Knivmakaren 1-2006 by Södra Lid

Knivmakaren nr.1- 2006

Medlemstidning fรถr Svensk Knivfรถrening

nr 1 2006

Knivskaparen Anders Zorn

www.svenskkniv.se

Knivmakaren nr.1- 2006

Innehåll

Ledare

Ordföranden har ordet............................sid.3

Nyheter i korthet...........sid.4-5 Knivskaparen Zorn Konstnär med knivintresse........................sid.6-9

Värvarkampanjen Segrare korad.......................................sid. 14

Rallarfesten Bilder på vackra knivar och referat....sid.16-18

Knivkurs i Småland Mellan hopp och förtvivlan...................sid.19

Knivskolan 2006 Michael Almqvist leder årets upplaga..sid20-21

Tips & trix med bandsåg Staffan Pantzar visar knep ...............sid.22-23

Bokrecension Svenska knivar och knivmakare............sid.24

Medlemsenkäten Sammanställning av resultaten.........sid.26-27

Kåseri Bokslut. Kvittonörden..........................sid.31

FRAMSIDA: Självporträtt Anders Zorn. Bilden lånad från Zornsamlingarna i Mora.

BAKSIDA: Kniv av Per Isak Juuso. Foto: Kent Tunlind.

ANNONSKOSTNADER: Tag kontakt med Hans Wikström för att höra om annonskostnader. Telefon: 0660 - 37 27 28 E-post: h.wikstrom@telia.com

Svensk Knivförening Plusgiro: 1621446 - 2

Knivklubbar i Sverige

Medlemmar i Svensk Knivförening Söderköpings Dalarnas Knivgille Knivförening c/o Sven-Erik Lannegård c/o Bengt Eklöf Folkskolegatan 1 Prästgården 614 54 Söderköping 780 53 Nås Tel: 0281 - 596010 Söderhamns Mobil: 070 - 5536783 Knivgille Grundsunda Knivgille c/o Stig Åkerblom Bruksvägen 6 c/o Bengt-Olof Tallroth 826 62 Norrala Bastuvägen 7 Tel: 070 - 672 77 55 890 35 Husum Tel: 0663 - 103 76 Telge Knifgille c/o Bror Lefdén Hälsinge Björknäsvägen 34 II Knivförening c/o Reimond Dempwolf 151 37 Södertälje Tel: 08 - 550 651 08 Klockarvägen 9 820 62 Bjuråker Smålands Tel: 073 - 18 17 614 knivmakare c/o Thomas Löfgren, Knivmakare i väst Tjädervägen 11 c/o Stig Dahlberg 575 34 Eksjö. Fågelstensvägen 218 Tel: 0381-135 73 437 40 Lindome Mobil: 070-69 77 405 Tel: 031 - 99 13 29 thomas.lofgren@spray.se Mellanbygdens Knivgille Övriga knivklubbar c/o Michael Almqvist Kungsvägen 54 Arjeplogs 930 10 Lövånger Knivsmidesförening Tel: 0913 - 100 72 c/o Odd-Björn Westerberg Gäddvägen 18 Siljansbygdens 930 90 Arjeplog Knivklubb Tel: 0961 - 105 85 c/o L.G Fröjdhammar Bergslagens Ingels bodaväg 2A Knivgille 795 92 Rättvik c/o Raimo Westerling Tel: 070 - 229 81 13 Ekeby Frommesta 5 Skellefteå Knivgille 692 91 Kumla c/o Ulf Avander Tel: 019 - 23 63 96 Varuträsk 54 Jössekniven 93198 Skellefteå c/o Eskil Groth Skånska Vallfartsvägen12 Knivklubben 671 93 ARVIKA. c/o Jan Martinsson Tel: 0570 - 221 71. Hyllstofta Pl 6698 Gränsbygdens 264 90 Klippan Knivförening Tel: 0435 - 241 47 c/o Anders Kristensson Stockholms Svedjarevägen 5 Knivförening 286 72 Åsljunga c/o Lars Blänning Tel: 0435 - 46 05 65 Stortorpsvägen 16 Nordmarkens 760 15 Gräddö Knivförening Tel: 0176-418 73 c/o Christer Persson Mobil: 070-226 5901

www.svenskkniv.se

Tvärdalen 67291 Årjäng Tel. 0573-711407 Norrländsk Knivförening c/o Jan Lindfors Tolvmansvägen 7 975 96 Luleå Tel: 0920 - 256 222 Orsa Knivförening c/o Hans-Göran Thuren Lindänget 2322 794 33 Orsa Tel: 0250 - 59 41 03 Scandinavian knifemakers guild c/o Anders Johansson Konstvaktarevägen 9 772 40 Grängesberg Tel: 0240 - 232 04 Södra Vätterbygdens Knivklubb c/o Ulf Winroth L.Hällestorp 561 38 Huskvarna Tel: 036 - 13 62 97 Upplands Knivklubb c/o Britt-Marie Fröjdhammar Delbo, 744 92 Huddunge by Tel: 0224 - 960 55 Värmlands Knivklubb c/o Lars Forsman Svamstigen 16 654 68 Karlstad Tel: 054 - 83 01 01 Västerdala Knivgille c/o Jonny Skogmo Rörbäcksnäs 55 780 64 Lima Tel: 0280 - 801 34 Östergötlands Knivförening c/o Peter Ahnell Norralundsgatan 35 602 14 Norrköping Tel: 011 - 18 86 68

Knivmakaren nr.1- 2006

Medlemmar!

Tänk att tiden går så fort! Ännu ett verksamhetsår har förflutit och ett nytt tar vid. Det kommer att bli nya utmaningar med de målsättningar som vi lagt fram. Ni har väl sett att det lönar sig att värva nya medlemmar till vår fina förening! Vad som framkommit av enkätsvaren så känner ni många knivmakare som ännu inte blivit medlemmar, så se till att värva dessa! Den enkätundersökning som styrelsen skickade ut har givit många svar. Resultatet finner du på annan plats. Styrelsen får nu sitta ned och diskutera vad som skall prioriteras under året. Allt styrs naturligtvis av vår ekonomiska situation. Jag hoppas att ni sett att vår hemsida har fått ett nytt utseende. Det är vår nye webmaster Bernt Westerberg som tagit fram sidan. Han sköter numera även ”Veckans Kniv” Så vill du se någon av dina knivar publicerade kontakta Bernt via mail. Har du intresse av att sälja din kniv via Internet? Styrelsen har planer på att starta upp en sajt om nu medlemmarna anser det vara lämpligt. Hör i så fall av dig till styrelsen. Allt ligger ännu i sin linda, men kommer att aktualiseras om intresse finns. När du läser detta har just årsmötet avslutats i Norrköping. Om vi inte träffades där, hoppas jag att det blir vid SM-et i Backamo 1-2 juli. Knivmakare i Väst har en längre tid planerat för detta arrangemang. Du skall naturligtvis skicka in några av dina knivar till denna tävling! Närmare upplysningar finner du bland annat under deras hemsideadress och annons i Knivmakaren. Analysgruppen har arbetat fram ett förslag om framtida utveckling av vår förening. Styrelsen får veta vad som framkommit vid vårt möte 1-2 mars. Gruppen kommer även att presentera sin rapport på årsmötet.

Knivmakaren MEDLEMSTIDNING FÖR SVENSK KNIVFÖRENING PRENUMERATIONSFRÅGOR Torsten Häller Gränsg 24 453 30 LYSEKIL tel: 0523-13238 UTGIVARE: SVENSK KNIVFÖRENING STYRELSE ORDFÖRANDE: Stig Åkerblom, Norrala VICE ORDF: Staffan Pantzar, Jönköping KASSÖR: Torsten Häller, Lysekil SEKRETERARE: Kent Karlsson, Norrköping LEDAMOT: Michael Almqvist, Lövånger SUPPLEANTER: Bengt-Olof Tallroth, Husum Leif Glent, Stenungsund Lars Billström, Mölndal Thomas Löfgren, Eksjö REVISORER: Urma Prööm, Bromma Jan-Aksel Lundström, Stenhamra SUPPLEANT: Peter Blomquist, Huddinge VALBEREDNING: Jan Bergstrand, Ekerö Ingemar Nordell, Färila Hugo Berg, Ludvika SUPPLEANT: Jan Martinsson, Klippan ANSVARIG UTGIVARE: Stig Åkerblom Bruksvägen 6 826 62 Norrala Tel: 070-6727755 REDAKTION: REDAKTÖR Samuel Karlsson Tel: 08-309912 eller 070-3544572 E-post: samuel.karlsson@bostream.nu TIPS & TRIX, KNIVSKOLAN Michael Almqvist Tel: 0913 - 100 72 E-post: carlmichael@swipnet.se

Till dess. Ha´ det ! stickan

Lars Norling Tel: 08-381424 eller 070-2399135 la.norling@telia.com MEDVERKANDE I NR 1- 2006 Lars Billström Staffan Pantzar Birgitta Sandström Kent Tunlind TRYCK: Strands tryckeri AB, Idrottsvägen 1, 711 34 Lindesberg. © 2004 ISSN 1102-5085

www.svenskkniv.se

Knivmakaren nr.1- 2006

Kniv-SM börjar närma sig! När du läser detta (om du som alla vi andra kastar dig över Knivmakaren så fort den dunkar ner i brevlådan) så återstår det dryga tre månader tills portarna slås upp kl.10.00 lördagen den 1 juli och den heta och köpvilliga publiken väller in på Backamo. Vid det laget har ju de kvalificerade domarna gjort sitt granskningsarbete, men de kommer ännu ett drygt dygn att vara tysta som blåmusslor vad gäller tävlingsresultaten. Alla förberedelser kommer att vara klara, alla är på plats och arrangörerna går omkring lugna och avspända och minglar med kända och okända knivmakare. Precis som alla vet att det brukar vara! Entusiastiska smeder Det kommer att dunka bra i städen i anslutning till mässlokalen när de entusiastiska smederna går igång och i grannbyggnaden leds seminarierna av tunga namn som Anders Hedlund, Thomas Löfgren, Lennart Mårtensson och Gunolf Pålsson samt några hemliga rockärmsess därtill. För din del innebär det att i läsögonblicket har du drygt

Denna kniv av Bjarne Widheden tävlade i fjolårets Kniv-SM och fick andra pris i klassen Fulltånge. Återstår att se vad våra kreativa knivmakare kan hitta på inför årets upplaga av SM i Backamo. Foto: Stina Deurell. två månader på dig att färdigställa dina tävlingsbidrag (inlämning före 1 juni) eller om du ännu inte bokat utställningsbord, så är det hög tid att skicka in anmälningsblanketten till Hantverksmässan i Båstad (senaste anmälningsdag 15 april). Vi ses på Backamo! Mässledningen

Johan Gustafsson Tillverkar Mosaik Damask blad till försäljning igen! Priser från 2000 kr/st Ring eller maila för aktuella bilder.

www.johanknives.com johanknives@telia.com +46 (0) 70 316 71 20 4

Nu finns även fällknivsmaterial i vår nyöppnade butik 0171-360 05

www.svenskkniv.se

www.mixfishing.se

Knivmakaren nr.1 - 2006

och gott Var med när det händer 2006 Kort om klubbar och medlemmar

Mars 18/3 Årsmöte

Medlemmar utomlands kan betala med Ibannummer

Svensk Knivförenings årsmöte 2006 hålls på Arbetets Museum i Norrköping klockan 12.00.

