� a� införa helt gratis i tidningen. Sänd annonsen till: Samuel Karlsson Atlasvägen 25 131 34 Nacka e-post: samuel.karlsson@bostream.se

Vi kan erbjuda Dig en hel del material för knivtillverkning. Laminerade-, rostfria-, helståls- eller damaskblad från svenska, norska och danska knivsmeder. Även en del från Helles och Bruselettos sortiment.

Mycket fint rårandsläder i olika tjocklekar, även spansk rårand samt shaftläder. Många olika färger av narvsvärta.

Tenn, mässing, nysilver, spacer mm. Dessutom ett 40-tal olika träslag, varav den mycket fina masurbjörken rekommenderas.

Rekvirera vår NYA katalog gratis!

Gits knivmaterial Tel: 0270 - 167 60 E-post: knivstig@telia.com

Öppettider: Vardagar 13.00 - 17.00 Besöksadress: Södra Järnvägsgatan 11

Ny katalog: Skicka in 20 kr i ett kuvert, glöm inte att uppge adress, så skickar vi katalogen.

30

www.svenskkniv.nu

Knivmakaren nr.1 - 2005 Det var en mörk augustikväll och i Mercedesens stjärnprydda front dök plötsligt denna ståtliga älgtjur upp, jag behövde inte ens sikta.

Behöver jag säga att både djur och bil nu befinner sig i sina respektive ”himlar”.

Storviltsjägaren Tur i oturen…

Ny bil införskaffades och knappt hade vi hunnit vänja oss med den, så väcktes min jaktinstinkt till liv igen. Återigen var det en sen kväll, denna gång i november.

Då hoppade ett rådjur upp framför min front när jag i 100 ”knyck” rusade fram i mörkret.

Nu när jag är en ”riktig karl” hade jag inte tänkt att är jag var tio år fick jag följa med min pappa ut min storviltsjakt skulle inledas på detta sätt… på jakt för första och enda gången i mitt liv.

Men tur i oturen är att jag lever och det är åtminstone På den tiden bodde vi i Etiopien (där mina jag glad för… föräldrar arbetade som missionärer). Lite söderut i landet fanns det en liten semesterort med fantastiska naturliga Michael Almqvist varma källor som man kunde bada i.

Lövånger Dit for vi på semester nästan årligen och just detta år blev vi där medbjudna att få deltaga i denna jakt.

N

Flodhästar, krokodiler och lejon var en vanlig syn ute i markerna, dock var de inte tillåtna att jaga. Vilsvin däremot, var lovliga bytesdjur och som många av er säker vet är det en både klurig och småfarlig jakt.

Så var det då dags för oss karlar (ja, ja, men jag kände mig i alla fall som en!) att ge sig iväg ut i vildmarken.

Efter någon timme sådär fick vi ”kontakt” med en liten grupp av vildsvin. Men inget riktigt bra skjutläge infann sig så vi fick inleda en kringgående rörelse för att komma bättre till.

Solen började nu bränna riktigt het och svetten lackade i våra pannor. Då plötsligt, där på andra sidan ravinen i en glänta i djungeln dyker hela gruppen av vildsvin upp igen.

Farsan får upp bössan och skickar iväg ett till synes välriktat skott mot ett av djuren. Svinet vacklar till och plöjer ner trynet i den torra röda jordskorpan… och rullar därefter ner i ravinen.

Det var det sista vi såg av vildsvin den dagen. Träff eller inte fick vi aldrig veta för inget djur gick att hitta nere i ravinens täta vegetation.

KNIVKUL 2005 Upplands knivklubb arrangerar knivmässa med öppen knivtävling. Den 30-31 juli i Gysinge.

Knivtävling i sju klasser: Brukskniv, förfinad bruks, Öppen klass, jaktknivar och TeamWork.

Dessutom även tävling för smeder/ bladtillverkare i två klasser: Stålblad och Damask. Premiebedömning.

Tävlingsavgift 100:-/deltagare.

Den betalas till Pg. 414285-7 Upplands kk.

Tävlingsbidragen skall sändas till Marie Fröjhammar. Delbo Rödje 535. 74492 Huddungeby. Dessa skall vara på plats senast den 22 juli.

Någon storviltsjägare blev farsan aldrig, nu i salig åminnelse, för så vitt jag vet var det sista gången han höll i en bössa. Men själv har jag en dröm om att en dag få återvända till mitt barndoms land och få avsluta det farsan aldrig fick göra. Nämligen att i triumf få återvända med ett ståtligt vildsvin buret på en stång av två infödda jaktguider.

Förfrågningar kan göras Marie 0224-96055, Lars Göran 070-2298113 eller knifegirl55@ hotmail. com Angående tävlingsregler, se vår hemsida http:// medlem. Spray.se/groldar

I fjol fick jag däremot fälla min första älg. En riktigt stor tjur med en slaktvikt på 280 kg.

Väl möt UPPLANDS KNIVKLUBB.

Sedvanligt uppläggning av mässan,även möjlighet till en kortare smideskurs.

www.svenskkniv.nu

31

Knivmakaren nr.1- 2005 Returadress: Bruksvägen 6 826 62 Norrala

32

www.svenskkniv.nu