April 1-2/4 Knivdagar i Söderhamn Söderhamns Knivgille inbjuder alla knivmakare att delta i tävlingarna på kulturhuset Kvarnen.

Maj 13-14/5 Knivträff i Nord Vendsyssel Knivmagerlaug inbjuder till knivträff i Fredrikshamn på Knivholt Hovedgård.

Tre välmående gubbar vid fjolårets upplaga av KnivVeckan i Ludvika. mässa med knivtävling i Gysinge. I år med Finnkamp.

Augusti 5-6/8 Stockholms Knivutställning

Årets pukko-dagar hålls 20-21 maj. Priserna för finskt mästerskap i puukkotillverkning delas ut.

Stockholms knivförenings knivutställning på Mäster Olofsgården i Gamla stan. Uställningen startar med vernissage lörsön den 5-6 augusti. Utställningen pågår sedan hela veckan.

Juni 10/6 Knivträff

10-13/8 Nordiska Jakt- och fiskedagarna i Elverum

20-21/5 Fiskars

Mellanbygdens Knivgille bjuder in till knivträff i gamla Konsum, Överklint, Robertsfors.

De Nordiska Jakt- och fiskedagarna är Norges viktigaste mötesplats för fritidsfolk, jägare, fiskare och knivmakare.

Juli 1-2/7 Kniv-SM 2006

26/8 Scandinavian Knifemakers Guild Knivmakare i väst och Svensk KnivKnivshow förening inbjuder till Kniv-SM 2006. Tävlingen arrangeras i samarbete med Hantverksmässan i Backamo.

Hotel Continental, Klara Vattugränd 4 Stockholm.

November Traditionell KnivVecka i Ludvika med Vecka 44 Rallarfesten 10-16/7 KnivVeckan Nordiskt Mästerskap.

Inbjuder till tävlingen Årets Lapplandskniv. Tema Brukskniv.

29-30/7 Knivkul 2006 Upplands Knivklubb arrangerar kniv-

Utgivningsplan för Knivmakaren 2006 Knivmakaren utkommer med fyra nummer under 2006. Det första håller du i din hand men här nedan ser du datumen för materialdagar och utgivningsdagar. Det är alltid välkommet med material som lämnas tidigare. Framför allt gäller det maj i år då redaktören väntar tillökning och lär få fullt upp ändå. Nummer 2 materialdag artiklar 3/5, annonser 10/5, utgivningsdag 16/6 Nummer 3 materialdag artiklar 9/8, annonser 16/8, utgivningsdag 22/9 Nummer 4 materialdag artiklar 1/11, annonser 8/11, utgivningsdag 15/12

www.svenskkniv.se

Då man anger Iban och Bic blir det lägre priser på utlandsbetalningar inom EU, samt till Norge, Island och Liechtenstein EU-betalning är ett enkelt och prisvärt alternativ när du vill skicka upp till 12 500 euro/125 000 svenska kronor mellan två EU-medlemsländer eller till Norge, Island eller Lichtenstein. Du behöver då ange mottagarens kontonummer i form av Iban, och mottagarens banks Bic i betalningsuppdraget till oss. Hur fungerar Iban? Iban-numret säkerställer att kontouppgiften är korrekt angiven vid utlandsbetalningar. Bic-koden (swiftadressen) som anges tillsammans med iban-numret, säkerställer att betalningen går till rätt bank. Om du tar emot pengar från utlandet är det därför mycket viktigt att du meddelar dina motparter ditt Iban-nummer och Bic-kod (swiftadress). För att få fram dessa uppgifter bör du kontakta din bank. Om du ska betala din medlemsavgift till Svensk Knivföreningen så är IBAN-kontonummer Elektroniskt format SE0950000000051731000847 Pappersformat SE09 5000 0000 0517 3100 0847 Bic-kod ESSESESS.

Telefontider till styrelsen Då flera av oss i styrelsen har annat för sig på dagarna så har vi bestämt oss för att införa telefontider. Vi har då större möjlighet att ge svar på frågor som ställs. Telefontiderna som gäller är: Måndag och tisdag mellan 18.00 - 21.00. Du kan då kontakta: Torsten Häller 0523-13238 Staffan Pantzar 036-176231 Stig Åkerblom 070-6727755

Nytt lösenord till medlemssidorna på Svensk Knivförenings hemsidan www.svenskkniv.se: Medlem 123 5

Knivmakaren nr.1- 2006

Knivskaparen Anders Zorn Anders Zorn är en av våra mest kända och folkkära konstnärer. Hans måleri är berömt långt utanför landets gränser. Vad som inte är lika känt är att han också var intresserad av knivmakeri. Vi har nu fått möjlighet att publicera en artikel om hans knivmakeri skriven av Birgitta Sandström, som är Fil. Dr museidirektör för Zornsamlingarna i Mora. Text: Birgitta Sandström

Anders Zorn, den berömde svenske konstnären, föddes i Mora. Han växte upp i Mora på en liten gård hos morfar och mormor medan mamma, Grudd Anna Andersdotter, var på s.k. herrarbete. Det betydde att hon arbetade utanför hemmet för att hjälpa till med familjens försörjning och hon hade fått arbete som flasksköljerska på ett bryggeri i Uppsala. Där mötte hon den tyske bryggarmästaren Leonhard Zorn och den lille Anders kom till världen 1860. Han träffade aldrig sin far som dog i Helsingfors 1872. Att växa upp hos mormor och morfar betydde att pojken Anders fick en typisk gammaldags dalsk allmogeuppfostran där barnen redan som små fick hjälpa till med allehanda sysslor och han berättar själv hur han tidigt fick vara vallpojke. Vid 12 års ålder kom han till en bättre skola i Enköping och tre år senare hade hans konstnärliga talanger upptäckts. Han

började sina studier på Konstakademien i Stockholm. Han hade sökt in som skulptör men ganska snart förstod han att det var måleriet som han skulle ägna sig åt. 1880, vid 20 års ålder, slog han igenom på en elevutställning med en akvarell som hette I sorg. I och med den framgången slutade han på Konstakademien och begav sig utomlands för att förkovra sig. Under de följande sexton åren befann han sig nästan ständigt utomlands och var i slutet av den perioden under åtta år bosatt i Paris. Han blev en internationell berömdhet och flera länder hedrade honom med ordnar och medaljer. 1896 flyttade han tillbaka till Sverige och valde att bosätta sig i sin födelseort Mora, där han lät uppföra en magnifik konstnärsbostad, Zorngården. Men han var mycket efterfrågad och gjorde många och långa resor utomlands, bl.a. till USA där han var sju gånger. För samtiden var han den store porträttören och fick t.ex. avbilda tre amerikanska presidenter och många medlemmar av det svenska kungahuset. I våra dagar är han i Sverige mest känd för sina aktmålningar och begreppet ”Zornkulla” är vedertaget. Vad han däremot knappast alls är känd för är att han också var arkitekt och formgivare. Han ritade ju sitt eget hus i Mora och stora delar av inredningen tillkom efter hans egna idéer. Det finns också skisser av hans hand till bl.a. lampfötter, bestick, cigarettetuier och möbler, de s.k. Zornmöblerna, som är en utveckling av gamla allmogemöbler. Och så finns det knivar. Zorn har gjort ett flertal ritningar till knivar och några blev också utförda.

Född med kniven i handen Att Zorn var intresserad av knivar är nu inte så konstigt. Som Morapojke var han praktiskt taget ”född med kniven i hand”. En kniv var ett mycket användbart verktyg förr i världen, bl.a. skar allmogehushållens män många föremål, både för utomhus- och inomhusbruk. När det nu gäller Mora så kan man bara tänka på alla skurna dalahästar. Men Mora var ju sedan lång tid tillbaka också ett centrum för knivtillverkning, även om den mer industriella tillverkningen kom igång först i slutet av 1800-talet. Anders Zorn berättar i sina Självbiografiska anteckningar att han som barn fick hjälpa till som vallpojke på fäboden. Han hade fått låna en kniv och fördrev tiden med att skära i trä och det blev någon hund och en gubbe. I synnerhet mindes han gubben för det blev hans första konstnärliga framgång då han fick en vetebulle som betalning för den. 1874 skar han en Karl XV till häst som visades upp på en slöjdutställning och som han i belöning fick en uppsättning bildhuggarjärn för. Men det var kniven som han ville använda och det kom han att göra i hela livet. Det finns några enastående skurna alster av Zorns hand, som porträttbysterna i björk av hans mor och mormor samt ett juvelskrin, i form av en säng med en flicka som ligger och betraktar en ring. Ja, Zorn visste verkligen hur en kniv skulle användas. Men Utkast till kniv ritat av Anders Zorn 1905. Bilden är lånad från han visste också hur han ville att den kniven skulle se ut. 1903 invigdes Zorns Gustav Vasa-staty i Mora. Det är en över två Zornsamlingarna i Mora. Foto: Lars Berglund. meter hög staty föreställande den blivande kungen som talar 6

www.svenskkniv.se

Knivmakaren nr.1- 2006

I samband med Zorns födelsedag den 18 februari 1905, besökte Carl och Karin Larsson tillsammans med Albert Engström Zorngården. På ett gruppfotografi av vännerna, taget av fotografen Berta Hallgren i Mora, visar Carl Larsson stolt upp sin kniv, som är fästad vid bältet. Skissen visar ett utkast till en knivslida från 1911. Orginalbilderna är lånade från Zornsamlingarna i Mora. till Morakarlarna och ber dem hjälpa honom att befria Sverige från danskarna. Det är en suggestiv bild och Zorn gjorde många och noggranna studier inför arbetet. Kungen är klädd i vadmalsjacka knuten om livet med ett läderbälte. Från detta hänger en kniv och det är påtagligt att han ägnade särskild omsorg om denna detalj. Den försågs med en vacker dekor på både skaft och slida och en prototyp togs fram som den skulpterades efter. Sedan Gustav Vasa-statyn fullbordats arbetade Zorn vidare med knivmotivet. Det finns ett tiotal tecknade skisser till knivar av Zorns hand. Några av dem har samband med Gustav Vasa-statyns kniv, medan andra har tillkommit senare.

större både ifråga om utseende och dekor. Det finns t.o.m. en skiss som har texten ”Mora 1911”. Souvenirknivar fanns alltså redan i början av seklet. Zorn ritade även en fällkniv i samma stil som de övriga. Zorn ställde ut sina knivar på ett par utställningar utomlands, dels på sin stora retrospektiva utställning på Biennalen i Venedig 1909 och dels på utställningarna i München och Dresden 1909-1910. Zorn lät tillverka åtminstone åtta knivar, varav tre inte har återfunnits, tre finns i Zornsamlingarnas ägo och två i privat ägo. Av knivarna i Zornsamlingarnas ägo är den minsta tillverkad för landshövdingen i Kopparbergs län, Fredrik Holmquist, Skaft och slida i masurbjörk och skänkt till honom av Zorn 1904. Detta är känt genom att Den ”zornska” typen av kniv består av skaft och slida i masur- Zorn liksom i några andra kända fall etsade en inskrift på björk, vilka har en pålagd dekor och skaftknopp i metall. De knivbladet: Åt höfdingen i Kopparberget stora / från Anders bevarade knivarna har överst på slidan en utskuren hjärtdekor, Zorn i Mora. 1904. 1998 skänktes denna kniv till Zornsamfordrad med rött kläde. En av knivarna har en metalldekor lingarna. De två andra knivarna har tillhört Zorn själv, som i tenn och en annan har i stället för ett hjärta tre romber på dock knappast använt dem utan de har varit mest ”til lyst” motsvarande plats. Variationerna i skissmaterialet är mycket – bladen är fortfarande vassa och i god kondition. Den ena 7 www.svenskkniv.se

Knivmakaren nr.1- 2006

År 1903 invigdes Zorns Gustav Vasa-staty i Mora. Kungen är klädd i vadmalsjacka knuten om livet med ett läderbälte. Från detta hänger en kniv. Fotot är lånat från Zornsamlingarna och fotograf är Kjell Hansson. av dessa två knivar är den med tenndekor. En av knivarna i privat ägo har tillhört Verner Rylander som var anställd i det Zornska hushållet som kusk och betjänt och som Zorn förlitade sig mycket på. Detaljutseendet på denna kniv är okänd. Den andra gjordes till fabrikören i Mora, Anders Mattson, grundare av And. Mattssons mekaniska verkstad. Knivar till prins Eugen och Carl Larsson Av de knivar som inte längre är bevarade hade en skänkts till Emma Zorns gudson, Claes Sparre 1905. En annan kniv skickades som gåva till prins Eugen. Prinsen gjorde ett flertal besök i Mora hos sin gode vän Zorn. I ett odaterat brev skriver Zorn till prinsen: ”Härom dagen gaf mig min smed och vagnmakare ett par knifvar bedjande mig gifva den ena åt min ’vän Eugen’. (Någon som helst titel bestås här aldrig). Nå jag tager mig härmed friheten sända den och hoppas jag som smeden hvars verk skida och knif är att Ers K H skall finna Morastålet godt.” Till prinsens kniv är emellertid Zorns skiss bevarad (se inklippt i bilden härintill), med ett ”E” krönt av en hertiglig krona och med korslagda pilar som hämtades från Närkes landskapsvapen – Prins Eugen var hertig av Närke. Den tredje av de försvunna knivarna är den kanske mest berömda, och i vilket fall mest omskrivna. Den fick gode vännen och kollegan Carl Larsson i julklapp 1904. På samma sätt som landshövding Holmquists kniv hade den en ingraverad inskription på bladet som enligt Zorn själv löd: Carl Larsson fårn / från vännen Zorn. På juldagen sände Carl Larsson genast iväg ett tackbrev: Knifven beundrades ovåligt mycket och min gamle far berättade med anledning deraf en legend om fan och smeden. Ja, gosse, hvad skall jag egentligen mer säga än Tack!… Hvad versen var bra! Några månader senare, i samband med Zorns födelsedag den 18 februari 1905, besökte Carl och Karin Larsson tillsammans med Albert Engström Zorngården. På ett gruppfotografi av vännerna, taget av fotografen Berta Hallgren i Mora, visar Carl Larsson stolt upp sin kniv, som är fästad vid bältet. Det är troligen i detta sammanhang som Zorn gör om deko8

rationen och skriver till Carl Larsson: Nu har jag etsat om den utplånade inskriften på din knif och så skulle jag sätta till ett par brinnande hjärtan som illvilliga i huset påstod att de äro misslyckade rovor. … Jag skulle förstås göra ditt och mitt så brett och fett jag kunde. Men denna kniv förekommer även i ett annat, mörkare sammanhang. Carl Larsson och August Strindberg hade varit goda vänner i många år, men vänskapen tog slut efter det att Strindberg i ”En blå bok III” 1908 publicerat en hätsk artikel mot både Carl och Karin Larsson. Carl Larsson tog hårt vid sig och skriver senare i sin självbiografi: Ett sådant vidrigt stinkdjur skall ur världen! Och verkligen; med en dyrbar kniv - ty fint skulle det i detta fall ändå vara - som jag fått av Zorn, gick jag i Stockholm och spånslog efter mitt offer, men han, denne fege skribent-usling, höll sig säkert på sina rum under den närmaste tiden. Det finns ytterligare två knivar, som har anknytning till Zorn. De är dock av senare datum. En skänktes i början av 1940-talet till en person som då slutade sin tjänst vid Mora tingsrätt. En annan kniv, som också gjordes efter Zorns modell, tillverkades av den skicklige Oskar Frost vid Frosts knivfabrik 1953. Skaft och slida utfördes i masurbjörk och försågs med beslag och remfäste i silver. Den skänktes till kung Gustaf VI Adolf vid hans besök i Mora 1953. Men det är ganska självklart att medan Zorn stod för designen av knivarna anlitade han någon annan att praktiskt utföra arbetet efter sina ritningar. I det brevet till prins Eugen från Zorn skriver han att det var hans smed och vagnmakare som lämnat honom knivarna och i ett PS skriver han dessutom att Bud Carl Andersson är smedens namn. Denne Bud Carl var mycket driftig och hade 1870 grundat en åkdonsfabrik som 1890 flyttade sin verksamhet till Mora strand. Där tillverkades en mängd åkdon, inte minst för det intensiva skogsbruket. Bud Carls företag började efter några år också att bedriva en hantverksmässig tillverkning av knivar. Under årens lopp blev knivtillverkningen alltmer fabriksmässig och detta blev så småningom firmans huvudsakliga produktion. I mitten av 1930-talet tillverkades ett sextiotal modeller och 1937 uppgick årsproduktionen till över 144.000 knivar. 1961 förvärvades åkdonsfabriken av den ännu existerande firman K J Erikssons Knivfabrik i Östnor. Som en liten parentes kan tillfogas att även den kanske mer berömde knivmakaren i Mora, Erik Frost, också började som tillverkare av åkdon 1892 och först 1894 även av knivar. Wit Anders och Bud Carl Men var det Bud Carl personligen som tillverkade Zorns knivar. Ja, det är inte helt omöjligt att han gjorde just prins Eugens kniv även om han inte själv är känd som knivmakare. Men två av de andra knivarna har på bladen ledtrådar till en annan smed. På Zornsamlingarnas kniv med tenndekor finns en namnstämpel på bladet: ”A. Erikson” och på den i privat ägo varande Mattsonska kniven är det inetsat ”A E S Mora Zorn”. Zorn är utformat med den vanliga plåtsignaturen med ORN inom ett utdraget Z. Bland de anställda på Bud Carls fabrik fanns ”Wit Anders” (Lars Anders Eriksson) från Östnor. Född 1875 blev han tidigt en erkänt skicklig knivmakare. Han finns dokumenterad hos Bud Carl först 1915 men sannolikt arbetade han för honom redan tidigare. Den ovannämnda stämpeln är känd bara på ett fåtal knivar

www.svenskkniv.se

Knivmakaren nr.1- 2006

Den ”zornska” typen av kniv består av skaft och slida i masurbjörk, vilka har en pålagd dekor och skaftknopp i metall. De bevarade knivarna har överst på slidan en utskuren hjärtdekor, fordrad med rött kläde. Foto lånat från Zornsamlingarna i Mora. Foto: Lars Berglund. Skissen visar kniven som Zorn lät göra till prins Eugen. Originalskissen är lånad från Zornsamlingarna i Mora. – vanligen stämplade knivsmederna sina produkter när de handaskicklighet och materialkunskap. En Moraprodukt om var anställda. De inetsade signaturerna på den andra kniven något! är sannolikt gjorda av Zorn själv. Att han då återgav den traditionella initialformen (Anders ErikSon) tillsammans med Källor och litteratur. sin egen tyder på stor förnöjsamhet med smedens arbete och Breven mellan Anders Zorn och Carl Larsson och deras familjer, utgivna av Birgitta Sandström, Stockholm 1998. stolthet över ett så förnämligt föremål. Men det kanske var så att Wit Anders endast gjorde kniv- Birgitta Sandström, Skulptören Anders Zorn, Mora och Väsbladen medan någon annan (Bud Carl själv?) gjorde skaft och tervik 1999. slida med dess metalldekor. Det finns således flera obesvarade Anders Zorn, Självbiografiska anteckningar, utgivna av Birfrågor när det gäller Zorns knivar. Men ett är säkert: Knivarna gitta Sandström, Mora och Kalmar 2004. har mycket hög kvalitet, de är skickligt gjorda och har ett helt unikt utseende. De ritades av en person med stor känsla för Tack till Anders och Per Brask, Frosts knivfabrik, Mora, för själva kniven och dess funktioner. De gjordes av folk med många stimulerande samtal och diskussioner.

www.svenskkniv.se

Knivmakaren nr.1- 2006

Inbjudan till 2006 års Svenska Knivmästerskap Tävlingen arrangeras i samband med Kniv- och Hantverksmässan i Backamo lördagen 1 juli och söndagen 2 juli Tävlingsklasser: Enkel brukskniv Förfinad brukskniv Praktknivar/smyckeknivar bälte Smyckekniv, ej bälte Halvhornskniv Helhornskniv

Specialklass Öppen klass Fällkniv Teamwork Knivar av fulltångetyp Damklass Ungdomsklass

Tävlingsbestämmelser och anmälningsblankett finns på www.knivmakareivast.just.nu eller erhålles genom Sven-Åke Hazard, Tel. 031 56 26 16, e-mail sven-ake.hazard@telia.com Prisutdelning sker söndagen 2 juli kl. 15.00 Hederspriser till de tre främsta i varje klass. Knivar som tilldelas priser returneras kostnadsfritt. Knivar kan avhämtas direkt efter mässans stängning kl 17.00 eller returneras mot postavgift. Tävlingsbidragen står till arrangörernas förfogande fram till och med utställningsdagarna. Vi förbehåller oss också rätten att fotografera dem för publicering i tidningar och andra media. Du är välkommen att före 1 juni sända dina tävlingsbidrag till Torsten Häller, Gränsgatan 24, 453 30 LYSEKIL Anmälningsblankett med uppgift om vilken klass kniven skall tävla i, namn, adress, telefon, materialförteckning samt uppgift om försäkringsvärde skall bifogas varje tävlingsbidrag. Deltagande i Svenska Knivmästerskapet kostar kr 100 per deltagare oavsett antal knivar. Ungdomsklass gratis. Avgiften betalas till plusgiro 97 14 36-1, Knivmakare i väst. Ange Anmälningsavgift för Kniv-SM 2006" samt namn och adress. Vill du deltaga som utställare, kontakta Hantverksmässan, Box 1076, 269 21 BÅSTAD Tel 0431 44 85 44, e-mail info@hantverksmassan.se Allmänna frågor om arrangemanget besvaras gärna av Lars Billström, Tel. 031 20 13 00, e-mail billstrom.lars.e@telia.com Lennart Mårtensson, Tel. 042 34 02 33, e-mail eva-irene@telia.com 10

www.svenskkniv.se

Knivmakaren nr.1 - 2006

DAMASTEEL, 2000-talets damask Tål tuff användning inom friluftsliv och livsmedelshantering

Stålet köper du hos: Söderfors Smedja 0293 - 30610 eller Nordell Knives 0651 - 16380 Knivarna är gjorda av Mikov

Material och verktyg för knivmakare Såväl för proffs som för nybörjare

Ny katalog

Skicka 20 kr i ett kuvert, glöm inte att uppge adress, så skickar vi katalogen

Box 207 ○ 820 24 Ljusdal ○ 0651-163 80 ○ Fax 0651-76 73 70 www.nordellknives.com ○ nordell.knives@telia.com Öppettider: Vardagar 13.00-17.00 Besöksadress: Södra Järnvägsgatan 11 Ljusdal

www.svenskkniv.se

Knivmakaren nr.1- 2006

www.svenskkniv.se

Knivmakaren nr.1 - 2006

www.svenskkniv.se

Knivmakaren nr.1- 2006

Gammal är äldst i värvarkampanjen Nu har vi fått slutställning i Medlemskampanjen från 2005 och vi gratulerar Jan Erik Bergstrand som vunnit äran att ha värvat flest medlemmar under året. Det blev sammanlagt 29 nya medlemmar värvade under i huvudsak hösten förra året. Dessutom tillkommer trettio medlemskap skänkta av Ove Wallin, Jonny Nilsson och Mattias Styrefors. Vi ökade med mer än hundra nya medlemmar under 2005 och det får vi vara mycket nöjda med. Trenden är uppåtgående. Det kommer en del nyheter under 2006 som kommer att dra ännu fler, det är vi övertygade om. Med god ekonomi och genom ökande medlemsantal kommer det antagligen att bli ett bra år. Medlemsenkäten håller på att sammanställas och det har kommit in en hel del tips om vad medlemmarna vill ha. Det vi kommer att jobba med under

2006 är, som vi redan meddelat i sista numret förra året, att göra hemsidan mera tillgänglig och intressantare för medlemmarna. Utbildningssatsningar kommer att göras under året på olika platser i landet. Kan du och din klubb ställa upp med en att anordna en helg med seminarier och knivkurser? Hör i så fall av er så snackar vi oss samman. Vi ser till att det kommer knivmakare med en god meritlista som lärare eller fördragshållare. Nu gäller 125 spänn för varje värvad medlem. Du får ett presentkort värt 125 kronor för varje värvad medlem under året. Ni som värvat under 2005 och ännu ej fått era presentkort skall höra av er till kassören Torsten Häller, Gränsgatan 24, 453 30 Lysekil, tfn 0523-13238. Styrelsen

Slutgiltig ställning i barometern från förra året Fem medlemmar Jan Erik Bergstrand, Ekerö Tre medlemmar Jan Hedenberg Gunnar Nylén, Sundsvall Stefan Holm, Luleå Tord Andersson, Lödöse Två medlemmar Sixten Keisu, Övertorneå En medlem Magnus Axelsson, Sandviken Thomas Löfgren, Eksjö Peter Carlsson, Broakulla Frans Scherrer, Västerås Staffan Pantzar, Jönköping Anders Hedlund, Lysekil Lars Göran Fröjdhammar Lennart Mårtensson, Höganäs Mattias Styrefors , Boden Michael Almqvist. Lövånger

Bjuder in till Knivträff i gamla Konsum, Överklinten, Robertsfors. Lördagen den 10/6 -06. Tid 10.00-15.00 Inträde 20 kr. Ungd.10 kr På inträdesbiljetten/röstsedeln utlottas en fin kniv. �

Knivutställning med publikens pris i Tre utställningsklasser: Nationell öppen klass. Lokal brukskniv klass. Lokal ungdomskniv klass. (Lokal = Mellanbygden och dess närområde) � Kniv och materialförsäljning. � Lotterier, med fina vinster, knivar mm. � Tips & trixs hörna, Täljhörna.

Sänd in ditt utställningsbidrag senast 30/5 till Michael Almqvist Kungsvägen 54 930 10 Lövånger. Materialbeskrivning samt försäkringsvärde anges. Ingen avgift. Ej avhämtade bidrag återsändes mot postens avgifter. Eventuella frågor besvaras av Sören Borrelid 0934-32050 eller Michael Almqvist 0913-10072 carlmichael@swipnet.se

www.svenskkniv.se

Knivmakaren nr.1 - 2006

Nu höjer vi temperaturen i kampanjen för medlemsvärvning!

Du får 125 spänn för varje nyvärvad, fullbetalande, medlem under 2006 Två värvade medlemmar = ditt eget medlemskap betalt

Varför kampanj för medlemsvärvning? Medlemmarna i Svensk Knivförening satsar ytterligare för att skapa en bra hemsida och en ännu bättre knivtidning och service vilket kräver ekonomiska resurser. Fler medlemmar skapar bättre möjligheter. Din insats behövs i rekryteringsarbetet!

Lars Blänning: Jag är ordförande i Stockholms Knivmakare och jag tycker att alla som är med i en lokalförening skall gå med i Svensk Knivförening

Anders Hedlund Lysekil: Jag är aktiv knivmakare och ser Svensk Knivförening som en förening som ger mitt knivintresse mycket tillbaka för medlemsavgiften.

Jonny Nilsson, Arvidsjaur: Jag har fått så mycket genom Svensk Knivförening genom åren att jag aldrig kan återgälda det.

Hur?

Sätt in 250 kr per ny medlem på Svensk Knivförenings plusgiro och skriv på talongen medlemmens namn och adressuppgifter samt ditt namn som värvare Eller Skicka in en lista till kassören Torsten Häller (Gränsgatan 24, 453 30 Lysekil) med namnen och adresserna på de personer som du värvat och tala om vad du själv heter. Svensk Knivförenings Plusgirokonto: 162 14 46 – 2 Presentkorten sänds ut till dig en gång per halvår.

www.svenskkniv.se

Knivmakaren nr.1- 2006

Gunolf Pålsson fick andra pris i Bruksknivs klassen med detta bidrag.

Johan Stenevad fick andra pris i klassen Förfinad brukskniv för sitt bidrag.

Utmärkelsen Årets Lapplandskniv gick till Fredrik Prost som tog hem segern med denna vackra samma bidrag.

Rallarfes Referat nästa sida. Foto: Kent

Tomas Oja vann Bruksknivsklassen med denna fina kniv. 16

www.svenskkniv.se

Lazlo Balatoni kammade hem första priset i klasse

Knivmakaren nr.1 - 2006

Sixten Keisu fick andra pris i klassen Smyckekniv.

a kniv. Han vann även Smyckeklassen med

sten 2005 Tunlind

en Förfinad brukskniv.

Sixten Keisu fick också tredje pris i klassen Smyckekniv.

www.svenskkniv.se

Knivmakaren nr.1- 2006

Några av de främsta Duodji-slöjdarena som: Erik Fankki, Bill Öberg, Tore och Helge Sunna, Tomas Valkeapää, Torsten Fankki, Ingvar Svonni, Per-Isak Juuso, Fredrik Prost fanns med i Rallarfestens utställning. Hedersutställare var i år Olav Svonni från Rautas och det är en av hans knivar du ser på bilden. Foto: Kent Tunlind.

Kniven i fokus på Rallarfesten 2005 Årets upplaga av Rallarfest, som alltid är vecka 44, firade 15 årsjubileum och för sjätte året i rad fick kniven en central roll. Temat under denna upplaga var nordisk sameslöjd. Text och foto: Kent Tunlind

Vi hade samlat några av våra främsta Duodji-slöjdare som: Erik Fankki, Bill Öberg, Tore och Helge Sunna, Tomas Valkeapää, Torsten Fankki, Ingvar Svonni, Per-Isak Juuso, Fredrik Prost för att nämna de främsta. Hedersutställare var i år Olav Svonni från Rautas, och hans bror Erik som tyvärr gick bort i våras. En av de duktigaste Olav är en av våra absolut duktigaste hornslöjdare med en mycket fin känsla för form och är en grym gravör. Han har varit en av föregångarna för att föra in rostfritt i bladen som han gör själv och för att släppa formerna friare. Vi fick se en kniv gjord 1976, en traditionell samekniv i kontrast till de nya mjukare for18

merna. Våra samiska slöjdare vill överlag inte tävla utan vi har visat deras knivar i utställningen. Hög klass på tävlingsknivar Tävlingen då? Vi hade i år tre klasser. Bruksknivsklassen vanns av Tomas Oja från Tärendö. Han har ett grymt trä som han skördar själv i sina knivar, och är väldigt duktig på att få fram livet i trä. Gunolf Pålson, Kungshamn tog både andra och tredje pris. I förfinad brukskniv segrade Laszlo Balatoni, Uppsala före Johan Stenevad, Kangos. Laszlos helt nya knivar, fulltånge med eget blad tyckte juryn stod för nytänkande vad gäller form och tradition, och ni som fått fingra på någon av hans knivar vet ju att det alltid blir full poäng. Smyckesklassen vanns av förra årets totalvinnare Fredrik Prost från Viikosjärvi. Han tog även i år hem totalsegern och hans kniv utsågs till Årets Lapplandskniv 2005. Sixten Keisu från Övertorneå fick både andra och tredje pris i Smyckes-

www.svenskkniv.se

klassen. Tävlingsknivarna höll genomgående mycket hög teknisk klass och det som fällde avgörande blev oftast konstnärlighet, nytänkande och helhetsintryck. Barnen tog certifikat Även i år kunde barnen ta Knivcertifikat och varje dag var det en klunga barn som täljde, putsade och lärde sig använda kniv. Knivskolan var också ett populärt inslag och vi visade hur man hittar formen på ett skaft, linjer och proportioner. Vi visade hur skinn fungerar och uppför sig när man blött det och när det torkar. Vi sydde också slidor både till traditionell samekniv och helläderslida. Utställningen pågick hela veckan och det blev verkligen ett uppskattat evenemang. Vi hade fullt med folk precis hela dagarna. Vi håller till i Folkets Hus mitt i Kiruna. Ett av teman i denna Kulturfestival var hälsa och jag var på ett föredrag om Skapandets hälsa som jag ska berätta om i kommande nummer av Knivmakaren.

Knivmakaren nr.1 - 2006

Knivkurs mellan hopp och förtvivlan Att lära sig göra knivskaft av giraffben är som att lära sig cykla.Du behöver någon som puttar på men du måste trampa själv. Är man dessutom nybörjare som jag kan det behövas stödhjul. Det blev ganska tydligt när jag nyligen under en helg deltog i en knivkurs i Ankarsrum. Tunna skaftmaterial av färgat giraffben har öppnat upp nya möjligheter inom knivmakeriet. De är billigare än betar från mammut eller valross men ger effekter som är snarlika. De är också enklare att handskas med eftersom färgen och mönstret går längre in i bitarna. Några som provat de nya materialen med goda resultat är Thomas och Claes Löfgren. De har arbetat fram en fungerande teknik som gör det möjligt att forma hela skaft i giraffben. En teknik som de nu lär ut till andra. Helgkursen i Ankarsrum vände sig främst till instruktörer och erfarna knivmakare men vi var också två nybörjare med i skaran. Kursen anordnas i Smålands Knivmakares regi. Det hela började en fredagskväll i januari. Deltagarna, som trotsat ett av kung Bores värsta snöväder den här vintern, droppade in en efter en till den välutrustade slöjdsalen i Ankarsrums högstadieskola. När alla var samlade inledde Thomas

Claes Löfgren i full färd med att fräsa ur spåret för tången i frambiten.

En bit på väg in i kursen om tunna material börjar man ana knivarnas form. Bakom denna skapelse står knivmakaren Jan-Erik Bergstrand. och Claes med ett teoripass med fokus Rummen höll vandrarhemsklass och sängen kändes lockande. Men det blev på design och linjeföring. Vad är god design? Hur ska man inte mycket sömn. Diskussionerna runt tänka när man ritar kniven? Vilka linjer kvällsfikat fortsatte långt in på natten bör man hålla sig till? Efter teorin var och i mitt huvud ritade jag på kniven in det så dags att rita den kniv man tänkt på småtimmarna. göra under helgen. Bladens form ritades av på ett papper och lite förenklat kan Lördag och hårt jobb man säga att vi därefter drog två streck Nästa morgon vaknade fler av kursdelsom förlängde linjerna från bladets rygg- tagarna med grus i ögonen och blykeps. och eggsida. Med stöd av strecken ritade Men det hindrade inte att vi snart var vi sedan skaftet. Ryggen av skaftet får tillbaka i slöjdsalen igen och i full färd inte ligga över strecket som ritats från med att forma bitarna i skaftet. Min ryggen av bladet och undersidan bör tanke var ursprungligen att försöka ligga några millimeter under strecket beskriva processen steg för steg men som ritats från eggen. Allt för att få en jag insåg snart att jag fick ge upp den ambitionen. Det räckte fullt ut med att harmonisk linjeföring. Det här var en spännande process. koncentrera sig på knivbygget. Vi började med att slipa insidan av Vilken känsla vill man förmedla med kniven? Ska den vara full av inlägg och benbitarna jämna. Doften av bränt benavancerade former eller enkel och stil- mjöl lade sig som ett moln över lokalen. ren? Jag ville göra en relativt smäcker Bitarna blev snabbt heta och fick kylas kniv med ett begränsat antal bitar. Jag är av med jämna mellanrum. När så ytorna låg perfekt mot varandra limmade vi trots allt nybörjare. Ritandet var fängslande och till slut ihop dem med epoxylim. Frambiten var andra steget i arbevar det hotet från skolans klockinställda larm och våra kurrande magar som tet med kniven. Med hjälp av en fräs körde ut oss från slöjdsalen. Efter en öppnades spåret för tången men det välsmakande pizza åkte vi till vår inkvar- återstod två millimeter att fila ner i min tering. Den var förnämligt ordnad i bit. Giraffben är hårt och jag fick jobba den lokala fiskeklubbens klubbstuga. Artikeln fortsätter på sidan 25

www.svenskkniv.se

Knivmakaren nr.1- 2006

Knivskolan del 1: Smyckeskniven

magen på skaftet. Detta för att inte komplicerade för mig när det är dags att tillverka slidan.

Materialjakt Måndag: Här börjar problemen. Hittar ingen färgad mammutbit i mitt lilla lager som duger eller räcker till i storlek. Men kommer samtidigt på att det inte gör så mycket, då Nu drar vi igång 2006 års knivskola. Vi har tänkt att jag faktiskt kommer närmare mitt arbetsnamn ”Bride” med försöka oss på ett lite annorlunda upplägg detta år. vanlig enkel vit mammut som i sig själv har en så vacker bågMånga av er efterlyser ett ännu tydligare och mer formad, nästan sakral struktur.

pedagogiskt upplägg på skolan. Ni uppger också i era enkätsvar att nivån ibland är för hög och vill ha en lite mer ”jordnära” skola. Därför skall ni nu få följa mig i ett nästintill nybörjarförsök att tillverka en liten kniv i klassen ”smyckeskniv, ej bälte”. Min ambition är att ni skall få ta del av det som går bra men också det som under tillverkningen, så att säga ”går åt pipan”. Vi kanske kan kalla det en knivdagbok… Processen Lördag natt: Smyckeskniv, en liten ”helhornare” dyker upp i min skalle, eller närmare bestämt en ”helmammutbetare” eller vad vi nu skall kalla den. 10 cm lång, gärna i en färgrik mammutbete… Ligger och funderar vidare och klockan vandrar sakta genom natten. Ett arbetsnamn måste till. Vad skall jag kalla den? När skall den bäras? Är ute efter något nytt, oprövat… Bride ( brud ) dyker upp i min skalle, en kniv att bäras under ett bröllop… Så kan jag då somna in till slut. Söndag EM: Letar fram ett litet vackert smyckesblad av damaskstål tillverkat av den skicklige smeden Kent Andersson från Åre. Lägger upp bladet på det ljusblå millimeterrutiga papperet för att börja med den obligatoriska ritningen. Använder här en stiftpenna med 0,3 mm blyertsstift. Det går inte helt lätt, upplever att på något sätt förändras proportionerna mellan blad och skaft jämfört med en kniv av fullstor storlek, men ändå inte. Bestämmer mig för att det är en synvilla.

Vit mammut. Däremot kan mellanbiten i skaftet kanske få en gul eller orange färgad bit. Den får så fall på något sätt symbolisera brudens vigselring. Problemet med mammuten är naturligtvis dess ålder och och den rikligt förekommande sprickbildningen. Detta gäller särskilt färgat material då det är den delen av beten som så att säga varit i kontakt med eller utsatt för omgivningens tärande element som vatten o värme mm. Nu måste det på en gång sägas att viss sprickbildning i färgad mammut kan vara mycket prydande och tillföra en kniv väldigt mycket. Men i detta fall vill jag ha en helt prickfri yta, särskilt på slidan, då jag på den kommer att behöva jobba ner materialet ganska mycket till en tunn vägg som skall omsluta själva kniven. Kalkerar av ritningens slida till ett helt vitt papper. Detta för att kunna klippa ut dess form och se efter att slidämnet som jag tänkt använda räcker till. Men en liten marginal ser den ut att göra det. Är dock lite orolig för att ”barken” på mammutbeten kanske har släppt från kärnan.

Med lätt hand ritas knivens former. Ritar med lätt hand för att kunna sudda ofta utan att lämna kvar gamla blyertsstreck. Hela tiden små förändringar för att inte ”tappa bort mig” från det grundkoncept som jag relativt fort hittade i mitt ritande. Måste tänka på att parerskyddet, om man nu kan kalla det för det, inte får vara bredare än Ritningens slida kontrolleras mot slidämnet. Det räcker. 20 www.svenskkniv.se

Knivmakaren nr.1- 2006

En bortglömd bit i fyndlådan blir ett lyckokast för Michael Almqvist i den första delen av knivskolan. Den kilformad ändbiten där den tjockaste biten nästan är helt vit, men allteftersom ändrar den färg till grått, brunt och svart Nu gäller det att hitta ”guldringen” i min lilla fyndlåda. Bit efter bit får jag kassera och jag börjar misströsta. Hittar dock till slut en lovande bit på ett helt annat ställe som jag nästan hade glömt bort att jag hade. En kilformad ändbit där den tjockaste biten nästan är helt vit, men allteftersom ändrar den färg till grått, brunt och svart.

Men jag anar att det där under ytan gömmer sig en guldfärgad och förhoppningsvis sprickfri massa. BINGO! När jag kapat biten drygt två centimeter in i ämnet hittar jag GULD! Nu har jag nästan allt, hoppas jag och kan börja tillverkningen. Vi ses i nästa Nr av Knivmakaren. Michael Almqvist Lövånger

Faktaruta: Mammuten levde mellan 4 miljoner - 10 000 år sedan. Fanns i c:a 20 arter. De kunde ha upp till 5 meter långa starkt inåt/ uppåtböjda betar. Knivmakare i Sverige använder sig idag mest av s.k. Nordsjömammut. Den trålas upp som bifångst av fiskare. Oftast har förkalkningsprocessen gått långt och i en till synes vacker bete är innehållet bara kalk. Vit mammut är vanligast men det finns även grå, brun, blå, gul och orange mm att få tag på. Vilken färg den har beror på var den har legat och där tagit åt sig färger av mineraler och växtlighet på platsen.

När den kilformade biten kapas framträder det dolda guldet.

www.svenskkniv.se

Knivmakaren nr.1- 2006

Tips och Trix: Använd bandsåg Knivmakare knepar och knåpar med olika former på sina knivar. Det är många knivar som vi har sett genom åren med en cirkelbåge i snittytan mellan två olika material. Vissa slipar in formerna och andra lägger en bit ovanpå den andra och sågar.Visst går det och många kan också göra det väldigt snyggt, men det tar tid. Jag har gjort en sågjigg som gör det väldigt smidigt när jag vill sammanfoga två olika material med ett snitt i form av en cirkelbåge. Jag har gjort en liten bildserie som jag hoppas att ni kan följa. Text och foto: Staffan Pantzar

Först tar du en fiberplatta eller träskiva som du skall montera ovanpå det ordinarie sågbordet. För att den skall sitta fast så sätter jag två lister på undersidan i ytterkant som jag har satt parallellt med sågbordet så tajt som möjligt för minsta möjliga glapp. Jag brukar dessutom fixera skivan med en tving.

för att rundstålet skulle vara lätt att byta till en annan jigg. Hål borrat med 5 mm borr sög fast. Jag har här försökt att centrera borrhålet. Om du vill experimentera kan du i en annan träjigg flytta hålet antingen närmare kanten eller närmare stödet så får du en annan vinkel på sågsnittet vilket kan var häftigt när du gör en kniv.

4. ……..och såga. Såga igenom lugnt och med ett jämnt tryck. Det kommer att märkas väldigt väl när du sågat igenom. Stanna sågen i slutläget så att du inte får något onödigt spår av sågbladet.

8. Här sitter träjiggen på rundstålet och snittet är sågat. Det är ju ganska enkelt att göra snittet i jiggen.

Borra sedan hål i skivan för ett rundstål. Jag har valt ett rundstål med diametern 5 mm. Jag borrar ett hål på 4,5 cm från sågbladet och dessutom ett hål på 6,5 centimeters avstånd.

Har du bara mätt ut hålet i skivan så hamnar ju snittet alltid på rätt ställe i jiggen.

Här lägger jag träbiten på en tidigare sågad bit aluminium. Passar perfekt.

Själva jiggen är i mitt fall ett gammalt bordsben bestående av två träbitar som redan var limmade i 90 graders vinkel i förhållande till varandra. I denna träjigg borrar jag ett 5 mm hål, eller för att vara petig skaffade jag mig ett 5,2 mm borr 22

Nu är det bara att lägga på träbiten… ……

www.svenskkniv.se

Och så kan det se ut när bitarna kommit på plats.

Knivmakaren nr.1 - 2006

Vore det så väl att det fanns ett universalsågblad så vore väl allt väl. Men det finns det inte. Vill man ha en fin snittyta så får man gå upp i antalet tänder per tum. Huvudregeln är att du skall ha tre tänders ingrepp i materialet. Under mitt friår försöker jag livnära mig på att svetsa bandsågblad och till denna sågning har jag kunnat experimentera med olika sågblad och har kommit fram till att ett band som är 6mm brett med 10 tänder per tum passar alldeles utmärkt. Det blir limyta direkt. Det kan bli en liten glipa, om man är väldigt petig, vilket beror på sågbladets tjocklek, 0,63 mm. Det spelar dock ingen roll. När du sedan har en del spacer och tenn eller silver mellan så blir det helt tätt. Inget universalblad Det ringer en del knivmakare till mig och frågar om vilket sågblad man skall använda för vår hobby. Om det funnes ett universalblad så vore väl allt väl men det gör det inte. Vill man ha en fin snittyta så får man gå upp i antalet tänder per tum. Huvudregeln är att du skall ha tre tänders ingrepp i materialet. Det skall alltså alltid vara tre tänder som

sågar samtidigt. Jobbar du med tunna material skall du ha fler tänder per tum. Tio tänder per tum brukar oftast fungera när det är tunt. Sex tänder per tum När jag sågar igenom ett knivskaft för att göra formen brukar jag använda fyra eller sex tänder per tum. Oftast sitter det sex tänder per tum i min lilla bandsåg. En annan huvudregel är att man skall ha ett blad som avverkar mesta möjliga på kortast möjliga tid. Skall du ge dig på en planka med masur eller ännu värre en vril som kan vara vresig och blöt inuti så börjar vi tala om tre eller två tänder per tum. Dessa blad skall också vara bredare för att styra bättre när de går genom materialet. Till vrilar vill jag ha 19 eller 25 mm breda blad, men då kräver det oftast större bandsågar eftersom bandtjockleken ökar till 0,90 mm. Vilken bandsåg skall man välja? Ja,

www.svenskkniv.se

det beror också på vad du skall såga. Till enbart knivslöjd kan man ha mycket nytta av en liten bandsåg. Det finns många numera på Jula, Clas Ohlson m.fl. Tänk bara på att ju mindre hjuldiameter som du har desto tunnare sågblad bör du använda. Torsten Häller, vår kassör i Svensk Knivförening, har en bandsåg som har en hjuldiameter på 240 mm vilket innebär att han skall ha hobbyband med 0.36 mm tjocklek på banden. Han är numera försökspilot med ett band på 0.63. Jag resonerar dock så här: Bandet kommer att gå av eftersom det kommer att böja sig alldeles för mycket varje gång det passerar hjulen. Men, han sågar ju metaller som aluminium, mässsing, silverstål och andra relativt mjuka metaller. Dessa metaller kommer att slita så mycket på sågbladet att det enligt min teori kommer att var slött den dag det går av. 23

Knivmakaren nr.1- 2006

Boken har fångat upp något av den svenska knivsjälen om det nu finns någon sådan. Den som läser boken som sitt första möte med svenskt kniveri kommer att få en god bild av hur långt svenska knivmakare kommit. Utvecklingen har sannerligen inte varit stillastående under de senaste tjugo åren.

Svenska knivmakare i ord och bild Det är inte varje år det kommer ut en bok om knivar och knivmakare i vårt land. I min hand håller jag Svenska Knivar och Knivmakare skriven och i huvudsak fotograferad av vår redaktör, Samuel Karlsson.

Embretsen, Conny Person och Jonny Walker Nilsson för att nu nämna några. Anders Hedlund är inte lastgammal men han symboliserar med sina knivar att det finns tillväxt bland knivmakare. Allt och lite till I denna bok finns allt, tror jag. Hornknivar, samlarknivar, fällknivar, bruksknivar och förfinade bruksknivar. Dessutom finns det med råd och tips om knivtillverkning och i konsten att göra en slida. Viveka Sahlin ger tips om scrimshaw. Man blir något överväldigad av all denna skönhet och av all information. Dessutom finns det med en massa bilder som ger en känsla av en morgonrodnad en tidig stilla morgon i april. Man kan bara titta hur länge som helst och njuta av knivkonst. Att en del bilder har lite dåligt skärpedjup är synd men det gör inte så mycket i den helhet som finns beskriven. Boken har fångat upp något av den svenska knivsjälen om det nu finns någon sådan. Den som läser boken som sitt första möte med svenskt kniveri kommer att få en god bild av hur långt svenska knivmakare kommit. Utvecklingen har sannerligen inte varit stillastående under de senaste tjugo åren. Enligt författaren väntar en uppföljare till boken till hösten. Med mer bilder, reportage och tips. Svenska Knivar och Knivmakare kan beställas från Setterns förlag.

Jag vet inte om detta är den första bok som avhandlar framförallt knivmakare i vårt land. Det kommer ju ut en och annan bok på utländska förlag på något annat språk där svenska knivmakare är representerade. Därför är det extra roligt med en svensk bok om svenska knivmakare. Om jag nu är rätt underrättad kom den senaste boken för oss knivmakare 2001 och det var Viveka Sahlins bok om Scrimshaw. Vi är inte bortskämda men Samuel gör allt för att råda bot på detta. Boken har 22 kapitel om 20 knivmakare och knivsmeder och om två speciella knivstilar, Morakniven och Eka-kniven. Med känsla och respekt närmar sig Samuel knivmakarna och låter dessa briljera med bilder på sina knivar och fina teknik. Samuel berättar om sina möten med olika personligheter och beskriver deras livsgärning. Det första kapitlet handlar om Anders Hedlunds knivar och det är roligt att han har Staffan Pantzar fått inta förstaplatsen tillsammans med kanoner som Kaj 24 www.svenskkniv.se

Knivmakaren nr.1 - 2006 Artikeln fortsätter från sidan 19

länge, men samtidigt vill jag inte fila bort för mycket. Sakta blev passformen bättre och bättre och till slut satt bladet perfekt. Nästa moment i kursen var att forma till mellanlägg av tennplattor och svart vulcanfiber. Genom att såga tennet på bandsågen och forma hålen i vulcanfibern med håltång och sedan Dremel undvek vi att få ojämnheter och grader på bitarna. Efter mellanläggen var det så dags att borra hålet för tången i det ihoplimmade ämnet. Jag försökte vara noga men ändå blev det fel. Den ena halvan var lite mjukare och borret drog snett. Som tur var gick det att ordna med lite filande och trixande. Min ambition var att hinna limma alla delar utom bakbiten under dag två men tiden räckte inte till för mig. En viss misströstan infann sig när vi var tillbaka i fiskeklubbens stuga men jag somnade snabbt, uttröttad av dagens övningar. Slut på dag två. Söndag och fokus på målet Tillbaka i slöjdsalen igen och det var dags att limma. Limfogarna doldes på ett smart sätt eftersom vi använde svart

Bakbitarna fästs med stift. Här är Astor Eklunds kniv under arbete. vulcanfiber i mellanläggen och limmade med epoxylim som blandades med svart kimrök. När limmet torkat var nästa moment att montera bakbiten. Thomas Löfgren demonstrerade hur man med hjälp av metallstift kan få en stark infästning i skaftet. Man borrar två håll i linje i mitten av bakkanten av skaftämnet och på motsvarande plats på insidan av bakbiten. Observera att du inte ska borra

www.svenskkniv.se

igenom bakbiten. I hålen sätter man sedan två stift av ståltråd eller liknande. Även till den här fogen gjorde vi mellanlägg av tenn och vulcanfiber. Dags att limma igen. Jag som var en av nybörjarna i gänget kom lite på efterkälken under den sista dagen och när limmet aldrig ville torka hamnade jag i tidsnöd. Klockan tickade fram ovanligt snabbt och runt omkring mig började de andra slipa på sina skaft. En del av dem var nästan klara. Men limmet torkade inte. Klockan fem skulle vi lämna slöjdsalen och den timman närmade sig med stormsteg. När det bara var en timma kvar hade limmet äntligen blivit så hårt att det gick att ta loss kniven. Och nu kommer vi till det där med stödhjulen. Jag ritade upp skaftets konturer på ämnet och Claes sågade till grundformen på bandsågen. Sedan ryckte Thomas in och fortsatte arbetet vid slipmaskinen. Efter det behövde kniven en del finputsning och polering men det hann vi inte med innan det var dags att lämna slöjdsalen, men man kunde ändå ana att det skulle bli en mycket vacker skapelse. Smäcker och stilren. Precis som jag ville ha den. Samuel Karlsson

Knivmakaren nr.1- 2006

Sammanställning av Svensk Knivförenings medlemsenkät Sammanställningen bygger på de enkäter som inkommit fram till och med 27/1 -06. Men ni får gärna fortsätta att skicka in era enkätsvar. Anmärkningsvärt nog har endast c:a 7 % av er hitintills engagera er i den… Fråga nr 1-8 1. 53 % av er vill aktivt att Svensk Knivförening skall vara en paraplyorganisation. 46 % av er trodde dessutom att vi redan var det. Några av er har svarat på bägge frågorna, men slutsatsen är ändå att en övervägande majoritet inte verkar ha något emot en paraplyorganisation då endast 4 % svarat nej. 2. Tidningen verkar vara det viktigaste att arbeta med. (54 %). Området därefter i ordningsföljd utbildning (28 %), Tävling (12 %), Riksorganisation, info, budget mm 3. Om Knivmakaren: 48 % av svaren anger ”mycket bra” som omdöme. Resten, med ett undantag, nöjer sig med att kryssa för alternativet ”bra”. 4. En förkrossande majoritet tycker att bilderna i Knivmakaren är ”mycket bra” (69%) eller ”bra” (30 %). 5. Knivskolan: Här ligger de flesta svaren (53 %) på ”bra” och (44 %) ”mycket bra”. 6. Knivmakarporträtten: Här ligger de flesta svaren (61 %) på ”bra” och (35 %) ”mycket bra”. 7. Tips & trix: Här ligger de flesta svaren (55 %) på ”bra” och (37 %) ”mycket bra”. 8. Kåserierna: Här ligger de flesta svaren (69 %) på ”bra” och (24 %) ”mycket bra”. 1 % anger eget alternativ ”bättre än mycket bra” och det tackar jag för… En person vill dock strimla kåsören i ställer för att skjuta honom.

9.Vad kan förbättras? • Tips & trix och Knivskolan måste göras mer lättförstådda. • Införandet av utgivningsdatum mm. • Pedagogiken/bilderna i knivskolan. • Medlemskontakten; styrelsen och redaktionen måste ha en större uppsökande 26

verksamhet. • Reklam. Skicka Knivmakaren till internationella knivtidningsredaktioner. Sprid Knivmakaren via studieförbunden. • Vad händer i övriga världen? • Reportage/rapportering från Ludvika. • Mindre text om styrelsearbete, tävling mm och mer om konstnärlighet mm. • ”utbildningsdelen”. • Nya hemsidan sämre än förra, måste uppdateras oftare. Ta bort inloggningen till forumet, krånglar bara! • Svartvita knivbilder borde inte få förekomma. • Heltångeskolan borde aldrig ha tryckts. • Noggrannare korrekturläsning. • Satsa mer på att värna och bredda knivkulturen. • Arrangera kortkurser i delar av knivmakeriet. • 6 Nr per år. • Slopa den diskriminerande ”Damklassen”. • Ha en tips & trix hörna på alla mässor. • Samordna medlemskapet i Sv Knf med de lokala klubbarna / rabattsystem. • Knivskolan uppdelad på alla Nr fungerar inte pga. den långa tiden mellan varje nr. • Tätare medlemsinfo ( utanför ordinarie tidningsinfo ). • Samarbeta med andra tidningar som t.ex. Jakt o vapen mm. • Skapa en byteskanal för material mm. • Tidningen var bättre förr. Mindre av extrema knivar och stolligheter, Tack! • Intervjuer av samlare. • Historik om ”lokala/landskapsknivar”.

Se mer av? • Tips & trix, ytbehandlig, läderjobb. • Färgbilder i tidningen / hela tidningen i färg. • Mer detaljbilder, större bilder, baksidesbilder. • Mer knivbilder. • Ordlista på fackuttryck. • Mer bilder på ”riktiga” bruksknivar. Mer bilder på vackra tävlingsknivar. • Reportage om utländska knivmakare och traditioner. • Mer bilder på hornknivar och knivmakarporträtt från norr. Gärna yngre förmågor, Sameslöjdarna. • Signatursammanställning av knivmakare och smeder. • Reportage om lokalföreningar i varje nr. • Bokrecensioner av svensk och utländsk litteratur. • Historik. • Testresultat av mtrl och maskiner.

www.svenskkniv.se

• Knivbladskola. • Info om Knivblad, stålsorter mm. • Internationell/nationell mässkalender. • Reportageserie utifrån ett domarperspektiv. • Vad innebär de olika bedömningsnivåerna. • Bredda utbudet av knivtyper/sorter som visas på bild och skrivs om. • Gör ett särtryck av alla tips & trix samt knivskolan. Bok? • Smidesreportage. • Upprepa de olika knivskolorna. • Skriv om kvinnor som knivslöjdar.

10, 11, 12. SM-tävlingarna • 81 % har valt att inte tävla i SM. Orsaken till detta är till allra största delen att knivmakaren inte anser sig tillräckligt duktig för att det skall vara lönt att ställa upp. Självförtroendet bland våra svenska knivmakare verkar inte vara på topp… Annan tävling • Här har hela (!) 31 % däremot valt att tävla. Detta för att på något sätt få mäta sig med andra och för att få saklig/konkret kritik på sina knivar. 13. 51 % har här valt att inte besvara frågan eller säger sig inte ha någon uppfattning. I följande ordning har antalet klasser fått röster: 10st 17 %, 13st 13 %. Resten av klasserna har fått några % var. 14. Majoriteten (45 %) ger nuvarande regelverk godkänt genom att kryssa för ”bra”. 20 % vill förbättra och 1 % vill göra om alltihopa. 34% väljer att inte svara. 15. En mycket klar majoritet vill höja medlemsavgiften. 40 % till 300 Kr, 15 % till 275 Kr. 8 % föreslår en ännu högre summa. Endast 33 % vill ha kvar nuvarande summa på 250 kr. Resten avstår att svara på frågan. 16. Ett ökat värvningstryck på våra knivkollegor som inte är medlemmar i vår eminenta knivförening skulle helt klart kunna ge effekt. Endast 23 % uppger att ”alla är med”. ”1-4” 35 %, ”alldeles för många” svarar 22 %, ”5-8” 7 %. En stackare uppger att han inga knivkompisar har och vi lider med honom.

17.Varför är nu ni med i Sv Knf? • Är intresserad av hantverk av alla de slag • Pga. ett stort intresse för knivmakeri • Tidningen och Sv Knf är en bra idé och inspirationskälla

Knivmakaren nr.1- 2006 • Bra tidning • Informationen som tidningen innehåller • För att följa med i utvecklingen av svenskt knivmakeri • För att lära mig mer om knivmakeri • För tävlingsverksamheten • För hemsidan • Smidesintresserad • Som del i ett friluftsintresse • Blev värvad i begynnelsen… • För att kunna bibehålla kontakten med andra likasinnade • Vill bidra till utvecklingen av svenskt knivmakeri • Få kontakter med mtrl leverantörer • Bra gemenskap inom föreningen • För att kunna använda innehållet i tidningen mm på knivkurser jag håller • Tycker om knivar… • Får tillfälle att beskåda ”proffsen”… • ”Som knivmakare är jag givetvis med” • För att få utbildning i olika tekniker • Kul att se vad andra gör • Vill vara med i alla nordiska föreningar • Bra med en stark förening som kan föra vår talan i angelägna frågor • Bra med en central förening som kan driva utvecklingen framåt • För att i framtiden bli en knivmakare • Föreningen blir vad medlemmarna gör den till • För att jag trodde att den var en paraplyorganisation. Stannar för att driva frågan • Trevliga kåserier mm • Allmänt intresserad av knivar • Man blir glad när tidningen kommer • Min främsta kontakt med knivvärlden • Mycket bra läsning • Föreningar som inte är anslutna till Sv knf bör betala för reklamen de får i tidningen. Annars skall de strykas. • Familjemedlemskapet måste göras mer reklam för • Genom medlemskapet har jag fått knyta många nya och fina kontakter… • För att stödja föreningen. •Jag blir 90 år i höst, men hoppas att få läsa Knivmakaren ännu några år…

Frågor och svar Många vill ha en tätare utgivning av Knivmakaren • Detta handlar bara delvis om ekonomin som naturligtvis måste förbättras för att möjliggöra detta. Men även om att hushålla med den ideella resursen. Ingenting görs av sig själv, men bidrar ni medlemmar med mer material så kan det kanske i en framtid vara möjligt… Hemsidan? • Hemsidan är en ”tung” del att administrera och viktig. Även denna sköts ideellt och kräver expertkunskap. Styrelsen jobbar med frågan.

Kan Sv knf ge ut en bok innehållande alla tips & trix / knivskola? • En bra idé som skall undersökas. Dock torde det finnas både upphovsrättsliga aspekter att ta hänsyn till samt en hel del tekniska, d.v.s. problem med bildkvaliteter mm. Ge ut en förteckning av bladsmeder. • Detta har det gjorts försök att göra tidigare på vår hemsida. Men av någon anledning har villigheten att finnas med på en sådan varit liten från smedernas sida. Visa mer tips & trix. • Gärna, men då måste ni medlemmar vilja/våga dela med av era kunskaper och skicka in dem till oss. Paraply / riksorganisation • I mångt och mycket fungerar naturligtvis Sv Knf som en sådan redan. Dock är det inte inskrivet i stadgarna att vi är en sådan. Detta vill vi ändra på om vi får medlemmarna med oss i detta. Vi har heller ingen ambition att på ett auktoritärt sätt styra våra medlemsklubbar, utan syftet är ett förbättrat samarbete över hela landet. Varför ägnar ni så mycket utrymme åt tävlingsknivar? Visa mer normala knivar i tidningen. • Vi tror att tävlandet är en sorts ryggrad i utvecklingen av svenskt knivmakeri. Utan den stannar utvecklingen upp vilket vore förödande. Vi sätter också ett = mellan tävling och utbildning under förutsättning att man får ett bra protokoll på sin kniv med sig hem från en tävling. Utrymmet i tidningen är till viss del begränsat så vi kan inte visa allt. Men det är inte hela sanningen Det gäller också att få tag på bra bilder med tillräcklig upplösning för att vi skall kunna trycka dem i vår tidning ( Lägsta krav 300 Dpi ). Men vi tar till oss av kritiken och kanske kan vi ha en sida där vi visar upp vanliga medlemsknivar. Men då måste ni också våga skicka in bilder av dem… Varför är ibland knivskolorna så svåra? • Vi vill att alla skall kunna få ut någonting av sitt medlemskap i Sv Knf och vår tidning. Därför måste ”nivån” variera. Sedan är det ett pedagogiskt problem att presentera en bra knivskola. Bara för att man är en duktig knivmakare måste man inte vara en bra pedagog. Vi i redaktionen försöker hjälpa till med den biten, men vi är ändå ganska låsta av det material som knivskolans knivmakare presenterar till oss. När man bara läser knivskolan kan den verka vara riktigt svår. Men när man väl

www.svenskkniv.se

börjar jobba med den och sakta följa med i tillverkningens gång så förstår man genast mycket mer vad som beskrivs i texten.

Varför besöker inte styrelsen de lokala knivklubbarna? • Bra fråga! Kanske är det så att ”vi” inte vet när ni träffas? Skicka ut inbjudningar så kanske någon av oss dyker upp, om tiden passar och orken räcker till… Varför sätter ni frågorna i fråga 2 emot varandra? • Det var inte vår avsikt. Tanken var att få en indikation på vad ni som medlemmar tycker är viktigast att jobba med i Sv Knf. Det svaret tycker vi att vi nu fått, nämligen tidningen och utbildningsfrågor. Ni skriver för lite om t.ex. Ludvika! Skärp Er! • När det gäller reportage och bildmaterial från olika arrangemang och tävlingar är vi väldigt beroende av vad vi får in från arrangören eller någon annan frivillig skribent. Där ligger skillnaden i reportage mellan t.ex. Ludvika och Gysinge. Vi i redaktionen kan inte och har inte tillgång till att fota alla tävlingsknivar på alla utställningar runt om i landet. Varför arrangerar ni inte gruppresor? • Vi tror att de lokala klubbarna kan göra det bäst. Hade förväntat mig mer/bättre bilder på knivarna i den nordiska landskampen… • Ibland kör det ihop sig för oss med våra deadlines mm. Ibland gör vi helt enkelt misstag också… En del av er har kommit in med synpunkter på tävlingsreglerna som finns. • Vi tar till oss dem och jobbar på en förändring av dem på både kort och lång sikt. Måste man vara på ”plats” vid ett SM för att få tävla? • Nej! Kniven gör man hemma i lugn och ro. Sedan skickar man in den till tävlingen några veckor (angiven tid) i förväg. Men var gärna på plats inför prisutdelningen… Resultaten av enkäten är sammanställda av Michael Almqvist.

Knivmakaren nr.1- 2006

KNIVKUL 2006. MED FINNKAMP. Upplands Knivklubb arrangerar knivmässa med öppen knivtävling den 29-30 juli i Gysinge. Knivtävling i åtta klasser: Brukskniv, Förfinad bruks, Öppen klass, Hornklass, Jaktknivar och TeamWork. Dessutom även tävling för smeder/bladtillverkare i två klasser: Stålblad och Damask. Premiebedömning. Tävlingsavgift 100:/deltagare. Den betalas till Pg. 414285-7 Upplands kk. Tävlingsbidragen skall sändas till Marie Fröjhammar. Delbo Rödje 535. 74492 Huddungeby. Dessa skall vara på plats senast den 21 juli.

Bandsågblad Behöver du allroundblad eller specialblad ? Ring så snackar vi bandsågblad!! Vi har lösningen för knivmakare. Kvalitet och snabba leveranser till konkurrenskraftiga priser.

Pantzars Sågblad HB

Förfrågningar kan göras hos Marie 0224-96055, Lars Göran 070-2298113 eller knifegirl@ hotmail .Com Angående tävlingsregler, se vår hemsida http:// medlem. Spray.se/groldar Väl mött UPPLANDS KNIVKLUBB.

Staffan Pantzar 036-17 62 31 0768-06 62 15 staffan.pantzar@swipnet.se

��

BESÖK VÅR HEMSIDA �� www.tjaderlader.se

��

www.svenskkniv.se

Knivmakaren nr.1- 2006

Ny katalog ute nu!

��

Katalogen får du gratis. Posta för portot 20 :- i ett kuvert och du får den hemskickad. Glöm inte att ange namn och adress. Skicka till: Jano Knives, Näsmark 3, 916 93 Bjurholm

��

Fantastisk knivbok, här finns bland annat våra duktiga knivmakare Roger Bergh och Conny Persson. Boken finns bara i en begränsad upplaga

��

�

��

Nu 625:��

Tel: + 46(0)932-270 27, Fax: 46(0)932-27062, Mobil: 070-582 09 32, Mail: info@jano-knives.com, Hemsida: www.jano-knives.com

��

www.svenskkniv.se

��

Knivmakaren nr.1- 2006

Radannonser

Radannonser har du som medlem rä� a� införa helt gratis i tidningen. Sänd annonsen till: Samuel Karlsson Atlasvägen 25 131 34 Nacka

Knivskaftämnen 15-20 st beroende på vikt i olika svenska träslag. Minst 8 av masurbjörk. Sändes portofritt i postpåse 300 kr per påse. Betalas i efterskott med plusgiro . Gösta Karlsson Bullebo 590 80 Södra Vi Tel: 0492 - 23116 gärna kvällstid.

e-post: samuel.karlsson@bostream.nu

KNIVTRÆF I NORD

Frederikshavn, Danmark 13. 14. maj 2005. Vendsyssel Knivmagerlaug inviterer igen til knivtræf med mere i Frederikshavn på Knivholt Hovedgård med knivmagerarbejde, knivkonkurrence, smedning, arbejdende stande, pilefletning, fluebinding, sølvarbejder, jagthunde, pibemager, buemager og meget andet. Lørdag aften: Fællesspisning. Kuvertpris ca. DKR. 125. Drikkevarer købes til fornuftige priser. Knivkonkurrence uden aldersbegrænsning i klasserne: 1) Begynderklasse. Åben for alle som ikke har deltaget i en knivkonkurrence før. 2) Voksen klasse. Der kan anvendes knivblad lavet af andre end knivmageren. 3) Voksen klasse videregående. Alle dele skal være lavet af knivmageren selv. 4) Åben klasse. Alt hvad der har med knive at gøre. Foldeknive, papirknive, smykkeknive mm. 5) Publikumspris uddeles. Der udfyldes en skriftlig bedømmelse for hver enkelt kniv i knivkonkurrencen. Knivkonkurrence. Knive med beskrivelse sendes til: Kjeld Høgh Thomsen, Kirkepladsen 1, DK-9900 Frederikshavn Indleveringsfrist: Mandag d. 1. maj 2006. Pris pr indsendt kniv DKR 50 Spørgsmål vedrørende knivkonkurrencen rettes til: Kjeld Høgh Thomsen. Tlf.: +45 98 42 89 66 (kl. 9 16), eller +45 98 42 65 40 (kl. 19 21) Tilmelding til Knivtræf i Nord samt henvendelse angående overnatning: Frederikshavn Turistbureau, Skandia Torv 1, DK Frederikshavn. Tlf. +45 9842 3266. Fax +45 9842 1299 E-mail: turistbureau@frederikshavn-turist.dk www.frederikshavn-turist.dk Stadepladsleje kr. 150,00 pr. udstiller incl. 1 telt (3x3 m), 1 bord (3 m) og 1 stol. Besøg hjemmesiden www.knivtraefinord.dk og se alle relevante informationer om Knivtræf i Nord. Kontakt kan ske på e-mail: info@knivtraefinord.dk

www.svenskkniv.se

Knivmakaren nr.1- 2006

Bokslut Kvittonörden…

å har då ännu ett år gått och kommer aldrig mer igen. För mig var det som ni vet första året som företagare och det har verkligen varit både kul och intressant.

Året som gick hade jag dessutom turen att få vara friårsledig, en mycket lämplig kombination med att starta eget företag. Jag har haft tid att helhjärtat få satsa på det som jag tycker är så roligt, att få bygga kniv, sova på morgonen och… Ja, mycket har jag gjort men faktiskt känns det som om jag också har ännu mer ogjort som jag hade trott att jag skulle ha hunnit med. En sak som jag verkligen lärt mig detta år är att samla… förlåt, spara kvitton. Så av själva ”företagandet” minns jag bäst detta evinnerliga kvittojagande. Köper jag en varmkorv på en knivmässa har jag rätt att ta upp den i min bokföring. Så också naturligtvis minsta skruv, D-ring, skaftämne, knivblad mm… Det har varit en kamp, för av någon anledning är det ju inte alla försäljare man handlar med, som är så där riktigt förtjusta i att skriva ut kvitton… Ett tag tror jag att det var nära ett psykbryt för min del. Då hade ni kanske kunnat få se mig springa omkring på alla knivmässor och rycka kvitton ur händerna på folk samt krypa på alla fyra under marknadsstånden vändandes på alla papperslappar i hopp om att finna ett användbart kvitto… Har också börjat förstå lite mer vad väldigt kortväxte f.d landshövdingen höll på med när han klippte och klistrade. Det hade nog behövts, för kombinationen friårsledig och nyföretagare är på detta sätt mindre lyckad. Under de månader som jag varit ledig har jag kvitterat ut cirka 67 % av min ordinarie lön. Att så där i ett nafs kapa 33 % av en inkomst är inte helt utan bekymmer. Men jag har bara mig själv att skylla och jag ångrar inte att jag sökte friåret.

Sidokostnaderna för att vara aktiv knivmakare idag är så höga ( resor, mat, verktyg, förbrukningsartiklar mm ) och att de är avdragsgilla, gör att man får denna effekten med en sorts dold lönsamhet. Jag är övertygad om att det skulle gälla för fler knivmakare än mig. Så mitt ödmjuka råd till er alla blir därför: Kniva vitt - Slöjda fritt! Michael Almqvist Lövånger

www.knivprylar.se Fällknivar i byggsats! Flera modeller. Alla delar ingår. Blad i AUS-8 stål.

Jag ångrar inte heller att jag startat mitt lilla knivföretag. För om jag nu får bli lite allvarlig ett litet tag, så har fördelarna övervägt. För även om företaget på papperet har gått back så har t.ex. min momsredovisning gått på plus. D.v.s. staten är skyldig mig några hundralappar. Detta innebär faktiskt att allt som jag handlat under året har jag i princip fått 20 % billigare än om jag inte varit företagsägare. Ser vi krasst på det så är det nog mycket svårt att få till en lönsamhet i att driva ett knivmakarföretag. Så länge man inte får in stora pengar på sin knivförsäljning, detta samtidigt som man uppbringar en heltidslön från någon anställning. Då ”lönar” det sig säkert faktiskt i slutändan att sälja sina knivar ”vitt” i skattehänseende ( och detta utan att behöva fuska med kvittona ).

www.svenskkniv.se

Ny Kniv!

Sidor/skalor medföljer. Frame-lock låsning.

Knivarna utgör en utmärkt grund för modifiering och tillverkning av exempelvis egna skalor och bolster. 31

Knivmakaren nr.1- 2006 Returadress: BruksvĂ¤gen 6 826 62 Norrala